Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster"

Transkript

1 Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster rapport 5937 februari

2 I sitt arbete Oeconomica naturae (Naturens ekonomi) påpekade Carl von Linné att om vi brydde oss mer om naturvetenskapen, skulle vi lägga märke till fler och större under i naturen, och det skulle kunna bidra mycket till förbättringen av vår ekonomi. Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Omslag: Johan Resele/Global Reporting Foto: När ingen annan bildkälla anges: Johan Resele Global/Reporting Den engelska versionen av den här rapporten heter What s in the Sea for Me. Ecosystem Services of the Baltic Sea and Skagerrak, ISBN och kan laddas ner från 2

3 Förord Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att sammanställa information om samhällsekonomiska effekter av människors påverkan på Östersjön och Västerhavet. Katrin Zimmer, Naturvårdsverket har varit projektledare. Målgrupper för denna rapport är politiker och andra beslutsfattare i länderna runt Östersjön. Syftet har varit att samla och beskriva befintlig litteratur om det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster hur Östersjön och Västerhavet påverkas samhällsekonomiskt om inga åtgärder vid tas jämfört med om åtgärder vidtas kostnader för och vinster av åtgärder som behövs för att det samhällsekonomiska utfallet ska bli så gynnsamt som möjligt. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation omfattar, förutom denna rapport, sju underlagsrapporter som listas i bilaga 1. Forskare och andra kolleger i östersjöländerna, särskilt Finland, har också bidragit med information och forskningsresultat. Stockholm i februari 2009 Naturvårdsverket 3

4 4

5 Foto: henrik trygg 5

6 Innehåll Vad kan havet ge oss? Sammanfattning och slutsatser 7 1. Inledning Regeringsuppdraget Underlagsrapporter Samarbete med alla Östersjöländer Syntesrapport Havets ekosystemtjänster Fyra sorters ekosystemtjänster De flesta ekosystemtjänster är hotade Vad är på väg att hända? Ekosystemtjänsternas ekonomi Övergödning Fiske Turism och rekreation Miljöfarliga ämnen Främmande arter Oljeutsläpp och nedskräpning Behov av fortsatt forskning Underlagsrapporter från delprojekten inom Naturvårdsverkets uppdrag Samhällsekonomisk havsinformation. 38 6

7 Vad kan havet ge oss? Sammanfattning och slutsatser Alla de människor som bor runt Östersjön och Västerhavet förknippar haven med stora värden. Det handlar bland annat om fiske, kultur, rekreation och turism. Det handlar också om biologisk mångfald och havets förmåga att rena föroreningar. Vi har kunskapsluckor. Samtidigt vet vi att värdet av havens många tjänster vida överstiger kostnaderna för att bevara dem. Kunskapsluckorna till trots pekar allt på att det samlade värdet av havens ekosystemtjänster är så högt att vi inte har råd att låta dem gå förlorade. Vi måste agera nu. Vad kan havet ge oss? är en syntesrapport från Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Samhällsekonomisk havsinformation. Rapporten beskriver vad vi hittills vet om de samhällsekonomiska konsekvenserna av människors påverkan på Östersjön och Västerhavet. Vad kostar det om inga ytterligare åtgärder genomförs, jämfört med om åtgärder genomförs? Denna inventering av kunskap kan bidra till underlaget för de samhällsekonomiska bedömningar som alla östersjöländer arbetar med när det gäller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (bsap). Denna typ av bedömning ingår även som en viktig del i eu:s marina direktiv. Utgångspunkten för uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation är havets ekosystemtjänster, dvs. de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Tjugof yra olika ekosystemtjänster behandlas och nästan alla är beroende av varandra. Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation, såsom möjligheten att ta en simtur och estetiska värden som att njuta av natursköna vyer. De bidrar till utbildning och vetenskaplig information. Havets producerade ekosystemtjänster inbegriper fisken och skaldjuren vi Foto: jeppe wikström fångar, men också möjligheten att utnyttja vågornas energi. Nästan samtliga tjänster är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som mångfald, livsmiljö och biologisk reglering. Även om många av ekosystemtjänsterna är långt ifrån outtömliga tas de vanligtvis för givna. Det kostar till synes ingenting att använda dem vilket resulterar i att de ofta överutnyttjas. De flesta ekosystemtjänster är idag hotade. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Sju är svårt hotade, bland dem fyra av de sex stödjande tjänsterna; det gäller näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns resiliens, dvs. förmågan att återhämta sig. Tillförseln av näringsämnen kan minska i framtiden, men synbara effekter märks sannolikt först efter flera 7

8 årtionden. Överexploatering av de kommersiellt mest intressanta fiskarterna utgör ett hot mot hela ekosystemet. Detta är samtidigt det område som har störst potential för snabba förbättringar. Framtida hot mot många av ekosystemtjänsterna är effekter av klimatförändringar, bland annat försurning av havsvattnet, och att allt fler främmande arter riskerar att förändra balansen i Östersjön och Västerhavet. Det snabbt ökande antalet sjötransporter medför ökad risk för oljeutsläpp och större oljeolyckor. Insikten om att kemiska ämnen och föreningar är farliga för miljön ökar ständigt, dessutom identifieras hela tiden nya spridningsvägar. Trycket på exploatering för olika ändamål medför att konkurrensen om utrymme hårdnar. Detta leder sammantget till en osäkerhet om den samlade effekten av många hot och risker, vilket bör tas i beaktande. Hoten mot Östersjön och Västerhavets ekosystemtjänster finns väl beskrivna, inte minst i helcom:s handlingsplan för Östersjön (bsap). Med nuvarande kunskap går det ofta att ange vilken påverkan olika industrier och branscher har på ekosystemtjänster. Beskrivningar av vad haven ger oss, uttryckt i samhällsekonomiska termer, är dock desto mer sällsynta. Likaså beräkningar av vad det kostar att dröja med nödvändiga åtgärder. Den största kända negativa påverkan idag mot Östersjöns ekosystemtjänster är övergödning och utfiskning. Inom dessa områden finns också flest ekonomiska studier; studier som visar att åtgärder inte bara är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemtjänster utan dessutom samhällsekonomiskt lönsamma. Det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att stoppa övergödningen i Östersjön, i enlighet med ett av målen i bsap. Modellberäkningar och värderingsstudier indikerar en vinst totalt för alla länder, på drygt två miljarder euro per år, men det finns stora skillnader mellan de olika östersjöländerna. När det gäller Östersjöns möjligheter att producera mer fisk har det svenska Fiskeriverket pekat ut nio samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder för att stoppa utfiskningen. Bland dessa ingår att minska fiskeflottans kapacitet och att ändra regler för hur fisket får gå till. Enligt en beräkning skulle lägre torskkvoter snabbt kunna ge resultat i form av ökade fångster. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation bygger på samarbete med forskare och experter i alla Östersjöländer. I en av de sju underlagsrapporterna har ländernas representanter identifierat de viktigaste forskningsbehoven för att öka kunskaperna inom Östersjömiljöns ekonomiska värden. I flera av de andra underlagsrapporterna ges ytterligare förslag på kunskap som behöver tas fram. Naturvetenskaplig forskning behövs om hur ekosystemtjänsterna är uppbyggda och samverkar, utveckling av modeller, analys av osäkerheter och risker samt om kostnader för olika åtgärder. Inom områden där behov och effekter är relativt kända behövs utveckling av styrmedel. Statsvetenskapliga studier kan analysera förutsättningar för att genomföra internationella överenskommelser i olika länder. Inom samtliga områden behövs ett ytterligare utvecklat samarbete mellan östersjöländerna för att få fram data och modeller som länderna kan ställa sig bakom och som ger underlag för nya beslut. 8

9 Foto: Kustbevakningen Övergödningens effekter blir direkt synliga under korta perioder när algblomningen blir rabarbersoppa i vissa kustområden, men övergödningens problem finns hela tiden under ytan. För mycket av näringsämnena kväve och fosfor når havet från framför allt jordbruksmark och avlopp. Produktionen av växtplankton blir för stor, siktdjupet försämras, nedbrytningen förbrukar mycket syre, vilket leder till områden med döda havsbottnar. Ökat intresse för havsmiljön inom EU och internationellt Utfiskning, stora oljeutsläpp och övergödning har medfört att havsmiljöfrågorna de senaste tio åren har kommit högre på dagordningen inom både eu och i det internationella samarbetet. De senaste åren har havsmiljö, risken för klimatförändringar och globaliseringen ytterligare ökat intresset för havsfrågorna. De fem viktigaste organisationerna för samarbetet i våra havsområden är helcom (Helsingforskommissionen som omfattar Östersjön), ospar (Oslo-Paris-kommissionen som omfattar Nordostatlanten), eu, imo (fn:s globala sjöfartsorganisation) och ices (Internationella havsforskningsrådet som omfattar norra Atlanten, inklusive Nordsjön och Östersjön). Inom några av dessa har konventioner tagits fram. De marina konventionerna var från början främst inriktade på föroreningar. Så småningom vidgades arbetet till att även omfatta naturvårdsfrågor och senare även hållbar utveckling. eu-länderna har samordnade regelverk för jordbruk och fiske. eu:s första marina direktiv, som behandlar havsmiljöfrågor, trädde i kraft 2008, och utgår från EU:s marina strategi, som kom några år tidigare. Ett förslag till maritim politik, inriktad på sjöfart och fiske, håller på att behandlas inom eu. Under 2009 kommer eu att presentera en Östersjöstrategi med målen ekonomisk tillväxt, utvecklad infrastruktur, höjd säkerheten och förbättrad miljö. Miljöministrarna inom helcom och ospar antog 2003 en deklaration om att de båda kommissionerna ska samarbeta med varandra och med eu. Deklarationen tar upp ekosystemansatsen, eu:s marina strategi, bevarande av biologisk mångfald, samt fiskets och sjöfartens miljöeffekter. 9

10 Presenteras Baltic Sea Action Plan Nationella planer inlämnade Marina direktivet Fastställande vad god miljöstatus är Baltic Sea Action Plan Revidering av BSAP Marina direktivet EU s Östersjöstrategi Åtgärdsprogram framtagna Baltic Sea Action Plan Åtgärder igångsatta Marina direktivet God miljöstatus uppnådd Baltic Sea Action Plan God miljöstatus uppnådd diagram: annika röhl EU s Maritima politik Habitatdirektivet Lägesrapport Konventionen om biologisk mångfald Utvärdering av det marina arbetsprogrammet Nationell rapportering om bevarande status Ramdirektivet för vatten Första åtgärdsprogrammet genomfört Ramdirektivet för vatten God miljöstatus uppnådd helcom:s handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) beslutades i november Målet är att Östersjön ska vara opåverkat av övergödning, ostört av miljögifter, ha en miljöanpassad sjöfart och en väl bevarad biologisk mångfald. I beslutet om bsap ingår också att helcom-länderna vill att Östersjön ska vara pilotområde för att genomföra eu:s marina direktiv. eu-beslut är bindande för medlemsländerna, till skillnad från beslut i konventionerna som är rekommendationer. Enligt den marina strategin ska eu:s havsområden ha uppnått god miljöstatus till år Det är samma år som gäller för målen i bsap, vars handlingsprogram med ca 150 åtgärder ska vara igångsatta senast eu:s ramdirektiv för vatten anger att sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha god ekologisk status senast år I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Ur i Riodeklarationen, FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) (1992) Andra eg-direktiv som påverkar Östersjön och Västerhavet är avloppsvattendirektivet, nitratdirektivet, den gemensamma jordbrukspolitiken (cap), den gemensamma fiskeripolitiken (cfp), habitat- och fågeldirektiven samt kemikalielagstiftningen i eg-förordningen reach och eu:s rekommendation om integrerad förvaltning av kustområden. 10

11 Östersjön och avrinningsområdet ÖSTERSJÖN Östersjöns yta är km 2, vilket är nästan är lika stort som Sverige. Avrinningsområdets yta är ungefär 1,7 miljoner km 2. Det betyder att Östersjön får vatten från floder i ett avrinningsområde som är fyra gånger större än själva havet ett avrinningsområde där det bor 90 miljoner människor. Det bräckta vattnet i Östersjön är en blandning av havsvatten från Nordsjön och sötvatten från floderna. Salthalten i ytvattnet varierar från ungefär 2 procent i Kattegatt till 0,1 0,2 procent i nordligaste Bottenviken och ostligaste Finska viken, jämfört med 3,5 procent i de öppna haven. Det tar år att byta ut Östersjöns vatten via Öresund och Lilla och Stora Bält. Östersjön är ett grunt hav. Medeldjupet är cirka 55 meter, och som djupast är Östersjön 459 meter (Landsortsdjupet i Stockholms skärgård). Bara ett fåtal arter kan leva i bräckt vatten, och de är mer känsliga för förändringar än salt- och sötvattensarter. Skarpsill, torsk och sill/strömming är de vanligaste fiskarterna. I Östersjön finns också lax, gädda, abborre, gös, flundra, sandskädda, piggvar och ål. VÄSTERHAVET I havsvatten kan fler arter leva. Västerhavet består av Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak är salthalten cirka 3,5 procent, vilket är samma halt som i det öppna Atlanten. Skagerrak har ungefär djurarter, vilket är tio gånger fler än i Östersjön. Det finns omkring 130 fiskarter längs Bohuskusten i Sverige. Havsbottnen utgör livsmiljön för flera hundra sorters alger och flera tusen djurarter. Östra Skagerrak är påverkat av brackvatten från Kattegatt och Östersjön. Källa: Stockholms Marina Forskningscentrum 11

12 Foto: danne eriksson

13 Inledning Regeringsuppdraget Naturvårdsverket har tagit fram denna rapport på uppdrag av den svenska regeringen. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation inspirerades av Sternrapporten 1, som år 2006 presenterade en analys av klimatförändringens ekonomi. Syftet med regeringsuppdraget är att utifrån tidigare studier och rapporter på ett pedagogiskt sätt beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av människors påverkan på Östersjön, Västerhavet och deras kustområden. Vad händer om inga ytterligare åtgärder genomförs, jämfört med om åtgärder genomförs? I uppdraget ingår att F belysa samhällsekonomiska värden, t.ex. av ekosystemtjänster som är beroende av Östersjöns och Västerhavets vattenkvalitet och som utan ytterligare åtgärder minskar eller går förlorade. F bedöma kostnaderna för de åtgärder som behövs för att minimera de samhällsekonomiska förlusterna. F beräkna den samhällsekonomiska vinsten av föreslagna åtgärder. F redovisa kunskapsluckor i underlaget Underlagsrapporter Arbetet med att samla in befintligt material resulterade i sju underlagsrapporter under åren 2007 och 2008, skrivna på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna syntesrapport sammanfattar underlagsrapporterna, som behandlar: F de ekosystemtjänster vi får från Östersjön och Västerhavet, hur de hänger ihop, om de är hotade och hur 1. The Economics of Climate Change the Stern Review av Nicholas Stern, publicerad i oktober vi kan stödja dem (Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak, Kajsa Garpe, Report 5873). F en sammanställning av de värderingsstudier som hittills har gjorts av dessa ekosystemtjänster (The economic value of ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak Existing information and gaps of knowledge, Linus Hasselström, och Tore Söderqvist, Enveco Miljöekonomi AB., Stockholm, Report 5874). F trender och tänkbar utveckling av Östersjön och Västerhavet, om inget görs (Trends and scenarios exemplifying the future of the Baltic Sea and Skagerrak Ecological impacts of not taking action, Martina Kadin, Baltic Nest Institute/Stockholm Resilience Center, Report 5875) F en litteraturgenomgång av kostnaderna för att förbättra miljötillståndet (The costs of environmental improvements in the Baltic Sea and Skagerrak A review of the literature, Katarina Elofsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Report 5876). F en beräkning av kostnader och nytta med att minska övergödningen, utifrån tillgänglig information (Costs and benefits from nutrient reductions to the Baltic Sea. Ing-Marie Gren, Report 5877). F intervjuer med företrädare för turistnäringen i de olika östersjöländerna (Tourism and recreation industries in the Baltic Sea area How are they affected by the state of the marine environment? An interview study. Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB., Stockholm. Report 5878). 13

14 F samhällsekonomiska studier om fiske (Economic information regarding fiseries. Fiskeriverket, Johanna Andréasson. Report 5879.) 1.3. Samarbete med alla Östersjöländer Underlagsrapporterna är skrivna på engelska eftersom experter från samtliga Östersjöstater har involverats i arbetet. Berörda myndigheter i Östersjöländerna har fått möjlighet att lämna synpunkter. Via ländernas representanter i helcom (Helsingforskommissionen) har länderna också erbjudits att delta i en referensgrupp. Alla länder har löpande informerats och dessutom bjudits in till två arbetsmöten. Länderna har också direkt medverkat i arbetet med rapporterna om värderingsstudier respektive intervjuundersökningen inom turistnäringen. Naturvårdsverket har haft ett nära samarbete med berörda aktörer i Finland, eftersom finska regeringen fördelat ett motsvarande uppdrag. Naturvårdsverket har kunnat inkludera slutsatserna från den finska förstudien 2 i denna syntesrapport Syntesrapport Ett utkast till denna rapport, syntesrapporten, har varit ute för synpunkter till 57 instanser, bl.a. vattenmyndigheter, Samhav och Havsmiljörådet i Sverige. Monetära belopp i syntesrapporten anges i 2007 års prisnivå, utifrån årsgenomsnittligt konsumentprisindex i respektive land, och i euro, enligt växelkursen i respektive land den 1 januari Kunskapskällor som inte ingår i underlagsrapporterna anges i fotnoter. I kapitel 2 beskriver vi de värden vi får från Östersjön och Västerhavet uttryckt i ekosystemtjänster samt hur dessa tjänster hänger ihop, om de används på ett hållbart sätt eller om de är allvarligt hotade. I kapitel 3 behandlas ekosystemtjänsternas ekonomi, utifrån den kunskap som finns för närvarande. Slutsatser och behovet av att ta fram mer kunskap behandlas i ett avslutande kapitel. Flera personer som har arbetat med underlagsrapporterna ingår också i den grupp forskare och experter som ansökt om att genomföra en större studie, Balticstern The Economics of the State of the Baltic Sea pre-study assessing the feasibility of a cost-benefit analysis of protecting the Baltic Sea ecosystem, ett samarbete mellan MTT (forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Finland, SYKE (Finlands miljöcentral), Helsingfors universitet och Finlands marina forskningsinstitut. 3. Baltic Systems Tool for Ecological-economic evaluation a Refined Nest-model 14

15 Havets ekosystemtjänster 2 Ekosystemtjänster är de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Fisken vi fångar är en ekosystemtjänst lika väl som nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment, rent vatten att simma i eller vågenergin. Trots att många ekosystemtjänster är långt ifrån outtömliga, tas de ofta för givna. Definitionen av ekosystemtjänster utgår från fn:s Millennium Ecosystem Assessment 4 (ma). Åren var 1360 forskare och andra experter involverade i arbetet med att göra en bedömning av jordens ekosystem och de tjänster som de gör oss. I ma konstateras att På global nivå har människor förändrat jordens ekosystem mer de senaste 50 åren än under någon annan tid i historien. Enligt ma håller ungefär 60 procent av de ekosystemtjänster som stöder livet på jorden på att förstöras eller används på ett ohållbart sätt. Det handlar t.ex. om färskvatten, fiske, naturlig reglering av luft- och vattenkvalitet, klimat och förmåga att läka sjukdomar. ma varnar för att de skadliga följderna av denna försämring kan bli betydligt värre inom de närmaste 50 åren. Med utgångspunkt från ma och Sternrapporten har eu-kommissionen och Tyskland tagit fram The Economics of Ecosystem Biodiversity, 2008, i ett projekt som ska pågå till hösten Rapporten tar upp prissättningen av ekosystemtjänster och svårigheterna förknippade med detta. I likhet med Sternrapporten behandlas även den etiska frågan om att lämna över en hållbar miljö till kommande generationer. I detta kapitel, som huvudsakligen bygger på rapporterna 5873 och 5875, beskriver vi ekosystemtjänsterna från Östersjön och Västerhavet och om de används på ett hållbart sätt eller om de är allvarligt hotade. Ekosystemtjänster kan också vara underutnyttjade och skulle kunna förse människorna och samhällsekonomin med mer varor och tjänster än vad som sker idag. Vad är ett ekosystem? Ett ekosystem har inga bestämda gränser. Det är ett komplicerat system, en ekologisk enhet av människa, växter, djur, svampar och mikroorganismer i samspel med sin omgivning. En enda sjö, ett vattendrag eller en hel region kan räknas som ett ekosystem. Alla beskrivningar av ett avgränsat ekosystem görs i medvetande om att detta ekosystem i sin tur är beroende av angränsande ekosystem. Grunden för de flesta ekosystem är fotosyntesen, dvs. att med hjälp av solenergi omvandla koldioxid till syre och sockerarter. Foto: tomas lundälv 4. Se vidare 15

16 2.1. Fyra sorters ekosystemtjänster De marina ekosystemtjänsterna kan delas in i producerande, kulturella, stödjande och reglerande tjänster, dvs. den indelning som används i fn:s millennierapport om att värdera ekosystem (The Millennium Ecosystem Assessment). Sammanlagt identifieras 24 marina ekosystemtjänster. Dessa tjänster hänger ihop. En producerande ekosystemtjänst som fisk och en kulturell tjänst som turism värderas ofta i ekonomiska termer. Däremot värderas sällan stödjande ekosystemtjänster som produktionen av växtplankton eller reglerande tjänster som nedbrytningen av miljögifter, vilka är förutsättningar för t.ex. fiske. Producerande ekosystemtjänster: F Livsmedel fisk, skaldjur, alger, m.m. F Råvaror sand, stenar, olja, alger, dricksvatten, industrivatten F Energi vågenergin F Utrymme och vattenvägar för sjöfart och vindkraftverk F Kemikalier i medicin, bioteknik, kosmetika F Utsmyckningar snäckor, drivved, bärnsten F Genetiska resurser arvsanlag Stödjande ekosystemtjänster: F Biogeokemiska kretslopp omsättningen av näringsämnen (kväve och fosfor), kol och syre, inklusive vattenomsättningen F Primärproduktion produktion av växtplankton och alger utifrån solljus och näringsämnen (fotosyntesen) som är grunden för allt liv F Näringsvävens dynamik vem äter vem? Uppbyggnaden av näringskedjan från det att växtplankton bildas till att döda djur och växter bryts ner F Biologisk mångfald variationen av växter, djur och andra organismer på alla nivåer F Livsmiljö alla arters olika livsmiljö som är förutsättningar för att en art ska utvecklas och fortleva, t.ex. sjögräsängar som fiskyngel kan gömma sig i F Resiliens förmågan att klara förändringar, ekosystemens motståndskraft och möjligheter att återhämta sig Reglerande ekosystemtjänster: F Påverkar klimat och luftkvalitet upptag av koldioxid och kväve och produktion av syre. Sammantaget är världshaven en större syreproducent än regnskogarna F Sedimentbevarande bindning av sediment genom vegetation motverkar risken för erosion F Minskad övergödning överskott av kväve och fosfor kan omsättas av organismer, inte minst musslor F Biologisk reglering en organism reglerar överflödet av en annan och upprätthåller balansen mellan olika arter. En art kan också skapa förutsättningar för en annan, t.ex. genom att beta rent på hårda bottnar och därmed skapa förutsättningar för blåstång att fästa mot stenen F Reglering av föroreningar miljöfarliga ämnen kan brytas ner eller lagras i sediment. Genom inlagring i sediment omsätts temporärt inte miljögifter längre i ekosystemet Kulturella ekosystemtjänster: F Rekreation turism, bad, båtsport, sportfiske och fågelskådning F Estetiska värden skönhetsupplevelser och tystnad (så när som på havsbrus och fågelläten), klart vatten. F Vetenskap och utbildning miljöstudier för alla åldrar, forskningsmaterial, underlag för museer och akvarier F Kulturarv historiska vrak, fornfynd, kustsamhällen, fiskelägen och kurorter F Inspiration inspirationskälla för konst, litteratur, musik, film och reklam F Naturarv etisk omsorg från förfäder till kommande generationer 16

17 Illustration: Annika Röhl O2 Stöd H2O N2 P Rekreation ande ler eg R Pro ducerande B io l ogisk mångfald Genetiska resurser Livsmedel Sedimentbevarande Minskad övergödning Utrymme och vattenvägar Näringsväv GAR BIOGE AKVARIUM lla Vetenskap och utbildning re Naturarv Resiliens Kultu CO2 H2O Inspiration OKEMISKA O2 CO2 KRETSLOPP Livsmiljö L U F T- O C H K L I M AT R E G L E R I N Estetiska värden jande Utsmyckningar Energi Kemikalier Kulturarv Biologisk reglering Råvaror Reglering av föroreningar PRIMÄ R P R O D UK TIO N Källa: Rapport 5873 Ekosystemtjänster är de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan och som är nödvändiga för människors överlevnad, välfärd och samhällsutveckling. De olika processerna under ytan samverkar och är förutsättningar för att skapa samhällsekonomiska vinster. 17

18 Värden vi får från havet När vi tänker på tjänster som haven ger oss kanske vi först tänker på livsmedel som fisk och på möjligheten att kunna bada men haven ger oss så mycket mer som många av oss värderar högt utifrån både ekonomiska, kulturella och etiska värderingar. Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation och möjlighet att njuta av natursköna vyer. De bidrar till utbildning och vetenskaplig information och till vårt kulturarv. Böcker, filmer, målningar, folklore, musik, arkitektur och reklam använder gärna motiv från kust och hav. Skagenmålarna inspirerades av havet och ljuset på Danmarks norra kust. Turism, om den utövas med hänsyn till naturen kan också bidra till hållbar utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Det bygger på att det finns rena stränder att åka till eller klart vatten att bada eller segla i. Havet har dessutom alltid varit en väg för handel och kulturutbyte. Havets miljö stimulerar också både barn och vuxna att lära sig mer om miljö i allmänhet. Alla länder runt Östersjön är engagerade i att öka människors kunskaper om det marina ekosystemet. I detta ingår skolutflykter, museer, naturrum, akvarier, forskning och seminarier. Sådana aktiviteter skapar också många arbetstillfällen. Östersjön och Västerhavet är också utgångspunkt för många forskningsinsatser. Forskarna studerar forntida kustlinjer, fossil och geokemiska förändringar i sedimentkärnor för att bättre förstå hur miljön har förändrats. Då kan de bli bättre på att förutspå förändringar i framtiden. Havets producerande ekosystemtjänster innehåller mer än fisk och skaldjur. Marknaden för hälsokost baserad på råvarorna alger och sjögräs expanderar. Alger från havet kan användas som gödningsmedel och finns ofta i livsmedels- och kosmetisk industri som förtjockningsmedel i krämer. Produkter från alger, kelp och rödalger finns i glass, schampo, målarfärg, tandkräm, yoghurt och mat för husdjur. Foto: per magnus persson/johnér bildbyrå De producerande ekosystemtjänsterna som fisk, skaldjur, sand, industrivatten och bärnsten är välkända. Tekniken att omvandla havsvatten till dricksvatten är relativt ny och efterfrågan växer. Det finns ungefär avsaltningsanläggningar i Stockholms skärgård. Ju renare havsvatten, desto säkrare kvalitet 18

19 Vågornas sång Det är vi, vi vågorna, som vagga vindarne till vila! Gröna vaggor, vi vågor. Våta äro vi, och salta; likna eldens lågor; våta lågor äro vi. Släckande, brännande, tvättande, badande, alstrande, avlande. Vi, vi vågorna, som vagga vindarne till vila! Foto: Nationalmuseum August Strindbergs dikt Vågornas sång och hans tavla Svartsjukans natt. Var fjärde 1900-talstavla, av dem som visas på Nationalmuseum i Stockholm, har motiv från kust och hav. Havets ekonomiska värde som inspirationskälla kan möjligen räknas ut genom en undersökning av människors betalningsvilja. på dricksvattnet och desto lägre blir kostnaden för att underhålla utrustningen 5. Ett annat exempel är lim från musselexkrement och som kan användas inom tandvård, elektronik och byggen. I Östersjön och Skagerrack finns även många arter som används eller kan användas i läkemedels- och bioteknikindustrier. Havet förser oss med genetiskt material som kan vara viktigt att använda för att restaurera försämrade habitat eller hotade populationer. Alla dessa värden bygger på havets stödjande och reglerande ekosystemtjänster Fotosyntesen ger primärproduktion och de två ekosystemtjänster som har störst inverkan på primärproduktionens omfattning är det biogeokemiska kretsloppet (i synnerhet näringsämnenas, vattnets och kol- 5. Kaj Öhman, fastighetstekniker Probitas/Stensnäs Kurs & Konferens, oktober 2008, ets kretslopp) och havets förmåga att reglera klimatet. Det biogeokemiska kretsloppet och klimatregleringen påverkar nästan alla andra ekosystemtjänster, inklusive varandra. Havens primärproduktion i form av plankton och marin växtlighet utgör grunden för de stödjande ekosystemtjänsterna mångfald, näringsväv och livsmiljö. Tillsammans ger dessa upphov till de olika varor och tjänster som är till direkt nytta för människorna. Mångfalden, näringsväven och livsmiljön bevarar även till resiliensen dvs. havets förmåga att återhämta sig efter en störning I ett väl fungerande ekosystem hanteras störningar av de reglerande tjänsterna. I det marina ekosystemet hjälper en mildring av övergödningen, biologisk reglering, bevarande av sediment och reglering av föroreningar till att bevara mångfalden, näringsväven, livsmiljön och resiliensen. De reglerande tjänsterna åtgärdar störningar som har ett naturligt eller ett allt oftare mänskligt ursprung. 19

20 Energi och utrymme för transport (vattenvägar) och konstruktion hör till det fåtal tjänster som inte är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna. De kan dock i sin tur påverka andra tjänster negativt till exempel mångfalden, näringsväven och livsmiljön De flesta ekosystemtjänster är hotade I ett väl fungerande marint ekosystem tas störningar om hand av de reglerande tjänsterna. För närvarande är många reglerande ekosystemtjänster överansträngda, eftersom de försöker att ta hand om andra ekosystemtjänster som är kroniskt stressade. Om klimatet förändras på det sätt som vetenskapliga klimatsimuleringar förutspår, kommer de reglerande tjänsterna att drabbas än hårdare. I Östersjön och Västerhavet är övergödning och utfiskning de främsta orsakerna till att ekosystemen förstörs. När det gäller möjligheten att använda livsmedel från Östersjön så finns det idag restriktioner för försäljningen av fisk inom eu på grund av att den innehåller dioxiner och pcb i halter som är över tillåtna gränsvärden. Ett stort problem är att vi ännu inte fullt ut förstår bakgrunden till dessa höga koncentrationer. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Den slutsatsen går att dra även om det finns omfattande kunskapsluckor när det gäller de flesta tjänsterna. Sju är svårt hotade, bland dem fyra av de sex stödjande tjänsterna; det gäller näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns resiliens, dvs. förmågan att återhämta sig. De andra tre hotade tjänsterna är livsmedel, genetiska resurser och estetiska värden. Vissa tjänster är relativt opåverkade av miljöhoten, till exempel förmågan att producera växtplankton och alger (primärproduktionen) och tillgången på utrymme och farleder för sjöfarten. Andra tjänster påverkas av flera miljöhot samtidigt; till exempel biologisk mångfald livsmiljöerna, produktionen av fisk och skaldjur respektive rekreationsvärdena. De flesta ekosystemtjänster är troligen oersättliga och vinsten från en tjänst vanligtvis en förlust för någon annan. Blåmusslor filtrerar havsvatten för att få näring och kan bidra till att motverka övergödning genom att de skördas och används som mat, djurfoder och gödningsmedel. Musslor kan t.o.m. odlas för att rena avloppsvatten, men är då olämpliga som föda. De allvarligaste störningarna, som människan orsakar de olika ekosystemtjänsterna, visas i tabell 1. Tabellen presenterar dessutom några av de näringar som är beroende av respektive tjänst. Många av dessa näringar påverkar i sin tur de tjänster som de utnyttjar. 20

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1 Introduktion till MarinBiologiskt Centrum SIMRISHAMN MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 2 Vår Vision Vi vill skapa en mötesplats där information,

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer