Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster"

Transkript

1 Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster rapport 5937 februari

2 I sitt arbete Oeconomica naturae (Naturens ekonomi) påpekade Carl von Linné att om vi brydde oss mer om naturvetenskapen, skulle vi lägga märke till fler och större under i naturen, och det skulle kunna bidra mycket till förbättringen av vår ekonomi. Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Omslag: Johan Resele/Global Reporting Foto: När ingen annan bildkälla anges: Johan Resele Global/Reporting Den engelska versionen av den här rapporten heter What s in the Sea for Me. Ecosystem Services of the Baltic Sea and Skagerrak, ISBN och kan laddas ner från 2

3 Förord Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att sammanställa information om samhällsekonomiska effekter av människors påverkan på Östersjön och Västerhavet. Katrin Zimmer, Naturvårdsverket har varit projektledare. Målgrupper för denna rapport är politiker och andra beslutsfattare i länderna runt Östersjön. Syftet har varit att samla och beskriva befintlig litteratur om det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster hur Östersjön och Västerhavet påverkas samhällsekonomiskt om inga åtgärder vid tas jämfört med om åtgärder vidtas kostnader för och vinster av åtgärder som behövs för att det samhällsekonomiska utfallet ska bli så gynnsamt som möjligt. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation omfattar, förutom denna rapport, sju underlagsrapporter som listas i bilaga 1. Forskare och andra kolleger i östersjöländerna, särskilt Finland, har också bidragit med information och forskningsresultat. Stockholm i februari 2009 Naturvårdsverket 3

4 4

5 Foto: henrik trygg 5

6 Innehåll Vad kan havet ge oss? Sammanfattning och slutsatser 7 1. Inledning Regeringsuppdraget Underlagsrapporter Samarbete med alla Östersjöländer Syntesrapport Havets ekosystemtjänster Fyra sorters ekosystemtjänster De flesta ekosystemtjänster är hotade Vad är på väg att hända? Ekosystemtjänsternas ekonomi Övergödning Fiske Turism och rekreation Miljöfarliga ämnen Främmande arter Oljeutsläpp och nedskräpning Behov av fortsatt forskning Underlagsrapporter från delprojekten inom Naturvårdsverkets uppdrag Samhällsekonomisk havsinformation. 38 6

7 Vad kan havet ge oss? Sammanfattning och slutsatser Alla de människor som bor runt Östersjön och Västerhavet förknippar haven med stora värden. Det handlar bland annat om fiske, kultur, rekreation och turism. Det handlar också om biologisk mångfald och havets förmåga att rena föroreningar. Vi har kunskapsluckor. Samtidigt vet vi att värdet av havens många tjänster vida överstiger kostnaderna för att bevara dem. Kunskapsluckorna till trots pekar allt på att det samlade värdet av havens ekosystemtjänster är så högt att vi inte har råd att låta dem gå förlorade. Vi måste agera nu. Vad kan havet ge oss? är en syntesrapport från Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Samhällsekonomisk havsinformation. Rapporten beskriver vad vi hittills vet om de samhällsekonomiska konsekvenserna av människors påverkan på Östersjön och Västerhavet. Vad kostar det om inga ytterligare åtgärder genomförs, jämfört med om åtgärder genomförs? Denna inventering av kunskap kan bidra till underlaget för de samhällsekonomiska bedömningar som alla östersjöländer arbetar med när det gäller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (bsap). Denna typ av bedömning ingår även som en viktig del i eu:s marina direktiv. Utgångspunkten för uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation är havets ekosystemtjänster, dvs. de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Tjugof yra olika ekosystemtjänster behandlas och nästan alla är beroende av varandra. Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation, såsom möjligheten att ta en simtur och estetiska värden som att njuta av natursköna vyer. De bidrar till utbildning och vetenskaplig information. Havets producerade ekosystemtjänster inbegriper fisken och skaldjuren vi Foto: jeppe wikström fångar, men också möjligheten att utnyttja vågornas energi. Nästan samtliga tjänster är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som mångfald, livsmiljö och biologisk reglering. Även om många av ekosystemtjänsterna är långt ifrån outtömliga tas de vanligtvis för givna. Det kostar till synes ingenting att använda dem vilket resulterar i att de ofta överutnyttjas. De flesta ekosystemtjänster är idag hotade. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Sju är svårt hotade, bland dem fyra av de sex stödjande tjänsterna; det gäller näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns resiliens, dvs. förmågan att återhämta sig. Tillförseln av näringsämnen kan minska i framtiden, men synbara effekter märks sannolikt först efter flera 7

8 årtionden. Överexploatering av de kommersiellt mest intressanta fiskarterna utgör ett hot mot hela ekosystemet. Detta är samtidigt det område som har störst potential för snabba förbättringar. Framtida hot mot många av ekosystemtjänsterna är effekter av klimatförändringar, bland annat försurning av havsvattnet, och att allt fler främmande arter riskerar att förändra balansen i Östersjön och Västerhavet. Det snabbt ökande antalet sjötransporter medför ökad risk för oljeutsläpp och större oljeolyckor. Insikten om att kemiska ämnen och föreningar är farliga för miljön ökar ständigt, dessutom identifieras hela tiden nya spridningsvägar. Trycket på exploatering för olika ändamål medför att konkurrensen om utrymme hårdnar. Detta leder sammantget till en osäkerhet om den samlade effekten av många hot och risker, vilket bör tas i beaktande. Hoten mot Östersjön och Västerhavets ekosystemtjänster finns väl beskrivna, inte minst i helcom:s handlingsplan för Östersjön (bsap). Med nuvarande kunskap går det ofta att ange vilken påverkan olika industrier och branscher har på ekosystemtjänster. Beskrivningar av vad haven ger oss, uttryckt i samhällsekonomiska termer, är dock desto mer sällsynta. Likaså beräkningar av vad det kostar att dröja med nödvändiga åtgärder. Den största kända negativa påverkan idag mot Östersjöns ekosystemtjänster är övergödning och utfiskning. Inom dessa områden finns också flest ekonomiska studier; studier som visar att åtgärder inte bara är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemtjänster utan dessutom samhällsekonomiskt lönsamma. Det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att stoppa övergödningen i Östersjön, i enlighet med ett av målen i bsap. Modellberäkningar och värderingsstudier indikerar en vinst totalt för alla länder, på drygt två miljarder euro per år, men det finns stora skillnader mellan de olika östersjöländerna. När det gäller Östersjöns möjligheter att producera mer fisk har det svenska Fiskeriverket pekat ut nio samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder för att stoppa utfiskningen. Bland dessa ingår att minska fiskeflottans kapacitet och att ändra regler för hur fisket får gå till. Enligt en beräkning skulle lägre torskkvoter snabbt kunna ge resultat i form av ökade fångster. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation bygger på samarbete med forskare och experter i alla Östersjöländer. I en av de sju underlagsrapporterna har ländernas representanter identifierat de viktigaste forskningsbehoven för att öka kunskaperna inom Östersjömiljöns ekonomiska värden. I flera av de andra underlagsrapporterna ges ytterligare förslag på kunskap som behöver tas fram. Naturvetenskaplig forskning behövs om hur ekosystemtjänsterna är uppbyggda och samverkar, utveckling av modeller, analys av osäkerheter och risker samt om kostnader för olika åtgärder. Inom områden där behov och effekter är relativt kända behövs utveckling av styrmedel. Statsvetenskapliga studier kan analysera förutsättningar för att genomföra internationella överenskommelser i olika länder. Inom samtliga områden behövs ett ytterligare utvecklat samarbete mellan östersjöländerna för att få fram data och modeller som länderna kan ställa sig bakom och som ger underlag för nya beslut. 8

9 Foto: Kustbevakningen Övergödningens effekter blir direkt synliga under korta perioder när algblomningen blir rabarbersoppa i vissa kustområden, men övergödningens problem finns hela tiden under ytan. För mycket av näringsämnena kväve och fosfor når havet från framför allt jordbruksmark och avlopp. Produktionen av växtplankton blir för stor, siktdjupet försämras, nedbrytningen förbrukar mycket syre, vilket leder till områden med döda havsbottnar. Ökat intresse för havsmiljön inom EU och internationellt Utfiskning, stora oljeutsläpp och övergödning har medfört att havsmiljöfrågorna de senaste tio åren har kommit högre på dagordningen inom både eu och i det internationella samarbetet. De senaste åren har havsmiljö, risken för klimatförändringar och globaliseringen ytterligare ökat intresset för havsfrågorna. De fem viktigaste organisationerna för samarbetet i våra havsområden är helcom (Helsingforskommissionen som omfattar Östersjön), ospar (Oslo-Paris-kommissionen som omfattar Nordostatlanten), eu, imo (fn:s globala sjöfartsorganisation) och ices (Internationella havsforskningsrådet som omfattar norra Atlanten, inklusive Nordsjön och Östersjön). Inom några av dessa har konventioner tagits fram. De marina konventionerna var från början främst inriktade på föroreningar. Så småningom vidgades arbetet till att även omfatta naturvårdsfrågor och senare även hållbar utveckling. eu-länderna har samordnade regelverk för jordbruk och fiske. eu:s första marina direktiv, som behandlar havsmiljöfrågor, trädde i kraft 2008, och utgår från EU:s marina strategi, som kom några år tidigare. Ett förslag till maritim politik, inriktad på sjöfart och fiske, håller på att behandlas inom eu. Under 2009 kommer eu att presentera en Östersjöstrategi med målen ekonomisk tillväxt, utvecklad infrastruktur, höjd säkerheten och förbättrad miljö. Miljöministrarna inom helcom och ospar antog 2003 en deklaration om att de båda kommissionerna ska samarbeta med varandra och med eu. Deklarationen tar upp ekosystemansatsen, eu:s marina strategi, bevarande av biologisk mångfald, samt fiskets och sjöfartens miljöeffekter. 9

10 Presenteras Baltic Sea Action Plan Nationella planer inlämnade Marina direktivet Fastställande vad god miljöstatus är Baltic Sea Action Plan Revidering av BSAP Marina direktivet EU s Östersjöstrategi Åtgärdsprogram framtagna Baltic Sea Action Plan Åtgärder igångsatta Marina direktivet God miljöstatus uppnådd Baltic Sea Action Plan God miljöstatus uppnådd diagram: annika röhl EU s Maritima politik Habitatdirektivet Lägesrapport Konventionen om biologisk mångfald Utvärdering av det marina arbetsprogrammet Nationell rapportering om bevarande status Ramdirektivet för vatten Första åtgärdsprogrammet genomfört Ramdirektivet för vatten God miljöstatus uppnådd helcom:s handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) beslutades i november Målet är att Östersjön ska vara opåverkat av övergödning, ostört av miljögifter, ha en miljöanpassad sjöfart och en väl bevarad biologisk mångfald. I beslutet om bsap ingår också att helcom-länderna vill att Östersjön ska vara pilotområde för att genomföra eu:s marina direktiv. eu-beslut är bindande för medlemsländerna, till skillnad från beslut i konventionerna som är rekommendationer. Enligt den marina strategin ska eu:s havsområden ha uppnått god miljöstatus till år Det är samma år som gäller för målen i bsap, vars handlingsprogram med ca 150 åtgärder ska vara igångsatta senast eu:s ramdirektiv för vatten anger att sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha god ekologisk status senast år I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Ur i Riodeklarationen, FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) (1992) Andra eg-direktiv som påverkar Östersjön och Västerhavet är avloppsvattendirektivet, nitratdirektivet, den gemensamma jordbrukspolitiken (cap), den gemensamma fiskeripolitiken (cfp), habitat- och fågeldirektiven samt kemikalielagstiftningen i eg-förordningen reach och eu:s rekommendation om integrerad förvaltning av kustområden. 10

11 Östersjön och avrinningsområdet ÖSTERSJÖN Östersjöns yta är km 2, vilket är nästan är lika stort som Sverige. Avrinningsområdets yta är ungefär 1,7 miljoner km 2. Det betyder att Östersjön får vatten från floder i ett avrinningsområde som är fyra gånger större än själva havet ett avrinningsområde där det bor 90 miljoner människor. Det bräckta vattnet i Östersjön är en blandning av havsvatten från Nordsjön och sötvatten från floderna. Salthalten i ytvattnet varierar från ungefär 2 procent i Kattegatt till 0,1 0,2 procent i nordligaste Bottenviken och ostligaste Finska viken, jämfört med 3,5 procent i de öppna haven. Det tar år att byta ut Östersjöns vatten via Öresund och Lilla och Stora Bält. Östersjön är ett grunt hav. Medeldjupet är cirka 55 meter, och som djupast är Östersjön 459 meter (Landsortsdjupet i Stockholms skärgård). Bara ett fåtal arter kan leva i bräckt vatten, och de är mer känsliga för förändringar än salt- och sötvattensarter. Skarpsill, torsk och sill/strömming är de vanligaste fiskarterna. I Östersjön finns också lax, gädda, abborre, gös, flundra, sandskädda, piggvar och ål. VÄSTERHAVET I havsvatten kan fler arter leva. Västerhavet består av Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak är salthalten cirka 3,5 procent, vilket är samma halt som i det öppna Atlanten. Skagerrak har ungefär djurarter, vilket är tio gånger fler än i Östersjön. Det finns omkring 130 fiskarter längs Bohuskusten i Sverige. Havsbottnen utgör livsmiljön för flera hundra sorters alger och flera tusen djurarter. Östra Skagerrak är påverkat av brackvatten från Kattegatt och Östersjön. Källa: Stockholms Marina Forskningscentrum 11

12 Foto: danne eriksson

13 Inledning Regeringsuppdraget Naturvårdsverket har tagit fram denna rapport på uppdrag av den svenska regeringen. Uppdraget Samhällsekonomisk havsinformation inspirerades av Sternrapporten 1, som år 2006 presenterade en analys av klimatförändringens ekonomi. Syftet med regeringsuppdraget är att utifrån tidigare studier och rapporter på ett pedagogiskt sätt beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av människors påverkan på Östersjön, Västerhavet och deras kustområden. Vad händer om inga ytterligare åtgärder genomförs, jämfört med om åtgärder genomförs? I uppdraget ingår att F belysa samhällsekonomiska värden, t.ex. av ekosystemtjänster som är beroende av Östersjöns och Västerhavets vattenkvalitet och som utan ytterligare åtgärder minskar eller går förlorade. F bedöma kostnaderna för de åtgärder som behövs för att minimera de samhällsekonomiska förlusterna. F beräkna den samhällsekonomiska vinsten av föreslagna åtgärder. F redovisa kunskapsluckor i underlaget Underlagsrapporter Arbetet med att samla in befintligt material resulterade i sju underlagsrapporter under åren 2007 och 2008, skrivna på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna syntesrapport sammanfattar underlagsrapporterna, som behandlar: F de ekosystemtjänster vi får från Östersjön och Västerhavet, hur de hänger ihop, om de är hotade och hur 1. The Economics of Climate Change the Stern Review av Nicholas Stern, publicerad i oktober vi kan stödja dem (Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak, Kajsa Garpe, Report 5873). F en sammanställning av de värderingsstudier som hittills har gjorts av dessa ekosystemtjänster (The economic value of ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak Existing information and gaps of knowledge, Linus Hasselström, och Tore Söderqvist, Enveco Miljöekonomi AB., Stockholm, Report 5874). F trender och tänkbar utveckling av Östersjön och Västerhavet, om inget görs (Trends and scenarios exemplifying the future of the Baltic Sea and Skagerrak Ecological impacts of not taking action, Martina Kadin, Baltic Nest Institute/Stockholm Resilience Center, Report 5875) F en litteraturgenomgång av kostnaderna för att förbättra miljötillståndet (The costs of environmental improvements in the Baltic Sea and Skagerrak A review of the literature, Katarina Elofsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Report 5876). F en beräkning av kostnader och nytta med att minska övergödningen, utifrån tillgänglig information (Costs and benefits from nutrient reductions to the Baltic Sea. Ing-Marie Gren, Report 5877). F intervjuer med företrädare för turistnäringen i de olika östersjöländerna (Tourism and recreation industries in the Baltic Sea area How are they affected by the state of the marine environment? An interview study. Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB., Stockholm. Report 5878). 13

14 F samhällsekonomiska studier om fiske (Economic information regarding fiseries. Fiskeriverket, Johanna Andréasson. Report 5879.) 1.3. Samarbete med alla Östersjöländer Underlagsrapporterna är skrivna på engelska eftersom experter från samtliga Östersjöstater har involverats i arbetet. Berörda myndigheter i Östersjöländerna har fått möjlighet att lämna synpunkter. Via ländernas representanter i helcom (Helsingforskommissionen) har länderna också erbjudits att delta i en referensgrupp. Alla länder har löpande informerats och dessutom bjudits in till två arbetsmöten. Länderna har också direkt medverkat i arbetet med rapporterna om värderingsstudier respektive intervjuundersökningen inom turistnäringen. Naturvårdsverket har haft ett nära samarbete med berörda aktörer i Finland, eftersom finska regeringen fördelat ett motsvarande uppdrag. Naturvårdsverket har kunnat inkludera slutsatserna från den finska förstudien 2 i denna syntesrapport Syntesrapport Ett utkast till denna rapport, syntesrapporten, har varit ute för synpunkter till 57 instanser, bl.a. vattenmyndigheter, Samhav och Havsmiljörådet i Sverige. Monetära belopp i syntesrapporten anges i 2007 års prisnivå, utifrån årsgenomsnittligt konsumentprisindex i respektive land, och i euro, enligt växelkursen i respektive land den 1 januari Kunskapskällor som inte ingår i underlagsrapporterna anges i fotnoter. I kapitel 2 beskriver vi de värden vi får från Östersjön och Västerhavet uttryckt i ekosystemtjänster samt hur dessa tjänster hänger ihop, om de används på ett hållbart sätt eller om de är allvarligt hotade. I kapitel 3 behandlas ekosystemtjänsternas ekonomi, utifrån den kunskap som finns för närvarande. Slutsatser och behovet av att ta fram mer kunskap behandlas i ett avslutande kapitel. Flera personer som har arbetat med underlagsrapporterna ingår också i den grupp forskare och experter som ansökt om att genomföra en större studie, Balticstern The Economics of the State of the Baltic Sea pre-study assessing the feasibility of a cost-benefit analysis of protecting the Baltic Sea ecosystem, ett samarbete mellan MTT (forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Finland, SYKE (Finlands miljöcentral), Helsingfors universitet och Finlands marina forskningsinstitut. 3. Baltic Systems Tool for Ecological-economic evaluation a Refined Nest-model 14

15 Havets ekosystemtjänster 2 Ekosystemtjänster är de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Fisken vi fångar är en ekosystemtjänst lika väl som nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment, rent vatten att simma i eller vågenergin. Trots att många ekosystemtjänster är långt ifrån outtömliga, tas de ofta för givna. Definitionen av ekosystemtjänster utgår från fn:s Millennium Ecosystem Assessment 4 (ma). Åren var 1360 forskare och andra experter involverade i arbetet med att göra en bedömning av jordens ekosystem och de tjänster som de gör oss. I ma konstateras att På global nivå har människor förändrat jordens ekosystem mer de senaste 50 åren än under någon annan tid i historien. Enligt ma håller ungefär 60 procent av de ekosystemtjänster som stöder livet på jorden på att förstöras eller används på ett ohållbart sätt. Det handlar t.ex. om färskvatten, fiske, naturlig reglering av luft- och vattenkvalitet, klimat och förmåga att läka sjukdomar. ma varnar för att de skadliga följderna av denna försämring kan bli betydligt värre inom de närmaste 50 åren. Med utgångspunkt från ma och Sternrapporten har eu-kommissionen och Tyskland tagit fram The Economics of Ecosystem Biodiversity, 2008, i ett projekt som ska pågå till hösten Rapporten tar upp prissättningen av ekosystemtjänster och svårigheterna förknippade med detta. I likhet med Sternrapporten behandlas även den etiska frågan om att lämna över en hållbar miljö till kommande generationer. I detta kapitel, som huvudsakligen bygger på rapporterna 5873 och 5875, beskriver vi ekosystemtjänsterna från Östersjön och Västerhavet och om de används på ett hållbart sätt eller om de är allvarligt hotade. Ekosystemtjänster kan också vara underutnyttjade och skulle kunna förse människorna och samhällsekonomin med mer varor och tjänster än vad som sker idag. Vad är ett ekosystem? Ett ekosystem har inga bestämda gränser. Det är ett komplicerat system, en ekologisk enhet av människa, växter, djur, svampar och mikroorganismer i samspel med sin omgivning. En enda sjö, ett vattendrag eller en hel region kan räknas som ett ekosystem. Alla beskrivningar av ett avgränsat ekosystem görs i medvetande om att detta ekosystem i sin tur är beroende av angränsande ekosystem. Grunden för de flesta ekosystem är fotosyntesen, dvs. att med hjälp av solenergi omvandla koldioxid till syre och sockerarter. Foto: tomas lundälv 4. Se vidare 15

16 2.1. Fyra sorters ekosystemtjänster De marina ekosystemtjänsterna kan delas in i producerande, kulturella, stödjande och reglerande tjänster, dvs. den indelning som används i fn:s millennierapport om att värdera ekosystem (The Millennium Ecosystem Assessment). Sammanlagt identifieras 24 marina ekosystemtjänster. Dessa tjänster hänger ihop. En producerande ekosystemtjänst som fisk och en kulturell tjänst som turism värderas ofta i ekonomiska termer. Däremot värderas sällan stödjande ekosystemtjänster som produktionen av växtplankton eller reglerande tjänster som nedbrytningen av miljögifter, vilka är förutsättningar för t.ex. fiske. Producerande ekosystemtjänster: F Livsmedel fisk, skaldjur, alger, m.m. F Råvaror sand, stenar, olja, alger, dricksvatten, industrivatten F Energi vågenergin F Utrymme och vattenvägar för sjöfart och vindkraftverk F Kemikalier i medicin, bioteknik, kosmetika F Utsmyckningar snäckor, drivved, bärnsten F Genetiska resurser arvsanlag Stödjande ekosystemtjänster: F Biogeokemiska kretslopp omsättningen av näringsämnen (kväve och fosfor), kol och syre, inklusive vattenomsättningen F Primärproduktion produktion av växtplankton och alger utifrån solljus och näringsämnen (fotosyntesen) som är grunden för allt liv F Näringsvävens dynamik vem äter vem? Uppbyggnaden av näringskedjan från det att växtplankton bildas till att döda djur och växter bryts ner F Biologisk mångfald variationen av växter, djur och andra organismer på alla nivåer F Livsmiljö alla arters olika livsmiljö som är förutsättningar för att en art ska utvecklas och fortleva, t.ex. sjögräsängar som fiskyngel kan gömma sig i F Resiliens förmågan att klara förändringar, ekosystemens motståndskraft och möjligheter att återhämta sig Reglerande ekosystemtjänster: F Påverkar klimat och luftkvalitet upptag av koldioxid och kväve och produktion av syre. Sammantaget är världshaven en större syreproducent än regnskogarna F Sedimentbevarande bindning av sediment genom vegetation motverkar risken för erosion F Minskad övergödning överskott av kväve och fosfor kan omsättas av organismer, inte minst musslor F Biologisk reglering en organism reglerar överflödet av en annan och upprätthåller balansen mellan olika arter. En art kan också skapa förutsättningar för en annan, t.ex. genom att beta rent på hårda bottnar och därmed skapa förutsättningar för blåstång att fästa mot stenen F Reglering av föroreningar miljöfarliga ämnen kan brytas ner eller lagras i sediment. Genom inlagring i sediment omsätts temporärt inte miljögifter längre i ekosystemet Kulturella ekosystemtjänster: F Rekreation turism, bad, båtsport, sportfiske och fågelskådning F Estetiska värden skönhetsupplevelser och tystnad (så när som på havsbrus och fågelläten), klart vatten. F Vetenskap och utbildning miljöstudier för alla åldrar, forskningsmaterial, underlag för museer och akvarier F Kulturarv historiska vrak, fornfynd, kustsamhällen, fiskelägen och kurorter F Inspiration inspirationskälla för konst, litteratur, musik, film och reklam F Naturarv etisk omsorg från förfäder till kommande generationer 16

17 Illustration: Annika Röhl O2 Stöd H2O N2 P Rekreation ande ler eg R Pro ducerande B io l ogisk mångfald Genetiska resurser Livsmedel Sedimentbevarande Minskad övergödning Utrymme och vattenvägar Näringsväv GAR BIOGE AKVARIUM lla Vetenskap och utbildning re Naturarv Resiliens Kultu CO2 H2O Inspiration OKEMISKA O2 CO2 KRETSLOPP Livsmiljö L U F T- O C H K L I M AT R E G L E R I N Estetiska värden jande Utsmyckningar Energi Kemikalier Kulturarv Biologisk reglering Råvaror Reglering av föroreningar PRIMÄ R P R O D UK TIO N Källa: Rapport 5873 Ekosystemtjänster är de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan och som är nödvändiga för människors överlevnad, välfärd och samhällsutveckling. De olika processerna under ytan samverkar och är förutsättningar för att skapa samhällsekonomiska vinster. 17

18 Värden vi får från havet När vi tänker på tjänster som haven ger oss kanske vi först tänker på livsmedel som fisk och på möjligheten att kunna bada men haven ger oss så mycket mer som många av oss värderar högt utifrån både ekonomiska, kulturella och etiska värderingar. Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation och möjlighet att njuta av natursköna vyer. De bidrar till utbildning och vetenskaplig information och till vårt kulturarv. Böcker, filmer, målningar, folklore, musik, arkitektur och reklam använder gärna motiv från kust och hav. Skagenmålarna inspirerades av havet och ljuset på Danmarks norra kust. Turism, om den utövas med hänsyn till naturen kan också bidra till hållbar utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Det bygger på att det finns rena stränder att åka till eller klart vatten att bada eller segla i. Havet har dessutom alltid varit en väg för handel och kulturutbyte. Havets miljö stimulerar också både barn och vuxna att lära sig mer om miljö i allmänhet. Alla länder runt Östersjön är engagerade i att öka människors kunskaper om det marina ekosystemet. I detta ingår skolutflykter, museer, naturrum, akvarier, forskning och seminarier. Sådana aktiviteter skapar också många arbetstillfällen. Östersjön och Västerhavet är också utgångspunkt för många forskningsinsatser. Forskarna studerar forntida kustlinjer, fossil och geokemiska förändringar i sedimentkärnor för att bättre förstå hur miljön har förändrats. Då kan de bli bättre på att förutspå förändringar i framtiden. Havets producerande ekosystemtjänster innehåller mer än fisk och skaldjur. Marknaden för hälsokost baserad på råvarorna alger och sjögräs expanderar. Alger från havet kan användas som gödningsmedel och finns ofta i livsmedels- och kosmetisk industri som förtjockningsmedel i krämer. Produkter från alger, kelp och rödalger finns i glass, schampo, målarfärg, tandkräm, yoghurt och mat för husdjur. Foto: per magnus persson/johnér bildbyrå De producerande ekosystemtjänsterna som fisk, skaldjur, sand, industrivatten och bärnsten är välkända. Tekniken att omvandla havsvatten till dricksvatten är relativt ny och efterfrågan växer. Det finns ungefär avsaltningsanläggningar i Stockholms skärgård. Ju renare havsvatten, desto säkrare kvalitet 18

19 Vågornas sång Det är vi, vi vågorna, som vagga vindarne till vila! Gröna vaggor, vi vågor. Våta äro vi, och salta; likna eldens lågor; våta lågor äro vi. Släckande, brännande, tvättande, badande, alstrande, avlande. Vi, vi vågorna, som vagga vindarne till vila! Foto: Nationalmuseum August Strindbergs dikt Vågornas sång och hans tavla Svartsjukans natt. Var fjärde 1900-talstavla, av dem som visas på Nationalmuseum i Stockholm, har motiv från kust och hav. Havets ekonomiska värde som inspirationskälla kan möjligen räknas ut genom en undersökning av människors betalningsvilja. på dricksvattnet och desto lägre blir kostnaden för att underhålla utrustningen 5. Ett annat exempel är lim från musselexkrement och som kan användas inom tandvård, elektronik och byggen. I Östersjön och Skagerrack finns även många arter som används eller kan användas i läkemedels- och bioteknikindustrier. Havet förser oss med genetiskt material som kan vara viktigt att använda för att restaurera försämrade habitat eller hotade populationer. Alla dessa värden bygger på havets stödjande och reglerande ekosystemtjänster Fotosyntesen ger primärproduktion och de två ekosystemtjänster som har störst inverkan på primärproduktionens omfattning är det biogeokemiska kretsloppet (i synnerhet näringsämnenas, vattnets och kol- 5. Kaj Öhman, fastighetstekniker Probitas/Stensnäs Kurs & Konferens, oktober 2008, ets kretslopp) och havets förmåga att reglera klimatet. Det biogeokemiska kretsloppet och klimatregleringen påverkar nästan alla andra ekosystemtjänster, inklusive varandra. Havens primärproduktion i form av plankton och marin växtlighet utgör grunden för de stödjande ekosystemtjänsterna mångfald, näringsväv och livsmiljö. Tillsammans ger dessa upphov till de olika varor och tjänster som är till direkt nytta för människorna. Mångfalden, näringsväven och livsmiljön bevarar även till resiliensen dvs. havets förmåga att återhämta sig efter en störning I ett väl fungerande ekosystem hanteras störningar av de reglerande tjänsterna. I det marina ekosystemet hjälper en mildring av övergödningen, biologisk reglering, bevarande av sediment och reglering av föroreningar till att bevara mångfalden, näringsväven, livsmiljön och resiliensen. De reglerande tjänsterna åtgärdar störningar som har ett naturligt eller ett allt oftare mänskligt ursprung. 19

20 Energi och utrymme för transport (vattenvägar) och konstruktion hör till det fåtal tjänster som inte är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna. De kan dock i sin tur påverka andra tjänster negativt till exempel mångfalden, näringsväven och livsmiljön De flesta ekosystemtjänster är hotade I ett väl fungerande marint ekosystem tas störningar om hand av de reglerande tjänsterna. För närvarande är många reglerande ekosystemtjänster överansträngda, eftersom de försöker att ta hand om andra ekosystemtjänster som är kroniskt stressade. Om klimatet förändras på det sätt som vetenskapliga klimatsimuleringar förutspår, kommer de reglerande tjänsterna att drabbas än hårdare. I Östersjön och Västerhavet är övergödning och utfiskning de främsta orsakerna till att ekosystemen förstörs. När det gäller möjligheten att använda livsmedel från Östersjön så finns det idag restriktioner för försäljningen av fisk inom eu på grund av att den innehåller dioxiner och pcb i halter som är över tillåtna gränsvärden. Ett stort problem är att vi ännu inte fullt ut förstår bakgrunden till dessa höga koncentrationer. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Den slutsatsen går att dra även om det finns omfattande kunskapsluckor när det gäller de flesta tjänsterna. Sju är svårt hotade, bland dem fyra av de sex stödjande tjänsterna; det gäller näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns resiliens, dvs. förmågan att återhämta sig. De andra tre hotade tjänsterna är livsmedel, genetiska resurser och estetiska värden. Vissa tjänster är relativt opåverkade av miljöhoten, till exempel förmågan att producera växtplankton och alger (primärproduktionen) och tillgången på utrymme och farleder för sjöfarten. Andra tjänster påverkas av flera miljöhot samtidigt; till exempel biologisk mångfald livsmiljöerna, produktionen av fisk och skaldjur respektive rekreationsvärdena. De flesta ekosystemtjänster är troligen oersättliga och vinsten från en tjänst vanligtvis en förlust för någon annan. Blåmusslor filtrerar havsvatten för att få näring och kan bidra till att motverka övergödning genom att de skördas och används som mat, djurfoder och gödningsmedel. Musslor kan t.o.m. odlas för att rena avloppsvatten, men är då olämpliga som föda. De allvarligaste störningarna, som människan orsakar de olika ekosystemtjänsterna, visas i tabell 1. Tabellen presenterar dessutom några av de näringar som är beroende av respektive tjänst. Många av dessa näringar påverkar i sin tur de tjänster som de utnyttjar. 20

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön 23 juni 2012 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vetenskap på tvären för ett friskare hav Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen Er referens Dnr 3779-14 Havs-och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen Mall-id: MEP-0011, 2014-10-21 Sammanfattning

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Kampen mot algblomningen

Kampen mot algblomningen Kampen mot algblomningen - Rädda Östersjön genom utsläppsrätter juli 2006 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: Skydda livet i Östersjön genom åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning,

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer