Barnomsorgsundersökningen 2006

Transkript

1 VARA KOMMUN Barnomsorgsundersökningen 2006 Kvalitetsmätning Hösten 2006 ARS P0799 ARS RESEARCH AB Bastugatan 2, Box 38027, STOCKHOLM Tel , Fax e-post,

2 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige i Vara kommun har bestämt att alla kommunens verksamheter skall följas upp och utvärderas. Vara kommun genomförde en offentlig upphandling av dessa konsulttjänster utifrån vilken ARS Research AB valdes. Vara kommun har därför givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra en kvalitetsmätning av Vara kommuns förskolor och familjedaghem. Kvalitetsmätningen är ett led i att nå kommunens övergripande mål för barnomsorgen i Vara. Den första kvalitetsmätningen av barnomsorgen i Vara kommun, i ARS regi, genomfördes Denna mätning är en uppföljning av 2004 års mätning. Jämförelser av utvecklingen under perioden 2004 till 2006 görs i den skriftliga delen av rapporten och i den grafiska redovisningen. 1.2 Syfte Undersökningen syftar till att mäta föräldrarnas syn på barnomsorgen utifrån olika kvalitetsaspekter och mäta förändringar över tiden. Resultatet skall användas för det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunen. 1.3 Metod Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom skriftlig enkät. 1.4 Målgrupper Målgrupperna för undersökningen är samtliga föräldrar med barn i kommunens förskolor och familjedaghem födda år

3 Inför undersökningen fick vi följande uppgifter om målgrupperna från Vara kommun, 9 större enheter och 8 familjedaghem (familjedaghemmen redovisas här gemensamt). Antal barn per enhet/familjedaghem: Målgrupp Antal Arentorp 75 Björken 37 GP-Byn 81 Jung 29 Räfsan 53 Solgården, Edsvära 20 Stenkilsgården 75 Vara, Frejgården 90 Vara, Torsgården 94 Familjedaghem 22 Summa Frågeformulär Frågeformuläret har utarbetats i samråd med representanter för Vara kommuns barnomsorg och har godkänts av uppdragsgivaren före fältarbetets början. Frågeformuläret finns bilagt rapporten. Frågeformuläret består av 37 förkodade frågor med fasta svarsalternativ, som mäter olika kvalitetsaspekter och fem frågor kring kommunens tjänstegarantier. Formuläret avslutas med tre öppna frågor; Vilka tre saker tycker Du är bäst med Ditt barns förskola/familjedaghem? Vad tycker Du kan bli bättre på förskolan/familjedaghemmet? och Övriga kommentarer, för de eventuella frågor där föräldrarna svarat Mycket dåligt. Svaren från de öppna frågorna har kodats, vilket innebär att de vanligaste svaren har grupperats och finns återgivna i tabellbilagan. Den sista frågan har även listats per enhet, d.v.s. har skrivits rent med en kommentar till vilken enhet den hör. 1.6 Genomförande Undersökningen har genomförts enligt följande: Vara kommun tillhandahöll uppgifter om antal barn inom respektive enhet samt namn och adresser till barn respektive målsman för barnet. Familjedaghemmen hanterades som separata enheter. 3

4 ARS distribuerade enkäterna till föräldrarna med post, en enkät per barn vilket innebär att föräldrar med flera barn inom Vara barnomsorg fick flera enkäter, ett per barn inom omsorgen. På kuvertet stod såväl förälderns namn som barnets namn (Målsman för X X). Med enkäten följde ett brev från Vara kommun som beskrev bakgrunden till undersökningen, samt ett portofritt svarskuvert så att föräldrarna kunde returnera formuläret till ARS utan kostnad. Enkäterna skickades ut den 13 oktober 2006, den första påminnelsen i form av ett påminnelsekort skickades ut den 26 oktober. Den sista påminnelsen i form av ett nytt utskick med brev, formulär och svarskuvert gick ut den 9 november. ARS har svarat för registrering av inkomna formulär och databearbetning. Då en del föräldrar valt att ta bort det löpnummer ARS använder för att pricka av inkommande svar, har vi i möjligaste mån gått efter uppgifter på formulärets framsida (uppgifter om kommundel/omsorgsform) för att kunna föra svaren till rätt enhet. 1.7 Resultat av fältarbetet Svarsfrekvenserna är beräknade som rak svarsfrekvens, det vill säga antal inkomna svar genom antalet angivna barn inom respektive enhet. I de fall vi har fått uppgifter om förändrat antal barn har antalet justerats. Vara kommuns barnomsorgsundersökning har givit följande svarsfrekvenser. Grupp Utsända Inkomna Svarsfrekvens Arentorp % Björken % GP-Byn % Jung % Räfsan % Solgården, Edsvära % Stenkilsgården % Vara, Frejgården % Vara, Torsgården % Familjedaghem % För sent inkomna 3 Totalt % Svarsfrekvenserna är mycket bra för samtliga deltagande enheter. Observera att familjedaghemmen ligger som en separat grupp, det vill säga inte som en del i en annan enhet var svarsfrekvensen 86 %, alltså exakt, identisk. 4

5 Orsaken till att familjedaghemmen ligger i en särskild grupp är att familjedaghemmen är små och ARS av anonymitetsskäl inte redovisar undergrupper med färre än 6 personer. Vidare bör man tänka på att när resultatet är nedbrutet på enhetsnivå, med ett mindre antal svarande i basen, så kan de procentuella skillnaderna se stora ut fast det endast rör sig om enstaka personer. 5

6 2 RESULTATREDOVISNING Nedan följer en översiktlig genomgång av totalresultatet för barnomsorgen i Vara kommun. För en genomgång av resultatet för de olika enheterna hänvisas till den grafiska redovisningen i rapporterna. Svarsfrekvensen är hög inom samtliga enheter och kommenteras inte vidare i denna genomgång. Det tycks heller inte ha varit några större svårigheter för föräldrarna att ta ställning till frågorna om enheten. Andelen som avstått från att svara rör sig oftast om enstaka personer. Resultaten bör ge Vara kommun en god bild av föräldrarnas syn på barnomsorgen i Vara. 2.1 De svarande Föräldrar till 495 barn har medverkat i undersökningen. 52 % har besvarat formuläret för en pojke och 47 % har besvarat för en flicka, 1 % har valt att inte fylla i barnets kön. 50 % har svarat för barn i åldern 1 3 år och lika många (50 %) har svarat för barn 4 5 år. 2.2 Verksamheten Den praktiska verksamheten inom barnomsorgen får genomgående mycket höga betyg av föräldrarna. Vi ställer 12 frågor, varav en är sammanfattande. Det sammanfattande betyget är 3,5 på den fyrgradiga skalan. Betygen på de olika delfrågorna pendlar mellan 3,4 och 3, var det sammanfattande betyget 3,6 och betygen på de olika delfrågorna varierade mellan 3,2 och 3,8. Inga markanta skillnader alltså. Det som ges högst betyg är öppettiderna (3,7), möjligheter till fri lek (3,7) och möjligheterna till att vara ute (3,7). Det är svårt att tala om svaga områden, när nästan alla, över 90 %, som besvarat enkäten är positiva, möjligheter till teaterbesök och utflykter undantaget, där 76 % är positiva. Föräldrarna ger personalens engagemang och uppmärksamhet mycket goda betyg, mellan 3,4 till 3,5. Relation till andra frågor inom området verksamhet, ligger de marginellt något lägre. ARS är väl medvetna om att alla föräldrar vill att just deras barn ska få mycket uppmärksamhet och att man lägger stor vikt vid personalens kompetens, engagemang och det pedagogiska stöd som barnen får. Det kan därför vara naturligt att föräldrarna vill ha mer av detta och att det kanske är mycket svårt att nå lika höga värden här som inom andra områden, där man tydligare kan mäta och se vad som faktiskt presteras. 6

7 Den fråga som, inom området ges ett lägre betyg (3,1) gäller utflykter, teaterbesök etc. Eftersom resultatet i övrigt är så positivt sticker detta ut. Här finns det kanske möjligheter till förbättringar. 21 % är uttalat negativa medan 76 % är positiva (36 % Mycket bra + 41 % Ganska bra). Detta är en relativt kraftig försämring jämfört med 2004, då andelen positiva var 84 % och andelen negativa var 14 %. Vi ser annars inga markanta skillnader i bedömningarna mellan föräldrar till pojkar eller flickor eller mellan föräldrar till yngre eller äldre barn. Möjligen kan påpekas att föräldrar till flickor genomgående är marginellt mer positiva, än föräldrar till pojkar. Möjligen är också föräldrarna till de yngre barnen något litet mer mindre positiva, än vad föräldrarna till de äldre barnen är. Skillnaderna mellan såväl pojkar som flickor, som äldre och yngre barn är högst marginella och snarast mest av akademisk art. Det är skillnader på en 1/10 på medelbetyget på några frågor. Jämfört med resultaten för 2004 ser vi att 8 av de 12 frågorna har ett indextal under 100 (mellan 97 och 94). Detta tyder på marginella försämringar. Fyra frågor har indextal på 100, det vill säga samma nivå som Ingen enskild fråga har index över 100. Det vill säga visar på förbättringar. 2.3 Kontakterna med personalen och informationen Området omfattar 6 frågor, varav en sammanfattande. Det sammanfattande betyget är 3,4 och samtliga medelbetyg varierar mellan 3,2 och 3,6. Jämfört med 2004 är det sammantagna resultatet identiskt och spridningen mellan medelvärdena har blivit marginellt mindre var spridningen mellan 3,1 och 3,6. Vi kan snabbt konstatera att det upplevs vara lätt/gå bra att komma i kontakt med personalen (3,6). Den mer organiserade informationen, vid utvecklingssamtal, tycks också fungera bra (3,5). Det som tycks fungera mindre väl är den mer löpande informationen om hur dagen har varit för barnet (två frågor med 3,2). ARS är medvetna om att det är stökigt och bråttom vid dagens slut och alla vill hem. Samtidigt finns här möjligheter till förbättringar. De öppna kommentarerna visar också på att föräldrar kan tycka att det är svårt att få prata med personalen vid hämtning/lämning. Informationen om barnets utveckling får en litet lägre bedömning (3,2), men påvisar en förbättring jämfört med 2004, då medelbetyget var 3,1. Vi ser inga skillnader mellan föräldrar till pojkar och föräldrar till flickor. Det finns heller inga markanta skillnader mellan föräldrar till yngre eller äldre barn. Det finns en liten tendens att föräldrar till yngre barn är mindre nöjda med utvecklingssamtalen och informationen om 7

8 barnets utveckling. Detta är omvända värden jämfört med 2004, då föräldrar till de äldre barnen var marginellt mindre nöjda. På två av frågorna, de frågor som gäller information om barnets utveckling, kan vi konstatera en positiv utveckling, sedan Indexvärdet är 103 på dessa två frågor. Jämfört med resultaten för 2004 ser vi att 4 av de 6 frågorna har indexvärde 100. Det vill säga barnomsorgen i Vara kommun behåller den höga nivån. 2.4 Möjligheterna till inflytande Vi har ställt fem frågor om hur föräldrarna bedömer sina möjligheter till inflytande. Resultaten på frågorna varierar mellan, som lägst 3,1 till som högst 3,4. Det lägsta betyget ger föräldrarna sig själva, när vi frågar dem om hur aktiva de själva anser att de är för att ta kontakter med förskolan/familjedaghemmet. Föräldrarna ger sig själva medelbetyget 3,1 och 13 % anser sig vara litet aktiva i denna kontakt. Det högsta betyget får inom området får personalen vad gäller att de lyssnar på föräldrarnas synpunkter (3,4). I en tidigare fråga har vi också fått en bild av att föräldrarna anser det vara lätt att komma i kontakt med personalen (Fr 13, 3,6 Kontakten med personalen). Möjligheterna till att påverka och ha inflytande kommer något lägre, 3,2 på den fyrgradiga betygsskalan. Det föreligger inga skillnader mellan hur föräldrar till flickor respektive pojkar, eller föräldrar till yngre respektive äldre barn har svarat. 2.5 Miljön Kring miljön ställdes sammanlagt 8 frågor. Det sammanfattande betyget föräldrarna ger miljön på förskolan/familjedaghemmet är 3,4 det vill säga ett gott betyg. 94 % är positiva (42 % Mycket bra + 52 % Ganska bra). Denna positiva attityd delas av både flick- och pojkföräldrar och föräldrar till yngre och äldre barn. Inom området miljö varierar alltså medelbetygen mellan 3,0 och 3,6. Det högsta betyget får utemiljön och städningen, som vardera får 3,6. Maten får 3,5. 93 % av föräldrarna svarar att säkerheten inomhus är bra (medelbetyg 3,4). 92 % svarar att säkerheten utomhus är bra (medelbetyg 3,3). Det som får lägst bedömning är barnens möjlighet till lugn och ro (3,0). Eftersom föräldrarna i övrigt är så positiva till miljön så sticker detta resultat ut. En av fyra föräldrar (23 %) svarar 8

9 att deras barn har dåliga möjligheter till lugn och ro. Vi har i stort sett identiska värden jämfört med En fråga ges högre betyg. Det är städningen, som har ett index på 103. Två frågor ges lägre betyg Intryck av lokaler, som har index 94 och det sammantagna betyget på miljön, som får index 97. Övriga fem frågor har samma värde som i 2004 års undersökning. 2.6 Trivseln Trivsel är det område som får bäst bedömning av föräldrarna. Fem frågor ställdes om barnets trivsel på förskolan/familjedaghemmet och medelbetyget varierat mellan 3,5 och 3,7. Det sammanfattande betyget är 3,6 d.v.s. mycket bra. 97 % uppger att trivseln är bra (64 % Mycket bra + 34 % Ganska bra). Jämfört med 2004 är omdömet om trivseln genomgående marginellt försämrat, med någon tiondel var det 98 % som svarade att trivseln sammantaget var bra, men betoningen på Mycket bra var starkare (71 %). Trygghet och trivsel med personalen får 3,7 och trygghet och trivsel med de andra barnen får 3,5 respektive 3,6. Vi ser att den stora majoriteten barn trivs mycket bra, men att det även finns ett antal barn som inte trivs så bra (5 10 barn, eller möjligen något fler om vi räknar in dem som inte deltagit i undersökningen). Fyra av de fem frågorna får indexvärdet 97. Detta tyder på försämringar vad gäller trivseln. En fråga får indexvärde Sammanfattande betyg Det sammanfattande betyget för Vara kommuns barnomsorg är 3,6 det vill säga föräldrarna ger sitt barns förskola/familjedaghem detta betyg. 97 % är positiva (58 % Mycket bra + 39 % Ganska bra) och 2 % negativa. Jämfört med 2004 är den sammantagna bedömningen på samma nivå. Det sammantagna betyget är i år också 3,6. Indexvärdet är 100. Möjligen ser vi en marginell försvagning i de positiva omdömena, från 64 % Mycket bra 2004, till 58 % i år. 9

10 2.8 Tjänstegarantier Genom de svar vi sett i formuläret får vi intrycket att föräldrarna har haft relativt lätt att bedöma sitt barns enhet. Det tycks vara svårare för dem att ta ställning till Vara kommuns tjänstegarantier. Baserat på samtliga svarande får vi följande resultat: 9 av 10 föräldrar har blivit erbjudna årliga utvecklingssamtal och en kontaktperson på förskolan/fritidshemmet. 7 av 10 föräldrar uppger att de erbjudits en barnomsorgsplats inom fyra månader från det att deras ansökan mottagits av kommunen. Tjänstegarantierna vad gäller att kommunen sakligt ska informera om olika barnomsorgsformer får en betydligt sämre bedömning. Hälften (49 %) svarar Nej på detta. Inte heller garantin om att kommunen ska kontakta familjen inom en vecka får så bra bedömning; 3 av 10 anger Nej för denna garanti. Vi ser en tendens att föräldrar till äldre barn i större utsträckning uppger att det inte har varit aktuellt att få information respektive kontakt inom en vecka. Vi kan konstatera att barnomsorgen inom Vara kommun har förbättrat uppfyllelsen av tjänstegarantierna. Vad gäller utvecklingssamtalen svarar nu 9 av 10 Ja, mot 7 av 10, % svarar att de inte kontaktades av Vara kommun inom en vecka från att ansökan tagits emot av kommunen var det 40 % som svarade Nej på den frågan. 2.9 Avslutande kommentarer Formuläret avslutades med tre öppna frågor. Svaren på dessa finns kodade och redovisade var för sig. Vi har även valt att redovisa de två sista frågorna (Vad kan bli bättre? respektive Kommentar om något är mycket dåligt.) gemensamt för att få en helhetsbild av eventuella svagheter. Den sista frågan, Övriga kommentarer, finns även listad (samtliga svar utskrivna) per enhet. Det som främst kommenteras som bäst är personalen. Detta nämns av 55 %. Därefter följer utemiljön, vilken nämns av 23 %, miljön/lokalerna 17 % och maten på 12 % angav 14 % att trivseln var en av de bästa sakerna med det egna barnets förskola/ familjedaghem, i år är det 9 %. Den faktorn har fallit från en topplats till en 8:de plats. Lärande/pedagogik nämns av 7 %, utevistelse och nära till natur av 11 %. Lagom stor/liten barngrupp och gemenskap med andra barn nämns av 5 % i år Ser vi till de områden där föräldrarna skulle vilja se förbättringar framkommer bland annat: bättre lokaler, som kommit upp till en första plats på önskelistan. Nu är det 10 % som nämner lokaler, 2004 var andelen 4 %. Mindre barngrupper, mer personal, mer information om hur 10

11 dagen varit, större, bättre och säkrare utomhusmiljö och fler aktiviteter. Här finns områden som behandlats tidigare i enkäten. Situationen ser förstås olika ut på de olika enheterna, särskilt vad gäller lokaler och utemiljö. Vi uppmanar läsaren att ta del av samtliga svar vilka finns redovisade i tabellbilagan och där man kan se vilken enhet som berörs av vilka synpunkter. Läsaren kan även ta del av synpunkter som kanske bara har lämnats av någon enstaka förälder men som ändå är väl så viktig: hur öppettider och tillsynstider läggs, hur utflyktstillfällen planeras så att fler kan delta, att grindar hålls stängda, brandsäkerhet mm. Samtliga svar på dessa tre frågor finns redovisade i tabellbilagan, totalt och uppdelat på enheterna. Fråga 45 (Övriga kommentarer) redovisas även i bilaga med fullständiga svar. Under fråga 45 (Övriga kommentarer) framkommer önskemål från flera föräldrar med yngre syskon hemma, att 15-timmarsregeln ska anpassas så att barnen kan få vara på förskolan tre dagar à fem timmar, istället för fem dagar à tre timmar. Då skulle barnen få vara med vid lunchen och kanske även t.ex. hinna få pyssla med det material man samlat på sig i skogen under förmiddagen. Svaren återspeglar i allmänhet resultatet i enkäten. På en allmän nivå är föräldrarna mycket nöjda med trivseln, verksamheten och miljön. Skillnader föreligger mellan de olika enheterna, men skall man för Vara barnomsorg peka ut tre mer allmänna förbättringsområden skulle dessa kunna vara; information om hur dagen varit för barnet, information om barnets utveckling och barnens möjligheter till lugn och ro. 11

12 3 LÄSANVISNINGAR 3.1 Begreppsförklaringar Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är beräknad som antalet inkomna formulär genom antalet utsända formulär. I de fall där ARS fått reda på att antalet barn är fler eller färre än vad som från början angavs, har vi kompletterat eller reducerat basen Medelvärde Medelvärdet är beräknat på den fyrgradiga skalan där 4 = Mycket bra, 3 = Ganska bra, 2 = Ganska dåligt och 1 = Mycket dåligt Standardavvikelse Standardavvikelsen visar hur spridda svaren är kring medelvärdet. En hög standardavvikelse innebär att det finns mycket delade uppfattningar i frågan. 3.2 Så här läser Du diagrammen Högst upp i vänstra hörnet står angivet vilka resultat som diagrammet visar, t.ex. Tråvad (föräldrar med barn på enheten i Tråvad). Överst i mitten står det område frågorna berör (t.ex. Vad tycker Du om verksamheten där Ditt barn vistas?). Själva diagrammet kan sägas vara indelat i tre delar. I den vänstra delen står den aktuella frågan med frågans nummer i formuläret. I diagrammets mitt är en skala, från 100 % till 100 % med 0 % i mitten. Här anges hur stor andel som angivit negativa (Mycket dåligt/ganska dåligt) eller positiva (Mycket bra/ganska bra) svar för varje fråga. Längst ut ser Du %-andelarna utskrivna med siffror. Till höger om diagrammet redovisas andelen Ej svar d.v.s. hur många % som inte har svarat på frågan. Där visas även medelvärdet från 1 till 4 och medelvärdet för kommunen totalt. 12

13 3.3 Så här läser Du tabellerna Tabellerna visar resultaten för Barnomsorgen totalt och uppdelat på pojkar och flickor, barn 1-3 år och 4-5 år, barn inom kommunal förskola, kommunalt familjedaghem och föräldrakooperativt daghem. Därefter redovisas de olika enheterna. Längst till höger redovisas resultatet För respektive enhet redovisas enheten totalt och med samma uppdelning på kön och ålder. Som jämförelse står totalresultatet, uppdelat på barnets kön och ålder. Längst till höger redovisas resultatet Mindre grupper (färre än 6 svaranden) redovisas inte av anonymitetsskäl, som till exempel uppdelning på pojkar - flickor vid mindre enheter eller redovisningar på enskilda dagbarnvårdare. Dessa svaranden ingår dock i totalen. Den första raden visar hur många som har besvarat enkäterna (Bas: Samtliga). Frågorna inom varje frågeområde redovisas under frågeområdets rubrik (t.ex. Vad tycker Du om verksamheten där Ditt barn vistas?). Resultaten redovisas för svarsalternativen Mycket bra, Ganska bra, Ganska dåligt och Mycket dåligt. Svaren redovisas också sammanslagna Mycket bra + Ganska bra och Mycket dåligt + Ganska dåligt. Andelen som inte har angivit svar på frågan redovisas också. Vidare redovisas medelvärdet och standardavvikelsen. 3.4 Så här kan Du analysera resultaten Gå igenom diagrammen som visar de olika frågeområdena för att skapa Dig en bild av nuläget. Studera varje frågeområde. Börja med den sammanfattande frågan, den avslutande frågan i varje område. Inom vilka områden har ni era styrkor och med vilka områden behöver ni arbeta mer? Frågorna belyser olika delar inom barnomsorgen. En del frågor belyser omsorgens mer primära uppgifter, t.ex. verksamhetens kvalitet (författarens värdering), andra frågor gäller mer sekundära områden, t.ex. möjligheter till utflykter och teaterbesök (författarens värdering). Frågorna kan också sägas behandla olika aspekter som t.ex. mjuka och hårda variabler. En mjuk variabel kan vara att barnet får det stöd han/hon behöver, hårda variabler kan vara enhetens öppettider eller kommunens tjänstegarantier. 13

14 Titta på enskilda frågor. Se om det finns ett mönster i svaren, t.ex. frågor som behandlar och belyser samma sak, men som ligger under olika frågeområden, t.ex. att barnet blir sett, trygghet och trivsel. Gå vidare från diagrammen till tabellerna och studera styrkan i attityderna, andelen 4:or och andelen 1:or bland svaren. Studera också standardavvikelsen, d.v.s. om svaren är polariserade. Kan man se att det finns starka grupper positiva och negativa? Finns det skillnader mellan föräldrar till flickor respektive pojkar eller mellan olika enheter? Försök finna förklaringar till resultaten. Tänk efter vilka förändringar som har skett under det senaste året. Finns det områden där någon enhet har bättre resultat jämfört med kommunen totalt. Fundera över om förutsättningarna är olika och vad ni har gjort. Finns det områden där någon grupp ligger sämre till - hämta idéer från dem som har ett bättre resultat. 3.5 Så här kan Du arbeta med resultaten Alla föräldrar med barn inom Vara kommuns förskolor och familjedaghem har haft möjlighet att ge sin syn på barnomsorgen. Grundtanken med detta är att få uppslutning kring resultaten. Ingen är utvald, ingen är bortglömd. Presentera resultaten när Du själv har gjort Din analys. Diskutera resultaten fritt med personal och föräldrar. Ta in de synpunkter, åsikter och förklaringar de har. Ställ frågor Du själv har kring resultaten. Pröva Dina synpunkter och slutsatser. 14

15 Presentera en målsättning. Försök få uppslutning kring Din målsättning. Presentera ett handlingsprogram. Försök få uppslutning kring Ditt handlingsprogram och engagemang i de åtgärder ni planerar. Sätt åtgärdsprogrammet på pränt. Informera om åtgärderna ni genomför. Lycka till med arbetet. ARS Research AB Stockholm Michael Söderström 15