Vårdmarknad och företagsklimat
|
|
- Ola Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdmarknad och företagsklimat Stockholms läns landsting Projektet Företagande Ida Nyström 2012 Stockholms läns landsting
2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 METOD OCH DATA... 4 LEVERANTÖRER, AVTAL OCH KOSTNADER... 5 ANTAL LEVERANTÖRER OCH AVTAL... 5 FÖRETAGSFORMER... 6 VÅRDLEVERANTÖRER MED STÖRST OMSÄTTNING... 7 PRIVAT/OFFENTLIG ANDEL AV KOSTNADER... 7 FÖRETAGARES ATTITYDER TILL LANDSTINGET ENKÄT TILL VÅRDFÖRETAGARE DJUPINTERJUVER SIMPLEXARBETE DISKUSSION REFERENSER Sida 2
3 Sammanfattning I Sverige är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet (Dagens Samhälle, 2011). När det kommer till landstingens köp av vård står privata vårdgivare för ungefär en tiondel av vårdproduktionen. I Stockholm köper landstinget vård från privata vårdgivare motsvarande en tredjedel av budgeten. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting (SLL) har ökat de senaste åren. I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan 1 och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Den främsta orsaken till ökningen är införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etableringen av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom LOU upphandlingar inom t.ex. områden som geriatrik och psykiatri. Samtidigt som antalet vårdföretagare har ökat så har marknadsandelen som privata vårdgivare står för inte förändrats mer än ett par procentenheter (sett som andel av landstingets budget) sedan Detta förklaras bland annat av att områden med en hög andel privata utförare (där vårdval har införts, t ex i primärvården), inte står för en så stor andel av landstingets budget totalt sett. Områden med en lägre andel privata utförare såsom den somatiska specialistvården (akutsjukhusen) står samtidigt för nästan hälften av landstingets kostnader. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter kan den privata andelen utförd vård komma att öka mer i framtiden Företagarna i Stockholm tycker att företagsklimatet har blivit bättre och att länet har ett bättre klimat jämfört med övriga Sverige. En bidragande faktor är att vårdval kontinuerligt införs inom fler områden vilket skapar förutsättningar för företagande. Samtidigt finns ett antal områden som landstinget kan utveckla. Bland annat dialogen med vårdföretagare och uppföljningen av vården. Syftet med den här rapporten är att ge ett faktaunderlag om hur vårdmarknaden ser ut och hur företagsklimatet uppfattas i SLL. Kartläggningen avgränsar sig till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och baseras främst på statistik från SLL. 1 Specialistläkare och sjukgymnaster som får ersättning med stöd av den lagstadgade så kallade nationella taxan. Nationella taxan utgår från två lagar. Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 3
4 Inledning Den offentliga marknaden i Sverige är värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Marknaden ger jobb åt uppskattningsvis människor i näringslivet. Samtidigt efterlyses en bättre uppföljning och genomlysning av denna marknad. (Dagens Samhälle, 2011) Styrning och utveckling av all verksamhet drar nytta av att ha kännedom om tidigare erfarenheter. För detta krävs goda underlag och fakta. Avsikten med den här rapporten är att ge en övergripande bild av vårdmarknaden och företagsklimatet i Stockholms läns landsting. Rapporten avser att belysa vårdmarknaden utifrån ett flertal perspektiv. Del ett beskriver utvecklingen av antalet leverantörer och avtal, hur stor andel av vården som utgörs av privata företag, vilka företagsformer som finns samt vilka de största leverantörerna är. Del två handlar om vad vårdföretagare tycker om landstinget och företagsklimatet. Metod och data Rapportens första kapitel grundar sig framförallt på beskrivande statistik. De källor som har använts för beskrivningen av vårdmarknaden är bland annat SLL:s koncernredovisningssystem samt landstingets avtalsdatabas 2. Databasen består av uppgifter över de avtal som landstinget har med både offentliga och privata leverantörer 3. Beskrivningen av företagares attityder till landstinget baserar sig främst på resultatet av en genomförd enkät samt en rapport som baseras på djupintervjuer med företagare. 2 Avtalsdatabasen (ADA) innehåller statistik över olika typer av avtal: Administrativa avtal (t ex hyresavtal), Ambulanssjukvård, Medicinsk Service, Samverkansavtal, Tekniska hjälpmedel, Tilläggsavtal, Vårdavtal. Ibland saknas även uppgift över typ av avtal. Avtal på nationella taxan samt inom tandvård har exkluderats eftersom uppgifterna om inte har registrerats i ADA på ett sätt som gör att dessa går att följa över tid. Uppgifter om dessa hämtas från ansvariga handläggare. 3 Tommy Sandegran, Tore Johansson, Tore Broström, Anders Olsson, Maria Hedberg, Leif Hedenström samt Peter Ölund på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget har alla bidragit med statistik och kunskap till del ett i rapporten Sida 4
5 Leverantörer, avtal och kostnader När det kommer till landstingets kostnader står privata vårdgivare för ungefär en tredjedel av vårdproduktionen i Stockholms läns landsting. Jämfört med Sverige i stort, där ca 10 procent 4 av hälso- och sjukvårdstjänster köps från privata vårdgivare. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting har ökat de senaste åren. (tabell 2). I Stockholm skiljer sig andelen privat producerad vård mellan olika vårdområden. I områden där upphandlingar har genomförts (t ex geriatrisk vård, habilitering och psykiatri) eller där vårdval har införts har det skett en ökning av andelen privat producerad vård. Antal leverantörer och avtal I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Antal leverantörer Vårdavtal (inte tandvård, nationella 560 taxan eller administrativa avtal) Tandvård Nationella Taxan Läkare (LOL): 700 Sjukgymnaster (LOS): 700 TOTALT 3060 Tabell 1: Totalt antal vårdleverantörer i Stockholms läns landsting år Avrundade siffror. Källa: ADA (punktmätning juni) samt uppgifter från ansvariga avtalshandläggare på HSF På tre år har det skett en ökning i antalet leverantörer som har avtal med landstinget vilket framgår av tabellen nedan. Tabellen inkluderar inte leverantörer inom nationella taxan eller tandvård. Av tabellen framgår att en leverantör i snitt har ca 3 stycken avtal. Det genomsnittliga antalet avtal skiljer sig mellan olika vårdområden. Inom allmänmedicin till exempel låg antalet avtal per leverantör på i snitt 3 stycken år 2010 och Inom psykiatrin skedde en större förändring och antalet minskade från 3,4 år 2010 till 2,6 stycken år Alla registrerade avtal (exklusive tandvård, nationella taxan och administrativa avtal) Antal avtal Antal unika leverantörer Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,8 2,8 2,9 3,0 Enbart registrerade under vårdavtal i ADA Antal avtal Antal unika leverantörer Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,6 2,7 2,7 2,7 Tabell 2: Utveckling av antal avtal och leverantörer. Källa: ADA punktmätning juni resp. år 4 Sida 5
6 Företagsformer I tabellen nedan framgår hur antalet avtal har utvecklats per företagsform. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Valet av företagsform styrs av flera olika saker, till exempel kapitalbehov och företagets storlek. Aktiebolag som företagsform är vanligast bland företag som har anställda. Enskild firma dominerar bland företagen utan anställda och utgörs bland annat av företag med logoped eller fotsjukvårdsverksamhet. Även antalet avtal med ideella föreningar och stiftelser har ökat de senaste åren. År 2011 (i juni) hade 7 ideella föreningar och 12 stiftelser avtal med landstinget. Bland dem finns Ersta Diakonisällskap, Stockholms sjukhem, Vidarkliniken, Röda Korset, Stora Sköndal, RFSU, Stockholms Stadsmission, Storstockholms diabetesförening och Stockholms läns Äldrecentrum Stat, landsting, kommuner, församlingar Aktiebolag 5 (varav 10 landstingsägda) Ekonomiska föreningar Ideella föreningar/stiftelser Handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag Enskild firma Totalt antal avtal Tabell 3: Organisations-/Företagsformer. Källa: Baseras på avtal registrerade i ADA, exkl. tandvård, nationella taxan samt administrativa avtal. Unika organisationsnummer. De landstingsägda bolag som ingår i redovisningen ovan är: Folktandvården i Stockholms län AB Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB TioHundra AB (Fd. Norrtälje sjukhus) S:t Eriks Ögonsjukhus AB Stockholm Care AB (utlandsvård) AISAB (Ambulanssjukvården i Stockholm AB) MediCarrier AB Locum AB Södertälje Sjukhus AB Utöver dessa bolag levererar landstinget även vård genom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Karolinska. Även färdtjänsten bedrivs i förvaltningsform. SLSO bedriver hälso- och sjukvård i Stockholms län genom länsövergripande och självständiga resultatenheter. Karolinska Sjukhuset ansvarar för sjukvård, forskning och utbildning. Sjukhuset bedrivs under bolagsliknande former och har en egen styrelse. Landstinget bedriver vård i egen regi motsvarande 70 % av hälso- och sjukvårdens budget. 5 År 2011 låg andelen aktiebolag i landstinget med kvinnlig VD på 41 procent, 56 procent är män och resterande 3 procent fanns inte uppgift för. Sju procent av aktiebolagen hade en utländsk styrelseledamot år Sida 6
7 Vårdleverantörer med störst omsättning De privata vårdföretag som år 2010 stod för den största omsättningen (från Stockholms läns landsting) redovisas i tabell fyra nedan. Även Proxima redovisas då Aleris köpte företaget under Redovisningen inkluderar även dotterbolag som ingår i respektive företag. Capio inkluderar bland annat Capio St: Görans sjukhus. Leverantör Kostnad, mkr Capio Praktikertjänst Aleris 700 Proxima (Aleris köpt 2011) 249 Carema 449 Ersta 359 Tabell 4: De största vårdbolagen i SLL mätt i omsättning, Källa, SLL:s ekonomisystem, exklusive moms, avser år 2010 Nedan redovisas kostnaderna för landstingets interna motparter (landstingsdrivna bolag och förvaltningar) vilket möjliggör en jämförelse med de stora företagens omsättning. Capios totala omsättning motsvarade till exempel ca 18 procent av Karolinskas kostnader samma år. Leverantör Kostnad, mkr Karolinska SLSO Södersjukhuset Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus 742 Folktandvården 522 S:t Eriks sjukhus 328 AISAB 137 TioHundra AB 19 Sthlm Care 17 Tabell 5: Landstingets kostnader/ersättning avseende sjukvård för interna motparter. Exklusive moms. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 Privat/Offentlig andel av kostnader Landstinget både utför vård och köper vårdtjänster från privata vårdföretag. Fördelningen över vem som utför tjänsterna och hur stor andel av vården som levereras av privata aktörer kan analyseras genom att titta på produktion eller kostnader. I detta stycke redovisas fördelningen av landstingets totala kostnader och hur stor del hälsooch sjukvård som utförs av privata aktörer. Av Stockholms läns landstings totala kostnader för hälso- och sjukvård har privata utförare stått för ca 30 procent och landstinget för ca 70 procent sedan Ökningen i andelen privat producerad vård fram till 2003 förklaras till stor del av ökningar inom området övrig hälso- och sjukvård vilken inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Mellan 2008 och 2011 har det skett en ökning på ca fem procent i andelen privatproducerad vård. Det är framförallt Sida 7
8 införandet av vårdval inom en rad olika områden och upphandlingar inom psykiatri och geriatrik som förklarar denna förändring. Diagram 1: Privat/Offentlig andel av kostnader 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från Privat SLL Landstingets köp av verksamhet från privata vårdgivare skiljer sig mellan olika områden. Att ca 60 procent av primärvårdens tjänster utförs av privata leverantörer får inte ett så stort utslag på fördelningen privat/offentligt totalt sett. Primärvården står för ca 17 procent av landstingets totala kostnader för hälso- och sjukvård (diagram 2). Inom somatisk specialistvård köper landstinget en lägre andel av vårdtjänster av privata vårdgivare jämfört med andra verksamhetsområden. Somatisk specialistvård står samtidigt för ca 45 procent av de totala kostnaderna vilket gör att den privata andelen totalt sett blir lägre. Diagram 2: Budgeterade kostnader per vårdgren Läkemedel ÖV Övrig hälso- och 11% sjukvård 5% Geriatrik 5% Somatisk specialistvård 45% Hjälpmedel 3% Primärvård 17% Tandvård 2% Psykiatri 11% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2011 Habilitering 1% Följande diagram visar att bilden över privata vårdgivares andel av kostnader ser betydligt annorlunda ut om den somatiska specialistvården exkluderas från statistiken. Skiljer vi på sluten- och öppenvård (Gynekologi, Hud, Öron-Näsa-Hals med mera) så skulle även fördelningen rörande den somatiska specialistvården se annorlunda ut. Majoriteten av den somatiska öppenvården är privatproducerad till skillnad från slutenvården. Sida 8
9 Diagram 3: Privat/Offentlig andel av kostnader - exklusive somatisk specialistvård 100% 80% 60% 40% 20% Privat SLL 0% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från 2003 (påverkar dock inte diagrammet). Mellan 2000 och 2010 har andelen privatproducerad vård ökat inom alla vårdområden utom den somatiska slutenvården (sjukhusen) enligt diagram 4. Somatisk specialistvård uppvisar en marginellt minskad andel privatproducerad vård (0,3 procentenheter). I absoluta tal ökade kostnaderna för både privat och offentlig vård, men de offentliga producenterna ökade mer än de privata och fick därmed en svagt ökad andel. En ökning som delvis förklaras av bokföringstekniska orsaker. Diagram 4: Andel privat producerad vård år 2000 och % 80% 60% 40% 20% 0% Somatisk spec.vård* Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrigt Tandvård Totalt år Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service. Siffror för år 2000 avser år 2003 för tandvården. * OBS: Somatisk specialistvård inkluderar både slutenoch öppenvård. Inom den öppna somatiska specialistvården är det betydligt större andel privat producerad vård jämfört med slutenvården. Det är framförallt inom geriatrik, primärvård och övrig hälso- och sjukvård som de privata vårdgivarnas andel av kostnaderna har ökat. Somatisk specialistvård och psykiatri är vårdområden med lägst andel privatproducerad vård. Den största andelen privata utförare finns inom övrig hälso- och sjukvård, vilket inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Sida 9
10 Miljoner kronor Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm långt över genomsnittet oavsett vårdområde (jämför diagram 4a med diagram 5 nedan). Diagram 5: Sverige - köp av verksamhet från privata företag Primärvård Specialicerad somatisk vård Specialicerad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Källa: Anell (2011, s. 185) beräkningar baserat på SKL (2010) Statistik om hälso- och sjukvården. Sverige - Landstingens och regionernas köp av verksamhet från privata företag (procent av nettokostnader). Kostnaderna för köp av privatproducerad vård i Stockholms läns landsting varierar i absoluta tal jämfört med andelen privat vård inom olika vårdområden. Primärvården är sedan vårdvalets införande det vårdområde där det köpts mest vård från privata leverantörer. Inom den somatiska specialistvården köps det i absoluta tal vård för en stor summa pengar från privata utförare, samtidigt som andelen inte är så stor jämfört med kostnaderna för den offentligt producerade vården inom samma område. Diagram 6: Privat- och offentligt producerad vård i absoluta tal SLL Privat Primärvård Somatisk specialistvård Övrig vård Geriatrik Psykiatri Tandvård Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 (siffror från dec. 2010) Sida 10
11 För primärvården skedde den största förändringen mellan år 2000 och 2003 då andelen privatproducerad vård ökade från ca 30 procent till ca 50 procent (diagram 7). I och med införandet av vårdval i primärvården år 2008, med tillkomsten av nya företagare och vårdcentraler, har andelen privatproducerad vård ökat till ca 60 procent år Jämfört med genomsnittet för landstingen i Sverige, där ca 26 procent 6 av primärvården är privatproducerad. Diagram 7: Andel privatproducerad vård - Primärvård år Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Anell (2011, s. 185). Köp av vård. Stockholm Sverige 6 Sida 11
12 Företagares attityder till landstinget Inom ramen för projektet Företagande har ett antal undersökningar genomförts för att ta reda på mer om företagares syn på Stockholms läns landsting. Genom enkätfrågor, djupintervjuer och besök hos vårdgivare har bilden blivit tydligare. Många företagare upplever företagsklimatet som betydligt bättre nu än för år sedan. Införandet av vårdval har skapat bättre möjligheter för fler företagare att utveckla och vården till patienter och invånare. Jämfört med övriga Sverige ligger Stockholm före med att införa vårdval inom fler områden. Företagare som har blivit intervjuade menar även att attityden hos tjänstemän och politiker är mer positiv än tidigare. Samtidigt visar resultaten från enkäten och djupintervjuerna att många områden kan förbättras. Det handlar bland annat om att många företag upplever en bristande dialog med landstinget. Sammantaget utgör resultaten från de olika undersökningarna en viktig utgångspunkt i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Enkät till vårdföretagare Organisationen Vårdföretagarna genomförde i maj 2011 en enkätundersökning om hur företag ser på företagsklimatet och upplever konkurrensneutraliteten. Ett antal frågor i enkäten handlade specifikt om synen på landstinget. Enkäten skickades ut till 2812 adresser och antalet respondenter som fullföljde enkäten var 443 stycken. 105 företagare som svarade på enkäten var verksamma inom vård och omsorg i Stockholm. Det är svaren från dessa 105 företag som redovisas i detta stycke. Trots den låga svarsfrekvensen så är det ett stort antal av de företagare som är verksamma i Stockholms läns landsting som har svarat på enkäten. Resultaten är därför viktiga för Stockholms läns landstings del, samtidigt som det inte går att generalisera svaren till att gälla alla företagares uppfattningar. Vi vet inte hur företagare som inte svarade på enkäten uppfattar landstinget och en bortfallsanalys har inte gjorts. En jämförelse av svar från företagare verksamma i Stockholm med svar från samtliga företagare som svarat på enkäten visar på liknande resultat. En skillnad är dock att företagare upplever att konkurrenssituationen ser bättre ut i Stockholm jämfört med övriga landet. Av företagen som är verksamma i Stockholm upplever 60 procent att de inte konkurrerar på samma villkor som vårdgivare i den offentliga sektorn. Sett nationellt till hela gruppen svarande är siffran 70 procent. 36 procent av företagen verksamma i Stockholm svarade även att konkurrensneutraliteten mellan privata och offentliga vårdgivare har blivit mycket eller något bättre. De flesta företagarna i undersökningen anser att bemötandet från landstingens tjänstemän är korrekt och att konkurrensneutraliteten sakta men säkert förbättras, men mer än hälften upplever fortfarande att reglerna är olika för privata och offentliga utförare. Diagrammet nedan visar hur företagare ser på service och bemötande från landstinget. Sida 12
13 Diagram 8: Hur upplever du den service och det bemötande ditt företag får från tjänstemän på kommun och/eller landsting som handlägger besluten? Mycket bra Bra Tillfredsställande Dålig Mycket dålig Vet inte/ingen åsikt 7% 10% 9% 18% 28% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Vårdföretagarna, resultat för företag verksamma i Stockholms län, år 2011 Många tjänstemän inom kommuner och landsting upplevs som misstänksamma eller negativa till privata utförare inom vård och omsorg. Företagare tycker att de låter detta styra sin tjänsteutövning så att företagen påverkas negativt. På frågan om vad respondenterna tror att den bristande konkurrensneutraliteten beror på var det 73 procent som svarade att det beror på misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän. Av de kommentarer som lämnades tog företag bland annat upp att bristande förståelse för hur det är att driva en affärsdrivande verksamhet och bristen på kommunikation påverkar konkurrensneutraliteten negativt. Diagram 9: Vad tror du att den bristande konkurrensneutraliteten beror på? Lagar och regler som inte tar hänsyn till konkurrensneutraliteten Partipolitiska motiv hos den politiska ledningen Misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän Bristande insyn i kommuners och landstings verksamhet Att marknaden ännu är dåligt utvecklad Annat, nämligen: 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Enkät från Vårdföretagarna, Statistik för företag verksamma i Stockholm, år 2011 Sida 13
14 Djupinterjuver Mindre och medelstora vårdföretagares syn på företagsklimatet har undersökts genom djupintervjuer med ett tjugotal olika företagare. Resultaten av dessa intervjuer har, tillsammans med förbättringsförslag, sammanställts i en särskild rapport 7. Sammanfattningsvis pekar djupintervjuerna på sju olika fynd, eller synpunkter, som företagare pekar på och som kan förbättras. Bristande kommunikation och dialog är ett av de starkaste resultaten i rapporten. Ytterligare ett viktigt resultat är att innovativa och forskande företag/organisationer upplever att de missgynnas av landstinget. Det saknas incitament för att arbeta med tjänsteinnovationer. Företagare som har innovativa idéer om hur vården kan organiseras och bedrivas på nya sätt har svårt att veta var de ska vända sig: Det är uppenbart att det tycks sakna rutiner och instanser för att köpa in det som inte finns, samtidigt som innovationer och utveckling av vården anses vara väsentligt. Förslagen i rapporten handlar om olika sätt för landstinget att förbättra dialogen och innovationsklimatet. Tätare kontakt mellan landstinget och företagare skulle ge bättre förståelse för privata vårdgivares situation, färre missuppfattningar och en bättre kvalitet i vården. Vidare ges förslag på att inrätta en typ av innovationsråd som oberoende kan värdera idéer från företagare. Ytterligare förslag handlar om hur landstinget kan förenkla och förbättra sin administration. Simplexarbete Vårdgivares uppfattning om den administrativa belastningen i vården har undersökts genom besök på olika husläkarmottagningar, kallat Simplexarbetet 8. I slutrapporten från Simplexarbetet (PM ) framkom områden som fungerade bra och andra som borde förenklas. I granskningen undersöktes särskilt hur landstingets krav och rutiner för registrering, uppföljning, kommunikation och miljö upplevdes och fungerade. System som enligt granskningen hade inneburit en minskning av administrationen är bland annat införandet av Vårdfaktura samt utvecklingen av e-tjänster i bl. a Mina Vårdkontakter. En slutsats från Simplexarbetet är att förvaltningen idag bygger sin verksamhet mer på kontroll än på stöd och utbildning och rekommendationen var att försöka ändra på det. Utbildning och stöd till vårdgivare att göra rätt från början skulle minska den administrativa bördan. Förslag handlade bland annat om att ordna regelbundna utbildningar i hur registreringsanvisningar skall följas samt att utveckla IT-supporten till att gälla fler system. 7 Monica Renstig, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras? 8 Arbetsgruppen för simplexarbetet har bestått i en arbetsgrupp bestående av Jan-Olov Wiklund, Linda Ottebjer och Eva-Lena Jansson på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget Sida 14
15 Diskussion I och med de senaste årens reformer och införandet av vårdval inom hälso- och sjukvården har det skett en ökning av antalet vårdföretag. I Stockholms läns landsting finns det en mångfald av företagare. Det är en blandning av små och stora företag, många arbetar genom enskild firma, en del är vinstdrivande och andra ideella eller arbetar tillsammans i ekonomiska föreningar. Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm över genomsnittet oavsett vårdområde. Totalt i Sverige köps ca 10 procent av hälso- och sjukvårdstjänster från privata vårdgivare, jämfört med Stockholms läns landsting ca 30 procent. Privata vårdgivares andel av landstingets kostnader (köp av vård) har samtidigt inte ökat mer än ett par procent under de senaste åren. Att den somatiska specialistvården inklusive akutsjukhusen, som står för nästan 50 procent av landstingets hälso- och sjukvårdsbudget, fortfarande till största delen utgörs av offentliga vårdleverantörer förklarar till stor del detta. Ökning kan förklaras av införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etablering av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom upphandlingar i områden såsom geriatrik och psykiatri. Ansträngningar görs idag för att minska andelen vård som utförs på sjukhus. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter är det troligt att den privata andelen utförd vård kommer att öka i framtiden. Mångfalden av leverantörer inom vården kräver att landstinget och dess förvaltningar också arbetar på nya sätt. Företagare tycker att Stockholm har ett bättre företagsklimat än andra landsting. Samtidigt finns det enligt dem olika delar som kan förbättras. Att landstinget utvecklar dialogen med företagare är ett viktigt område. Förbättringar kan även handla om att förenkla avtal och rutiner eller att belöna innovativa företagare som bidrar till en bättre vård. Projektet Företagande och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att följa företagsklimatet i landstinget kontinuerligt. Företagsklimatet kommer att följas upp både kvalitativt och kvantitativt. Förutom att analysera antalet företag, storlek och marknadsandelar så är det viktigt att undersöka vad företagande bidrar till. Hur privata och offentliga vårdgivare bedriver vård påverkas av många olika faktorer. Det kan handla om alltifrån den dialog och det bemötande företagare själva möter från tjänstemän till hur regelutformningen ser ut. Företagsklimatet skapar förutsättningar för vilken typ av företagande vi får och i sin tur hur vården bedrivs. Sida 15
16 Referenser Anders Anell, 2011, Hälso och sjukvårdstjänster i privat regi. I Hartman, Laura (red). (2011). Konkurrensen konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS. ss Mats Edman, 2011, Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning, Dagens Samhälle Monica Renstig, 2011, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras?, Renstig Consulting Group SLL, HSN-f, 2011, Årsredovisning 2010 för hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN SLL, HSN-f, 2011, Simplexrapport, Vårdföretagarna, 2011, Håkan Tenelius, Misstänksamhet hindrar konkurrens i vården, publicerad i Dagens Samhälle Sida 16
17 Sida 17
18 Sida 18
Landstingens personal
Landstingens personal Underlagen till tabellerna är hämtade från landstingets PA-lönesystem Heroma & Respons och har sammanställts av Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal. Redovisningen av antalet
Läs merYttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av
Läs merRapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 215 Bakgrund och sammanfattning Under 214 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
Läs merMånadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns landsting och bolag
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE LS 1111-1512 2011-12-07 9 Landstingsstyrelsen [ LANDSTINGSSTYRELSEN i! 1 H2-2Q * 007 U, _ Månadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)
SKRIVELSE 1 (2) 2005-04-06 LS 0102-0087 Landstingsstyrelsen Motion 2001:4 av Brit Rundberg (v) om fortlöpande kartläggning av ägarförhållanden hos företag som bedriver sjukvård på entreprenad åt landstinget
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs mer16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Läs mer4 Avtal med Förbrukningshjälpmedel i hemmet, SLSO, gällande hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel HSN
1 (5) KALLELSE 2017-11-21 10/2017 Sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden Datum Tisdagen den 21 november 2017 Tid 15:00 Plats Gjörwellsalen, Landstingshuset Kallade: Ledamöter och ersättare i hälso-
Läs merUpphandling av geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOU samt inrättande av vårdval inom geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOV
Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0370 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Allmänmedicin och geriatrik Camilla Westin 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 Upphandling av geriatrisk
Läs merAntagande av leverantör - upphandling av specialiserad kirurgi i öppenvård i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-21 1 (5) HSN 2017-0619 Handläggare: Susanna Stål Karlström Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad
Läs merKommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas
Läs merHälso- och sjukvårdstjänster i privat regi
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens
Läs merMånadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting Resultat Resultatet per november uppgår till 1 005 mkr vilket är 1 539 mkr lägre
Läs merPersonal och utbildning Antal medarbetare per förvaltning och bolag
Fördjupning av uppföljningsrapport 2017 Personal och utbildning Antal medarbetare per förvaltning och bolag Innehåll AB Stockholms Läns Landstings Internfinans... 3 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB...
Läs merAntagande av leverantör - upphandling av specialiserad kardiologi i öppenvård i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-21 1 (5) HSN 2017-0618 Handläggare: Susanna Stål Karlström Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 Antagande av leverantör - upphandling av Ärendebeskrivning
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda
Läs merFastställande av vårdvolymer och ersättning för år 2015 med akutsjukhus inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-26 1 (6) HSN 1301-0038 Handläggare: Stefan Strandfeldt Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 3 Fastställande av vårdvolymer och ersättning
Läs merAntagande av leverantör - upphandling av specialiserad gastroenterologi och hepatologi i öppenvård i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-21 1 (5) HSN 2017-0620 Handläggare: Susanna Stål Karlström Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster
Läs merFörslag att upphandla basgeriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet
Läs merPrinciper för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 1 (3) HSN 2017-0887 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel,
Läs merAnmälan av budget år 2005
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Landstingsstyrelsen Anmälan av budget år Ärendet Anmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år. Förslag
Läs mertill Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande.
JUL Hälso- och sjukvårdsnämnden ^ S^^S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-04-24 p 16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTÄNDE Handläggare: Yvonne Lettermark Ankom
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs merUpphandling av gastrointestinala endoskopitjänster enligt lagen om offentlig upphandling, och tillfällig förlängning av befintliga avtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-31 1 (5) HSN 2017-0668 HSN 1412-1663 Handläggare: Therese Löfqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 Upphandling av gastrointestinala endoskopitjänster
Läs merYttrande över betänkande Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84)
HSN 2010-03-23 p 23 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anders Olsson Yttrande över betänkande Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84) Ärendet Landstingsstyrelsen har
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2 (11) Perioden januari februari i korthet Resultatet per sista februari uppgår till 791 miljoner kronor före omställningskostnader, vilket är 972 miljoner
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs merFörslag om modell för avtalsreglering av delar av den öppna somatiska specialistvården
HSN 2009-06-23 P 6 1 (9) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Avdelningen för somatisk specialistvård Handläggare: Tore Broström HSN 0906-0539 Förslag om modell för avtalsreglering av delar av den
Läs merBudget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget 2015.
LSF 16/14 Intäkter 3 230 3 519 3 847 3 836 5 135 33,9 % 33,5 % 6 337 7 154 7 253 varav landstings-bidrag 2 499,3 2 739,9 2 910,8 2 928,6 4 135,0 41,2 % 42,1 % 5 250,6 6 166,8 6 389,9 Kostnader -3 207-3
Läs merSvar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda operationer tidigare år
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-19 1 (5) HSN 2017-0604 Handläggare: Mikaela Lingvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 Svar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda
Läs merÅrsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7 Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Samverkansorganet... 4 Ersättningsetableringar...
Läs merPåkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB
HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet
Läs merUppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-12-16 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-12-03 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet I juni redovisade HSN förvaltningen en första Vårdvalsrapport,
Läs merLandstingets finanser
5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merPublika jämförelser och Rankning av vårdgivare
Publika jämförelser och Rankning av vårdgivare Stefan Strandfeldt Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Stockholms läns landsting 073-9420800 Publika jämförelser och Rankning av vårdgivare Bakgrund Vårdval
Läs merStockholms läns landsting. Tertialrapport april 2018, Landstingshuset i Stockholm AB. Org.nr Styrelsen.
Stockholms läns landsting Landstingshuset i Stockholm AB Org.nr 556477-9378 SKRIVELSE 2018-05-30 LISAB 2018-0009 Styrelsen Tertialrapport april 2018, Landstingshuset i Stockholm AB Ärendebeskrivning Tertialrapport
Läs merFoto: Danish Saroee och Johnér. Verksamhetsrapport. Oktober 2017 LS
Foto: Danish Saroee och Johnér Verksamhetsrapport LS 17 9 17-11-17 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merErsättningar och fakturering 2018
1 (55) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Strategisk kompetensförsörjning Ersättningar och fakturering 2018 VIL-ersättning från Karolinska Institutet VIL-ersättning för studerande
Läs mer36 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet om villkoren inom vårdval specialiserad allergologi HSN
36 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet om villkoren inom vårdval specialiserad allergologi HSN 2018-0690 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0690 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Planeringsenhet
Läs merRapportbilaga vecka 5
1 (8) Utvecklingsavdelningen Statistik och mätningar Rapportbilaga vecka 5 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merRedovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-05-16 1 (1) HSN 2016-0844 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Birgitta Almgren 2016-06-21, p 5 Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval
Läs merBudget bygg ihop Stockholmsregionen
Stockholm 2016-05-23 Socialdemokraterna Stockholms län landsting Budget 2017 - bygg ihop Stockholmsregionen Ekonomi Stockholms läns landsting har de bästa ekonomiska förutsättningarna (högst skatt, bäst
Läs merStrategisk informatik Informationsmöte
1 Strategisk informatik Informationsmöte 2019-04-08 2 Agenda 1. Uppdrag 2. Pågående arbeten i Region Stockholm och samverkansformer 3. Strategisk informatik 4. Planering framåt 3 Uppdrag från HSF, Lena
Läs merSpecifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset
Ägarutskottet 2005-09-28 3 Bilaga 2 Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset skall ansvara för landstingets riksoch regionsjukvård (exkl ögonsjukvård och
Läs merKostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada
Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal
Läs merRapportbilaga vecka 25
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 25 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merÅrsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7 Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2017 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Samverkansorganet... 4 Ersättningsetableringar...
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merFörlängning av avtal med Psykiatri Sydväst HSN, Psykiatri Nordväst HSN, Norra Stockholms Psykiatri, Psykiatri Södra samt Psykiatricentrum Södertälje
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-11-01 1 (3) HSN 1211-1327 Handläggare: Mats Nilsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-12-19 Förlängning av avtal med Psykiatri Sydväst HSN, Psykiatri
Läs mergodkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Lundqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-09-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (3) HSN 2017-0969 Förslag till huvudinriktning för utredningen av Vårdval
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merNorrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv
Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen
Läs merUppföljning av ärenden angående akutmottagningar
Controller: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 21--21 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21-4-28 PaN A12-6-43 Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Ärendet I ärendet föreligger en redovisning av förvaltningens ärenden
Läs mer11 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om gynekologisk mottagning i Nynäshamn HSN
11 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om gynekologisk mottagning i Nynäshamn HSN 2018-1612 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1612 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-03-07
Läs merAnmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år 2012
ANMÄLAN 2011-12-06 LS 1105-0780 Anmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år Ärendet Landstingsdirektören har inkommit med anmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år. Förslag
Läs merAntagande av leverantör - upphandling geriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 29 1 (8) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Antagande av leverantör - upphandling geriatrisk vård Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merSammanträde med programberedningen för akutsjukvård
1 (13) Kl. 14:00-15:50 42-51 Sammanträde med programberedningen för akutsjukvård Marie Ljungberg Schött (M) Dag Larsson (S) Plats Mälarsalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Marie Ljungberg Schött
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merAntagande av leverantör - upphandling av medicinsk radiologi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-31 1 (9) HSN 1509-1074 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-05-16 Antagande av leverantör - upphandling av medicinsk radiologi
Läs merRevisionsberättelser och granskningsrapporter 2007
LANDSTINGS- REVISORERNA Revisionsberättelser och granskningsrapporter 2007 med sammanfattning av yrkesrevisorernas årsrapporter för nämnder, styrelser och bolag April 2008 RK 200706-48
Läs mer14 Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet HSN
14 Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet HSN 2018-1477 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1477 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-02-01
Läs mer5 Justering av förfrågningsunderlag 2018 för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. HSN
5 Justering av förfrågningsunderlag 2018 för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. HSN 2018-0522 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0522 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Allmänmedicin
Läs merRapportbilaga vecka 34
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 34 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs mer32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN
32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merValet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.
Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En
Läs merRapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merRapportbilaga vecka 29
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 29 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige
Läs merUttalande om sekretesskydd i förhållande till myndigheter enligt OSL
Uttalande om sekretesskydd i förhållande till myndigheter enligt OSL Bakgrund Inför kommande kliniska prövningar skickar LIFs medlemsföretag studieprotokoll till sjukhus inom bl.a. landstingens regi för
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merPatientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Läs merSvar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (4) HSN 2017-0302 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna
Läs merStrategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Läs merProjekt kring utveckling av företagande inom Stockholms läns landsting - resultatrapportering
Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-04-18 KD LS 1111-1464 Landstingsstyrelsi U^rÄSTYRaSEN 12-06-21 Projekt kring utveckling av företagande inom Stockholms läns landsting
Läs merSvar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
Läs merLäkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet
1 (5) Närsjukvård Enheten för allmänmedicin och geriatrik Handläggare Elisabeth Höglund Telefon 08-123 134 18 E-post elisabeth.hoglund@sll.se Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service
Läs merElektroniskt högkostnadsskydd och frikort
Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet
Läs mer14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN
14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Läs merAngående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri
PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att
Läs mer19 Yttrande över motion 2019:2 av Talla Alkurdi (S) om nedläggning av gynekologiska mottagningar HSN
19 Yttrande över motion 2019:2 av Talla Alkurdi (S) om nedläggning av gynekologiska mottagningar HSN 2019-0764 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0764 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 218 Innehåll Metodbeskrivning Sammanfattning Utskrivningsklara dagar Betalningsansvarsdagar
Läs merRapportbilaga vecka 27
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 27 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merDepartementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.
1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna
Läs merSammanträde med Sjukvårdsstyrelse norr
1 ( 19) Sammanträde med Datum för justering: 2017-06-13 Hans Andersson (L) Christina Enocson-Mårtensson (S) Plats Roslagssalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Hans Andersson (L) (ordförande) Lotta
Läs merLandstingens ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet
Läs merSLL Produktionsutskottet RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING
SLL Produktionsutskottet 2014-04-22 RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING Introduktion Hanna Emami VD Stina Ramberg Dahl Konsultchef Agenda IC Quality och medarbetarmodellen Uppdraget: Psykosocial arbetsmiljö
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs mer