Vårdmarknad och företagsklimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdmarknad och företagsklimat"

Transkript

1 Vårdmarknad och företagsklimat Stockholms läns landsting Projektet Företagande Ida Nyström 2012 Stockholms läns landsting

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 METOD OCH DATA... 4 LEVERANTÖRER, AVTAL OCH KOSTNADER... 5 ANTAL LEVERANTÖRER OCH AVTAL... 5 FÖRETAGSFORMER... 6 VÅRDLEVERANTÖRER MED STÖRST OMSÄTTNING... 7 PRIVAT/OFFENTLIG ANDEL AV KOSTNADER... 7 FÖRETAGARES ATTITYDER TILL LANDSTINGET ENKÄT TILL VÅRDFÖRETAGARE DJUPINTERJUVER SIMPLEXARBETE DISKUSSION REFERENSER Sida 2

3 Sammanfattning I Sverige är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet (Dagens Samhälle, 2011). När det kommer till landstingens köp av vård står privata vårdgivare för ungefär en tiondel av vårdproduktionen. I Stockholm köper landstinget vård från privata vårdgivare motsvarande en tredjedel av budgeten. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting (SLL) har ökat de senaste åren. I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan 1 och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Den främsta orsaken till ökningen är införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etableringen av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom LOU upphandlingar inom t.ex. områden som geriatrik och psykiatri. Samtidigt som antalet vårdföretagare har ökat så har marknadsandelen som privata vårdgivare står för inte förändrats mer än ett par procentenheter (sett som andel av landstingets budget) sedan Detta förklaras bland annat av att områden med en hög andel privata utförare (där vårdval har införts, t ex i primärvården), inte står för en så stor andel av landstingets budget totalt sett. Områden med en lägre andel privata utförare såsom den somatiska specialistvården (akutsjukhusen) står samtidigt för nästan hälften av landstingets kostnader. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter kan den privata andelen utförd vård komma att öka mer i framtiden Företagarna i Stockholm tycker att företagsklimatet har blivit bättre och att länet har ett bättre klimat jämfört med övriga Sverige. En bidragande faktor är att vårdval kontinuerligt införs inom fler områden vilket skapar förutsättningar för företagande. Samtidigt finns ett antal områden som landstinget kan utveckla. Bland annat dialogen med vårdföretagare och uppföljningen av vården. Syftet med den här rapporten är att ge ett faktaunderlag om hur vårdmarknaden ser ut och hur företagsklimatet uppfattas i SLL. Kartläggningen avgränsar sig till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och baseras främst på statistik från SLL. 1 Specialistläkare och sjukgymnaster som får ersättning med stöd av den lagstadgade så kallade nationella taxan. Nationella taxan utgår från två lagar. Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 3

4 Inledning Den offentliga marknaden i Sverige är värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Marknaden ger jobb åt uppskattningsvis människor i näringslivet. Samtidigt efterlyses en bättre uppföljning och genomlysning av denna marknad. (Dagens Samhälle, 2011) Styrning och utveckling av all verksamhet drar nytta av att ha kännedom om tidigare erfarenheter. För detta krävs goda underlag och fakta. Avsikten med den här rapporten är att ge en övergripande bild av vårdmarknaden och företagsklimatet i Stockholms läns landsting. Rapporten avser att belysa vårdmarknaden utifrån ett flertal perspektiv. Del ett beskriver utvecklingen av antalet leverantörer och avtal, hur stor andel av vården som utgörs av privata företag, vilka företagsformer som finns samt vilka de största leverantörerna är. Del två handlar om vad vårdföretagare tycker om landstinget och företagsklimatet. Metod och data Rapportens första kapitel grundar sig framförallt på beskrivande statistik. De källor som har använts för beskrivningen av vårdmarknaden är bland annat SLL:s koncernredovisningssystem samt landstingets avtalsdatabas 2. Databasen består av uppgifter över de avtal som landstinget har med både offentliga och privata leverantörer 3. Beskrivningen av företagares attityder till landstinget baserar sig främst på resultatet av en genomförd enkät samt en rapport som baseras på djupintervjuer med företagare. 2 Avtalsdatabasen (ADA) innehåller statistik över olika typer av avtal: Administrativa avtal (t ex hyresavtal), Ambulanssjukvård, Medicinsk Service, Samverkansavtal, Tekniska hjälpmedel, Tilläggsavtal, Vårdavtal. Ibland saknas även uppgift över typ av avtal. Avtal på nationella taxan samt inom tandvård har exkluderats eftersom uppgifterna om inte har registrerats i ADA på ett sätt som gör att dessa går att följa över tid. Uppgifter om dessa hämtas från ansvariga handläggare. 3 Tommy Sandegran, Tore Johansson, Tore Broström, Anders Olsson, Maria Hedberg, Leif Hedenström samt Peter Ölund på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget har alla bidragit med statistik och kunskap till del ett i rapporten Sida 4

5 Leverantörer, avtal och kostnader När det kommer till landstingets kostnader står privata vårdgivare för ungefär en tredjedel av vårdproduktionen i Stockholms läns landsting. Jämfört med Sverige i stort, där ca 10 procent 4 av hälso- och sjukvårdstjänster köps från privata vårdgivare. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting har ökat de senaste åren. (tabell 2). I Stockholm skiljer sig andelen privat producerad vård mellan olika vårdområden. I områden där upphandlingar har genomförts (t ex geriatrisk vård, habilitering och psykiatri) eller där vårdval har införts har det skett en ökning av andelen privat producerad vård. Antal leverantörer och avtal I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Antal leverantörer Vårdavtal (inte tandvård, nationella 560 taxan eller administrativa avtal) Tandvård Nationella Taxan Läkare (LOL): 700 Sjukgymnaster (LOS): 700 TOTALT 3060 Tabell 1: Totalt antal vårdleverantörer i Stockholms läns landsting år Avrundade siffror. Källa: ADA (punktmätning juni) samt uppgifter från ansvariga avtalshandläggare på HSF På tre år har det skett en ökning i antalet leverantörer som har avtal med landstinget vilket framgår av tabellen nedan. Tabellen inkluderar inte leverantörer inom nationella taxan eller tandvård. Av tabellen framgår att en leverantör i snitt har ca 3 stycken avtal. Det genomsnittliga antalet avtal skiljer sig mellan olika vårdområden. Inom allmänmedicin till exempel låg antalet avtal per leverantör på i snitt 3 stycken år 2010 och Inom psykiatrin skedde en större förändring och antalet minskade från 3,4 år 2010 till 2,6 stycken år Alla registrerade avtal (exklusive tandvård, nationella taxan och administrativa avtal) Antal avtal Antal unika leverantörer Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,8 2,8 2,9 3,0 Enbart registrerade under vårdavtal i ADA Antal avtal Antal unika leverantörer Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,6 2,7 2,7 2,7 Tabell 2: Utveckling av antal avtal och leverantörer. Källa: ADA punktmätning juni resp. år 4 Sida 5

6 Företagsformer I tabellen nedan framgår hur antalet avtal har utvecklats per företagsform. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Valet av företagsform styrs av flera olika saker, till exempel kapitalbehov och företagets storlek. Aktiebolag som företagsform är vanligast bland företag som har anställda. Enskild firma dominerar bland företagen utan anställda och utgörs bland annat av företag med logoped eller fotsjukvårdsverksamhet. Även antalet avtal med ideella föreningar och stiftelser har ökat de senaste åren. År 2011 (i juni) hade 7 ideella föreningar och 12 stiftelser avtal med landstinget. Bland dem finns Ersta Diakonisällskap, Stockholms sjukhem, Vidarkliniken, Röda Korset, Stora Sköndal, RFSU, Stockholms Stadsmission, Storstockholms diabetesförening och Stockholms läns Äldrecentrum Stat, landsting, kommuner, församlingar Aktiebolag 5 (varav 10 landstingsägda) Ekonomiska föreningar Ideella föreningar/stiftelser Handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag Enskild firma Totalt antal avtal Tabell 3: Organisations-/Företagsformer. Källa: Baseras på avtal registrerade i ADA, exkl. tandvård, nationella taxan samt administrativa avtal. Unika organisationsnummer. De landstingsägda bolag som ingår i redovisningen ovan är: Folktandvården i Stockholms län AB Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB TioHundra AB (Fd. Norrtälje sjukhus) S:t Eriks Ögonsjukhus AB Stockholm Care AB (utlandsvård) AISAB (Ambulanssjukvården i Stockholm AB) MediCarrier AB Locum AB Södertälje Sjukhus AB Utöver dessa bolag levererar landstinget även vård genom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Karolinska. Även färdtjänsten bedrivs i förvaltningsform. SLSO bedriver hälso- och sjukvård i Stockholms län genom länsövergripande och självständiga resultatenheter. Karolinska Sjukhuset ansvarar för sjukvård, forskning och utbildning. Sjukhuset bedrivs under bolagsliknande former och har en egen styrelse. Landstinget bedriver vård i egen regi motsvarande 70 % av hälso- och sjukvårdens budget. 5 År 2011 låg andelen aktiebolag i landstinget med kvinnlig VD på 41 procent, 56 procent är män och resterande 3 procent fanns inte uppgift för. Sju procent av aktiebolagen hade en utländsk styrelseledamot år Sida 6

7 Vårdleverantörer med störst omsättning De privata vårdföretag som år 2010 stod för den största omsättningen (från Stockholms läns landsting) redovisas i tabell fyra nedan. Även Proxima redovisas då Aleris köpte företaget under Redovisningen inkluderar även dotterbolag som ingår i respektive företag. Capio inkluderar bland annat Capio St: Görans sjukhus. Leverantör Kostnad, mkr Capio Praktikertjänst Aleris 700 Proxima (Aleris köpt 2011) 249 Carema 449 Ersta 359 Tabell 4: De största vårdbolagen i SLL mätt i omsättning, Källa, SLL:s ekonomisystem, exklusive moms, avser år 2010 Nedan redovisas kostnaderna för landstingets interna motparter (landstingsdrivna bolag och förvaltningar) vilket möjliggör en jämförelse med de stora företagens omsättning. Capios totala omsättning motsvarade till exempel ca 18 procent av Karolinskas kostnader samma år. Leverantör Kostnad, mkr Karolinska SLSO Södersjukhuset Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus 742 Folktandvården 522 S:t Eriks sjukhus 328 AISAB 137 TioHundra AB 19 Sthlm Care 17 Tabell 5: Landstingets kostnader/ersättning avseende sjukvård för interna motparter. Exklusive moms. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 Privat/Offentlig andel av kostnader Landstinget både utför vård och köper vårdtjänster från privata vårdföretag. Fördelningen över vem som utför tjänsterna och hur stor andel av vården som levereras av privata aktörer kan analyseras genom att titta på produktion eller kostnader. I detta stycke redovisas fördelningen av landstingets totala kostnader och hur stor del hälsooch sjukvård som utförs av privata aktörer. Av Stockholms läns landstings totala kostnader för hälso- och sjukvård har privata utförare stått för ca 30 procent och landstinget för ca 70 procent sedan Ökningen i andelen privat producerad vård fram till 2003 förklaras till stor del av ökningar inom området övrig hälso- och sjukvård vilken inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Mellan 2008 och 2011 har det skett en ökning på ca fem procent i andelen privatproducerad vård. Det är framförallt Sida 7

8 införandet av vårdval inom en rad olika områden och upphandlingar inom psykiatri och geriatrik som förklarar denna förändring. Diagram 1: Privat/Offentlig andel av kostnader 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från Privat SLL Landstingets köp av verksamhet från privata vårdgivare skiljer sig mellan olika områden. Att ca 60 procent av primärvårdens tjänster utförs av privata leverantörer får inte ett så stort utslag på fördelningen privat/offentligt totalt sett. Primärvården står för ca 17 procent av landstingets totala kostnader för hälso- och sjukvård (diagram 2). Inom somatisk specialistvård köper landstinget en lägre andel av vårdtjänster av privata vårdgivare jämfört med andra verksamhetsområden. Somatisk specialistvård står samtidigt för ca 45 procent av de totala kostnaderna vilket gör att den privata andelen totalt sett blir lägre. Diagram 2: Budgeterade kostnader per vårdgren Läkemedel ÖV Övrig hälso- och 11% sjukvård 5% Geriatrik 5% Somatisk specialistvård 45% Hjälpmedel 3% Primärvård 17% Tandvård 2% Psykiatri 11% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2011 Habilitering 1% Följande diagram visar att bilden över privata vårdgivares andel av kostnader ser betydligt annorlunda ut om den somatiska specialistvården exkluderas från statistiken. Skiljer vi på sluten- och öppenvård (Gynekologi, Hud, Öron-Näsa-Hals med mera) så skulle även fördelningen rörande den somatiska specialistvården se annorlunda ut. Majoriteten av den somatiska öppenvården är privatproducerad till skillnad från slutenvården. Sida 8

9 Diagram 3: Privat/Offentlig andel av kostnader - exklusive somatisk specialistvård 100% 80% 60% 40% 20% Privat SLL 0% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från 2003 (påverkar dock inte diagrammet). Mellan 2000 och 2010 har andelen privatproducerad vård ökat inom alla vårdområden utom den somatiska slutenvården (sjukhusen) enligt diagram 4. Somatisk specialistvård uppvisar en marginellt minskad andel privatproducerad vård (0,3 procentenheter). I absoluta tal ökade kostnaderna för både privat och offentlig vård, men de offentliga producenterna ökade mer än de privata och fick därmed en svagt ökad andel. En ökning som delvis förklaras av bokföringstekniska orsaker. Diagram 4: Andel privat producerad vård år 2000 och % 80% 60% 40% 20% 0% Somatisk spec.vård* Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrigt Tandvård Totalt år Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service. Siffror för år 2000 avser år 2003 för tandvården. * OBS: Somatisk specialistvård inkluderar både slutenoch öppenvård. Inom den öppna somatiska specialistvården är det betydligt större andel privat producerad vård jämfört med slutenvården. Det är framförallt inom geriatrik, primärvård och övrig hälso- och sjukvård som de privata vårdgivarnas andel av kostnaderna har ökat. Somatisk specialistvård och psykiatri är vårdområden med lägst andel privatproducerad vård. Den största andelen privata utförare finns inom övrig hälso- och sjukvård, vilket inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Sida 9

10 Miljoner kronor Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm långt över genomsnittet oavsett vårdområde (jämför diagram 4a med diagram 5 nedan). Diagram 5: Sverige - köp av verksamhet från privata företag Primärvård Specialicerad somatisk vård Specialicerad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Källa: Anell (2011, s. 185) beräkningar baserat på SKL (2010) Statistik om hälso- och sjukvården. Sverige - Landstingens och regionernas köp av verksamhet från privata företag (procent av nettokostnader). Kostnaderna för köp av privatproducerad vård i Stockholms läns landsting varierar i absoluta tal jämfört med andelen privat vård inom olika vårdområden. Primärvården är sedan vårdvalets införande det vårdområde där det köpts mest vård från privata leverantörer. Inom den somatiska specialistvården köps det i absoluta tal vård för en stor summa pengar från privata utförare, samtidigt som andelen inte är så stor jämfört med kostnaderna för den offentligt producerade vården inom samma område. Diagram 6: Privat- och offentligt producerad vård i absoluta tal SLL Privat Primärvård Somatisk specialistvård Övrig vård Geriatrik Psykiatri Tandvård Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 (siffror från dec. 2010) Sida 10

11 För primärvården skedde den största förändringen mellan år 2000 och 2003 då andelen privatproducerad vård ökade från ca 30 procent till ca 50 procent (diagram 7). I och med införandet av vårdval i primärvården år 2008, med tillkomsten av nya företagare och vårdcentraler, har andelen privatproducerad vård ökat till ca 60 procent år Jämfört med genomsnittet för landstingen i Sverige, där ca 26 procent 6 av primärvården är privatproducerad. Diagram 7: Andel privatproducerad vård - Primärvård år Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Anell (2011, s. 185). Köp av vård. Stockholm Sverige 6 Sida 11

12 Företagares attityder till landstinget Inom ramen för projektet Företagande har ett antal undersökningar genomförts för att ta reda på mer om företagares syn på Stockholms läns landsting. Genom enkätfrågor, djupintervjuer och besök hos vårdgivare har bilden blivit tydligare. Många företagare upplever företagsklimatet som betydligt bättre nu än för år sedan. Införandet av vårdval har skapat bättre möjligheter för fler företagare att utveckla och vården till patienter och invånare. Jämfört med övriga Sverige ligger Stockholm före med att införa vårdval inom fler områden. Företagare som har blivit intervjuade menar även att attityden hos tjänstemän och politiker är mer positiv än tidigare. Samtidigt visar resultaten från enkäten och djupintervjuerna att många områden kan förbättras. Det handlar bland annat om att många företag upplever en bristande dialog med landstinget. Sammantaget utgör resultaten från de olika undersökningarna en viktig utgångspunkt i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Enkät till vårdföretagare Organisationen Vårdföretagarna genomförde i maj 2011 en enkätundersökning om hur företag ser på företagsklimatet och upplever konkurrensneutraliteten. Ett antal frågor i enkäten handlade specifikt om synen på landstinget. Enkäten skickades ut till 2812 adresser och antalet respondenter som fullföljde enkäten var 443 stycken. 105 företagare som svarade på enkäten var verksamma inom vård och omsorg i Stockholm. Det är svaren från dessa 105 företag som redovisas i detta stycke. Trots den låga svarsfrekvensen så är det ett stort antal av de företagare som är verksamma i Stockholms läns landsting som har svarat på enkäten. Resultaten är därför viktiga för Stockholms läns landstings del, samtidigt som det inte går att generalisera svaren till att gälla alla företagares uppfattningar. Vi vet inte hur företagare som inte svarade på enkäten uppfattar landstinget och en bortfallsanalys har inte gjorts. En jämförelse av svar från företagare verksamma i Stockholm med svar från samtliga företagare som svarat på enkäten visar på liknande resultat. En skillnad är dock att företagare upplever att konkurrenssituationen ser bättre ut i Stockholm jämfört med övriga landet. Av företagen som är verksamma i Stockholm upplever 60 procent att de inte konkurrerar på samma villkor som vårdgivare i den offentliga sektorn. Sett nationellt till hela gruppen svarande är siffran 70 procent. 36 procent av företagen verksamma i Stockholm svarade även att konkurrensneutraliteten mellan privata och offentliga vårdgivare har blivit mycket eller något bättre. De flesta företagarna i undersökningen anser att bemötandet från landstingens tjänstemän är korrekt och att konkurrensneutraliteten sakta men säkert förbättras, men mer än hälften upplever fortfarande att reglerna är olika för privata och offentliga utförare. Diagrammet nedan visar hur företagare ser på service och bemötande från landstinget. Sida 12

13 Diagram 8: Hur upplever du den service och det bemötande ditt företag får från tjänstemän på kommun och/eller landsting som handlägger besluten? Mycket bra Bra Tillfredsställande Dålig Mycket dålig Vet inte/ingen åsikt 7% 10% 9% 18% 28% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Vårdföretagarna, resultat för företag verksamma i Stockholms län, år 2011 Många tjänstemän inom kommuner och landsting upplevs som misstänksamma eller negativa till privata utförare inom vård och omsorg. Företagare tycker att de låter detta styra sin tjänsteutövning så att företagen påverkas negativt. På frågan om vad respondenterna tror att den bristande konkurrensneutraliteten beror på var det 73 procent som svarade att det beror på misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän. Av de kommentarer som lämnades tog företag bland annat upp att bristande förståelse för hur det är att driva en affärsdrivande verksamhet och bristen på kommunikation påverkar konkurrensneutraliteten negativt. Diagram 9: Vad tror du att den bristande konkurrensneutraliteten beror på? Lagar och regler som inte tar hänsyn till konkurrensneutraliteten Partipolitiska motiv hos den politiska ledningen Misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän Bristande insyn i kommuners och landstings verksamhet Att marknaden ännu är dåligt utvecklad Annat, nämligen: 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Enkät från Vårdföretagarna, Statistik för företag verksamma i Stockholm, år 2011 Sida 13

14 Djupinterjuver Mindre och medelstora vårdföretagares syn på företagsklimatet har undersökts genom djupintervjuer med ett tjugotal olika företagare. Resultaten av dessa intervjuer har, tillsammans med förbättringsförslag, sammanställts i en särskild rapport 7. Sammanfattningsvis pekar djupintervjuerna på sju olika fynd, eller synpunkter, som företagare pekar på och som kan förbättras. Bristande kommunikation och dialog är ett av de starkaste resultaten i rapporten. Ytterligare ett viktigt resultat är att innovativa och forskande företag/organisationer upplever att de missgynnas av landstinget. Det saknas incitament för att arbeta med tjänsteinnovationer. Företagare som har innovativa idéer om hur vården kan organiseras och bedrivas på nya sätt har svårt att veta var de ska vända sig: Det är uppenbart att det tycks sakna rutiner och instanser för att köpa in det som inte finns, samtidigt som innovationer och utveckling av vården anses vara väsentligt. Förslagen i rapporten handlar om olika sätt för landstinget att förbättra dialogen och innovationsklimatet. Tätare kontakt mellan landstinget och företagare skulle ge bättre förståelse för privata vårdgivares situation, färre missuppfattningar och en bättre kvalitet i vården. Vidare ges förslag på att inrätta en typ av innovationsråd som oberoende kan värdera idéer från företagare. Ytterligare förslag handlar om hur landstinget kan förenkla och förbättra sin administration. Simplexarbete Vårdgivares uppfattning om den administrativa belastningen i vården har undersökts genom besök på olika husläkarmottagningar, kallat Simplexarbetet 8. I slutrapporten från Simplexarbetet (PM ) framkom områden som fungerade bra och andra som borde förenklas. I granskningen undersöktes särskilt hur landstingets krav och rutiner för registrering, uppföljning, kommunikation och miljö upplevdes och fungerade. System som enligt granskningen hade inneburit en minskning av administrationen är bland annat införandet av Vårdfaktura samt utvecklingen av e-tjänster i bl. a Mina Vårdkontakter. En slutsats från Simplexarbetet är att förvaltningen idag bygger sin verksamhet mer på kontroll än på stöd och utbildning och rekommendationen var att försöka ändra på det. Utbildning och stöd till vårdgivare att göra rätt från början skulle minska den administrativa bördan. Förslag handlade bland annat om att ordna regelbundna utbildningar i hur registreringsanvisningar skall följas samt att utveckla IT-supporten till att gälla fler system. 7 Monica Renstig, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras? 8 Arbetsgruppen för simplexarbetet har bestått i en arbetsgrupp bestående av Jan-Olov Wiklund, Linda Ottebjer och Eva-Lena Jansson på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget Sida 14

15 Diskussion I och med de senaste årens reformer och införandet av vårdval inom hälso- och sjukvården har det skett en ökning av antalet vårdföretag. I Stockholms läns landsting finns det en mångfald av företagare. Det är en blandning av små och stora företag, många arbetar genom enskild firma, en del är vinstdrivande och andra ideella eller arbetar tillsammans i ekonomiska föreningar. Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm över genomsnittet oavsett vårdområde. Totalt i Sverige köps ca 10 procent av hälso- och sjukvårdstjänster från privata vårdgivare, jämfört med Stockholms läns landsting ca 30 procent. Privata vårdgivares andel av landstingets kostnader (köp av vård) har samtidigt inte ökat mer än ett par procent under de senaste åren. Att den somatiska specialistvården inklusive akutsjukhusen, som står för nästan 50 procent av landstingets hälso- och sjukvårdsbudget, fortfarande till största delen utgörs av offentliga vårdleverantörer förklarar till stor del detta. Ökning kan förklaras av införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etablering av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom upphandlingar i områden såsom geriatrik och psykiatri. Ansträngningar görs idag för att minska andelen vård som utförs på sjukhus. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter är det troligt att den privata andelen utförd vård kommer att öka i framtiden. Mångfalden av leverantörer inom vården kräver att landstinget och dess förvaltningar också arbetar på nya sätt. Företagare tycker att Stockholm har ett bättre företagsklimat än andra landsting. Samtidigt finns det enligt dem olika delar som kan förbättras. Att landstinget utvecklar dialogen med företagare är ett viktigt område. Förbättringar kan även handla om att förenkla avtal och rutiner eller att belöna innovativa företagare som bidrar till en bättre vård. Projektet Företagande och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att följa företagsklimatet i landstinget kontinuerligt. Företagsklimatet kommer att följas upp både kvalitativt och kvantitativt. Förutom att analysera antalet företag, storlek och marknadsandelar så är det viktigt att undersöka vad företagande bidrar till. Hur privata och offentliga vårdgivare bedriver vård påverkas av många olika faktorer. Det kan handla om alltifrån den dialog och det bemötande företagare själva möter från tjänstemän till hur regelutformningen ser ut. Företagsklimatet skapar förutsättningar för vilken typ av företagande vi får och i sin tur hur vården bedrivs. Sida 15

16 Referenser Anders Anell, 2011, Hälso och sjukvårdstjänster i privat regi. I Hartman, Laura (red). (2011). Konkurrensen konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS. ss Mats Edman, 2011, Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning, Dagens Samhälle Monica Renstig, 2011, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras?, Renstig Consulting Group SLL, HSN-f, 2011, Årsredovisning 2010 för hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN SLL, HSN-f, 2011, Simplexrapport, Vårdföretagarna, 2011, Håkan Tenelius, Misstänksamhet hindrar konkurrens i vården, publicerad i Dagens Samhälle Sida 16

17 Sida 17

18 Sida 18

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting 1 (2) FÖRSLAG 2012:96 LS 1211-1541 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Revisionskollegiet har

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-12 Agenda 13 15 Inledning och status Om hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Införande

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Verksamhetsrapport Februari 2015

Verksamhetsrapport Februari 2015 Verksamhetsrapport Februari 215 8-123 132 Datum: 215-3-3 Innehållsförteckning SLL-koncernen 1 Trafiknämnden 2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 Stockholms läns sjukvårdsområde 4 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84)

Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84) 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Juridik och upphandling Handläggare: Robert Larsson Landstingsstyrelsen Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Månadsbokslut till och med september och prognos för 2011 för HSN

Månadsbokslut till och med september och prognos för 2011 för HSN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (52) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Månadsbokslut till och med september och prognos för för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +981

Läs mer

Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna?

Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Studie av företagen som etablerar sig i vårdval Halland, Stockholm, Kronoberg, respektive Västmanland Rapport 0076 Vårdcentraler

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 P 13 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Thomas Österberg p [XX] Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2

ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2 Kallelse/Föredragningslista 1(8) Samordningskansliet 2015-08-27 Monica Byvald Tfn: 063-147637 E-post: monica.byvald@regionjh.se ORGAN: DATUM: 2015-09-08 Vårdvalsnämnden PLATS: Regionens hus, hus 3 plan

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

av resultatet CKU 3 VIL 2014

av resultatet CKU 3 VIL 2014 Välkommen! Workshop för uppföljning av resultatet CKU 3 VIL 2014 SLL Personal och utbildning, Arb.grp för CKU 3 VIL CKU ledningen Arbetsgruppen för CKU 3 VIL Susanne Kalén Ewa Ehrenborg Margaretha Forsberg

Läs mer

Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-04-12 p 3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-03-14 HSN 1101-0071 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting ARBETSRAPPORT 2014:1 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Arbetsrapport 2014:1 ISBN 978-91-87691-13-3

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår

Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår ANMÄLAN 2014-02-18 Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår att redovisa Ärendet Flertalet av de uppdrag som givits av landstingsfullmäktige har redovisats i delårsrapport respektive årsredovisning

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Läkemedelsförsörjning i Stockholms län - information för vårdgivare och beställande enheter

Läkemedelsförsörjning i Stockholms län - information för vårdgivare och beställande enheter 1 (6) Läkemedelsförsörjning i Stockholms län - information för vårdgivare och beställande enheter Innehåll Bakgrund... 2 Fyra tjänsteleverantörer... 2 Sjukhusapoteksfunktion inom SLL... 3 Regionala Sjukhusapoteksfunktion...

Läs mer

1 Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2005-12-07 LiÖ 2005-882 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling

1 Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2005-12-07 LiÖ 2005-882 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling 1 Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2005-12-07 LiÖ 2005-882 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissregler för sjukvård utanför landstinget, mm I samband med att det nya Riksavtalet

Läs mer

Redovisning. Vårdgivarnas miljöinsatser 2011. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-09-04 Diarienummer: HSN 1201-0120

Redovisning. Vårdgivarnas miljöinsatser 2011. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-09-04 Diarienummer: HSN 1201-0120 Redovisning Vårdgivarnas miljöinsatser 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-09-04 Diarienummer: HSN 1201-0120 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Torborg Svärd 08 123 133 36 torborg.svard@sll.se

Läs mer

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut Denna information redogör för beslut i de ärenden som behandlades vid avtalsutskottets sammanträde den 15 oktober. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se och välj rubriken Politik & Påverkan

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

VÅRDFÖRETAGEN En UC analys av vårdbranschen (SNI 86, 87 och 88)

VÅRDFÖRETAGEN En UC analys av vårdbranschen (SNI 86, 87 och 88) VÅRDFÖRETAGEN En UC analys av vårdbranschen (SNI 86, 87 och 88) UC studie över Vårdföretagen Omfattar endast bolag som drivs som AB UC har använt det av UC senast tillgängliga och inlästa helårsbokslut.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Uppföljning av vårdval i primärvården

Uppföljning av vårdval i primärvården Uppföljning av vårdval i primärvården Valfrihet, mångfald och etableringsförutsättningar Slutrapport Konkurrensverkets rapportserie 2010:3 Konkurrensverket november 2010 Utredare: Josefin Nilsson (projektledare),

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi 1 (16) Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi Gäller fr o m 2012-05-01 Senast uppdaterad: 2012-03-13 2 (16) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Privatiseringen av hälso sjukvården i Stockholm

Privatiseringen av hälso sjukvården i Stockholm Sammanfattningavseminariet: Privatiseringenavhälso sjukvården istockholm Stockholmslänslandstingär,ijämförelsemedandralandsting,extremtvadgäller konkurrensutsättningochprivatiseringavvården.medanandralandstingköperentiondel

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Hantering av avknoppningar

Hantering av avknoppningar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0712-1381 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsen Hantering av avknoppningar Ärendet Landstingsfullmäktige har den 12 juni 2007 fattat beslut om Ökad

Läs mer

Sälj inte ut våra sjukhus!

Sälj inte ut våra sjukhus! Sälj inte ut våra sjukhus! Socialdemokraterna tar fighten mot moderaternas planer på en privatiseringsrevolution av sjukvården i Stockholms län 2(14) 3(14) Sammanfattning Socialdemokraterna har granskat

Läs mer

Sammanträde i Sjukvårdsstyrelse Stockholms stad och Ekerö. Ledamöter (M) Inger Akalla Ordförande (KD) (S) (M) (M) Margareta Åkerberg

Sammanträde i Sjukvårdsstyrelse Stockholms stad och Ekerö. Ledamöter (M) Inger Akalla Ordförande (KD) (S) (M) (M) Margareta Åkerberg 1 (10) Sammanträde i Sjukvårdsstyrelse Stockholms stad och Ekerö Datum Tid 14.00 15.45 Plats Mälarsalen, Landstingshuset Ledamöter Inger Akalla Ordförande (KD) (S) Margareta Åkerberg Petra Larsson Jane

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Köp av verksamhet KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006 2013

Köp av verksamhet KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006 2013 Köp av verksamhet KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 26 213 Köp av verksamhet KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 26 213 Upplysningar om innehållet: Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Elektronisk hantering från hösten 2015...3 1.2 Om

Läs mer

ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015

ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015 EN SERVICEMÄTNING AV KOMMUNERNAS MYNDIGHETSUTÖVNING Dagordning 09:30-09:40 Välkommen! Joakim Feldt, SKL 09:40-10:00 Resultat från ÖJ Företagsklimat, Jan Torége, SKL

Läs mer

HSNNYTT 03/14. Cancerupplysningen flyttar till Regionalt cancercentrum. Patientsäkerheten stärks genom direktåtkomsten

HSNNYTT 03/14. Cancerupplysningen flyttar till Regionalt cancercentrum. Patientsäkerheten stärks genom direktåtkomsten HSNNYTT 03/14 NYHETSBREV TILL VÅRDGIVARE FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING www.vardgivarguiden.se April Nya regler för hur högkostnadskortet ska stämplas De förändrade reglerna

Läs mer