FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD.

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD Arbetsträning Gäller från

2 Innehåll 1 Arbetsträning Allmänt Målsättning Rehabiliteringsklient (klient) Personal Rehabiliteringslokaler Utformning Genomförande Åtgärder som föregår rehabiliteringen Inledningsfas Arbetsträningsfas Slutfas Uppföljningsfas Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder... 18

3 1 Arbetsträning Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar. Vid genomförandet av arbetsträning tillämpas följande standarder: FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, allmän del FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, arbetsträning. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. I denna del av standarden beskrivs målsättningen för arbetsträningen, samt rehabiliteringsklienter, personal, rehabiliteringslokaler, utformning, genomförande, utvärdering och mätning. 1.1 Allmänt FPA kan ordna ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja arbets- eller förvärvsförmågan eller hindra arbetsoförmåga då villkoren för beviljande enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FRPL 566/2005, 6 och 7) uppfylls. Arbetsträningen stöder klienten individuellt att kunna fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet. Arbetsträningen stärker klientens sysselsättningsmöjligheter och delaktighet i arbetslivet. Vid arbetsträning tillämpas inte något första urval. Arbetsträningen genomförs individuellt. 1.2 Målsättning Målsättningen för arbetsträningen är att klienten ska hitta ett avlönat arbete som motsvarar hans eller hennes önskemål, kompetens och färdigheter och som är lämpligt med hänsyn till hälsan. Det centrala vid arbetsträningen är att söka ett arbete samt det individuella stöd och den handledning i att utföra arbetet och komma ut i arbetslivet som klienten får. Dessutom beaktas arbetsplatsens behov och arbetsgivaren erbjuds stöd vid sysselsättningen av klienten och med att säkerställa att klienten klarar sig i arbetet. Klienten, arbetsparet och den specialiserade personalen formulerar tillsammans de personliga rehabiliteringsmålen i anslutning till de allmänna målen för arbetsträningen med hjälp av GASmetoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Utgångspunkten vid målformuleringen är utöver målen i rehabiliteringsplanen i läkarutlåtande B dessutom sådant som framkommit vid intervjuer och bedömningar. Målen ska vara yrkesmässigt relevanta för klienten och stödja klientens motivation för och engagemang i rehabiliteringen. Serviceproducenten arbetar målmedvetet i riktning mot målen tillsammans med klientens centrala nätverk. Man gör upp en realistisk tidtabell för hur målen ska nås. Målen formuleras i början av arbetsträningen, justeras under arbetsträningens gång och utvärderas i slutet av arbetsträningen. 2 (18)

4 1.3 Rehabiliteringsklient (klient) Till målgruppen för arbetsträningen hör personer i arbetsför ålder vilkas sjukdom eller funktionsnedsättning och helhetssituation i övrigt medför eller bedöms inom de närmaste åren medföra en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Innan arbetsträningen inleds ska faktorer med betydelse för klientens arbets- eller studieförmåga samt behoven av och möjligheterna till medicinsk rehabilitering vara tillräckligt utredda. Utredningarna kan grunda sig antingen på medicinska undersökningar eller på bedömningar av arbetsförmågan. Arbetsträningen kan föregås av en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som ordnats av FPA eller någon annan instans och under vilken man utrett klientens helhetssituation och funderat på olika yrkesalternativ. Arbetsträningen kan föregås av arbetsprövning som ordnats av FPA, varvid klienten har försäkrat sig om den planerade branschens eller utbildningens lämplighet. Vården av klienten ska vara i ett sådant skede att klienten kan engagera sig i arbetsträningen. Arbetsträning kan ordnas t.ex. när en ung eller vuxen person har en lämplig bransch eller utbildning i sikte, men behöver individuellt stöd och handledning för att kunna fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet. 1.4 Personal Behörighetskraven för personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) och förklaringar av olika begrepp (Bilaga 2 Begrepp) ingår i standardens allmänna del. Arbetsträningen genomförs av ett arbetspar och minst 1 person som ingår i den specialiserade personalen. Arbetspar Arbetsparet består av 2 personer som representerar olika yrkes- och examensbenämningar. Arbetsparet består av en arbetslivskonsult en socialarbetare eller en socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH). Åtminstone den ena parten i arbetsparet ska ha 3 års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. En arbetslivskonsult som ingår i arbetsparet bör ha minst yrkeshögskoleexamen eller en gammal examen på institutnivå. I undantagsfall räcker det med yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om personen har minst 3 års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsparet svarar för att rehabiliteringen fortskrider enligt de uppställda målen. Under arbetsträningen diskuterar arbetsparet med varandra minst varje vecka och samarbetar med den specialiserade personalen då det är nödvändigt. 3 (18)

5 Specialiserad personal I rehabiliteringen deltar högst 2 personer som hör till den specialiserade personalen och som inte är samma personer som ingår i arbetsparet och som representerar andra yrken än arbetsparet. Specialiserad personal är en psykolog eller en neuropsykolog, om en socialarbetare eller en socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH) ingår i arbetsparet en socialarbetare eller en socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH), om en psykolog ingår i arbetsparet en företagsfysioterapeut. Personlig handledare Arbetslivskonsulten fungerar som klientens personliga handledare. Klientens personliga handledare har en central roll i arbetsträningen. Handledaren fungerar under arbetsträningen bland annat som klientens kontakt- och stödperson samt säkerställer informationsgången mellan klienten och andra centrala aktörer och ser till att de handlingsprinciper som stöder målen genomförs. 1.5 Rehabiliteringslokaler Under arbetsträningen har serviceproducenten tillgång till sådana rehabiliteringslokaler som en öppenvårdsenhet förutsätter. I öppenvårdsenheten ska det finnas datautrustning som klienten får använda. Begreppet öppenvårdsenhet definieras i den allmänna delen av FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård (Bilaga 2 Begrepp). Serviceproducenten ska ordna en extern arbetsplats för klienten. Dessutom kan serviceproducenten ha arbetsprövningslokaler till sitt förfogande. Inkvartering och helpension ordnas vid behov för de klienter för vilka det inte är ändamålsenligt att färdas hemifrån dagligen t.ex. på grund av långa resor och/eller besvärliga trafikförbindelser. Inkvartering och helpension kan också ordnas under veckoslut på ovan nämnda villkor. Inkvarteringen kan ordnas antingen i serviceproducentens egna inkvarteringslokaler eller hos en extern inkvarteringsrörelse eller i en separat lägenhet. Inkvarteringsmöjlighet för klienterna gäller dock inte när arbetsträningen sker på externa arbetsplatser. 1.6 Utformning Arbetsträningen omfattar totalt högst 120 rehabiliteringsdagar. Arbetsträningen genomförs i form av öppen vård. Arbetsträningen består av följande faser: en inledningsfas, en arbetsträningsfas, en slutfas och en uppföljningsfas. Rehabiliteringsdagarna fördelas på de olika faserna enligt följande: inledningsfasen omfattar 1 5 rehabiliteringsdagar arbetsträningsfasen omfattar rehabiliteringsdagar så att inledningsfasen och arbetsträningsfasen omfattar sammanlagt högst 109 rehabiliteringsdagar slutfasen omfattar 1 rehabiliteringsdag uppföljningsfasen omfattar 1 10 uppföljningar. 4 (18)

6 Inledningsfasens, arbetsträningsfasens och slutfasens rehabiliteringsdagar ska genomföras inom 12 månader från det att arbetsträningen har inletts. Uppföljningsfasen ska genomföras i sin helhet inom 6 månader från det att slutfasen avslutats. Rehabiliteringsdagar är i regel måndag fredag. Söndagen är inte en rehabiliteringsdag. I rehabiliteringsdagen ingår individuella sammankomster med yrkesutbildade personer inom rehabiliteringen, eventuell gruppverksamhet, programenliga pauser, förflyttningar mellan lokaler samt lunch- och mellanmålspauser. En rehabiliteringsdag omfattar i regel minst 6 timmar, varav minst 5 timmar är program och arbetsträning under ledning av arbetsparet och den specialiserade personalen. FPA utfärdar ett rehabiliteringsbeslut på 120 rehabiliteringsdagar för klienten. Inledningsfas Inledningsfasen omfattar 1 5 rehabiliteringsdagar. Den genomförs som regel i en följd. Arbetsträningsfas Arbetsträningsfasen omfattar rehabiliteringsdagar. Om inledningsfasen omfattar 3 rehabiliteringsdagar, omfattar arbetsträningsfasen t.ex. 106 rehabiliteringsdagar. Man strävar efter att påbörja arbetsträningsfasen efter inledningsfasens slut utan onödiga avbrott för klienten. Den ska dock påbörjas senast inom 1 månad från det att inledningsfasen avslutats. Om en extern arbetsplats saknas och serviceproducenten inte har arbetsprövningslokaler till sitt förfogande, genomför serviceproducenten slutfasen och rehabiliteringen slutar där. Arbetsträningen genomförs i första hand vid en extern arbetsplats. Träningen kan genomföras under högst 55 rehabiliteringsdagar i serviceproducentens lokaler. Om man inte hittar en extern arbetsplats medan arbetsträningen genomförs i serviceproducentens lokaler, genomförs slutfasen av serviceproducenten. Då upphör arbetsträningen efter slutfasen och klienten hänvisas till någon annan ändamålsenlig rehabilitering. I arbetsträningen ingår i regel 5 rehabiliteringsdagar per vecka. Med beaktande av klientens resurser och rehabiliteringsmålen (t.ex. deltidsarbete) kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov. Då krävs minst 3 rehabiliteringsdagar per vecka. Undantagsvis kan lördagen vara en rehabiliteringsdag, om arbetsträningen sker på en extern arbetsplats som förutsätter detta. Arbetsträning på en extern arbetsplats kan också ske kvällstid om så krävs. Om målet är heltidsarbete ska klienten också pröva på 7 8 timmars normal arbetstid på en arbetsplats. Slutfas Slutfasen omfattar 1 rehabiliteringsdag. Slutfasen genomförs senast inom 2 veckor räknat från arbetsträningsfasens slut. Den genomförs vid serviceproducentens öppenvårdsenhet. 5 (18)

7 Uppföljningsfas I uppföljningsfasen ingår 1 10 uppföljningar. De genomförs i enlighet med klientens behov inom 6 månader efter slutfasen. Den obligatoriska första uppföljningen genomförs senast 3 månader efter slutfasen. För samtliga uppföljningar väljs det alternativ av följande som är lämpligt med hänsyn till klientens aktuella situation: uppföljningsdag uppföljningsbesök video- eller telefonkontakt. En uppföljning minskar det antal beviljade rehabiliteringsdagar som anges i rehabiliteringsbeslutet med en rehabiliteringsdag oavsett uppföljningsalternativ. En uppföljningsdag genomförs vid serviceproducentens öppenvårdsenhet. En uppföljningsdag varar 1 rehabiliteringsdag. Ett uppföljningsbesök kan ordnas i serviceproducentens lokaler, eller i externa lokaler såsom på klientens arbetsplats, vid en läroanstalt eller på något annat ändamålsenligt ställe. Ett uppföljningsbesök varar 2 4 timmar. En video- eller telefonkontakt kan genomföras enligt klientens individuella behov, exempelvis på grund av långa geografiska avstånd. Periodindelning Arbetsträningen kan av motiverade skäl indelas i perioder. I inledningsfasen kan det bli aktuellt med periodindelning t.ex. på grund av nödvändiga nätöverläggningar eller då man söker en arbetsplats. Att dela in själva arbetsträningen i perioder kan vara ändamålsenligt t.ex. när man inte hittat en extern plats genast efter inledningsfasens slut eller när det inte passar arbetsgivaren att påbörja själva arbetsträningen då. Rehabiliteringsmetoder Rehabiliteringsdagbok Under arbetsträningens gång instrueras klienten i att utvärdera sina framsteg i rehabiliteringen. Här kan klienten dra nytta av rehabiliteringsdagboken, som är en fri form av arbetsredskap som kan användas som stöd för rehabiliteringsprocessen. Klienten och klientens personliga handledare eller den ena parten i arbetsparet eller den specialiserade personalen utnyttjar rehabiliteringsdagboken när de tillsammans med klienten funderar på klientens möjligheter att få arbete. Under arbetsträningens gång antecknar klienten i rehabiliteringsdagboken t.ex. sina iakttagelser och förnimmelser sina arbetsuppgifter och en utvärdering av sina arbetsprestationer eventuella frågor sitt behov av stöd eller ytterligare kunskaper. 6 (18)

8 Gruppverksamhet Arbetsträningen genomförs alltid av arbetsparet och den specialiserade personalen i form av individuell rehabilitering enligt rehabiliteringsdagens program som planerats för klienten. I inledningsfasen, arbetsträningsfasen och slutfasen kan ändå ingå gruppverksamhet som ordnats av ovan nämnda arbetstagare, om detta är nödvändigt och starkt stöder klientens individuella mål och rehabiliteringen. Gruppverksamheten under inledningsfasen och slutfasen utgör högst hälften av rehabiliteringsdagens program. Under arbetsträningsfasen ordnas program i grupp endast av motiverade skäl. Under arbetsträningsfasen kan gruppverksamhet genomföras högst 1 dag i veckan. Då varar gruppverksamheten 1 rehabiliteringsdag eller en del av dagen. Serviceproducenten försäkrar sig om att gruppverksamhet är en lämplig arbetsform för klienten. I gruppverksamheten ska eventuella särskilda behov beaktas, t.ex. behov i anslutning till kommunikation och förståelse. För sådan verksamhet sätter serviceproducenten ihop en lämplig grupp av FPA:s arbetsträningsklienter. Gruppen kan bestå av högst 8 personer. Nätverksarbete Syftet med nätverksarbetet är att kombinera sakkunskapen hos de instanser som arbetar med klienten under arbetsträningen, att utbyta information som är nödvändig för rehabiliteringen och att gestalta klientens situation som helhet. Samtidigt säkerställer man möjligheterna till rehabilitering, den fortsatta rehabiliteringsprocessen och förutsättningarna för att genomföra de överenskomna åtgärderna. Arbetsparet och den specialiserade personalen utför nödvändigt nätverksarbete under arbetsträningens samtliga faser t.ex. med arbets- och näringstjänsterna, servicentret för arbetskraften, läroanstalten, arbetsplatsen, klientens närmaste nätverk och andra relevanta instanser. Nätverksarbetet kan utföras t.ex. genom nätverksöverläggningar eller video- eller telefonkontakter. I praktiken kan det utnyttjas t.ex. om klienten har behov av och vilja att utveckla sina datakunskaper eller behov av att utreda möjligheten till lönesubvention. I dessa situationer hänvisar arbetsparet och den specialiserade personalen klienten till lämpliga sakkunnigtjänster. Klienten och den personliga handledaren för enligt klientens behov en nätverksöverläggning där man behandlar klientens möjligheter att fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet. Nätverksöverläggningar kan föras t.ex. med en sakkunnig vid arbets- och näringstjänsterna, om klienten har behov av att uppdatera sysselsättningsplanen. Dessa överläggningar kan föras i serviceproducentens lokaler, på arbetsplatsen, vid arbets- och näringstjänsterna eller på någon annan lämplig plats. Uppgifter mellan perioderna Klienten utför överenskomna uppgifter mellan perioderna och får anvisningar om hur de ska utföras. Uppgifterna ges till klienten t.ex. då rehabiliteringen indelas i perioder för att stödja klientens rehabiliteringsprocess. Klientens personliga handledare diskuterar uppgifterna med klienten under arbetsträningens gång. 7 (18)

9 1.7 Genomförande Arbetet i samband med arbetsträningen utförs multidisciplinärt. Arbetsparet och den specialiserade personalen stöder klienten att agera självständigt och utnyttja sina resurser genom att i samverkan och i en jämbördig interaktiv relation med klienten inspirera och öppna för nya möjligheter. Ett brett multidisciplinärt samarbete krävs särskilt i sådana situationer då man för att säkerställa att rehabiliteringsprocessen framskrider har behov av sakkunskap som andra medlemmar av personalen representerar. Genom multidisciplinärt samarbete hjälper man klienten att nå ett så bra yrkesrelaterat slutresultat som möjligt. Ansvaret för att göra upp realistiska planer ligger på arbetsparet och den specialiserade personalen. Arbetsparet och en eller fler personer som ingår i den specialiserade personalen samlas vid behov för att säkerställa att rehabiliteringen följer god rehabiliteringspraxis. Serviceproducenten dokumenterar mötena och genomförandet av arbetsträningen på ett sådant sätt att arbetsträningsförloppet i efterhand kan verifieras i klientens handlingar Åtgärder som föregår rehabiliteringen Serviceproducenten kontaktar klienten per telefon senast inom 2 veckor efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet med därtill hörande handlingar, och kommer överens med klienten om när rehabiliteringen ska inledas. Serviceproducenten inleder arbetsträningen snarast möjligt, dock senast inom 4 veckor efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet och handlingarna. Av grundad anledning kan rehabiliteringen inledas senare. Anledningen antecknas i klientens handlingar. Serviceproducenten skickar en kallelse och en förhandsförfrågan till klienten innan arbetsträningen inleds. Arbetsparet träffas före arbetsträningen för att sätta sig in i klientens handlingar och svar på frågorna samt försäkrar sig utifrån dessa om att rehabiliteringen är lämplig för klienten. Om serviceproducenten innan arbetsträningen inleds får sådan information om klientens hälsotillstånd som påverkar rehabiliteringens lämplighet, kontrollerar endera parten i arbetsparet ytterligare med klienten att rehabiliteringen sätts in i rätt tid och är ändamålsenlig. Om arbetsträningen inte är lämplig kontaktar serviceproducenten FPA och kommer överens om förfarandet samt hänvisar vid behov klienten till någon form av service som är lämplig och ändamålsenlig Inledningsfas I inledningsfasen bekantar sig klienten med sitt team och får inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (Allmän del, avsnitt Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Under inledningsfasen utför man nödvändigt nätverksarbete, söker en arbetsplats och stärker vid behov klientens arbetssöknings- och arbetslivsfärdigheter. Klienten söker också själv en arbetsprövningsplats och får behövligt stöd för detta. Inledningsfasen börjar alltid med ett inledande samtal med klientens personliga handledare (arbetslivskonsulten) och ett individuellt möte som den ena parten i arbetsparet (socialarbetaren, socionomen, rehabiliteringshandledaren eller psykologen) och specialiserad 8 (18)

10 personal genomför tillsammans eller separat. Serviceproducenten ska reservera tillräckligt med tid för möten enligt klientens individuella behov. I inledningsfasen ingår dessutom vid behov individuella möten med arbetsparet och med specialiserad personal samt nödvändig gruppverksamhet. Om klientens situation är klarlagd och arbetsplatsen är klar kan 1 rehabiliteringsdag vara tillräcklig som inledningsfas för klienten. Då ordnar serviceproducenten ett inledande samtal med klientens personliga handledare och ett individuellt möte som den ena parten i arbetsparet (socialarbetare, socionom, rehabiliteringshandledare eller psykolog) och specialiserad personal genomför tillsammans eller separat under den aktuella dagen och går vidare med klienten till själva arbetsträningen. I inledningsfasen eller senare under själva arbetsträningen kan klienten, arbetsparet och den specialiserade personalen genom ett gemensamt beslut konstatera att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med arbetsträning. Detta kan vara fallet t.ex. om man upptäcker att klientens helhetssituation är sådan att det krävs en omfattande utredning och bedömning för att klarlägga yrkesplanerna. Då avbryts arbetsträningen och klienten hänvisas till en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning. Arbetsträningen kan avbrytas också när klienten vill pröva på och försäkra sig om en lämplig bransch eller utbildning. Klienten hänvisas då till arbetsprövning. Rehabiliteringen kan avbrytas också på andra grunder, varvid klienten hänvisas till lämplig rehabilitering eller andra åtgärder. Orsaken till detta beslut samt en eventuell hänvisning till fortsatta åtgärder antecknas i rehabiliteringsrapporten (se standardens allmänna del, Rehabiliteringsrapport), som skickas till FPA. Program under inledningsfasen Individuella möten under den första eller andra rehabiliteringsdagen Syftet med ett individuellt möte under den första eller andra rehabiliteringsdagen är att få en bra helhetssyn på klientens situation och säkerställa att alla har samma uppfattning om arbetsträningens innehåll och mål. Före de individuella mötena kommer arbetsparet och den specialiserade personalen överens om arbetsfördelningen, dvs. hur de sinsemellan fördelar de teman som ska behandlas vid mötena. Möte med den personliga handledaren Under den första rehabiliteringsdagen träffar klienten sin personliga handledare. Klienten och handledaren för ett inledande interaktivt samtal, där de t.ex. säkerställer att klienten har fått bra inledande information kartlägger de yrkesinriktade rehabiliteringstjänster och sysselsättningsfrämjande åtgärder som klienten genomgått tidigare och resultaten av dem diskuterar de mål för arbetsträningen och önskemål som klienten uttalat, klientens styrkor och begränsningar samt de handlingar som hänför sig till rehabiliteringen diskuterar klientens målsättningar vad gäller sysselsättning och utbildning, klientens engagemang i rehabiliteringen och betydelsen av egen aktivitet för måluppfyllelsen diskuterar hurdant stöd eller vilka hjälpmedel klienten anser sig behöva under arbetsträningen och för att stärka sina arbetssöknings- och arbetslivsfärdigheter 9 (18)

11 går igenom på vilket sätt arbetsträningen kan främja rehabiliteringen så att klienten kan arbeta försäkrar sig om att klienten förstår syftet med rehabiliteringen, det vill säga att arbetsträningen är en form av rehabilitering vars syfte är att stödja klienten att kunna fortsätta i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller komma ut i arbetslivet. Möten med socialarbetaren, socionomen, psykologen eller rehabiliteringshandledaren och den specialiserade personalen Under den första eller andra rehabiliteringsdagen träffar klienten den ena parten i arbetsparet (annan än klientens personliga handledare) och minst en av de personer som ingår i den specialiserade personalen. Klienten träffar dem antingen tillsammans eller separat, allt efter behov. Vid mötena gör man t.ex. följande: diskuterar de faktorer i anslutning till klientens individuella omständigheter och livssituation som påverkar klientens sysselsättningsmöjligheter (bl.a. frågor som gäller familjesituation, sociala nätverk, ekonomi och möjligheter att röra sig) diskuterar klientens psykiska förutsättningar för funktionsförmågan (bl.a. arbetsoch utbildningsmotivation, yrkesidentitet, sysselsättningsstödjande resurser och vilken betydelse arbetet har för klienten) utför obligatoriska och andra nödvändiga utvärderingar och test. Efter mötena under den första eller andra rehabiliteringsdagen samlas de medlemmar av arbetsparet och den specialiserade personalen som deltagit i mötena till ett gemensamt möte. De gör bland annat följande: utarbetar ett sammandrag av den information som de fått diskuterar hur arbetsträningen ska genomföras i fortsättningen och vilka sysselsättningsfrämjande metoder som ska användas som stöd för sysselsättning av klienten bedömer preliminärt behovet av arbetsparet och den specialiserade personalen under rehabiliteringen. Som utgångsläge för arbetsträningsplanen formulerar klienten med hjälp av GAS-metoden sina egna konkreta yrkesinriktade mål för arbetsträningen i samråd med sin personliga handledare samt enligt klientens behov även med den ena parten i arbetsparet och/eller den specialiserade personalen. Utifrån klientens helhetssituation och GAS-målen gör man upp en skriftlig plan för arbetsträningen som justeras allt efter som arbetsträningen framskrider. I planen beskrivs bland annat hur man går vidare med arbetsträningen samt hurdant stöd klienten behöver få under arbetsträningen och av vem. Klientens personliga handledare ansvarar för att man utifrån planen gör upp ett program för en fortsatt inledningsfas om en sådan är nödvändig. På programmet står nödvändiga individuella möten med arbetsparet och den specialiserade personalen samt eventuell gruppverksamhet. Arbetsträningen delas in i perioder om klienten inte behöver mera stöd under inledningsfasen och själva arbetsträningen inte genast kan börja. Program under den fortsatta inledningsfasen Enligt programmet har klienten individuella möten. 10 (18)

12 Individuella möten Syftet med individuella möten under inledningsfasen är att i samverkan med klienten hitta en lämplig arbetsplats där klienten kan arbeta oavsett eventuella begränsningar och utmaningar i arbetet. I de individuella mötena ingår som en väsentlig del att söka en arbetsplats, i första hand en sådan extern arbetsplats där klienten kan få arbete efter arbetsträningen. Vid de individuella mötena ska klientens personliga handledare, den ena parten i arbetsparet och den specialiserade personalen t.ex. diskutera sysselsättningsstödjande resurser med klienten (bl.a. utbildnings- och arbetserfarenhet, yrkeskunskaper, färdigheter som klienten skaffat sig genom hobbyer samt kompetens, styrkor och önskemål) fundera tillsammans med klienten hur man söker en extern arbetsplats och hur klienten kan skapa arbetsgivarkontakter stödja klienten i att stärka sina arbetssöknings- och arbetslivsfärdigheter (bl.a. metoder för arbetssökning) nätverka med t.ex. klientens vårdinstans diskutera betydelsen av en positiv attityd med klienten stärka klientens resurser och behandla de rädslor som kan vara förknippade med att börja arbeta och att arbeta hänvisar klienten under arbetsträningen t.ex. till kommunens eller någon organisations datakurser eller till socialbyrån allt efter behov Den personliga handledarens uppgifter reservera tillräckligt med tid för att träffa klienten säkerställa en god koordinering, samverkan och informationsgång mellan klientens personliga handledare, arbetsparet och den specialiserade personalen i riktning mot klientens målsättningar hjälpa och handleda klienten att finna en lämplig arbetsplats se till att man börjar söka en arbetsplats när klientens yrkesplan är tydlig och målsättningarna för arbetsträningen är klara hjälpa klienten att vid behov göra upp en individuell plan för att söka arbetsplatser stödja klienten i att snarast möjligt finna en extern arbetsplats som motsvarar klientens målsättningar, önskemål, färdigheter och styrkor uppmuntra klienten att självständigt söka en arbetsplats och ge klienten information och stöd i anslutning till detta stödja klienten i kontakterna till olika arbetsplatser och vid behov kontakta arbetsplatserna i klientens ställe fundera vid behov tillsammans med klienten vilka eventuella begränsningar man ska upplysa arbetsgivaren om och på vilket sätt delta enligt klientens behov i ett orienteringsbesök på t.ex. en arbetsplats som klienten är intresserad av avtala med klienten och arbetsgivaren under orienteringsbesöket om att inleda arbetsträningen eller, om inget avtalas, gå igenom arbetsträningsplanen med klienten vid behov tillsammans med klienten kontakta andra aktörer som är centrala med tanke på arbetsträningen. 11 (18)

13 Gruppverksamhet Gruppverksamhet kan ingå i inledningsfasen om det är nödvändigt med tanke på rehabiliteringen och stöder rehabiliteringen och sysselsättningen av klienten. Gruppverksamhet kan utnyttjas t.ex. i samband med repetition av frågor som gäller spelregler i anslutning till arbetssökning och arbetsliv uppgörande av meritförteckning och arbetsansökan diskussioner om hur man söker arbete övning av arbetsintervjuer eller förhandlingar om en arbetsplats diskussioner inför mötet med en arbetsgivare och hur man knyter kontakt med en arbetsgivare Arbetsträningsfas Under arbetsträningsfasen får klienten individuellt stöd och handledning under arbete i en autentisk arbetsmiljö med arbetsuppgifter som motsvarar hans eller hennes önskemål, kompetens och färdigheter och som är lämpliga med hänsyn till hälsan. Dessutom beaktas arbetsplatsens behov och arbetsgivaren erbjuds stöd vid sysselsättningen av klienten och med att säkerställa att klienten klarar sig i arbetet. Själva arbetsträningen genomförs i första hand vid en sådan extern arbetsplats där klienten efter arbetsträningen kan få arbete eller där han efter arbetsträningen kan fortsätta t.ex. med läroavtalsutbildning eller lönesubvention. Arbetskliniker, verkstäder, arbetssalar, arbetscenter, arbetsträningsstiftelser, serviceproducentens arbetsprövningslokaler och motsvarande betraktas inte som externa arbetsplatser. Om serviceproducenten har arbetsprövningslokaler till sitt förfogande kan arbetsträningen genomföras i serviceproducentens lokaler t.ex. när klienten behöver mycket stöd och handledning för att utföra arbetsuppgifterna. Det förutsätts dock att arbetsträningens målsättningar kan uppfyllas. Serviceproducenten antecknar alltid i klientens rehabiliteringsrapport orsaken till att arbetsträningen utförs i serviceproducentens lokaler. Klientens personliga handledare har en central roll i själva arbetsträningen. Under arbetsträningsfasen utnyttjar handledaren och klienten även kompetensen hos den ena parten i arbetsparet och den specialiserade personalen. Arbetsträningen genomförs vid minst 1 arbetsplats. Man kan byta arbetsplats av motiverade skäl, t.ex. om det vid arbetsträningen visar sig att branschen inte är lämplig för klienten. Då går handledaren igenom yrkesplanen tillsammans med klienten, reder ut situationen och hjälper vid behov klienten med att snarast möjligt söka en ny och lämpligare arbetsplats. I sådana fall indelas arbetsträningen i perioder enligt klientens behov. Under arbetsträningen lyfter man fram klientens styrkor. Det är dessutom viktigt att klienten får respons på arbetsuppgifterna och vad som i fortsättningen ska beaktas i arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön. Träning på en extern arbetsplats Det primära syftet är att finna en extern arbetsplats som motsvarar klientens yrkesplan. 12 (18)

14 Klientens personliga handledare deltar tillsammans med klienten i ett inledande möte under den första rehabiliteringsdagen. Handledaren informerar arbetsgivaren om arbetsträningen. Tillsammans med den externa arbetsgivaren uppgörs ett skriftligt avtal där bland annat tiden för arbetsträningen, arbetsdagens längd, kontaktpersonerna och övriga villkor för arbetsträningen fastställs. För klienten utses en kontaktperson på arbetsplatsen som introducerar klienten i arbetsuppgifterna och stöder klienten i att anpassa sig till arbetsgemenskapen. Kontaktpersonen deltar i möten på arbetsplatsen som gäller klienten. Arbetsgivarens kontaktperson ansvarar för att det ordnas arbetsuppgifter för klienten och för introduktionen samt ger serviceproducenten en kort beskrivning av hur arbetet löper. Under själva arbetsträningen måste klienten alltid ha en kontaktperson eller någon annan arbetstagare på arbetsplatsen som stöd, dvs. klienten arbetar aldrig som enda arbetstagare på en arbetsplats. Klientens personliga handledare följer med hur arbetsträningen genomförs på den externa arbetsplatsen, stöder klienten och planerar och förhandlar om eventuella fortsatta uppgifter. Vid arbetsträningen ska handledaren bland annat instruera klienten att vid behov föra rehabiliteringsdagbok över arbetsträningen, där klienten funderar över sina egna erfarenheter och tankar om arbetet och över vad klienten lär sig under arbetsträningen och hur han heller hon utvecklas sköta kontakten mellan klienten och arbetsplatsen såsom avtalat hålla kontakt med klienten utifrån dennes individuella situation genom att under den första månaden besöka arbetsplatsen minst en gång per vecka och därefter minst en gång per två veckor. Besöken kan ersättas genom att man kontaktar klienten per telefon eller e-post eller träffar klienten i andra lokaler, om ett arbetsplatsbesök t.ex. på grund av det geografiska avståndet inte är förnuftigt och varken klienten eller arbetsgivaren anser det vara nödvändigt. erbjuda klienten, arbetsgivaren och arbetskollektivet hjälp och stöd med att skräddarsy eller planera och anpassa arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena (t.ex. frågor i anslutning till arbetsmiljön, arbetsinnehållet och de krav arbetet ställer, hjälpmedel som klienten använder i arbetet, lättare arbetsuppgifter, arbetstids- och arbetsarrangemang) samtala med klienten om erfarenheterna av arbetsträningen (t.ex. klientens motivation, frågor om arbete och utbildning för klienten, klientens styrkor och utvecklingsområden) klarlägga arbetsgivarens målsättningar och behov i fråga om arbetsträningen samtala med arbetsgivaren och klienten om hurdan kompetens eller utbildning klienten behöver för branschen ge arbetsgivaren information om eventuell sysselsättning av klienten med tillhörande stödformer, t.ex. lönesubvention och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen. svara för att klientens mål som formulerats med hjälp av GAS-metoden justeras vid behov tillsammans med klienten och arbetsgivaren klara av frågor som kräver snabb utredning och komma överens med klienten om vem han eller hon ska kontakta om problem uppstår vid arbetsträningen nätverka med arbetsgivarna 13 (18)

15 planera slutfasen tillsammans med klienten och kontakta relevanta aktörer före slutfasen. Klientens personliga handledare deltar tillsammans med klienten i ett avslutande möte på arbetsplatsen under arbetsträningens 4 sista rehabiliteringsdagar. I det avslutande mötet deltar arbetsgivaren och enligt överenskommelse arbetsplatsens kontaktperson. På mötet diskuterar man erfarenheterna av arbetsträningen, bland annat klientens motivation samt anpassningsbehoven gällande arbetet och arbetsförhållandena. Dessutom utreder man klientens möjligheter att få arbete hos arbetsgivaren i fråga. Arbetsträning i serviceproducentens lokaler Arbetsträningen genomförs enligt klientens individuella behov och mål i serviceproducentens lokaler och kan vara t.ex. byrå-, data-, köks-, trädgårds-, städ- och metallarbete. Den arbetsträning som sker i serviceproducentens lokaler kan genomföras som en inledningsfas innan klienten börjar på en extern arbetsplats. Lokalerna motsvarar en så autentisk arbetsmiljö som möjligt. Serviceproducenten ska ha mångsidig kännedom om olika arbetsuppgifter och även lämpliga arbetsredskap för arbetsuppgifterna. Under den första rehabiliteringsdagen deltar klientens personliga handledare tillsammans med klienten i ett inledande möte. För klienten utses en kontaktperson som stöd klient under arbetsträningen. Kontaktpersonen ser till att klienten introduceras i arbetet och deltar även i de möten på arbetsplatsen som gäller klienten. Klientens personliga handledare följer med hur arbetsträningen genomförs i serviceproducentens lokaler, stöder klienten och planerar och förhandlar om eventuella fortsatta uppgifter. Vid arbetsträning i serviceproducentens lokaler ska klientens personliga handledare bland annat instruera klienten att vid behov föra rehabiliteringsdagbok över arbetsträningen, där klienten funderar över sina egna erfarenheter och tankar om arbetet och över vad klienten lär sig under arbetsträningen och hur han heller hon utvecklas följa med hur arbetsträningen och arbetet framskrider genom att under den första månaden besöka arbetsträningsplatsen minst 3 gånger per vecka eller enligt klientens behov dagligen och därefter minst 2 gånger per vecka, så att klienten kan få mycket stöd och handledning. Vid behov ska även den ena parten i arbetsparet och en eller flera personer som ingår i den specialiserade personalen besöka arbetsträningsplatsen. diskutera erfarenheterna av arbetsträningen med klienten utreda och fundera över klientens arbets- och yrkesplaner tillsammans med klienten samt med eventuella andra relevanta aktörer svara för att klientens mål som formulerats med hjälp av GAS-metoden justeras vid behov erbjuda hjälp och stöd med att skräddarsy, planera och anpassa arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena (t.ex. frågor i anslutning till arbetsmiljön, arbetsinnehållet och de krav arbetet ställer) 14 (18)

16 tillsammans med klienten klara av frågor som kräver utredning och komma överens om vem klienten ska kontakta om problem uppstår vid arbetsträningen söka en extern arbetsplats stödja klienten när han eller hon ska börja på en extern arbetsplats planera slutfasen tillsammans med klienten och kontakta relevanta aktörer före slutfasen. Klientens personliga handledare, klienten och arbetsträningsplatsens kontaktperson samt övriga relevanta aktörer deltar i ett avslutande möte under de två sista rehabiliteringsdagarna. På mötet diskuterar man erfarenheterna av arbetsträningen, bland annat klientens motivation, branschens lämplighet samt anpassningsbehoven gällande arbetet och arbetsförhållandena. Gruppverksamhet under arbetsträningen I extern arbetsträning och arbetsträning som genomförs i serviceproducentens lokaler kan gruppverksamhet ingå enligt klientens behov. Gruppverksamheten kan t.ex. innehålla gruppdiskussioner som stöder rehabiliteringen och under vilka klienten får det stöd av personer i samma situation som han eller hon behöver besök på arbetsplatser eller läroanstalter Slutfas Syftet med slutfasen är att interaktivt med klienten, klientens personliga handledare, den ena parten i arbetsparet och den specialiserade personalen utarbeta en fortsatt yrkesplan. Klientens personliga handledare svarar för att slutfasens program genomförs enligt klientens behov. Under slutfasen träffar klienten utöver sin personliga handledare även den ena parten i arbetsparet och enligt behov även specialiserad personal. Gruppverksamhet kan ingå i slutfasen, om det är nödvändigt med hänsyn till rehabiliteringen. Mötet med den personliga handledaren är den viktigaste delen av slutfasen. Vid mötet avhandlar handledaren och klienten bland annat följande: funderar med hjälp av klientens eventuella rehabiliteringsdagbok t.ex. över vad klienten har lärt sig under arbetsträningen (t.ex. arbetslivskompetens, arbetstagarfärdigheter) och hur klienten har utvecklats (t.ex. sysselsättningsberedskap) utvärderar uppfyllelsen av de mål som formulerats för arbetsträningen och formulerar nya mål för uppföljningsperioden kontaktar nödvändiga vård- och rehabiliteringsinstanser på klientens hemort, (t.ex. FPA, arbets- och näringstjänsterna och företagshälsovården) och säkerställer att rehabiliteringsprocessen fortsätter efter arbetsträningens slut avtalar om de kontaktpersoner som klienten utsett tillsammans med vård- och rehabiliteringsinstanserna på hemorten för förverkligandet av den fortsatta planen. I den avslutande diskussionen deltar klienten, klientens personliga handledare och vid behov den ena parten i arbetsparet eller en eller fler personer som ingår i den specialiserade personalen. Deltagarna i den avslutande diskussionen går igenom arbetsträningens rehabiliteringsprocess 15 (18)

17 funderar på andra behov för fortsättningen i syfte att stödja sysselsättandet av klienten går igenom sådant som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten gör upp en minneslista åt klienten över de konkreta åtgärder som förverkligandet av den fortsatta planen kräver avtalar om tidpunkterna för uppföljningen. Arbetsparet och den specialiserade personalen beaktar vid uppgörandet av den fortsatta yrkesplanen bland annat klientens målsättningar samt erfarenheterna och resultaten från inledningsfasen, arbetsträningsfasen och slutfasen. I den fortsatta yrkesplanen antecknas bland annat var klienten ska fortsätta efter arbetsträningen hurdant stöd klienten behöver för att kunna fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet vilka faktorer som i fortsättningen ska beaktas i arbetet eller studierna. Efter arbetsträningens slut avfattar serviceproducenten en rehabiliteringsrapport med en beskrivning av bland annat hur arbetsträningen utfallit och den fortsatta planen huruvida arbetsträningen motsvarade klientens målsättningar, styrkor och förväntningar huruvida klienten stärkte sina arbetsöknings- och arbetslivsfärdigheter hur nätverken användes för att främja sysselsättningen vilka sysselsättningsfrämjande metoder som användes och hur de stödde klientens utsikter till arbete hur de mål som formulerats för rehabiliteringen uppfylldes (GAS-blanketten fogas till rehabiliteringsrapporten) Rehabiliteringsrapporten innehåller också en fortsatt yrkesplan och en tidtabell över uppföljningsfasen. Serviceproducenten antecknar i rehabiliteringsrapporten uppgifter om de kontaktpersoner som behövs med hänsyn till förverkligandet av en fortsatt yrkesplan Uppföljningsfas Syftet med uppföljningsfasen är att stödja klienten på ett sådant sätt att han eller hon kan fortsätta på och klara sig på en eventuell studie- eller arbetsplats. Under uppföljningsfasen erbjuds även arbetsgivaren stöd enligt behov. Om arbetsträningen inte resulterar i ett arbete eller en studieplats stöder man efter behov klienten vid arbetssökning och nödvändigt samarbete med övriga aktörer. I uppföljningsfasen ingår att utreda eventuella utmaningar i anslutning till förverkligandet av en fortsatt yrkesplan samt att utföra obligatoriska och andra nödvändiga utvärderingar och mätningar. Serviceproducenten ska under uppföljningsfasen reservera tillräckligt med tid för att stödja klienten och arbetsplatsen och för att finna nödvändiga stödformer. Serviceproducenten ska gradvis minska det stöd som klienten fått, i enlighet med klientens och arbetsplatsens behov. Serviceproducenten diskuterar med klienten och eventuellt med arbetsgivaren för att utreda när behovet av stöd inte längre finns och när stödet ska upphöra. Före uppföljningarna har den personliga handledaren kontakt med klienten per telefon och tar reda på var och hur uppföljningen ska ske. 16 (18)

18 Under uppföljningsfasen diskuterar klientens personliga handledare och klienten och vid behov även arbetsgivaren bland annat hur målen för den fortsatta yrkesplanen har uppfyllts vilka eventuella utmaningar och upplevelser av att ha lyckats som klienten har haft vilka instanser som klienten enligt behov ska ha kontakt med (t.ex. FPA, arbetsoch näringslivstjänsterna, läroanstalterna) hur klienten ska göra i fortsättningen. Serviceproducenten utarbetar en kort rehabiliteringsrapport efter den första och den andra uppföljningen och skickar den till klienten och till FPA. 1.8 Utvärdering och mätning Arbetsparet och vid behov den specialiserade personalen utvärderar resultatet av arbetsträningen med hjälp av adekvata, motiverade och tillförlitliga mät- och utvärderingsmetoder. Arbetsparet och vid behov den specialiserade personalen bedömer vilka test som inte är lämpliga för klienten. Testaren och bedömaren bör ha god erfarenhet av och utbildning i att använda och tolka ifrågavarande mät- eller utvärderingsmetod. Testerna och mätningarna görs med hänsyn till hälso- och säkerhetssynpunkter samt ändamålsenlighetsaspekter och med fokus på klienten. Utvärderingen görs i samråd med klienten. Vid utvärderingen och mätningen beaktas de centrala områdena i klientens funktionsförmåga i enlighet med ICF-klassifikationen. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och klientens bedömning av förändringarna i funktionsförmågan. Resultaten av mätningen av funktionsförmågan utnyttjas vid planeringen av rehabiliteringen. Mätningarna ska därför göras innan rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Utvärderingen och mätresultaten går man igenom med klienten under arbetsträningen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under arbetsträningen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga mätresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). För uppföljning av resultatet ska uppgifter om obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder skickas till FPA. Utvärderingarna genomförs under arbetsträningens inledningsfas och slutfas samt upprepas under den sista uppföljningen. Om klienten fortsätter med någon annan yrkesinriktad FPArehabilitering kan serviceproducenten utnyttja mätresultaten från föregående rehabiliteringsåtgärd om det inte har gått mer än en månad sedan utvärderingarna gjordes. Resultaten antecknas emellertid som inledande mätningar för åtgärden i fråga, med undantag för de mål som formulerats med GAS-metoden, vilka uppgörs separat för varje åtgärd. Om en uppföljningsdag genomförs som video- eller telefonkontakt ska serviceproducenten skicka frågorna till klienten per post för ifyllning på förhand. Klienten skickar svaren till 17 (18)

19 serviceproducenten innan kursen börjar. Serviceproducenten och klienten går igenom frågorna och svaren under uppföljningen. Serviceproducenten ska gärna komma överens med hälso- och sjukvården om förfaringssätten, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderings- och mätmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Uppföljningsuppgifter om resultatet som ska skickas till FPA: Mål: GAS-metoden Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF Frågor om arbetsförmågan: Frågor som FPA formulerat (närmare anvisningar kommer att föras in på FPA:s webbsidor för serviceproducenter -> ajankohtaistiedotteet -> muu kuntoutus -> tuloksellisuuden raportointi) Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Utförande av mätningar och förfrågningar: Med hjälp av GAS-metoden formuleras rehabiliteringsmålen under inledningsfasen och utvärderas under slutfasen. Enkäten om livskvalitet WHOQOL-BREF genomförs under inledningsfasen, slutfasen och den sista uppföljningen. Frågorna om arbetsförmågan ställs under inledningsfasen, slutfasen och den sista uppföljningen. De frågor som serviceproducenten ska besvara, besvaras dock endast under rehabiliteringens slutfas. Enkäten om sinnesstämning BDI 21WHOQOL-BREF genomförs under inledningsfasen, slutfasen och den sista uppföljningen Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen. 18 (18)