PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE
|
|
- Fredrik Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE
2 Arbetsgruppens representanter från samarbetskommunerna Bo Kronqvist (ordförande), Nykarleby Mona Vikström, Jakobstad Sven Grankulla, Larsmo Åsa Nyberg-Sundqvist, Pedersöre Tjänstemannamedlemmar i arbetsgruppen och författare till planen Pirjo Knif (sekreterare), chef för äldreomsorgen Pia Vähäkangas, social- och hälsovårdsdirektör Pia Nyman, utbildningsplanerare 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INLEDNING OCH MÅLSÄTTNING FÖR PLANEN RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Nationella riktlinjer Förebyggande arbete i enlighet med äldreomsorgslagen Rekommendationer i hälso- och sjukvårdslagen Plan för ordnande av hälso- och sjukvård Rekommendationer om vård och service för äldre SAMARBETSOMRÅDETS NULÄGE Befolkningsmängd och åldersstruktur Befolkningens välfärd och hälsotillstånd Den äldre befolkningens socioekonomiska situation Servicestrukturen för äldreservice Tillgängligheten i livsmiljön Resurser och kostnader inom äldreomsorgen DE ÄLDRES VÄLBEFINNANDE MÅLSÄTTNING OCH ÅTGÄRDER Åtgärdsplan för ibruktagande av rehabiliteringsfrämjande vårdmodeller Krav på förändringar Förändringsprocessen Rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller roller, mål och verksamhet Rehabiliteringsfrämjande verksamhet - mål och innehåll Utmaningar med förändringen Rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller ibruktagningsplan Åtgärdsplan för strukturförändringar Hemvård och stödtjänster Dygnet runt -omsorg Platser för dygnet runt -omsorg Intervall- och korttidsvård Stöd för närståendevård Ibruktagande av servicesedel
4 4.2.7 De äldres egen delaktighet Äldreråd NYCKELTAL FÖR UTVÄRDERING AV VÅRD OCH SERVICE FÖR DE ÄLDRE Kvalitets- och andra kriterier som används för uppföljningen av planen Nationella kvalitetskriterier RAI-mätning och kvalitetsindikatorer Andra kriterier Indikatorer för uppföljning och utvärdering av planen för de äldres välbefinnande SAMMANFATTNING
5 FÖRORD Våren 2013 inledde social- och hälsovårdsnämnden sin mandatperiod och nämnden kunde snart konstatera att nya lagar och förordningar, ett strängare regelverk resulterade i en mängd frågor kring äldreomsorgen. Nämnden stod inför svårigheten att kunna göra beslut utan att besluten skulle medföra ödesdigra konsekvenser för den äldre befolkningen och de olika aktörerna inom äldreomsorgen i regionen. Nämnden kunde snabbt konstatera att risken för att göra beslut utan en helhetsbild kunde försvåra vardagen för många och därför beslöt nämnden våren 2013 att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta ett dokument som kunde hjälpa beslutsfattarna i regionen att kunna fokusera rätt och långsiktigt. Detta arbete har krävt sin tid. Arbetsgruppen har haft ett högt ställt mål: Äldreomsorgen i regionen skall vara en av de bästa i landet. Utgångspunkten är god. I regionen finns många aktörer, både social- och hälsovårdsverkets egna och den tredje sektorns aktörer. Arbetsgruppen kunde snart konstatera att alla behövs men att även en förändring är nödvändig. Regionen behöver aktörer som ger den service som vi på olika nivåer behöver för att kunna ta ansvar för uppdraget: ge de äldre en professionell service. Arbetsgruppen har strävat till att kartlägga och även att hitta en riktning på den förändringsprocess som ständigt bör finnas för att motsvara dagens och framtidens krav. En service som även skall klara av arbetet med de resurser som finns och kommer att finnas. Vision för äldreomsorgen är viktig och framför allt att även ha en realistisk framtidsbild. Under de två år arbetsgruppen har arbetat har en ständig dialog med aktörer funnits. En dialog som medfört förändringar och med kanske smärtsamma beslut tagit steg mot framtiden. Alla beslut som gjorts och görs har endast ett mål: en god och mänsklig äldreomsorg med livskvalitet i vardagen. Nu när dokumentet är klart vet vi alla att det ständigt kommer att leva och arbetsgruppen hoppas att denna process skall fortsätta i form av en dialog mellan såväl det kommunala som det privata. Har vi den dialogen vet vi att vi kan lyckas med att erbjuda service på en nivå som är en av de bästa i Finland. En god och mänsklig äldreomsorg med verklig livskvalitet i vardagen är möjlig om vi i regionen vill. Bo Kronqvist 5
6 1 INLEDNING OCH MÅLSÄTTNING FÖR PLANEN Äldreomsorgslagen ( /980) som trädde i kraft förutsätter att varje kommun gör upp en plan för att stödja de äldres välbefinnande. Lagen har kompletterats med nationella kvalitetsrekommendationer. Syftet med rekommendationerna är att stöda verkställandet av äldreomsorgslagen samt att definiera den kvalitetsnivå som äldreomsorgens organisationer bör uppnå senast år Äldreomsorgslagen och rekommendationerna tar ställning till servicen på individ-, organisations- och befolkningsnivå. Social- och hälsovårdsnämnden tillsatte en arbetsgrupp i maj 2013 för att utarbeta en plan för äldreomsorgen som skulle vara klar våren I arbetsgruppen finns en representant från varje samarbetskommun och tre tjänstemän från socialoch hälsovårdsverket. I planen förväntas social- och hälsovårdsnämnden ta ställning till åtgärdsplanen för rehabiliteringsfrämjande vårdmodeller och åtgärdsplanen för strukturförändring, se tabellerna 3, 4 och 5. Efter att social- och hälsovårdsnämnden har tagit ställning till planen behandlas den i kommunernas politiska organ. Målsättningen med planen är att underlätta beslutsfattandet inom äldreomsorgen och att påverka de äldres välbefinnande. Genom en analys av nuläget och genom att beakta befolkningsprognoserna är det möjligt att stegvis göra strukturella förändringar för att optimera resurser och behov. Äldreomsorgens vision för samarbetsområdet är att vara kostnadseffektiv och gränsöverskridande och att samtidigt ha en kvalitativ omvårdnad som åtminstone når över landets medeltal. Stödjande av de äldres välbefinnande berör alla förvaltningar i kommunen (bilaga 1). Målet är att åstadkomma en god livskvalitet med en välfungerande vardag för de äldre samt att trygga den äldre befolkningens möjligheter att leva ett fullvärdigt liv oberoende av funktionsförmåga och ålder. Utgångspunkten är en service som betonar det egna ansvaret för att främja hälsan samt stöder de äldres delaktighet. Vid planering av service bör beaktas att de äldre inte är en homogen grupp utan har varierande behov av samhällets tjänster och att en stor del klarar sig utan den service som äldreomsorgen har att erbjuda. Denna plan presenterar utgångsläget för äldreomsorgen inom Jakobstads samarbetsområde (invånare ca ). Planen lyfter fram åtgärder som krävs för att nå den nationella kvalitetsnivå som riktlinjerna för äldreomsorgen förutsätter. Planen är en strategisk plan för äldreomsorg och för kommunal äldrepolitik. Den är riktad till alla kommuninvånare som berörs av de äldres ärenden: tjänstemän, förtroendevalda, personalen, privata och informella aktörer, de äldre själva och deras anhöriga. Planen uppdateras årligen. Det är viktigt att observera att en reform av social- och hälsovården är på gång på nationell nivå. I det här skedet vet vi inte hur reformen kommer att påverka de tjänster som kommunerna producerar. Oberoende av hur framtida verksamhetsmodeller för social- och hälsovården ser ut, är det viktigt att trygga kostnadseffektiva, högklassiga och flexibla tjänster, som motsvarar kommuninvånarnas behov också i framtiden. 6
7 2 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN 2.1 Nationella riktlinjer Enligt de nationella riktlinjerna ska tjänster för äldre personer främja de äldres välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga samt förmåga att klara sig på egen hand. För att målen ska nås, måste förebyggande och rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller tas i bruk i alla skeden av vårdoch servicekedjan för äldre, allt från förebyggande hälsovårdstjänster till långvarig institutionsvård. Användningen av nämnda verksamhetsmodeller är också en grundförutsättning för att kunna dämpa kostnadsökningen och svara på framtida utmaningar. Å andra sidan betonar de nationella riktlinjerna för äldreomsorgen och sjuk- och hälsovården förutom medborgarnas delaktighet också vars och ens eget ansvar för den egna hälsan, funktionsförmågan och välbefinnandet. Ansvarstagandet förutsätter att de äldre vid behov kan få handledning och rådgivning som främjar välbefinnande samt ändamålsenlig vård vid sjukdomar. 2.2 Förebyggande arbete i enlighet med äldreomsorgslagen I 12 i äldreomsorgslagen betonas förebyggande åtgärder, identifiering av riskfaktorer och rehabiliteringsfrämjande verksamhet. Ur en förebyggande synvinkel är det viktigt att identifiera riskfaktorer som ökar servicebehovet, speciellt när det gäller personer som inte själva aktivt söker service. Förebyggande åtgärder kan vidtas t.ex. vid rådgivningsbesök, på läkar- eller sjukskötarmottagningar och på akutavdelningar. Målet är att stödja äldre personer så att de så självständigt som möjligt kan upprätthålla nivån på sin hälsa och sitt välbefinnande samt att skjuta upp behovet av regelbunden hemvård eller serviceboende så länge som möjligt. För att uppnå en så god nivå på funktionsförmågan som möjligt, förutsätts å andra sidan också att man satsar på att identifiera riskfaktorerna och på förebyggande verksamhet redan i medelåldern. 2.3 Rekommendationer i hälso- och sjukvårdslagen Hälsovårdslagen förutsätter att hälsorådgivning kopplas till all kommunal service där det erbjuds hälsovårdstjänster. För motionsrådgivningens del är samarbetet mellan hälsovården och idrottssektorn det väsentliga. Social- och hälsovårdens uppgift är enligt social- och hälsovårdsministeriet (2010:3) att: - inkludera information om motion i det dagliga arbetet - för den åldrande befolkningen ordna regelbunden rådgivning om fysisk aktivitet och mäta funktionsförmågan - ombesörja, att serviceboendens och institutionernas miljö är aktiverande, trygg och motiverar till självständig fysisk aktivitet. - se till, att de som bor på serviceboende eller får hemservice erbjuds motionsprogram innehållande muskelstärkande övningar och balansträning samt får handledd utomhusmotion. - följa med att personalen inom social- och hälsovården har förutsättningar och redskap att kunna ge kvalitativ information enligt de nationella rekommendationerna. Och att personalen uppmanar kommuninvånarna att ta del av den service inom motionsbranschen som erbjuds i kommunen. 7
8 - inom primärhälsovården borde också information om fysisk aktivitet synliggöras i patientjournalsystemet En del av rekommendationerna genomförs redan nu inom samarbetsområdet. Fastän detta arbete pågår, finns det många utmaningar kvar för att information om motionens betydelse ska bli en naturlig del av hälsofrämjande arbete. Nationellt har finländarnas fysiska aktivitet minskat, vilket har lett till ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Enligt WHO kunde 90 % av diabetes typ 2 undvikas med tillräcklig fysisk aktivitet. Den minskade fysiska aktiviteten utgör en årlig kostnad på ca miljoner euro i vårt land. Genom att bland annat öka de hemmaboende äldres fysiska aktivitet och inkludera information om motion i samband med annan hälsorådgivning kunde dessa kostnader minskas. För äldre rekommenderas (UKK, motionskaka för över 65 åringar) att träna uthållighet, t.ex. rask promenad minst 2,5 timmar per vecka eller röra på sig ansträngande 1,5 timmar per vecka (eller genom att kombinera dessa) att träna muskelkraft och/eller kombinerad muskel- och balansträning och smidighetsträning minst två gånger i veckan 2.4 Plan för ordnande av hälso- och sjukvård Förutom i ovannämnda lagar och rekommendationer tar man också ställning till hur hälso- och sjukvården ska förverkligas i planen för ordnande av hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för. Huvudprinciperna för hur hälso- och sjukvården ska ordnas för kommunerna i Jakobstadsregionen har beskrivits i Vasa sjukvårdsdistrikts motsvarande plan, som uppdateras årligen. I anslutning till vården av äldre lyfter man fram vårdkedjan för geriatriska patienter och rehabiliteringsfrämjande verksamheten. 2.5 Rekommendationer om vård och service för äldre I figur 1 beskrivs servicebehovet åldersgruppsvis enligt de nationella rekommendationerna för vården av äldre. Även om det i alla åldersgrupper finns personer som fungerar självständigt, ökar behovet och användningen av service i allmänhet med åldern. Personer i åldersgruppen år är i princip självständiga och har ansvar för sin hälsa, sin funktionsförmåga och sitt eget välbefinnande. De använder i allmänhet samma hälso- och sjukvårdstjänster som yngre personer. Å andra sidan är det viktigt att identifiera riskgrupperna bland dem som hör till den här åldersgruppen och att satsa på förebyggande verksamhet och god sjukvård. Senast i den här åldern borde de äldre få handledning och stöd för att förbättra den egna fysiska funktionsförmågan. 8
9 Över 85-åringar: Ännu krafter kvar Hemvård i mån av möjlighet Förebyggande av anstaltsvård SAS, effektiverat serviceboende Antal personer, prognos: 1121 (år 2015) 1203 (år 2020) 1388 (år 2025) åringar Servicepunkter, handledning, stöd och rehabilitering, sociala nätverk Förebyggande, eget ansvar för funktionsförmågan och att klara sig Identifiering och förebyggande av sårbarhet Sjukdomar - identifiering och vård Antal personer, prognos: 2717 (år 2015) 3082 (år 2020) 4002 (år 2025) Kvalitetsrekommendation år 2017, modell B Hemvård 13 % Stöd för närståendevård 6 % Effektiverat serviceboende 6 % Åldringshem 2 % HVC bäddavdelning 1 % åringar Servicepunkter, handledning, stöd och rehabilitering Konditionsrådgivningar, upprätthållande/förbättrande av fysisk o psykisk kondition, eget ansvar Förebyggande, eget ansvar för funktionsförmågan och att klara sig Tredje sektorn socialt nätverk, deltagande Sjukdomar identifiering och vård Antal personer, prognos: 4845 (år 2015) 5225 (år 2020) 4787 (år 2025) 17 Figur 1. Rehabiliteringsfrämjande tjänster för äldre enligt åldersgrupp inom social- och hälsovårdsverket Kvalitetsrekommendationerna för vården av äldre gäller i huvudsak personer som fyllt 75 år och deras behov av service. Om den rekommenderade strukturomvandlingen genomförs enligt modell B (se bilaga 11) nås optimal kostnadseffekt år För kommunerna i Jakobstads samarbetsområde förutsätter omvandlingen en betydande resursöverföring från boendeservice och institutionsvård till hemvård. 9
10 3 SAMARBETSOMRÅDETS NULÄGE 3.1 Befolkningsmängd och åldersstruktur Invånarantalet för samarbetsområdets fyra tvåspråkiga kommuner är (Kommunförbundet 2012). Befolkningsstrukturen avviker från landets medeltal. I Pedersöre och Larsmo är andelen barn och unga högre än genomsnittet i landet och andelen äldre är färre. I Jakobstad och Nykarleby är de äldres andel av befolkningen högre jämfört med hela landet (bilaga 2 A). Jämfört med övriga landet är medellivslängden längst i Österbotten. Andelen av 75+ kommer markant att öka även efter 2020 (bilaga 2 B). 3.2 Befolkningens välfärd och hälsotillstånd Resultaten från den nationella ATH-undersökningen (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus), som förverkligades år 2013 av THL (Institutet för Hälsa och Välfärd) visar att befolkningen inom samarbetsområdet har en bättre hälsa jämfört med hela landet. Undersökningen visar att personerna över 75 år i Jakobstads samarbetsområde är: - Mera delaktiga och anser sig ha det bättre ställt ekonomiskt. - Nöjda med relationerna och över 50 % anser att livskvaliteten är bra. - Mera aktiva inom föreningar eller församlingsverksamhet, men är mindre kulturella. - Hjälper sina anhöriga med nedsatt funktionsförmåga mera än i övriga landet. - Dubbelt flera än i övriga landet anser att de blivit hotade eller pressade under de senaste 12 månaderna. Enligt Sotkanets statistik (2012) besöker personer över 65 år primärhälsovårdens läkare mindre inom samarbetsområdet jämfört med hela landet. Enligt social- och hälsovårdsverkets sjukhusstatistik över vård på avdelning (2013) minskar avdelningsvården inom specialsjukvården medan avdelningsvården inom primärhälsovården ökar med tilltagande ålder när det gäller personer över 65 år. Av de patienter (n=4522) som fick vård på avdelningarna var 60,2 % över 65 år. Vårddagarna var sammanlagt , av dessa användes 72,6 % av personer över 65 år (bilaga 4). Demens är en progressiv störning av hjärnfunktionen, som leder till att en persons förmåga att sköta sig själv och sina egna ärenden försämras så att personen till slut i stor utsträckning är beroende av andras hjälp. Ca 60 % av demenspatienterna lider av Alzheimers sjukdom. Demens är en sjukdom som blir vanligare med tilltagande ålder: av åringar lider 4 %, av åringar drygt 10 % och av de som är över 85 år lider ca en tredjedel av medelsvår eller svår demens. Majoriteten av de äldsta demenspatienterna vårdas på institution. Antalet dementa ökar betydligt när befolkningens åldersstruktur blir äldre. Av de som bor på enheter för effektiverat serviceboende i samarbetsområdets kommuner har ca 60 % demenssymtom. På demensenheterna sköter man personer med en långt framskriden demenssjukdom. 10
11 3.3 Den äldre befolkningens socioekonomiska situation I genomsnitt är det färre 65-åringar som får full folkpension i samarbetsområdets kommuner än i hela landet. Andelen 65 år fyllda som får utkomststöd är i genomsnitt mindre jämfört med hela landet. I ljuset av de här ekonomiska mätarna är den ekonomiska situationen för den äldre befolkningen i samarbetsområdet allmänt taget relativt god (Sotkanet 2012). 3.4 Servicestrukturen för äldreservice Enligt de nationella rekommendationerna skall % av befolkningen över 75 år bo hemma (Social- och hälsovårdsministeriet 2013:11). Samarbetsområdets kommuner ligger ca 5 % under denna nivå. Samarbetsområdets kommuner når inte till rekommendationens målsättning varken för hemmaboende eller för serviceboende och institutionsvård (tabell 1). Andelen långvårdsplatser varierar mellan kommunerna. Klienternas funktionsförmåga är bättre inom äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde än på nationell nivå, det här gäller särskilt inom hemvården och serviceboendet. Som jämförelsematerial har använts data som producerats av systemet Resident Assessment Instrument (RAI) (bilaga 6). Tabell 1. De procentuella nyckeltalen för servicestrukturen för personer över 75 år enligt nationella kvalitetsrekommendationer. 3.5 Tillgängligheten i livsmiljön I äldreomsorgslagen (22 ) betonas att de äldre ska få leva i en trivsam miljö. Lokalerna ska vara tillräckliga, trygga, hemtrevliga och behovsanpassade. Då de äldres funktionsförmåga utreds (15 ) bör tillgängligheten i livsmiljön, tryggheten i boendet och tillgången till närservice beaktas. Uteoch grönmiljön har en livsviktig inverkan. Utevistelse påverkar både det fysiska och psykiska 11
12 välbefinnandet. I närheten av servicehus och -bostäder och på områden där det bor många äldre borde man bygga mera trygga och tillgängliga gång- och cykelleder. Vardagsmotionen bör understödas genom att man bygger aktivitetsparker, motionsstigar och näridrottsplatser. Gårdsplanernas tillgänglighet och säkerhet bör garanteras med tillräcklig belysning, räcken och viloplatser samt på vintern regelbunden sandning och plogning. Det behövs även fler seniorgym. En möjlighet för de äldre att bo hemma så länge som möjligt är att utveckla tekniska lösningar. Exempel på system som redan finns idag är trygghetslarm, stöd för påminnelser när medicin ska tas och olika verktyg för att kommunicera digitalt med personal och anhöriga. Äldre behöver få utbildning och lära sig hur man använder datorer, smartphones och surfplattor. Användningen av välfärdsteknologin i Jakobstads samarbetsområde är ännu småskalig. Social- och hälsovårdsverket upprätthåller en gemensam hjälpmedelscentral. Ett antal spisvakter finns för utlåning via minnesrådgivarna. Boendeenheterna anskaffar själv de hjälpmedel som behövs. Inom vårt samarbetsområde behövs satsningar på mångsidig och innovativ teknisk utrustning för de hemmaboende. 3.6 Resurser och kostnader inom äldreomsorgen I textdelen av ekonomiplanen för äldreomsorgen har följande strategiska mål uppställts: Hemvården utgör grunden för vård- och servicekedjan Kvarboendeprincipen boendemodell med ett trappsteg De äldres aktiva deltagande i vården I ekonomiplanen för år 2014 har de ekonomiska resurserna inom hemvården och serviceboende minskat jämfört med bokslutet för år 2013, (se tabell 2). Ekonomiplanen täcker inte i nuläget förverkligandet av en personaldimensionering som följer de nationella kvalitetsrekommendationerna på alla verksamhetsenheter. Tabell 2. Kostnadsutvecklingen för äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde Kostnader Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Äldreomsorgen Vård i hemmet Serviceboende och åldringshem Serviceboende Åldringshem Köptjänster Geriatri Ger. avd Ger. avd
13 4 DE ÄLDRES VÄLBEFINNANDE MÅLSÄTTNING OCH ÅTGÄRDER I det här kapitlet presenteras de viktigaste målen och i anslutning till dem förslag till åtgärder med tidtabell för att stödja de äldres välbefinnande inom Jakobstads samarbetsområde. Visionen är att vi ska vara bland de bästa i Finland år 2017 när det gäller rehabiliteringsfrämjande verksamhet inom äldreomsorgen. I fråga om strukturomvandlingen inom äldreomsorgen är målet att uppnå den nivå som fastställs i de nationella kvalitetsrekommendationerna, modell B (bilaga 11), och i fråga om andra funktioner är målet att uppnå minst den miniminivå som fastställs i kvalitetsrekommendationen. Förslag till åtgärder har i planen grupperats till två skilda helheter: (1) helheten för ibruktagande av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller och (2) helheten som gäller strukturomvandlingen. Servicehandledning och ibruktagande av servicesedlar har presenterats i den del som beskriver strukturomvandlingen. Åtgärdsprogrammen har planerats mer i detalj för åren Eftersom man i strukturomvandlingsdelen också tar ställning till situationen efter år 2017, har en del åtgärder föreslagits på en allmän nivå ända till år Mål och åtgärder med längre räckvidd är endast riktgivande. Åtgärderna har inte presenterats i prioritetsordning. Den kommunala äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde har en servicestruktur som inte når de nationella rekommendationernas nivå (år 2012). Under åren har många åtgärder påbörjats för att ändra servicestrukturen i riktningen mot nationella rekommendationer (se tabell 4). P.g.a. vårt utgångsläge behövs det längre tid för att ändra situationen så, att den motsvarar nationella rekommendationer. Om man vill påskynda åtgärderna för att ändra servicestrukturen så att den motsvarar modell B (bilaga 11), måste tidtabellen för åtgärderna göras stramare. I samband med åtgärder som berör förändringen av servicestrukturen diskuteras produktionsmöjligheter och samarbete mellan kommunal och privat serviceproduktion. Målsättningen är att - De äldre kan bo hemma eller i en hemlik miljö så länge som möjligt och uppnår den bästa möjliga funktionsförmågan, hälsan och välbefinnandet - Erbjuda en gränsöverskridande äldreomsorg, som har hög kvalitet och är kostnadseffektiv 4.1 Åtgärdsplan för ibruktagande av rehabiliteringsfrämjande vårdmodeller Det här avsnittet beskriver ibruktagandet av rehabiliteringsfrämjande vårdmodeller och förändringsprocesser som hör ihop med det. Avsnittet är uppbyggt så att ibruktagningsprocessen kan granskas som en skild helhet. Det behövs inga stora strukturella förändringar för att genomföra ibruktagningsprocessen. Å andra sidan påverkar övergången till en rehabiliteringsfrämjande vårdmodell strukturerna för verksamheten på lång sikt, bl.a. genom att minska på behovet av institutionsvård. 13
14 4.1.1 Krav på förändringar Mot en rehabiliteringsfrämjande verksamhet krav på förändringar i verksamheten Inställning Identifieringen av äldre personers kraftresurser/rehabiliteringsmöjligheter bör effektiveras. Vårdarens/vårdteamets tro på möjligheten att rehabilitera äldre personer bör stärkas och ökas. Tilltron till att den äldre personen kan delta och ta ansvar i högre grad bör stärkas inom den äldres vårdnätverk. Kunskap Det behövs mer mångprofessionellt kunnande för att mäta och bedöma funktionsförmågan. Man bör fästa mer uppmärksamhet vid identifieringen av riskfaktorer i alla skeden av service- och vårdkedjan och göra identifieringen mer systematisk. Planeringen av en målinriktad och helhetsbetonad vård förutsätter mer mångprofessionellt kunnande och en systematisk användning av mätare. Det bör fästas mer uppmärksamhet vid vårdresultaten och vid mätningen av resultaten, och kunnandet i fråga om användningen av mätarna bör öka. Färdighet Ibruktagandet av en dialoginriktad verksamhetsmodell För att en äldre person ska delta, krävs det att personen blir hörd; att man träffar, lyssnar till och motiverar honom eller henne. För att vårdarna ska kunna stödja rehabiliteringen av äldre personer förutsätts en annorlunda inställning till vårdarbetet hjälparen blir lärare, handledare och stödperson. Kraven på förändring gäller attityder, arbetsrutiner, mångprofessionellt samarbete, klienternas deltagande, innovativ verksamhet, granskning av helheter och utveckling av beslutsprocesserna. Kraven på förändring berör alla som deltar i vården av äldre, inklusive de äldre själva. Fortbildning för personalen samt handledning och stöd för äldre personer och deras närstående är exempel på åtgärder som kan främja rehabiliteringen av äldre och ändra på attityder, kunskap och färdigheter. Närförmannen har en nyckelposition när det gäller att förändra verksamhetskulturen, att möjliggöra personalens kunnande och att staka ut gemensamma mål. Också aktörerna och organisationerna 14
15 inom tredje sektorn spelar en viktig roll när det gäller att bearbeta attityderna i en mer rehabiliteringsfrämjande riktning Förändringsprocessen Processerna och förändringen vid ibruktagandet av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller har beskrivits i detalj i publikationen 48/2012 i THL:s rapportserie (Vähäkangas ym. Ikäihmisten kuntoutumista edistävän toiminnan lähijohtaminen [Närledarskap som befrämjar de äldres rehabilitering]). Närförmannen har en framträdande roll i förändringsprocessen och metoderna för kompetens-, förändrings- och kunskapsledning är likaså viktiga. Närförmannen svarar för den konkreta förändringsplanen på enhetsnivå och för ibruktagandet av en rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodell. Skeden i förändringsprocessen exemplifierade med en serviceenhet inom äldreomsorgen (Vähäkangas m.fl. 2012) Utvärdering av utgångsläget arbetar vi för närvarande på ett rehabiliteringsfrämjande sätt? Målsättning vad är vår grunduppgift, vad är målet för vår verksamhet, i vilka avseenden/på vilket sätt måste vi förändras för att nå målen? Utarbetande av en plan/åtgärder o Hur ska vi bli bättre på att identifiera klienternas rehabiliteringsmöjligheter? o Hur kan vi mer systematiskt dokumentera konkreta och mätbara mål och träningsprogram i klientens vårdplan? o Hur ska vi motivera och handleda klienten så att han eller hon genomför sitt träningsprogram? o Hur genomför vi en systematisk utvärdering av vårdresultaten? Förverkligandet av planen Utvärdering av resultaten och utvecklingsförslag Förankring av verksamhetsmodellen När man planerar att ta i bruk en rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodell bör man beakta att det kan finnas nivåskillnader i utgångsläget mellan olika enheter. 15
16 4.1.3 Rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller roller, mål och verksamhet All rehabiliteringsfrämjande verksamhet baserar sig på mångprofessionellt teamarbete och på ett nära samarbete i alla skeden av vård- och servicekedjan för äldre, på sakkännedom och den äldres egen aktivitet och delaktighet. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten utgår från den äldres prestationsnivå, som har definierats och skrivits in i vårdplanen. Mätbara, konkreta mål styr valet av rehabiliteringsfrämjande vårdåtgärder. Användningen av RAI-systemet vid vårdplaneringen gör det möjligt att mäta prestationsnivån (bilaga 3). RAI används på enheterna för effektiverat serviceboende vid uppföljningen av nivån på de äldres funktionsförmåga och vid vårdplaneringen. På de geriatriska avdelningarna gör man RAI-bedömning endast av patienterna inom långvården. I figur 2 beskrivs rehabiliteringsfrämjande roller och uppgifter på verksamhetsenhetsnivå. Hemvård och stödtjänster, hemrehabilitering Mål Identifiering av riskfaktorer och rehabiliteringsmöjlighet Förbättrande / upprätthållande av funktionsförmåga Metoder Genomförande av träningsprogram Stöd och handledning av anhöriga Effektiverat serviceboende / anstaltvård Mål Identifiering av riskfaktorer och rehabiliteringsmöjlighet Uppnående av en så god funktionsförmåga som möjligt Stödjande av den äldres delaktighet Metoder Genomförande av träningsprogram Närståendevård Geriatriska avdelningar / sjukhus Mål Identifiering av rehabiliteringsmöjlighet och stödjande av hemmaboende Metoder Geriatrisk bedömning, uppgörande och genomförande av rehabiliteringsplan Helhetsbedömning av medicinering Servicehandledning Identifiering av rehabiliteringsmöjlig het och riskfaktorer Stödjande av hemmaboende Den äldres eget ansvar Delaktighet och aktivitet Läkar-, sköterskemottagningar Rådgivningar Förebyggande hälsoundersökningar Identifiering av rehabiliteringsmöjlighet Minnesrådgivning Mål Att klara sig hemma Metoder Identifiering av sjukdomar Helhetsbedömning av läkemedel Ingripande vid riskfaktorer och rehabiliteringsmöjlighet Senior/serviceboende/förebyggande Privat serviceproduktion Socialt nätverk Stöda förmågan att klara sig på egen hand Förebyggande av otrygghetskänsla Tredje sektorn, övriga sektorer Annat: t.ex. Nykarleby sjukhem, olika projekt Förebyggande, handledande, gymtyp Riktas till personer med riskfaktorer som tyder på nedsatt funktionsförmåga ( i huvudsak åringart) Figur 2. Granskning av rehabiliteringsfrämjande uppgifter på enhetsnivå Användningen av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller förutsätter att innehållet i den rehabiliteringsfrämjande verksamheten har definierats och att alla som arbetar på enheten har en gemensam uppfattning om principerna och målen för verksamheten. 16
17 4.1.4 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet - mål och innehåll Mål för den rehabiliteringsfrämjande verksamheten: Att främja personens funktionsförmåga och -förutsättningar samt förmåga att klara sig på egen hand och anpassa sig till den verksamhetsmiljö, som personen lever och verkar i eller till den verksamhetsmiljö, som det är meningen att personen ska flytta till efter rehabiliteringen. Dessutom har vi som mål att stöda och handleda personens sociala nätverk för att uppnå ovannämna mål. Innehåll i den rehabiliteringsfrämjande verksamheten Förebyggande verksamhet innehåller identifiering av riskfaktorer i alla servicekontakter i alla skeden av vårdkedjan samt handledning i aktiviteter som främjar välbefinnande och hälsa. Rehabiliteringsfrämjande vårdarbete är en mångprofessionell och målinriktad verksamhet, som koordineras av en vårdare och där klienten har en aktiv roll. Läkaren fungerar som medicinsk expert och terapeuterna fungerar som stöd för vårdaren. Vårdaren handleder, stöder och genomför det målinriktade träningsprogram som man enligt vårdplanen kommit överens om med klienten. Geriatrisk rehabilitering är en mångprofessionell verksamhet, som leds av en geriatriker och som innehåller rehabiliteringsfrämjande verksamhet med en vårdare och terapi som ges av terapipersonalen samt arbetsinsatser av en socialarbetare, näringsterapeut eller motsvarande. Krävande rehabilitering är en professionell verksamhet, som leds av en fysiater och som omfattar rehabiliteringsfrämjande verksamhet med en vårdare och terapier som ges av terapeuter. Psykologers och socialarbetares arbetsinsatser är också viktiga. Med hemrehabilitering avses att man stöder en persons rehabilitering hemma. När det gäller att genomföra träningsprogrammet har den äldre och hans eller hennes närmaste en central och aktiv roll. Avsikten med hemrehabiliteringen är att främja den äldres möjlighet att bo hemma och att göra honom eller henne mer delaktig i att bevara och förbättra sitt eget välbefinnande. Dessutom ska hemrehabiliteringen underlätta utskrivning från sjukhuset. Hemrehabilitering går ut på mångprofessionell verksamhet och på att främja äldres rehabilitering som helhet, som en del av vård- och servicekedjan. Hemrehabilitering genomförs inte ännu som en systematisk verksamhetsmodell inom hemvården i Jakobstadsregionen. För att ta i bruk verksamhetsmodellen förutsätts att man bildar ett mångprofessionellt rehabiliteringsteam inom hemvården och ett nära samarbete bl.a. med rehabiliteringsenheten och t.ex. med servicehandledningen, primärhälsovårdens mottagningsverksamhet samt med sjukhuset och de geriatriska avdelningarna. För att ta i bruk verksamhetsmodellen krävs en ny inställning till att undervisa, stöda och handleda anhöriga och närstående. I Jakobstadsregionen har man satsat på rehabiliteringsfrämjande verksamhet inom specialsjukvården, det vill säga krävande rehabilitering på sjukhusnivå. Den är riktad till unga och äldre patienter. Exempel på krävande rehabilitering är neuropsykologisk rehabilitering och smärtrehabilitering. Rehabiliteringsfrämjande vårdarbete utförs på enheterna för effektiverat serviceboende och på de geriatriska avdelningarna. Å andra sidan finns det variationer mellan 17
18 enheterna i fråga om hur väl vårdmodellen är förankrad bland personalen, och kunnandet inom rehabiliteringsfrämjande verksamhet varierar likaså. På de geriatriska avdelningarna används kinestetiska metoder. Nykarleby sjukhem fick omnämnande som kinestetisk kvalitetsenhet våren Geriatrisk rehabilitering genomförs sporadiskt och för vissa klienter på de geriatriska avdelningarna och vid Nykarleby sjukhem Utmaningar med förändringen Ibruktagandet av modellen för hemrehabilitering är en viktig och också brådskande åtgärd som bör verkställas, för med hjälp av den är det möjligt att främja en klientorienterad vård som stöder den äldres delaktighet. Dessutom främjar hemrehabilitering möjligheten att bo hemma och minskar risken för institutionalisering genom att förkorta tiden på sjukhus. Det är också viktigt och brådskande att utveckla samarbetet mellan olika instanser som deltar i vård- och servicekedjan för äldre. Verkställandet av ändringsprocessen och ett systematiskt ibruktagande av den rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodellen förutsätter beslutsfattande som främjar förändringen och beslut på alla nivåer inom organisationen. Mot en rehabiliteringsfrämjande vårdmodell ansvarsområden Kommunnivå Ansvar för att främjandet av äldre personers rehabilitering syns i kommunens beslutsfattande Social- och hälsovårdsnämnden och den högsta ledningen Ansvar för att främjandet av rehabilitering syns i strategin och visionen för samarbetsområdet. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten är gränsöverskridande och jämlik inom samarbetsområdet. Rehabiliteringsfrämjande åtgärder har skrivits in i verksamhetsplanen med konkreta mål och nyckeltal, och uppnåendet av dessa utvärderas systematiskt på alla nivåer inom organisationen. Ledning på mellannivå och närmaste chefer Ansvar för att rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller tas i bruk i den egna enheten och också för att man förbinder sig att använda verksamhetsmodellen. Resultaten av den rehabiliteringsfrämjande verksamheten ska utvärderas och verksamheten utvecklas regelbundet och systematiskt. Verksamheten i praktiken Klienterna Ansvar för att verksamheten är mångprofessionell och rehabiliteringsfrämjande. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten är förankrad bland personalen. Alla känner till principerna och målen för verksamhetsmodellen. Klienten/vårdnätverket har ansvar för att personen enligt sina egna förutsättningar kan främja sin egen hälsa, välbefinnande och funktionsförmåga. Tillräckliga kunskaper, motivation och färdigheter för att personen/vårdnätverket ska kunna verka på ett rehabiliteringsfrämjande sätt. 18
19 4.1.6 Rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller ibruktagningsplan I tabell 3 presenteras ibruktagningsplanen på en allmän nivå. Ett konkret åtgärdsprogram på enhetsnivå ska utarbetas separat. För uppgörandet av ett planenligt verkställighetsprogram med tidtabell svarar chefen på enhetsnivå i samarbete med organisationens ledning och ledningsgruppen. Tabell 3. Verkställighetsprogram för rehabiliteringsfrämjande verksamhet fram till år 2017 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet Mål En rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodell är i bruk på enheterna inom äldreomsorgen: 2015 inom serviceboende 80 % 2016 inom hemvården 80 % 2017 på alla enheter Serviceboende: Användningen av RAIsystemet fördjupas för att identifiera klienternas möjlighet till rehabilitering och planera vården. Personalen och ledarna förbinder sig till principerna för och användningen av rehabiliteringsfrämjande verksamhet på alla enheter. Hemvården: En teamarbets-modell är i bruk, grunden för verksamheten är vårdoch serviceplanen, som utgår från bedömningen av klientens funktionsförmåga. Nyckeltal för rehabiliteringsfrämjande verksamhet (kostnadseffekt) testas i serviceboende och piloteras inom hemvården. Personalen och ledarna förbinder sig att använda rehabiliteringsfrämjande nyckeltal. Personalen har förbundit sig till verksamhetsmodellen. Styrningen av personalresurserna är relaterad till den rehabiliteringsfrämjande verksamheten. Nyckeltalen uppföljs och utvärderas systematiskt i relation till nyckeltalen på nationell nivå. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten syns inom beslutsfattandet och ledningen av hela organisationen. Nyckeltal för uppföljningen av vårdresultaten utvecklas. En verksamhetsmodell för hemrehabilitering är i bruk 2017 En klientgrupp utväljs för testning av modellen för hemrehabilitering (nedsatt funktionsförmåga, akut sjukdom, hem från Verksamhetsmodellen för hemrehabilitering uppdateras. Verksamhetsmodellen utvidgas till att omfatta alla klienter som behöver Bedömning av kostnadseffekter genomförs systematiskt och genomförandet är förankrat i hela service- 19
20 sjukhus). Resultaten uppföljs och utvärderas på klientnivå. hemrehabilitering. Personalen förbinder sig att använda verksamhetsmodellen. Nyckeltalen för uppföljning och utvärdering av hemrehabiliteringens effekter tas i bruk. och vårdkedjan. I servicehandledningen betonas bedömning av rehabiliteringsmöjligheten och handledning, genast i bruk. Servicehandledningsteamets verksamhet är integrerad i primärhälsovårdens verksamhet år De geriatriska avdelningarna specialiserar sig på geriatrisk rehabilitering och korttidsvård samt långvård. Genomförs genast. Intervallvården koncentreras och ändras så, att den främjar rehabilitering av äldre personer och stöder hemvården, senast år Inom servicehandledningen testas användningen av nyckeltal som beskriver klienternas rehabiliteringsmöjlighet. Servicehandledningsteamet bygger upp samarbetsmodeller som främjar äldre personers rehabilitering tillsammans med primärhälsovården. Avdelningarna 7 och 8 profilerar sig och antalet platser som behövs uppdateras, liksom också för avdelning 9. En del långvårdsplatser ändras till platser för intervallvård, så att man kan stöda hemmaboende och hemrehabilitering samt eventuellt öka stödet för närståendevård. Intervallvårdsplatserna koncentreras till Pedersöre, Nykarleby och Jakobstad. En del av platserna reserveras för demenssjuka. Nyckeltal som beskriver rehabiliteringsmöjligheten är i bruk inom hela vårdoch servicekedjan och personalen har förbundit sig att använda dem. Nyckeltal som mäter kostnadseffekten av geriatrisk rehabilitering är i bruk och personalen har förbundit sig att använda dem. På avdelningarna på Malmska eller på de geriatriska avdelningarna finns endast tillfälligt personer, som väntar på att skrivas ut eller på överföring till annan enhet p.g.a. resursbrist eller dåligt fungerande vårdkedjor. Bedömning av kostnadseffekter utförs systematiskt och genomförandet är förankrat i hela serviceoch vårdkedjan. Servicehandledningen gör systematiskt prognoser för de äldres servicebehov i regionen. Utvecklande av en plan för ett geriatriskt kompetenscentrum som en del av ett regionalt kompetenscentrum för rehabilitering (se planen för ordnande av hälsooch sjukvård). Rehabiliteringsmöjligheten och risk- Utvecklande av gemensamma nyckeltal Gemensamma nyckeltal är i bruk och personalen Den rehabiliteringsfrämjande 20
21 faktorerna för äldre identifieras som en del av vårdkedjan för äldre också i enheter för hälso- och sjukvård, bl.a. rådgivningar, sköterske- och läkarmottagningar, sjukhusets avdelningar år för äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården. har förbundit sig att använda dem. verksamheten syns i beslutsfattandet och ledningen inom hela organisationen, liksom också i service- och vårdkedjan för äldre. Verksamheten uppföljs och utvärderas i ljuset av nyckeltalen. Vilken roll serviceproducenterna inom samarbetsområdet (privata, stiftelser/ tredje sektorn) spelar i den rehabiliteringsfrämjande verksamheten har bestämts i huvuddrag år Nykarleby sjukhem stöd för hemrehabilitering Producenter av övrig service otrygghet, ensamhet och gemenskap stöd för hemmaboende eller skapande av en hemliknande miljö och olika slag av stöd Förverkligande av en förebyggande verksam-hetsmodell för personer, som inte har regelbundet behov av service eller inte omfattas av regelbunden service år Det sektoröverskridande samarbetet och hälsorådgivningen för riskgrupper effektiveras i samarbete med POTKU-projektet. En verksamhetsmodell utarbetas. Gemensamma nyckeltal tas i bruk för att identifiera riskgrupper inom hela vård- och servicekedjan. Utgående från de nyckeltal som används uppföljs effekterna av den förebyggande verksamheten för enskilda klienter och för service-/ vårdkedjan. En verksamhetsmodell för uppföljning av kostnadseffekter utarbetas. 4.2 Åtgärdsplan för strukturförändringar Hemvård och stödtjänster Genom tillgång till hemvård stöder man de äldres hemmaboende (Bilaga 4). Inom Jakobstads samarbetsområde omfattas 9,4 % av de som är över 75 år av regelbunden hemvård ( ). Det mål som uppställts i kvalitetsrekommendationen är % år Genom att erbjuda tillräckligt med hemservice kan man indirekt påverka att de äldre i högre utsträckning kan bo 21
22 hemma. Det är också av stor betydelse att servicekedjan för äldreomsorgen fungerar inom samarbetsområdet och att man informerar om befintliga tjänster. Genom att kommunen beviljar ersättning för ändringsarbeten i bostaden (ramper, stöd osv.) tryggar man hemmaboendet för de äldre (bilaga 9). Ett exempel på en optimal modell som föreslagits för att stöda de äldres möjligheter att bo hemma är den s.k. campusmodellen, där servicen är koncentrerad och tillgänglig i den takt funktionsförmågan blir sämre. Enligt äldreservicelagen har kommunen ansvar för att utreda en äldre persons behov av social- och hälsovård samt annan service som stöder hälsa och funktionsförmåga. Servicehandledningen har organiserats inom hemvården för detta ändamål. Första kontakten med klienten har avgörande betydelse för serviceprocessen och förutsätter mångprofessionellt kunnande av personalen. Servicehandledningen bör ordnas så att den är lätt att nå av klienter och deras anhöriga. Åtgärder och tidtabell för utvecklandet av hemvård och stödtjänster Andelen 75 år fyllda som omfattas av regelbunden hemvård ökas, så att de mål som ställs i kvalitetsrekommendationen uppnås senast år 2017 (tabell 5). Målet är att höja andelen med ca en procentenhet om året, så att år 2020 bor 92 % av alla som fyllt 75 år hemma. En ökning av andelen äldre som bor hemma påverkar servicestrukturen och förutsätter att den ändras: institutions- och serviceboendet bör minska och hemservicen bör öka i motsvarande grad. (Åtgärder i tabell 5). För att kunna genomföra strukturella förändringar förutsätts ökade resurser inom hemvården och en omfördelning av hemvårdens tjänster. Personalresurserna ökas så, att de svarar mot klienternas behov. Det krävs flexibla lösningar eftersom klienternas behov varierar. Med hjälp av servicesedlar kan man t.ex. reagera snabbare på förändringar. Det behövs mer resurser för stödtjänster än det som finns reserverat för tillfället, bl.a. för ändringsarbeten i bostaden. För att de äldre i större utsträckning ska kunna bo hemma, är det nödvändigt att hela kommunen deltar i planeringen och förverkligandet av de äldres boende. Samarbetsområdets kommuner uppmanas att i sina kommunala planer sträva till lösningar av s.k. campustyp i samarbete med social- och hälsovårdsverket Dygnet runt -omsorg Till dygnet runt omsorg hör effektiverat serviceboende, avdelningar på åldringshem och demensenheter. Boendeservice är socialservice som omfattas av socialvårdslagen, och det är kommunen som ansvarar för anordnandet av den. Boendeservicen är avsedd för personer som av olika orsaker behöver stöd och service för att ordna sitt boende. Social- och hälsovårdsverket både producerar själv och köper boendeservice. Det finns kvalitetsrekommendationer för kvalitet och utvecklande av kommunal boendeservice för äldre. Syftet med socialvårdslagen är att bristfälliga boendeförhållanden inte ska vara orsak till att äldre personer behöver institutionsvård eller annan service. Effektiverat serviceboende ordnas för dem som behöver mycket hjälp, omsorg och tillsyn och som inte längre klarar av att bo självständigt hemma med hjälp av närstående och/eller hemvårdens tjänster. På enheterna för effektiverat serviceboende har klienterna eget rum eller egen bostad och dessutom finns det gemensamma utrymmen. Det finns personal på plats dygnet runt. 22
23 För effektiverat serviceboende finns totalt 148 kommunala platser. Hagalund i Nykarleby har ändrats till effektiverat serviceboende från Där finns 53 platser. Efter ändringen har antalet platser för effektiverat serviceboende ändrats till 201. På demensavdelningarna är verksamheten planerad utgående från de boendebehov som minnessjuka har (bilaga 5). Långvarig vård och omsorg ordnas för äldre personer med hjälp av social- och hälsovårdstjänster (bl.a. hemvård, stödtjänster) i första hand i deras eget hem. Långvarig vård och omsorg får ges som vård på institution bara om det finns medicinskt motiverade skäl till detta eller om det annars är motiverat med tanke på den äldres säkerhet och ett värdigt liv (Äldreomsorgslagen 14 ). I så fall ska kontinuiteten i vården tryggas. Institutionsvård (långvård) kan ordnas på åldringshem och räknas då som socialomsorg eller på hälsovårdscentralens bäddavdelning, där vården räknas som hälso- och sjukvård. För långvård finns totalt 90 platser på de kommunala åldringshemmen. I och med ändringen för Hagalunds verksamhet minskar långvårdsplatserna till 37. Av de 100 platser, som finns på geriatriska avdelningarna (avd. 7 har 35 pl; avd. 8 har 35 pl och avd st av 40 platser används), används platser för långvård (bilaga 7). Inom samarbetsområdet används de kriterier för boendeservice (bilaga 10) som har godkänts av social- och hälsovårdsnämnden. Klienterna beviljas effektiverat serviceboende utgående från kriterierna för boendeservice. Man ansöker om boendeservice via hemvårdens SAS-team. Avgifterna för det serviceboende som kommunen ordnar är inkomstrelaterade. För boendet uppbärs skilt hyra enligt hyreskontrakt. Social- och hälsovårdsverket grundar sig på ett avtal mellan samarbetsområdets kommuner. Enligt avtalet utarbetar social- och hälsovårdsnämnden tillsammans med avtalskommunerna ett fungerande system så att vårdkedjorna i samarbetsområdet fungerar friktionsfritt och kostnadseffektivt enligt principen om gränslös och jämlik service. Vid ordnandet av dygnet runt omsorg beaktas klienternas önskemål i mån av möjlighet och i första hand strävas att ordna plats i egen kommun Platser för dygnet runt -omsorg Inom samarbetsområdet bor 8.0 % av de personer som fyllt 75 år på något serviceboende ( , Sotkanet). Enligt kvalitetsrekommendationerna ska andelen 75 år fyllda som bor på serviceboende vara 6 7 % senast år Hagalunds pensionärscenter har fr.o.m ändrats från institutionsboende till effektiverat serviceboende. På Hagalund finns sammanlagt 53 platser. Efter ändringen ökar antalet platser på effektiverat serviceboende inom samarbetsområdet med dessa 53 platser. Genom de här ändringarna ökar de kommunala boendeserviceplatserna. Det totala antalet platser är 258 (6,5 %) per Förutom de kommunala boendeplatserna köps sammanlagt 130 privata boendeplatser av olika aktörer ( ). Av dem är 55 platser på demensboenden. Det finns totalt 66 kommunala platser på demensboenden. Sammanlagt finns det 121 platser på demensboenden. Personer med demens finns också på andra boendeenheter, både kommunala och privata. Sjukdomen demens blir vanligare i högre åldersklasser. Det behövs i framtiden mer resurser speciellt för att ordna tillfällig vård, såsom regelbunden intervallvård, för minnessjuka som bor hemma. Inom social- och hälsovårdsverkets samarbetsområde bor ,7 % av de som fyllt 75 år på institutionsplatser (Sotkanet). Enligt rekommendationerna ska andelen institutionsplatser vara
24 % (82 123). Antalet långvårdsplatser uppgår sammanlagt till 129 (3,3 %) I siffran ingår åldringshemsplatserna, geriatriska avdelningarna och de platser som köps av Folkhälsan, sammanlagt 47 platser (+ möjlighet till 3 optionsplatser). Cirka 50 % av platserna på geriatriska avdelningar används för kortvårds-, rehabiliterings- och undersökningspatienter/-klienter. Ändringen av verksamheten på Hagalund till serviceboende innebär en minskning av långvårdsplatserna med en knapp tredjedel och motsvarande ökning av boendeserviceplatserna. Ovannämna ändring minskar antalet långvårdsplatser med sammanlagt 64 platser. Det sker en ändring i rätt riktning: Efter minskningen motsvarar antalet långvårdsplatser för 75 år fyllda 3,3 %. De här ändringarna bör beaktas när man planerar verksamheten och användningen av platserna på de geriatriska avdelningarna. Användningen av geriatriska avdelningarna ändras så att den ena avdelningen i Jakobstad reserveras för effektiverat serviceboende och den andra avdelningen används för intervallvård och rehabilitering. Denna ändring kan planeras till att genomföras från början av år Intervall- och korttidsvård Intervall- och korttidsvård har ordnats på flera olika boendeenheter och också på åldringshem. Dessutom används tre köpta platser för intervallvård. Modellen för hur intervallplatserna är ordnade grundar sig långt på de lösningar som man kommit till i kommunerna, innan social- och hälsovårdsverket inledde sin verksamhet. Nu är det viktigt att få en mer helhetsbetonad syn på lösningarna, sett ur dagens synvinkel. Det är ändamålsenligt att ordna intervallvården på skilda avdelningar som reserveras för ändamålet. Då kan intervallvården planeras utgående från klientens behov och boendeenheterna kan koncentrera sig på sitt kärnområde. Kunskapskravet för de anställda på intervallvårdsavdelningar är att de kan upprätthålla klienternas funktionsförmåga och stöda förmågan att bo hemma. För intervallvård finns totalt 27 platser på de kommunala boenden och några platser på åldringshemmen. Tre intervallplatser köps av privata producenter. Utöver detta används ett varierande antal platser, ca på geriatriska avdelningar för intervallvård. Åtgärder och tidtabell för dygnet runt -omsorg Enligt social- och hälsovårdsnämndens beslut kommer den boendeservice som anskaffas som köptjänst att minska. I nuläget köps 23 platser effektiverat serviceboende. Klienterna som är placerade på dessa platser fortsätter att bo kvar, men platserna avstås i den takt som de blir lediga (tabell 4 och 5). Användningen av kommunala boendeserviceplatser ska planeras så, att man efter behov kan ordna skilda avdelningar för intervallvård och demensvård. På Pedersheim och Solbacken planeras separata avdelningar för dessa ändamål. På Pedersheim och Solbacken planeras förändringarna ske under året På Hagalund ska möjligheten till en separat avdelning utredas efter att ändringen av verksamheten genomförts (Hagalund blir effektiverat serviceboende ). I tabell 4 beskrivs nuläget för dygnet-runt-vård och åtgärder för att ändra strukturen så att den motsvarar kvalitetsrekommendationerna. 24
Kriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merhemtjänsterna i skick
hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merÖsterbottens landskapsprofil
Österbottens landskapsprofil Matti Mäkelä, överläkare THL Innehåll I presentationen rapporteras de centrala iakttagelserna om landskapsprofilen och begrundas resultaten med hänsyn till spetsprojektets
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merBeslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.
HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...
Läs merGenomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015
Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merKimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård
Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård Godkänd i omsorgsnämnden 20.12.2016 Äldreomsorgen, Kimitoöns kommun Innehållsförteckning 1.
Läs merTillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
Läs merUppföljning av ålderslagen - Kommunenkät
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 128/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att socialvårdslagen ändras
Läs merSamarbetsområdets organisation. Stadsfullmäktige
11.5.2016 Samarbetsområdets organisation Stadsfullmäktige Stadsstyrelse Stadsdirektör Drätselkontoret Personalsektion Övervakningssektion Individsektion Social- och hälsovårdsnämnd Personalbyrån Årsverken
Läs mer1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:
1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd
RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt lag
Läs merKriterier för hemvård
Syftet med Kriterier för hemvård är att redogöra för grunderna för beviljande av hemvård i XXX kommun. Målsättningen är jämlika, rättvisa och rätt riktade tjänster. Därtill presenteras vilka tjänster hemvården
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs merKundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten
Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-
Läs merKommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version
Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version 8.1.2013 I:\Datastöd\\2013\Kommunprodukter\Äldreomsorg\Äldreomsorg kommunprodukter kort version
Läs merSTADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI
STADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI MÖTESKALLELSE 14.01.2019 Stadsstyrelsen Möteskallelse Måndagen den 14 januari 2019 kl. 16.00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 240/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre PROPOSITIONENS
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merSTADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI
STADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI MÖTESKALLELSE 28.01.2019 Stadsstyrelsen Möteskallelse Måndagen den 28 januari 2019 kl. 16.00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merKundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition
Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna
Läs merStadsfullmäktige. Social- och hälsovårdsnämnd. Social- och hälsovårdsdirektör
Övervaknings sektion Individsektion SAMARBETSOMRÅDETS ORGANISATION Stadsfullmäktige Stadsstyrelse Social- och hälsovårdsnämnd Social- och hälsovårdsdirektör Personalsektion Ekonomichef t.f. Marika Björkskog
Läs merKimitoön En bedömning av investeringsbehovet i intensifierat serviceboende
Kimitoön En bedömning av investeringsbehovet i intensifierat serviceboende 10.10.2017 Hur ser serviceboendet för äldre ut år 2021 ifall landskapsreformen förverkligas? Vad vet vi? Målstruktur för tillfället
Läs merKriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem
SAS: Utreda, bedöma, placera Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem SAS-verksamhetens principer i äldreomsorgen Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 1. Syfte och målsättning Syftet
Läs merInger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program 2014 2016 Godkänt i stadsfullmäktige 20.02.2014 6 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Kort om äldreomsorgslagen... 4 3. Utvärdering av programmet 2010-12... 6 4. Nuläget... 7 5. Mål och
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program 2014 2016 Godkänt i stadsfullmäktige 20.02.2014 6 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Kort om äldreomsorgslagen... 4 3. Utvärdering av programmet 2010-12... 6 4. Nuläget... 7 5. Mål och
Läs merVad innebär valfrihet för mig
Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen
Läs merGrunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården
1 Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården I den föreslagna valfrihetsmodellen kan tjänster erbjudas av bolag som ägs av landskapet, av privata
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merServiceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår
Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem
Läs merKRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN
KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN 1.4.2015 1 Innehåll 1. DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE... 2 2. BLI KUND... 2 3. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV DAGVERKSAMHET... 2 3.1 Dagverksamhet ordnas för
Läs merVad innebär valfriheten för mig?
Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merAnvisningar och kriterier gällande stöd för närståendevård
Anvisningar och kriterier gällande stöd för närståendevård 10.7.2018 Innehåll Stöd för närståendevård... 2 Hur ansöker man om stöd för närståendevård?... 2 Beviljande av stöd för närståendevård... 3 Förutsättningar
Läs merMåndagen den 14 januari 2019, kl
PEDERSÖRE KOMMUN ÄRENDESIDA Kommunstyrelsen Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 14 januari 2019, kl. 16.30 Pedersöre kommungård 1 Sammanträdets öppnande 2 2 Val av två protokollsjusterare
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merSVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOHÄN 06.09.2016 95 Chef för äldreomsorg och handikappservice Soili Partanen, tfn: 040 585 3357 eller soili.partanen@porvoo.fi
Läs merOmsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs mer1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER
1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 22 28.8.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef
Läs merÄndring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015
Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder
Läs merRP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering av frontveteraner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering
Läs merSENIOR- RÅDGIVNING. För främjande av äldres välfärd och hälsa. Äldrecentrum Österbotten IKÄKASTE ÄLDRE-KASTE II.
Mellanfinlands IKÄKASTE ÄLDRE-KASTE II 1.11.2011 31.10.2013 2011-2013 stm.fi/kaste IKÄKASTE II SENIOR- RÅDGIVNING För främjande av äldres välfärd och hälsa 1 2011 2013 hör till Mellanfinlands IKÄKASTE
Läs merHar man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls
DELAKTIGHET I PLANERINGEN AV DEN EGNA VARDAGEN Har ni deltagit i uppgörandet av er vård- och serviceplan?, varför? Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? Har
Läs merinformation och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De
En ny klient- och patientlag är länge väntad och viktig. Lagförslaget är dock omfattande och det är svårt att få en helhetsbild av det. Paragraferna och lagens detaljmotiveringar kräver ännu till många
Läs merPLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE BILAGOR
PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE 2014-2017 BILAGOR 27.1.2015 INNEHÅLL Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Lag om stödjande av den äldre befolkningens
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
Läs merRevisionsverkets ställningstaganden
Revisionsverkets ställningstaganden Användning av tekniska hjälpmedel vid servicen till äldre i hemmet Revisionen fokuserade på användning av tekniska hjälpmedel som en del av den servicehelhet som stöder
Läs merGrunderna för beviljande av stöd för närståendevård. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Gäller från 1.4.2019 Innehåll 1. STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL... 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
Läs merIntroduktionsguide för prao-elever
Introduktionsguide för prao-elever Välkommen på prao-period till Social- och hälsovårdsverket för att bekanta dig med arbetet inom hälso- och sjukvården! Introduktionsguidens innehåll: Allmänna anvisningar
Läs merPargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård
Läs merPEDERSÖRE KOMMUN. Äldrerådet PROTOKOLL Sammanträdestid: Fredag , kl Purmohemmet. Sammanträdesplats:
31.08.2018 1 Sammanträdestid: Fredag 31.8.2018, kl. 09.30 11.40 Sammanträdesplats: Purmohemmet Beslutande Dahlfelt, Karita Ede, Per-Erik Eklöv, Gudrun Forsman, Stig Kass, Gustav Käcko, Gunnevi Nyman, Christer
Läs merLOVISA STADS ÄLDREPOLITISKA PROGRAM 2013 2020
LOVISA STADS ÄLDREPOLITISKA PROGRAM 2013 2020 Innehåll 1 INLEDNING 3 2. VISION, PRINCIPER FÖR VERKSAMHETEN OCH NATIONELLA MÅL SOM STYR ÄLDREPOLITIKEN 5 2.1 Lovisa stads vision 5 2.2 Vision för Lovisa stads
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd
Läs merGRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR
1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård 7 VOND 13.6.2013 Bilaga 9, VOND 29.8.2013 106 Bilaga Dnr 649/5.12.2000/2013 GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller:
Läs merServicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar
Servicesedel nya alternativ inom socialservicen Information om servicesedlar 1 Servicesedel Användningen av servicesedlar innebär ett nytt sätt att ordna och erhålla stadens tjänster. Vid Helsingfors socialverk
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet 28 juni 2013 Finlands kommunförbund
Social- och hälsovårdsministeriet 28 juni 2013 Finlands kommunförbund Äldreomsorgslagen Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre Promemoria
Läs merAktuellt inom vård- och landskapsreformen
Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Konferens för sekreterare och assistenter Eva-Stina Slotte Vad händer med kommunerna? Personalöverföring från kommun, samkommun och stat till landskapen Skatteöverföring
Läs merBudget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare
Läs merStuderar du till sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska eller socionom? Kom till oss och jobba!
Studerar du till sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska eller socionom? Kom till oss och jobba! Varför jobba hos oss? o Hos oss har du möjlighet att arbeta heltid eller deltid, enligt eget önskemål o Vi
Läs merLAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte
Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs mer(2) 1. Finlands CP-förbund rf
Invalidförbundet rf STÄLLNINGSTAGANDE Finlands CP-förbund rf 22.9.2010 (2) 1 CP-skadade ungdomar och vuxna bör ha rätt till sakkunnig och multiprofessionell rehabiliteringsplanering och handläggning, samt
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merFöreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
Läs merENKÄT TILL KOMMUNENS LEDNING om arbetet med att främja befolkningens hälsa och välfärd
1 / 7 ENKÄT TILL KOMMUNENS LEDNING om arbetet med att främja befolkningens hälsa och välfärd Frågorna gäller kommunens verksamhet år 2010, om inte annat anges i samband med frågan. I BAKGRUND 1) Av vem
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merAnvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018
Anvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018 Godkänd av socialnämnden i Geta kommun den 13.09.2017 61 Arvode justeras årligen, justerat inför 2018 Vad innefattar stöd för närståendevård?
Läs merANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013
ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Läs merÄldrecentrum Österbotten individen i centrum-
Äldrecentrum Österbotten 2011 2013 Äldrecentrum Österbotten 2011 2013 var ett av delprojekten inom Mellanfinlands Äldre-kaste II, som fungerade under tiden 1.11.2011 31.10.2013. De för hela Äldre-kaste
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merInstruktion för korttidsvård dygnet runt
Instruktion för korttidsvård dygnet runt 1.1.2017 Social- och hälsovårdsnämnden 14.12.2016 Esbo stad 2016 Instruktion om korttidsvård 1.1.2017 2 Allmänt Med korttidsvård dygnet runt avses här tillfällig
Läs merBORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN
6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens
Läs merVälkommen! Uppföljningen består av tre delar:
Uppföljning av ålderslagens tillämpning Enkät för verksamhetsenheter med effektiviserat (heldygnsomsorg) serviceboende, ålderdomshem och hälsovårdcentralernas långvårdsenheter och avdelningar situationen
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merTjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014
Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu
Läs mer