Ge dem en röst Lärares uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för elevers delaktighet i grundsärskolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ge dem en röst Lärares uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för elevers delaktighet i grundsärskolan."

Transkript

1 Självständigt arbete Ge dem en röst Lärares uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för elevers delaktighet i grundsärskolan. Författare: Hanna Karlsson Helen Larsson Handledare: Elisabet Frithiof Examinator: Ingeborg Moqvist- Lindberg Termin: HT13 Ämne: Pedagogik Nivå: Avancerad Kurskod: 4PP225

2 Sammanfattning SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Ge dem en röst Lärares uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för elevers delaktighet i grundsärskolan. Engelsk titel Give them a voice. Teachers perceptions of how they create opportunities for students' participation in special school. Författare Hanna Karlsson Helen Larsson Handledare Elisabet Frithiof Antal sidor 44 Nyckelord Delaktighet, intellektuell funktionsnedsättning, kunskapsutveckling, grundsärskola i

3 Abstract The aim of this study is to examine how teachers enable students with intellectual disabilities to participate in their own learning journey. The study is based on qualitative methods and data collection has been done through five individual interviews in another European country. The interviews are analysed with a qualitative method inspired by Bryman (2011). The studies theoretical frame is founded on thoughts of Dewey (1997; 2002; 2004). The results of this study shows, among other things, that good relationship between adults in school and students are an important base for participation. To build a good relationship to the students, the teacher has to have good knowledge of each individual student and its disability. To create conditions for students participation in their own learning it is important to ground the education and teaching on meaningful learning based on the students interests. The students need to see their own development through small steps. It is significant that the students know what and why they are working with each assignment. That enables their participation in their own learning journey. Another thing that the results of the study show, is that the context of the school enables students participating. It is about the schools approach and sharing experience and knowledge with other teachers. It is important that each teacher is involved in a good communication system where they all work towards the same goal for the students. Keywords Participation, intellectuall disability, learning journey Nyckelord Delaktighet, intellektuell funktionsnedsättning, kunskapsutveckling, grundsärskola ii

4 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND DELAKTIGHET EN DEMOKRATISK RÄTTIGHET DELAKTIGHET I SÄRSKOLAN EN FRAMVÄXT SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER CENTRALA BEGREPP Delaktighet Intellektuell funktionsnedsättning DELAKTIGHET OCH KUNSKAPSUTVECKLING TEORETISKT SAMMANHANG FORSKNING OM ELEVERS DELAKTIGHET I SKOLAN Möjligheter för ökad delaktighet METOD KVALITATIV ANSATS KVALITATIV INTERVJU REDSKAP FÖR DATAINSAMLING URVAL FORSKNINGSETISKA RIKTLINJER GENOMFÖRANDE AV STUDIENS EMPIRI BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET RESULTAT RELATION DELAKTIGHETENS GRUND MENINGSFULLT LÄRANDE DELAKTIGHET I SMÅ STEG SKOLKONTEXTEN MÖJLIGGÖR DELAKTIGHET ANALYS OCH TOLKNING ELEVER FÅR OCH KAN VARA DELAKTIGA SKOLKONTEXT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT SKAPAR MÖJLIGHET FÖR DELAKTIGHET OLIKA GRAD AV DELAKTIGHET - BEROENDE AV UTVECKLINGSNIVÅ DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION INGA EVIGA BARN EN AVSLUTANDE REFLEKTION REFERENSER BILAGOR... I BILAGA A INTERVJUGUIDE... I BILAGA B INTERVJUFRÅGOR... II BILAGA C MISSIVBREV... III iii

5 1 Inledning Grundläggande i den svenska skolan är att samtliga elever ska vara delaktiga och ges inflytande över utbildningen. Elever ska dessutom vara självständiga och fatta egna beslut (Utbildningsdepartementet, 2011). Delaktighet är en aspekt av demokrati och att skolan vilar på en demokratisk grund är inget nytt. Dewey (2002) är en av förgrundsgestalterna som redan i början på 1900-talet betonade demokratins roll i skolan. Hans utgångspunkt var att skolan skulle vara en aktiv institution när det gäller att forma samhället. Begreppet demokrati är komplext och går att belysas utifrån många olika perspektiv och innefattar många olika aspekter. Vi har valt att fördjupa oss i aspekten delaktighet, även det en komplex företeelse, som inom skolan betonas på olika sätt. Inom den svenska grundsärskolan ligger fokus på att göra elever delaktiga i sin skolvardag. Vår ingång i denna studie är att lära oss mer om hur elever med intellektuella funktionsnedsättningar kan göras delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Lärare som länge arbetat inom grundsärskolan bevittnar att det skett ett stort skifte inom skolformen. Med ny skollag, läroplan och kursplaner har det blivit mer tydligt att det är kunskap som står i fokus och att elever i grundsärskolan ska vara delaktiga i sin kunskapsutveckling. Lärare inom skolformen skildrar att de idag försöker få elever delaktiga, men att de inte har metoder för att möjliggöra detta fullt ut. Även Skolinspektionens granskning (2010:9) visar att lärare inom särskolan har svårt för att göra eleverna delaktiga i skolarbetet. Av den anledningen vore det intressant att ta lärdom av lärare, som aktivt arbetar med elevers delaktighet. Vi har haft förmånen att lyssna till rektorn för en europeisk skola med elever i behov av särskilt stöd. I och med att rektorn berättade om skolan och dess verksamhet väcktes vårt intresse för ett internationellt utbyte i frågan om elevers delaktighet. Rektorn lyfte fram att samtliga på skolan aktivt arbetar för elevers delaktighet i sin kunskapsutveckling. Detta tillsammans med vårt genuina intresse för att möjliggöra delaktighet för elever med intellektuella funktionsnedsättningar skapar ingången i vår studie. Genom ett internationellt möte har vi med studien fått ta del av möjliga arbetssätt för att öka elevers med intellektuella funktionsnedsättningar delaktighet. Genom att omsätta dem till den svenska grundsärskolans verksamhet kan denna studies resultat bidra till ett utvecklingsarbete inom skolformen. 1

6 2 Bakgrund För att få en djupare förståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning är det viktigt att se elevens delaktighet i ett historiskt sammanhang. En kort historisk tillbakablick med delaktighet i fokus är därför på sin plats. Dessförinnan lyfter vi fram delaktighet som en demokratisk rättighet, i ett samhälleligt perspektiv. 2.1 Delaktighet en demokratisk rättighet Delaktighet kan ses som en viktig del av hälsan. Det är något positivt, något som kan ses som en tillgång. Begreppet KASAM innebär att en individ upplever känsla av sammanhang och innefattar komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det sistnämnda är motivationsbärande och innebär att individen upplever sig delaktig och medverkande i de processer som rör det egna livet (Antonovsky, 2005). För att vara delaktig krävs att en person kan ta beslut om hur och vilken aktivitet den vill vara delaktig i (Ericsson, 2006). Men personer med funktionsnedsättningar betraktas ofta som eviga barn, vilka inte anses kunna ta ansvar för sina handlingar och val. They are perceived as eternal infants or unfinished adolescents (Wilson, 2003, s.4). Förenta nationerna, FN (1995) är en organisation som under lång tid ägnat stor uppmärksamhet åt rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s generalförsamling antog 1993 ett förslag om principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, ansvar och möjligheter i fråga om hur länder kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättningar och samtidigt skapa ett tillgängligt samhälle för alla. Enligt FN:s standardregler är delaktighet en mänsklig rättighet (ibid.). För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som övriga medborgare, förtydligades dessa standardregler Förtydligandet resulterade i FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23). Konventionen garanterar personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet i samhällets alla områden. Delaktighetsbegreppet har även haft en framträdande roll i Världshälsoorganisationens, WHO (2001) diskussioner kring det internationella klassifikationssystemet för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. De definierar delaktighet som en individs engagemang i livssituationer. Detta engagemang ska ses i förhållande till 2

7 hälsoförhållanden, kroppsfunktioner och kroppens struktur, aktivitet och faktorer i omgivningen (WHO, 2001). En begränsning för personer med funktionsnedsättningar gällande delaktighet i samhällslivet framkom i förarbetena till Lagen om stöd och service, LSS (SOU 1991:46). För att stärka deras möjlighet till delaktighet, lagstadgades därför rätten till särskilda insatser för personer med funktionsnedsättningar (Socialdepartementet, 1993:387). FN:s barnkonvention (Unicef, 2009) fastslår att barn och unga ska ha inflytande i frågor som rör dem. Även i skollagen (2010:800) framgår tydligt att elever ska ges inflytande över sin utbildning och att de kontinuerligt ska stimuleras att vara aktiva i arbetet med att utveckla undervisningen. Eleverna ska också informeras om sådant som är av intresse för dem och de val som de ställs inför. Formerna för elevernas delaktighet ska anpassas utifrån deras ålder och mognad. Samtliga lagar och dokument som här nämnts visar att delaktighet är en demokratisk och mänsklig rättighet för alla medborgare. 1.1 Delaktighet i särskolan en framväxt Elevers delaktighet var viktig för pionjären Sophia Wilkens. Redan på 1860-talet utvecklade hon sin undervisning i Karlskrona till en verksamhet för barn med skilda funktionsnedsättningar. Betydelsen av delaktighet i den mening att idioter 1 skulle samverka med de mer dugande var tidigt något som Wilkens ansåg viktigt (Frithiof, 2007). Emanuella Carlbeck var ytterligare en kvinna som ansåg att idioter skulle vara delaktiga i samhället. Hon bedrev idiotskola i Göteborg med start 1866 och hyste stor hoppfullhet om att även personer med funktionsnedsättningar kunde utvecklas samt bli värdefulla samhällsmedborgare (SOU, 2003:35). Delaktighet handlade under 1900-talets mitt om huruvida de sinnesslöa 2 skulle undervisas tillsammans med eller avskilt från eleverna i folkskolan. Lagen som innebar obligatorisk undervisning av bildbara sinnesslöa trädde i kraft Undervisningen för sinnesslöa skulle då anpassas så att enbart det som hade praktisk betydelse för dessa elever skulle undervisas i skolan. För sinnesslöa elever fick härmed den praktiska undervisningen en framträdande roll gentemot den teoretiska. Målsättningen för sinnesslöundervisningen var att utveckla eleverna till goda samhällsmedborgare. 1 Det valda ordet är ett tidsenligt begrepp för det vi idag kopplar till utvecklingsstörning (Frithiof, 2007). 2 Tidsenligt ordval som avser en person med utvecklingsstörning (Areschoug, 2000). 3

8 Samtidigt visade lagstiftningen på ett tydligt begränsat medborgarskap då bland annat begränsningar i giftermål var något som gällde sinnesslöa personer. (Areschoug, 2000) 1954 infördes särskolan som skolform, men var fortfarande inte till för de personer som under denna tid kallades obildbara. Omsorgslagen trädde i kraft 1967 och innebar att de gravt utvecklingsstörda barnen blev elever. Med andra ord var det 1967 som Sverige fick en obligatorisk skola för alla barn (Frithiof, 2007). Fram till 1980-talet låg grundskolans ansvar under kommunen, medan landstinget ansvarade för särskolan. Detta innebar med andra ord att särskolan omfattades av omsorgslagen istället för skollagen. På grund av lokalbrist initierades integrering av särskolor på grundskolor. Kontakt och relationer mellan de båda skolformerna hindrades dock av strukturella och organisatoriska faktorer. För att möjliggöra visionen om en skola för alla beslutades särskolan att gälla under skollagen, precis som grundskolan (Ineland, Molin och Sauer, 2009). Särskolan är en egen skolform och har sedan starten haft egen läroplan, med undantag för 1994 års Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). I Lpo94 sammanfördes särskolans och grundskolans läroplaner till en gemensam, vilket visade att alla elever hade samma värdegrund fick skolformerna återigen varsin läroplan och särskiljandet gjorde sig åter gällande. I och med skollagen från 2010 ändrades benämningen särskola till grundsärskola. Begreppet delaktighet introducerades i Sverige på 1980-talet, men det är först på senare år som begreppet på allvar introducerats inom skolan även om innebörden länge funnits med (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013). I läroplanen för grundsärskolan, Lgrsä 11 (Utbildningsdepartementet, 2011) framkommer att skolans uppgift är att låta elever hitta sin unika egenart så att de ska kunna delta i samhällslivet. Vidare står det att elever ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. Det framkommer tydligt att alla elever i skolan ska vara delaktiga och i lärarens uppdrag ingår att förbereda eleverna för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Men forskare (Göransson, 2008; Szönyi, 2005; Östlund, 2012), som har studerat begreppet delaktighet för personer med funktionsnedsättning, visar i sina resultat att relationen mellan lärare och elever är 4

9 asymmetrisk. I skolan är det de vuxna som styr och bestämmer. Det leder till att elever upplever att de inte får gehör för sina åsikter och har en önskan om att kunna påverka i högre utsträckning. Skolinspektionens granskning (2010:9) av grundsärskolan visar att lärare inom skolformen har svårt för att göra elever delaktiga i arbetet, samt att följa upp och bedöma deras kunskapsutveckling. Vidare visar granskningen att elevers erfarenheter och delaktighet i lärandet tas tillvara i allt för liten utsträckning. Det finns en tendens inom grundsärskolan att lägga större vikt vid omsorg än på kunskap, stimulans och utmaning. Därför har skolformen kritiserats för att vara för omvårdande istället för kunskapsinriktad (Skolverket, 2009). Regeringen (2009/10:65) har gjort en bedömning att elever i grundsärskolan behöver avsluta sin skolgång med bättre kunskaper, vilket de senaste kursplanerna är tänkta att leda till. Av den anledningen har läroplanen och kursplanerna för grundsärskolan gjorts med liknande struktur som finns i grundskolans läroplan och kursplaner. Styrdokument och forskning talar alltså sitt tydliga språk om hur viktigt det är att elever är delaktiga i skolan. Samtidigt visar annan forskning och granskning (Maxwell 2012; Skolinspektionen 2010:9; Szönyi & Söderqvist Dunkers 2013) att det saknas kunskap om delaktighet i grundsärskolan. Inom skolformen behövs mer kunskap om delaktighet och lärare i grundsärskolan är i behov av att vidarutveckla sina kunskaper inom området. Av den anledningen anser vi att detta är en studie med hög relevans för yrkesrollen som speciallärare med inriktning att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning. 3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare möjliggör för elever med intellektuell funktionsnedsättning att vara delaktiga i sin kunskapsutveckling. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställningar: Hur skapas enligt lärare förutsättningar för elevers delaktighet i sin egen kunskapsutveckling? Vilka arbetssätt upplever lärare möjliggör elevers delaktighet i sin kunskapsutveckling? 5

10 4 Teoretiska utgångspunkter I det följande kapitlet presenteras centrala begrepp för studien, de teoriska utgångspunkterna samt aktuell forskning som har med delaktighet i förhållande till personer med funktionsnedsättningar att göra. 4.1 Centrala begrepp Begrepp som är av betydelse för studien är viktiga att definiera (Thurén, 2007). Begreppet delaktighet är ett centralt begrepp i studien och kommer att definieras först. Att en definition av begreppet är nödvändig blir tydlig då litteratur läses på området. Det finns ingen entydig betydelse av begreppet, varken nationell eller internationell, och en slentrianmässig användning av begreppet kan i förlängningen bidra till att det blir innehållslöst (Molin, 2004). Oenigheter behöver inte bero på att individer är oense i olika frågor utan att de definierar sådant som de talar om olika. Det är därför av vikt att göra klart för sig hur individen själv och andra menar (Thurén, 2007). Ett annat viktigt begrepp för studien är intellektuell funktionsnedsättning. Redan i den historiska delen nämns olika benämningar av detta begrepp, vilket visar att begrepp ändras över tid. Av den anledningen har vi valt att definiera begreppet för att tydliggöra vad som idag är tidsenligt samt ge en förklaring till vad begreppet står för Delaktighet Delaktighet är ett mångfacetterat begrepp som används i många olika sammanhang. Begreppet delaktig kan delas in i två huvudsakliga definitioner där det första avser delaktighet som generellt deltagande i en aktivitet och det andra avser delaktighet i att fatta beslut (Thomas, 2007). Den första definitionen liknar den som används av Världshälsoorganisationens klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. De definierar begreppet delaktighet som en persons engagemang i en livssituation. Engagemang innebär att delta, att ingå i eller vara involverad i en aktivitet eller handling. I delaktighet ingår också faktorer som lärande, kommunikation och mellanmänskliga relationer (WHO, 2001). Delaktighet anges i Svenska Akademins ordlista (1998) som att ta del i något, till exempel ta del i en gemenskap eller i en uppgift. Definitionen kan också utvidgas till att betyda aktiv medverkan eller medansvar (Svensk ordbok, 1986). Medverkan betonas i denna definiton, vilket kan tolkas som om delaktighet kräver en interaktion mellan företeelser eller individer (Molin, 2004). Det engelska ordet för delaktighet, 6

11 participation, kommer från pars, -tes, vilket betyder del samt capere, vilket betyder taga. Med andra ord betyder participation i sin helhet deltagande. Det kan tolkas som att deltagande sker i en fullständighet och på egna villkor (Rosenqvist, 1997). Även inom handikappomsorgen används begreppet delaktighet med innebörd av en aktiv form. Där används begreppet med betydelsen att det innebär ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare används begreppet i bemärkelsen att människor med funktionsnedsättning ska vara med i samhället tillsammans med och på samma villkor som andra (Socialdepartemetet, 1993:387). Delaktighet bör enligt Molin (2004) beskrivas som ett samspel mellan en individ och den sociala och fysiska omgivningen. Han belyser även att delaktighet finns i två olika dimensioner minimal och maximal delaktighet. Minimal delaktighet innebär att minst en form av delaktighet föreligger. Med maximal delaktighet förutsätts att det finns en interaktion mellan individ och dess omgivning. Delaktighet kan även delas in i tre aspekter som visar sig i vilka sammanhang eleven får vara med, i vilka sammanhang eleven kan vara med samt i vilka sammanhang eleven vill vara med (ibid.). I studien avser delaktighet den individuella aspekten av begreppet och vi har valt att fokusera på elevens medvetenhet om sin kognitiva utveckling. Delaktighet innebär att eleverna är involverade i beslut och frågor som rör dem i skolan samt att de har en aktiv roll i sin egen kunskapsutveckling. I studien undersöks lärares uppfattningar om arbetssätt som möjliggör för denna slags delaktighet och berör således Molins (2004) två första aspekter av begreppet delaktighet. Dessa aspekter kan i vår studie översättas med hur lärare möjliggör för elever att få och kunna vara delaktiga i sin kunskapsutveckling Intellektuell funktionsnedsättning Enligt ICF (WHO, 2001) innebär funktionsnedsättning en nedsättning hos individen. När funktionsnedsättningen är en kombination av betydande begräsningar i intellektuella funktioner och adaptivt beteende, vilket täcker många vardagliga situationer och praktiska färdigheter, benämns funktionsnedsättningen utvecklingsstörning (AAIDD, 2010). Utvecklingsstörning avser med andra ord intellektuell funktionsnedsättning i kombination med adaptiv förmåga. Med adaptiv förmåga menas förmågan att klara den dagliga livsföringen och brukar delas in i tre färdigheter: praktiska, sociala och skolrelaterade. Internationellt används olika benämningar av utvecklingsstörning. I USA har mental retardation ersatts med intellectual disability. I 7

12 Storbritannien förekommer både intellectual disability och learning disability. I Sverige används benämningen intellektuell funktionsnedsättning och inom bland annat utbildningssektorn och handikappomsorgen används utvecklingsstörning (Jakobsson & Nilsson, 2011). I studien görs skillnad i benämningen funktionsnedsättning samt intellektuell funktionsnedsättning utifrån ovan nämnda definitioner. Intellektuell funktionsnedsättning delas vidare in i grav, måttlig eller lindrig. En person med grav intellektuell funktionsnedsättning har ett mycket konkret sätt att uppfatta verkligheten och befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. En person vars förståelse av verkligheten är mer övergripande, sägs ha en måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Deras förståelse utgår från det de själva varit med om. En person med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har en mer allmän verklighetsuppfattning som går utöver den egna erfarenheten. Elever som har intellektuell funktionsnedsättning och på grund av den inte bedöms nå grundskolans kunskapsmål, har rätt att mottagas i grundsärskolan. (Jakobsson & Nilsson, 2011) 4.2 Delaktighet och kunskapsutveckling teoretiskt sammanhang En studie genomförs alltid med utgångspunkt i en eller flera teorier som ligger till grund för forskningen. De teoretiska utgångspunkterna som används i studien kan ses som en förklaringsmodell som i analysen ska förtydliga det som undersökts. De teoretiska utgångspunkterna ska med andra ord bringa förståelse ur det resultat som har framkommit i studien (Bryman, 2011). I denna studie är delaktighet och kunskapsutveckling centralt och därför vilar vår teoretiska utgångspunkt på Deweys (2004) teori om den progressiva pedagogiken. Teorin syftar bland annat till att eleven ska stå i centrum och ta en mer aktiv roll i undervisningen samt beredas tillfälle att utveckla sin identitet. Eleven ska även få möjlighet att sätta upp mål, planera sitt handlande och bedöma sina resultat (ibid.). Läraren har i undervisningen en handledande roll som fördjupar och stimulerar elevens utveckling. I en öppen dialog mellan lärare och elev kan de tillsammans skapa en utbildning som grundar sig i elevens intressen och verklighet (Dewey, 1997). Dewey ansåg att lärandet ska upplevas som meningsfullt för eleven genom att få med dennes erfarenheter och upplevelser i skolarbetet. Genom att skapa ett meningsfullt lärande bidrar det till att eleven känner större självdisciplin, som ökar i takt med elevens 8

13 upplevelser av delaktighet. Genom att eleven är delaktig i att utforma egna mål medverkar det till att eleven själv reflekterar över hur och varför målen ska uppnås. På detta sätt är eleven delaktig och har inflytande över sitt eget lärande, vilket resulterar i att eleven motiveras att sätta upp nya mål där en koppling mellan det egna initiativet, skolan och samhället i stort blir tydligt (Dewey, 1997). För att anpassa undervisningen efter den användning och de behov som finns i samhället och hos eleverna bör skolan vara föränderlig. Skolan ska utifrån elevernas intresse ge dem de förutsättningar som efterfrågas i samhället för att skapa meningsfullhet (Dewey, 2002). 4.3 Forskning om elevers delaktighet i skolan Delaktighetsbegreppet innehåller alltid en aspekt av upplevelse. Därför är det egentligen omöjligt att skatta en individs delaktighet. Det är endast individen själv som kan bedöma sin egen delaktighet. Att själv skatta sin delaktighet kan för en del personer innebära vissa svårigheter, till exempel när det gäller små barn eller personer med funktionsnedsättningar (Almqvist, Eriksson & Granlund, 2004). För att vara delaktig räcker det inte med att enbart delta. Det krävs även att eleven upplever sig delaktig samt att han eller hon kan fatta beslut och aktivt delta i aktiviteten (Eriksson, 2006). Tetlers (2011) forskning visar att lärares och elevers uppfattningar om elevernas delaktighet i samma situation skiljer sig åt. Läraren har i dessa situationer uppfattat en högre grad av delaktighet än vad eleverna själva gjort. I delaktighet är kärnan engagemang och eleverna upplever i dessa fall inget engagemang i de frågor som lärarna menar att de är delaktiga i. I en studie gjord av Almqvist et al. (2004) har forskarna kartlagt 472 barn och ungdomars delaktighet i skolmiljöer. Studien visar att elever som har hög upplevelse av delaktighet bedömer samspelet med lärare och klasskompisar som positiv och frekvent. Eleverna upplever också en inre kontroll och en hög grad av självständighet. Vid jämförelse mellan elever med och utan funktionsnedsättningar är det självständigheten som visar sig vara den största skillnaden. Elever med funktionsnedsättningar bedömer sin självständighet lägre än elever utan funktionsnedsättningar. Samtidigt uppskattar elever utan funktionsnedsättningar sin delaktighet i fria aktiviteter högre än de med funktionsnedsättningar. Med fria aktiviteter menas aktiviteter där inga vuxna är med eller där delaktigheten är frivillig, som till exempel vid aktiviteter på raster. I strukturerade situationer däremot bedömer elever med funktionsnedsättningar sin 9

14 delaktighet lika stor eller högre än elever utan funktionsnedsättningar (Almqvist et al. 2004). Molin (2005) tolkar resultatet av sin studie som att det inte är elevers bristande självständighet som hindrar ökad delaktighet utan snarare formella strukturer. Det är därför viktigt att se till helheten för att uppmärksamma eventuella hinder i den fysiska miljön, vilka kan leda till låg delaktighet. Själva skolkontexten kan antingen skapa hinder eller möjligheter för delaktighet i det dagliga arbetet (Jakobsson & Nilsson, 2011; Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013). Elever med funktionsnedsättningar skattar sitt samspel med lärare som positivt och frekvent och har ett bättre och mer frekvent samspel med sina lärare än vad elever utan funktionsnedsättning har (Almqvist et al. 2004). Däremot finns forskning som visar att elevers med funktionsnedsättningar relation till lärare består av asymmetri. Det är de vuxna som styr och tar mest plats (Östlund, 2012). Resultatet av Szönyis (2005) studie visar att yngre elever i grundsärskolan inte reflekterade över att de saknade inflytande över sitt eget lärande. Eleverna tog förgivet att det var de vuxna som bestämde i skolan. Inflytande var däremot något som uppmärksammades bland de äldre eleverna. De hade en önskan om att kunna påverka sin situation i skolan mer. Almqvists et al. (2004) studie visar att varken typ, grad eller antal funktionsnedsättningar är starkt relaterade till upplevelsen av delaktighet. Trots detta visar resultatet även på att elever med funktionsnedsättningar upplever lägre grad av delaktighet i jämförelse med elever utan funktionsnedsättningar. Upplevelsen av delaktighet är beroende av flera faktorer och graden av delaktighet varierar från situation till situation. Det är därför inte möjligt att bedöma delaktigheten utan ett sammanhang. Erikssons (2006) studie visar också att graden av funktionsnedsättning har liten inverkan på elevens delaktighet. Det viktigare däremot var att inte separeras från sina kamrater, utan att få stöd direkt i klassrummet. Göranssons (2008) studie visar på områden som enligt elevers egna uppfattningar är betydelsefulla för utvecklingen av delaktighet för elever med funktionsnedsättningar: nämligen stämningen, skolledaren, att bestämma och utöva inflytande, raster samt samverkan med elever under lektionstid Möjligheter för ökad delaktighet För elever med funktionsnedsättningar leder delaktighet till höjd självständighet, kunskapsutveckling och social inkludering (Maxwell, 2012). Främst handlar elevers möjlighet till delaktighet om skolans inställning. Låg delaktighet uppstår bland annat på 10

15 grund av föreställningar och värderingar, vilket visar att personalens bemötande och inställning därför kan bli en barriär till att uppnå delaktighet (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013). Almqvist et al. (2004) ger i sin studie förslag till möjliga åtgärder för att öka elevers med funktionsnedsättningar upplevelse av delaktighet. De nämner bland annat att ett sätt är genom förändringar av attityder och bemötande som människor i dess omgivning använder. Möjligheten till delaktighet för elever med funktionsnedsättning är enligt Jakobsson och Nilsson (2011) beroende av personalens förhållningssätt. En förutsättning för att uppleva delaktighet är att miljön kännetecknas av att olikheter accepteras och att det finns ett intresse för samtliga individer. Författarna menar att utgångspunkten för elevers olika grad av delaktighet och inflytande utgörs av relationsmönster mellan vuxna och elever. Elevers delaktighet kan delas in i föga inflytande, visst inflytande och stort inflytande. I den största upplevelsen av delaktighet försöker de vuxna i skolan få eleverna att aktivt ta ansvar för sitt skolarbete. Sätt att göra detta på är genom att de vuxna drar sig tillbaka lite, att inte hjälpa eleverna för mycket utan istället ge eleverna utmaningar och stödja dem så att de på egen hand klarar uppgifter som ligger på gränsen till deras förmåga (Jakobsson & Nilsson, 2011). Delaktighet handlar bland annat om i vilka sammanhang elever får, kan och vill vara med i aktiviteter (Molin, 2004). För att möjliggöra samtliga elevers delaktighet, krävs att lärare tänker utanför allmänna mönster av elevers utveckling och variation vad gäller kön, kultur och social klass. Rent generellt kan sägas att olika elever tolkar samma situationer, aktiviteter och uppgifter på olika sätt. Det är därför viktigt att lärare är medvetna om vilken undervisningsstil de står för och vara benägna att förändra undervisningen utifrån elevernas behov (Hart, 2008). Forskning visar att lärares pedagogiska uppdrag med bland annat att skapa möjligheter för elevers delaktighet får bäst resultat då kunskap blir en integrerad del av den dagliga undervisningen (Tetler, 2011). För att öka delaktigheten är det viktigt att elever har möjlighet att påverka sina val av arbetsuppgifter och har möjlighet att ändra sig om arbetssättet inte fungerar för dem. Genom att ha en mångfald av arbetssätt samt att alltid beskriva de aktiviteter som elever ska välja mellan, ökas möjligheterna för att samtliga elever ska vara delaktiga (Hart, 2008). Jakobsson och Nilsson (2011) betonar att det arbetssätt som används kan avgöra 11

16 möjligheten för elevers delaktighet. Författarna tar också upp vikten av att läraren i detta sammanhang är en aktiv samtalsledare, som är medveten om att även sättet frågor ställs på kan få konsekvenser för elevers delaktighet. Med andra ord skapar lektionens organisation förutsättningar för både delaktighet och kunskap (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013). Erikssons (2006) studie visar att åtgärder för att stödja graden av involvering i en specifik aktivitet kan vara det mest effektiva sättet att stödja elevers delaktighet. Möjligheten att öka elevers delaktighet skapas i kommunikationen mellan lärare och elev. Genom att mötet blir av pedagogisk karaktär blir eleverna delaktiga i sitt eget lärande. De ges då möjlighet att reflektera och ta ansvar för sitt arbete och ges inflytande över sin skolsituation. I detta möte fokuseras på elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet vad gäller planering och genomförande av aktiviteter, undervisning och skolarbete (Jakobsson & Nilsson, 2011). För att öka elevers delaktighet är det fördelaktigt att låta dem delta i formulerandet av kortsiktiga mål samt strategier för att utvärdera sin måluppfyllelse (Almqvist et al. 2004). Om lärare med andra ord önskar öka elevernas möjlighet till delaktighet måste de aktivt få med eleverna i planering och utvärdering av undervisningen (Tetler, 2011). Sammanfattningsvis kan sägas att delaktighet i skolans vardag skapar förutsättningar för elevers utveckling. Forskare lyfter fram möjliga metoder för att öka elevers delaktighet, men kunskapen om dessa metoder behöver implementeras hos lärare inom grundsärskolan för att de ska gynna eleverna. 5 Metod För att undersöka hur lärare möjliggör för elever med intellektuell funktionsnedsättning att vara delaktiga i sin kunskapsutveckling, valdes fenomenologiskt förhållningssätt med kvalitativ ansats för vår studie. Fenomenologi är inriktat på världen som vi lever i varje dag. I kvalitativa ansatser innebär ett fenomenologiskt förhållningssätt att forskaren har intresse av att förstå sociala fenomen utifrån respondenternas egna perspektiv och deras uppfattningar av olika situationer i dess omgivning (Kvale & Brinkmann, 2009). 12

17 5.1 Kvalitativ ansats Syftet med en kvalitativ ansats är att förstå ämnen och fånga kunskaper ur respondentens egna perspektiv från sin vardag. Genom att använda sig av kvalitativ ansats försöker forskaren se situationen med respondentens ögon och förstå förhållanden genom att utveckla mening ur respondentens erfarenheter. Forskaren försöker således utveckla mening och kunskap ur respondentens erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009). Enligt Bryman (2011) fokuserar kvalitativ forskning ofta på det unika i den sociala verklighet som studeras. Samtidigt kan forskning med kvalitativ ansats leda till att det som undersöks utvecklas till djup kunskap snarare än bred. De olika ansatserna, kvalitativ kontra kvantitativ, uppvisar olika intresseinriktningar som speglar olika epistemologiska uppfattningar om vad som utgör godtagbar kunskap. Till skillnad från en kvantitativ ansats som ofta fokuserar på mätbara siffror, fokuserar den kvalitativa ansatsen istället på berättande ord och det är respondenternas perspektiv som är utgångspunkten. Den kvalitativa forskningen är dessutom induktiv till sin art. Det innebär att synen på teori och praktik genereras av att forskare kommer fram till en teori utifrån resultat i forskning. I kvalitativ forskning beskrivs den kunskapsteorietiska ståndpunkten som tolkningsinriktad. Det innebär att fokus ligger på att förstå hur deltagare i en viss miljö tolkar sin verklighet (Bryman, 2011). Då studien fokuserar på lärares egna erfarenheter av hur de arbetar för att möjliggöra elevers delaktighet ansåg vi att en kvalitativ ansats var mest användbar för denna studie. 5.2 Kvalitativ intervju redskap för datainsamling Inom fenomenologi förekommer datainsamlingsmetoder av olika slag, bland annat intervjuer, observationer, öppna enkäter eller en kombination av dessa (Bryman, 2011). I enlighet med de teoretiska utgångspunkter som denna studie är grundad på är en kvalitativ intervju relevant för datainsamling. Intervju som redskap för datainsamling blir relevant eftersom den slags information vi behöver för studiens syfte är uppfattningar av hur lärare möjliggör för elever med intellektuell funktionsnedsättning att vara delaktiga i sin kunskapsutveckling. Genom denna datainsamlingsmetod betonas respondenternas egna uppfattningar och synsätt. Respondenterna ges dessutom tillfälle att med egna ord beskriva sin arbetssituation. 13

18 Den vanligaste formen av intervju är ett samtal mellan forskare och respondent, vilket har en struktur och ett syfte. Genom att omsorgsfullt ställa frågor och lyssna lyhört kan forskaren skaffa sig grundligt prövade kunskaper. Vid intervjuer är det forskaren som bestämmer riktingen på samtalet och ska se till att den som blir intervjuad håller kvar fokus på ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009). Information genom intervju är enligt Fangen och Sellerberg (2011) mycket viktig även om det är subjektiva upplevelser som enskilda personer har. I studien ansågs det vara viktigt att besöka lärarna i deras arbetsmiljö, då vi befann oss i ett annat land med bland annat en skolkultur som skiljer sig från den svenska. Detta styrks av Ahrne och Svensson (2011) som betonar att det finns fördelar med att besöka den miljö där respondenterna arbetar och låta förståelsen som forskaren tar del av influera den fortsatta forskningen och kunskapen. Därigenom kan forskaren närma sig respondentens perspektiv. Genom att besöka skolan i tre dagar, har vi genom fältanteckningar införskaffat en slags kontextualiseringsinformation. Denna information genomsyrar och framkommer till viss del i den kommande analysen och tolkningen av empirin. Intervjuer har en stor fördel gentemot enkäter genom att forskaren kan ställa relativt sett fler och mer komplicerade frågor till respondenten. Det hör också ihop med forskarens möjlighet till att direkt reda ut oklarheter samt möjlighet att stötta respondenten så att svaren blir så kompletta som möjligt. Tänkbara nackdelar vid intervjuer är att det finns en risk att forskaren omedvetet påverkar respondenten genom till exempel ordval och tonfall. Detta kan i sin tur påverka studiens resultat (Dahmström, 2011). Vidare finns en risk för att resultatet i studien är beroende av det samspel som uppstår mellan forskaren och respondenten (Bryman, 2011). Likväl kan all forskning anses vara forskarberoende i den meningen att forskaren alltid har en betydelsefull roll i alla stadier under forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2009). Beträffande datainsamlingen föll valet på semistrukturerade intervjuer. Intervjuer av detta slag är flexibla, där forskaren använder sig av en intervjuguide med specifika teman som ska beröras under intervjun. Under semistrukturerade intervjuer har respondenten stor frihet att utforma svaren på sitt eget personliga sätt. Forskaren följer upp oklarheter och sådant som behöver en fördjupad förklaring genom uppföljningsfrågor (Bryman, 2011). Vid utarbetandet av intervjuguide (bilaga A) valdes att föra in studiens syfte och frågeställningar i en tabell, med inspiration från Molin 14

19 (2005). Det blev på det sättet tydligt att samtliga intervjufrågor (bilaga B) stämde överrens med både syfte och frågeställningar. Inledande och avslutande frågor presenteras inte i denna tabell då de har till syfte att få igång samtalet samt runda av och knyta ihop intervjun. Att samla in data via inspelning ger forskaren möjlighet att fånga respondenternas svar med deras egna ord och risken att uttryck eller speciella fraser går förlorade minskar (Bryman, 2011). En annan fördel med inspelning är att forskaren helt kan koncentrera sig på ämnet och dynamiken i intervjun istället för att fokusera på att anteckna (Kvale & Brinkmann, 2009). Respondenterna måste ge sin tillåtelse till att intervjun spelas in, enligt forskningsetiska riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2011). För vår studie finns ytterligare en fördel med inspelning, nämligen att vi då kunde fokusera på innehållet i det som sades istället för att vara oroliga över att språkliga brister skulle skapa begränsningar i resultatet. 5.3 Urval Barn tillhör en av de grupper som exkluderas mest från forskning. En av anledningarna till detta kan ha att göra med att vuxna anses ha mer erfarenhet eller kunnande (Alderson & Morrow, 2011). I denna studie har elevers egna upplevelser av delaktighet valts bort då önskan var att komma åt arbetssätt och lärares uppfattningar om vad som möjliggör elevers delaktighet. Vårt val i detta hänseende grundar sig i okunskapen som, enligt Skolinspektionens granskning (2010:9), finns i den svenska grundsärskolan och betydelsen av att lärare skaffar sig denna kunskap för att vidare kunna utveckla eleverna. Lärare inom den svenska grundsärskolan har krav på sig att få eleverna delaktiga (Utbildningsdepartementet, 2011), men samtidigt saknas kunskap om hur de ska göra detta (Skolinspektionen, 2010:9). Därför anser vi att det var relevant att kontakta lärare som aktivt arbetar med elevers delaktighet. Av den anledningen har vi valt att göra ett målinriktat urval. Ett sådant urval innebär att forskaren gör sitt urval utifrån önskan att intervjua personer som kan vara relevanta för studiens syfte. Med andra ord handlar det om ett strategiskt försök att skapa överensstämmelse mellan urval och frågeställningarna i studien (Bryman, 2011). För studien valdes en europeisk skola ut vars rektor menar att samtlig personal arbetar med elevers delaktighet i deras egen kunskapsutveckling. Att en europeisk skola valdes 15

20 framför en svensk var just på grund av deras tydliga ståndpunkt om att alla arbetar med elevers delaktighet. Via mail kontaktades skolan för att se huruvida det fanns möjlighet för oss att genomföra studien hos dem. När vi fått besked om att studien kunde genomföras på den aktuella skolan, skickades det krav vi hade på de personer som skulle intervjuas. Detta krav innebar att samtliga respondenter skulle vara lärare vars elever har intellektuell funktionsnedsättning. En framställan gjordes också om att respondenterna skulle arbeta med elever i olika åldrar. Vår kontaktperson på skolan hade således ett möte med skolans huvudlärare för att framföra vårt krav och vår önskan. Utifrån dessa valde huvudläraren sedan ut fem lärare som kunde medverka i studien. De utvalda lärarna tilldelades uppgiften att medverka vid en intervju, utan att egentligen bli tillfrågade. Samtliga lärare mottog därefter ett missivbrev (bilaga C) där vi kortfattat presenterade oss samt beskrev studiens syfte och etiska riktlinjer. Efter detta förekom ingen mer kontakt med respondenterna förrän på själva intervjutillfället. Studiens urval presenteras i tabellen nedan. Urvalet bestod av en manlig och fyra kvinnliga lärare. För att säkerställa mannens konfidentialitet har fingerade könsneutrala namn valts till samtliga respondenter. Valet att använda namn istället för att numrera lärarna gjordes för att underlätta läsandet och ge resultatet mer karaktär. Gemensamt för samtliga klasser är att de består enbart av elever med intellektuell funktionsnedsättning. I samtliga klasser fanns flera elever med olika tilläggsfunktionsnedsättningar. Dessa presenteras inte i tabellen nedan, då de inte anses ligga i studiens intresse. Tabell 1. Urval av respondenter Lärare År på skolan Elevålder Elevers utvecklingsnivå Andrea 15 år år Lindrig eller grav intellektuell funktionsnedsättning och autism. Charlie 7 år 7-9 år Grav intellektuell funktionsnedsättning. Kaj 1 år 7-8 år Lindrig intellektuell funktionsnedsättning och autism. Kim 1 år år Grav intellektuell funktionsnedsättning. Robin 3 år år Lindrig intellektuell funktionsnedsättning. 16

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Lokal Pedagogisk Plan

Lokal Pedagogisk Plan Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer