NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN

Transkript

1 NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN Information från Galaxen om rehabilitering och prevention Nr Ställningsbyggare ett farligt höjdarjobb Nyheter på byggmässan Om lärlingsutbildning på NCC Varför inte bli en Mur. Kand? G-nytt Nr

2 Att stå emot grupptrycket Häromkvällen tog TVprogrammet Kobra upp en viktig sak nämligen grupptrycket. Människor har i många situationer lika lätt att bilda stim som fiskar. Det är oerhört svårt att stå emot när många börjar agera. Även om de har fel. För några månader sedan ropade alla högkonjunktur, köp, köp, köp. Nu har stimmet vänt 180 grader, mycket snabbt som bara stim kan. Nu är ropen lågkonjunktur, sälj, sälj, sälj. Visst behöver konsumtionssamhället nyktra till. Visst behöver det allt mer uppskruvade habegäret hållas tillbaka men man kanske inte behöver följa massorna. I andra lågkonsumtionssamhällen som t ex i stora delar av Afrika är det lugnt. Inget har förändrats. Det rullar på. Man lever inte av imaginära tillgångar utan av tillgångar som faktiskt finns. Då märks inte finanskrisen. I vart fall inte än. I den så kallade västvärlden är det ramaskri. Varslen kommer tätt och vi kör rakt in i en lågkonjunktur med faktiskt högre fart än man tidigare sett. Men vi kanske skulle kunna tänka om och hålla emot lite grann. Vad betyder alla varslen för Galaxen? Vi brukar säga att under högkonjunktur är det lätt att hitta placeringsföretag för galaxarna och under lågkonjunktur är det fler som behöver ett arbete och det brukar jämna ut sig. Många av dem som blir arbetslösa inom byggbranschen har även krämpor. Det vet vi sedan tidigare. De har kämpat på under högkonjunkturen men i sämre tider faller de ifrån. Vissa studier tyder på att upp till 80 % av de som är arbetslösa i byggbranschen också har ett funktionshinder. Vi kommer att få mycket att göra. Många behöver få bättre anpassade arbeten framöver. En annan del av Galaxens arbete är preventionen. Under sämre tider finns ofta ökad möjlighet att utbilda sin personal. De preventionsutbildningar som ges i hela landet kan då spridas till fler företag. Vi har i de olika regionerna givit cirka personer utbildning i dessa frågor. Fler behöver påfyllning av kunskaper om hur man ska arbeta för att inte få besvär eller skador. Preventionsutbildningarna med boken Prevention och Praktisk Ergonomi som kurslitteratur ger en sådan påfyllning. Även på byggarbetsplatserna gäller det att stå emot grupptrycket som säger så här har vi alltid gjort och därmed kunna införa bättre metoder, verktyg och arbetssätt för alla. Då kommer fler att klara av ett helt yrkesliv i byggbranschen utan att behöva en galaxenanställning. Berndt Stenlund VD CentralGalaxen Bygg AB Redaktion: Roland Öqvist, tel: roland@expomarketing.se Annonser: Jessica Eklöf, tel: jessica@expomarketing.se Ansvarig utgivare: Berndt Stenlund, Tel Mailadress Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Redaktionsråd: CentralGalaxens stab och redaktören. CGB CentralGalaxen Bygg AB, tel: OBS! Tidningen förbehåller sig rätten att inte ta in annonser utan redaktionsrådets godkännande. ANNONSPRISER OCH ANNONSFORMAT 1/1-sida: 1/2-sida: 1/4-sida: 1/8-sida: 180 x 270 mm :- 180 x 135 mm. Liggande 90 x 270 mm. Stående 6 500:- 90 x 135 mm. Stående 65 x 180 mm. Liggande 4 500:- 45 x 135 mm. Stående 90 x 45 mm. Liggande 2 800:- Bilaga i tidningen: Kontakta redaktionen för offert. Annonsmaterial: Digitalt Högupplöst PDF eller EPS. Skickas till: roland@expomarketing.se Annonsmaterial till redaktionen cirka tre veckor före utgivningsvecka. Tekniska upplysningar: Format: A4, 210 x 297 mm. Sidantal. 16 sid. Färg: 4 färger Kontakta oss på CentralGalaxen: Berndt Stenlund: , Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Sven Roos: , Sven.Roos@galaxenbygg.se Henri Leray: , Henri.Leray@galaxenbygg.se Celia Hevia: , celia.hevia@galaxenbygg.se ADRESS: Gustavslundsvägen Bromma T-bana och tvärbanan station Alvik 2 G-nytt Nr

3 Byggkonjunkturen kan snabbt hoppa in på rätt väg igen Byggkonjunkturen sänder inte de mest positiva signalerna just nu. Men Region Norrs chef är ändå optimistisk. Johan Hallberg är optimistisk VD för Galaxen Region Norr. G-nytt Nr

4 GALAXEN REGION NORR Johan Hallberg är VD för Galaxen Region Norr. Den till ytan tveklöst största regionen. Avstånden är betydande. Från Umeå i söder till Haparanda i norr. Johan är utbildad byggnadsingenjör och har arbetat 15 år på PEAB. - Jag jobbade som arbetsledare och med byggstyrning och fick efterhand även ansvar för ackordsförhandlingarna och för personalfrågor. - PEAB:s norra region omfattar cirka 500 anställda, berättar han. Han har nu varit VD i cirka ett år och trivs bra med jobbet. Han delar sin tid mellan att vara chef för BI i Västerbotten och för Galaxen. - Jag visste en hel del om Galaxen sedan tidigare och visste vilken typ av jobb jag skulle få. Det är självständigt och trevligt menar han. Region Norr har 205 Galaxare anställda och det är samma typ av skador här som i övriga landet, axlar, nackar och utslitna ryggar. Men Region Norr gör ett bra resultat, man får cirka hälften av Galaxarna tillbaka i produktionen. Mycket byggande just nu Just nu byggs det mycket i regionen, för Västerbottens del mest i Umeå, och i Norrbotten sker stora satsningar bl a inom gruvnäringen. Vad som kommer att hända framöver är givetvis mycket svårt att säga. Allt tal om lågkonjunktur kan ju göra vem som helst betänksam, men Johan Hallberg är optimistisk. Optmistisk Mellan åren kommer det ut en stor årskull ungdomar som behöver bostäder, menar han. Han pekar även på de infrastruktursatsningar som görs, eller har gjorts. Till exempel Botniabanan. (Kort info för Sörlänningar. Botniabanan är en 19 mil ny järnväg, från Ångermanälven, strax norr om Kramfors flygplats, via Örnsköldsvik, Husum, Nordmaling, Hörnefors och till Umeå. Genom två landskap och fem kommuner.) - Då kan byggkonjunkturen snabbt hoppa in på rätt väg igen säger han och pekar även på det önskvärda i att återinföra ROT-avdragen för att stimulera reparationer, ombyggnader och liknande byggverksamhet. Det skulle även bidra till att minska svartjobben, tror Johan Hallberg. Större plats för ergonomi och prevention Ett annat önskemål han har är att ämnet ergonomi och prevention borde få en större plats i undervisningen på byggymnasierna. Han anser att många av dagens byggelever inte verkar ha den fysiska kapacitet som behövs för att deras kroppar ska hålla ett helt arbetsliv. - Man måste ha en viss fysik för att klara ett jobb inom byggbranschen och man måste redan i utbildningen skapa uppmärksamhet kring problemet med förslitningsskador. Även i övrigt tycker jag att man talar alldeles för lite om förslitningsskadorna. Det borde bli bättre på den punkten. Han pekar på att det finns ett visst mörkertal när det gäller byggjobb på fritiden. Om framförallt yngre killar som åtar sig att hjälpa till med olika byggjobb när de är lediga. De känner sig starka och tror inte att det spelar någon roll, men det kan naturligtvis ha betydelse i det långa loppet. - Jag vet att det här är en känslig fråga, men man borde ändå kunna prata om det menar han. Man måste ju hela tiden tänka på att man ska klara av ett helt yrkesliv. Galaxens chefsergonom Henri Leray var i Umeå och gjorde ergonomitest, bland annat på arbetsskadade målaren Ove Grönroos. Kjell Åke Lifhjelm handläggare och Preventionspilot var med och lärde sig metodiken. 4 G-nytt Nr

5 GALAXEN REGION NORR Kjell-Åke Lifhjelm hade jobbat som byggnadssnickare i sju år när han en dag skulle hjälpa till med att resa en 14 meter lång yttervägg med hjälp av en kran. När väggen var till hälften uppe skulle Kjell- Åke kolla en sak men då rasade väggen över honom. Han överlevde, men med sprickor i bäckenet tre brutna revben och en krossad höftled. - Jag har fortfarande känningar i höften, berättar Kjell-Åke, när man går långt, som vid älgjakten eller vid tunga lyft. Men han är till sin natur en energisk person så under sjukskrivningen läste han via komvux in gymnasiekompetensen och treårig teknisk linje och sedan två år på en byggteknisk linje på högskolan. Då det var svårt att få jobb inom byggbranschen vid den tiden blev han engagerad i ett projekt i Umeå som heter Stegen. En stiftelse som vänder sig till den som varit arbetslös under längre tid och behöver komma igång igen. Där var han inblandad i en rad olika projekt och träffade förre Galaxenchefen, den smått legendariske Göran Lax (fd. Ylivainio). Han engagerade Kjell- Åke som Byggpilot i Galaxen, och på den vägen är det. - I dag är jag anställd av BI och jobbar till 80 procent med Galaxen. Resterande 20 procent ägnar jag åt BI-frågor, framför allt arbetsmiljöfrågor och energieffektivisering inom byggsektorn. Kjell-Åke är numera ordförande i anpassningsgruppen där SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ingår. Han tycker det är intressant att utveckla projekt och är bra på att snoka upp saker genom ett kreativt användande av nätet. På fritiden är det jakt, och uppfödning av hundar som gäller. Han har även varit stödfamilj åt barn och ungdomar som har haft trassliga hemförhållanden. Kjell-Åke Lifhjelm, handläggare och ordförande i anpassningsgruppen. G-nytt Nr

6 STÄLLNINGSBYGGARNA STÄLLNINGSBYGGARE Men fa Vi har alla sett dem. Jonglerande med plankor och långa stålrör och klängande högt upp i luften när de bygger sina ställningar. Det ser farligt ut och det är farligt, men olycksstatistiken är inte alarmerande, menar Leif Nylén, verksamhetsansvarig för branschorganisationen STIB, Vi eftersträvar givetvis nolltolerans inom vår verksamhet och vi satsar också mycket på att utbilda och öka säkerhetstänkandet,säger Leif Nylén. - Men helt ofarligt kan ett sådant här arbete aldrig bli. Höststormar, regnväder eller snöfall. Det spelar ingen roll, ställningarna ska upp i alla fall. - Det är ett tufft jobb, medger Leif Nylén, och de skador som ställningsbyggarna kan drabbas av är lika som i den övriga byggbranschen. Förslitningsskador i armar, nacke och axlar samt i knäna. Men vi arbetar väldigt mycket för att få bukt med problemet. Där spelar bland annat Galaxens bok Prevention och Praktisk Ergonomi en viktig roll. Leif Nylén framhåller att det är oacceptabelt att man inte ska 6 G-nytt Nr

7 STÄLLNINGSBYGGARNA, ETT HÖJDARJOBB! rligt! kunna arbeta ett helt yrkesliv utan att drabbas av förslitningsskador. Galaxens bok Prevention och Praktisk Ergonomi är ett utbildningsmaterial som används vid STIBs ställningsbyggarkurser. STIB arrangerar ställningsbyggarkurser i två steg. Ställningsbyggarkurs, steg I, innehåller, förutom branschspecifik teori, bland annat byggfysik, byggmatematik, materiallära, byggmiljö och säkerhet och ett antal ämnen till. Kursens längd är 80 timmar och genomförs i kombinationen självstudier 40 timmar och internat 40 timmar. Kursen syftar till att den som erlagt godkänt slutprov erhåller kursintyg, som tillsammans med uppnått praktiskt kunskapsmål, berättigar till STIBs kompetensbevis och yrkesbevis för ställningsbyggare. säkerhetsmedveten. I dag är det också ett myndighetskrav att ställningsbyggare ska ha en adekvat utbildning för sitt jobb. Branschorganisationen STIB har cirka 100 medlemsföretag. Antalet anställda ställningsbyggare i landet hos de anslutna företagen beräknas till personer. Även företagsledarna genomgår en obligatorisk utbildning som ligger till grund för medlemskap i STIB. Denna utbildning utgör också ett av kriteriekraven för STIB-auktorisation. En auktorisationsnämnd, bestående av representanter för beställar- och entreprenörsidan, har fastställt ett auktorisationsreglemente i vilket övriga kriteriekrav framgår. Tidsperioden för STIBauktorisation är två år, varefter omprövning sker. Uppfylls inte kraven enligt reglementet kan nämnden besluta om indragning när som helst. Allt för att beställarna ska känna större säkerhet. Även om det förekommer mycket ställningsbyggnation inom byggbranschen så är det inom industrin som det mesta byggandet förekommer. Massafabriker, gruvindustrier, kärnkraftverk och oljeriggar kräver stora volymer ställningsmaterial och ett stort antal ställningsbyggare. Ställningsbyggarkurs, steg II, är en tredagars teorikurs för teamledande ställningsbyggare. Där går man in på områden som säkerhet, ledarskap arbetsmiljö och ekonomi till exempel. Som helhet ett mycket ambitiöst utbildningsprogram för branschens medarbetare. - Det fanns en tid när man hämtade personal i hamnen, eller var man nu kunde få tag i folk. Men det var länge sedan, påpekar Leif Nylén. I dag är en ställningsbyggare både väl utbildad och mycket Leif Nylén och hans fru Eva är hela bemanningen på kansliet hos STIB, ställningsbyggarentreprenörernas branschorganisation. G-nytt Nr

8 STÄLLNINGSBYGGARNA ETT JOBB SOM STÄLLER HÖGA KRAV Ulf Kvarnström har själv varit ställningsbyggare och vet hur tufft jobbet är. Han har som ombudsman i Byggnads även synpunkter på skydds- och miljöfrågor i allmänhet och på dagens byggarbetsplatser i synnerlighet. Ulf Kvarnström arbetar numera som ombudsman på Byggnads i Örebro, men har en bakgrund av 25 år som ställningsbyggare. - Det var ett trevligt jobb. Jag trivdes med arbetskamraterna och att vara utomhus, men det är ett oerhört tungt arbete och belastningsskadorna är avsevärda, menar Ulf Kvarnström. Han vet av egen erfarenhet vad han talar om. En rygg som så småningom pajades av att langa 100-tals rör, plankor och kopplingar dag ut och dag in satte stopp för Ulf Kvarnströms fortsatta arbete som ställningsbyggare. Diskbråck och kronisk muskelinflammation var orsaken. - Man satte oftast igång med att jobba totalt ouppvärmd, vilket var idiotiskt, men man visste inte bättre då. Så en dag så small det bara till och man var färdig, berättar han. - Men jag saknar fortfarade jobbet, säger han. Efter två år med arbetsträning i sitt gamla företag, kunde han börja jobba full tid igen, men då med skyddsfrågor och som facklig förtroendeman på firman. Sedan 2004 arbetar han på Byggnads avdelning i Örebro. - Det behövs fler tekniska hjälpmedel för att få bort tunga lyft, anser Ulf Kvarnström. Ulf Kvarnström menar att utvecklingen går bakåt, vad gäller arbetsskadorna och olycksfallen på byggarbets-platserna. Fler olyckor och fler dödsfall registreras. Varför? - En förklaring kan vara att man inte hinner göra riskbedömningar av arbetsmomenten. Det egna ansvaret, både hos arbetsgivare och arbetstagare beaktas inte utan man kör bara på. Han vill dock påpeka, att de stora byggföretagen arbetar mycket bra och man arbetar hårt med arbetsmiljö- säkerhetsfrågorna. Men underentreprenörerna och andra mindre företag anser sig inte ha ekonomi för skyddsutrustning och för arbetsmiljöåtgärder. - Dessutom tillkommer det som vi inte ser i dag. Belastnings- och förslitningsskadorna. Vi får in ett par stycken varje dag och hur kommer vi att kunna ta emot det ökande antal som med största säkerhet kommer? Ett annat problem som rör ställningsbyggarna är dammexponering. Speciellt vid rivning av fasadställningar, där man putsat med kalkbruk rivs det upp mängder av damm som söker sig in i lungblåsorna och dessutom svider, bränner och irriterar. - Det här är ett problem som det pratas alldeles för lite om, man ser inte dammet som en hälsofara, anser Ulf Kvarnström. Han pekar på att man har svårt att rekrytera nytt folk till branschen och ger som exempel ett företag som annonserade om att man behövde 300 nya ställningsbyggare. Man fick två svar! - Det behövs fler tekniska hjälpmedel för att få bort så många tunga lyft som möjligt. Han ger exempel på en dansk mobil hiss som kan monteras på några minuter. - En sådan borde bli standard. Det är den i Danmark, som för övrigt har kommit mycket längre vad gäller teknisk utveckling för att underlätta ställningsbyggarnas arbete. - Ställningsbyggare är ett jobb som ställer höga krav på både hjärna och kropp. Inget jobb är det andra likt och man måste vara kreativ och självständigt hitta lösningar för uppgiften. Vill du veta mer om den danska hissen? Gå in på Klicka på Produkter och leta efter Herlev Hejset. 8 G-nytt Nr

9 AFA-PROJEKTET Undersökningen av byggindustrins arbetsmoment fortsätter CentralGalaxen har fått ett anslag från AFA (se Galaxen-Nytt 1/08) för att ta fram undersökningar av de olika arbetsmomenten inom byggnadsindustrin. Inblandade i projektet är, förutom CentralGalaxen, Tekniska Högskolan i Stockholm KTH och Lunds Tekniska Högskola LTH. Resultaten man kommer fram till ska läggas hemsidan för arbetsinstruktioner, www. byggai.se och kommer att bygga på CentralGalaxens sju grunder för utveckling av prevention och utbildning. Dessa grunder är: 1. Praktisk Ergonomi. Arbetsmoment. Yrkeskompetens. Erfarenhet och attityder. 2. Arbetsskadestatistik från AFA. 3. Belastningsergonomi. Bygger på rapporter från AFS 4. Borgskalan. 5. Biomekanik. 6. Praktisk ergonomianalys 7. Verktygsbedömning. Arbetet fortsätter nu med en inventering av cirka 100 utvalda arbetsmoment som förekommer inom byggindustrin, det beräknas finnas sammanlagt omkring st. Dessutom arbetar man vidare på att bedöma de olika arbetsmomenten. Målsättningen är att få fram en säkrare bild av hur man egentligen arbetar i dagens byggverksamhet. På Tekniska Högskolan i Stockholm KTH kommer man även att ta fram ett gemensamt kvalitetssystem där man undersöker olika skadetillfällen och följer dem bakåt. Vad hände innan olyckan/skadan uppstod? Vilka fel har gjorts och vad kan man göra för att hindra att de upprepas? Efterhand kommer resultaten att läggas ut på så att fler kan ta del av resultaten och att bättre och säkrare arbetsmetoder införs på de svenska byggarbetsplatserna. Där ska platschefer, verkmästare med flera kunna datera upp sina kunskaper om hur de olika arbetsmomenten ska genomföras på bästa sätt. Dessutom är förhoppningen att byggymnasier och lärlingsutbildningar ska kunna gå in och få kunskaper om hur arbetsmomenten ska utföras. Projektet beräknas vara avslutat under år Fakta om byggai.se är en portal för arbetsinstruktioner som är framtagen av Lunds Tekniska Högskola för planering och arbetsberedning av arbetsmoment på byggoch anläggningsarbetsplatser. Fakta om AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) består av ett hundratal föreskrifter med beteckningen AFS. De är försedda med ett årtal och ett nummer, t.ex. AFS 2006:04. Fakta om AFA AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter: Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Sedan det första försäkringsärendet 1963 har AFA hanterat mer än 10 miljoner ärenden. Det gör deras samlade kunskap och erfarenheter unika i världen. AFA stödjer forskning och skadeförebyggande verksamhet både genom finansiella anslag och genom att erbjuda tillgång till dess unika skaderegister. Kolla in vår nya hemsida! Galaxens hemsida har hängt med en tid så nu var det dags att förnya den. Gladare färger, bättre tillgänglighet och nya möjligheter kommer ni att hitta på den nya sidan. Bland annat kommer Sven Roos direkt kunna att besvara frågor om rehabilitering och Henri Leray ger besked om prevention. Dessutom mycket, mycket annat att glädjas åt. Tveka inte, knappa in www. galaxenbygg.se och kolla. Så här ser förstasidan ut på Galaxens nya hemsida. Gå in och kolla. Nu! G-nytt Nr

10 ETT FANTASTISKT KUL OC LÄRLINGSUTBILDNING Kim Kapfält, lärare och studiehandledare i byggteori vid byggymnasiet i Sundbyberg. Kenneth Andersson, utbildningsansvarig på NCC och Per Mangs som kommer att efterträda Kenneth. Jobbet består i att ta hand om byggelever, lärlingar och handledare, berättar Kenneth Andersson, utbildningsansvarig på NCC. Det omfattar hela Mälardalen. Dessutom ingår Rönninge byggymnasium med filialen i Sundbyberg i ansvarsområdet. Byggbranschen är unik såtillvida att den har en egen utbildning inbyggd i byggverksamheten. Utbildning av byggnadsarbetare sker till stor del i samverkan med branschens företag och organisationer genom en lärlingsutbildning. - Det här är ett fantastiskt kul och inspirerande jobb, tycker Kenneth. Att följa eleverna från byggymnasiet fram till att de får sina yrkesbevis är spännande och roligt. Kenneths väg fram till det jobbet har varit lite krånglig. Han började som snickare men märkte att ryggen började ta stryk, Efter att i fem år bitit ihop med ständig ryggvärk så gick det inte längre och han blev stelopererad. Han började så småningom inom Galaxen som Byggpilot och satt i den Regionala Yrkeskommitén (RYK) och jobbade som handläggare i Galaxen innan han fick jobbet hos NCC. Trots att han tycker att det blir svårt att lämna NCC, kommer han nu att börja som Preventionsansvarig på Galaxen Region Öst. - Det är ett kul jobb, jag gillar att stå inför en grupp människor och dela med mig av de kunskaper man fått genom yrkeslivet, tycker han. Den som tar över efter honom är Per Mangs som började som träarbetare. - Jag halkade in i byggsvängen på ett bananskal när jag hade lämnat en FN-tjänst Det var några kompisar som tipsade mig och på den vägen är det, berättar han. Han har också hunnit med att jobba som ombudsman på Bygg 1:an där han satt i Regionala Yrkeskommitén (RYK) och Byggnadsindustrins Yrkesnämd (BYN). Han kommer först att gå parallellt med Kenneth Andersson under en övergångsperiod, för sedan ta över jobbet. 10 G-nytt Nr

11 LÄRLINGSUTBILDNING H INSPIRERANDE JOBB Rekryteringen till branschen är ett ständigt aktuellt ämne. Jobbet är både slitsamt och riskfyllt och avgångarna är många. NCC har försökt möta problemet med en intern utbildning där man ger ungdomar från byggymnasierna en kvalificerad byggutbildning. Både Kenneth och Per har synpunkter på att dagens byggelever har en sämre fysik än tidigare. Nivån på den fysiska styrkan har sjunkit betydligt, menar de. Bägge två har ett förflutet inom ishockey och är fortfarande aktiva inom idrotten, innebandy och hockey, som tränare och ledare. De vill även komma åt den Tarzan-atttyd som fortfarande finns inom branschen. Det ni lyfter för tungt i dag, kommer ni att få ont av om tio år. Även frågor om etik och moral, om hur man uppför sig mot sina arbetskamrater är viktiga frågor, menar de. - Man ska inte garva åt någon, utan med, hävdar bägge, på tal om att det många gånger kan vara en rätt tuff ton i omklädningsrummen. Men här tror (och vet de) att fler tjejer inom kåren skulle förändra en hel del. Det blir en annan och mjukare atmosfär, anser både Kenneth och Per. Under besöket på NCC får jag även tillfälle att träffa en grupp byggelever från gymnasiet i Sundbyberg. De är där för att i NCC:s galanta gymnastikanläggning få ett gympapass på betald skoltid. Undervisningen är upplagd med fyra veckor teori på skolan och fyra veckor ute på arbetsplatserna. Det är under den perioden man lagt in en timme i veckan för gymnastik. I skolan ingår det i schemat. Just de här eleverna ser dock ut att kunna klara sig bra i arbetslivet, vältränade och i fysiskt topptrim. - Jo, de flesta av här killarna håller även på med idrott på fritiden, säger Kim Kapfält som är deras lärare och studiehandledare i byggteori. Det är jättefina killar som verkligen vill bli byggare och gillar att träna. Han berättar att de även har en stunds byggymnastik varje morgon på sina arbetsplatser och att det inte är några problem med detta. - Vi trycker hårt på att de måste sköta sin kropp för att kunna orka med ett helt yrkesliv inom byggbranschen. G-nytt Nr

12 AKADEMISK BYGGUTBILDNING Varför inte satsa på att bli Mur. Kan Eller Snick. Lic. eller någon annan lärd titel som höjer upp byggjobbet på en akademisk nivå. Det går faktiskt att bli en högskoleutbildad murare. Eller Snickare. Nu finns till och med möjligheten att doktorera i snickeri eller hur man murar och putsar en vägg. Kanske något för Galaxare att fundera på? Tomas Karlson undervisar i trähantverk. Han är från början inredningssnickare Nils Erik Andersson är lärare i stolpverkskonstruktion. Han undervisar även i byggnadsteknik, statik och mekanik. Ulrich Hjort Lassen är snickare från Danmark och arbetar med sin doktorsavhandling. Ingen har väl tänkt på att byggarbete skulle kunna vara inkörsporten till en akademisk karriär. Men nu för tiden är det faktiskt möjligt. I Mariestad vid Vänerns strand bedriver Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård, utbildning för bygghantverkare, landskapsvårdare och trädgårdsmästare. Institutionen har även utbildningar där man blir konservator och bebyggelseantikvarie men dessa utbildningar finns i Göteborg. Särskilt intressant för oss är naturligtvis Bygghantverksprogrammet som är en utbildning för den som vill arbeta som bygghanverkare med inriktning på trä och mur. Utbildningen är två- eller treårig och ger 120 respektive 180 poäng och den sökande måste ha grundläggande behörighet för högskolestudier och en dokumenterad hantverkserfarenhet. - Två tredjedelar av studietiden har man arbetskläder på, säger Tomas Karlson som undervisar i trähantverk. Han är från början inredningssnickare och arbetade på ett bostadsföretag med reparationer och liknande. 12 G-nytt Nr

13 AKADEMISK BYGGUTBILDNING d? Så småningom tröttnade han och eftersom han var intresserad av gamla byggtekniker, han hade varit på några byggnadsvårdskurser tidigare, tyckte han att jobbet som lärare i ämnet passade bra. - Den här utbildningen startade, berättar han, som en tvåårig KYutbildning i byggnadsvård men fick efter en tid högskolestatus. För att komma in på utbildningen behövs en grundläggande behörighet för högskolestudier (gymnasieexamen) samt hantverksskicklighet dokumenterad genom antingen hantverksutbildning som omfattar minst ett års hantverksarbete (1750 tim.) eller genom relevant yrkeserfarenhet under minst ett år. Ulrich Hjort Lassen är något så märkvärdigt som en snickare som just nu arbetar med sin doktorsavhandling. Den kommer att dels ta formen av en fem gånger fem meter stor pergola av kraftiga balkar som ska byggas i en nyanlagd trädgård i Mariestad. Dels, naturligtvis även i en lärd utläggning om hur äldre tiders timmermän beräknade vinklar och andra konstruktionsfinesser. - Jag har gått på den här utbildningen i tre år. Jag kommer från Danmark och är utlärd snickare där. Men då fanns inte någon motsvarande undervisning där. Men det har startat en sådan nu i år, berättar Ulrich Hjort Lassen. Studierektor Anna Östnäs vid Instutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet framhåller att anknyningen till universitetet gjort det möjligt att starta forskning kring byggnadshantverket. - Det är viktigt att även hantverket sätts in i ett större samanhang, menar hon. Vi vill bygga upp en kunskapsbank och vara en kunskapsförmedlare om det som rör byggnadshantverk. - Tyvärr har vi i dagsläget endast trä och mureri som program, vi skulle även önska att måleri fanns med. Men vi hoppas att även detta ska införlivas längre fram. Jonny Eriksson, från början murare, arbetar sedan 2003 som lärare på skolan. Han menar att väldigt mycket kunskap har försvunnit på grund av att byggandet förändrats så mycket under de senaste åren. - Förr var mureri ett sätt att bygga upp en bärande stomme i en byggnad. I dag handlar det oftast att bygga ett isolerande klimatskal för ett hus. Mycket kunskap har försvunnit och det märks vid renoveringar av äldre byggnader. Man har till exempel ingen kunskap om vilken puts som användes i ett 1700-talshus. Jonny framhåller också med en viss skärpa att en duktig hantverkare är en kreativ människa som väl kan använda sina verktyg. Kunskapen sitter inte i händerna utan i huvudet. Nils Erik Andersson är lärare i stolpverkskonstruktion. Det är en urgammal teknik. Europas äldsta stolpverkskonstruktion finns i England och är från Han undervisar även i byggnadsteknik, statik och mekanik. - Det handlar om en kunskap om byggnadsteknik som man inte kan läsa sig till i böcker, berättar han. Man gör även studiebesök och tittar på olika konstruktioner i äldre hus och man tar in olika föreläsare, berättar Nils Erik Andersson. Är det möjligt att som Galaxare kunna komma in på en sådan här utbildning? Ja helt lätt är det inte, tyvärr. Det lönebidrag som man får som anställd inom Galaxen är ju kopplat till en anställning. Det har gjorts vissa undantag, men inte många. Men det kanske är dags för ett nytänkande? FAKTA OM UTBILDNINGEN Bygghantverksprogrammet är en yrkesutbildning för den som vill arbeta som bygghantverkare med inriktning mot trä eller mur. Arbetsuppgifterna finns inom byggnadsvård och i nyproduktion. Första året ger grundläggande färdigheter och förståelse för material och teknik i bygghantverk med specialisering inom områdena mur- alternativt trähantverk. De studerande väljer inriktning. Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader, konstruktioner och arbetsprocesser samt byggnadshistoria ingår i årets kurser. Det andra året ger fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom respektive område. Speciella moment som spisar och ugnar, liggtimring, stolpverksbygge och byggnadsundersökning introduceras. Utbildningen kan avslutas med högskoleexamen efter andra året. Tredje året ger fördjupad kunskap i bygghantverkets teori och historia samt konstruktions- och materiallära. Individuell metodisk eller ämnesmässig fördjupning med hantverksinriktning sker i examensarbetet som genomförs inom något av utbildningens områden. Arbetsmarknad.Bygghantverkare arbetar med byggnadsvård av olika slag, som restaurering, underhåll, reparation och ombyggnad. Många arbetar också i nischer inom nyproduktion där särskild hantverkskunskap efterfrågas. Läs mer på: utbildning/bygghantverksprogrammet/ G-nytt Nr

14 NYHETER PÅ BYGGMÄSSAN Miljö och ergonomi på byggmässan Mässan Byggmaskiner som går på Svenska Mässan i Göteborg den januari 2009, är en klassiker när det gäller maskiner och utrustning som används i byggbranschen, och den enda i sitt slag i Sverige. Här visar man allt som har med verktyg, maskiner och hjälpmedel för hus- och anläggningsbyggnation att göra. Mässan är en mötesplats för den svenska byggbranschen. Hit kommer inköpare och beslutsfattare som söker tillverkare och leverantörer av maskiner och utrustning till sin verksamhet. Eftersom ScanBygg arrangeras samtidigt, kommer branschens mest betydelsefulla aktörer att vara här. En världsnyhet! Den här apparaten från Jernhusen tar hand om allt slam från borrning och håltagning så att inte avloppssystemen belastas. Slammet filtreras och pressas ihop till lätthanterliga briketter som skickas till återvinning. Vattnet spolas med gott samvete ner i närmaste avlopp. Det bör användas fallskydd även vid arbete med bomliftar. Tyvärr är det inte alltid detta verkligen sker. På Haulette har man därför tagit fram en västmodell som är lätt att använda och ger ett gott skydd, om olyckan är framme. Trender och tendenser Skärpta krav på ekonomi, miljö och ergonomi driver utvecklingen mot allt effektivare och bättre redskap. Problemet med vibrationer är något som uppmärksammas allt mer. Många kommer att vara nyfikna på det som visas. Vi har plockat ut några stycken. På mässan kommer det att presenteras fler nyheter inom en rad olika produktgrupper: Handverktyg Bearbetningsmaskiner Lyftanordningar Ställningar och formar Gräv-, last- och schaktmaskiner Mät-, kontroll- och laserinstrument Rengöringsutrustningar Stoftavskiljare och pumpar Pål- och spåntmaskiner Skydd och säkerhet Transportmaskiner Maskinen manövreras med denna joy-stick som hänger över operatörens axel. Husqvarna lanserar en ny demoleringsrobot på mässan i Göteborg. Demoleringsrobotar används vid alla typer av rivningsarbeten, bland annat på platser där det är riskfyllt för byggarbetare att vistas. Modellen som heter Husqvarna DXR 310 är avsedd att användas inom området lätt demolering. Inomhusarbeten, samt i känsliga miljöer. 14 G-nytt Nr

15 GALAXENMODELLEN En yrkesarbetare inom byggsektorn som drabbats av sjukdom eller skada och inte kan återgå till sitt ordinarie arbete blir remitterad till anpassningsgruppen. Där utarbetar man en rehabiliteringsplan och i många fall kan man erbjuda en Galaxenanställning med lönebidragsplacering i ett lämpligt arbete så att rehabiliteringsplanens intentioner förverkligas. Galaxens uppföljare gör därefter regelbundna besök på arbetsplatsen för att se till att rehabiliteringen går bra. Lönebidraget till företaget omförhandlas varje år. Anställningstiden i Galaxen är i allmänhet inte längre än 4 år. Målet är att kunna fortsätta arbeta heltid utan lönebidrag. Galaxens rehabilitering till arbete ger vinst för alla parter. Samhällets vinst har kunnat beräknas till cirka kronor per år för varje Galaxenanställd person. Individen får ökad livskvalitet genom att få återgå i arbete och får även en högre lön än arbetslöshetsersättningen. Företaget får välutbildad arbetskraft för en låg kostnad och det företag som remitterar ett rehabiliteringsfall till anpassningsgruppen får hjälp med att klara av detta på ett riktigt sätt. G-nytt Nr

16 16 G-nytt Nr Göteborg. Tel Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen.