Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar"

Transkript

1 Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land... heter det i den svenska visan. Denna metafor för Barnets århundrade, symboliserande barndomens avskildhet från vuxensamhället i det moderna samhällsbygget tolkas väl idag i ett sociologiskt perspektiv snarare som en typisk representant för tribal childhood (James, Jenks and Prout 1998, 28-30), det vill säga en syn på barn som en egen stam, vars lekar och andra kulturella uttrycksformer är svårgenomträngliga för dem som inte själva är barn. BIN-Norden har genom åren förtjänstfullt lyft fram och diskuterat vad barnkultur är och kan vara, och i vilka olika meningar av kultur man kan tala om barnkultur (se till exempel Ekrem, Tingstad och Johnsen 2001). Exempelvis minns jag diskussionerna kring uppdelningen av barnkultur i kultur av, för eller med barn. Så småningom har synen på barnkultur breddats till att omfatta dels mera vardagliga livsformer, dels nya kulturella uttrycksformer, kanske framförallt inom mediaoch kultursektorn. De sociologiska perspektiven på barnkultur har kommit in på forskningsfältet långt senare (med början på 1980-talet) än de humanistiska, i ett skede då barnkultur som barnens egen kultur redan började ifrågasättas, och det började höjas varningsfingrar för exotisering och essentialisering av barnens världar. Barnkulturens avskildhet från vuxensamhället och förståelsen av barnkultur som barnens egen började ifrågasättas, och man började påvisa barnkulturens föränderlighet och flexibilitet, och hela begreppets diskursivitet. Till exempel menar James, Jenks och Prout (1998, 87-88) att synen på barnkultur som en avskild och autonom kulturform och begreppet barnkultur i själva verket kan vara en produkt av själva forskningskontexten och forskningsprocessen. De ifrågasätter avskildheten och pekar på barnkulturens strukturella, institutionella och diskursiva formning. I denna anda definierar de barnkultur som a form of social action contextualized by the many different ways in which children choose to engage with the social institutions and structures that shape the form and process of their everyday lives (ibid., 88). Med hjälp av begreppet cultural politics of childhood breddar Allison James och Adrian James (2004, 6-9) det diskursiva perspektivet till att omfatta inte bara processer genom vilka kulturella diskurser omsätts i sociala praktiker vid en bestämd tidpunkt, i en bestämd kultur, och därmed konstruerar barndom. 1

2 Begreppet innefattar också hur barnen upplever, hanterar och själva påverkar de styrnings- och kontrollprocesser de är underkastade. I takt med att det socialkonstruktionistiska synsättet vunnit terräng inom den sociala forskningen har man sålunda mer och mer börjat fråga sig i hur hög grad och på vilket sätt avskildheten är producerad av forskningen själv. Man kan fråga sig i hur hög grad barndomens avskildhet är en produkt av hela det tänkande i termer av binära motsatspar som har blivit ett slags grundpremiss i hela den moderna samhällsteorin idag också kritiserad från poststrukturalistiskt håll. Sådana motsatspar är struktur handling, förnuft känsla, barn vuxen. I det binära tänkandet som den moderna barndomskonstruktionen vilar på har barndomen i likhet med främmande och avlägsna kulturer fått representera den Andra, den som inte är som vi, det ursprungliga, det autentiska och det oförstörda. I bägge fallen representerar den Andra distans, avskildhet och olikhet, som vi antingen kan hylla som positiv förebild eller se ner på som något trivialt och outvecklat. Att se barndomen som den Andra legitimerar kulturell och också rumslig avskildhet och resulterar i en förenklad uppfattning om skillnad (mellan barndom och vuxendom). Den kritik som har riktats mot konstruktionen av barndom och vuxendom som binärt motsatspar har bland annat gått ut på att skillnaden inte i första hand har med ålder och åldersskillnad att göra, utan med specifika historiska och ideologiska former av kunskap, attityder och makt (Strandell 2006). Inom antropologin har man kunnat visa på hur mycket skillnaden mellan oss och dem handlar om maktprocesser och styrning. Hur platser, människor och kulturer anknyter till varandra undersöks och förstås som historiska och politiska processer, som kroppsliga praktiker som formar identiteter och möjliggör motstånd (Gupta and Ferguson 1997). Då kommer också frågan om kulturell(a) skillnad(er) med nödvändighet att ställas på nya sätt. Även om barnkulturens avskildhet och autonomi har ifrågasatts inom forskningen har själva barnkulturbegreppet med betoning på barn som tydligt identifierbart fenomen inte alls ventilerats i samma utsträckning, inte heller inom den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen. Vilken roll spelar ålder för vår syn på vad barndom och barnkultur är, och vilka ålderspremisser bygger vi implicit eller explicit in i forskningen? Måste man närma sig det som barn gör i ett åldersperspektiv? Man har relativt problemfritt kunnat tala om en barnkultur, som ett begreppsligt på ålder baserat - fenomen. Det tål att diskuteras hur mycket tribalismen fortfarande präglar synen på barnkultur och barnperspektiv i nordisk forskning, om det sedan är på gott eller ont. 2

3 Att reflektera över vilka begreppskonstruktioner och perspektiv man väljer som forskningens utgångspunkt samt vilka metodologiska och etiska val man gör under forskningens gång och vilka konsekvenser de har, har blivit något av ett standardkrav inom dagens forskning. Åldersantaganden och antaganden om ålderns betydelse hör ändå till de ofta omedvetna och oreflekterade utgångspunkterna i undersökningar om barn (Gulløv och Højlund 2003). Överhuvudtaget har åldern roll inom barndoms- och barnkulturforskningen diskuterats och problematiserats förvånansvärt lite. Den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen har genom att bortse från ålderns betydelse velat dra en gräns gentemot utvecklingstänkandet, medan den biografiska åldersforskningen, till och med den konstruktionistiska, har haft en tendens att avgränsa barndomen som ett naturbestämt och försocialt åldersskede (Lallukka 2003, 60-67). Det kan vara på sin plats att påpeka att valet att inte utgå från ett åldersspecifikt tänkande ingalunda utesluter att det finns skillnader mellan människor i olika åldrar; det har ju mängder av empirisk forskning faktiskt visat att är fallet (Christensen och Prout 2002). Frågan gäller ändå snarare om implicita ålderspremisser i forskningens utgångspunkter kunde göras mera explicita, så att deras betydelse och konsekvenser kunde synliggöras. Antaganden om ålder och ålderns betydelse är ändå så inbyggda i allt tänkande om barn att det nästan inte går att tänka bort dem. Även om vi inte diskuterar barndom i termer av utveckling förknippad med specifika åldersstadier och därmed bundna kompetenser, är det svårt inte göra implicita antaganden om kopplingen mellan barn och barndom till ålder. Att den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen har ägnat så lite uppmärksamhet åt ålderns betydelse är emellertid inte en slump eller ett omedvetet tillkortakommande, utan också ett resultat av mer eller mindre avsiktligt gjorda val. Strävan har varit att överkomma avskildheten och motsatsförhållandet mellan barndom och vuxendom också på teoretisk nivå och göra det möjligt att närma sig barndomen som ett socialt fenomen på linje med andra sociala fenomen, som därmed kan inkorporeras i normalsociologins teoretiska och begreppsliga arsenal. I strävan att särskilja sig från det utvecklingspsykologiska age-and-stage perspektivet har det sociologiska perspektivet i mycket kommit att inplacera sig som dess motsats, vilket i förlängningen har implicerat ett fasthållande av rätt fixa, åldersmässigt neutraliserade och tydligt avgränsade kategorier för barndom och vuxendom. Alan Prout (2005) menar att barndomssociologin när den började växa fram på 1980-talet ställdes inför en dubbel utmaning. Den ena utmaningen gällde att skapa ett rum för barndomen inom 3

4 sociologin på det hela taget, att inordna barndomen i den moderna samhällsteorin. Ambitionen att etablera barndomen som ett eget forskningsobjekt och barndomssociologin som ett eget forskningsområde kan väl bedömas ha varit en riktig framgångshistoria. De sociologiska perspektiven har fått genomslagskraft och initierat empirisk forskning som har gett oss helt ny kunskap om och perspektiv på barn och barndom. Så långt allt väl. Som en senkommen nykomling inom samhällsteorin kom barndomen emellertid in i samhällsforskningen just i det skede då den modern samhällsteorins centrala konstruktioner (med nyckelord som lineär utveckling, framstegstro och dikotomier) i växande grad började bli föremål för kritik från poststrukturalistiskt håll. Den andra utmaningen, som alltså bestod i att möta den poststrukturalistiska kritiken, har barndomssociologin enligt Prout (ibid.) inte lyckats lika bra med. Han pekar på upplösande tendenser i det senmoderna samhället och den utmaning dessa utgör för samhällsteorin. Att fästa uppmärksamhet vid det komplexa, det sammansatta, det orena, det rörliga och det ambivalenta är en växande utmaning för samhällsteorin generellt, och för barndomsforskningen som en del av den. På denna punkt kunde barndomsforskningen med fördel dra nytta av de bidrag som andra områden av samhällsforskningen har levererat till diskussionen om skillnader och skillnaders betydelse, till exempel den feministiska forskningen och etnicitetsforskningen (Strandell 2006). Vad barndom är, vad som hör till barndomen och hur barndomen inplacerar sig i förhållande till andra åldersgrupper är inte längre så tydligt, varken i samhället eller i teorin om samhället. Nyare biografiforskning har kunnat peka på att lineariteten och förutsägbarheten i hur människors liv gestaltas har minskat och att gränserna mellan olika livsskeden blivit mera diffusa. Nick Lee (2001) slår ett slag för det ofärdiga och dekonstruerar vuxendomen som det färdiga och mogna tillståndet som den ofärdiga barndomen kan kontrasteras emot. Allas liv karaktäriseras i det senmoderna samhället enligt honom av ett slags ofärdighet och föränderlighet, mer eller mindre oberoende av ålder. Heinz Hengst (1987, 2001) har lanserat begreppet liquidation of childhood, inte att förväxla med Neil Postmans (1982) deklaration om barndomens förestående död. Liquidation, som snarare syftar på upplösning, refererar inte till barndomens försvinnande, utan till att gränser blir otydligare, till exempel mellan lek, arbete och inlärning aktiviteter som i den moderna barndomskonstruktionen tydligt skilt åt olika åldrar. Därmed blir de kvalitativa skillnaderna i erfarenhet mellan olika åldersgrupper eller generationer mera diffusa. 4

5 Vilken roll spelar ålder? Och vilken roll spelar ålder inte? När gör ålder skillnad och hur gör ålder skillnad? Hur utslagsgivande är ålder för vilka erfarenheter människor gör? Går det att tänka bort ålder? I vilken mening kan vi då tala om specifika barnkulturella uttryck? Kan det till och med vara mystifierande att tala om specifik barnkultur? I sin abstrakt till konferensen diskuterar Sarah Bente Maria Holm interaktiva medier och ålder. Hon frågar sig hur man kan undersöka interaktiva medier från en barnkulturell synvinkel, utan att arbeta med en åldersmässig avgränsning? Bakgrunden till frågan är att det inte nödvändigtvis finns någon skillnad på barns och vuxnas tillgång till interaktiva medier, även om de använder dem på olika sätt och för olika ändamål. Vad är grunden till att behandla interaktiva medier ur en barnkulturell synvinkel, frågar hon sig. Den fråga som Holm väcker pekar mot en problematik som förtjänar en betydligt större uppmärksamhet än den hittills har fått. Den pekar just mot den upplösning och det otydliggörande av åldersrelaterade betydelser och praktiker som både Lee och Hengst har lyft fram. Den nya informations- och kommunikationsteknologin är ett av de områden i samhället som bidrar till otydliggörandet av åldersrelaterade erfarenheter och som har uppenbara konsekvenser för relationerna mellan olika åldersgrupper. Nya media ger både barn och vuxna tillgång till nya sociala eller parasociala rum, som inte följer den ålders- och kompetensuppdelning som vi är vana vid från många andra samhällsområden med mera hierarkiska makt- och kompetensrelationer mellan barn och vuxna. Genom att upplösa kopplingen mellan det geografiska och det sociala rummet förändrar media den situationella geografin för människors sociala liv, i hög grad oberoende av ålder. Spännvidden för vad som upplevs som verkligt och för den sociala värld som upplevs vara inom räckhåll ökar (Hengst 2006). Konsumtionen kan föras fram som ett annat av de områden där åldersrelaterade gränser har en tendens att bli mera otydliga och där det blir svårare att åtskilja åldersspecifika erfarenheter. Att konsumtionen i dagens samhälle har kommit att bli en central samhällsintegrerande kraft vid sidan av arbetslivet minskar inte betydelsen av otydliggörandet av åldersgränser. Konsumtionen öppnar också nya perspektiv på barnens roll och position i familjen. Den kan ge barnen en plattform för större inflytande inom familjen, något som inte sällan sker på bekostnad av mödrarnas utrymme att påverka konsumtionsbeslut (Wilska 2006). Marknadens och reklamens värld har en tendens att hylla barn som autonoma och (redan) kompetenta aktörer, vilket kontrasterar mot den i vårt samhälles socialisationspraktiker inbyggda synen på barns kompetens som det hägrande målet för barndomens slut. Liksom i andra sammanhang som bryter mot det modernas ålderskontrakt åtföljs vuxenvärldens förhållningssätt till barn och konsumtion av en god portion ambivalens kring vilken 5

6 roll ålder skall tillåtas spela, och det är svårt att finna fram till några rätta svar. Synen på barnen som kompetenta aktörer med rätt till deltagande konkurrerar med synen på att barn har rätt till att skyddas från sådant som anses höra vuxenvärlden till (Buckingham 2005). Det blir en ständig balansgång mellan barns rätt till deltagande och inflytande å ena sidan och deras rätt till särskilt skydd och omvårdnad å andra sidan. Gemensamt för dessa (och andra) nya samhällsområden för (också) barns agerande är att de är expansiva, ofta marknadsanknutna sektorer, inom vilka barn och vuxna agerar under åtminstone delvis andra villkor än de mera hierarkiskt organiserade barndomsinstitutionerna daghem och skola. Det är sektorer som inte i utgångspunkten är strikt åldersuppdelade, det vill säga att de inte placerar barn och vuxna i ett hierarkiskt förhållande till varandra. De kännetecknas av mera flexibel och flytande tids- och rumsanvändning. Barnen är inom dessa sektorer inte primärt föremål för vuxnas arbete, t.ex. i form av omsorg eller undervisning. De underminerar sålunda åldershierarkier och motsatsförhållandet mellan barn och vuxna (Alanen, Sauli och Strandell 2004, ). Barns och vuxnas positioner inom media och konsumtion bryter mot mycket av det som den moderna barndomskonstruktionen har byggts upp kring. De bryter mot den både sociala och geografiska avskildhet som kännetecknar barndomen i det moderna. De undergräver också den rigida uppdelningen mellan aktiviteter som är avsedda för barn och aktiviteter som är avsedda för vuxna i och med att lek, inlärning och arbete börjar uppvisa vissa gemensamma drag. De luckrar också upp det tidsperspektiv som finns inbyggt i konstruktionen av barnen som blivande vuxna, ett blivande som sker under ett långt tidsförlopp, under vilket barnen växer in i kulturen och så småningom blir fullvärdiga medlemmar av den. I synnerhet mediavärlden introducerar en större grad av samtidighet: barnen kan förstå och ta till sig kulturen redan innan de har vuxit upp. Det sker en förskjutning av tidsperspektivet mot mera genast istället för sedan när du blivit vuxen. En tendentiell utslätning av åldersuppdelningen inom vissa samhällsområden behöver ingalunda tolkas som ett försvinnande av barndomen. I kölvattnet av Neil Postman (1982) har det i synnerhet i den offentliga debatten - ordats mycket om barndomens död, i betydelsen att gränserna mellan barnens värld och de vuxnas värld utraderas. En sådan förståelse förutsätter att den sociala verkligheten går att entydigt uppdela i en barnvärld och en vuxenvärld. Det som barndomens död diskussionerna enligt min mening missar, är att det uppkommer nya områden i samhället, som inte är åldersuppdelade i den meningen att kopplingen mellan aktivitet och ålder är 6

7 entydig. Åldern kommer här att spela en delvis mindre, delvis annorlunda roll i positioneringen av barn och vuxna än vi har varit vana att tänka oss. Referenserna från plats och aktivitet till ålder blir rörligare och mera flexibla. Mindre tydliga kopplingar mellan aktivitet och plats å ena sidan och ålder å andra sidan betyder inte att betydelsen av åldersskillnader minskar i samhället; snarare förhåller det sig tvärtom. Vårt samhälle är mera åldersmedvetet än kanske någonsin. Samtidigt individualiseras åldern och blir mera rörlig: från kollektiva åldersidentiteter rör vi oss mot mera individualiserade möjligheter och skyldigheter, som tillåter större variation, valmöjligheter och tänjning av åldersbetydelser, men som också tvingar oss till ständig medvetenhet om våra åldersval. Den moderna individen är i högsta grad medveten om ålder, både sin egen och andras. Åldersmedvetenhet har blivit en central ingrediens i den moderna individens tidsmedvetenhet, och barn är inga undantag på den punkten. Istället för att tas för given blir ålder i växande utsträckning en individuell handling eller ett individuellt val, vilket i sig framtvingar en större medvetenhet om ålder och dess betydelser (Julkunen 2003; Lallukka 2003). Ålderns ökade rörlighet och individualisering betyder samtidigt större sensitivitet för åldersskillnad och skillnadens små nyanser. Ju mera åldersidentiteter frigörs från speciella tider, platser och traditioner, desto större blir det kulturella utrymmet för att pröva på olika identiteter och för lek med skillnader. I och med att utrymmet för möjliga åldersrelaterade identitetspositioner har utvidgats ökar också möjligheterna att kombinera åldersidentiteter. Åldersrepresentationer kan ofta på de mest fantasifulla sätt kombineras, och man kan växla mellan åldersidentiteter från en tid och/eller en plats till en annan. I dagens värld kommer barnen i kontakt med ett mycket större spektrum av information, mediabilder, kulturella uttryck och världsåskådningar än bara några årtionden tillbaka. Flöden av alla slag skapar nya rum för åsiktsutbyten, vilket samtidigt också utvidgar utrymmet för åsiktsskillnad, kulturkrockar och konflikter. Slutresultatet är att det finns mera av allting snarare än att det nya tränger ut det gamla. Det är snarare en fråga om både-och än antingen eller. I sina identitetsbyggen har dagens människor att förhålla sig till ett mycket bredare spektrum av kulturella resurser än tidigare (Featherstone 1995, ). Individualiserinen och sensitiviseringen av ålderns innebörder rubbar självfallet också de gamla rums-, tids- och åldersstrukturerna, vilket nya former for styrning och kontroll av barndomen i växande grad både utnyttjar och befrämjar (Brembeck, Johansson och Kampmann 2004; Gulløv 2003; Hultqvist & Dahlberg 2001; Strandell & Forsberg 2005). Individualiserad ålder för i 7

8 växande grad med sig mera självorganisering och självstyrning och ansvar för den egna inlärningen. Nya fenomen som friare val av daghem och skola för barnen, årskurslösa gymnasier, växande andel av projektarbete, individualiserade läroplaner och flextid kan ses som strävanden i denna riktning. Styrningen av barndomens institutioner kommer samtidigt allt mer att likna styrningen av andra samhälleliga institutioner, och klarare att kopplas till samhällenas både ekonomiska och sociala strävanden. Man kan fråga sig om barndomen är mera styrd och intimt kopplad till samhällenas intressen än någonsin (till exempel i betydelsen effektivering och rationalisering), och vad de nya styrningsformerna har för konsekvenser för barndomen och barnkulturen. I varje fall verkar de tvinga fram en större medvetenhet om tidens, rummets och ålderns politik. Litteratur Alanen, Leena, Hannele Sauli and Harriet Strandell (2004) Children and childhood in a welfare state. The case of Finland. In: Jensen, An-Magritt et al. (eds) Children s Welfare in Ageing Europe. Trondheim: Norwegian Centre for Child Research, Norwegian University of Science and Technology, Vol. 1, Brembeck, Helene, Barbro Johansson and Jan Kampmann (eds) (2004) Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare states. Roskilde: Roskilde University Press. Buckingham, David (2005) Selling Childhood? Children and Consumer Culture. Paper at Childhoods, International conference, Oslo Christensen, Pia and Alan Prout (2002) Working with ethical symmetry in social research with children. Childhood 9 (4), Ekrem, Carola, Vebjörg Tingstad och Helle Johnsen (2001) BIN-Norden en historisk och kulturell kontekstualisering. At forske i en bevægelig verden. Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur, Nr. 43, Featherstone, Mike (1995) Undoing Culture: Globalization, Postmodernism and Identity. London: Sage. Gulløv, Eva (2003) Creating a natural place for children. An ethnographic study of Danish kindergartens. In: Olwig, Karen Fog and Eva Gulløv (eds) Children s Places. Cross-cultural perspectives. London: Routledge, Gulløv, Eva och Susanne Højlund (2003) Feltarbejde blandt børn. Metodologi og etik i etnografisk børneforskning. København: Gyldendal. 8

9 Gupta, Akhil and James Ferguson (1997) Beyond Culture : Space, Identity, and the Politics of Difference. In Gupta, Akhil and James Ferguson (eds) Culture, Power, Place. Explorations in Critical Anthropology. Durham: Duke University Press, Hengst, Heinz (1987) The Liquidation of Childhood. An Objective Tendency. International Journal of Sociology, 17: Hengst, Heinz (2001) Rethinking the Liquidation of Childhood. In Bois-Reymond du, Manuela, Heinz Sünker and Heinz-Hermann Krüger (eds) Childhood in Europe. Approaches Trends Findings. New York: Peter Lang, Hengst, Heinz (2006) Not quite here and not quite there. Metamorphoses of the world within reach. In: Zeiher, Helga, Dympna Devine, Anne Trine Kjørholt and Harriet Strandell (eds) Flexible Childhood. Querying Welfare in Time and Space. Odense: University Press of Southern Denmark, will be published in Spring Hultqvist, Kenneth and Gunilla Dahlberg (2001) Governing the child in the New Millennium. New York: RoutledgeFalmer. James, Allison and Adrian James (2004) Constructing childhood. Theory, policy and social practice. Hampshire: Palgrave. James, Allison, Chris Jenks and Alan Prout (1998): Theorizing Childhood. Cambridge: Polity Press. Julkunen, Raija (2003) Kuusikymmentä ja työssä. Jyväskylä: SoPhi. Lallukka, Kirsi (2003) Lapsuusikä ja ikä lapsuudessa. Tutkimus 6-12 vuotiaiden sosiokulttuurisesta ikätiedosta. University of Jyväskylä: Jyväskylä studies in education, psychology and social reserach 215. Lee, Nick (2001) Childhood and Society. Buckingham: Open University Press. Postman, Neil (1982) The Disappearance of Childhood. London: Allen. Prout, Alan (2005) The Future of Childhood. Towards the interdisciplinary study of children. London: RoutledgeFalmer. Strandell, Harriet and Hannele Forsberg (2005) Kohti kurinalaista lapsuutta? Kysymys pienten koululaisten iltapäivien (uudelleen) määrittelystä.yhteiskuntapolitiikka 70 (6), Strandell, Harriet (2006) New childhood space and the question of difference. In: Zeiher, Helga, Dympna Devine, Anne Trine Kjørholt and Harriet Strandell (eds) Flexible Childhood. Querying Welfare in Time and Space. Odense: University Press of Southern Denmark, will be published in Spring Wilska, Terhi-Anna (2005) Gender differences in the consumption of children and young people. In: T-A. Wilska and L. Haanpää (eds) Lifestyles and Social Change. Essays in Economic Sociology. Publications of the Turku School of Economics and Business Administration,

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Barn som offer och aktörer

Barn som offer och aktörer ANFÖRANDE 81 Maria Eriksson, Elisabet Näsman Barn som offer och aktörer Medan de första formuleringarna om barns rättigheter i Nationernas Förbund endast konstruerade barn som ett objekt i behov av vuxnas

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem

Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem INTRODUKTION Under senare år har varannan vecka blivit ett sätt att leva för

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn

Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn Barn nr. 4 2006:45-63, ISSN 0800-1669 2006 Norsk senter for barneforskning Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn Inledning Under 1990-talet har den svenska

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Barn, ledare och föräldrar i skilda idrottsvärldar

Barn, ledare och föräldrar i skilda idrottsvärldar Barn, ledare och föräldrar i skilda idrottsvärldar Synen på vad som är det viktigaste och bästa med barnidrotten skiljer sig åt mellan barn, ledare och föräldrar. I den här artikeln, baserad på avhandlingen

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Drömmar om arbete. -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna

Drömmar om arbete. -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna Drömmar om arbete -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna Unga vuxna - Vilka är de? Generationsväxlingen Födda 1978-1990 (unga vuxna 18-30) Stora pensionsavgångar mellan 2009-2015 40%

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU

Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU Det traditionella utopiska tänkandets egenskaper En samtidskritik (dystopi/utopi) En plats ingenstans (en

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Annica Löfdahl, Karlstads universitet e-post annica.lofdahl@kau.se. Barn, kamratkulturer och agency

Annica Löfdahl, Karlstads universitet e-post annica.lofdahl@kau.se. Barn, kamratkulturer och agency Annica Löfdahl, Karlstads universitet e-post annica.lofdahl@kau.se Barn, kamratkulturer och agency Tidigare teorier om barns utveckling har betraktat barn som passiva mottagare av den omgivande kulturen,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna

Läs mer

VIRTUELLA MÖTEN. tomas@falkman.org lena.lid.falkman@hhs.se. @lenalidfalkman 070 668 31 61. http://lenalidfalkman.se www.möten.info

VIRTUELLA MÖTEN. tomas@falkman.org lena.lid.falkman@hhs.se. @lenalidfalkman 070 668 31 61. http://lenalidfalkman.se www.möten.info VIRTUELLA MÖTEN Ekon Dr Lena Lid Falkman (Andersson) IT-säkerhetsexpert/projektledare Tomas Falkman tomas@falkman.org lena.lid.falkman@hhs.se @lenalidfalkman 070 668 31 61 http://lenalidfalkman.se www.möten.info

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 KTH Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 Agenda Syfte Kort introduktion om Länsförsäkringar & Arkwright Varför är det politiska perspektivet viktigt? En

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Does time have a future

Does time have a future Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Representationer. Henrik Artman KTH

Representationer. Henrik Artman KTH Representationer Henrik Artman KTH 1 Vad jag vill ha sagt Formella modeller riskerar att överrationalisera arbete Risken att fastna i fixeringar av systemen Metaforer kan vara stödjande Projekt behöver

Läs mer

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Lennart Nygren, Umeå universitet Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Föreläsningen idag. Barns röster i vårdnadstvister 12-03-07. Lagstiftning om vårdnad. Barn med separerade föräldrar

Föreläsningen idag. Barns röster i vårdnadstvister 12-03-07. Lagstiftning om vårdnad. Barn med separerade föräldrar 12-03-07 Föreläsningen idag Barn i separerade familjer Barns röster i vårdnadstvister - om verkställighet och professionellas riskbedömningar Lagstiftning Perspektiv på föräldrar perspektiv på (samtal

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP? OM DEMOKRATIFOSTRAN I GYMNASIESKOLAN

ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP? OM DEMOKRATIFOSTRAN I GYMNASIESKOLAN ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP? OM DEMOKRATIFOSTRAN I GYMNASIESKOLAN Elisabet Öhrn, Göteborgs universitet & Högskolan i Borås Dennis Beach, Göteborgs universitet & Högskolan i Borås Marianne Dovemark, Göteborgs

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer