Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar"

Transkript

1 Harriet Strandell, Helsingfors universitet Åldersspecifikt eller ej? Sociologiska infallsvinklar Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land... heter det i den svenska visan. Denna metafor för Barnets århundrade, symboliserande barndomens avskildhet från vuxensamhället i det moderna samhällsbygget tolkas väl idag i ett sociologiskt perspektiv snarare som en typisk representant för tribal childhood (James, Jenks and Prout 1998, 28-30), det vill säga en syn på barn som en egen stam, vars lekar och andra kulturella uttrycksformer är svårgenomträngliga för dem som inte själva är barn. BIN-Norden har genom åren förtjänstfullt lyft fram och diskuterat vad barnkultur är och kan vara, och i vilka olika meningar av kultur man kan tala om barnkultur (se till exempel Ekrem, Tingstad och Johnsen 2001). Exempelvis minns jag diskussionerna kring uppdelningen av barnkultur i kultur av, för eller med barn. Så småningom har synen på barnkultur breddats till att omfatta dels mera vardagliga livsformer, dels nya kulturella uttrycksformer, kanske framförallt inom mediaoch kultursektorn. De sociologiska perspektiven på barnkultur har kommit in på forskningsfältet långt senare (med början på 1980-talet) än de humanistiska, i ett skede då barnkultur som barnens egen kultur redan började ifrågasättas, och det började höjas varningsfingrar för exotisering och essentialisering av barnens världar. Barnkulturens avskildhet från vuxensamhället och förståelsen av barnkultur som barnens egen började ifrågasättas, och man började påvisa barnkulturens föränderlighet och flexibilitet, och hela begreppets diskursivitet. Till exempel menar James, Jenks och Prout (1998, 87-88) att synen på barnkultur som en avskild och autonom kulturform och begreppet barnkultur i själva verket kan vara en produkt av själva forskningskontexten och forskningsprocessen. De ifrågasätter avskildheten och pekar på barnkulturens strukturella, institutionella och diskursiva formning. I denna anda definierar de barnkultur som a form of social action contextualized by the many different ways in which children choose to engage with the social institutions and structures that shape the form and process of their everyday lives (ibid., 88). Med hjälp av begreppet cultural politics of childhood breddar Allison James och Adrian James (2004, 6-9) det diskursiva perspektivet till att omfatta inte bara processer genom vilka kulturella diskurser omsätts i sociala praktiker vid en bestämd tidpunkt, i en bestämd kultur, och därmed konstruerar barndom. 1

2 Begreppet innefattar också hur barnen upplever, hanterar och själva påverkar de styrnings- och kontrollprocesser de är underkastade. I takt med att det socialkonstruktionistiska synsättet vunnit terräng inom den sociala forskningen har man sålunda mer och mer börjat fråga sig i hur hög grad och på vilket sätt avskildheten är producerad av forskningen själv. Man kan fråga sig i hur hög grad barndomens avskildhet är en produkt av hela det tänkande i termer av binära motsatspar som har blivit ett slags grundpremiss i hela den moderna samhällsteorin idag också kritiserad från poststrukturalistiskt håll. Sådana motsatspar är struktur handling, förnuft känsla, barn vuxen. I det binära tänkandet som den moderna barndomskonstruktionen vilar på har barndomen i likhet med främmande och avlägsna kulturer fått representera den Andra, den som inte är som vi, det ursprungliga, det autentiska och det oförstörda. I bägge fallen representerar den Andra distans, avskildhet och olikhet, som vi antingen kan hylla som positiv förebild eller se ner på som något trivialt och outvecklat. Att se barndomen som den Andra legitimerar kulturell och också rumslig avskildhet och resulterar i en förenklad uppfattning om skillnad (mellan barndom och vuxendom). Den kritik som har riktats mot konstruktionen av barndom och vuxendom som binärt motsatspar har bland annat gått ut på att skillnaden inte i första hand har med ålder och åldersskillnad att göra, utan med specifika historiska och ideologiska former av kunskap, attityder och makt (Strandell 2006). Inom antropologin har man kunnat visa på hur mycket skillnaden mellan oss och dem handlar om maktprocesser och styrning. Hur platser, människor och kulturer anknyter till varandra undersöks och förstås som historiska och politiska processer, som kroppsliga praktiker som formar identiteter och möjliggör motstånd (Gupta and Ferguson 1997). Då kommer också frågan om kulturell(a) skillnad(er) med nödvändighet att ställas på nya sätt. Även om barnkulturens avskildhet och autonomi har ifrågasatts inom forskningen har själva barnkulturbegreppet med betoning på barn som tydligt identifierbart fenomen inte alls ventilerats i samma utsträckning, inte heller inom den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen. Vilken roll spelar ålder för vår syn på vad barndom och barnkultur är, och vilka ålderspremisser bygger vi implicit eller explicit in i forskningen? Måste man närma sig det som barn gör i ett åldersperspektiv? Man har relativt problemfritt kunnat tala om en barnkultur, som ett begreppsligt på ålder baserat - fenomen. Det tål att diskuteras hur mycket tribalismen fortfarande präglar synen på barnkultur och barnperspektiv i nordisk forskning, om det sedan är på gott eller ont. 2

3 Att reflektera över vilka begreppskonstruktioner och perspektiv man väljer som forskningens utgångspunkt samt vilka metodologiska och etiska val man gör under forskningens gång och vilka konsekvenser de har, har blivit något av ett standardkrav inom dagens forskning. Åldersantaganden och antaganden om ålderns betydelse hör ändå till de ofta omedvetna och oreflekterade utgångspunkterna i undersökningar om barn (Gulløv och Højlund 2003). Överhuvudtaget har åldern roll inom barndoms- och barnkulturforskningen diskuterats och problematiserats förvånansvärt lite. Den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen har genom att bortse från ålderns betydelse velat dra en gräns gentemot utvecklingstänkandet, medan den biografiska åldersforskningen, till och med den konstruktionistiska, har haft en tendens att avgränsa barndomen som ett naturbestämt och försocialt åldersskede (Lallukka 2003, 60-67). Det kan vara på sin plats att påpeka att valet att inte utgå från ett åldersspecifikt tänkande ingalunda utesluter att det finns skillnader mellan människor i olika åldrar; det har ju mängder av empirisk forskning faktiskt visat att är fallet (Christensen och Prout 2002). Frågan gäller ändå snarare om implicita ålderspremisser i forskningens utgångspunkter kunde göras mera explicita, så att deras betydelse och konsekvenser kunde synliggöras. Antaganden om ålder och ålderns betydelse är ändå så inbyggda i allt tänkande om barn att det nästan inte går att tänka bort dem. Även om vi inte diskuterar barndom i termer av utveckling förknippad med specifika åldersstadier och därmed bundna kompetenser, är det svårt inte göra implicita antaganden om kopplingen mellan barn och barndom till ålder. Att den samhällsvetenskapliga barndomsforskningen har ägnat så lite uppmärksamhet åt ålderns betydelse är emellertid inte en slump eller ett omedvetet tillkortakommande, utan också ett resultat av mer eller mindre avsiktligt gjorda val. Strävan har varit att överkomma avskildheten och motsatsförhållandet mellan barndom och vuxendom också på teoretisk nivå och göra det möjligt att närma sig barndomen som ett socialt fenomen på linje med andra sociala fenomen, som därmed kan inkorporeras i normalsociologins teoretiska och begreppsliga arsenal. I strävan att särskilja sig från det utvecklingspsykologiska age-and-stage perspektivet har det sociologiska perspektivet i mycket kommit att inplacera sig som dess motsats, vilket i förlängningen har implicerat ett fasthållande av rätt fixa, åldersmässigt neutraliserade och tydligt avgränsade kategorier för barndom och vuxendom. Alan Prout (2005) menar att barndomssociologin när den började växa fram på 1980-talet ställdes inför en dubbel utmaning. Den ena utmaningen gällde att skapa ett rum för barndomen inom 3

4 sociologin på det hela taget, att inordna barndomen i den moderna samhällsteorin. Ambitionen att etablera barndomen som ett eget forskningsobjekt och barndomssociologin som ett eget forskningsområde kan väl bedömas ha varit en riktig framgångshistoria. De sociologiska perspektiven har fått genomslagskraft och initierat empirisk forskning som har gett oss helt ny kunskap om och perspektiv på barn och barndom. Så långt allt väl. Som en senkommen nykomling inom samhällsteorin kom barndomen emellertid in i samhällsforskningen just i det skede då den modern samhällsteorins centrala konstruktioner (med nyckelord som lineär utveckling, framstegstro och dikotomier) i växande grad började bli föremål för kritik från poststrukturalistiskt håll. Den andra utmaningen, som alltså bestod i att möta den poststrukturalistiska kritiken, har barndomssociologin enligt Prout (ibid.) inte lyckats lika bra med. Han pekar på upplösande tendenser i det senmoderna samhället och den utmaning dessa utgör för samhällsteorin. Att fästa uppmärksamhet vid det komplexa, det sammansatta, det orena, det rörliga och det ambivalenta är en växande utmaning för samhällsteorin generellt, och för barndomsforskningen som en del av den. På denna punkt kunde barndomsforskningen med fördel dra nytta av de bidrag som andra områden av samhällsforskningen har levererat till diskussionen om skillnader och skillnaders betydelse, till exempel den feministiska forskningen och etnicitetsforskningen (Strandell 2006). Vad barndom är, vad som hör till barndomen och hur barndomen inplacerar sig i förhållande till andra åldersgrupper är inte längre så tydligt, varken i samhället eller i teorin om samhället. Nyare biografiforskning har kunnat peka på att lineariteten och förutsägbarheten i hur människors liv gestaltas har minskat och att gränserna mellan olika livsskeden blivit mera diffusa. Nick Lee (2001) slår ett slag för det ofärdiga och dekonstruerar vuxendomen som det färdiga och mogna tillståndet som den ofärdiga barndomen kan kontrasteras emot. Allas liv karaktäriseras i det senmoderna samhället enligt honom av ett slags ofärdighet och föränderlighet, mer eller mindre oberoende av ålder. Heinz Hengst (1987, 2001) har lanserat begreppet liquidation of childhood, inte att förväxla med Neil Postmans (1982) deklaration om barndomens förestående död. Liquidation, som snarare syftar på upplösning, refererar inte till barndomens försvinnande, utan till att gränser blir otydligare, till exempel mellan lek, arbete och inlärning aktiviteter som i den moderna barndomskonstruktionen tydligt skilt åt olika åldrar. Därmed blir de kvalitativa skillnaderna i erfarenhet mellan olika åldersgrupper eller generationer mera diffusa. 4

5 Vilken roll spelar ålder? Och vilken roll spelar ålder inte? När gör ålder skillnad och hur gör ålder skillnad? Hur utslagsgivande är ålder för vilka erfarenheter människor gör? Går det att tänka bort ålder? I vilken mening kan vi då tala om specifika barnkulturella uttryck? Kan det till och med vara mystifierande att tala om specifik barnkultur? I sin abstrakt till konferensen diskuterar Sarah Bente Maria Holm interaktiva medier och ålder. Hon frågar sig hur man kan undersöka interaktiva medier från en barnkulturell synvinkel, utan att arbeta med en åldersmässig avgränsning? Bakgrunden till frågan är att det inte nödvändigtvis finns någon skillnad på barns och vuxnas tillgång till interaktiva medier, även om de använder dem på olika sätt och för olika ändamål. Vad är grunden till att behandla interaktiva medier ur en barnkulturell synvinkel, frågar hon sig. Den fråga som Holm väcker pekar mot en problematik som förtjänar en betydligt större uppmärksamhet än den hittills har fått. Den pekar just mot den upplösning och det otydliggörande av åldersrelaterade betydelser och praktiker som både Lee och Hengst har lyft fram. Den nya informations- och kommunikationsteknologin är ett av de områden i samhället som bidrar till otydliggörandet av åldersrelaterade erfarenheter och som har uppenbara konsekvenser för relationerna mellan olika åldersgrupper. Nya media ger både barn och vuxna tillgång till nya sociala eller parasociala rum, som inte följer den ålders- och kompetensuppdelning som vi är vana vid från många andra samhällsområden med mera hierarkiska makt- och kompetensrelationer mellan barn och vuxna. Genom att upplösa kopplingen mellan det geografiska och det sociala rummet förändrar media den situationella geografin för människors sociala liv, i hög grad oberoende av ålder. Spännvidden för vad som upplevs som verkligt och för den sociala värld som upplevs vara inom räckhåll ökar (Hengst 2006). Konsumtionen kan föras fram som ett annat av de områden där åldersrelaterade gränser har en tendens att bli mera otydliga och där det blir svårare att åtskilja åldersspecifika erfarenheter. Att konsumtionen i dagens samhälle har kommit att bli en central samhällsintegrerande kraft vid sidan av arbetslivet minskar inte betydelsen av otydliggörandet av åldersgränser. Konsumtionen öppnar också nya perspektiv på barnens roll och position i familjen. Den kan ge barnen en plattform för större inflytande inom familjen, något som inte sällan sker på bekostnad av mödrarnas utrymme att påverka konsumtionsbeslut (Wilska 2006). Marknadens och reklamens värld har en tendens att hylla barn som autonoma och (redan) kompetenta aktörer, vilket kontrasterar mot den i vårt samhälles socialisationspraktiker inbyggda synen på barns kompetens som det hägrande målet för barndomens slut. Liksom i andra sammanhang som bryter mot det modernas ålderskontrakt åtföljs vuxenvärldens förhållningssätt till barn och konsumtion av en god portion ambivalens kring vilken 5

6 roll ålder skall tillåtas spela, och det är svårt att finna fram till några rätta svar. Synen på barnen som kompetenta aktörer med rätt till deltagande konkurrerar med synen på att barn har rätt till att skyddas från sådant som anses höra vuxenvärlden till (Buckingham 2005). Det blir en ständig balansgång mellan barns rätt till deltagande och inflytande å ena sidan och deras rätt till särskilt skydd och omvårdnad å andra sidan. Gemensamt för dessa (och andra) nya samhällsområden för (också) barns agerande är att de är expansiva, ofta marknadsanknutna sektorer, inom vilka barn och vuxna agerar under åtminstone delvis andra villkor än de mera hierarkiskt organiserade barndomsinstitutionerna daghem och skola. Det är sektorer som inte i utgångspunkten är strikt åldersuppdelade, det vill säga att de inte placerar barn och vuxna i ett hierarkiskt förhållande till varandra. De kännetecknas av mera flexibel och flytande tids- och rumsanvändning. Barnen är inom dessa sektorer inte primärt föremål för vuxnas arbete, t.ex. i form av omsorg eller undervisning. De underminerar sålunda åldershierarkier och motsatsförhållandet mellan barn och vuxna (Alanen, Sauli och Strandell 2004, ). Barns och vuxnas positioner inom media och konsumtion bryter mot mycket av det som den moderna barndomskonstruktionen har byggts upp kring. De bryter mot den både sociala och geografiska avskildhet som kännetecknar barndomen i det moderna. De undergräver också den rigida uppdelningen mellan aktiviteter som är avsedda för barn och aktiviteter som är avsedda för vuxna i och med att lek, inlärning och arbete börjar uppvisa vissa gemensamma drag. De luckrar också upp det tidsperspektiv som finns inbyggt i konstruktionen av barnen som blivande vuxna, ett blivande som sker under ett långt tidsförlopp, under vilket barnen växer in i kulturen och så småningom blir fullvärdiga medlemmar av den. I synnerhet mediavärlden introducerar en större grad av samtidighet: barnen kan förstå och ta till sig kulturen redan innan de har vuxit upp. Det sker en förskjutning av tidsperspektivet mot mera genast istället för sedan när du blivit vuxen. En tendentiell utslätning av åldersuppdelningen inom vissa samhällsområden behöver ingalunda tolkas som ett försvinnande av barndomen. I kölvattnet av Neil Postman (1982) har det i synnerhet i den offentliga debatten - ordats mycket om barndomens död, i betydelsen att gränserna mellan barnens värld och de vuxnas värld utraderas. En sådan förståelse förutsätter att den sociala verkligheten går att entydigt uppdela i en barnvärld och en vuxenvärld. Det som barndomens död diskussionerna enligt min mening missar, är att det uppkommer nya områden i samhället, som inte är åldersuppdelade i den meningen att kopplingen mellan aktivitet och ålder är 6

7 entydig. Åldern kommer här att spela en delvis mindre, delvis annorlunda roll i positioneringen av barn och vuxna än vi har varit vana att tänka oss. Referenserna från plats och aktivitet till ålder blir rörligare och mera flexibla. Mindre tydliga kopplingar mellan aktivitet och plats å ena sidan och ålder å andra sidan betyder inte att betydelsen av åldersskillnader minskar i samhället; snarare förhåller det sig tvärtom. Vårt samhälle är mera åldersmedvetet än kanske någonsin. Samtidigt individualiseras åldern och blir mera rörlig: från kollektiva åldersidentiteter rör vi oss mot mera individualiserade möjligheter och skyldigheter, som tillåter större variation, valmöjligheter och tänjning av åldersbetydelser, men som också tvingar oss till ständig medvetenhet om våra åldersval. Den moderna individen är i högsta grad medveten om ålder, både sin egen och andras. Åldersmedvetenhet har blivit en central ingrediens i den moderna individens tidsmedvetenhet, och barn är inga undantag på den punkten. Istället för att tas för given blir ålder i växande utsträckning en individuell handling eller ett individuellt val, vilket i sig framtvingar en större medvetenhet om ålder och dess betydelser (Julkunen 2003; Lallukka 2003). Ålderns ökade rörlighet och individualisering betyder samtidigt större sensitivitet för åldersskillnad och skillnadens små nyanser. Ju mera åldersidentiteter frigörs från speciella tider, platser och traditioner, desto större blir det kulturella utrymmet för att pröva på olika identiteter och för lek med skillnader. I och med att utrymmet för möjliga åldersrelaterade identitetspositioner har utvidgats ökar också möjligheterna att kombinera åldersidentiteter. Åldersrepresentationer kan ofta på de mest fantasifulla sätt kombineras, och man kan växla mellan åldersidentiteter från en tid och/eller en plats till en annan. I dagens värld kommer barnen i kontakt med ett mycket större spektrum av information, mediabilder, kulturella uttryck och världsåskådningar än bara några årtionden tillbaka. Flöden av alla slag skapar nya rum för åsiktsutbyten, vilket samtidigt också utvidgar utrymmet för åsiktsskillnad, kulturkrockar och konflikter. Slutresultatet är att det finns mera av allting snarare än att det nya tränger ut det gamla. Det är snarare en fråga om både-och än antingen eller. I sina identitetsbyggen har dagens människor att förhålla sig till ett mycket bredare spektrum av kulturella resurser än tidigare (Featherstone 1995, ). Individualiserinen och sensitiviseringen av ålderns innebörder rubbar självfallet också de gamla rums-, tids- och åldersstrukturerna, vilket nya former for styrning och kontroll av barndomen i växande grad både utnyttjar och befrämjar (Brembeck, Johansson och Kampmann 2004; Gulløv 2003; Hultqvist & Dahlberg 2001; Strandell & Forsberg 2005). Individualiserad ålder för i 7

8 växande grad med sig mera självorganisering och självstyrning och ansvar för den egna inlärningen. Nya fenomen som friare val av daghem och skola för barnen, årskurslösa gymnasier, växande andel av projektarbete, individualiserade läroplaner och flextid kan ses som strävanden i denna riktning. Styrningen av barndomens institutioner kommer samtidigt allt mer att likna styrningen av andra samhälleliga institutioner, och klarare att kopplas till samhällenas både ekonomiska och sociala strävanden. Man kan fråga sig om barndomen är mera styrd och intimt kopplad till samhällenas intressen än någonsin (till exempel i betydelsen effektivering och rationalisering), och vad de nya styrningsformerna har för konsekvenser för barndomen och barnkulturen. I varje fall verkar de tvinga fram en större medvetenhet om tidens, rummets och ålderns politik. Litteratur Alanen, Leena, Hannele Sauli and Harriet Strandell (2004) Children and childhood in a welfare state. The case of Finland. In: Jensen, An-Magritt et al. (eds) Children s Welfare in Ageing Europe. Trondheim: Norwegian Centre for Child Research, Norwegian University of Science and Technology, Vol. 1, Brembeck, Helene, Barbro Johansson and Jan Kampmann (eds) (2004) Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare states. Roskilde: Roskilde University Press. Buckingham, David (2005) Selling Childhood? Children and Consumer Culture. Paper at Childhoods, International conference, Oslo Christensen, Pia and Alan Prout (2002) Working with ethical symmetry in social research with children. Childhood 9 (4), Ekrem, Carola, Vebjörg Tingstad och Helle Johnsen (2001) BIN-Norden en historisk och kulturell kontekstualisering. At forske i en bevægelig verden. Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur, Nr. 43, Featherstone, Mike (1995) Undoing Culture: Globalization, Postmodernism and Identity. London: Sage. Gulløv, Eva (2003) Creating a natural place for children. An ethnographic study of Danish kindergartens. In: Olwig, Karen Fog and Eva Gulløv (eds) Children s Places. Cross-cultural perspectives. London: Routledge, Gulløv, Eva och Susanne Højlund (2003) Feltarbejde blandt børn. Metodologi og etik i etnografisk børneforskning. København: Gyldendal. 8

9 Gupta, Akhil and James Ferguson (1997) Beyond Culture : Space, Identity, and the Politics of Difference. In Gupta, Akhil and James Ferguson (eds) Culture, Power, Place. Explorations in Critical Anthropology. Durham: Duke University Press, Hengst, Heinz (1987) The Liquidation of Childhood. An Objective Tendency. International Journal of Sociology, 17: Hengst, Heinz (2001) Rethinking the Liquidation of Childhood. In Bois-Reymond du, Manuela, Heinz Sünker and Heinz-Hermann Krüger (eds) Childhood in Europe. Approaches Trends Findings. New York: Peter Lang, Hengst, Heinz (2006) Not quite here and not quite there. Metamorphoses of the world within reach. In: Zeiher, Helga, Dympna Devine, Anne Trine Kjørholt and Harriet Strandell (eds) Flexible Childhood. Querying Welfare in Time and Space. Odense: University Press of Southern Denmark, will be published in Spring Hultqvist, Kenneth and Gunilla Dahlberg (2001) Governing the child in the New Millennium. New York: RoutledgeFalmer. James, Allison and Adrian James (2004) Constructing childhood. Theory, policy and social practice. Hampshire: Palgrave. James, Allison, Chris Jenks and Alan Prout (1998): Theorizing Childhood. Cambridge: Polity Press. Julkunen, Raija (2003) Kuusikymmentä ja työssä. Jyväskylä: SoPhi. Lallukka, Kirsi (2003) Lapsuusikä ja ikä lapsuudessa. Tutkimus 6-12 vuotiaiden sosiokulttuurisesta ikätiedosta. University of Jyväskylä: Jyväskylä studies in education, psychology and social reserach 215. Lee, Nick (2001) Childhood and Society. Buckingham: Open University Press. Postman, Neil (1982) The Disappearance of Childhood. London: Allen. Prout, Alan (2005) The Future of Childhood. Towards the interdisciplinary study of children. London: RoutledgeFalmer. Strandell, Harriet and Hannele Forsberg (2005) Kohti kurinalaista lapsuutta? Kysymys pienten koululaisten iltapäivien (uudelleen) määrittelystä.yhteiskuntapolitiikka 70 (6), Strandell, Harriet (2006) New childhood space and the question of difference. In: Zeiher, Helga, Dympna Devine, Anne Trine Kjørholt and Harriet Strandell (eds) Flexible Childhood. Querying Welfare in Time and Space. Odense: University Press of Southern Denmark, will be published in Spring Wilska, Terhi-Anna (2005) Gender differences in the consumption of children and young people. In: T-A. Wilska and L. Haanpää (eds) Lifestyles and Social Change. Essays in Economic Sociology. Publications of the Turku School of Economics and Business Administration,

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING SCHEMA KANDIDATKURS HT 2015 (Kursansvarig: Catharina Hällström)

CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING SCHEMA KANDIDATKURS HT 2015 (Kursansvarig: Catharina Hällström) STOCKHOLMS UNIVERSITET, SE-106 91 STOCKHOLM. TELEFON 08-163687, MAIL cbk@barnkultur.su.se, WEBB www.barnkultur.su.se Centre for the Study of Children s Culture, University of Stockholm CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Barn som offer och aktörer

Barn som offer och aktörer ANFÖRANDE 81 Maria Eriksson, Elisabet Näsman Barn som offer och aktörer Medan de första formuleringarna om barns rättigheter i Nationernas Förbund endast konstruerade barn som ett objekt i behov av vuxnas

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare (A), 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (A) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag

Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag Antoine de Saint-Exupéry Ur Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen 1945 Alla stora har en gång

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter. Frances Hultgren Barbro Johansson

Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter. Frances Hultgren Barbro Johansson + Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter Frances Hultgren Barbro Johansson + KUMBA Mål: Att följa processen med utformningen av Barnens kulturrum, söka barns och föräldrars

Läs mer

Barns inflytande över barndom en

Barns inflytande över barndom en Debatt Barns inflytande över barndom en av Gunilla Halldén Gunilla Halldén är professor vid tema Barn i Linköping. H ennes forskningsfält rör barns villkor i den sena välfärdsstaten. Hon har tidigare skrivit

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Socialt arbete GR (A), Centrala begrepp och teorier i socialt arbete, 12 hp

Socialt arbete GR (A), Centrala begrepp och teorier i socialt arbete, 12 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete GR (A), Centrala begrepp och teorier i socialt arbete, 12 hp Social Work BA (A), Fundamental theories and concepts in social work, 12 Credits Allmänna data om kursen

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning Institutionen för samhällskunskap Kurskod GIX 511 Dnr 2002:2D Beslutsdatum 2002-01-22 Kursens benämning Poängtal Barn och ungdom i historien 5 poäng Cunningham, Hugh Children & Childhood in Western Society

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Childhood and Youth studies, 15 higher education credits

PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Childhood and Youth studies, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Childhood and Youth studies, 15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare Stockholm 17 september 2009 Peter Anderberg Forskare, FoU Ledare Kunskap är makt Disability Studies Emanicipatory research Independent Living Inkluderad eller inkräktare Forskning och kunskapsanspråk k

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Socialt arbete GR (B), Handledd fältförlagd utbildning 2, 22,5 hp

Socialt arbete GR (B), Handledd fältförlagd utbildning 2, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Socialt arbete GR (B), Handledd fältförlagd utbildning 2, 22,5 hp Social Work Ba (B), Supervised field located education 2, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

Vad innebär begreppet barns perspektiv för pedagoger i förskolan?

Vad innebär begreppet barns perspektiv för pedagoger i förskolan? ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Vad innebär begreppet barns perspektiv för pedagoger i förskolan? Anna Bergvall Pedagogik, avancerad

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

Barn- föräldra- och familjeperspektiv Barn- föräldra- och familjeperspektiv Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Upplägg Historiska sätt att se på barn Barndomssociologins perspektiv Välfärdsstaten och barnen Omsorgs-

Läs mer

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Battersby, C. (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women's Press. Brown, W. (1995). States of

Läs mer

Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem

Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem Barns och ungas erfarenheter av va xelvis boende en studie om barns och ungas egna uppfattningar om att va xa upp i tva hem INTRODUKTION Under senare år har varannan vecka blivit ett sätt att leva för

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Sociology, 61-70 points

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn

Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn Barn nr. 4 2006:45-63, ISSN 0800-1669 2006 Norsk senter for barneforskning Och jag har redan fyllt fyra år! kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn Inledning Under 1990-talet har den svenska

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska.

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. GN (Giovanni Naves): När jag tittar på era verk ser jag att ni, trots att ni nästan alltid är själva

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

Barn och delaktighet är det meningen att barnen ska bestämma nu?

Barn och delaktighet är det meningen att barnen ska bestämma nu? Barn och delaktighet är det meningen att barnen ska bestämma nu? Barbro Johansson Centrum för konsumtionsvetenskap Handelshögskolan, Göteborgs universitet www.cfk.gu.se Det är ingen idé att kvinnor har

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. i etnologi* Kulturarvets värden mellan affektion och attraktion När platser utsätts för stora strukturella förändringar påverkas i synnerhet människors vardagsliv men omformningarna

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Makt, motstånd och normalisering en kommentar

Makt, motstånd och normalisering en kommentar Utbildning & Demokrati 2012, vol 21, nr 3, 107 111 Tema: Att normalisera de marginaliserade Makt, motstånd och normalisering en kommentar Claes Nilholm I fokus för artiklarna i detta temanummer är makt,

Läs mer

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV HISTORISKA INSTITUTIONEN Jonas Lindström Tisdag den 17 februari efter gamla stilen 1747 steg jag frisk upp, kusin satt vid bågen och sydde, klockan 10 gick allt vattnet i hast

Läs mer