aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011"

Transkript

1 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Den april hade AK-konsult erfarenhetsmöte. All personal samlades på Rånäs Slott utanför Rimbo i Norrtäljetrakten. Kompetensutveckling är något vi betonar på AKkonsult. Våra erfarenhetsmöten är en del av denna målsättning. Mötena är utmärkta tillfällen att öka den samlade kunskapen bland konsulterna och därmed också kvaliteten på vårt arbete. Den kunskap varje konsult besitter och har förvärvat ska komma de andra till del. Dessutom bjuder AK-konsult in föreläsare från olika branscher med värdefull och dagsaktuell kunskap. Temat för vårens möte var skadeutredningar. Erfarenhetsmöten utgör en del av AKs viktiga målsättning att som företag bli mer effektivt och att hela tiden sträva efter en kvalitetsförbättring i våra tjänster. Temat för AKs erfarenhetsmöte var skadeutredningar och varje konsult bidrog med varsin redogörelse för ett specifikt fall med de svårigheter man stod inför, metoder använda samt åtgärdsförslag. I övrigt diskuterades även utredningsmodeller för skadeutredningar samt vad som krävs av en skadeutredare. AK hade bjudit in framstående föreläsare inom fukt och inomhusmiljöproblem AK hade även bjudit in några av Sveriges främsta föreläsare inom områden som fukt och inomhusmiljöproblem att dela med sig av sina erfarenheter, Ingemar Samuelsson från SP Science Partner Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Dan Norbäck från Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Peter Brander från Skanska Teknik AB. BILD 1. Mötet hölls i lokalen Stenkvarnen på Rånäs Slott. BILD 2. En kaffepaus mellan föredragen.

2 BILD 3. Fuktig miljö framför Rånäs Slott. Ingemar Samuelsson, adjungerad professor vid LTH (Lunds Tekniska Högskola) med forskartjänst vid både SP och LTH, är en av Sveriges ledande experter på fukt i byggkonstruktioner. Ingemar är också sedan 2009 föreståndare för FuktCentrum och har ett mångårigt samarbete med AKkonsult. Mötets första dag höll Ingemar ett intressant föredrag om hur vi påverkas av de kemikalier som vi dagligen exponeras för i vår omgivning och vilka konsekvenser sådana ämnen i samverkan med varandra eller i kombination med andra faktorer såsom särskild känslighet kan få. Ingemar talade också om vikten av ordentliga skadeutredningar och gav förslag på hur innemiljöutredningar kan göras effektivt. Dan Norbäck, docent från Akademiska Sjukhuset i Uppsala är verksam inom arbets- och miljömedicin och har i många år bedrivit forskning om negativa hälsoeffekter p.g.a. inomhusklimat. AK-konsult har bistått med tekniska undersökningar vid flera av Dans forskningsprojekt. Dan höll föredrag om sambandet mellan fukt och ohälsa och beskrev det komplexa dilemma innemiljöproblem kan utgöra med många bidragande och samverkande faktorer som kan ge upphov till hälsobesvär. Dan fortsatte efter lunch med en presentation av vad som krävs av en skadeutredning för att man ska föreslå åtgärder i en byggnad med inomhusmiljöproblem. Dan betonade att syftet med en skadutredning är att finna onormala källor, inte att bedöma risk. Risken är den fuktiga byggnaden. Peter Brander är ingenjör på Skanska Teknik AB och sedan många år framträdande inom fuktforskning med en licentiatexamen vid LTH från Peter resonerade kring de konsekvenser ett urskillningslöst byte av byggnadsmaterial kan orsaka och tog som exempel bl.a. de fuktproblem som uppstod när man började nyttja tunnputssystem, tidigare använt på stenstommar, även på träregelstomme, som är betydligt mer känsligt för fukt. För att undvika fuktproblem måste man ta hänsyn till hur olika material fungerar tillsammans i byggnadskonstruktionen.

3 Vad krävs av en skadeutredare? Målsättningen hos AK-konsult är ständig kompetensutveckling och varaktig kvalitetsförbättring. En framgångsrik skadeutredning beror naturligtvis till stor del på skadeutredarens erfarenhet och kompetens, varför temat för vårens erfarenhetsmöte var just skadeutredning. AKs konsulter delade med sig av projekt de utrett och just dessa byggnaders specifika problem och förutsättningar, hur man kommit fram till en hypotes samt föreslagna åtgärder. Tillsammans med inbjudna föreläsare diskuterades under mötet olika typer av inomhusmiljöproblem, vilka krav som ställs på en skadeutredare samt lämpliga strategier och utredningsmodeller. En skadeutredning kräver en diagnos En skadeutredning kräver först att man ställer en diagnos huruvida skadan beror på fukt eller har annan orsak, därefter varifrån BILD 4. Det är sällan skadorna är så här markanta och synliga. Skadeutredaren gör diverse tekniska mätningar, materialanalyser och vissa fall även analyser av luft. Det är oerhört vikigt att inte göra mätningar enbart för att bevisa en hypotes man redan har utan arbeta ifrån de resultat man får fram. fukten har sitt ursprung samt Syftet med en skadutredning är hur den har kunnat uppstå. Skadeutredaren börjar Det kan hända att en fukt- Inte alla skador syns att finna onormala källor, inte att bedöma risk. Risken är den fuktiga med att samla in fakta, titta skada visserligen är synlig byggnaden. (Dan Norbäck) på ritningar och identifiera men att det inte längre är risker. En central del är att fuktigt. Mögelsvampar finns förstå och veta hur konstruktionen ser ut. Detta gör kvar även efter att fukten har torkat ut. De allra man inte främst via ritningar utan genom att gå in flesta skador är emellertid dolda och syns inte vid en och titta direkt i byggnadens faktiska konstruktion. första inspektion. De skadade materialen är oftast osynligt belägna inuti konstruktionen. Det är alltså inte alls ovanligt att mögel inte syns. Andra komplikationer för en skadeutredare kan vara att fuktnivåer kan variera med tiden. Ett vanligt problem är att det ofta förflutit en längre tid innan AK får uppdraget, något som kan försvåra utredningen. BILD 5. RF(relativ fuktighet)-bestämning i AKs fuktlabb. Ordentlig och korrekt dokumentation är en viktig del av en skadeutredning. En annan viktig sak att tänka på är att alltid utgå från brukarna dvs. de boende eller de som arbetar i huset. Enkäter, både före och efter åtgärd, kan då exempelvis vara ett användbart verktyg för en analys. Hälsoriskerna med fuktska-

4 dor vet man fortfarande väldigt lite om, men elak lukt är i sig oacceptabelt och skäl nog för ett hus att betraktas som obeboeligt. Följande punkter illustrerar vad som krävs av en skadeutredare: Kunskap Erfarenhet i brett perspektiv Sunt förnuft Kritisk granskning Mätteknik Brist på förutfattade meningar Kommunikation Det allra viktigaste i en skadeutredning är emellertid åtgärdsförslaget. För att kunna ta fram ett åtgärdsförslag är det oerhört viktigt att man förstår och kan visa på ett orsakssamband. Detta orsakssamband ska kunna styrkas med beräkningar. BILD 6. Skadeutredare in action. Fuktförhållanden på nybyggda vindar Fuktproblem på uteluftventilerade vindar är tyvärr inte helt ovanliga. En vanlig orsak till att fuktproblem uppstår på vinden är att fuktig och varm inomhusluft, på grund av termiska stigkrafter, vintertid läcker upp på vinden via luftotätheter i vindsbjälklaget. När den varma och fuktiga luften når det kallare vindsutrymmet ökar den relativa fuktigheten (RF) och i värsta fall uppstår kondens. Baserat på erfarenheter från skadeutredningar har denna problematik ökat i takt med ökande värmemotstånd i vindsbjälklaget, d.v.s. ökad mängd värmeisolering har bidragit till denna typ av fuktskador. BILD 7. Artikeln publicerades i Bygg & Teknik 4/11. Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Joelsson och Stina Åberg på AK-konsult Indoor Air AB. Detta är fullt naturligt då ett ökat värmemotstånd i vindsbjälklaget sänker temperaturen på vinden, vilket också är syftet med en energisparåtgärd. Den lägre temperaturen på vinden innebär att eventuell uppläckande fuktig och varm inomhusluft kyls till en lägre temperatur vilket i sin tur höjer RF på vinden. Grundkravet för att undvika fuktproblem på en uteluftventilerad

5 Fukttillskott (g/m 3 ) Ånghalt i byggnad (g/m 3 ) Daggpunktstemperatur ( C) 1 3,96-2,5 2 4,96 0,4 3 5,96 3,0 TABELL 1. Klimat utomhus -5 C, 90 % RF (relativ fuktighet) vind med stort värmemotstånd i vindsbjälklaget är alltså att vindsbjälklaget skall vara så lufttätt som möjligt. Om fuktproblem på grund av uppläckande varm och fuktig inomhusluft inträffar på vinden löser man som regel inte problemet med att öka ventilationen på vinden. Att öka ventilationen kan till och med bidra till att fuktproblemet på vinden förvärras. Den korrekta åtgärden är som regel alltid att se till att fukttillskott. Orsaken till detta är att daggpunkten i inomhusluften ökar med ökande fukttillskott, se tabell 1. Av tabell 1 framgår att risken för kondens på vinden ökar med ökande fukttillskott. Om fukttillskottet är 2 g/m³ och luft läcker upp på vinden kommer kondens att kunna uppstå om luften kommer i kontakt med någon materialyta vilken är kallare än 0,4 C samtidigt som det är -5 C utomhus. Fukttillskottet vid statisk jämvikt beräknas enligt v i = v u + v FT = v u + G/nV G = fuktproduktionen [g/h] n = luftomsättningen [h-1] V = ventilerad volym [m³] BILD 8. Nybyggd uteluftsventilerad vind med fuktskador. fuktig inomhusluft inte kan läcka upp på vinden, d.v.s. man bör lufttäta vindsbjälklaget. I praktiken kan detta vara svårt och dyrt att åstadkomma i en befintlig byggnad. Ytterligare en faktor som påverkar fuktförhållandena på vinden, under förutsättning att vindsbjälklaget inte är helt lufttätt, är hur mycket fukt det finns i inomhusluften i byggnaden i förhållande till utomhus, det s.k. fukttillskottet (v FT ). I en byggnad med högt fukttillskott är risken större för att fuktproblem skall uppstå på vinden jämfört med en byggnad med lågt En av ventilationens huvuduppgifter är att ventilera ut den fukt som produceras i byggnaden. Om ventilationsflödet minskar kommer fukttillskottet istället att öka. Då ett ökat fukttillskott alltid innebär en ökad fuktbelastning i byggnaden bör man inte okritiskt sänka ventilationsflödet eftersom detta leder till ökad risk för att fuktskador, på t.ex. uteluftventilerade vindar, skall uppstå. Om fuktproblem uppstår på en uteluftventilerad vind kan därför en möjlig lösning/ förbättring vara att öka ventilationsflödet i byggnaden och inte på vinden. Ett ökat ventilationsflöde i byggnaden minskar fukttillskottet i byggnaden vilket i sin tur medför en minskad fuktbelastning på vinden. Här finns en viktig skillnad mellan äldre byggnader vilka värmdes via någon form av förbränning i byggnaden. Denna förbränning gav upphov till stora termiska stigkrafter och ett stort ventilationsflöde vintertid. Praktiskt innebar detta att den äldre byggnaden hade som störst ventilationsflöde vintertid

6 vilket i sin tur minskade fukttillskottet och risken för fuktskador på t.ex. den uteluftventilerade vinden. Dagens byggnader saknar denna form av naturlig reglering och ventileras, i bästa fall, med ett konstant ventilationsflöde hela året. Den fuktproblematik avseende uteluftventilerade vindar som beskrivs ovan gäller under vintertid. Under sommaren då vinden värms av solinstrålning kommer temperaturen på vinden att vara högre än i byggnaden vilket gör att det beskrivna fuktproblemet inte föreligger. Sommartid kommer istället vinden att kunna torka ut även om ventilationsflödet genom vinden är relativt lågt. Fuktförhållandena i en uteluftventilerad vind varierar alltså kraftigt med årstiden; förväntat torrt under sommaren och förväntat högre fuktnivå under vintern. Spelar tidpunkten för färdigställande av vinden roll? Som beskrivits ovan är en uteluftventilerad vind förväntat torr under sommaren och förväntat fuktigare under vintern. Spelar det då, ur fuktsynpunkt, någon roll under vilken årstid vinden färdigställs? Frågeställningen har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 för en vind med följande principiella uppbyggnad: Tätskikt Råspont, t = 22 mm Ventilerad vind, 0.5 oms/h Mineralull, t = 500 mm PE folie, Sd = 87.5 m Gipskiva Vinden antas vara färdigställd 1 oktober alternativt 1 april och fuktnivåerna har studerats under två år. Vid beräkningens start antas RF på vinden och i alla byggnadsmaterial vara 85 %. Inverkan av färdigställande tidpunkt DIAGRAM 1. DIAGRAM 2. I detta fall antas bjälklaget vara helt lufttät, d.v.s. ingen konvektion från byggnaden upp på vinden förekommer. Fukttillskottet antas vara 3 g/m³ vid utomhustemperaturer under 0 C enligt EN Av diagram 1 och 2 framgår att färdigställandetidpunkten har stor betydelse för fuktnivån i råsponten under den första vintern. I det fall byggnaden färdigställs under hösten kommer råsponten att fuktas upp under vintern och uttorkningen startar först under våren. I det fall vinden är färdigställd under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betyd-

7 ligt lägre jämfört med om vinden var färdigställd under hösten. I det fall vinden färdigställs 1 oktober kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober t.o.m. mars år 1 att vara 20 %. Om vinden istället färdigställs 1 april kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober t.o.m. mars år 1 att vara 12 %. Andra påverkande faktorer Förutom under vilken årstid byggnaden/vinden är färdigställd har även lufttätheten i vindsbjälklaget och fukttillskottet i byggnaden stor betydelse för fuktnivån på vinden. Inverkan av lufttäthet i vindsbjälklaget och fukttillskott i byggnaden har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 med följande förutsättningar: Vind enligt ovan Fall 1: helt luftätt vindsbjälklag Fall 2: luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², v FT 3 g/m³ enligt EN 13788, h=6 m Fall 3: luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², v FT 6 g/m³ enligt EN 13788, h=6 m Fall 3 skulle t.ex. kunna liknas vid att byggnaden ventileras med hjälp av en fuktåterförande roterande värmeväxlare med en fuktverkningsgrad (Ƞ F ) på 50 %. Ånghalten i byggnaden blir då 6g/m³ högre än utomhus då v i = v u + v FT /(1- η F ). Se även artikel av Jensen i Bygg & Teknik 5/10. Av diagram 3 framgår tydligt att både lufttätheten och fukttillskottet har stor inverkan vad avser fuktförhållandena på en uteluftventilerad vind. Det praktiska rådet om man vill undvika fuktproblem på en uteluftventilerad vind är därför att se till av vindsbjälklaget är så luftätt som möjligt samt att ventilera byggnaden på ett sådant sätt att fuktillskottet inte blir för högt. DIAGRAM 3.

8 Sammanfattning Fuktförhållandena i dagens vindar, med högt värmemotstånd i vindsbjälklaget, påverkas under den första vintern av när, d.v.s. vilken årstid, vinden färdigställdes. I det fall vinden färdigställs under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betydligt lägre jämfört med om vinden färdigställs under hösten. Andra viktiga faktorer för att undvika fuktproblem på uteluftventilerade vindar är lufttätheten i vindsbjälklaget samt ventilationen i byggnaden. Om vindsbjälklaget är luftotätt kommer varm och fuktig inomhusluft att vintertid läcka upp mot den kallare vinden varvid relativa fuktigheten på vinden ökar och i sämsta fall uppstår kondens. Ventilationen i byggnaden måste kunna föra bort den fukt som produceras så att fukttillskottet hålls så lågt som möjligt, regelmässigt inte över 3 g/m³ enligt SOSFS 1999:25. Nyanställda på AK-konsult Under våren 2011 har AK utökat personalstyrkan med fyra nyanställda konsulter. Stefan Edin och Mikael Sandberg i Stockholm och Mattias Carlsson och Peter Zettergren i Uppsala. Alla fyra kommer till en början främst att syssla med skadeutredningar. Spånga/Stockholm Stefan Edin har börjat i Spånga och kommer närmast från Villaägarnas Riksförbund där han de senaste sju åren har arbetat som byggteknisk rådgivare. Stefan är utbildad inom Byggnadsvård och har med sig mer än 20 års erfarenhet som snickare. Mikael Sandberg har under våren praktiserat på AK i Spånga och påbörjar sin anställning efter avslutad examen i Fastighetsteknik nu i juni. Mikael har tidigare arbetat med informationsfilm åt bl.a. Älvsbyhus och är dessutom fastighetsägare och hyresvärd. Uppsala Mattias Carlsson började arbeta på AKs Uppsalakontor i april. Mattias är byggnadsingenjör och arbetade tidigare på NCC där han tjänstgjorde som arbetsledare/ritningsansvarig och arbetade med utsättning, planering, materialbeställning m.m. Peter Zettergren förstärker AK i Uppsala från slutet av maj. Peter hade dessförinnan en tjänst som utredningsingenjör på avdelningen Byggnadsmiljö på OCAB i Stockholm där han bl.a. arbetade med skadeutredning och fuktprojektering. AK-konsult Indoor Air AB Stormbyvägen Spånga Tel Fax

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Regenerativ ventilationsåtervinning

Regenerativ ventilationsåtervinning Regenerativ ventilationsåtervinning Princip rotor eller två växlande magasin Ickehygroskopiskt material för bostäder + Hög och styrbar temperaturverkningsgrad + Ingen avfrostning krävs - Renblåsning och

Läs mer

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund.

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. Oktober 2014 Stockholmskontoret växer AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. aktuellt Henrik har läst Byggteknik och Design

Läs mer

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad Sida 1 (5) 213-3-8 Fukt i krypgrunder Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Fukt Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Innehåll Grundläggande om fukt Effekter av fukt Resultat från Framtidens Trähus Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik Räkna F Petter Wallentén Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik Problem Användandet av program för att beräkna värme och fukt har kraftigt ökat de senaste åren. Speciellt programmet WUDI

Läs mer

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering

Läs mer

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen. Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.

Läs mer

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 Mer än varannan villa med krypgrund fuktskadad I mer än vartannat

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

FuktCentrum vid LTH. Välkomna till. Informationsdag om fuktsäkert byggande 2007-11 - 08

FuktCentrum vid LTH. Välkomna till. Informationsdag om fuktsäkert byggande 2007-11 - 08 FuktCentrum vid LTH Välkomna till Informationsdag om fuktsäkert byggande 2007-11 - 08 Årets tema: BBR 06 Fuktsäkerhet FuktCentrum presenterar tolkningar och konsekvenser av BBR 06 Cirka 140 personer i

Läs mer

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare 1 VÄLJ RÄTT AVFUKTARE Välj den avfuktare som passar ditt behov bäst. Här får du råd på vägen. Du kan också alltid kontakta oss så hjälper vi dig. KRYPGRUND

Läs mer

Fukt i fastighet och våtrum

Fukt i fastighet och våtrum Fukt i fastighet och våtrum Västra avdelningen 3 juni 2009 1 Vattenskadorna i våtrum ökar Försäkringsbolagen Volymen vattenskador ökar Fastighetsbeståndets ålder Miljonprogrammet står inför renovering

Läs mer

fukttillstånd med mätdata

fukttillstånd med mätdata Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial

Läs mer

MANUAL. Avfuktare X-serien

MANUAL. Avfuktare X-serien MANUAL Avfuktare X-serien Innehållsförteckning Introduktion... 2 Allmänt om avfuktare... 2 Relativ luftfuktighet (RF) vs fuktkvot i trä (FK)... 4 Vridpotentiometer (gäller endast X2)... 5 Strömställare

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik --4 Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik Modell: Lars-Erik Harderup (inspiration från Fukthandbok) Finansieras av WoodBuild Preliminära resultat från preliminär modell Mätningar:

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund

Läs mer

Miniräknare, penna och suddgummi. Inga övriga hjälpmedel. Nästkommande tentamenstillfälle: Omtentamensperioden innan LP 1

Miniräknare, penna och suddgummi. Inga övriga hjälpmedel. Nästkommande tentamenstillfälle: Omtentamensperioden innan LP 1 Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Omtentamen V12 41B05C BY, Aff-BY, TeknBy 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: Fredag 31 maj

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Innemiljö. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Måndag 28 maj Tid: 9.00-13.

Innemiljö. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Måndag 28 maj Tid: 9.00-13. Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V12 41B05C Bygg af bygg tek 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: Måndag 28 maj Tid:

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador Artikelförfattare är Charlotte Svensson, som är doktorand vid Lunds Tekniska Högskola och arbetar vid J&W Energi och Miljö

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv 1(19) Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv 2010-12-20 Uppdragsnummer: 226977 Uppdragsansvarig: Andreas Behm Fredin Handläggare Kvalitetsgranskning Christofer Tapper 08-566 414 41 Josef Olsson

Läs mer

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. SP Byggnadsfysik och innemiljö Ulf Antonsson Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. 1 Fungerar våtrummen?

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

N EJLIKEGATAN 26 Mantorp

N EJLIKEGATAN 26 Mantorp N EJLIKEGATAN 26 Mantorp Överlåtelsebesiktning Februari 2015 Adress Telefon Org nr E-post Box 1105 0705 496670 556832-7273 joakim.vrethem@ftoab.se 581 11Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt Insulation of the attic from a humidity view Tomas Westam Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap Utbildningsprogram: Byggnadsingenjör Högskolepoäng: 22,5

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-12-08. Fastighetsbeteckning: Härene 9:1. Södra Härene Lärarbostaden

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-12-08. Fastighetsbeteckning: Härene 9:1. Södra Härene Lärarbostaden Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-12-08 Fastighetsbeteckning: Härene 9:1 Adress/ort: Södra Härene Lärarbostaden Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Utredning av sanitär olägenhet i bostad

Utredning av sanitär olägenhet i bostad ETELÄKÄRJEN YMPÄRISTÖTERVEYS SYDSPETSENS MILJÖHÄLSA 1 Utredning av sanitär olägenhet i bostad Om man tror, att det finns hälsorisk i en bostad skall man först kontakta fastighetens ägare (disponent, hyresvärd).

Läs mer

UTREDNING - INOMHUSMILJÖ

UTREDNING - INOMHUSMILJÖ UTREDNING - INOMHUSMILJÖ Hur ser din inomhusmiljö ut under ytan? Vi har resurserna du behöver Auktoriserade provtagare med lång erfarenhet av skadeutredningar Innemiljöutredare med lång erfarenhet av fukt-,

Läs mer

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola 1 Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget

Läs mer

Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen

Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen Slutrapport Lars-Erik Harderup, Jesper Arfvidsson Rapport TVBH-35 Lund 28 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen Slutrapport Lars-Erik

Läs mer

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH

Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH Förord Varje år uppstår vattenskador för mer än 5 miljarder kronor. Under de senaste åren med kalla vintrar har kostnaderna ökat till ca 10 miljarder kronor.

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-10-27 Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26 Adress/ort: Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag:

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET FASTIGHETSTEKNIK ENERGI & INNEMILJÖ. www.plus.se. Ett företag i Lexicongruppen

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET FASTIGHETSTEKNIK ENERGI & INNEMILJÖ. www.plus.se. Ett företag i Lexicongruppen AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET FASTIGHETSTEKNIK ENERGI & INNEMILJÖ www.plus.se Ett företag i Lexicongruppen Praktisk Elteknik - grundkurs Vi jobbar mycket praktiskt med skruvmejsel och mätinstrument.

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak AKVADEN BYGGFOLIE BUTYLTAPE UNIVERSAL FT Innehåll Användningsområde 3 Speciella byggnader 3 Akvaden luft- och ångspärr i flacka tak

Läs mer

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hur mår ni hemma hos dig? Anticimex Överlåtelsebesiktning Den viktigaste undersökningen innan du skriver på kontraktet. köper Att bo i hus kan vara

Läs mer

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala Fuktsakkunnig Gröngarns omsorgsboende Johan Tannfors 1 Uppgifter Älderboende i 2 plan Generalentreprenad Fläktrum i källare Konstruktion

Läs mer

Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme

Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Etapp II: Täta golvbeläggningar Etapp III: Limmade trägolv Anders Sjöberg Lars-Olof Nilsson & (Bertil Persson) Lunds Tekniska Högskola Temperaturskillnad

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

ISOVER Vario Xtra. Användning i kompakta oventilerade tak med diffusionstät underlagspapp på råsponten och diffusionsöppen innerbeklädnad

ISOVER Vario Xtra. Användning i kompakta oventilerade tak med diffusionstät underlagspapp på råsponten och diffusionsöppen innerbeklädnad 18 mm 85 mm 85 mm 12 mm ISOVER Vario Xtra Användning i kompakta oventilerade tak med diffusionstät underlagspapp på råsponten och diffusionsöppen innerbeklädnad ISOVER Vario Xtra variabel ångbroms för

Läs mer

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell 2007-11-14 1 Fuktsäkerhet i byggprocessen Planering Projektering Bygg Förvaltning Byggherre Ställa fuktkrav Följa upp Hjälpmedel Fuktsäkerhetsbeskrivning

Läs mer

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg 202--2 Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar Win win verifiering och parameterstudie WP4 - Beräkningsverktyg Trähustillverkare Utvärderat medverkande företags konstruktioner Mätningar

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Krypgrund & torpargrund. Åtgärder mot fukt, mögel och röta

Krypgrund & torpargrund. Åtgärder mot fukt, mögel och röta INFORMERAR RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM Krypgrund & torpargrund Åtgärder mot fukt, mögel och röta Villaägarnas Riksförbund 2008 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Lillsidan 26:3 Adress/ort: Strömgatan 21, Enköping Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar 213 11 22 Fuktcentrumdagen, Lund 213 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Pär Johansson Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 213-11-2 Introduktion,

Läs mer

Byggde man bättre förr?

Byggde man bättre förr? FOTO: INGEMAR SAMUELSON Byggde man bättre förr? Ryggåsstuga från 1700-talet i Ramnaparken i Borås. Genom hela historien har den teknologiska utvecklingen gett nya möjligheter för att utforma bostäder och

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-09 Fastighetsbeteckning: Jaktkniven 1 Adress/ort: Jaktvårdsgatan 18, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer