aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

Transkript

1 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Den april hade AK-konsult erfarenhetsmöte. All personal samlades på Rånäs Slott utanför Rimbo i Norrtäljetrakten. Kompetensutveckling är något vi betonar på AKkonsult. Våra erfarenhetsmöten är en del av denna målsättning. Mötena är utmärkta tillfällen att öka den samlade kunskapen bland konsulterna och därmed också kvaliteten på vårt arbete. Den kunskap varje konsult besitter och har förvärvat ska komma de andra till del. Dessutom bjuder AK-konsult in föreläsare från olika branscher med värdefull och dagsaktuell kunskap. Temat för vårens möte var skadeutredningar. Erfarenhetsmöten utgör en del av AKs viktiga målsättning att som företag bli mer effektivt och att hela tiden sträva efter en kvalitetsförbättring i våra tjänster. Temat för AKs erfarenhetsmöte var skadeutredningar och varje konsult bidrog med varsin redogörelse för ett specifikt fall med de svårigheter man stod inför, metoder använda samt åtgärdsförslag. I övrigt diskuterades även utredningsmodeller för skadeutredningar samt vad som krävs av en skadeutredare. AK hade bjudit in framstående föreläsare inom fukt och inomhusmiljöproblem AK hade även bjudit in några av Sveriges främsta föreläsare inom områden som fukt och inomhusmiljöproblem att dela med sig av sina erfarenheter, Ingemar Samuelsson från SP Science Partner Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Dan Norbäck från Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Peter Brander från Skanska Teknik AB. BILD 1. Mötet hölls i lokalen Stenkvarnen på Rånäs Slott. BILD 2. En kaffepaus mellan föredragen.

2 BILD 3. Fuktig miljö framför Rånäs Slott. Ingemar Samuelsson, adjungerad professor vid LTH (Lunds Tekniska Högskola) med forskartjänst vid både SP och LTH, är en av Sveriges ledande experter på fukt i byggkonstruktioner. Ingemar är också sedan 2009 föreståndare för FuktCentrum och har ett mångårigt samarbete med AKkonsult. Mötets första dag höll Ingemar ett intressant föredrag om hur vi påverkas av de kemikalier som vi dagligen exponeras för i vår omgivning och vilka konsekvenser sådana ämnen i samverkan med varandra eller i kombination med andra faktorer såsom särskild känslighet kan få. Ingemar talade också om vikten av ordentliga skadeutredningar och gav förslag på hur innemiljöutredningar kan göras effektivt. Dan Norbäck, docent från Akademiska Sjukhuset i Uppsala är verksam inom arbets- och miljömedicin och har i många år bedrivit forskning om negativa hälsoeffekter p.g.a. inomhusklimat. AK-konsult har bistått med tekniska undersökningar vid flera av Dans forskningsprojekt. Dan höll föredrag om sambandet mellan fukt och ohälsa och beskrev det komplexa dilemma innemiljöproblem kan utgöra med många bidragande och samverkande faktorer som kan ge upphov till hälsobesvär. Dan fortsatte efter lunch med en presentation av vad som krävs av en skadeutredning för att man ska föreslå åtgärder i en byggnad med inomhusmiljöproblem. Dan betonade att syftet med en skadutredning är att finna onormala källor, inte att bedöma risk. Risken är den fuktiga byggnaden. Peter Brander är ingenjör på Skanska Teknik AB och sedan många år framträdande inom fuktforskning med en licentiatexamen vid LTH från Peter resonerade kring de konsekvenser ett urskillningslöst byte av byggnadsmaterial kan orsaka och tog som exempel bl.a. de fuktproblem som uppstod när man började nyttja tunnputssystem, tidigare använt på stenstommar, även på träregelstomme, som är betydligt mer känsligt för fukt. För att undvika fuktproblem måste man ta hänsyn till hur olika material fungerar tillsammans i byggnadskonstruktionen.

3 Vad krävs av en skadeutredare? Målsättningen hos AK-konsult är ständig kompetensutveckling och varaktig kvalitetsförbättring. En framgångsrik skadeutredning beror naturligtvis till stor del på skadeutredarens erfarenhet och kompetens, varför temat för vårens erfarenhetsmöte var just skadeutredning. AKs konsulter delade med sig av projekt de utrett och just dessa byggnaders specifika problem och förutsättningar, hur man kommit fram till en hypotes samt föreslagna åtgärder. Tillsammans med inbjudna föreläsare diskuterades under mötet olika typer av inomhusmiljöproblem, vilka krav som ställs på en skadeutredare samt lämpliga strategier och utredningsmodeller. En skadeutredning kräver en diagnos En skadeutredning kräver först att man ställer en diagnos huruvida skadan beror på fukt eller har annan orsak, därefter varifrån BILD 4. Det är sällan skadorna är så här markanta och synliga. Skadeutredaren gör diverse tekniska mätningar, materialanalyser och vissa fall även analyser av luft. Det är oerhört vikigt att inte göra mätningar enbart för att bevisa en hypotes man redan har utan arbeta ifrån de resultat man får fram. fukten har sitt ursprung samt Syftet med en skadutredning är hur den har kunnat uppstå. Skadeutredaren börjar Det kan hända att en fukt- Inte alla skador syns att finna onormala källor, inte att bedöma risk. Risken är den fuktiga med att samla in fakta, titta skada visserligen är synlig byggnaden. (Dan Norbäck) på ritningar och identifiera men att det inte längre är risker. En central del är att fuktigt. Mögelsvampar finns förstå och veta hur konstruktionen ser ut. Detta gör kvar även efter att fukten har torkat ut. De allra man inte främst via ritningar utan genom att gå in flesta skador är emellertid dolda och syns inte vid en och titta direkt i byggnadens faktiska konstruktion. första inspektion. De skadade materialen är oftast osynligt belägna inuti konstruktionen. Det är alltså inte alls ovanligt att mögel inte syns. Andra komplikationer för en skadeutredare kan vara att fuktnivåer kan variera med tiden. Ett vanligt problem är att det ofta förflutit en längre tid innan AK får uppdraget, något som kan försvåra utredningen. BILD 5. RF(relativ fuktighet)-bestämning i AKs fuktlabb. Ordentlig och korrekt dokumentation är en viktig del av en skadeutredning. En annan viktig sak att tänka på är att alltid utgå från brukarna dvs. de boende eller de som arbetar i huset. Enkäter, både före och efter åtgärd, kan då exempelvis vara ett användbart verktyg för en analys. Hälsoriskerna med fuktska-

4 dor vet man fortfarande väldigt lite om, men elak lukt är i sig oacceptabelt och skäl nog för ett hus att betraktas som obeboeligt. Följande punkter illustrerar vad som krävs av en skadeutredare: Kunskap Erfarenhet i brett perspektiv Sunt förnuft Kritisk granskning Mätteknik Brist på förutfattade meningar Kommunikation Det allra viktigaste i en skadeutredning är emellertid åtgärdsförslaget. För att kunna ta fram ett åtgärdsförslag är det oerhört viktigt att man förstår och kan visa på ett orsakssamband. Detta orsakssamband ska kunna styrkas med beräkningar. BILD 6. Skadeutredare in action. Fuktförhållanden på nybyggda vindar Fuktproblem på uteluftventilerade vindar är tyvärr inte helt ovanliga. En vanlig orsak till att fuktproblem uppstår på vinden är att fuktig och varm inomhusluft, på grund av termiska stigkrafter, vintertid läcker upp på vinden via luftotätheter i vindsbjälklaget. När den varma och fuktiga luften når det kallare vindsutrymmet ökar den relativa fuktigheten (RF) och i värsta fall uppstår kondens. Baserat på erfarenheter från skadeutredningar har denna problematik ökat i takt med ökande värmemotstånd i vindsbjälklaget, d.v.s. ökad mängd värmeisolering har bidragit till denna typ av fuktskador. BILD 7. Artikeln publicerades i Bygg & Teknik 4/11. Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Joelsson och Stina Åberg på AK-konsult Indoor Air AB. Detta är fullt naturligt då ett ökat värmemotstånd i vindsbjälklaget sänker temperaturen på vinden, vilket också är syftet med en energisparåtgärd. Den lägre temperaturen på vinden innebär att eventuell uppläckande fuktig och varm inomhusluft kyls till en lägre temperatur vilket i sin tur höjer RF på vinden. Grundkravet för att undvika fuktproblem på en uteluftventilerad

5 Fukttillskott (g/m 3 ) Ånghalt i byggnad (g/m 3 ) Daggpunktstemperatur ( C) 1 3,96-2,5 2 4,96 0,4 3 5,96 3,0 TABELL 1. Klimat utomhus -5 C, 90 % RF (relativ fuktighet) vind med stort värmemotstånd i vindsbjälklaget är alltså att vindsbjälklaget skall vara så lufttätt som möjligt. Om fuktproblem på grund av uppläckande varm och fuktig inomhusluft inträffar på vinden löser man som regel inte problemet med att öka ventilationen på vinden. Att öka ventilationen kan till och med bidra till att fuktproblemet på vinden förvärras. Den korrekta åtgärden är som regel alltid att se till att fukttillskott. Orsaken till detta är att daggpunkten i inomhusluften ökar med ökande fukttillskott, se tabell 1. Av tabell 1 framgår att risken för kondens på vinden ökar med ökande fukttillskott. Om fukttillskottet är 2 g/m³ och luft läcker upp på vinden kommer kondens att kunna uppstå om luften kommer i kontakt med någon materialyta vilken är kallare än 0,4 C samtidigt som det är -5 C utomhus. Fukttillskottet vid statisk jämvikt beräknas enligt v i = v u + v FT = v u + G/nV G = fuktproduktionen [g/h] n = luftomsättningen [h-1] V = ventilerad volym [m³] BILD 8. Nybyggd uteluftsventilerad vind med fuktskador. fuktig inomhusluft inte kan läcka upp på vinden, d.v.s. man bör lufttäta vindsbjälklaget. I praktiken kan detta vara svårt och dyrt att åstadkomma i en befintlig byggnad. Ytterligare en faktor som påverkar fuktförhållandena på vinden, under förutsättning att vindsbjälklaget inte är helt lufttätt, är hur mycket fukt det finns i inomhusluften i byggnaden i förhållande till utomhus, det s.k. fukttillskottet (v FT ). I en byggnad med högt fukttillskott är risken större för att fuktproblem skall uppstå på vinden jämfört med en byggnad med lågt En av ventilationens huvuduppgifter är att ventilera ut den fukt som produceras i byggnaden. Om ventilationsflödet minskar kommer fukttillskottet istället att öka. Då ett ökat fukttillskott alltid innebär en ökad fuktbelastning i byggnaden bör man inte okritiskt sänka ventilationsflödet eftersom detta leder till ökad risk för att fuktskador, på t.ex. uteluftventilerade vindar, skall uppstå. Om fuktproblem uppstår på en uteluftventilerad vind kan därför en möjlig lösning/ förbättring vara att öka ventilationsflödet i byggnaden och inte på vinden. Ett ökat ventilationsflöde i byggnaden minskar fukttillskottet i byggnaden vilket i sin tur medför en minskad fuktbelastning på vinden. Här finns en viktig skillnad mellan äldre byggnader vilka värmdes via någon form av förbränning i byggnaden. Denna förbränning gav upphov till stora termiska stigkrafter och ett stort ventilationsflöde vintertid. Praktiskt innebar detta att den äldre byggnaden hade som störst ventilationsflöde vintertid

6 vilket i sin tur minskade fukttillskottet och risken för fuktskador på t.ex. den uteluftventilerade vinden. Dagens byggnader saknar denna form av naturlig reglering och ventileras, i bästa fall, med ett konstant ventilationsflöde hela året. Den fuktproblematik avseende uteluftventilerade vindar som beskrivs ovan gäller under vintertid. Under sommaren då vinden värms av solinstrålning kommer temperaturen på vinden att vara högre än i byggnaden vilket gör att det beskrivna fuktproblemet inte föreligger. Sommartid kommer istället vinden att kunna torka ut även om ventilationsflödet genom vinden är relativt lågt. Fuktförhållandena i en uteluftventilerad vind varierar alltså kraftigt med årstiden; förväntat torrt under sommaren och förväntat högre fuktnivå under vintern. Spelar tidpunkten för färdigställande av vinden roll? Som beskrivits ovan är en uteluftventilerad vind förväntat torr under sommaren och förväntat fuktigare under vintern. Spelar det då, ur fuktsynpunkt, någon roll under vilken årstid vinden färdigställs? Frågeställningen har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 för en vind med följande principiella uppbyggnad: Tätskikt Råspont, t = 22 mm Ventilerad vind, 0.5 oms/h Mineralull, t = 500 mm PE folie, Sd = 87.5 m Gipskiva Vinden antas vara färdigställd 1 oktober alternativt 1 april och fuktnivåerna har studerats under två år. Vid beräkningens start antas RF på vinden och i alla byggnadsmaterial vara 85 %. Inverkan av färdigställande tidpunkt DIAGRAM 1. DIAGRAM 2. I detta fall antas bjälklaget vara helt lufttät, d.v.s. ingen konvektion från byggnaden upp på vinden förekommer. Fukttillskottet antas vara 3 g/m³ vid utomhustemperaturer under 0 C enligt EN Av diagram 1 och 2 framgår att färdigställandetidpunkten har stor betydelse för fuktnivån i råsponten under den första vintern. I det fall byggnaden färdigställs under hösten kommer råsponten att fuktas upp under vintern och uttorkningen startar först under våren. I det fall vinden är färdigställd under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betyd-

7 ligt lägre jämfört med om vinden var färdigställd under hösten. I det fall vinden färdigställs 1 oktober kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober t.o.m. mars år 1 att vara 20 %. Om vinden istället färdigställs 1 april kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober t.o.m. mars år 1 att vara 12 %. Andra påverkande faktorer Förutom under vilken årstid byggnaden/vinden är färdigställd har även lufttätheten i vindsbjälklaget och fukttillskottet i byggnaden stor betydelse för fuktnivån på vinden. Inverkan av lufttäthet i vindsbjälklaget och fukttillskott i byggnaden har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 med följande förutsättningar: Vind enligt ovan Fall 1: helt luftätt vindsbjälklag Fall 2: luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², v FT 3 g/m³ enligt EN 13788, h=6 m Fall 3: luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², v FT 6 g/m³ enligt EN 13788, h=6 m Fall 3 skulle t.ex. kunna liknas vid att byggnaden ventileras med hjälp av en fuktåterförande roterande värmeväxlare med en fuktverkningsgrad (Ƞ F ) på 50 %. Ånghalten i byggnaden blir då 6g/m³ högre än utomhus då v i = v u + v FT /(1- η F ). Se även artikel av Jensen i Bygg & Teknik 5/10. Av diagram 3 framgår tydligt att både lufttätheten och fukttillskottet har stor inverkan vad avser fuktförhållandena på en uteluftventilerad vind. Det praktiska rådet om man vill undvika fuktproblem på en uteluftventilerad vind är därför att se till av vindsbjälklaget är så luftätt som möjligt samt att ventilera byggnaden på ett sådant sätt att fuktillskottet inte blir för högt. DIAGRAM 3.

8 Sammanfattning Fuktförhållandena i dagens vindar, med högt värmemotstånd i vindsbjälklaget, påverkas under den första vintern av när, d.v.s. vilken årstid, vinden färdigställdes. I det fall vinden färdigställs under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betydligt lägre jämfört med om vinden färdigställs under hösten. Andra viktiga faktorer för att undvika fuktproblem på uteluftventilerade vindar är lufttätheten i vindsbjälklaget samt ventilationen i byggnaden. Om vindsbjälklaget är luftotätt kommer varm och fuktig inomhusluft att vintertid läcka upp mot den kallare vinden varvid relativa fuktigheten på vinden ökar och i sämsta fall uppstår kondens. Ventilationen i byggnaden måste kunna föra bort den fukt som produceras så att fukttillskottet hålls så lågt som möjligt, regelmässigt inte över 3 g/m³ enligt SOSFS 1999:25. Nyanställda på AK-konsult Under våren 2011 har AK utökat personalstyrkan med fyra nyanställda konsulter. Stefan Edin och Mikael Sandberg i Stockholm och Mattias Carlsson och Peter Zettergren i Uppsala. Alla fyra kommer till en början främst att syssla med skadeutredningar. Spånga/Stockholm Stefan Edin har börjat i Spånga och kommer närmast från Villaägarnas Riksförbund där han de senaste sju åren har arbetat som byggteknisk rådgivare. Stefan är utbildad inom Byggnadsvård och har med sig mer än 20 års erfarenhet som snickare. Mikael Sandberg har under våren praktiserat på AK i Spånga och påbörjar sin anställning efter avslutad examen i Fastighetsteknik nu i juni. Mikael har tidigare arbetat med informationsfilm åt bl.a. Älvsbyhus och är dessutom fastighetsägare och hyresvärd. Uppsala Mattias Carlsson började arbeta på AKs Uppsalakontor i april. Mattias är byggnadsingenjör och arbetade tidigare på NCC där han tjänstgjorde som arbetsledare/ritningsansvarig och arbetade med utsättning, planering, materialbeställning m.m. Peter Zettergren förstärker AK i Uppsala från slutet av maj. Peter hade dessförinnan en tjänst som utredningsingenjör på avdelningen Byggnadsmiljö på OCAB i Stockholm där han bl.a. arbetade med skadeutredning och fuktprojektering. AK-konsult Indoor Air AB Stormbyvägen Spånga Tel Fax info@akkonsult.com