Projekt Radhusvindar byggnader med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget Trosa kommun

Transkript

1 Projekt Diarienr ROS11/15: Vår beteckning SB Projekt Radhusvindar byggnader med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget Trosa kommun Peter Berggren, Byggnadsinspektör, Trosa kommun Stefan Blom, Brandinspektör, Sörmlandskustens Räddningstjänst Nyköpings Kommun Besöksadress Telefon/fax Org nr Sörmlandskustens Räddningstjänst Kungsgatan 2 Tel: Bg Nyköping Fax: Pg e-post: raddningstjansten@nykoping.se

2 Innehållsförteckning: PROJEKT RADHUSVINDAR BYGGNADER MED LÄTTA KONSTRUKTIONER I VINDSBJÄLKLAGET TROSA KOMMUN... 1 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING/BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 MÅL... 5 AVGRÄNSNINGAR... 5 RESURSPERSONER I PROJEKTET... 5 INTRESSENTER I PROJEKTET... 5 Radhusbebyggelse i Trosa kommun... 6 ARBETSSÄTT... 7 TIDSPLAN... 8 RELEVANTA REGELVERK OCH ÖVRIGA MYNDIGHETSBESLUT... 8 INFORMATION TILL BERÖRDA PARTER... 8 RESULTAT... 8 DISKUSSION... 9 FÖRSLAG/EXEMPEL PÅ BRANDSKYDDSHÖJANDE ÅTGÄRDER... 9 KÄLLFÖRTECKNING /10

3 Sammanfattning Bränder i radhus kan anses vara ett problem i Sverige idag. Konsekvenserna blir ofta stora då en hel radhuslänga kan bli brandpåverkad då brandavskiljning på vindarna ofta saknas eller är bristfällig. Detta gäller såväl äldre som nyare bebyggelse. Problemet är i första hand de vindar som har sk. lätta takkonstruktioner. Med lätta takkonstruktioner menas tak/vindar som inte består av en gjuten eller annan homogen brandtekniskt avskild golvplatta, utan oftast består av en träkonstruktion med golvmaterial av trä eller fiberskivor. I detta projekt har vi under 2011 och 2012 undersökt statusen på brandavskiljningen på radhusbebyggelsen i Trosa kommun. Ett problem är inventeringen av vad vi kallar radhusbebyggelse (se avgränsningar) Fullständiga register är svåra att hitta. Samhällsbyggnadskontorens fastighetsregister är till viss hjälp men där finns också brister. Försäkringsbolagens beteckning på boendetyp kan också vara till hjälp men det verkar dock som att allt detta måste kompletteras med lokalkännedom och kontroller på plats. Fastigheterna i Trosa är identifierade genom fastighetsregister och lokal kännedom. I en tidigare förstudie, gjord 2009 av Sörmlandskustens Räddningstjänst, har kontakt tagits med ett antal utvalda Räddningstjänster i Sverige för att se om och hur de arbetar med vindsbrandproblemet. (se källförteckning mailkontakt med ) Insatserna i de utvalda projekten består av exempelvis stickprovskontroller med insamlande av information av vindarna, informationer till boende och fastighetsägare med förslag på åtgärder. Det förekommer också en operativ koppling i arbetet där operativ personal orienterar sig på objekten. I detta projekt har vi också, som omvärldsanalys, tittat på inventeringar gjorda i Jönköping och Motala. Vi har tagit del av publicerat material, ex.vis artiklar i branschtidningen Bygg och Teknik. Resultatet av genomförda inventeringar och stickprovskontroller visar på följande status för radhusbebyggelsen i Trosa kommun: Det finns 12 områden som faller in under, vad i projektet kallas radhus. Radhusen är byggda mellan åren 1970 och 2008, uppgifterna om byggår är osäkra i vissa fall, och uppfyller de vid byggtillfället gällande byggreglerna. Samtliga områden har besökts och stickprovskontroller har genomförts i 10 områden. Grundat på de erfarenheter vi dragit från inventeringarna, en tidigare radhusbrand i Trosa samt de erfarenheter andra projekt visar konstaterar vi att brandspridning på vindar i Trosa kommun kan bli ett problem. Detta beroende på bl.a. ventilerad takfot och en avskiljning som i de flesta fall inte uppfyller dagens krav på EI-60. I vissa fall förekommer också stor brandbelastning då vindarna används som förvaring. Åtkomligheten för Räddningstjänsten att ventilera ut brandgaser varierar och där det inte finns fungerande takluckor får man räkna med en fördröjning för insatsen som med största sannolikhet påskyndar brandförloppet. Resultatet av inventeringarna samt information om brandskyddshöjande åtgärder har tillsänts de boende i radhusen (se bilagor) En uppföljning av rekommenderade åtgärder genomförs av Räddningstjänsten inom 2 år från projektets färdigställande. En analys av resultatet får avgöra hur Räddningstjänsten som organisation skall anpassa sin utbildning/information, släckmetoder och övriga resurser. Exempel och rekommendationer på brandskyddshöjande åtgärder samt organisatoriska åtgärder under rubriken Diskussion. 3/10

4 Inledning/bakgrund Vid bränder i radhus är det största problemet brandspridningen via vindar med lätta takkonstruktioner. Vid olycksundersökningar har det visat sig att många radhusvindar inte är avskilda vilket gör att bränderna sprider sig snabbt till intilliggande bostäder. Detta gör också bränderna svårsläckta. Inom Sörmlandskustens Räddningstjänsts verksamhetsområde finns radhusbebyggelse av både äldre och yngre karaktär. Boverket har tidigare uppmärksammat problemet och ger i sin skrift om vindsbränder i radhus och flerbostadshus 2003:6 reviderad 2008:4, sin syn på problemet samt förslag på åtgärder. Boverket skriver också att: i de fall vindbjälkslaget utgjorts av en betongkonstruktion har det inte varit något problem att undvika brandspridning från vinden ner till övriga lägenheter under föreskriven tid. Föreskriven tid är i dessa fall är 60 min (brandklass EI-60) Boverket uppmanar kommunernas byggnadsnämnder att vara särskilt uppmärksamma vid tillsyn och kontroll av bostadshus med lätta vindsbjälklag för att säkerställa att byggherrarna uppfyller brandskyddskraven Syfte Projektets syfte är att kontrollera om vindar är avskilda och huruvida bebyggelsen uppfyller, vid byggtillfället, och/eller nu gällande lagkrav. I projektet ingår även att se över möjligheterna hur man kan uppmärksamma boende, fastighetsägare, försäkringsbolag, räddningstjänst, kommunens byggnadskontor m.fl. på de eventuella brister som finns, samt att erbjuda lösningar på förbättringar av brandskyddet. Här byggs ett sadeltak på det ursprungliga platta taket. Radhuset består av ca 10 lägenheter med en brandvägg som avskiljning på halva huset. I övrigt finns ingen avskiljning mellan lägenheterna på vinden. I det här fallet klarar man ändå avskiljningskraven då den ursprungliga takkonstruktionen behålls. 4/10

5 Mål Ingen brand i ett radhus skall kunna sprida sig till intilliggande lägenhet/er via vindar med lätta takkonstruktioner. Med lätta takkonstruktioner menas tak som inte består av en gjuten eller annan homogen brandtekniskt avskild golvplatta, utan oftast består av en träkonstruktion med golvmaterial av trä eller fiberskivor Målet med detta projekt är att öka brandsäkerheten i befintlig radhusbebyggelse inom Sörmlandskustens verksamhetsområde med fokus på Trosa kommun. Detta genom att via en inventering fastställa statusen på befintligt brandskydd på radhusens vindar. Projekt skall kunna redovisa hur bebyggelsen idag ser ut och vilka brandskyddsbrister som finns. Om det finns behov lämnas förslag/rekommendationer till förbättringar av brandskyddet till de boende. Projektet skall även kunna lämna förslag på hur man i kommunerna nyttjar nyvunna kunskaper och anpassar Räddningstjänstens arbetsmetoder utifrån en aktuell riskbild. Avgränsningar Ett radhus beskrivs i detta projekt som: Sammanhängande/sammanbyggda boenden (minst 3) i ett eller fler plan, där den boende disponerar ytan från mark till tak. Ett radhus kan vara eget ägande, ingå i en förening eller hyras. Detta projekt omfattar endast Trosa kommun men en liknande inventering har gjorts i Gnesta kommun. Trosa kommun har 12 områden med småhus att hänvisa till vad vi i projektet beskriver som radhusbebyggelse. Resurspersoner i projektet Stefan Blom (SB) Brandinspektör/projektledare Sörmlandskustens Räddningstjänst Peter Berggren (Peter) Byggnadsinspektör Trosa kommun Thomas Bredberg (TH) Brandinspektör Sörmlandskustens Räddningstjänst Karl-Åke Eriksson (EK) Insatsledare Sörmlandskustens Räddningstjänst Med anledning av att en fortsättning på detta projekt också är tänkt att omfatta Oxelösunds och Nyköpings kommuner, har kontakt tagits med: Samhällsbyggnadskontoret i Nyköpings kommun. Samhällsbyggnadskontoret Oxelösunds kommun. Deltagandet från ovanstående samhällsbyggnadskontor kan exempelvis handla om hjälp med inventering, information, byggexperthjälp, kontakt med byggherrar m.m. Intressenter i projektet Projektledare Sörmlandskustens Räddningstjänst Projektdeltagare Trosa kommuns Samhällsbyggnadskontor Övriga deltagare i projektet Fastighetsägare/Boende Försäkringsbolag Övriga intressenter Försäkringsbolag Byggföretag Sotare 5/10

6 Radhusbebyggelse i Trosa kommun Fastighetsbeteckning Benämning Fastighetsadresser/Fastigheter Berörda Typ av boende Teologen 1 och 2 Teologen Tomtaklintgatan 1A-J, Verktygsgatan 10A-F (Trosa) 12A-F. Hyreslägenheter Bostället 51 Betesgången Betesgången 2-64 och av 49 Enskilda ägare (Trosa) (Bostället 19-21, 22-24, 29-31, och 41-43) Karlsborg S:1 och S:2 Karlsborg Strandvägen 4-38 och Rodergatan Enskilda ägare (Trosa) (Karlsborg 10-63) Norra Husby S:4 Balders Hage Balders Hage 34-44, och av 60 Enskilda ägare (Vagnhärad) (Norra Husby 1:76-1:81, 1:84-1:91 och 1:108-1:115) Fagerhult S:1 Nygårdsplatån Nygårdsplatån och Enskilda ägare (Vagnhärad) (Fagerhult 2:133-2:187) Biskopen 42 Arrendegången Arrendegången 2-60 och av 41 Enskilda ägare (Trosa) (Biskopen 1-10 och 17-41) Norra Husby S:5 Lokes Hage Lokes Hage 34-44, och av 58 Enskilda ägare (Vagnhärad) (Norra Husby 1:134-1:139, 1:142-1:149 och 1:166-1:173) Södra Husby 5:105 Albanoplan Albanoplan 1-39 och Enskilda ägare (Vagnhärad) (Södra Husby 5:65-5:104) Biskopen 53 Ägogången Ägogången av 23 Hyreslägenheter (Trosa) Tumlaren 1 Tumlaren Tomtagatan 6A-H Hyreslägenheter (Trosa) Norra Husby S:6 Frejas Hage Frejas Hage 30-44, och av 58 Enskilda ägare (Vagnhärad) (Norra Husby 1:188-1:195, 1:202-1:209 och 1:230-1:237) Norra Husby S:7 Odens Hage Odens Hage 30-44, och av 60 Enskilda ägare (Vagnhärad) (Norra Husby 1:248-1:253, 1:260-1:267 och 1:290-1:297) 6/10

7 Arbetssätt Inspiration till arbetssätt har bl.a. hämtats från ett liknande projekt som genomförts i Jönköping. Projektet i Jönköping genomfördes under åren och beskrivs i en D-uppsats gjord av Brandingenjörstuderande Arvid Kinnerberg Luleå Tekniska Universitet (Examensarbete X7002 B 15 p) Genomförandet av projektet i Trosa kommun enligt följande arbetssätt/checklista Sammansättning av projektgrupp samt fördelning av arbetsuppgifter Inventering av bebyggelsen. Kontrollera om det finns ritningsunderlag Kontakt med försäkringsbolag och ev. andra intressenter Utskick av information kring projektet till fastighetsägare/boende Information till övriga (polis-press-m.m.) Upprättande av mallar för stickprovskontroller och resultatpresentation Bokning av besök hos boende Stickprovskontroller med dokumentation i fastigheterna. Interjuver med några boende om brandskydd i allmänhet Avstämning med kommunens byggnadskontor om antal radhus i kommunen (under projektets gång kan nya eller tidigare ej noterade radhusboenden tillkommit) Sammanställning av projekt Utskick innehållande resultat från besöken, förslag på åtgärder samt erbjudande om informationsträffar till fastighetsägare/boende Projektpresentation till uppdragsgivaren Operativ orientering på utvalda objekt med IL och Rib-personal från Trosa Operativ inblandning i form av översikt av larmplan Eventuellt tillägg till RTJ:s tillsyneplanering Resurser/material: Personal som tidigare beskrivits under resurspersoner ovan Inventeringsmallar. Räddningstjänstens målade fordon vid besiktningar (identifikation, förtroendeskapande enligt erfarenheter från tidigare projekt) Uniformerad personal som utför besiktningar (identifikation, förtroendeskapande enligt erfarenheter från tidigare projekt) Kamera Lampor Stegar Tillgång till befintliga ritningsunderlag (Trosa kommun fastighetsägaren) 7/10

8 Tidsplan Projektet startar och skall redovisas för uppdragsgivaren senast Relevanta regelverk och övriga myndighetsbeslut Tidigare lagstiftningar inkl regler och rekommendationer Plan o Bygglagen PBL BBR BVL Bilagor Boverket informerar 2003:6 och 2008:4 Information till berörda parter Resultat från inventeringar/stickprovskontroller har skickats ut till de boende (se bilagor) I resultatet finns en sammanställning av stickprovskontrollerna, brandskyddshöjande rekommendationer samt foton av vindarna. Tillsammans med detta har även brandskyddsinformation, checklistor för brandskyddet, information från MSB, information om förvaring av Brandfarliga varor samt en del annat material om bl.a. inträffade vindsbränder gått ut till de boende. Utskicket har gått till kontaktpersonerna som ansvarar för att sprida informationen vidare till samtliga boende. Kontakt har också tagits med försäkringsbolaget (LF) som erbjudits skicka med information till de boende. LF har valt att inte skicka med någon info då man menar att den info Räddningstjänsten skickat ut är till stora delar samma som försäkringsbolagen använder. Sotaren i kommunen får också ta del av detta material. Information till egen organisation kommer att ske efter det att resultatet presenteras för uppdragsgivaren. En vidare analys av projektresultatet får visa om det finns behov av information till andra aktörer. Resultat Resultatet av genomförda inventeringar och stickprovskontroller (se bilagor) visar på följande status för radhusbebyggelsen i Trosa kommun: Det finns 12 områden som faller in under begreppet radhus. Radhusen är byggda mellan åren 1970 och 2008 och uppfyller de vid byggtillfället gällande byggreglerna. Samtliga områden har besökts och stickprovskontroller har genomförts i 10 områden. 8 områden har bristfällig avskiljning som bör åtgärdas (se förslag/exempel på brandskyddshöjande åtgärder nedan) Samtliga radhuslägenheter har separat ventilation. Genomföringar i avskiljningarna på vindarna var i de flesta fallen otätade. Befintliga avskiljningar på vindarna av varierande material: gips-trä med uppskattat brandmotstånd på mellan min. Där man har gips som avskiljande material mellan vindar avslutas gipsskivan oftast direkt mot undertak av trä eller masonit. Konsekvenserna av att bygga avskiljningen på det sättet behandlas i avsnittet brandskyddshöjande åtgärder. 8/10

9 Avskiljningar mellan lägenhet och vind i varierande material: gips-spånskiva-träbetong, med uppskattat brandmotstånd på mellan min. De flesta vindar var avskilda lägenhet mot lägenhet. I några fall var vinden helt öppen med avskiljningen i vindsgolv/lägenhetstak av betong. Vindarna är oftast ventilerade via luftspalt i takfoten. I något fall är takfoten tät. Takstolarna är i de allra flesta fall utformade i trä med spikbleck. Med spikbleck avses plåtbleck med utstansade stift. Till dessa spikbleck används alltså varken spik eller skruv för montering. Sämre hållfasthet, se diskussion nedan. De flesta vindar har tillträde via lucka i innertaket. Några har tillträde via lucka på gaveln. Flertalet vindar används också till förvaring. Utvändiga takluckor finns i några fastigheter. Takluckornas funktion kontrolleras inte per intervall. Eldstäder braskamin öppen spis är vanligt förekommande och godkännande för dessa finns. Diskussion Efter utförda inventeringar kan följande slutsatser kring vanliga konstruktioner och lösningar dras: Spikbleck av den typ som är vanligt förekommande i det inventerade beståndet är enligt Boverket inte, ur brandteknisk synpunkt, någon bra lösning eftersom dessa vid brand snabbt blir upphettade och tappar sin sammanfogande funktion (Boverket, 2008). Brandspridningsrisk föreligger p.g.a. ventilerad takfot. Svaga punkter ur brandspridningssynpunkt är i många fall avskiljning innertakvindsgolv och framförallt, där man byggt avskiljning, mötet mellan gips och trätak - masonit på vinden. Då flertalet vindar används till förvaring är också brandbelastningen stor. Det finns inte någon form av brandlarm på de inventerade vindarna. Fastighetsägarna/boende har liten kunskap om avskiljningarnas betydelse. Åtkomligheten för Räddningstjänsten är begränsad där det inte finns takluckor. Det tar längre tid att ventilera ut brandgaser då man måste ta hål i taket. Förslag/exempel på brandskyddshöjande åtgärder För fastigheten: Förbättrad byggnadsteknisk avskiljning till EI-60. Avskiljning kan göras antingen via innertak/vindsgolv eller mellan lägenhetsvindar. 8 områden har brister i avskiljningen som bör åtgärdas. De flesta av dessa har takpannor/plåt liggande på träläkt samt undertak av masonit/plyfaskivor. Problemet med den konstruktionen är att den gipsavskiljning som i de flesta fall finns, ansluter till masonit/plyfaskivorna och inte är tätad hela vägen upp mot takpannorna/plåten. Det betyder att det vid brand, där masoniten/plyfan snabbt brinner, uppstår ett tomrum under varje panna där brandgaser då sprider sig vidare till nästa vindsutrymme. Har man samtidigt en bristfällig 9/10

10 avskiljning mellan vind - lägenhet får man en snabb brandspridning ner till lägenheten. Tätande av takfot (kan innebära kommande fuktproblem/skador). Kontrollera el-dragningen på vindarna. Kontrollera att det är rätt wattantal i belysningsarmaturen samt kupor på lamporna. Finns möjlighet att montera boendesprinkler. Sammankopplade brandvarnare eller annat larm. Minimera förvaring på vindarna samt städning per intervall. Allmän brandskyddsinformation erbjuds alla boende. För Räddningstjänstens organisation: Utbildning/information, uppdatering gällande befintligt radhusbestånd till operativ personal. Uppföljning av rekommendationer kring brandskyddshöjande åtgärder läggs in i tillsynsplaneringen. Områdestillsyner kan utföras av operativ personal, även RIB-personal. Vid tillsynen kontrolleras bl.a. körvägar, tillgänglighet, släckmöjligheter, begränsningsmöjligheter, vilken släckteknik passar objektet, vattentillgång m.m. Insatsstrategi för olika områden kan tas fram. Källförteckning Uppdragsbeskrivning Ulf Jämtäng Mailkontakt med Dick Forsberg Sala-Heby, Joel Pécard Dala Mitt, Henric Dovrén Jönköping, P-O Malmquist Utkiken, Lennart Månsson Brandförsvaret Norrköping Boverket informerar om vindsbränder i radhus och flerbostadshus 2003:6 och 2008:4 Tomas Nygård Samhällsbyggnadskontoret Oxelösunds kommun, Lars Hartzell Samhällsbyggnadskontoret Nyköpings kommun. Personlig kontakt med Peter Berggren Samhällsbyggnadskontoret Trosa kommun, Thomas Natanaelsson, Brand och Risk AB i Göteborg, Claes Malmqvist artikel i Bygg och Teknik och en D-uppsats av Arvid Kinnerberg. Sörmlandskustens räddningstjänst Trosa kommun Stefan Blom Brandinspektör Peter Berggren Byggnadsinspektör 10/10