Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön"

Transkript

1 Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön Sammanfattning Goda kunskaper om det urbana klimatet är en förutsättning för att kunna planera för en god bebyggd miljö i staden. Markanvändningen (grönområden, tät bebyggelse, torg etc) påverkar stadens klimat och lokalklimatet styr i stor utsträckning förutsättningarna för spridning och deposition av luftföroreningar. Mekanismerna bakom detta är t ex inversion, turbulens och termiska vindflöden. Projektet Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation - Klimatets betydelse för den urbana miljön som bedrivs vid Naturgeografi, inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet (GU) har under de senaste åren fokuserats på hur markanvändningen i staden tex. grönområden påverkar klimatet och den urbana ventilationen. Projektet omfattar både fältmätningar och statistisk analys av historiska data för att undersöka hur olika markanvändningsområden påverkar det urbana vindmönstret och därmed stadens luftkvalitet. Parallellt utvecklas ett GIS-baserat verktyg för att användas vid simulering av det lokala klimatet och som redskap vid klimatplanering för att tex kunna bevaka och följa upp t ex grönområdens utveckling i den urbana miljön. Dessa studier sker i nära samarbete med såväl planeringsforskare och miljöforskare vid Göteborgs Universitet och Chalmers. Dessutom har vi en kontinuerlig kontakt med planerings- och miljöansvariga vid Göteborgs kommun. Forskningsmiljön Den stadsklimatologiska forskargrupp som arbetat med det här beskrivna projektet bestod under 1999 av Dr. Ingegärd Eliasson, Professor Sven Lindqvist och tre doktorander; Hillevi Upmanis, Marie Svensson och Sofia Thorsson. Hillevi Upmanis disputerade dock den 17 september 1999 med en avhandling kallad Influence of parks on local climate. Inom gruppen bedrivs flera parallella projekt med stark anknytning till varandra. Den stadsklimatologiska gruppen ingår i ett Klimatlaboratorium inom avdelningen för Naturgeografi, inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet (GU). Klimatlaboratorium som idag är den största lokalklimatologiska forskargruppen i Sverige har för närvarande 18 medlemmar varav hälften disputerade forskare och hälften forskarstuderande. Vid en internationell utvärdering av den Matematisk-Naturvetenskapliga fakulteten som genomfördes för några år sedan fick Klimatlaboratoriet ett mycket högt betyg för sin verksamhet. Utvärderaren framförde framförallt att gruppen är internationellt aktiv med en hög publiceringsgrad samt att en stor del av verksamheten är externfinansierad. Inom Klimatlaboratoriet arbetar flera mindre forskargrupper med olika inriktningar inom ämnesområdet lokalklimatologi. De tre huvudsakliga inriktningarna är stadsklimat, vägklimat och regional klimatologi. Under de senaste åren har stadsklimatgruppen utvecklat ett samarbete med en forskargrupp på inst. för Stadsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola (CTH) och med forskargrupper inom Miljöfysik (GU) och Kemi (Melica). Den för GU och CTH gemensamma och väl etablerade organisationen - den miljövetenskapliga sektionenutgör i detta sammanhang en bra kompetensplattform för projektet. Vi har även etablerat ett kontaktnät med miljö och samhällsplanerare i några Västsvenska kommuner bla Göteborg. 1

2 Bakgrund och Syfte Det övergripande syftet med projektgruppens arbete är att analysera vilken betydelse det lokala klimatet har för den urbana miljön. Under de senaste åren har arbetet fokuserats på att studera hur olika typer av markanvändning som t.ex. bebyggda ytor, parker och öppna ytor styr variationer i temperatur, vind, fuktighet och föroreningshalter. Betydande temperaturskillnader (Eliasson 1996, Upmanis et al. 1998) termiska vindsystem som omlandsbris och parkbris (Eliasson och Holmer 1990, Eliasson och Upmanis 2000) och rumsliga variationer i föroreningshalter (Upmanis et al. 2000) har konstaterats i övergångszonerna mellan olika markanvändningsområden i staden. Ett av målen med arbetet under de kommande åren är att vidare studera hur lokala vindsystem som t.ex. parkbris, omlandsbris och land/sjöbris påverkar den urbana ventilationen och därmed stadens luftkvalité. I detta sammanhang är det viktigt att inte bara undersöka hur och när dessa system uppkommer utan även hur de påverkar varandra. Det innebär att studierna kommer att omfatta både horisontella och vertikala mätningar av meteorologiska parametrar m h a olika metoder som rökutsläpp, spårgas, konventionella temperatur och vind mätare, ultrasonic vind mätare, ballongsonderingar och sodar. Ett annat viktigt mål är att relatera kunskapen om det urbana vindmönstret med halter av föroreningar. Detta kommer dels att ske genom statistisk analys av befintlig mätdata men även med hjälp av egna mätningar. Parallellt med detta arbete sker en utveckling av en GIS-baserad dynamisk klimatkarta som bygger på tidigare utvecklade metoder för klimatkartor (Lindqvist et al. 1983), klimatstatistik samt information om markanvändning. Syftet med detta arbete är att kunna simulera det urbana klimatet (värmeön, vindmönster etc) vid tex en större förändring av stadens markanvändning. Tanken är att modellen skall utvecklas genom information bland annat från pågående mätningar av vindmönster och föroreningshalter. Syftet med projektet med den dynamiska klimatkartan är därmed både att utveckla ett verktyg för klimatforskare och ett redskap vid klimatplanering tex för att kunna bevaka och följa upp t ex grönområdens utveckling i den urbana miljön. Arbetet kommer att ske i flera integrerade projekt varav de två största projekten, Det lokala klimatets betydelse för stadens ventilation, luftkvalité och komfort och Integrering av klimatkunskap och modellering i ett geografiskt informations system (GIS) utgör två doktorandprojekt. Projektets operativt syfte under 1999 har varit Att, med hjälp av mätningar, studera parker och öppna ytors påverkan på den urbana mikroadvektionen och dess koppling till lokala föroreningshalter samt ovanförliggande vindsystem Att, med hjälp av historisk data, undersöka kopplingen mellan halter av luftföroreningar och olika meteorologiska faktorer och företeelser som t.ex. land och sjöbrissystemet. Att, med hjälp av GIS, utveckla en dynamisk (föränderlig) klimatkarta för att simulera de effekter som bla markanvändning, stadsstruktur, topografi mm har på det urbana klimatet och därmed den urbana ventilationen. 2

3 Resultat under 1999 Som alltid har arbetet under 1999 präglats av allt ifrån planering, fält mätningar, analyser och sammanställningar av resultat beroende på att de olika delprojekten befinner sig i olika faser. Flera intressanta resultat i form av olika publikationer har dock kunnat presenterats under Här ges endast en kort sammanfattning med hänvisning till de skriftliga sammanställningar som redovisas nedan. Det bör även nämnas att några av de resultat som redovisas inte helt överensstämmer med det projekt som SNV stöder. Det beror på att forskargruppens arbete även stöds av BFR, SJFR och Göteborgs Stad. Jag har dock valt att redovisa alla de resultat som gruppen producerat under Resultaten från den omfattande delstudien Grönstrukturens betydelse för stadens klimat och luftkvalité har presenterats i Hillevi Upmanis avhandling med titeln Influence of parks on climate. Avhandlingen [1] innehåller fem artiklar varav tre är publicerade in internationella tidskrifter och två är manuskript. Avhandlingens första artikel behandlar det temperaturmönstret som uppstår i parker och dess omgivande bebyggelse [2]. Den andra och tredje artikeln behandlar de meteorologiska variabler och geografiska faktorer som styr detta temperaturmönster [3, 4]. Resultaten från vindmätningarna i två större parker i Göteborg och Köpenhamn som visar att det, som en effekt av temperaturskillnaden mellan park och bebyggelse, utbildas ett lokalt utflöde av kall luft (parkbris) från parkerna under klara och lugna nätter finns redovisade i avhandlingens fjärde artikel [5]. I avhandlingens femte och sista artikel redovisas resultat från mätningar av kolväte-halter i olika parker och deras omgivande bebyggelse som genomförts i olika parker i Göteborg och Köpenhamn [6]. Det bör nämnas att resultaten från avhandlingen rönt uppmärksamhet i massmedia under hösten 1999 och Hillevi Upmanis har medverkat bla i ett antal artiklar i dagspressen, i radio och TV bla i vetenskapsprogrammet NOVA. Hillevi Upmanis har även erhållit ett författarbidrag från SJFR för att kunna sprida sina forskningsresultat i mer populärvetenskapliga sammanhang. Det sedan 1998 pågående doktorandprojektet Det lokala klimatets betydelse för stadens ventilation, luftkvalité och komfort är delvis en fortsättning på de studier som presenterats i Hillevi Upmanis avhandling. Under 1999 har arbetet i detta projekt koncentrerats på fältmätningar och analys av historisk data. Trots en onormalt låg frekvens av högtryckssituation (dvs bra mätväder) har fältmätningarna genomförts enligt planerna men innan resultaten sammanställs i skrift krävs vissa kompletterande mätningar som kommer att utföras under våren och sommaren Den historiska analysen av väderdata och ozon halter pågår i samarbete med en kemist (Dr. Yvonne Andersson-Sköld). Vi har i detta sammanhang kompletterat vår egen statistik med data från Göteborgs Miljö och Hälsoskydds förvaltnings mätningar. Vi räknar med att kunna sammanställa resultaten under år Arbetet med att utveckla en GIS baserad dynamisk klimatkarta för att simulera det lokala klimatets variationer har under 1999 inriktats mot att simulera och verifiera temperaturmönster i ett urbant område där Göteborgsregionen utgör ett testområde. Simuleringen sker med hjälp av en empirisk modell i Matlab som illustreras med hjälp av GIS. Verifieringen sker med hjälp av ett temperatur stations nät av 32 mini loggers i testregionen. Resultaten av detta arbete håller på att sammanställas i två vetenskapliga artiklar. Under 1999 har vi även publicerat en litteraturstudie om stadsklimatets betydelse för samhälls planering i Naturvårdsverkets rapportserie [7]. Projektet var en samfinansiering mellan BFR 3

4 och SNV. Vi har även publicerat en artikel om, hur och när kunskaper om stadens klimat används vid stadsplanering [8]. Projektet som baseras på av intervjuer med planerare i tre olika kommuner har helt finansierat av BFR. Under 1999 redovisade gruppen även sina resultat vid en internationell konferens i Sydney [9,10]. Skriftliga sammanställningar från projektet 1. Upmanis, H., 1999.Influence of Parks on Local Climate, Earth Sciences Centre, Göteborg University, A43, avhandling. 2. Upmanis, H., Eliasson, I., Lindqvist S.: 1998, The Influence of Green Areas on Nocturnal Temperatures in a High Latitude City (Göteborg, Sweden), Journal of Climatology.18, Upmanis, H., Chen, D., Influence of geographical factors and meteorological variables on nocturnal urban-park temperature differences- a case study of summer 1995 in Göteborg, Sweden. Climate Research, 13, Upmanis, H., The influence of Sky View Factor and Land-Use on City Temperatures, Manuskrift 5. Eliasson, I., Upmanis, H., Nocturnal airflow from urban parks-implications for city ventilation. Theorethical and applied climatology (in press) 6. Upmanis, H., Eliasson, I., Andersson-Sköld, Y., Case studies of the spatial variation of benzene and toluene concentrations in parks and adjacent built-up areas. Manuskrift 7. Svensson, M., Eliasson, I., Lokalklimatet i planeringen. När? Var? Hur? Naturvårdsverkets rapportserie Eliasson, I., The use of climate knowledge in urban planning. Landscape and Urban Planning, under tryckning. 9. Eliasson, I., Upmanis, H., Andersson-Sköld, Y., Park climate and urban air quality. International Conference on Urban Climatology, 8-12 November 1999, Sydney, Australien Eliasson, I., Climate knowledge and urban climate, manuskrift 10.Svensson, I., A GIS based empirical method to illustrate and simulate temperature variations in an urban area. International Conference on Urban Climatology, 8-12 November 1999, Sydney, AustralienEliasson, I., Upmanis, H.:, Nocturnal Airflow from Urban Parks, manuskrift Referenser 1. Eliasson, I. and Holmer, B., 'Urban Heat Island Circulation in Göteborg, Sweden', Theoretical and Applied Climatology, Vol. 42, Eliasson, I., 1996,Urban nocturnal temperatures, street geometry and land use. Atmospheric Environment Part B Urban Atmosphere 30(3), Eliasson, I., Upmanis, H. 2000, Nocturnal airflow from urban parks-implications for city ventilation. Kommer att publiceras i Theorethical and Applied Climatology. 4. Lindqvist, S., Mattsson, J.O., Holmer, B Lokalklimatologiska kartor för användning i kommunal översiktlig planering. Byggforskningsrådet R38. 4

5 5. Upmanis, H., Eliasson, I. and Lindqvist, S., 'The Influence of Green Areas on Nocturnal Temperatures in a High Latitude City (Göteborg, Sweden)', International Journal of Climatology 18(6), Upmanis, H., Eliasson, I., Andersson-Sköld. Y. 2000: Case studies of air quality in and around urban parks, Manuskrift 5

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Per Jonsson Utredning & Strategi, Tyréns Fredrik Lindberg Göteborgs Universitet 2014-04-09 Agenda 1. Varför kommer det behövas kunskap inom stadsplanering om Sol

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Läs mer

Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. Sofia Thorsson. Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. Sofia Thorsson. Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Stadsklimatet Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden Sofia Thorsson FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 164 90 Stockholm Tel: 08-55 50 30 00 Fax: 08-55 50 31 00 www.foi.se FOI Göteborgs

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Urban förtätning och luftkvalitet

Urban förtätning och luftkvalitet Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Jonas Tornberg Chalmers - Arkitektur jonas@chalmers.se

Jonas Tornberg Chalmers - Arkitektur jonas@chalmers.se Jonas Tornberg jonas@chalmers.se Arkitektur Biologi och bioteknik Bygg och miljöteknik Data och informationsteknik Energi och miljö Fysik Kemi och kemiteknik Matematiska vetenskaper Material och tillverkningsteknik

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana

Läs mer

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt. Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas

Läs mer

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor 2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie M. AXELL U. LINDBERG SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut P. FAHLÈN N. FRANSSON Chalmers Tekniska Högskola,

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ Anders Fredriksson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19 o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Evolution of the urban heat island 1892-2005 in six of Sweden s cities

Evolution of the urban heat island 1892-2005 in six of Sweden s cities Sammanfattning Detta arbete handlar om en undersökning i sex av Sveriges städer för att se om stadens värmeö har ökat i takt med att städerna växt. Har genom statistik tagit reda på städernas maxoch min-temperaturer

Läs mer

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Bruttolista för samverkansportfölj

Bruttolista för samverkansportfölj Bruttolista för samverkansportfölj Bilaga till rapporten Samverkan med det omgivande samhället. Projektgrupp 1B Cecilia Bjursell, ED Högskolan i Jönköping Peter Dobers, professor Mälardalens högskola Anna-Carin

Läs mer

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Komplexiteteni dagens regionalpolitik Utveckling är mångsidig

Läs mer

Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR

Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR Stefan Andersson, Gunnar Omstedt och Lennart Robertson SMHI E-post: Stefan.Andersson@smhi.se Innehåll Bakgrund

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap Degree of Bachelor of Science, with a major in Environmental Sciences 1. Fastställande Examensbeskrivning för Naturvetenskaplig

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Open Access-policy på Chalmers

Open Access-policy på Chalmers Open Access-policy på Chalmers Mötesplats OA 2010 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek Chalmers verksamhet och publicering Rektorsbeslut om Open Access-policy i januari 2010 Bakgrund & förutsättningar Policyns

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte

Läs mer

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012)

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012) Dispositionsplan budgetåret 2012 Bilaga 1 Fördelning av anslag bå 2012 (tkr) Anslag 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 Grund Fo/Fou Externt Totalt Grund Fo/Fou Externt Totalt Anslagsmedel grund+fak

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA)

Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) 2017-06-21 Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) 1. Planeringsläget 2. Uppdrag

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning 31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Vill du veta vad som händer med klimatet? Bli klimatolog!

Vill du veta vad som händer med klimatet? Bli klimatolog! Vill du veta vad som händer med klimatet? Bli klimatolog! Bli klimatolog vid Institutio Kandidatprogrammet i geovetenskap med specialisering mot klimatologi. Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor.

Läs mer

JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES

JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES Emma Eliasson Handledare: Björn Holmer Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Göteborgs Universitet 2003-05-28 Geografi

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Publikationstyp Artikel i tidskrift, Artikel, forskningsöversikt och Artikel, recension

Publikationstyp Artikel i tidskrift, Artikel, forskningsöversikt och Artikel, recension Publikationstyp Artikel i tidskrift, Artikel, forskningsöversikt och Artikel, recension 1. Underkategori Underkategori finns för publikationstypen Artikel i tidskrift, och används till exempel för artiklar

Läs mer

Matrisen ska arkiveras tillsammans med blanketten för uppföljning på din institution.

Matrisen ska arkiveras tillsammans med blanketten för uppföljning på din institution. Sid 1 (9) Anvisningar för ifyllande av individuella lärandemål inför antagning till forskarutbildning/ Anvisningar för ifyllande av måluppfyllelse vid årlig uppföljning Du ska, liksom alla doktorander

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Principer för utformning av utemiljö i kallt klimat

Principer för utformning av utemiljö i kallt klimat Rapport 2014:07 Principer för utformning av utemiljö i kallt klimat med hänsyn till sol- och vindförhållanden Saeed Ebrahimabadi, Charlotta Johansson Principer för Utformning av Utemiljö i Kallt Klimat

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet Forskningsprojekt 1. ORSA områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare Dnr Titel doktorandprojekt Handledning Huvudhandledare,

Läs mer

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 2000L0069 SV 11.06.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/69/EG av den

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Ulf Sandström

Ulf Sandström Ulf Sandström 2016-12-07 Rapport till Polarforskningssekretariatet: Vetenskapliga publikationer relaterade till expeditioner med isbrytaren ODEN (version 2) Föreliggande delrapport beskriver publikationsutvecklingen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer