Ventilation av vindar via öppna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ventilation av vindar via öppna"

Transkript

1 Ventilation av vindar via öppna takfötter ett stort brandtekniskt problem eller inte? Sedan urminnes tider har man i Sverige byggt flerbostadshus med vindar som i huvudsak utgör installationsutrymmen och som oftast har en mycket begränsad takhöjd på storleksordningen någon meter eller till och med mindre. Det vanligaste är ett vindsbjälklag av betong på vilket en värmeisolering ligger. På bjälklaget är ett yttertak (regnskydd) uppstolpat bestående av trästolpar, träreglar, råspont och taktäckning. Vindsutrymmet blir därmed kallt och för att undvika fukt och mögelskador har dessa utrymmen ventilerats via öppna takfötter. Ventilation via öppna takfötter har sedan 50 år eller mer tillbaka varit det absolut vanligaste och det enklaste sättet att åstadkomma denna ventilation. Se figur 2. En risk föreligger alltid att övertänd brand i övre våningsplanet kan sprida sig till vindsutrymmet genom att flammor ut via fönster tar sig in på vinden via den öppna takfoten. I Boverkets byggregler BBR 15 (2008) avsnitt 5:64 står som föreskriftstext Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att risken för brandspridning begränsas. Som allmänt råd anges bland annat att vindsutrymmen bör delas upp i delar om högst 400 kvadratmeter med väggar i klass EI 30. Detta är i sig inget nytt utan motsvarande råd fanns i såväl Nybyggnadsreglerna NR (1988) som ännu längre tillbaka i Svensk Bygg Norm SBN från och 80-talen. Från och med BBR 19 (2011) är dock motsvarande text om vindar i avsnitt 5:535 ändrad Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skydd mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls och så att omfattande brandspridning begränsas. Som allmänt råd anges bland annat samma som ovan, nämligen en uppdelning av vinden för att Figur 1: Det stora flertalet hus i till exempel Hammarby Sjöstad har traditionell ventilation via öppna takfötter. begränsa omfattande brandspridning. Vidare anges i det allmänna rådet: För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning på vinden och takkonstruktionens bärförmåga vid brand. Vidare kan läsas att Risken för brandspridning från fönster till vind via takfot bör begränsas, till exempel genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga som motsvarar brandcellskravet. Att utforma takfoten med en avskiljande förmåga motsvarande brandcellskravet (i BBR 21 har detta krav kvantifierats till EI 30) innebär en klart ökad kostnad jämfört med det tidigare vanligaste sättet att ventilera kalla vindsutrymmen via öppna takfötter. Den ökade kostnaden omfattar kostnaden för att göra själva takfoten tät med brandavskiljande förmåga men omfattar i regel också en erforderlig brandteknisk förstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den ökade kostnaden för att anordna ventilationen av utrymmet på något annat sätt. Ett sätt att lösa ventilationen är att i den täta takfoten sätta in speciella brandklassade ventiler som normalt är öppna för FOTO: STIG DAHLIN Artikelförfattare är Jörgen Thor, tekn dr, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Figur 2: Uppstolpat yttertak på betongbjälklag och ventilation via öppna takfötter. Bygg & teknik 4/15 17

2 ventilation men som vid brandpåverkan tätar till och begränsar risken för att branden ska ta sig in på vinden. Andra lösningar kan vara mekaniskt ventilation av vinden med fläktar. Efter det att rådet om täta takfötter med brandavskiljande förmåga infördes har det inom branschen funnits olika tolkningar och uppfattningar när detta råd är tillämpligt eller inte. Ibland antas vinden ingå i samma brandcell som underliggande lägenhet och då skulle något behov av brandavskiljande takfot inte finnas. I det allmänna rådet i nu gällande BBR 21 står följande. Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas. Som utgör annan brandcell? Man kan fråga sig om en installationsvind överhuvudtaget bör betraktas som en brandcell eller om den inte snarare bör ses som ett dolt utrymme. Det viktiga bör vara att branden inte sprider från en lägenhet (brandcell) via detta utrymme till en annan lägenhet (annan brandcell). Risken för omfattande brandspridning inom detta dolda utrymme begränsas ju redan av kraven på sektionering av vinden i maximalt 400 kvadratmeter. Branschen har också i många fall bedömt det som att kravet på tät brandavskiljande takfot inte skulle föreligga när vindsbjälklaget är av betong och uppfyller REI 60 även för brand ovanifrån. Ett svar från Boverket på en konkret fråga angående detta kan och har av många tolkas just så. Se vidare under rubriken Boverkets olika svar beträffande takfötter. Denna artikel är ett försök att reda ut olika frågeställningar och reda ut vad som gäller eller vad som borde gälla. Ett bakomliggande skäl till det införda kravet på brandavskiljande takfot är troligtvis ett antal omfattande vindsbränder, främst i radhus men även i några flerbostadshus, med stora konsekvenser som följd. I konsekvensutredningen till BBR 19 hänvisas bland annat till ett informationsbrev från Boverket 2008:4 om vindsbränder i radhus och flerbostadshus. I detta informationsbrev varnar Boverket för lätta vindsbjälklag med hänvisning till inträffade bränder. Det står bland annat att takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Detta påstående är inte korrekt. För att närmare belysa detta och problematiken kring vindsbränder görs nedan en översiktlig genomgång av några byggnadstekniska och konstruktiva förutsättningar. Figur 3: Brandprovning av bjälklag. Figur 4: Betongbjälklag med armering utsatt för brand underifrån. Konstruktionsteknik och brand Vid en brand på en vind enligt figur 2 utsätts bjälklaget för brand ovanifrån. Brandprovningar av bjälklag sker dock alltid med brand underifrån. Bjälklaget läggs upp som tak på en horisontalprovningsugn. Det belastas ovanifrån med en för lastfallet brand representativ statisk last samt utsätts underifrån för en standardbrandpåverkan. Se figur 3. Att prova bjälklag för brand från ovansidan är inte praktiskt möjligt. Å andra sidan finns det heller normalt inte ett behov av detta även om bjälklaget i verkligheten kan bli utsatt för brand ovanifrån. Vid ett betongbjälklag är i regel underkantsarmeringen och uppvärmningen av denna avgörande för bjälklagets bärförmåga vid brand. Se figur 4. Brand ovanifrån motsvarande en standardbrandpåverkan under 60 minuter innebär en betydligt mindre försvagning av bjälklagets bärförmåga än vid motsvarande brand underifrån. Även för träbjälklag gäller att brand ovanifrån normalt inte är dimensionerande utan brand underifrån. Det kritiska momentet vid brand underifrån vid ett träbjälklag enligt figur 5 är när skivorna på bjälklagets undersida faller ned. Isoleringen som i detta fall antas utgöras av stenull faller då också ned. Bjälklagsbalkarna, Figur 5: Träbjälklag utsatt för brand underifrån respektive från ovansidan. 18 Bygg & teknik 4/15

3 ofta av dimension 45 x 220 mm, utsätts då för brand även på sidorna varefter bjälklagets bärförmåga snabbt reduceras. Detta sker inte vid brand ovanifrån. Isoleringen ligger hela tiden kvar och skyddar de bärande bjälkarna från direkt brandangrepp på sidorna. Om golvskivorna skulle helt förbrukas av branden blir bjälkarna direkt brandutsatta enbart ovanifrån. Detta innebär en betydligt långsammare förbränning och förkolning av balktvärsnitten än vid fallet med brand underifrån. En temperaturberäkning vid brand ovanifrån görs för träbjälklaget. Ovansidan består av 22 mm golvspånskiva och 13 mm golvgipsskiva. Enligt Eurokod 5 kan förkolningsgränsen för trä antas motsvara 300 C isotermen. Beräkningen visar att förkolningsgränsen efter 60 minuters standardbrandpåverkan ligger enbart någon centimeter ner från bjälkarnas överkant. Se figur 6. Figur 7: Uppstolpat yttertak på träbjälklag. sig skillnaden mellan ett träbjälklag enligt ovan och fackverkstakstolar av trä. Ett träbjälklag består, som namnet säger, av ett lag av träbjälkar normalt på ett centrumavstånd på 500 till 600 mm kompletterat med skivmaterial och isolering. Se figur 7. I figur 8 visas en fackverkstakstol av trä. Fackverkstakstolen är en statisk sammansatt enhet bestående av en överram, en underram samt mellan dessa vertikaler och diagonaler som överför krafter mellan överram och underram. Ett brott till exempel i en del av underramen leder till en total kollaps av fackverket. Likaså leder ett brott till exempel i en diagonal till en total kollaps. Denna typ konstruktion till yttertak används främst vid villor och radhus som nästan uteslutande har denna lösning. Lösningen kan dock även förekomma till yttertak vid flerbostadshus, även sådana av betong. Detta kan vara aktuellt när man bygger på ett befintligt betonghus med en våning och då vill begränsa de extra påförda lasterna genom att använda en lätt konstruktion till yttertak i stället för ett tungt betongbjälklag. Även vid nybyggnad av ett betonghus med en indra- Figur 6: Temperaturprofil för ett 300 mm tjockt träbjälklag vid brand ovanifrån motsvarande 60 minuters standardbrandpåverkan. Beräknad minskning i bärförmåga på grund av branden kan bedömas relativt sätt mindre än för betongbjälklaget ovan. Om dessutom, som vanligt är att ytterligare värmeisolering finns ovanpå bjälklaget blir påverkan vid brand ovanifrån ännu mindre. Sammanfattat gäller sålunda att brandprovning av bjälklag för brand ovanifrån inte är praktiskt möjligt att utföra. Å andra sidan gäller för såväl betongbjälklag som för riktigt utförda träbjälklag att detta heller inte är nödvändigt eftersom brand ovanifrån inte är dimensionerande. På motsvarande sätt som vid det traditionella betongbjälklaget enligt figur 2 kan ett yttertak stolpas upp på ett träbjälklag. Se figur 7. Träbjälklaget dimensioneras på samma sätt som betongbjälklaget att uppta lasten från yttertakets egenvikt och snölast och bjälklaget klarar enligt ovan brand ovanifrån på motsvarande sätt som betongbjälklaget. Skillnaden mellan ett träbjälklag och fackverkstakstolar av trä Det förefaller som inte alla har klart för Figur 8: Träfackverk och brott i underram respektive diagonal. 20 Bygg & teknik 4/15

4 Bygg & teknik 4/15 Figur 9: Påbyggnad av befintligt betonghus med lätt takvåning respektive indragen takvåning på nybyggt betonghus. Figur 10: Yttertakskonstruktion utan bjälklag uppbyggd med träfackverk. gen takvåning finns ofta önskemål om en lätt takkonstruktion. Detta eftersom lasterna från takvåningen inte förs direkt ned till de underliggande vertikala bärningarna. Se figur 9. När denna typ av konstruktion, med fackverkstakstolar normalt på centrumavstånd 1,2 m, används till yttertak spikas råspont till fackverkens överramar och på denna läggs sedan lämplig taktäckning. Figur 11: Trätakstolar utan bjälklag som yttertak vid flerbostadshus. På undersidan spikas en glespanel till fackverkens underramar och ett antal lager gipsskivor fästes till glespanelen. Ovanpå detta innertak placeras sedan vindens värmeisolering. Se figur 10. Brand underifrån utgör normalt inga problem om tillräckligt antal gipsskivor finns på undersidan. Om brand uppstår på eller sprids till vinden är underramen normalt skyddat av all värmeisolering. Däremot kommer till exempel en diagonal (ofta av dimension 45 x 95 mm eller mindre) som utsätts för brand runt om att snabbt brännas av. Enligt figur 8 sker då en total kollaps av taket. Om vindsutrymmet med sina fackverk sträcker sig över flera lägenheter riskerar takkonstruktionen att störta ned i lägenheter långt bort från den lägenhet där branden uppstod. Vad som är viktigt att hålla i minnet är att denna konstruktionslösning överhuvudtaget inte innehåller något lag av bjälkar eller något bjälklag utan till själva fackverkstakstolarnas underramar är ett antal gipsskivor fästa i form av ett innertak. Vid radhus, där denna typ av konstruktionslösning är så gott som helt allenarådande, dras de lägenhets- och brandavskiljande väggarna upp till yttertakets råspont i syfte att begränsa en vindsbrand till motsvarande den underliggande lägenheten. Den på detta sätt avgränsade delen av vinden kan då betraktas tillhöra underliggande radhus brandcell. Att omfattande vindsbränder ändå ofta förekommer i radhus kan dels förklaras av att kravet på denna uppdelning av vindarna infördes först på sent 1970-tal och dels att utförandet i många fall kan vara bristfälligt. Lösningen med uppdelning av vindar motsvarande underliggande lägenhetsgränser är dock mycket sällan tillämpbar på flerbostadshus. De brandcellsskiljande väggarna i underliggande lägenheter går oftast kors och tvärs byggnaden enligt figur 11 och en uppdragning av dessa väggar genom vinden till yttertaket skulle krocka med takstolarna. Vid denna typ av konstruktionslösning vid flerbostadshus är det högst väsentligt att en brand inte kan uppstå på vinden eller att en brand från en underliggande lägenhet inte kan sprida sig till vinden exempelvis via en öppen ventilerad takfot. Vid flerbostadshus med denna typ av yttertakslösning är därför kravet på brandavskiljande takfötter klart motiverat. Viss risk finns dock alltid att brand trots olika begränsningar och försiktighetsåtgärder kan uppstå eller sprida sig till vinden med då risk för stora konsekvenser som följd. Vid behov av lätta takkonstruktioner vid flerbostadshus, exempelvis vid påbyggnad av befintliga hus eller vid indragna takvåningar enligt figur 9, är ett lätt träbjälklag som är dimensionerat för brand ovanifrån och ett på detta uppstolpat yttertak enligt figur 7 ofta en säkrare och robustare lösning från brandteknisk synpunkt. Boverkets informationsbrev om vindsbränder i radhus och flerbostadshus I Boverkets informationsbrev, 2008:4 om vindsbränder i radhus och flerbostadshus, som man hänvisar till i konse- 21

5 kvensutredningen angående kravet på brandavskiljande takfötter, står bland annat att takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Vidare står det att i de fall vindsbjälklaget utgjorts av en betongkonstruktion har det inte varit något problem att undvika brandspridning från vinden ner till övriga lägenheter under föreskriven tid. De bränder man refererar till, främst gällande radhus men också ett par flerbostadshus, har dock saknat bjälklag och har i stället haft en konstruktionslösning med träfackverk motsvarande figur 10 med ett undertak fäst till takstolarnas underramar. Se figur 12 som gäller en av de refererade bränderna i flerbostadshusen. En brand som sprider sig på vinden över och förbi de underliggande lägenhetsgränserna och snabbt bränner av fritt exponerade takstolsdiagonaler leder till kollaps av takkonstruktionen med stora konsekvenser som följd. Skrivningen i Boverkets informationsbrev pekar felaktigt ut lätta bjälklag som boven i dramat. Ett korrekt utfört träbjälklag som motstår brand ovanifrån under föreskriven tid och ett på detta uppstolpat yttertak kan ge motsvarande skydd mot brandspridning som ett betongbjälklag. Ovan nämnda skrivningar i Boverkets informationsbrev föranledde Brandskyddslaget genom undertecknad att för ett antal år sedan skriva till Boverket och påpeka skillnaden mellan en yttertakskonstruktion av träfackverk utan bjälklag respektive ett lätt träbjälklag och ett på detta uppstolpat yttertak. I ett svar från då brandansvarig på Boverket tillstod man att det finns enskilda delar i detta informationsblad som ur sitt sammanhang kan misstolkas och som Figur 13: Prefabricerade bostadsvolymer i trä. Figur 12: Yttertakskonstruktion vid en av de refererade bränderna i form av träfackverk utan bjälklag. skulle kunna vara tydligare. I sitt sammanhang, och med den figur som beskriver problematiken, torde det inte vara några svårigheter att förstå problematiken med vissa konstruktionstyper och vindsbränder i radhus och flerbostadshus. Den figur i informationsbladet man hänvisade till visar just ett träfackverk utan bjälklag. Texten i informationsbladet säger dock Takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. I olika senare svar från Boverket angående takfotsfrågan används tyvärr fortfarande samma eller liknande missvisande formuleringar. Boverkets olika svar beträffande takfötter De oklarheter som branschen upplevt beträffande om och när en takfot måste göras brandavskiljande föranledde bland annat bygg- och fastighetsföretaget NCC att tillskriva Boverket i ett konkret fall med en installationsvind i form av ett uppstolpat yttertak på ett betongbjälklag. Ett antal konkreta frågor ställdes bland annat om takfoten i detta fall måste göras brandavskiljande samt frågan när en vind ska betraktas som egen brandcell. Boverket konstaterade i sitt svar till NCC bland annat följande I rådet anges även att brandspridning mellan brandceller ska beaktas samt att hänsyn till bland annat takkonstruktionens bärförmåga ska tas. Detta syftar främst till att förhindra brandspridning mellan underliggande brandceller via vinden snarare än mellan olika brandceller på vinden. Sådan brandspridning kan till exempel ske genom att vindskonstruktionen störtar ned i ett bjälklag av lättkonstruktion mellan vinden och de översta lägenheterna. I ditt fall med ett betongbjälklag är denna del av rådet troligen inte aktuellt. NCC och flera aktörer på marknaden tolkade detta svar som att täta brandavskiljande takfötter inte krävdes vid en installationsvind med yttertaket uppstolpat på ett vindsbjälklag av betong. Svaret till NCC föranledde ett antal trähustillverkare att skriva till Boverket. Dessa trähustillverkare bygger i fabrik prefabricerade volymelement som sedan på plats staplas på varandra. Dessa volymer har alltid ett övre takbjälklag/vindsbjälklag på vilket ett yttertak stolpas upp. Se figur 13. Lösningen har således motsvarande statiska funktion som vid ett betongbjälklag enligt figur 2. Så länge bjälklaget är dimensionerat för att klara brand ovanifrån borde det inte spela någon roll vilket material bjälklaget består av. Bland annat ställdes frågan om en riktig tolkning av svaret till NCC innebar att ett uppstolpat tak på ett betongbjälklag inte behövde utföras med takfot med brandavskiljande förmåga. Svaret från Boverket var i korthet att detta inte var en 22 Bygg & teknik 4/15

6 riktig tolkning. Detta trots att NCC och stor del av branschen i övrigt tolkat Boverkets svar just så. Vidare svarar Boverket I det specifika fallet syftade vårt svar till NCC på att det främst är underliggande brandceller som avses genom att beakta risken för nedfallande delar eller att takstolar faller genom lätta bjälklag. De brandskador bedömningen i huvudsak bygger på saknar dock bjälklag och är av en konstruktionstyp motsvarande den i figur 10 och figur 12. Ytterligare ett antal frågor har därefter i olika sammanhang ställts från branschen till Boverket bland annat med anledning av formuleringarna i BBR 21 och den tillhörande konsekvensbeskrivning. Boverket svarar bland annat att en avgörande fråga för om det krävs tät takfot eller annan motsvarande funktion är om vinden är att betrakta som egen brandcell eller inte. Man skriver vidare att en vind, även om det bara utgör en installationsvind, normalt ska betraktas som en egen brandcell. Som motiv hänvisar man till definitionen av brandcell. Se figur 14. Flera företrädare för byggbranschen har ansett att en installationsvind snarare bör kunna betraktas som ett dolt utrymme än som en egen brandcell och att det viktiga bör vara att branden inte sprider sig mellan olika brandceller via detta utrymme. Även ett dolt utrymme kan, om man nu språkjuridiskt skulle vilja motivera det 5:242 Brandcell Med en brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggander skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26) Oavsett om vinden är avsedd att vistas på eller inte har Boverket tolkat det som att den i de flesta fall kan betraktas som en brandcell då den utgör en avskild del av byggnaden begränsad av ett bjälklag där en brand kan utvecklas utan att spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma. hela, utgöra en avskild del av byggnaden begränsat av ett bjälklag där en brand kan utvecklas och spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma. Jämför sista stycket i figur 14. Sammanfattande synpunkter Brandskyddslagets uppfattning är att detta nya generella krav på täta, brandavskiljande takfötter till stor del har sin grund i en sammanblandning av olika konstruktionstyper med helt olika beteenden vid Figur 14: Svar från Boverket. en vindsbrand. Vid konstruktionslösningar med yttertak av fribärande träfackverk till flerbostadshus är det klart motiverat med täta brandavskiljande takfötter. Risken för en vindsbrand måste begränsas eftersom den kan få mycket stora konsekvenser. Kostnadsnyttoeffekten med att mer generellt kräva täta brandavskiljande takfötter, också vid konstruktionslösningar med bjälklag som klarar brand ovanifrån, kan dock ifrågasättas. Om man nu mer generellt ska betrakta även en ren installationsvind som en brandcell dit brand inte får sprida sig, och Bygg & teknik 4/15 23

7 Figur 15: Olika krav på begränsning av brandcellsstorlekar. inte se installationsvinden som ett dolt utrymme, kan man bland annat ställa sig följande frågor. För att begränsa risken för omfattande brandspridning i en byggnad gäller enligt BBR att en brandcell får omfatta en area på högst kvadratmeter. Varför ska då brandcellen vind delas upp i delar om 400 kvadratmeter? En brand i en stor brandcell belägen under betraktaren torde väl normalt upplevas som farligare än en brand ovan betraktaren. Se figur 15. Beträffande risken för spridning mellan brandceller vertikalt via fasaden är det allmänna rådet i BBR att avstånden mellan fönster i vertikalled mellan olika brandceller bör vara minst 1,20 m. Borde det då inte vara tillåtet med luftad takfot om denna ligger minst 1,20 m ovanför närmast underliggande fönster enligt figur 16? Brandskyddslaget anser att problematiken med ventilerade takfötter bör ses över med rätt konstruktiva förutsättningar som ingångsdata och att en kostnadsanalys görs beträffande merkostnaderna med täta, brandavskiljande takfötter. Denna merkostnad omfattar kostnaden för att göra själva takfoten tät med brandavskiljande förmåga men omfattar i regel också en erforderlig brandteknisk förstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den ökade kostnaden för att anordna ventilationen av utrymmet på annat lämpligt sätt. Dessa kostnader bör sättas i relation till förväntade besparingar i form av minskade brandskador för de fall som vinds- bjälklaget klarar brand ovanifrån. Detta oberoende om bjälklaget utgörs av betong eller av ett lätt bjälklag. Brandskyddslaget uppmanar vidare byggbranschen att utveckla alternativa takkonstruktioner till vindar på flerbostadshus. Undertecknad har själv, men tyvärr utan större framgång, propagerat för att man bör kunna byta ut råsponten mot obrännbar TRP-plåt. Om man av utseendeskäl inte nöjer sig med TRP-plåten som taktäckning, bör en taktäckning med papp alternativt bandtäckt plåt kunna utföras genom att i likhet med industritak fästa en hård stenullsboard till TRP-plåten som underlag för taktäckningen. Med en TRP 20-plåt bör man kunna öka avståndet mellan uppreglingen jämfört med råsponten som kräver ett centrumavstånd på uppreglingen på högst cirka 1,2 m. Man får då en i huvudsak helt obrännbar yttertakskonstruktion och ett så gott som obrännbart vindsutrymme. Det enda brännbara på vinden skulle då bli ett glest uppstolpat träregelverk för bärning av TRP-plåten. Det finns också möjlighet att byta ut träregelverket mot obrännbara plåtreglar. Med utbyte av råsponten till TRP-plåt torde det inte längre finnas något behov överhuvudtaget av vare sig täta takfötter eller en sektionering av vindsutrymmet. Med denna typ av yttertakslösning borde vindsbränderna kunna förpassas till historieböckerna. En annan fördel med den ovan föreslagna lösningen är att taktäckningen alternativt underlaget för taktäckningen med automatik blir obrännbart, vilket är ett brandskyddstekniskt krav i BBR i de fall olika byggnader ligger närmare varandra än åtta meter. Figur 16: Jämförelse mellan fönsteravstånd mellan olika brandceller och avstånd mellan fönster och öppen takfot. 24 Bygg & teknik 4/15

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA Fråga 1 En fråga vi fått från en medlem: Brandspridning från ett miljöhus i ett plan som ligger exempelvis 7 meter från ett bostadshus i 3 eller fler våningsplan.

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr Datum 2014-06-28 Version/Revdatum v4/2014-07-04 SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR SKADERAPPORT Rapport 2.odt 2 av 7 FÖRUTSÄTTNINGAR Att inventera invändiga och utvändiga skador med avseende

Läs mer

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta FB Takfotsventil 04.10.2013 Version 1.1 Takfotsventil med brandmotstånd Principen med kalla vindar och ventilation via takfot är mycket vanlig och har fungerat sedan introduktionen. Principen säkerställer

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Materialspecifikation för Paroc Lösull

Materialspecifikation för Paroc Lösull 2009-02-12 Materialspecifikation för Paroc Lösull Produkt Tillverkningsort Säckvikt λ D Densitet λ D Densitet kg mw/ C kg/m 3 mw/ C kg/m 3 PAROC BLT 1* Hässleholm 15 ± 1 44 28 41 33 PAROC BLT 3 H-holm/Hällekis/

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande

Läs mer

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS 1(10) Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄRHANDLING Uppdragsnummer : 10130141 Nr 03-31 enligt SBF norm 1998:1 Helsingborg 2009-12-15 Anders Bengtsson

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 1/9 LEXUS Kv. Hjulet / Olaus Petri 3:84 BETTORP, ÖREBRO BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 2009-08-06 Rev 2010-11-29 W2009-215 LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 2/9 Innehållsförteckning

Läs mer

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs

Läs mer

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Ystad Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer: 1900.2015.00394

Läs mer

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21 Skövde Slakteri Tillbyggnad vid farligt godsled Aspelundsvägen Skövde kommun PM Farligt gods 2015-01-21 FAST Engineering AB Civilingenjör 2 Dokumentinformation Uppdragsnummer (internt): 2015-044 Dokumenttitel:

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

3.4. Bjälklag. Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar.

3.4. Bjälklag. Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar. Gyproc Träbjälklag Typdetalj.51:201 Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6 Horisontalsnitt 7. 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie 8. Min 170 mm mineralull, mht väggens brandklass

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Samhällsbyggnadsförvaltningen UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Jan-Erik Andersson Jan-Erik Andersson INTEGRA Engineering AB INTEGRA

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

Bygg så här 1. Tilläggsisolera vindsbjälklaget. paroc.se

Bygg så här 1. Tilläggsisolera vindsbjälklaget. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 1 Tilläggsisolera vindsbjälklaget paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar! Tilläggsisolera Tillägsisolera och spara pengar! Så enkelt det var att isolera Nu sparar vi pengar Tips, råd och monteringsanvisningar Det lönar sig att tilläggsisolera Att tilläggsisolera ditt hus är

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler BRANDSKYDD En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Torkel Danielsson Tomas Fagergren Daniel Larsson Martin Olander Gösta Sedin Urban Söderberg Jörgen Thor Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst

Läs mer

Kvalitetsfordringar på material. Betong: Betongkvalitet C25/30 om inget annat anges på ritning.

Kvalitetsfordringar på material. Betong: Betongkvalitet C25/30 om inget annat anges på ritning. Allmänt Gällande regler och föreskrifter: BFS 1993:57-BBR 1, BFS 2008:8-EKS 1(Eurokoder), Husama08 Revideringar: Revideringar får ej göras på ritning utan konstruktörens medgivande. Säkerhetsklass:: Byggnaden

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA

JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA Sven-Åke Persson Diligentia Sven-ake.persson@diligentia.se 2015-01-29 JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA Brandskyddstekniskt utlåtande nybyggnad bostäder Underlag detaljplan Syfte Detta utlåtande redovisar

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

Räddningsinsatsen berörs också endast översiktligt eftersom den kommer att belysas i en separat utredning.

Räddningsinsatsen berörs också endast översiktligt eftersom den kommer att belysas i en separat utredning. Summering Den 31/8-2013 inträffade en brand i ett flerbostadshus på Klintvägen i Luleå. Branden startade i en kastrull med olja på spisen och spred sig till fläkten och skåpet ovanför spisen. När flexislangen

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i K-rautas varuhus på fastigheten Slåttern 5 i Halmstad

Gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i K-rautas varuhus på fastigheten Slåttern 5 i Halmstad samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum 2009-02-19 Er referens Anders Persson Avdelningen risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Erik Egardt 05-20 5022 erik.egardt@msbmyndighete

Läs mer

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:

Läs mer

Isolerasjälv Vindsull. Det snabba, smidiga sättet att isolera vinden och sänka dina energikostnader.

Isolerasjälv Vindsull. Det snabba, smidiga sättet att isolera vinden och sänka dina energikostnader. Isolerasjälv Vindsull Det snabba, smidiga sättet att isolera vinden och sänka dina energikostnader. Isolerasjälv Vindsull är lösningen Nu kan du isolera vindsbjälklaget snabbt och effektivt. Lösningen

Läs mer

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Östersund Törnrosen 4 Hårdängegatan 7, 831 47 Östersund Datum 15 05 27 Oktopal AB Samuel Permans gata 2, 831 30 Östersund Tel: 06312 35 30 Organisation Nummer: 5566690144, Fskattesedel

Läs mer

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr 1201-3472/2014

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr 1201-3472/2014 Svarsfil till remiss EKS 10, Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se Datum 2015-05-29 Remisslämnare Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Organisation Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Kontaktperson

Läs mer

Konstruktionsdetaljer

Konstruktionsdetaljer Anslutningarna mellan olika byggnadsdelar måste utföras noggrant om man vill undvika fuktproblem och minimera köldbryggor. På de följande sidorna visas några exempel på konstruktionsdetaljer. Sättet att

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Underlag till konsekvensutredning för Vk3B gemensamhetsboende Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av Boverket tagit fram en konsekvensutredning för

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN 5 2014\BD2\bdf2.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-02-14 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Box 918 971 27 Luleå Besök:

Läs mer

BP1. Förfrågningsunderlag för Verkstadsbyggnaden BP1. Innehållsförteckning:

BP1. Förfrågningsunderlag för Verkstadsbyggnaden BP1. Innehållsförteckning: BP1 Umeå Universitet, TFE Sara Bäckström 2013-02-05 Förfrågningsunderlag för Verkstadsbyggnaden BP1 Innehållsförteckning: 1 Teknisk beskrivning (s 1-7) 2 Ritningsförteckning 3 Ritningar enligt ritn förteckning

Läs mer

Rumsbeskrivning Ny vindsvåning Solnav. 108

Rumsbeskrivning Ny vindsvåning Solnav. 108 Sida 1 av 6 Datum 2015-04-26 Revidering 1 2015-05-02 Revidering 2 2015-05-10 Revidering 3 2015-05-26 Revidering 4 2015-06-01 Rumsbeskrivning Ny vindsvåning Solnav. 108 Beställare: Samuel Stadell Mobil:

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Har du koll på taket!

Har du koll på taket! Smarta taklösningar Har du koll på taket! Det finns smarta sätt att spara pengar Du ställer krav på taket Smarta taklösningar Som kan lösas Taket är kanske inte det första du tänker på när du ska renovera

Läs mer

LEVERANSDEKLARATION VILLOR BYGGSATS

LEVERANSDEKLARATION VILLOR BYGGSATS LEVERANSDEKLARATION VILLOR BYGGSATS LDV 2015:1 Företaget Adress: Mer Bostad Sverige AB, Smidesvägen 2, 281 33 Hässleholm Telefon: 0451-70 50 20 E-post info@merbo.se. Hemsida www.merbo.se Produkten SORTIMENT

Läs mer

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311 Beskrivning Välj de kontrollpunkter som passar i ditt projekt. Detta dokument är anpassat för att hjälpa dig som planerar att utföra en enklare åtgärd utan en kontrollansvarig. En enklare åtgärd kan vara

Läs mer

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga UTREDNINGSUPPDRAG Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga På uppdrag av Humidus AB Utförd av Håkan Nygård Mobil tfn E-post CondoConsult

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv.

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. Ljudnivå från installationer (till exempel VVS) i utrymmen

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Sommarstuga med alla reglar

Sommarstuga med alla reglar Sommarstuga med alla reglar Planlösning och mått Golvreglar och plintar D=200 200x200 45x220 Golvreglarna har två funktioner. 1) att bära upp huset 2) att vara utrymme för golvisolering I vårt hus har

Läs mer

Modell av naturligt brandförlopp skapar möjligheter att optimera bärande konstruktioners brandmotstånd

Modell av naturligt brandförlopp skapar möjligheter att optimera bärande konstruktioners brandmotstånd 1 (7) Modell av naturligt brandförlopp skapar möjligheter att optimera bärande konstruktioners brandmotstånd I dagsläget finns möjlighet att dimensionera bärande konstruktioners bärförmåga vid brand enligt

Läs mer

Kontroller inför och efter tilläggsisolering av vindsbjälklag

Kontroller inför och efter tilläggsisolering av vindsbjälklag 1 (7) Kontroller inför och efter tilläggsisolering av vindsbjälklag Genomför kontrollen helst under vinterhalvåret när brister lättare kan upptäckas. Genomförs kontrollen under sommaren kommer de flesta

Läs mer

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst 1 (7) PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst Avser Utrymning med hjälp av räddningstjänst Gäller fr.o.m. 2014-11-27 1. Inledning Detta PM syftar till att tydliggöra frågor som är kopplade till utrymning

Läs mer

Installation av Uponor Golvvärmesystem i enstaka rum

Installation av Uponor Golvvärmesystem i enstaka rum Installation av Uponor Golvvärmesystem i enstaka rum UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 12 Golvvärmeinstallation i enstaka rum med shuntgrupp. är speciellt utvecklad för att ansluta ett golvvärmesystem i

Läs mer

2.3. 84 Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Systembeskrivning. 2.3.11 Gyproc THERMOnomic. Uppbyggnad av system Gyproc THERMOnomic.

2.3. 84 Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Systembeskrivning. 2.3.11 Gyproc THERMOnomic. Uppbyggnad av system Gyproc THERMOnomic. Ytterväggar.11 Gyproc THERMOnomic Systembeskrivning Gyproc Thermonomic är ett ytterväggsystem med regelstomme av slitsade stålprofiler. Systemet är uppbyggt av Glasroc GHU Hydro Vindskyddsskiva, Gyproc

Läs mer

Ljudreduktion i väggar

Ljudreduktion i väggar 144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen

Läs mer

BSAB 83 N5 BSAB 96 JUF April 2005. Plannja TOR-tak. Teknisk Information

BSAB 83 N5 BSAB 96 JUF April 2005. Plannja TOR-tak. Teknisk Information BSAB 83 N5 BSAB 96 JUF April 2005 Plannja TOR-tak Plannja TOR-tak Teknisk Information 1 Innehållsförteckning Sid Plannja TOR-tak 2 Bärande profiler 2 Yttertaksprofil Plannja 40 2 Sidöverlapp 2 Brandförsäkringsklasser

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Leveransdeklaration Fjällhus 2015-1

Leveransdeklaration Fjällhus 2015-1 Leveransdeklaration Fjällhus 2015-1 Byggsystem Ytterväggar levereras i block med fönster monterade. Vissa fönster och dörrar levereras separat och löst p.g.a. konstruktion. Isolerade gavelspetsstommar,

Läs mer

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Sida 1 av 6 Datum UPPSALA BRANDFÖRSVAR Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Anledning till undersökningen Oförväntad brandspridning Dnr Uppdragsgivare:

Läs mer

Garage/Carport G2016

Garage/Carport G2016 Garage/Carport G2016 Att tänka på när ni väljer Garage / Carport Vi ställer samma höga krav på våra komplementsbyggnader som för våra villor och fritidshus. Därför har vi en hög standard och komplett leverans

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31

Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31 Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31 Huskomponenter Linghed AB Tel: +46 246 32 22 00 Huvudkontor - Fabrik Fax: +46 246 22 475 Lingvägen 130 E-post: info@dala-hus.se

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

PM - DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE

PM - DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE 2012-12-04 PM - DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE TUMBA CENTRUM, TILLBYGGNAD AV KÖPCENTRUM OCH NYBYGGNAD AV BOSTÄDER - BRANDSKYDDSSTRATEGI Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan 60. 118 63

Läs mer

Certifikat 144502. Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/3060 2013-12-18

Certifikat 144502. Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/3060 2013-12-18 Certifikat 144502 Nedanstående produkt och tillverkningskontroll har bedömts uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) och Pmärkningsregler SPCR 005 i de avseenden och under de förutsättningar som anges i detta

Läs mer

Byggherre: Mölndalsbostäder, Häradsgatan 1, 431 22 Mölndal

Byggherre: Mölndalsbostäder, Häradsgatan 1, 431 22 Mölndal 1(12) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - Projektering

Läs mer

Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy

Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy Bekväma bostäder i enplans radhus på utmärkt läge i Närpes centrum MR BYGGER ER FRAMTID byggarna Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy Vi fortsätter skede II i vårt

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum Beteckning 2011-08-11 Brandutredning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Monteringsanvisning. Veranda med valmat tak. Rev.nr 150730. För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång

Monteringsanvisning. Veranda med valmat tak. Rev.nr 150730. För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång Monteringsanvisning Veranda med valmat tak Rev.nr 150730 Borrmaskin/ Vinkelhake Skruvdragare+ Såg Torx & Kryssbits Skiftnyckel Vattenpass Hammare Trälim för utomhusbruk Tumstock För montering av plåttak

Läs mer

VÄGG MED PUTSAD FASAD

VÄGG MED PUTSAD FASAD STANDARDHUS INNEHÅLL: Tekniska data vägg - Putsad fasad Tekniska data vägg - Träpanel Tekniska data tak - Takpannor Tekniska data tak - Papp, Bandtäckning Cellplastens egenskaper Miljö sid sid sid sid

Läs mer

Erforderliga brandskyddsåtgärder som underlag för detaljplan

Erforderliga brandskyddsåtgärder som underlag för detaljplan DP 394 MARINSTADEN, RYSSVIKEN Erforderliga brandskyddsåtgärder som underlag för detaljplan 2004-01-22 (ersätter tidigare version daterad 2003-09-30) www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Stockholm

Läs mer

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,

Läs mer

Generell Leverans- och Materialbeskrivning SE-2007 Dat 2007-09-27

Generell Leverans- och Materialbeskrivning SE-2007 Dat 2007-09-27 1 Generell Leverans- och Materialbeskrivning SE-2007 Dat 2007-09-27 Företaget och dess åtaganden allmän översikt Leverantör Älgerumsvägen 39 383 21 MÖNSTERÅS Telefon: 0499-428 00 e-mail: info@kalmarsundhus.com

Läs mer

Checklista för kontrollrond

Checklista för kontrollrond Checklista för kontrollrond Dessa listor är allmänt framtagna Komplettera dessa listor med flera kontrollpunkter och överlämna till handläggaren för uppdatering Notera vilka av uppgifterna som ej är relevanta

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Projekt Radhusvindar byggnader med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget Trosa kommun

Projekt Radhusvindar byggnader med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget Trosa kommun Projekt Diarienr ROS11/15:1 2013-01-03 Vår beteckning SB Projekt Radhusvindar byggnader med lätta konstruktioner i vindsbjälklaget Trosa kommun Peter Berggren, Byggnadsinspektör, Trosa kommun Stefan Blom,

Läs mer

Tryggare tak med Thermisol. Bästa taket för just ditt hus! Isolera taket med Thermisol cellplast. Det ger dig trygghet och bra totalekonomi.

Tryggare tak med Thermisol. Bästa taket för just ditt hus! Isolera taket med Thermisol cellplast. Det ger dig trygghet och bra totalekonomi. Tryggare tak med Thermisol Bästa taket för just ditt hus! Isolera taket med Thermisol cellplast. Det ger dig trygghet och bra totalekonomi. Lätt att välja rätt takisolering Varför elda för kråkorna? Med

Läs mer

Svensk Försäkrings svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012

Svensk Försäkrings svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012 Svensk Försäkrings svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: 1201-419/2012 Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se Datum 2012-10-15 Remisslämnare Svenska Försäkring genom Karl-Eric Larsson Organisation Kontaktperson

Läs mer

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185 1(7) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - 2006 Objekt:

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i restaurang Jönköpings kommun 2010-09-04, SOS-Alarms ärendenummer 16.1059758.2 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer