Ventilation av vindar via öppna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ventilation av vindar via öppna"

Transkript

1 Ventilation av vindar via öppna takfötter ett stort brandtekniskt problem eller inte? Sedan urminnes tider har man i Sverige byggt flerbostadshus med vindar som i huvudsak utgör installationsutrymmen och som oftast har en mycket begränsad takhöjd på storleksordningen någon meter eller till och med mindre. Det vanligaste är ett vindsbjälklag av betong på vilket en värmeisolering ligger. På bjälklaget är ett yttertak (regnskydd) uppstolpat bestående av trästolpar, träreglar, råspont och taktäckning. Vindsutrymmet blir därmed kallt och för att undvika fukt och mögelskador har dessa utrymmen ventilerats via öppna takfötter. Ventilation via öppna takfötter har sedan 50 år eller mer tillbaka varit det absolut vanligaste och det enklaste sättet att åstadkomma denna ventilation. Se figur 2. En risk föreligger alltid att övertänd brand i övre våningsplanet kan sprida sig till vindsutrymmet genom att flammor ut via fönster tar sig in på vinden via den öppna takfoten. I Boverkets byggregler BBR 15 (2008) avsnitt 5:64 står som föreskriftstext Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att risken för brandspridning begränsas. Som allmänt råd anges bland annat att vindsutrymmen bör delas upp i delar om högst 400 kvadratmeter med väggar i klass EI 30. Detta är i sig inget nytt utan motsvarande råd fanns i såväl Nybyggnadsreglerna NR (1988) som ännu längre tillbaka i Svensk Bygg Norm SBN från och 80-talen. Från och med BBR 19 (2011) är dock motsvarande text om vindar i avsnitt 5:535 ändrad Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skydd mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls och så att omfattande brandspridning begränsas. Som allmänt råd anges bland annat samma som ovan, nämligen en uppdelning av vinden för att Figur 1: Det stora flertalet hus i till exempel Hammarby Sjöstad har traditionell ventilation via öppna takfötter. begränsa omfattande brandspridning. Vidare anges i det allmänna rådet: För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning på vinden och takkonstruktionens bärförmåga vid brand. Vidare kan läsas att Risken för brandspridning från fönster till vind via takfot bör begränsas, till exempel genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga som motsvarar brandcellskravet. Att utforma takfoten med en avskiljande förmåga motsvarande brandcellskravet (i BBR 21 har detta krav kvantifierats till EI 30) innebär en klart ökad kostnad jämfört med det tidigare vanligaste sättet att ventilera kalla vindsutrymmen via öppna takfötter. Den ökade kostnaden omfattar kostnaden för att göra själva takfoten tät med brandavskiljande förmåga men omfattar i regel också en erforderlig brandteknisk förstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den ökade kostnaden för att anordna ventilationen av utrymmet på något annat sätt. Ett sätt att lösa ventilationen är att i den täta takfoten sätta in speciella brandklassade ventiler som normalt är öppna för FOTO: STIG DAHLIN Artikelförfattare är Jörgen Thor, tekn dr, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Figur 2: Uppstolpat yttertak på betongbjälklag och ventilation via öppna takfötter. Bygg & teknik 4/15 17

2 ventilation men som vid brandpåverkan tätar till och begränsar risken för att branden ska ta sig in på vinden. Andra lösningar kan vara mekaniskt ventilation av vinden med fläktar. Efter det att rådet om täta takfötter med brandavskiljande förmåga infördes har det inom branschen funnits olika tolkningar och uppfattningar när detta råd är tillämpligt eller inte. Ibland antas vinden ingå i samma brandcell som underliggande lägenhet och då skulle något behov av brandavskiljande takfot inte finnas. I det allmänna rådet i nu gällande BBR 21 står följande. Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas. Som utgör annan brandcell? Man kan fråga sig om en installationsvind överhuvudtaget bör betraktas som en brandcell eller om den inte snarare bör ses som ett dolt utrymme. Det viktiga bör vara att branden inte sprider från en lägenhet (brandcell) via detta utrymme till en annan lägenhet (annan brandcell). Risken för omfattande brandspridning inom detta dolda utrymme begränsas ju redan av kraven på sektionering av vinden i maximalt 400 kvadratmeter. Branschen har också i många fall bedömt det som att kravet på tät brandavskiljande takfot inte skulle föreligga när vindsbjälklaget är av betong och uppfyller REI 60 även för brand ovanifrån. Ett svar från Boverket på en konkret fråga angående detta kan och har av många tolkas just så. Se vidare under rubriken Boverkets olika svar beträffande takfötter. Denna artikel är ett försök att reda ut olika frågeställningar och reda ut vad som gäller eller vad som borde gälla. Ett bakomliggande skäl till det införda kravet på brandavskiljande takfot är troligtvis ett antal omfattande vindsbränder, främst i radhus men även i några flerbostadshus, med stora konsekvenser som följd. I konsekvensutredningen till BBR 19 hänvisas bland annat till ett informationsbrev från Boverket 2008:4 om vindsbränder i radhus och flerbostadshus. I detta informationsbrev varnar Boverket för lätta vindsbjälklag med hänvisning till inträffade bränder. Det står bland annat att takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Detta påstående är inte korrekt. För att närmare belysa detta och problematiken kring vindsbränder görs nedan en översiktlig genomgång av några byggnadstekniska och konstruktiva förutsättningar. Figur 3: Brandprovning av bjälklag. Figur 4: Betongbjälklag med armering utsatt för brand underifrån. Konstruktionsteknik och brand Vid en brand på en vind enligt figur 2 utsätts bjälklaget för brand ovanifrån. Brandprovningar av bjälklag sker dock alltid med brand underifrån. Bjälklaget läggs upp som tak på en horisontalprovningsugn. Det belastas ovanifrån med en för lastfallet brand representativ statisk last samt utsätts underifrån för en standardbrandpåverkan. Se figur 3. Att prova bjälklag för brand från ovansidan är inte praktiskt möjligt. Å andra sidan finns det heller normalt inte ett behov av detta även om bjälklaget i verkligheten kan bli utsatt för brand ovanifrån. Vid ett betongbjälklag är i regel underkantsarmeringen och uppvärmningen av denna avgörande för bjälklagets bärförmåga vid brand. Se figur 4. Brand ovanifrån motsvarande en standardbrandpåverkan under 60 minuter innebär en betydligt mindre försvagning av bjälklagets bärförmåga än vid motsvarande brand underifrån. Även för träbjälklag gäller att brand ovanifrån normalt inte är dimensionerande utan brand underifrån. Det kritiska momentet vid brand underifrån vid ett träbjälklag enligt figur 5 är när skivorna på bjälklagets undersida faller ned. Isoleringen som i detta fall antas utgöras av stenull faller då också ned. Bjälklagsbalkarna, Figur 5: Träbjälklag utsatt för brand underifrån respektive från ovansidan. 18 Bygg & teknik 4/15

3 ofta av dimension 45 x 220 mm, utsätts då för brand även på sidorna varefter bjälklagets bärförmåga snabbt reduceras. Detta sker inte vid brand ovanifrån. Isoleringen ligger hela tiden kvar och skyddar de bärande bjälkarna från direkt brandangrepp på sidorna. Om golvskivorna skulle helt förbrukas av branden blir bjälkarna direkt brandutsatta enbart ovanifrån. Detta innebär en betydligt långsammare förbränning och förkolning av balktvärsnitten än vid fallet med brand underifrån. En temperaturberäkning vid brand ovanifrån görs för träbjälklaget. Ovansidan består av 22 mm golvspånskiva och 13 mm golvgipsskiva. Enligt Eurokod 5 kan förkolningsgränsen för trä antas motsvara 300 C isotermen. Beräkningen visar att förkolningsgränsen efter 60 minuters standardbrandpåverkan ligger enbart någon centimeter ner från bjälkarnas överkant. Se figur 6. Figur 7: Uppstolpat yttertak på träbjälklag. sig skillnaden mellan ett träbjälklag enligt ovan och fackverkstakstolar av trä. Ett träbjälklag består, som namnet säger, av ett lag av träbjälkar normalt på ett centrumavstånd på 500 till 600 mm kompletterat med skivmaterial och isolering. Se figur 7. I figur 8 visas en fackverkstakstol av trä. Fackverkstakstolen är en statisk sammansatt enhet bestående av en överram, en underram samt mellan dessa vertikaler och diagonaler som överför krafter mellan överram och underram. Ett brott till exempel i en del av underramen leder till en total kollaps av fackverket. Likaså leder ett brott till exempel i en diagonal till en total kollaps. Denna typ konstruktion till yttertak används främst vid villor och radhus som nästan uteslutande har denna lösning. Lösningen kan dock även förekomma till yttertak vid flerbostadshus, även sådana av betong. Detta kan vara aktuellt när man bygger på ett befintligt betonghus med en våning och då vill begränsa de extra påförda lasterna genom att använda en lätt konstruktion till yttertak i stället för ett tungt betongbjälklag. Även vid nybyggnad av ett betonghus med en indra- Figur 6: Temperaturprofil för ett 300 mm tjockt träbjälklag vid brand ovanifrån motsvarande 60 minuters standardbrandpåverkan. Beräknad minskning i bärförmåga på grund av branden kan bedömas relativt sätt mindre än för betongbjälklaget ovan. Om dessutom, som vanligt är att ytterligare värmeisolering finns ovanpå bjälklaget blir påverkan vid brand ovanifrån ännu mindre. Sammanfattat gäller sålunda att brandprovning av bjälklag för brand ovanifrån inte är praktiskt möjligt att utföra. Å andra sidan gäller för såväl betongbjälklag som för riktigt utförda träbjälklag att detta heller inte är nödvändigt eftersom brand ovanifrån inte är dimensionerande. På motsvarande sätt som vid det traditionella betongbjälklaget enligt figur 2 kan ett yttertak stolpas upp på ett träbjälklag. Se figur 7. Träbjälklaget dimensioneras på samma sätt som betongbjälklaget att uppta lasten från yttertakets egenvikt och snölast och bjälklaget klarar enligt ovan brand ovanifrån på motsvarande sätt som betongbjälklaget. Skillnaden mellan ett träbjälklag och fackverkstakstolar av trä Det förefaller som inte alla har klart för Figur 8: Träfackverk och brott i underram respektive diagonal. 20 Bygg & teknik 4/15

4 Bygg & teknik 4/15 Figur 9: Påbyggnad av befintligt betonghus med lätt takvåning respektive indragen takvåning på nybyggt betonghus. Figur 10: Yttertakskonstruktion utan bjälklag uppbyggd med träfackverk. gen takvåning finns ofta önskemål om en lätt takkonstruktion. Detta eftersom lasterna från takvåningen inte förs direkt ned till de underliggande vertikala bärningarna. Se figur 9. När denna typ av konstruktion, med fackverkstakstolar normalt på centrumavstånd 1,2 m, används till yttertak spikas råspont till fackverkens överramar och på denna läggs sedan lämplig taktäckning. Figur 11: Trätakstolar utan bjälklag som yttertak vid flerbostadshus. På undersidan spikas en glespanel till fackverkens underramar och ett antal lager gipsskivor fästes till glespanelen. Ovanpå detta innertak placeras sedan vindens värmeisolering. Se figur 10. Brand underifrån utgör normalt inga problem om tillräckligt antal gipsskivor finns på undersidan. Om brand uppstår på eller sprids till vinden är underramen normalt skyddat av all värmeisolering. Däremot kommer till exempel en diagonal (ofta av dimension 45 x 95 mm eller mindre) som utsätts för brand runt om att snabbt brännas av. Enligt figur 8 sker då en total kollaps av taket. Om vindsutrymmet med sina fackverk sträcker sig över flera lägenheter riskerar takkonstruktionen att störta ned i lägenheter långt bort från den lägenhet där branden uppstod. Vad som är viktigt att hålla i minnet är att denna konstruktionslösning överhuvudtaget inte innehåller något lag av bjälkar eller något bjälklag utan till själva fackverkstakstolarnas underramar är ett antal gipsskivor fästa i form av ett innertak. Vid radhus, där denna typ av konstruktionslösning är så gott som helt allenarådande, dras de lägenhets- och brandavskiljande väggarna upp till yttertakets råspont i syfte att begränsa en vindsbrand till motsvarande den underliggande lägenheten. Den på detta sätt avgränsade delen av vinden kan då betraktas tillhöra underliggande radhus brandcell. Att omfattande vindsbränder ändå ofta förekommer i radhus kan dels förklaras av att kravet på denna uppdelning av vindarna infördes först på sent 1970-tal och dels att utförandet i många fall kan vara bristfälligt. Lösningen med uppdelning av vindar motsvarande underliggande lägenhetsgränser är dock mycket sällan tillämpbar på flerbostadshus. De brandcellsskiljande väggarna i underliggande lägenheter går oftast kors och tvärs byggnaden enligt figur 11 och en uppdragning av dessa väggar genom vinden till yttertaket skulle krocka med takstolarna. Vid denna typ av konstruktionslösning vid flerbostadshus är det högst väsentligt att en brand inte kan uppstå på vinden eller att en brand från en underliggande lägenhet inte kan sprida sig till vinden exempelvis via en öppen ventilerad takfot. Vid flerbostadshus med denna typ av yttertakslösning är därför kravet på brandavskiljande takfötter klart motiverat. Viss risk finns dock alltid att brand trots olika begränsningar och försiktighetsåtgärder kan uppstå eller sprida sig till vinden med då risk för stora konsekvenser som följd. Vid behov av lätta takkonstruktioner vid flerbostadshus, exempelvis vid påbyggnad av befintliga hus eller vid indragna takvåningar enligt figur 9, är ett lätt träbjälklag som är dimensionerat för brand ovanifrån och ett på detta uppstolpat yttertak enligt figur 7 ofta en säkrare och robustare lösning från brandteknisk synpunkt. Boverkets informationsbrev om vindsbränder i radhus och flerbostadshus I Boverkets informationsbrev, 2008:4 om vindsbränder i radhus och flerbostadshus, som man hänvisar till i konse- 21

5 kvensutredningen angående kravet på brandavskiljande takfötter, står bland annat att takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Vidare står det att i de fall vindsbjälklaget utgjorts av en betongkonstruktion har det inte varit något problem att undvika brandspridning från vinden ner till övriga lägenheter under föreskriven tid. De bränder man refererar till, främst gällande radhus men också ett par flerbostadshus, har dock saknat bjälklag och har i stället haft en konstruktionslösning med träfackverk motsvarande figur 10 med ett undertak fäst till takstolarnas underramar. Se figur 12 som gäller en av de refererade bränderna i flerbostadshusen. En brand som sprider sig på vinden över och förbi de underliggande lägenhetsgränserna och snabbt bränner av fritt exponerade takstolsdiagonaler leder till kollaps av takkonstruktionen med stora konsekvenser som följd. Skrivningen i Boverkets informationsbrev pekar felaktigt ut lätta bjälklag som boven i dramat. Ett korrekt utfört träbjälklag som motstår brand ovanifrån under föreskriven tid och ett på detta uppstolpat yttertak kan ge motsvarande skydd mot brandspridning som ett betongbjälklag. Ovan nämnda skrivningar i Boverkets informationsbrev föranledde Brandskyddslaget genom undertecknad att för ett antal år sedan skriva till Boverket och påpeka skillnaden mellan en yttertakskonstruktion av träfackverk utan bjälklag respektive ett lätt träbjälklag och ett på detta uppstolpat yttertak. I ett svar från då brandansvarig på Boverket tillstod man att det finns enskilda delar i detta informationsblad som ur sitt sammanhang kan misstolkas och som Figur 13: Prefabricerade bostadsvolymer i trä. Figur 12: Yttertakskonstruktion vid en av de refererade bränderna i form av träfackverk utan bjälklag. skulle kunna vara tydligare. I sitt sammanhang, och med den figur som beskriver problematiken, torde det inte vara några svårigheter att förstå problematiken med vissa konstruktionstyper och vindsbränder i radhus och flerbostadshus. Den figur i informationsbladet man hänvisade till visar just ett träfackverk utan bjälklag. Texten i informationsbladet säger dock Takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. I olika senare svar från Boverket angående takfotsfrågan används tyvärr fortfarande samma eller liknande missvisande formuleringar. Boverkets olika svar beträffande takfötter De oklarheter som branschen upplevt beträffande om och när en takfot måste göras brandavskiljande föranledde bland annat bygg- och fastighetsföretaget NCC att tillskriva Boverket i ett konkret fall med en installationsvind i form av ett uppstolpat yttertak på ett betongbjälklag. Ett antal konkreta frågor ställdes bland annat om takfoten i detta fall måste göras brandavskiljande samt frågan när en vind ska betraktas som egen brandcell. Boverket konstaterade i sitt svar till NCC bland annat följande I rådet anges även att brandspridning mellan brandceller ska beaktas samt att hänsyn till bland annat takkonstruktionens bärförmåga ska tas. Detta syftar främst till att förhindra brandspridning mellan underliggande brandceller via vinden snarare än mellan olika brandceller på vinden. Sådan brandspridning kan till exempel ske genom att vindskonstruktionen störtar ned i ett bjälklag av lättkonstruktion mellan vinden och de översta lägenheterna. I ditt fall med ett betongbjälklag är denna del av rådet troligen inte aktuellt. NCC och flera aktörer på marknaden tolkade detta svar som att täta brandavskiljande takfötter inte krävdes vid en installationsvind med yttertaket uppstolpat på ett vindsbjälklag av betong. Svaret till NCC föranledde ett antal trähustillverkare att skriva till Boverket. Dessa trähustillverkare bygger i fabrik prefabricerade volymelement som sedan på plats staplas på varandra. Dessa volymer har alltid ett övre takbjälklag/vindsbjälklag på vilket ett yttertak stolpas upp. Se figur 13. Lösningen har således motsvarande statiska funktion som vid ett betongbjälklag enligt figur 2. Så länge bjälklaget är dimensionerat för att klara brand ovanifrån borde det inte spela någon roll vilket material bjälklaget består av. Bland annat ställdes frågan om en riktig tolkning av svaret till NCC innebar att ett uppstolpat tak på ett betongbjälklag inte behövde utföras med takfot med brandavskiljande förmåga. Svaret från Boverket var i korthet att detta inte var en 22 Bygg & teknik 4/15

6 riktig tolkning. Detta trots att NCC och stor del av branschen i övrigt tolkat Boverkets svar just så. Vidare svarar Boverket I det specifika fallet syftade vårt svar till NCC på att det främst är underliggande brandceller som avses genom att beakta risken för nedfallande delar eller att takstolar faller genom lätta bjälklag. De brandskador bedömningen i huvudsak bygger på saknar dock bjälklag och är av en konstruktionstyp motsvarande den i figur 10 och figur 12. Ytterligare ett antal frågor har därefter i olika sammanhang ställts från branschen till Boverket bland annat med anledning av formuleringarna i BBR 21 och den tillhörande konsekvensbeskrivning. Boverket svarar bland annat att en avgörande fråga för om det krävs tät takfot eller annan motsvarande funktion är om vinden är att betrakta som egen brandcell eller inte. Man skriver vidare att en vind, även om det bara utgör en installationsvind, normalt ska betraktas som en egen brandcell. Som motiv hänvisar man till definitionen av brandcell. Se figur 14. Flera företrädare för byggbranschen har ansett att en installationsvind snarare bör kunna betraktas som ett dolt utrymme än som en egen brandcell och att det viktiga bör vara att branden inte sprider sig mellan olika brandceller via detta utrymme. Även ett dolt utrymme kan, om man nu språkjuridiskt skulle vilja motivera det 5:242 Brandcell Med en brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggander skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26) Oavsett om vinden är avsedd att vistas på eller inte har Boverket tolkat det som att den i de flesta fall kan betraktas som en brandcell då den utgör en avskild del av byggnaden begränsad av ett bjälklag där en brand kan utvecklas utan att spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma. hela, utgöra en avskild del av byggnaden begränsat av ett bjälklag där en brand kan utvecklas och spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma. Jämför sista stycket i figur 14. Sammanfattande synpunkter Brandskyddslagets uppfattning är att detta nya generella krav på täta, brandavskiljande takfötter till stor del har sin grund i en sammanblandning av olika konstruktionstyper med helt olika beteenden vid Figur 14: Svar från Boverket. en vindsbrand. Vid konstruktionslösningar med yttertak av fribärande träfackverk till flerbostadshus är det klart motiverat med täta brandavskiljande takfötter. Risken för en vindsbrand måste begränsas eftersom den kan få mycket stora konsekvenser. Kostnadsnyttoeffekten med att mer generellt kräva täta brandavskiljande takfötter, också vid konstruktionslösningar med bjälklag som klarar brand ovanifrån, kan dock ifrågasättas. Om man nu mer generellt ska betrakta även en ren installationsvind som en brandcell dit brand inte får sprida sig, och Bygg & teknik 4/15 23

7 Figur 15: Olika krav på begränsning av brandcellsstorlekar. inte se installationsvinden som ett dolt utrymme, kan man bland annat ställa sig följande frågor. För att begränsa risken för omfattande brandspridning i en byggnad gäller enligt BBR att en brandcell får omfatta en area på högst kvadratmeter. Varför ska då brandcellen vind delas upp i delar om 400 kvadratmeter? En brand i en stor brandcell belägen under betraktaren torde väl normalt upplevas som farligare än en brand ovan betraktaren. Se figur 15. Beträffande risken för spridning mellan brandceller vertikalt via fasaden är det allmänna rådet i BBR att avstånden mellan fönster i vertikalled mellan olika brandceller bör vara minst 1,20 m. Borde det då inte vara tillåtet med luftad takfot om denna ligger minst 1,20 m ovanför närmast underliggande fönster enligt figur 16? Brandskyddslaget anser att problematiken med ventilerade takfötter bör ses över med rätt konstruktiva förutsättningar som ingångsdata och att en kostnadsanalys görs beträffande merkostnaderna med täta, brandavskiljande takfötter. Denna merkostnad omfattar kostnaden för att göra själva takfoten tät med brandavskiljande förmåga men omfattar i regel också en erforderlig brandteknisk förstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den ökade kostnaden för att anordna ventilationen av utrymmet på annat lämpligt sätt. Dessa kostnader bör sättas i relation till förväntade besparingar i form av minskade brandskador för de fall som vinds- bjälklaget klarar brand ovanifrån. Detta oberoende om bjälklaget utgörs av betong eller av ett lätt bjälklag. Brandskyddslaget uppmanar vidare byggbranschen att utveckla alternativa takkonstruktioner till vindar på flerbostadshus. Undertecknad har själv, men tyvärr utan större framgång, propagerat för att man bör kunna byta ut råsponten mot obrännbar TRP-plåt. Om man av utseendeskäl inte nöjer sig med TRP-plåten som taktäckning, bör en taktäckning med papp alternativt bandtäckt plåt kunna utföras genom att i likhet med industritak fästa en hård stenullsboard till TRP-plåten som underlag för taktäckningen. Med en TRP 20-plåt bör man kunna öka avståndet mellan uppreglingen jämfört med råsponten som kräver ett centrumavstånd på uppreglingen på högst cirka 1,2 m. Man får då en i huvudsak helt obrännbar yttertakskonstruktion och ett så gott som obrännbart vindsutrymme. Det enda brännbara på vinden skulle då bli ett glest uppstolpat träregelverk för bärning av TRP-plåten. Det finns också möjlighet att byta ut träregelverket mot obrännbara plåtreglar. Med utbyte av råsponten till TRP-plåt torde det inte längre finnas något behov överhuvudtaget av vare sig täta takfötter eller en sektionering av vindsutrymmet. Med denna typ av yttertakslösning borde vindsbränderna kunna förpassas till historieböckerna. En annan fördel med den ovan föreslagna lösningen är att taktäckningen alternativt underlaget för taktäckningen med automatik blir obrännbart, vilket är ett brandskyddstekniskt krav i BBR i de fall olika byggnader ligger närmare varandra än åtta meter. Figur 16: Jämförelse mellan fönsteravstånd mellan olika brandceller och avstånd mellan fönster och öppen takfot. 24 Bygg & teknik 4/15

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken. BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA Fråga 1 En fråga vi fått från en medlem: Brandspridning från ett miljöhus i ett plan som ligger exempelvis 7 meter från ett bostadshus i 3 eller fler våningsplan.

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 1 (6) KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 0. INLEDNING I kv Radiomasten i Luleå planeras ett större radhusområde. I detta dokument redovisas översiktligt förutsättningar

Läs mer

Konstruktionslösningar - Brand

Konstruktionslösningar - Brand I detta avsnitt redovisas olika lösningar från 30 minuters brandmotstånd i bärande och avskiljande klass upp till 120 minuter. Även Isovers typgodkända fogtätningssystem finns med. Brandklassade konstruktioner

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Krav enligt BBR08 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 2 1 Krav enligt BBR08 Brandteknisk

Läs mer

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR 2014-06-28. v4/2014-07-04. Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr Datum 2014-06-28 Version/Revdatum v4/2014-07-04 SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR SKADERAPPORT Rapport 2.odt 2 av 7 FÖRUTSÄTTNINGAR Att inventera invändiga och utvändiga skador med avseende

Läs mer

Radhusinventering. Norrtälje kommun

Radhusinventering. Norrtälje kommun Radhusinventering Norrtälje kommun Disposition Projektet Lagrum Brister som uppmärksammats Presentation av typlösningar Utförande av åtgärder Tidsperiod för åtgärder Personlig återkoppling Bakgrund till

Läs mer

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand Krav enligt BBR08 Brand Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand 2 Krav enligt BBR08 Brandteknisk klass Brandcell Brandbelastning Sprinkler Räddningstjänst, tid Brandteknisk klass Bestäms utifrån: Antal

Läs mer

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 . Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 Sverige Göteborgsbranden 1998 Antal personer Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 2 Dödsfall vid brand

Läs mer

Brandkåren Attunda. Information om brandskyddsinventering, Rumbastigen

Brandkåren Attunda. Information om brandskyddsinventering, Rumbastigen Brandkåren Attunda Information om brandskyddsinventering, Rumbastigen 2 (7) 1. Bakgrund Under cirka 2 år har brandkåren Attunda genomfört brandskyddskontroller i ett antal radhuslängor i Brunna. Bakgrunden

Läs mer

Inventering av brandskyddet i radhusen i Brunna Upplands-Bro Kommun

Inventering av brandskyddet i radhusen i Brunna Upplands-Bro Kommun Inventering av brandskyddet i radhusen i Brunna Upplands-Bro Kommun BESÖK POSTADRESS TELEFON TELEFAX Org.nr 222000-0976 Pommernvägen 1 Box 464 08-594 696 00 08-96 39 48 mail@brandkaren-attunda-se Sollentuna

Läs mer

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden Hittar du fel i handboken som bör korrigeras, skicka ett meddelande till nils.olsson@bengtdahlgren.se 5.2.3 Utrymning genom fönster

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

Brandkonsulterna AB. Brandskyddsbeskrivning. Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04

Brandkonsulterna AB. Brandskyddsbeskrivning. Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04 Brandkonsulterna AB Brandskyddsbeskrivning Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04 Tel 08 51 51 25 50 Fax 08 51 51 25 50 info@brandkonsulterna.se Org.

Läs mer

HALLBYGGNADER I KLASS BR1 OCH BR2 BÄRANDE TAKKONSTRUKTIONER OCH BRAND

HALLBYGGNADER I KLASS BR1 OCH BR2 BÄRANDE TAKKONSTRUKTIONER OCH BRAND HALLBYGGNADER I KLASS BR1 OCH BR2 BÄRANDE TAKKONSTRUKTIONER OCH BRAND Rapport 2009-10-10 Jörgen Thor www.brandskyddslaget.se Stockholm Box 9196 102 73 Stockholm Tel: 08 588 188 00 Fax: 08 442 42 62 Karlstad

Läs mer

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta FB Takfotsventil 04.10.2013 Version 1.1 Takfotsventil med brandmotstånd Principen med kalla vindar och ventilation via takfot är mycket vanlig och har fungerat sedan introduktionen. Principen säkerställer

Läs mer

2006-05-22 Sidan 1 (1) PROJEKTERINGSANVISNING 1 ICKE BÄRANDE YTTERVÄGGAR MED STÅLREGLAR Konstruktionsförteckning 1; Typ 1.1 1.3 Allmänt Väggarna i konstruktionsförteckning 1 redovisas med minsta tillåtna

Läs mer

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt Bilaga 1: Analytisk dimensionering av tillfredsställande brandskydd Denna bilaga redovisar den analytiska dimensioneringen som gjorts för att verifiera tillfredsställande brandskydd i Ör förskola. Verifieringen

Läs mer

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Övergångsperiod till 1 januari 2017 Fem nya konstruktionsstandarder tillkommit Ändringar i befintliga regler.

Läs mer

Fasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research

Fasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research Fasader och brand Lars Boström, SP Fire Research 5:55 Ytterväggar Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning. (BFS 2011:26). Allmänt råd: Med begränsad omfattning

Läs mer

Uppsala brandförsvar

Uppsala brandförsvar Uppsala brandförsvar Brandskydd i radhus Uppsalamodellen Johan Svebrant - Brandingenjör Disposition Uppsala brandförsvar Bakgrund Uppsalas radhusprojekt Inventering Resultat Fortsatt arbete Information

Läs mer

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet Curt Ahnström Emeli Ljunghusen Tellusborgsvägen 73-78 Holding AB 2014-09-30 TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet Detta utlåtande redovisar den övergripande

Läs mer

Materialspecifikation för Paroc Lösull

Materialspecifikation för Paroc Lösull 2009-02-12 Materialspecifikation för Paroc Lösull Produkt Tillverkningsort Säckvikt λ D Densitet λ D Densitet kg mw/ C kg/m 3 mw/ C kg/m 3 PAROC BLT 1* Hässleholm 15 ± 1 44 28 41 33 PAROC BLT 3 H-holm/Hällekis/

Läs mer

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Enkelinglasning av uteplatser och balkonger Brf. Främbygård, Falun Brandtekniskt utlåtande

Enkelinglasning av uteplatser och balkonger Brf. Främbygård, Falun Brandtekniskt utlåtande Handläggare Datum Vår ref Mathias Persson 2016-09-08 Brandingenjör tfn: 010/505 26 01 Status Antal sidor mathias.o.persson@afconsult.com Utlåtande 6 Enkelinglasning av uteplatser och balkonger Brf. Främbygård,

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

Uppsala brandförsvar

Uppsala brandförsvar Uppsala brandförsvar Peter Arnevall Enhetschef/Insatsledare skift 2 Uppsala Brandförsvar RADHUS Bakgrund Inventera problemet Hur stort problem är det här egentligen? Inventering 2012-2014 Totalt 803 radhuslängor

Läs mer

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät.

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät. FB Luftspaltsventil 15.04.2015 Version 1.3 Luftspaltsventil med brandmotstånd Brand som får sprida sig i hålrummen under klädsel i yttervägg är ett stort problem eftersom det är svårt för räddningstjänsten

Läs mer

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Gabriel Kridih, Handläggande konstruktör 2016-04-11 1 (7) 08-560 120 53 gabriel.kridih@btb.se 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information och sammanfattning

Läs mer

3.5 Undertak. Gyproc GK System. Gyproc Fribärande Undertak. Gyproc PS Undertak. Gyproc Innertak med trästomme. Gyproc Böjda Undertak

3.5 Undertak. Gyproc GK System. Gyproc Fribärande Undertak. Gyproc PS Undertak. Gyproc Innertak med trästomme. Gyproc Böjda Undertak Undertak I detta kapitel beskrivs följande Gyproc Undertak: Gyproc GK System Gyproc GK System är ett stålprofilbärverk för nedpendlat undertak. Stålprofilerna lämpar sig väl till platsbyggda undertak med

Läs mer

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 1/9 LEXUS Kv. Hjulet / Olaus Petri 3:84 BETTORP, ÖREBRO BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 2009-08-06 Rev 2010-11-29 W2009-215 LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 2/9 Innehållsförteckning

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN INVENTERING BEFINTLIGT Antal sidor: 14 : Roman Marciniak Göteborg 2004-05-18 BENGT DAHLGREN AB GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT

Läs mer

Konstruktionslösningar - Vindsbjälklag och snedtak

Konstruktionslösningar - Vindsbjälklag och snedtak I avsnittet om vindsbjälklag och snedtak redovisas U-värden för konstruktioner isolerade med skivor respektive lösull. Konstruktionerna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa

Läs mer

Brandskydd i asylboende

Brandskydd i asylboende Brandskydd i asylboende FSD -praktisk tillämpning vid ombyggnad Maria Ovesson maria.ovesson@fsd.se Disposition Tillfälligt boende? Bakgrund till Vk3B Utmaningar bef. byggnader Praktiska exempel Funderingar

Läs mer

Miljöministeriets förordning. om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd

Miljöministeriets förordning. om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd E9 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd Anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd Given i Helsingfors den 22 mars

Läs mer

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: BYTE AV EI-GLAS MOT E-GLAS Syfte: Indata: Resultat: Att möjliggöra byte av EI-klassat glas mot E-glas i brandcellsgräns mot utrymningsväg. Presentera beräkningsmetodik

Läs mer

21.1 BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

21.1 BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 21.1 BRANDSKYDDSDOKUMENTATION IMEGO VASA SJUKHUSOMRÅDE REV: 2002 12 17 GÖTEBORG 2001 11 09 RELATIONSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 Inledning sid 3 1 Byggnadsbeskrivning sid 3 2 Dimensionerande förutsättningar

Läs mer

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Lätt industrivägg Lättbyggnadsväggar i stål kan utföras med stålreglar av Z-profil med isolering och trapetsprofilerad plåt som fasadskikt.

Läs mer

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS 1(10) Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄRHANDLING Uppdragsnummer : 10130141 Nr 03-31 enligt SBF norm 1998:1 Helsingborg 2009-12-15 Anders Bengtsson

Läs mer

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm Barents Center Nybyggnad Övergripande brandskyddsbeskrivning Bygglovshandling Magnus Lindström Brandingenjör Handläggare Kjell Fallqvist Brandingenjör Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist

Läs mer

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21 Skövde Slakteri Tillbyggnad vid farligt godsled Aspelundsvägen Skövde kommun PM Farligt gods 2015-01-21 FAST Engineering AB Civilingenjör 2 Dokumentinformation Uppdragsnummer (internt): 2015-044 Dokumenttitel:

Läs mer

Anders Paulsson. Bjerking AB 2016

Anders Paulsson. Bjerking AB 2016 Anders Paulsson Bjerking AB 2016 VAD? HUR? Vinklad historia Arbetsgång Regler Formler Övriga hänsyn Robusta system? Vinklad historia 1874 Den första gemensamma byggnadsstadgan i Sverige Byggnadsstyrelsens

Läs mer

IMKANAL 2014. Johan Schön. Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund

IMKANAL 2014. Johan Schön. Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund IMKANAL 14 Johan Schön Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund 1 Branschstandard 2 Branschstandard Rättsregler som SKALL följas LAG FÖRORDNING FÖRESKRIFT Myndighetsråd som BÖR följas Branschens rekommendation

Läs mer

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun KS13.216 Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun Tillägg 1 till planbeskrivning - Samrådshandling Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2013-12-12 Innehåll

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs

Läs mer

3.4. Bjälklag. Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt. Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips

3.4. Bjälklag. Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt. Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips .6 Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag är en obrännbar konstruktion med låg egenvikt. Bjälklaget består av 2 lag

Läs mer

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21. Carl Johan Herbst Brandingenjör LTH/Civilingenjör riskhantering ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: 010-505 38 89 carljohan.herbst@afconsult.com Internkontroll: Tobias Karlsson Brandingenjör LTU Brandskyddsbeskrivning

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

Brandskydd. Brandskyddsglas. Pilkington Pyrostop. Pilkington Pyrodur

Brandskydd. Brandskyddsglas. Pilkington Pyrostop. Pilkington Pyrodur Brandskydd Brandskyddsglas Pilkington Pyrostop Pilkington Pyrodur Sparbank i Heppenheim: Brandskyddsglas i lutande takkonstruktion, uppbyggd av Pilkington Pyrodur förhindrar brandspridning till ovanliggande

Läs mer

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Ystad Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer: 1900.2015.00394

Läs mer

Dnr 2011-0764-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2011-0764-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Bild från Polisflyget. Tidpunkt: 2011-04-14 11.57 Fastighetsbeteckning: Objektsadress: 114-120 Objektstyp: Radhus 1½ plans Startutrymme: Okänt Startföremål: Okänt Brandorsak: Okänd

Läs mer

Kvalitetsfordringar på material. Betong: Betongkvalitet C25/30 om inget annat anges på ritning.

Kvalitetsfordringar på material. Betong: Betongkvalitet C25/30 om inget annat anges på ritning. Allmänt Gällande regler och föreskrifter: BFS 1993:57-BBR 1, BFS 2008:8-EKS 1(Eurokoder), Husama08 Revideringar: Revideringar får ej göras på ritning utan konstruktörens medgivande. Säkerhetsklass:: Byggnaden

Läs mer

Ombyggnad av föreningslokal, Umeå 7:4

Ombyggnad av föreningslokal, Umeå 7:4 1 (6) Mobil: 070-694 75 72 E-post: jlm@sakerhetspartner.se Org nr: 556419-4057 Web: www.sakerhetspartner.se Brandskyddsbeskrivning Tobias Westerlund Umeå kulturhus Skickas per e-post Ombyggnad av föreningslokal,

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Brandförsäkringsmodell

Brandförsäkringsmodell Funktionsanpassad Brandförsäkringsmodell för lätta industri- och hallbyggnader STÅLBYGGNADSINSTITUTET Swedish Institutet of Steel Construction Publikation 155, 1995 Brandskador oberoende av materialval

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan

INTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Samhällsbyggnadsförvaltningen UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Jan-Erik Andersson Jan-Erik Andersson INTEGRA Engineering AB INTEGRA

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1 Temadag - ventilationsbrandskydd 1 1 Funktionskravet förutsätter att skydd mot spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem blir tillfredsställande, vilket innebär ett mål att människor

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt Val av plåt Brandisolering Ljudisolering Montering...

Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt Val av plåt Brandisolering Ljudisolering Montering... Bjälklag Bjälklag Innehåll.6 Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt... 323 Val av plåt... 324 Brandisolering... 324 Ljudisolering... 325 Montering... 325.41

Läs mer

JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA

JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA Sven-Åke Persson Diligentia Sven-ake.persson@diligentia.se 2015-01-29 JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA Brandskyddstekniskt utlåtande nybyggnad bostäder Underlag detaljplan Syfte Detta utlåtande redovisar

Läs mer

Brandskyddsbeskrivning. Gruppbostad Kv. Folkskolan 1, Nässjö kommun

Brandskyddsbeskrivning. Gruppbostad Kv. Folkskolan 1, Nässjö kommun BRANDSKYDDSDOKUMENTATION sid 1 HANDLÄGGARE DIREKTTELEFON 0380-51 8192 MOBIL 070-8828499 E-postadress lars.rosander@nassjo.se Brandskyddsbeskrivning Kv. Kompletterad 2014-10-20 Upprättat av: Beställare:

Läs mer

3.4. Bjälklag. Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar.

3.4. Bjälklag. Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar. Gyproc Träbjälklag Typdetalj.51:201 Anslutning till bärande yttervägg och Gyproc Träbjälklag typ 5 och 6 Horisontalsnitt 7. 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie 8. Min 170 mm mineralull, mht väggens brandklass

Läs mer

BESIKTNINGSOBJEKTET. Fredrik och Ann von Sydow. Fredrik von Sydow. Fredrik von Sydow Ann von Sydow Niclas Spång Adam Simpson.

BESIKTNINGSOBJEKTET. Fredrik och Ann von Sydow. Fredrik von Sydow. Fredrik von Sydow Ann von Sydow Niclas Spång Adam Simpson. 6 BESIKTNINGSOBJEKTET Fastighet Översten 9, Mossvägen 2, Stocksund, Danderyds Kommun Lagfaren ägare Fredrik och Ann von Sydow Uppdragsgivare Fredrik von Sydow Närvarande vid besiktningen Fredrik von Sydow

Läs mer

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning 2014-04-15 Dokumentnummer VL2014-09 Berörda regelverk PBL, BBR, LSO, AFS Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Beslutad 2014-04-15 Giltigt t.o.m. 2015-04-15 Handläggare Lars Strömdahl Kvalitetsgranskning

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme .20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre

Läs mer

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311 Beskrivning Välj de kontrollpunkter som passar i ditt projekt. Detta dokument är anpassat för att hjälpa dig som planerar att utföra en enklare åtgärd utan en kontrollansvarig. En enklare åtgärd kan vara

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

Monteringsanvisning Blocksystem

Monteringsanvisning Blocksystem Monteringsanvisning Blocksystem VIKTIGT Läs igenom hela anvisningen innan montage påbörjas Monteringsanvisningen beskriver hur du bygger en byggnad med vårt väggblockssystem. Anvisningen är generell och

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR FÖR JACKON THERMOMURSYSTEM. 10-2015 www.jackon.se Lätta lösningar för ett bättre klimat! FÖRESKRIFTER / FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRESKRIFTER EUROPASTANDARDER

Läs mer

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods Projekt Projektnr Freden Större 11, Sundbyberg 105521 Handläggare Datum Lisa Åkesson 2014-06-04 Internkontroll Datum Rosie Kvål 2014-06-04 Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade

Läs mer

Herrhagen 1:1, Karlstad BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09. Nybyggnad av båtskjul. www.brandskyddslaget.se

Herrhagen 1:1, Karlstad BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09. Nybyggnad av båtskjul. www.brandskyddslaget.se Herrhagen 1:1, Karlstad Nybyggnad av båtskjul BRANDSKYDDSBESKRIVNING 2007-05-09 www.brandskyddslaget.se Stockholm Box 9196 102 73 Stockholm Tel: 08 588 188 00 Fax: 08 442 42 62 Karlstad Box 187 651 05

Läs mer

I avsnittet om låglutande tak redovisas U-värden, ljudklass och ev brandklass för konstruktioner med underlag av TRP-plåt, betong eller träunderlag.

I avsnittet om låglutande tak redovisas U-värden, ljudklass och ev brandklass för konstruktioner med underlag av TRP-plåt, betong eller träunderlag. Låglutande tak på träbjälklag är först och främst tänkt som tilläggsisolering av gamla låglutande tak. För att använda lösningarna ska man Applikationer Låglutande tak Låglutande tak Konstruktionerna har

Läs mer

Kv GYMNASIET 2, KLIPPANS KOMMUN ÅBYSKOLAN KLIPPAN OM- OCH TILLBYGGNAD AV KÖK/MATSAL

Kv GYMNASIET 2, KLIPPANS KOMMUN ÅBYSKOLAN KLIPPAN OM- OCH TILLBYGGNAD AV KÖK/MATSAL 1(8) Kv GYMNASIET 2, KLIPPANS KOMMUN ÅBYSKOLAN KLIPPAN OM- OCH TILLBYGGNAD AV KÖK/MATSAL BRANDSKYDDSDOKUMENTATION FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Uppdragsnummer : 10116227 Handlingsnummer: 13.6 Nr 03-31 enligt SBF

Läs mer

och ungdom 25 3 :22 Rummens tillgänglighet

och ungdom 25 3 :22 Rummens tillgänglighet 1 Inledning 13 1 :1 Allmänt 13 1 :2 Föreskrifterna 14 1 :3 De allmänna råden 15 1 :4 Typgodkännande och tillverkningskontroll 15 1 :5 Standarder 15 1 :6 Terminologi 16 1 :7 Övrigt 16 2 Utförande och driftinstruktioner

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Har du koll på taket!

Har du koll på taket! Smarta taklösningar Har du koll på taket! Det finns smarta sätt att spara pengar Du ställer krav på taket Smarta taklösningar Som kan lösas Taket är kanske inte det första du tänker på när du ska renovera

Läs mer

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar! Tilläggsisolera Tillägsisolera och spara pengar! Så enkelt det var att isolera Nu sparar vi pengar Tips, råd och monteringsanvisningar Det lönar sig att tilläggsisolera Att tilläggsisolera ditt hus är

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer