Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Kalmar län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Mattias Andersson, Analysavdelningen

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 3 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometern Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 37

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 2 Sammanfattning Den motståndskraft som funnits i den svenska ekonomin fram till augusti 2012 har under hösten ändrats till ett svagare tillstånd. Detta återspeglas i företagarnas prognossvar för hösten 2012 där efterfrågan de senaste sex månaderna visat sig vara svagare än man bedömde motsvarande period i vårprognosen. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för det privata näringslivet visar på en minskad efterfrågan de närmaste sex månaderna, där indexet nu ligger under det historiska genomsnittet. Enskilda branscher som uppvisar negativa konjunktursindexvärden är byggverksamhet, tillverkning och transport. Ett svagt index med en försvagad efterfrågan brukar innebära en tid med stigande arbetslöshet. Antalet sysselsatta minskar under 2013 Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) uppgick antalet sysselsatta i Kalmar län till drygt personer under Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta under 2012 kommer att minska med 0,4 procent. Den försvagade konjunkturen kommer även att leda till att en minskning av sysselsättningen kommer att ske under En minsking som bedöms till 0,9 procent. Oförändrad arbetskraft För 2013 beräknas arbetskraften ligga kvar på samma nivå som Sedan år 2000 har länet befolkning minskat vaje år med ett fåtal undantag. Lägre födelsetal och minskande barnkullar under mitten av 1990-talet ger nu färre som kommer ut i arbetslivet efter studier. Det som tillför arbetskraften är framför allt invandringen till länet. Med ett arbetskraftsdeltagande som är lägre för utrikes födda finns en betydande potential att öka arbetskraftsutbudet. Arbetslösheten ökar under 2013 Antalet totalt inskrivna arbetslösa var personer år 2011 som ett genomsnitt för sista kvatalet. Fram till sista kvatalet 2012 beräknas den totala arbetslösheten att ha stigit till En svag konjunktur innebär även att att arbetslösheten som ett genomsnitt för sista kvatalet 2013 beräkans öka till totalt personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad Under oktober 2012 utgjorde arbetssökande i utsatta grupper 53 procent av de totalt inskrivet arbetssökande i Kalmar län. I en period med en arbetsmarknad som förväntas vara fortsatt hård och där arbetsgivarnas kompetenskrav på de arbetssökande ökar riskerar personer i de utsatta grupperna att bli kvar i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har tillsammans med andra aktörer och näringslivet en stor utmaning att framöver stötta dessa arbetssökande och skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den globala oron och försvagningen på både den inhemska och globala marknaden samtidigt som vissa signaler om återhämtning finns, gör att företagens osäkerhet i dagsläget om framtiden är stor. I USA dämpar osäkerheten inom finanspolitiken och det annalkande finansstupet till viss del en möjlig konjunkturuppgång. En viss konjunkturförbättring kan ses med en lägre arbetslöshet och ökad aktivitet på bostadsmarknaden. Med stigande industriproduktion och en accelererande detaljhandel under oktober finns tecken på att den kinesiska ekonomin har lyckats undvika en hårdlandning och att tillväxtbotten är nådd. I Europa har tidigare starka ekonomier som Tyskland och Norge, som är två stora exportländer för Sverige, börjat känna av den pågående krisen i sydeuropa. För att motverka en sjunkande BNP-tillväxt har den tyska regeringen öppnat för bland annat en mer expansiv finanspolitik under 2013 och en norska konjunkturnedgången bedöms vara övergående där bland annat växande inkomster och låg inflation stimulerar köpkraften. Trots dessa tecken på viss återhämtningen runt om i världen riskerar den rådande svackan att bli långvarig då de globala problemen sammantaget är många och komplicerade. Den globala ekonomin har påverkat de tidigare signalerna om svensk motståndskraft och tillväxten bedöms bli svagare under den närmsta tiden. Den svenska ekonomin testas nu med fallande export, stigande arbetslöshet och risk för fallande bostadspriser. En faktor som talar mot ett fall för bostadspriserna är den långa perioden med mycket lågt bostadsbyggande. ushållens syn på den egna ekonomin har unde hösten försämrats och ligger nu under sitt historiska genomsnitt. Man är även mer negativ till den svenska ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden. Minskande efterfrågan men en försiktig optimism hos länets arbetsgivare I Arbetsförmedlingens undersökning av arbetsmarknadsutsikterna inom det privata näringslivet gör företagen bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen. Dessa bedömningar redovisas som arbetsförmedlingens konjunkturindex. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva värden och således det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen är en av de faktorer som är viktiga för deras agerande när det gäller exempelvis investeringar och nyrekryteringar. Efter en vår och sommar som har sett en relativt god efterfrågan på varor och tjänster så är antalet företagare som tror på en ökande efterfrågan nu endast marginellt fler än de som tror på en minskande efterfrågan. På längre sikt (6-12 månader) har företagarna åter igen en mer positiv syn på efterfrågan. I samtliga branscher har arbetsgivare i prognosen våren 2012 haft en mer positiv syn på utveckling av efterfrågan de närmaste sex månaderna än vad man i prognosen hösten 2012 har uppgivit att utvecklingen faktiskt har varit de senaste sex månaderna.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 4 I nedanstående tabell visas företagens efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet 80 Kalmar län istoriskt genomsnitt, Kalmar län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Lediga platser Antalet lediga platser är en indikator på hur antalet sysselsatta utvecklar sig i länet. Att dra för långtgående slutsatser kan vara vanskligt då statistiken kan bestå av dubbletter eller att en arbetsgivare annonserar ut fler jobb än vad som senare verkligen tillsätts. Från befann sig Sverige i en högkonjunktur och de anmälda platserna ökade stadigt. Denna utveckling hejdades under 2007, strax innan finanskrisen konstaterades och antalet lediga platser rasade. Trenden vände på nytt i början av 2010 och sedan dess har uppgången i platsinflödet varit markant fram till halvårsskiftet Antalet nyanmälda platser har för perioden januari-oktober 2012 sjunkit med nästan 2000 platser till platser jämfört med samma period Utav de nyanmälda platserna har 25 procent rört vård och omsorg, 28 procent finansiell verksamhet, företagstjänster samt 14 procent handeln. För vård och omsorg är detta nästan 5 procentenheter, eller drygt 800 platser, lägre än under samma period under Då marknaden upplever en viss osäkerhet om utvecklingen för det kommande året så är detta något som kan medföra att företagen blir mer försiktig med rekryteringsplanerna.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 5 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande I Arbetsförmedlingens undersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. ur mycket kan produktionen, alternativt försäljningen, av varor och tjänster öka innan företagen måste nyanställa? Kapacitetsutnyttjandet används som en viktig indikator när det gäller bedömningen av konjunkturläget samt företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. Ett högt värde på ledig kapacitet tyder på att företagen har ett lågt kapacitetsutnyttjande och kan möta en uppgång av efterfrågan med de outnyttjade produktionsresurserna som finns. Ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. I höstens undersökning har 55 procent av företagarna angivet att de klarar en produktionsökning med mellan 0-10 procent utan att behöva nyrekrytera. Detta är en siffra som ligger på nästan samma nivå som för både sex och tolv månader sedan. Den största förändringen hittar man hos företag som anger en möjlig produktionsökning med noll procent eller en möjlig produktionsökning med 6-10 procent. Gruppen av företag som har möjlighet att öka produktionen med noll procent har på ett år minskat med fyra procentenheter till 14 procent. I gruppen 6-10 procent har andelen ökat med 4 procentenheter sedan hösten 2011 till 25 procent. Inom gruppen som kan öka produktionen med 0-10 procent har alltså en förskjutning mot ett lägre kapacitetsutnyttjande skett under det senaste året. Med en fortsatt försvagad marknadsutveckling framöver kan ett lägre kapacitetsutnyttjande medföra att företagen anpassar sin produktionskapacitet för att där med uppnå ett högre kapacitetsutnyttjande. Mot detta skall ställas att ett lägre kapacitetsutnyttjande ger företagen möjlighet att vid en snabb konjunkturuppgång möta en ökande efterfrågan. id snabba förändringar av personalstyrkan är det i

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 6 stor utsträckning den visstidsanställda och inhyrda personalen som berörs till att börja med. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. eldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem I höstens undersökning anger 17 procent av samtliga privata arbetsgivare att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under de senaste sex månaderna. Under motsvarande period under hösten 2011 angav 20 procent av arbetsgivarna att man upplevt brist. Att bristen på arbetskraft minskat på ett år kan tyda på att tillgången på arbetskraft ökat under denna period samt att företagens rekryteringsbehov har minskat. På kortare sikt har dock arbetsgivarna uppgivit att man haft en större brist än för sex månader sedan. Branscher som angivet en högre brist de senaste sex månaderna än i vårprognosen är bland annat personliga och kulturell tjänster samt transport. För den offentliga sektorn har 32 procent uppgett en brist vid rekryteringar de senaste sex månaderna, en nivå som ligger kvar sedan vårprognosen Många arbetsgivare rapporterar om svårigheter att finna kompetent arbetskraft samtidigt som det finns många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet. Många gånger saknar dessa personer de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar, vilket visar på ett glapp mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I nuläget handlar det mer om en matchningsproblematik och kompetensbrist, snarare än arbetskraftsbrist. Arbetsgivarnas upplevda brist ligger under de senaste sex månaderna i länet i nivå eller något under riksgenomsnittet. Stora skillnaderna finns inom branscherna

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 7 information och kommunikation samt finansiell verksamhet, företagstjänster där Kalmar län rapporterat lägre bristtal än riket som helhet. Yrken som privata arbetsgivare lyfter som brist i hösten 2012 prognosen är; produktionstekniker, mellanchef på tjänstemannasidan, It-tekniker, ingenjörer inom kemi samt kockar med flera. Bland offentliga arbetsgivare anges; socionomer, socialpedagoger, grundskollärare, läkare, specialistsjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, CNC- och svetslärare, vårdadministratörer, lärare inom matematik och språk, förskollärare, psykologer med flera. Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. eldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar arsel Alla arbetsgivare som avser att säga upp fem anställda 1 eller fler är enligt främjandelagen skyldiga att informera Arbetsförmedlingen om detta. ittills under januari-oktober 2012 har det i Kalmar län totalt varslats 1393 personer och totalt har 54 procent av varslen berört tillverkningsindustrin. Nästan 120 av de varslade återfinns inom länets kommunala verksamheter. Jämfört med samma period 2011 är det totala antalet varslade större i år, men fortfarande på en betydligt lägre nivå än under lågkonjunkturen 2008 och 2009 då varseltalen låg på 2161 personer respektive 1982 personer för samma tidsperiod. Under hösten i 1 Inom byggbranschen gäller endast varselplikten om de beräknade uppsägningar berör minst 20 personer.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 8 år har det skett en markant ökning av varslen och bara under september-oktober har det totalt varslats 632 personer eller 45 procent av alla anmälda varsel under Långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och ännu färre resulterar i arbetslöshet. Av dem som ändå blir uppsagda är det en hel del personer som går direkt vidare till nya jobb. Andra påbörjar studier och lämnar arbetskraften. Andelen av de varsel som inkommer och resulterar i arbetslöshet beror bland annat på konjunkturen. Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) 1400 Källa: Arbetsförmedlingen

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 9 Näringsgrenar och yrken I Kalmar län är totalt nästan 62 procent sysselsatta inom den privata sektorn. Kommunala sektorn är den sektor som sysselsätter näst flest med en andel på nästan 26 procent. Landsting och stat har vardera nästan 7 procent och drygt 6 procent. Med en bedömning om en svag utveckling av arbetsmarknaden under 2013 är det inom industrin som det största tappet av sysselsatta väntas ske men där även byggverksamheten beräknas minska i sysselsättning. Möjligen kan det finnas förutsättningar för en svagt positiv sysselsättningsökning inom sektorn privata tjänster. Denna sektor är väldigt heterogen samling av branscher med olika grad av framtidsoptimism och kommer därför att innehålla skillnader i sysselsättningsförändringen. Men då sektorn är beroende av utvecklingen inom flera av de övriga näringsgrenarna är görs denna bedömning med ett visst mått av osäkerhet. Sysselsättningen inom länets offentliga sektor väntas att förbli oförändrad eller svagt sjuknade under prognosperioden där bland annat försvagade ekonomier inom kommun och landsting med besparingskrav inom många förvaltningar samt omorganisationer sätter ramarna för sektorns sysselsättningsbehov. Sysselsättningen i länet När Arbetsförmedlingen beskriver sysselsättningen i denna rapport så utgår vi från SCB:s Regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagsbefolkning. Med förvärvsarbetande dagsbefolkning avses de som har arbete i länet, även om boendeorten ligger utanför länets gränser. Enligt SCB:s senaste mätning uppgick antalet sysselsatta i länet till drygt personer (förvärvsarbetande dagbefolkning år 2010, år). Mellan 2008 till 2010 minskade sysselsättningen med drygt personer, en minskning med nästan 2 procent. Under samma period hade riket en svag minskning av sysselsättningen med nästan 1 procent. Sedan 2004 har sysselsättningen i länet minskat vid tre tillfällen. Som mest sjönk sysselsättningen 2009 och då med totalt drygt 4 procent. Den större sysselsättningsminskningen i länet kan bero på omfattande sysselsättningsförändringar inom industriföretagen, vars sysselsättning mellan har minskat med drygt 9 procent. I denna förändring ligger både påverkan från tidigare konjunkturnedgångar och struktureffektiviseringar som skett ute hos arbetsgivarna. Från 2008 till 2010 har antalet sysselsatta inom finansiell verksamhet, företagstjänster ökat med drygt 1 procent. Ökningen inom bygg ligger under samma period på nästan 3 procent samt för jord- och skogsbruk en ökning med nästan 9 procent. Tillsammans motsvarar dessa tre näringsgrenar en ökning av sysselsättningen i länet med nästan 1 procent, en ökning som hade fått visst genomslag om tillbakagången inte varit så omfattande inom industrin. Efter 2010 finns inga uppgifter från SCB över antalet sysselsatta men Arbetsförmedlingen har bedömt att sysselsättningen stigit med nästan 0,9 procent under 2011 i Kalmar län men att det kommer att ske en minskning i sysselsättningen

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 10 under både 2012 och 2013, där minskningen under 2012 bedöms till -0,4 procent och under 2013 till -0,9 procent. De största förändringarna väntas inom industri samt byggverksamheten. Inom jord- och skogsbruk, privata tjänster samt offentliga tjänster förväntas små förändringar och vågräta pilar i tabell 2 visar på en sysselsättningsförändring för respektive bransch inom intervallet +0,5 till -0,5 procent. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -0,4% -0,9% Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk sysselsätter drygt 4 procent av samtliga sysselsatta i Kalmar län. Jordbruket har under en period upplevt ökade produktionskostnader samtidigt som det varit prispress på slutprodukten. Länets mjölkbönder har på grund av bland annat ökade foderkostnader, fallande mjölkpriser samt en ökad global mjölkproduktion fått uppleva svagare lönsamhet. Ett led i att öka avkastningen är att öka arealen där en utveckling mot fler storgårdar kan ses i länet. Grisbönderna har en fortsatt konkurrens från utlandet och skärpta miljökrav inom EU, där Sverige redan ligger i framkant, kan leda till att den utländska importen minskar något. Branschen är dock svårbedömd då efterfrågan på livsmedels och energiråvara i världen kan skifta fort medan omställning av jordbruket går långsammare. Svängningarna mellan lönsamhet och icke lönsamhet kan svänga snabbt. En fortsatt oro i världsekonomin kan leda till att människors prismedvetenhet fortsätter eller till och med förstärks, vilket kan minska människors vilja att handla närproducerade och ekologiskt producerade varor. Detta kan leda till att det blir svårare för små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara sig. Under den senaste tiden har sågverken runt om i landet haft stora problem med lönsamheten. Branschen påverkas för närvarande av bland annat en stark kronkurs och höga råvarukostnader samt en svag efterfrågan från EU. Under en lång tid har branschen genomlevt en strukturomvandling där antalet sågverk i hela landet minskat kraftig. För att hitta avsättning för sina produkter exporterar länets sågverk bland annat till Kina, Nordafrika och Östeuropa. Inom jord- och skogsbruket är kapacitetsutnyttjandet oftast högt med ständig priskonkurrens och små marginaler. Av länets arbetsgivare inom näringsgrenen

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 11 har 52 procent angivit att man kan öka produktionen med mellan 0-10 procent innan det krävs nyrekryteringar. Motsvarande siffra för våren 2012 var 78 procent. För riket som helhet angav 71 procent av arbetsgivarna att man kan öka produktionen med mellan 0-10 procent. Jord- och skogsbruk är den näringsgren i länet som i höstens prognos uppvisar den högsta andelen av totalen som inte kan öka sin produktion alls med 24 procent innan det krävs nyrekryteringar, och detta är en ökning med 7 procentenheter från den senaste prognosen. Industri Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Kalmar län uppgick år 2010 till att motsvarar nästan 22 procent av den totala sysselsättningen i länet. Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är betydligt större. De största delbranscherna inom industri är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Branschen har som helhet en hög känslighet för konjunktursvängningar och har även sedan början av 2000-talet påverkats av rationaliseringar och strukturförändringar. Ett exempel på detta är inom gjuteriindustrin där man under de senaste åren flyttat enklare arbetsuppgifter till utlandet och försökt att behålla mer avancerade arbeten i länet. Kommuner med den högsta andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet är Emmaboda, immerby, Mönsterås och ögsby. Länets lägsta sysselsättning inom tillverkningsindustrin finns i Borgholm kommun och Kalmar kommun. Industrin drabbades hårt under den senaste lågkonjunkturen och enligt statistik från SCB minskade sysselsättningen inom branschen med personer under 2008 och med ytterligare nästan personer under Stora delar av industrin har därefter befunnit sig i en återhämtningsfas men som under hösten 2011 och våren 2012 varit utplanande. Länets tillverkningsindustri har under de senaste sex månaderna upplevt en något minskande efterfrågan och arbetsförmedlingens konjunkturindex för branschen har fallit som helhet och fick ett värde på -2, något mindre negativt värde än för riket som helhet. Företagen känner en osäkerhet om utvecklingen under det närmaste halvåret och marginellt fler har bedömt en minskad efterfrågan än dem som bedömt en ökande efterfrågan. Konjunkturindex för de kommande sex månaderna är -1 enhet. Riket har under samma period ett värde på -8 enheter. För de kommande 6-12 månaderna ligger konjunkturindex för som helhet på ett värde av 23. Detta ligger i nivå med vad företagen bedömde för ett år sedan men är en kraftig minskning jämfört med vårens prognos. ärdena tyder på att företagen inom branschen har sänkt sina förväntningar framöver men att man fortfarande har en optimistisk framtidssyn.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 12 Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Kalmar län istoriskt genomsnitt, Kalmar län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning angav 54 procent av företagen att man bara kan öka produktionen med högst 10 procent innan man måste rekrytera. Jämför med vårens undersökning är detta en minskning 7 procentenheter. Motsvarande siffra för ett år sedan är 64 procent. De arbetsgivare som kan öka produktionen med mer än 11 procent har sedan våren 2012 ökat med 7 procentenheter till 46 procent. Det tyder på kapacitetsutnyttjande har gått ned något bland länets företag och värdet ligger nu strax under det historiska genomsnittet. Då länets företag bedömer en fortsatt svag efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna kan även kapacitetsutnyttjandet komma att minska ytterligare. Om den trenden fortsätter en längre tid kan det få till följd att företagen måste reducera sina produktionsresurser. Andelen företag som angett att de under de senaste 6 månaderna inte har haft behov av att rekrytera ligger kvar på samma nivå som vårens undersökning. De största rekryteringarna kommande sex månader gäller bland annat; processoperatörer kemisk basindustri, maskiningenjörer och maskintekniker, produktionstekniker samt verktygsmaskinoperatörer. Arbetsgivarna uppger att de vid rekrytering helst söker personal som har haft tidigare industrierfarenheter och verkstadsutbildning men vill även gärna försöka att hitta personer som går att kompetensutveckla. De mest frekvent angivna bristyrkena i höstens undersökning är verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer och maskintekniker, svetsare och gasskärare samt maskinmekaniker. id rekrytering under de kommande fem åren ser arbetsgivarna gärna att de sökande har en yrkesutbildning men det är också många arbetsgivare som värderar social kompetens. Beroende på arbetsgivarens nuvarande eller planerade utlandssatsningar finns det även arbetsgivare som tittar efter sökande med specifika språkkunskaper.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 13 Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten sysselsätter nästan 7 procent av länets samtliga sysselsatta. arje år sedan 2000 förutom under 2004 har antalet sysselsatta inom branschen ökat och där de största ökningarna skedde framför allt under åren 2006 och Bostadsbristen är stor i de flesta stora städer i Sverige och så även i flera av länets kommuner. Bristen på bostäder omsätts per automatik inte i ett ökat bostadsbyggande. När tiderna blir osäkra blir det svårare att sälja och projekten kan bli lagda på framtiden. I delar av länet pågår enskilda byggnadsprojekt men totalt bedöms 2012 bli ett svagt år för branschen och arbetsgivarna jobbar med att hitta nya koncept där befintlig maskinpark och personal kan användas. Bäst väntas de mindre byggföretagen gå då ROT-avdraget hittills har stimulerat marknaden och även väntas göra det framöver. Den svaga utvecklingen återspeglas i att man redan i vårens prognos hade ett kraftigt negativt konjunkturindex för efterfrågan de senaste sex månaderna. Under våren bedömde företagen om en god utveckling av efterfrågan fram till hösten Detta har visat sig för optimistiskt och företagen har vid bedömningen hösten 2012 av efterfrågan de senaste sex månaderna uppgett ett mer negativt värde. I höstens prognos är arbetsgivarna mer negativa till efterfrågan de kommande sex månaderna än motsvarande period under Jämfört med riket har man i länet även en mer negativ syn på den kommande efterfrågan. Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kalmar län istoriskt genomsnitt, Kalmar län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Sedan våren 2012 har en större andel av företagen uppgett en brist på arbetskraft. Ökningen fram till hösten är 7 procentenheter till 18 procent. Nivån ligger, förutom jämfört med våren 2012, på en lägre nivå än vid samtliga mättillfällen från och med hösten Under hösten är även rikets andel som angivet brist större

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 14 än Kalmar läns. I rådande konjunktur har företagen haft det lättare att rekrytera personal som man sökt. 67 procent har rapporterat att de inte upplevt någon brist på arbetskraft vid rekrytering. Motsvarande siffra under våren 2012 var 48 procent och under hösten procent. För riket som helhet har under hösten procent av företagen redovisat att de inte upplevt någon brist. id de fall där brist funnits har detta bland annat rört byggnadsträarbetare, golvläggare, målare och tunnplåtslagare. Branschens krav på kompetenser under de nästkommande fem åren följer de krav och önskemål som branschen redan har idag. En stor andel av arbetsgivarna önskar yrkeserfarenhet och utbildning men ser gärna även att medarbetarna är självgående och har social kompetens. 67 procent har angivet att man kan öka produktionen med upp till 10 procent innan det krävs rekryteringar. Detta är en svag ökning jämfört med vårens prognos då siffran hamnade på 64 procent, en nivå som även gällde under hösten Arbetsgivarena söker i första hand efter personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar läget för många lärlingar och unga arbetslösa inom relaterade yrkesområden där de största överskotten rapporteras inom el. Även om rekryteringsbehovet väntas bli lågt under den närmaste framtiden har arbetsgivarna uppgivit att vid behov av rekrytering kommer detta att bland annat beröra installationselektriker, maskinoperatörer (sten-, cement- och betongvaror) golvläggare samt byggnadsträarbetare. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn kan delas upp i flera olika branscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster och utgör drygt 32 procent av den totala sysselsättningen i länet. För riket är motsvarande siffra 43 procent. Mellan har antalet personer sysselsatta inom den privata tjänstesektorn ökat med drygt 500 personer. Företag inom privata tjänster brukar uppvisa stark optimism om den framtida efterfrågan. Branschen som helhet har under de senaste sex månaderna haft ett positiv konjunkturindex för efterfrågan. De kommande sex månaderna bedöms ligga kvar på samma nivå och utvecklingen 6-12 månader har branschen en kraftigt förbättrad utveckling av efterfrågan. Sedan hösten 2010 har arbetsförmedlingens konjunkturindex för sektorn som helhet fallit och ligger i dagsläget på 7, ett värde som ligger under motsvarande siffra för riket, men som fortfarande visar att det är fler arbetsgivare tror på en ökad efterfrågan än en fallande efterfrågan de närmaste sex månaderna. I länet uppvisar även sektorn ett starkt, men minskande, konjunkturindex för efterfrågan på 6-12 månader jämfört med prognoserna tillbaka till hösten Nivån för länet är den samma som för riket som helhet och markerar att företagen på 6-12 månaders sikt tror på en förbättring.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 15 Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Kalmar län istoriskt genomsnitt, Kalmar län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Andelen företag som inom sektorn som har angivet att de kan öka produktionen med mer än 10 procent har sedan förra prognosen minskat med 6 procentenheter och är för närvarande 49 procent. Möjligheten till sysselsättningsökning inom sektorn vid en konjunkturuppgång riskerar att bli mindre då delar av sektorns branscher har möjlighet att öka antalet arbetstimmar för de redan anställda, som i viss utsträckning är visstidsanställd. andel Branschen omfattar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon och uppgår till drygt 10 procent av länets totala sysselsättning (dagbefolkning). Branschen har mellan minskat antalet sysselsatt med nästan 2 procent. Stora skillnader råder inom branschen och livsmedelshandeln bedöms ha haft bäst utveckling under de senaste sex månaderna, där större matbutikerna gått bättre än kiosker och servicebutiker. Inom livsmedelsbranschen pågår även en breddning av försäljningen i butikerna där man vid rekrytering inte längre endast söker butikspersonal utan även till exempel bagare och kockar. Andelen arbetsgivare inom branschen som uppgivit att man kan öka försäljningen av tjänster med upp till 10 procent har sedan senaste prognosen ökat med 5 procentenheter till 37 procent. andeln redovisade redan under vårprognosen en vikande efterfrågan och har bedömt att en svagare efterfrågan även funnits under de senaste sex månaderna. Under de kommande sex månaderna har företagarna inom branschen bedömt att det kommer att ske en svag ökning av efterfrågan. Länets arbetsgivare har dock gjort en bedömning som ligger lägre än för riket som helhet. Det är först när man tittar på företagens bedömning på 6-12 månader som länet ligger på samma nivå som riket.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 16 Andelen arbetsgivare som uppgett en upplevd brist på arbetskraft har jämfört med vårens prognos ökat något till 12 procent men som fortfarande är på en av de lägsta nivåerna för alla branscher inom privata tjänster. Social kompetens och serviceminded är de två kompetensord som arbetsgivarana uppgivet oftast att man vid en rekrytering under de närmaste fem åren tittar efter. Transport I Kalmar län jobbar drygt 4 procent av den förvärvasarbetande befolkningen inom transportnäringen. Branschen inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post och budverksamhet. Transportnäringen är mycket konjunkturberoende och påverkas av utvecklingen i andra branscher så som bygg, industri och handel, där efterfrågan varierar beroende på konjunkturen. id uppgång, när industri, bygg och handel går bra, ökar behovet av transporter. Yrkesrollen förare har utvecklats till att inte bara vara någon som kör från punkt A till punkt B utan skall förutom yrkeskunnande nu även vara serviceinriktade, datakunniga, kostnadsmedvetna och ha ett miljötänkande. I höstens prognos har arbetsgivarna uppgivit att de under de senaste sex månaderna haft en positiv utveckling på efterfrågan av varor och tjänster. Man är dock mer negativa till utvecklingen de kommande sex månaderna och i länet är det fler arbetsgivare som tror på minskad efterfrågan än antalet arbetsgivare som tror på ökad efterfrågan. Länet har även en något mer negativ syn på den närmsta framtiden än vad riket som helhet har. En ökad efterfrågan kan arbetsgivaren först se om mellan 6-12 månader, ökningen är dock på en lägre nivå än vad arbetsgivarna bedömt under samma tidsperiod vid de senaste prognoserna. I undersökningen uppger 74 procent av arbetsgivarana att de kan öka försäljningen av varor och tjänster med upp till 10 procent innan det krävs nyrekryteringar. Sedan senaste prognosen är detta en ökning med 20 procentenheter. Antalet nyrekryteringar bedöms i dagsläget vara låg inom branschen och i den mån arbetsgivarna söker arbetskraft de kommande sex månaderna är det i huvudsak vara bussförare men även i viss utsträckning tidningsdistributörer, distributions- och fjärrbilsförare samt taxiförare. iktigt för ett flertal arbetsgivare vid rekrytering framöver är yrkeskompetensbevis för de sökande. otell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Många av länets arbetsgivare inom besöksnäringarna fortsätter sitt arbete med att öka attraktiviteten för regionen och förlänga säsongen. Turism och besöksnäringen är stor i länet och det påverkar arbetslösheten som vanligtvis sjunker under våren och sommaren. År 2010 uppgick det totala antalet sysselsatta inom branschen till nästan 6 procent. Inte sedan hösten 2010 har konjunkturindexet för efterfrågan de senaste sex månaderna för hotell och restaurang varit lika högt som arbetsgivarna uppgivit i höstens prognos. Under de kommande sex månaderna bedöms efterfrågan sjunka något från en väldigt hög nivå under våren Branschen har även en positiv

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 17 syn i det längre perspektivet och följer här ungefär samma utveckling som riket i helhet. Branschens kapacitetsutnyttjande har under de senaste sex månaderna minskat med 5 procentenheter. I dagsläget anger 41 procenten att man kan öka försäljningen av varor och tjänster med upp till 10 procent innan man måste nyrekrytera. Andelen som anger brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna ligger kvar på samma nivå som under de två senaste prognoserna och vid rekryteringar under de kommande sex månaderna är det framför allt kockar, hovmästare och servitörer samt bagare som eftersöks. Arbetsgivarna frågar speciellt efter yrkesfolk med erfarenhet från området. Bristen på kockar är speciellt tydlig under sommarsäsongen och samarbete sker med vintersäsongsorter, för att locka till sig kockar och servitriser. Inom personliga och kulturella tjänster har efterfrågan under de senaste sex månaderna varit god med ett konjunkturindex på 33. Även på lång sikt uppger arbetsgivaren en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster. id rekrytering uppger arbetsgivarna bland annat att de letar efter sökande med egenskaper som självgående, initiativrik och stresstålig. Finansiell verksamhet och företagstjänster Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar bland annat finans- och försäkringsverksamhet, företagstjänster som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt service inom till exempel ekonomi, teknik och juridik. Nära 10 procent av länets sysselsatta arbetar inom branschen. Arbetsgivarna i branschen tenderar att generellt bedöma utvecklingen mer positivt än övriga branscher och arbetsgivarna har bedömt efterfrågan under de senaste sex månaderna som ökande men på en lägre nivå än under samtliga prognoser sedan Länets konjunkturindex ligger även marginellt lägre än i riket som helhet. Totalt uppger 63 procent av arbetsgivarana att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan det krävs nyrekryteringar. Sedan våren 2012 är detta en minskning med 11 procentenheter. Att färre arbetsgivare har ett högt kapacitetsutnyttjande kan leda till att en konjunkturuppgång initialt inte leder till ökad sysselsättning då arbetsgivarana har tillgång till egen produktionskapacitet. Arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna ligger kvar på samma nivå som i vårens prognos. Arbetsgivarna har vid rekryteringar de närmaste sex månader angivet ett behov som främst gäller banktjänstemän samt elingenjörer och eltekniker. issa verksamheter inom branschen har en snabb teknikutveckling och det sker en utveckling av nya tjänster vilket leder till att en allt högre kompetens efterfrågas vid både ny- och ersättningsrekrytering.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 18 Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. I länet är totalt nästan 32 procent sysselsatta inom offentliga tjänster. 3 procent arbetar inom statliga verksamheter, drygt 6 procent inom landsting och 23 procent inom primärkommunal förvaltning. Sektorns sysselsättning bedöms under den närmaste framtiden att ligga kvar på ungefär samma nivå. De offentliga tjänstera redovisar ett konjunkturindex för efterfrågan under de senaste sex månaderna på -4 enheter. Detta är ett värde som ligger i samma nivå som för riket som helhet. Angående den framtida efterfrågan uppger arbetsgivarna i länet ett svagare konjunkturindexvärde för de kommande sex månaderna med -9 enheter, ett värde som ligger under riksvärdet på 3 enheter. Först på 6-12 månaders sikt ser man en svag förbättring av efterfrågan i länet. Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Kalmar län istoriskt genomsnitt, Kalmar län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Antalet anställda inom kommun, landsting och stat har i stort sätt varit oförändrat under de senaste åren. I många kommuner i länet finns sparkrav under 2012 och 2013 och det pågår organisatoriska förändringar med bland annat sammanslagningar av olika förvaltningar. Totalt har nästan en tredjedel rapporterat om en upplevdbrist på arbetskraft vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Detta är samma nivå som under den senaste vårprognosen. På riksnivå rapporterar arbetsgivarana om ett något högre bristtal än i länet. Bristyrken inom länet är grundskollärare, lärare i matematik, NO och språk, socionomer och socialpedagoger, läkare, sjuksköterskor med inriktning medicin/kirurgi, distriktssköterskor, CNC- och svetslärare, förskollärare, SFI-lärare samt vårdadministratörer. id ett rapporterat rekryteringsbehov under de närm-

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 19 aste sex månaderna är det bland annat förskollärare och fritidspedagoger, läkare, grundskollärare, undersköterskor och personliga assistenter som arbetsgivarna uppgivit.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 20 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder utgör basen för arbetskraften. Deltagandet i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som bland annat studiedeltagande, sjukskrivningstal, pensionsavgångar och konjunkturläge. Under en konjunkturnedgång är det vanligt att arbetskraftsdeltagandet sjunker. Tydligast brukar denna trend vara bland unga människor, som i högre grad söker sig till studier. När konjunkturen vänder brukar det även vara bland de unga som arbetskraftsdeltagandet stiger snabbt. I oktober 2012 uppgick den registerbaserade och beräknade arbetskraften i Kalmar län till drygt personer och bedöms ha ökat med 400 personer sedan Sedan 2004 har en ökning med drygt personer skett. Under 2013 bedöms arbetskraften att ligga kvar på samma nivå som under Under de senaste år har arbetskraften stigit genom bland annat flykting- och anhöriginvandring, stora barnkullar födda kring 1990 som nu gått ut på arbetsmarknaden samt förändringar i sjukförsäkringssystemet. Barnkullarna har fram till 1995 minskat vilket gör att färre ungdomar nu går ut i arbetslivet. Samtidigt som antalet inrikes födda i arbetskraften har minskat stadigt det senaste årtiondet har utvecklingen varit den motsatta för personer med utländsk bakgrund 2 i Kalmar län. Utvecklingen med ett stigande antal utrikes födda och minskade inrikes födda förväntas att fortgå under många år framåt. I Kalmar län uppgick 2011 befolkningsandelen med utländsk bakgrund till drygt 11 procent, en ökning med 3 procentenheter sedan Jämfört med riket har Kalmar län en låg andel av personer med utländsk bakgrund då rikets andel är nästan 20 procent. Arbetspendling över kommun- och länsgränser är också faktorer som påverkar utbudet av arbetskraften i den egna regionen. År 2010 var det fler människor som valde att resa till ett jobb utanför länet än tvärt om. Antalet utpendlare översteg antalet inpendlare med nästan 2600 personer. Kommunerna med störst positiv nettopendling var Kalmar kommun och Oskarshamns kommun. Den största negativa nettopendlingen hade Mörbylånga kommun och Mönsterås kommun. Kalmar var den enda kommunen i länet som under 2011 hade ett positivt flyttningsnetto för ungdomar år. Sjunkande sjuk- och ohälsotal Sjuk- och ohälsotalen har sjunkit i hela landet de senaste åren och detta har medfört ett ökat arbetskraftsutbud. I Kalmar län har antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat med nästan 700 personer från oktober 2011 till oktober Ohälsotalet har minskat från 31,8 sjukdagar per sjukförsäkrad i september 2011, till 31,0 dagar i september I Kalmar län är ohälsotalet högre än riksgenomsnittets, som har 27,1 dagar per sjukförsäkrad. 2 SCB definerar personer med utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 21 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen kan vara svår att förutse där vissa variabler kan förutses med relativt stor säkerhet medan andra är mer osäkra. Faktorer som kan vara svåra att bedöma är till exempel den framtida fruktsamheten där olika antaganden snabbt kan få stor betydelse för det framtida antalet barn. Andra faktorer som är svåra att förutsäga är in- och utvandringen. In- och utvandringen till Sverige har varierat kraftig mellan åren och beror på flertalet olika faktorer bland annat den ekonomiska konjunkturen, näringslivets globalisering, oron i omvärlden och svensk invandringspolitik. Migrationen till och från Sverige beror även på och konjunkturen i andra länder och vilken invandringspolitik andra länder bedriver. En mer stabil process på kort sikt är dödligheten, som är fri från konjunktursvängningar, men som på lång sikt påverkas av medicinska landvinningar och livsstilsförändringar 3. Från har befolkningen i Kalmar län minskat med nästan personer, vilket motsvarar en minskning med 3 procent. I riket som helhet ökade befolkningen med 10 procent under samma period. Största ökningen finns att finna i de tre storstadsregionerna samt Uppsala- och allands län. Befolkningsminskningen i länet är i sig inte så stor men innebär ofta att de äldre generationerna blir kvar och att ungdomar flyttar. Detta medför ett större glapp mellan de som lämnar arbetsmarknaden av ålderskäl i förhållande till de som ska tillträda arbetsmarknaden. Under åren väntas personer lämna arbetsmarknaden i Kalmar län samtidigt som personer tillträder den samma. Det ger ett underskott som i länet motsvarar 32 procent av dem som lämnar och det kan jämföras med riksandelen där underskottet ligger på 2 procent. Under 2011 minskade befolkningen med 450 personer i Kalmar län. Befolkningen med svensk bakgrund minskade med personer och den med utländsk bakgrund ökade med 810 personer. id slutet av 2011 bodde det personer i Kalmar län. Endast tre kommuner i länet hade en positiv befolkningsutveckling under 2011: Mörbylånga, Kalmar samt Oskarshamn. Det är framför allt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som berörs mest av befolkningsminskningen. Sedan slutet av 1960-talet har befolkningen minskat mest i ögsby, ultsfred och Emmaboda. Kalmar och Mörbylånga har under samma period haft en tämligen stadig befolkningstillväxt. 3 SCB, Demografiska rapporter 2009:1, Sveriges framtida befolkning

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 22 Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB Mellan 2011 och 2025 bedöms länets befolkning att ha ökat marginellt till personer, vilket motsvarar en ökning med nästan 1 procent. För riket under motsvarande period kommer det ske en befolkningsökning med drygt 10 procent. Länets ökning är mindre än de omkringliggande länen där Blekinge med en ökning på drygt 2 procent kommer närmast. Drygt , eller 91 procent av länets hela befolkning är inrikes födda år 2011 och andelen bedöms att fram till 2025 minska för att då uppgå till nästan , eller 89 procent. Antalet personer i åldersgruppen år kommer i länet att fram till 2025 att ha minskat med nästan personer till personer. Det motsvarar en minskning med 9 procent mot rikets ökning med 3 procent. Endast tre län uppvisar en större minskning än Kalmar län.

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kalmar län 23 Diagram 9: Kalmar län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB Om man tittar på befolkningen år för Kalmar län sker en minskning över tidsperioden. Gruppen år minskar från drygt personer 2011 till nästan personer 2021, en minskning med 26 procent. Efter 2021 vänder kurvan svagt uppåt och år 2025 uppgår antalet åringar till nästan personer. Riket som helhet har också en nedåtgående kurva som dock inte är lika brant och den vänder även svagt uppåt ett år tidigare än i Kalmar län. Endast två län har en större minskning än Kalmar län. Under den aktuella tidsperioden kommer de inrikes föddas andel av totalen minska med 3 procentenheter för att 2025 utgöra 88 procent av befolkningen år.