Rektor skolans administrativa chef och pedagogiska ledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rektor skolans administrativa chef och pedagogiska ledare"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 15 hp Datum för inlämning: Rektor skolans administrativa chef och pedagogiska ledare En fallstudie av rektors yrkesroll och tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap Författare: Agnes Eriksson Evelina Mikaelson Handledare: Caroline Waks

2 Förord Vi vill rikta ett särskilt tack till rektorerna och representanten från Sveriges Skolledarförbund som med sitt deltagande gjort denna studie möjlig att genomföra. Vi vill slutligen tacka vår handledare, Caroline Waks, för inspiration och värdefulla synpunkter under arbetsprocessens gång. Uppsala, Agnes Eriksson Evelina Mikaelson i

3 Sammanfattning Titel: Rektor skolans administrativa chef och pedagogiska ledare. En fallstudie av rektors yrkesroll och tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap Kurs: 2FE407, Examensarbete kandidatnivå 15 hp Författare: Handledare: Sökord: Syfte: Teoretisk referensram: Metod och avgränsning: Empiri: Slutsats: Agnes Eriksson och Evelina Mikaelson Caroline Waks pedagogiskt ledarskap, ledarskap, ledarroll, chefskap, rektor Syftet är att redogöra för och analysera rektors roll som administrativ chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet samt dennes tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap direkt kopplat till utveckling av undervisning och elevers lärande. Definitioner av pedagogiskt ledarskap, ledarroller, distinktion mellan ledarskap och chefskap samt beskrivning av skolan utifrån ett institutionellt perspektiv innefattar studiens teoretiska referensram. En fallstudie har bedrivits och baserats utifrån en kvalitativ metod (eg. semistrukturerade intervjuer) begränsat till en utredare från Skolledarförbundet och sex rektorer i Uppsala kommuns vård- och bildningsgrundskolor. Resultatet omfattar beskrivande svar gällande rektors yrkesroll och tillämpning av pedagogiskt ledarskap. Rektorernas vardag karaktäriseras av administrativa uppgifter och oförutsedda händelser. Som pedagogisk ledare vill rektorerna skapa förutsättningar och fördela resurser, men menar att de hämmas i rollen som chef och pedagogisk ledare på grund av ekonomiska begränsningar. Rektorerna kommunicerar skolornas vision i liten utsträckning, men betonar vikten av att skapa trygghet. Integrering med lärare sker genom återkoppling på informelltoch formellt vis där syftet är att skapa reflekterande förmåga. Rektorerna tillämpar ett pedagogiskt ledarskap genom uppföljning av undervisningen, samt koppla externa parter till att utveckla undervisningen. ii

4 Innehållsförteckning 1. Introduktion Rektor - skolans chef och pedagogiska ledare Syfte Teori Den mål- och resultatstyrda skolan i ett institutionellt sammanhang Rektor som överordnad ansvarig för skolverksamheten Ledarskap ett omtvistat forskningsområde Pedagogiskt ledarskap Ledarskapsfunktioner och aktiviteter i det pedagogiska ledarskapet Dilemman och utmaningar i det pedagogiska ledarskapet Teoretisk sammanfattning Metod Datainsamling Urval och tillvägagångssätt Diskussion kring val av metod och tillvägagångssätt Resultat Rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet Rektors vardag, prioriteringar och delegering av arbetsuppgifter Rektors roll som pedagogisk ledare Rektors möjligheter, svårigheter och dilemman i sin rektorsroll Rektors tillämpning av pedagogiskt ledarskap Rektors vision Rektors integrering med lärare Rektors uppföljning och utveckling av undervisning och elevers lärande Analys Rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet Rektor galjonsfiguren och krislösaren i ett komplext sammanhang Den pedagogiska ledaren som resursfördelare Att vara skolans överhuvud två sidor av samma mynt Rektors tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap direkt kopplat till lärande och utveckling av undervisningen Rektors vision en trygg skola för alla elever Rektors integrering med lärare i det dagliga arbetet iii

5 5.2.3 Uppföljning och utveckling av undervisningen och elever lärande Avslutning Slutsats Källförteckning Bilaga 1: Intervjufrågor iv

6 1. Introduktion I detta kapitel kommer en inledning till ämnet att presenteras som slutligen mynnar ut till formulering av uppsatsens syfte. 1.1 Rektor - skolans chef och pedagogiska ledare Många rektorer behöver stärka sitt ledarskap. Den slutsatsen drar Skolinspektionen efter en omfattande granskning som påvisar rektors oförmåga att axla rollen som pedagogisk ledare i verksamheten. Framförallt efterlyser Skolinspektionen förbättringar i rektors ledarskap vad gäller att kommunicera vision, integrering och återkoppling till lärarna samt i det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på undervisning och lärande (Pressmeddelande Skolinspektionen 2011; Skolinspektionens rapport 2010:15, s.7ff). Det är ett resultat som ser allt annat än ljust ut i ett sammanhang där svenska elever klarar sig allt sämre. Sverige tappar mark visar PISAs 1 senaste internationella jämförelserapport mellan elevers kunskaper. De svenska 15- åringarnas kunskaper i matematik har försämrats betydligt. Eleverna presterar under det internationella genomsnittet i naturvetenskap och nästan en femtedel av eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse (Skolverket 2010a). När lärande och kunskap bör symbolisera skolans kärnverksamhet där förutsättningar för elevens framtid skapas är detta en oroväckande utveckling. Den person - som det svenska skolsystemet satt som överordnad ansvarig för att leda denna lärande verksamhet - är rektor. Under de senaste decennierna har det uppmärksammats institutionella förändringar i den svenska skolan som varit föremål för omfattande reformer (Blomgren & Waks 2009, s.227). Decentraliseringsprocessen under 1990-talet innebär att staten inte längre styr med detaljerade regler, utan anger i styrdokument de nationella ambitioner och mål som ska uppnås. Kommunerna fördelar resurser medan den enskilda skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå målen (Skolverket 2008). De institutionella förändringarna har stimulerat en strävan till att skapa en mer transparent skolutbildning (Blomgren och Waks 2009, s.227) liksom till ökade förväntningar på rektor för att skolans mål ska uppnås (Tillberg 2003, s.3ff). Tillberg menar att ett större fokus på resultat leder till ökade förväntningar på rektors 1 Programme for International Student Assessment: Ett OECD-projekt (eng. Organisation for Economic Cooperation and Development) som syftar till att jämföra 15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse (Skolverket 2010b). 1

7 ledarskap eftersom det är dennes uppgift att leda verksamheten. Övergången till en mål- och resultatorienterad skola gav dessutom en ny innebörd för skolledarskapet. Från att ha varit regeltolkare och administratör ska rektor numera verka som pedagogisk ledare mot ökad måluppfyllelse (Kåräng 1997). Rektors ansvar finns uttryckt i läroplanen LPO 94, 2.8 (Skolverket 2009) där denne som pedagogisk ledare och chef ska ha det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Det kan dock tilläggas att allt i rektorsrollen som handlar om att nå dessa mål och förbättra skolans resultat förklaras ingå i det pedagogiska ledarskapet (Skolinspektionens rapport 2010:15, s.20). En vid definition kan tyckas, vilket i sin tur skapar förväntningar på denne enskilde individ att oavsett elevantal, personalstorlek, skolans utvecklingsfas eller personliga förutsättningar tillämpa ett pedagogiskt ledarskap. Rektor är således inte längre endast chef för en pedagogisk verksamhet, utan ska även i sin roll verka genom ett pedagogiskt ledarskap. Att vara chef och samtidigt utöva ledarskap kan många gånger gå hand i hand eftersom flera chefsuppgifter idag kräver både chefskap och ledarskap (Hansson 2005, s.107). I rektors fall ska denne dels ansvara för personal, ekonomi och administrativa uppgifter, dels leda lärande och utveckling i verksamheten. Rektor förväntas etablera ett trivsamt skolklimat, motivera personal, genomföra klassrumsbesök (Copland 2001), hantera klagomål (Grubb & Flessa 2006), motarbeta mobbning, se till elever och lärares välbefinnande (Norberg & Johansson 2007) samt hållas ytterst ansvarig för skolans prestationer (Catano & Stronge 2006). Inte minst har betydelsen av rektors pedagogiska ledarskap i anslutning till lärande och utveckling fått ökad uppmärksamhet då rektor förväntas tydliggöra och kommunicera skolans vision samt övervaka, utvärdera och följa upp skolans resultat (O Donnell et al. 2005; Hallinger 2011; Robinsson et al m.fl.). Egidius (2009, s.279) beskriver hur kvalitet, utveckling och utvärdering är element förenat med nutida pedagogik. På så sätt är dessa viktiga delar i rektors pedagogiska ledarskap. Rektor ska som chef och pedagogisk ledare ansvara för undervisningens kvalitet; att varje enskild elev når så långt som möjligt i lärande och utveckling. Samtidigt kan denna vidgning av rektors roll orsaka spänning eftersom en norm är att rektor inte bör styra över den pedagogiska praktiken (Hallerström 2006) och därmed medföra inskränkning på lärarnas autonoma yrkesutövning (Berg 1999). Ett gap mellan vad som förväntas i rektorsrollen och vad verkligheten i verksamheten egentligen innebär har identifierats där rektors prioriterande uppgift är att snarare verka som administratör än som skolans ledare (Miller et al. 1982; Höög et al. 2005). Somliga förklarar att en viss dualism i rektorsrollen existerar mellan att vara administrativ chef och pedagogisk ledare. Likafullt kan de administrativa befattningarna ge pedagogiska effekter (Kåräng 1997), 2

8 men enligt Ekholm et al. (2000, s.25) har det pedagogiska ledarskapet blivit ett slagord framför yrkesmässig realitet. Beskrivningar av aktiviteter som en pedagogisk ledare bör engagera sig i är många, men bidrar allt för sällan till att ge en ökad förståelse för hur det pedagogiska ledarskapet som tillämpning fungerar i verkligheten (Coldren & Spillane 2007). Trots att ett sådant ledarskap bedöms som rektors ansvarsområde är det fortfarande oklart huruvida rollen som pedagogisk ledare spelar in i det dagliga arbetet, än mer hur dennes tillvägagångssätt ter sig och mot vilka pedagogiska resultat som eftersträvas (Reitzug et al. 2008). Rektor är unikt positionerad i ett komplext utbildningssystem, med ansvar för barn och deras lärande, där de måste hantera en stor variation av arbetsuppgifter och beslutprioriteringar (Norberg & Johansson 2007). Därför är det särskilt intressant att försöka få en ökad förståelse för dennes roll som chef och pedagogisk ledare i verksamheten. På vilket sätt kan rektor påvisa mål, lära och leda individer att nå dessa? Hur tillämpar rektor ett pedagogiskt ledarskap direkt sammankopplat till lärande och utveckling av undervisningen? I ett sammanhang där det dessutom konstaterats att rektors ledarskap faktiskt har en viss inverkan på elevers resultat och skolans framgång (jfr. Hallinger & Heck 1998; Sweeney 1982; Höög et al. 2005) kan rektor i sin roll och i sitt ledarskap ses som skolans nyckelperson, på många sätt, och viktig för skolutvecklingen i synnerhet. 1.2 Syfte Denna studie syftar till att redogöra för och analysera rektors roll som administrativ chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet samt dennes tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap direkt kopplat till utveckling av undervisningen och elevers lärande. 3

9 2. Teori I detta kapitel behandlas uppsatsens teoretiska referensram. Avsnittet inleds med en beskrivning av skolan i ett institutionellt sammanhang åtföljt av redogörelser gällande ledarskap samt pedagogiskt ledarskap med dess ledningsfunktioner och dilemman. 2.1 Den mål- och resultatstyrda skolan i ett institutionellt sammanhang Organisationer verkar i institutionella sammanhang och utsätts för institutionella förändringar (Meyer & Rowan 1977). Detta gäller även den svenska skolan som under 1990-talet genomgick en decentraliseringsprocess vilket innebär att staten inte längre styr med detaljerade regler, utan anger i styrdokument (eg. läro- och kursplaner) de nationella ambitioner och mål som ska uppnås (Skolverket 2008; Jarl & Rönnberg 2010, s.30). Kommunerna fördelar resurser, medan den enskilda skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå målen (Skolverket 2008). Till mångt och mycket är dessa förändringar ett resultat av politiska beslut inspirerade av konceptet new public management (NPM) där offentliga verksamheter ska möta kraven från marknaden. I detta koncept involveras begrepp som decentralisering av beslut, ansvarsskyldigheter och målstyrning i verksamheten (Moos et al. 2008; Merkan 2011). Decentraliseringsprocessen har i grova drag inneburit att den enskilda skolan har till uppgift att tolka målen, planera för hur skolan ska styras och ledas samt följa upp och utvärdera om verksamheten svarar mot ökad måluppfyllelse (Bohlin 1995, s.9ff). Målstyrning Analystolkning Prioritering och planering Genomförande och uppföljning Utvärdering och återföring Figur 2.1: Modell för pedagogisk verksamhet (Källa: Bohlin 1995, s.9) 4

10 Denna förändring har syftat till att staten ska styra lagom vilket lämnar stort utrymme och ökad tilltro till den enskilda skolan och de anställdas förmågor att säkra kvalitet och utveckling av verksamheten (Sahlin et al. 2009). I ett decentraliserat system är det främst ideologisk styrning (eg. läroplaner, rektorsutbildning) samt utvärderingsmässig styrning (eg. efterhandskontroller) centrala delar (Jarl & Rönnberg 2010, s.28ff). Blomgren och Waks (2009, s.246) beskriver hur det finns en allt större acceptans för utvärdering och granskning av organisationer. Power (1994) diskuterar hur det uppstått en granskningsexplosion i samhället där dagens organisationer ska vara transparenta med ansvarsskyldigheter och genom sitt utövande framkalla goda uppfattningar hos allmänheten. Initiativen till att skapa en mer genomlysbar skolutveckling är en del i denna samhällsutveckling. Skolor utvärderas och elevers kunskaper jämförs på nationell nivå (t.ex. nationella prov), internationell nivå (t.ex. PISAs jämförelserapport), kommunal nivå (t.ex. årliga kommunala kvalitetsredovisningar) samt på lokal skolnivå (Jarl & Rönnberg 2010, s.177). Inrättandet av Skolinspektionen som tillsynsmyndighet i Sverige kan även det ses som en trend av transparens (Blomgren & Waks 2009, s.231) där granskningarna legitimeras och motiveras av att skolan står för en stor del av de offentliga utgifterna eller att utbildningen har betydelse för framtida samhällsekonomisk tillväxt och konkurrenskraft (Jarl & Rönnberg 2010, s.176). Det är dock inte enbart enskilda skolor och elever som granskas, utan även rektorer. Rektor är komplext inbäddad i ansvarsskyldigheter och förpliktelser vilket medfört ökad granskning från skolstyrelser, anställda, föräldrar och media där denne ofta avspeglas som skolans nyckelperson (Copland 2001) Rektor som överordnad ansvarig för skolverksamheten När den offentliga sektorns verksamheter, såsom skolan, har utformats som företagslika organisationer med förändring i ledning, kontroll och redovisning av produktion, har det inneburit att självständighet, rationalitet och ledningsansvar betonats (Brunsson & Sahlin- Andersson 2000). Förskjutningen av makt från nationell nivå ner till lokala nivåer innebär att skolledare måste hantera stor variation av arbetsuppgifter och beslutsprioriteringar (Norberg & Johansson 2007) där en ökad frihet medfört ökade ansvarsskyldigheter (Tillberg 2003, s.3ff). Rektor är skolans överhuvud och förväntas ständigt bli bedömd efter verksamhetens arbete mot ökad måluppfyllelse (Persson et al. 2004) vilket kan illustreras med att ansvaret för skolan finns på rektors skrivbord (Fitzergerald 2009). Därför blir rektor den formelle ledaren som förknippas med ledarskap och alla förväntningar som tillhör detta. Rektor förväntas utöva ledarskap och se till att rätt saker utförs i organisationen (Tillberg 2003, s.3ff). Anledningen 5

11 till att de höga förväntningarna på rektor uppstått förklarar somliga med rektors behov av kontroll och oförmåga att delegera till andra (Copland 2001). Utifrån det faktum att rektor ges huvudansvaret för skolan finns en föreställning om att ledaren har en avgörande betydelse vilket i allra högsta grad är ett individualistiskt perspektiv. Ett perspektiv som sätter ledarskapet som primär orsaksfaktor till utvecklingen i skolan, där syndabockar pekas ut och där andra orsaker inte behöver identifieras. Likafullt har dock skolledaren själv valt en position i vilken det är svårt att undgå det formella ansvaret genom att hänvisa till att andra faktorer spelar roll för utvecklingen (Möller 1996, s.160ff). Förväntningarna på rektor är ofta grundade i teoretiska föreställningar om ledarskap som ständigt konkurrerar med dagliga ledningsfunktioner som associeras med att driva en skola. Rektorer överöses av flertalet teorier om ledarskap och ledning, och kan därför uppleva rollkonflikter över hur deras arbete ska fullföljas samt förväntningar på vad och hur de ska prestera (Catano & Stronge 2006). 2.2 Ledarskap ett omtvistat forskningsområde I den akademiska litteraturen finns flertalet rapporter och studier gällande ledarskap; hur det utövas och hur denna aktivitet särskiljer sig från andra aktiviteter. Trots det finns ingen gemensam syn på ledarskapets definition. Förklaringarna är många och flera argument hålls för att det finns lika många definitioner av ledarskap som det finns ledarskapsforskare (Jönsson & Strannegård 2009, s.14). Hughes et al. (2009) beskriver ledarskapet som en process att influera en grupp att uppnå mål och bör därför inte ses som en position. Ledarskap betyder att något sker som ett resultat av samspelet mellan ledaren och de ledda. Därför fungerar ledarbeteende olika beroende på sammanhang, vilket tyder på att ledarskapet till en viss grad är situationsbundet. Vilka arbetsuppgifter en ledare har och vad denne egentligen gör förklarar Mintzberg (1973, s.51ff) genom att beskriva en managers vardag. En manager arbetar under tidspress, har stora varierande arbetsbördor, blir ständigt avbruten, deltar i både informella- och formella möten samt innehar ett arbete som innebär en blandning av skyldigheter och rättigheter. Mintzberg (1973, s.92-93) identifierade tio olika ledarroller utifrån tre dimensioner där särskilda arbetsuppgifter ingår. 6

12 Den mellanmänskliga dimensionen Informationsbearbetningsrollen Galjonsfiguren: Ledarrollen: Relationsrollen: Övervakarrollen: Informationsspridningsrollen: Talesmansrollen: Rollen innefattar symboliska plikter av social, legal natur. Att underteckna dokument, delta i möten eller ta emot besökare. Rollen innefattar att motivera, ge råd, erbjuda utbildning samt ge beröm och kritik till de anställda. Rollen innebär att skapa ett fungerande nätverk utanför och innanför organisationen med fokus på informations- och tjänsteutbyten. Rollen innefattar att söka information (dokument, möten, föredrag, egna observationer) för att upptäcka problem och möjligheter innanför och utanför organisationen. Rollen innebär spridning av strategisk information till anställda samt mottagande av information. Rollen innebär att representera organisationen för framförallt externa intressenter. Innefattar någon form av public service och lobbyverksamhet. Beslutsfattardimensionen Entreprenörsrollen: Rollen innebär att tjäna som initiativtagare och utformare av kontrollerade förändringar. Krislösarrollen: Rollen innefattar att lösa oförutsedda kriser, exempelvis konflikter mellan anställda. Resursallokeringsrollen: Rollen innefattar att fördela resurser, pengar, material, utrustning och tjänster. Förhandlarrollen: Rollen innefattar förhandlingar med facket om löner och arbetsförhållanden, diskussioner om anställning av nyckelpersoner. Tabell 2.1 Tio ledarroller (Källa: Wolvén 2000, s.131ff) Skolledarskapet och rektors uppdrag beskrivs ofta som mycket komplext med inslag av både chefskap och ledarskap (Ekholm et.al 2000). Att göra en distinktion mellan chefskap och ledarskap är dock en fråga som kan gett upphov till mer skada än nytta när det gäller hur organisering går till och hur människor koordinerar sina handlingar. En ledare som inte har ordning på administrationen och bara ägnar sig åt visioner och storslagna långsiktiga planer kan få svårt att uppfattas som en ledare (Jönsson & Strannegård 2009, s.22-23). Att vara chef 7

13 och samtidigt utöva ledarskap kan många gånger gå hand i hand eftersom flera chefsuppgifter idag kräver både chefskap och ledarskap (Hansson 2005, s.107). Chefen befinner sig i en position som är avsedd att ge möjlighet att utöva makt över de underordnade och rätt att fatta beslut. Men att inneha en chefsbefattning innebär också att ett antal förväntningar riktas mot individiden i rollen som chef både från huvudman och underordnade (Jönsson & Strannegård 2009, s.22ff). Trots det ställs ofta chefskap mot ledarskap (Rohlin 2003, s.65), genom beskrivningen att en chefsbefattning blir tilldelad, medan ledarskapet måste förvärvas av personliga kvaliteter och engagemang samt genom sättet att agera i olika sammanhang (ibid, s.27). Hughes et.al (2009) framhåller att ledare nyskapar, utvecklar och inspirerar medan chefer administrerar, kontrollerar och vidmakthåller. Chefer har ett kortsiktigt perspektiv medan ledare ser framåt från ett mer långsiktigt perspektiv. Jönsson och Strannegård (2009) resonerar kring hur chefer leder saker medan ledare leder människor. Ledarskapet präglas av vad människor tänker, känner och hur detta kan kopplas till organisationen inklusive arbetet och uppgiften. Chefer administrerar, kontrollerar och svarar på frågorna hur och när, medan ledare utvecklar, inspirerar och svarar på frågorna vad och varför. Chefskapet kan få saker och ting utförda av andra genom planering, övervakning, organisering och kontroll vilket är ett resonemang med utgångspunkt redan från 1900-talets början då Henri Fayol (Fayol 2008) förklarade att företagsledning handlar om att planera, organisera, utöva chefskap, samordna och kontrollera. 2.3 Pedagogiskt ledarskap Inlärning i mer ordnade former såsom i skola kräver ett pedagogiskt ledarskap för att förmedla nya kunskaper (Bohlin 1995, s.6ff). Pedagogiskt ledarskap innebär att leda och instruera andra (Ohlson 2007, s.61ff) samt att garantera en skola i ständig utveckling (Möller 1996, s.165) där den pedagogiska ledaren utövar en aktiv roll (Ohlson 2007, s.160). Antingen har denne någonting att lära ut eller kan organisera verksamheten på sådant sätt att det ger andra möjligheten till att utveckla sina färdigheter (Olofsson 1996, s.17). Ledaren samverkar med sina medarbetare och är nära dem, ger återkoppling, följer upp, lyssnar, ställer frågor och krav samt uttalar förväntningar (Their 1994, s.42). Möller (1996, s.135) menar att ansvaret för att skapa förutsättningar för inlärning och kontinuerlig utveckling bland elever och i den vuxna miljön är en överordnad ledaruppgift där pedagogiken 2 fungerar som kunskapsbas för att utöva ledarskapet. Their (1994, s.45) framhåller dock att bakgrundsfaktorer för att utöva 2 Ordet pedagogik kommer från grekiskan och betyder vetenskapen om uppfostran och undervisning (Nationalencyklopedin 2011) 8

14 ett pedagogiskt ledarskap är ledarens syn på sitt eget ledarskap och uppfattning om sig själv som ledare. Stålhammar (1993, s.183) menar att det pedagogiska ledarskapet kan förstås som det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag. På så sätt kan det pedagogiska ledarskapet innefatta i stort sett alla rektors beslut och handlingar som stöder elevens prestation och lärarnas förmågor att undervisa (jfr. Sebring & Bryk 2000, Marks & Pinty 2003). Utifrån ett nordamerikanskt perspektiv har begreppet pedagogiskt ledarskap sitt ursprung ur vad Bossert et al (1982) beskriver som instructional management och förklaras som en slags grund för hur ledarskapet påverkar elevers inlärning. De hänvisade till de ledningsfunktioner i rektorsrollen som handlar om att koordinera, kontrollera och instruera. Numera menar Hallinger (2011) att ledarskapet baseras på den premiss att rektor snarare fungerar som expert som influerar än genom formell auktoritet och makt för att uppnå ett positivt hållbart resultat på personalens beteende samt individers lärande. Pedagogiskt ledarskap har enligt Ekholm et al. (2000, s.97ff) och de australiensiska forskarna MacNeil et al. (2003) en vidare innebörd än den nordamerikanska definitionen (jfr. Bossert et al. 1982; Hallinger 2011 m.fl.). MacNeil et al. (2003) menar att den nordamerikanska definitionen är för starkt kopplat till rektors formella position och till den kontinuerliga skolutvecklingen utan hänsyn till betydelsen av reflektion samt formativ- och summativ bedömning. Enligt MacNeil et al. (2003) är pedagogiskt ledarskap att skapa vision för elevens inlärning och stärka lärarna till engagemang, vilket ger ökad betoning på de pedagogiska snarare än de administrativa funktionerna i rektorsrollen Ledarskapsfunktioner och aktiviteter i det pedagogiska ledarskapet Rektor behöver fullfölja många roller då dennes ansvar ligger i att leda effektiv undervisning och lärande med den övergripande visionen att stödja alla elevers prestationer (O Donnell et al. 2005). Hallinger (2011) har utvecklat ett konceptuellt ramverk PIMRS (Principal Instructional Management Rating Scale) som efter viss kritik har reviderats. PIMRS tog tidigare, enligt Robinsson et al. (2008), inte hänsyn till lärares insatser i de pedagogiska ledarskapsfunktionerna. Ramverket symboliserar tio ledarskapsfunktioner och aktiviteter som rektor i position som pedagogisk ledare bör engagera sig i. 9

15 Figur 2.2: Ramverket Principal Instructional Management Rating Scale (PIMRS) (Källa: Hallinger 2011) Rektor bör försäkra sig om att skolan har en klar och tydlig vision (Hallinger 2011; Coldren & Spillane 2007; Ärlestig 2008; Their 1994, s.88; O Donnell et al. 2005; Robinsson et al. 2008) med betoning på elevens akademiska framsteg. Det betyder inte att rektor själv behöver definiera visionen, men ska hållas ansvarig för att sådan existerar och kommuniceras vidare (Hallinger 2011). Rektor förväntas i sitt ledarskap engagera sig i att tolka och koordinera läroplanen (Hallinger 2011; Murphy 1990), övervaka och utvärdera undervisningen och elevens framsteg (Hallinger 2011; Marks & Pinty 2003; Murphy 1990) samt främja en lärande miljö (jfr. Hallinger 2011; O Donnell et al. 2005; Ärlestig 2008). I alla dessa funktioner finns dock involvering från övrig personal inblandat (Hallinger 2011). Rektor ska även ha tydliga förväntningar och hjälpa läraren att förbättra undervisningen och elevens lärande (O Donnell et al. 2005; Keefe 1987) samt återkoppla och utvärdera undervisningen genom regelbundna diskussioner (Ohlson 2007, s.66). Denna tids ansvarsskyldigheter har bidragit till att engagera skoladministratörer (eg. rektor) mer i att leda utvecklingen av undervisningen, vilket inte är helt okomplicerat beroende på gapet mellan rektor och lärares olika yrkeskategorier och ansvarsområden. Rektor kan koppla det pedagogiska ledarskapet till lärande och undervisning genom verktyg s.k. boundary spanners (eg. individ fungerar som länk mellan två parter) och boundary practices (eg. rutinaktiviteter som möjliggör kontakt mellan två parter). I vissa fall fungerar rektor själv som boundary spanner mellan omvärld och lärarna genom att skapa utvecklingsmöjligheter för lärarna via integrering med extern part (t.ex. konsult, organiserade 10

16 möten och konferenser). I andra fall kan rektor genom rutinaktiviteter såsom lektionsplaneringar, standardiserade tester och övriga uppföljningar tillämpa ett pedagogiskt ledarskap (Coldren & Spillane 2007) Dilemman och utmaningar i det pedagogiska ledarskapet Begreppen styrdilemman och lojalitetsdilemman används för att kategorisera pedagogiska ledningssituationer som rektor i sin roll kan ställas inför. Styrdilemman har anknytning till rektors grad av kontroll och inlärning i skolan medan lojalitetsdilemman kommer till uttryck när rektor i vissa situationer måste välja mellan att vara lojal mot elever, lärare, huvudman eller nationella läroplanen. Rektor kan därutöver ställas inför ledningsdilemman relaterade till förhållandet mellan legalt och legitimt fundament för ledarskap. Förväntningarna från lärarna kan till exempel gå i en annan riktning än de som kommer från överordnad nivå (Möller 1996, s.34ff). Skolledarfunktionen har traditionellt inneburit administration och akutmottagning för uppdykande problem där rektor ständigt utsätts för avbrott och oförutsedda situationer som måste hanteras (Möller 1996, s.31ff). Skolledarens arbete kan dock komma att påverkas då rektor förväntas ägna mer tid åt lärarnas undervisning (Nytell 1994, s.150). Eftersom lärarnas arbete i klassrummet uppfattas vara autonomt och undgått skolledarens kontroll (Möller 1996, s.164) kan en vidgning av rektors roll därför medföra inskränkning på lärarnas autonoma yrkesutövning (Berg 1999). En norm är att rektor inte bör styra över den pedagogiska praktiken (Hallerström 2006). Persson et al. (2004) betonar att respekt från rektors sida för lärarprofessionens autonomitet uppskattas av lärare. Än idag existerar ett gap mellan vad som förväntas i rektorsrollen och vad verkligheten i verksamheten innebär. Rektors prioriterande uppgift är att vara skolans administratör (Miller et al. 1982; Höög et al. 2005; Ärlestig 2008). Ekholm et al. (2000, s.25) beskriver att det pedagogiska arbetet snarare blivit ett slagord än yrkesmässig realitet. Kåräng (1997) poängterar dock att de administrativa befattningarna ger pedagogiska effekter. Law och Glover (2000 s.166) menar att en lärare, som har till uppgift att hjälpa andra att utveckla sina förmågor, behöver förutsättningar och ledningsaktiviteter såsom organisationsstruktur, system och processer för att maximera lärande och lärandemöjligheter. Ett utövande av ett pedagogiskt ledarskap tar inte bort rektors ansvar för att leda skolan vad gäller resursfördelning (Keefe 1987) och hantering av alla de processer som innebär att driva en skola såsom budgetering och personalomsorg (Coldren & Spillane 2007). Svårigheten för rektor att fysiskt själv kunna åstadkomma allt under begränsad arbetstid 11

17 innebär att rektor behöver engagera fler i ledarskapet (O Donnell et al. 2005; Marks & Pinty 2003) varför de pedagogiska aktiviteterna bör vara i direkt integrering med lärare (Cunard 1990). Enligt Their (1994, s.98) kan emellertid problem uppstå när rektor som pedagogisk ledare låter medarbetarna få mer ansvar än vad de klarar av att bära. 2.4 Teoretisk sammanfattning Det ställs höga förväntningar på rektor som överordnad ansvarig för verksamhetens måluppfyllelse (jfr. Tillberg 2003; Persson et al. 2004) i dagens granskningssamhälle (Power 1994). Rektors traditionellt administrativa roll har dock under senare tid vidgats till att innefatta pedagogiskt ledarskap med betoning på ökat engagemang i lärande och utveckling av undervisningen (Skolinspektionens rapport 2010:15). Eftersom lärarnas arbete uppfattas som autonomt (Möller 1996 s.164) kan en vidgning av rektors roll inskränka på lärarnas autonoma yrkesutövning (Berg 1999). En norm är dessutom att rektor inte bör styra över den pedagogiska praktiken (Hallerström 2006) och faktum är att lärare vill att rektor respekterar deras profession (Persson et al. 2004). Trots denna vidgning av rektors roll har ett gap identifierats. Än idag är rektors prioriterande uppgift att verka som skolans administrativa chef (Höög et al. 2005). En vidgning av rektors roll tar dock inte bort ansvaret för de processer som associeras med att driva en skola (Coldren & Spillane 2007; Keefe 1987). Tio ledarroller gällande vilka arbetsuppgifter en ledare utför har identifierats (Mintzberg 1973 s.92ff) men det är fortfarande svårt att göra en distinktion mellan chefskap och ledarskap (jfr. Jönsson & Strannegård 2009; Hansson 2005). Flera har även kunnat konstatera att det är mycket som konkurrerar om rektorernas tid (jfr. Cunard 1990; O Donnell et al. 2005; Catano & Stronge 2007). Många gånger framställs rektors expedition som skolans akutmottagning (Möller 1996). Somliga har hävdat att komplexiteten i rektors uppdrag skapats på grund av rektors oförmåga att delegera vidare ansvarsuppgifter (Cunard 1990). Definitionen av pedagogiskt ledarskap och dess tillämpning innefattar allt ifrån att kommunicera vision (jfr. Ärlestig 2008; MacNeil et al. 2003; Hallinger 2011), återkoppla och integrera med de ledda (Their 1994; Ohlson 2007; Hallinger 2011), garantera en skola i ständig utveckling (Möller 1996), organisera och skapa förutsättningar (Olofsson 1996; Möller 1996; Law & Glover 2000) till att övervaka och utvärdera undervisningen (Hallinger 2011; O Donnell 2005; Murphy 1990). Det pedagogiska ledarskapet kan förstås som det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som finns (Stålhammar 1993, s.183). Rektor kan även tillämpa ett pedagogiskt ledarskap och koppla det till undervisningen 12

18 genom särskilda verktyg s.k. boundary spanner (eg. individ fungerar som länk mellan två parter) och boundary activities (eg. rutinaktiviteter som möjliggör kontakt mellan två parter). En bakgrundsfaktor för att utöva pedagogiskt ledarskap är dock ledarens uppfattning och sig själv som ledare (Their 1994). Särskilda ledningsdilemman och styrdilemman i ett pedagogiskt ledarskap kan även uppstå (Möller 1996) i rektors dagliga arbete. 13

19 3. Metod I detta kapitel beskrivs studiens datainsamling, urvalsprocess och tillvägagångsätt. Även källkritik till valda metoder framförs. 3.1 Datainsamling Primärdata utgår i huvudsak från eget insamlat material från kvalitativa intervjuer med sju respondenter. Sekundärdata har erhållits från internationella vetenskapliga tidskrifter och artikelbaser som Business Source Premier, Sage Journals samt Pedagogisk forskning i Sverige med sökorden pedagogiskt ledarskap, ledarskap, ledarroll, rektor och chefskap. Sekundärdata har även erhållits från svenska myndigheter såsom rapporter och pressmeddelanden från Skolverket 3 och Skolinspektionen 4. Även avhandlingar inom ämnet rektors ledarskap och profession har behandlats. Utöver detta har data hämtats från respektive skolors hemsidor och kvalitetsredovisningar. Dessa källor redovisas inte i referenslistan för att i största möjliga mån bevara de enskilda skolornas och rektorernas anonymitet. 3.2 Urval och tillvägagångssätt Undersökningen har bedrivits som fallstudie på individnivå baserat utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter, varav en utredare från Sveriges Skolledarförbund 5 och sex rektorer. Avsikten med att kontakta en representant från Skolledarförbundet var att få ökad förståelse för rektors roll eftersom denna fackliga organisation har regelbunden kontakt med sina medlemmar och därmed insyn i rektors uppdrag och arbetssituation. I detta fall handlar det om ett snöbollsurval (Saunders et al. 2009, s.240). Efter en initial telefonkontakt med växeln slussades vi slutligen vidare till en utredare med vilken en icke-standardiserad telefonintervju genomfördes. Utifrån ett ickesannolikhetsmässigt ändamålsenligt urval (Saunders et al. 2009, s.237ff) har rektorerna valts ut. Urvalet är begränsat till centrala Uppsala och dess kommunala vård- och bildningsgrundskolor (Vård-och bildningsgrundskolor, 2011a) samt till de rektorer som åtminstone ansvarar för mellanstadium årskurs 3-6 och/eller högstadium årskurs 7-9. Vi anser 3 Central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet i Sverige (Skolverket 2010c) 4 Central tillsynsmyndighet över förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning i Sverige (Skolinspektionen 2011). 5 Facklig organisation för ledare inom skola- och utbildningsområdet (Skolledarna 2011) 14

20 att en avgränsning till de högre årskurserna är intressant, med den bakgrund och hänvisning till PISAs internationella jämförelser där de äldre svenska elevernas kunskaper försämrats betydligt (Skolverket 2010a) och varför rektor eventuellt förväntas tillämpa ett tydligare pedagogiskt ledarskap i avseende att utveckla och leda skolan. Uppsala kommuns vård- och bildningsgrundskolor är uppdelade i norra, södra, västra och östra regioner. Vi anser att det inte är av betydelse för studien att undersöka specifikt område, utan vi har rektorer representerade från alla fyra skolområden. Med ett omfång om totalt tjugo grundskolor (efter nämnda avgränsningar) har vi under två dagar försökt kontakta samtliga rektorer per telefon för att presentera vår forskningsidé och om intresse fanns av att delta. Vi fick kontakt med nio rektorer, där två inte ville medverka i undersökningen och en visade intresse, men tid för personligt möte passade varken dennes eller vår tidsram av olika skäl. Antalet medverkande respondenter blev slutligen sju stycken. Respondent Årskurs Elevantal Rektor A: F Rektor B: Rektor C: F Rektor D: F Rektor E: F Rektor F: F Utredare Skolledarförbund - - Tabell 3.1: Totalt antal medverkande respondenter Av anonymitetsskäl anger vi inte utredarens eller rektors kön, ålder eller namn. Vi vill få en övergripande bild över rektors roll som chef och pedagogisk ledare varför det inte finns intresse att ange specifik skola, rektor eller utredares namn. Anonymiteten påverkar därför inte studiens resultat. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer och personlig kontakt med rektorerna (Saunders et al. 2009, s.321). Intervjuerna pågick under cirka 45 minuter där frågorna var öppna i den bemärkelsen att svarets riktning eller karaktär var öppen (Gilham 2008, s.103). Intervjuerna ägde rum på respektive rektors expedition. Vi använde ljudinspelare men tog även anteckningar under intervjuns gång. 15

21 För att få en ökad förståelse för rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet samt rektors tillämpning av pedagogiskt ledarskap direkt kopplat till lärande och utveckling i undervisning kan två forskningsfrågor urskiljas. Den första frågeställningen har sin utgångspunkt i hur rektor verkar i rollen som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet. Tidigare forskning har beskrivit managers ledarroller (jfr. Mintzberg 1973) samt komplexiteten i rektors uppdrag där stora förväntningar ställs på denne (jfr. Copland 2001; Möller 1996; Catano & Stronge 2006 m.fl.). För att studera närmare rektors roll i det dagliga arbetet har vi valt att definiera följande kategorier som kan bedöma detta. Rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet o o Teman: o Rektors vardag och prioriteringar Rektors roll som pedagogisk ledare och målen som eftersträvas Rektors möjligheter, svårigheter och dilemman i sin rektorsroll Tabell 3.2 Teman som behandlar rektors roll som chef och pedagogisk ledare Tidigare forskning beskriver aktiviteter som rektor bör tillämpa i det pedagogiska ledarskapet (jfr. Hallinger 2011; O Donnell 2005; Murphy 1990 m.fl.), men lite uppmärksamhet har riktats kring hur de gör det (Coldren & Spillane 2007). Det är fortfarande oklart huruvida rektors tillvägagångssätt som pedagogisk ledare ter sig i verkligheten och mot vilka pedagogiska resultat som eftersträvas (Reitzug et al. 2008). Framför allt har Skolinspektionen riktat krav på rektorer runt om i Sverige att stärka sitt pedagogiska ledarskap, tydligare kommunicera vision, genomföra klassrumsbesök och aktivt utveckla och följa upp undervisningen (Skolinspektionens rapport 2010:15). På grund av det pedagogiska ledarskapets vida definition (jfr. Stålhammar 1993) har vi behövt avgränsa studien. Utifrån den litteraturgenomgång som genomförts har vi kunnat urskilja tre delar som vi valt att studera närmare, samtliga är direkt kopplade till det pedagogiska ledarskapet gällande undervisning och lärande. Dessa är att kommunicera skolans vision (jfr. Ärlestig 2008; Coldren & Spillane 2007; MacNeil et al. 2003), rektors integrering med lärare (jfr. Olofsson 1996; Coldren & Spillane 2007), samt utveckling och uppföljning av undervisningen och lärandet i skolan (jfr. Möller 1996; Hallinger 2011). 16

22 Utifrån dessa tre perspektiv får följande figur illustrera studiens ansats till att studera rektors pedagogiska ledarskap som tillämpning. Rektors ledarskap Kommunicering av vision Integrering med lärare Uppföljning och utveckling Figur 3.1: Rektors tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap utifrån tre olika perspektiv 3.3 Diskussion kring val av metod och tillvägagångssätt En avgränsning från den totala populationen rektorer är nödvändig av uppenbara praktiska skäl. Vi har därför utgått från ett ändamålsenligt urval av rektorer vilket lämpar sig bra när det är fråga om ett litet urval (Saunders 2009, s.237). Totala antalet respondenter i denna studie är sju stycken, i vanliga intervjustudier brukar antalet intervjuer vara runt 5-25 stycken (Kvale & Brinkman 2009 s.130). Eftersom urvalen är av icke-slumpmässig karaktär och där rektorerna i denna studie är begränsade till Uppsala kommuns vård- och bildningsgrundskolor är det omöjligt att statistiskt säkerhetsställa ett generaliserbart resultat. Resultatet gäller därför endast för den undersökta populationen. Det är också viktigt att ha i åtanke att respondenterna ger en högst subjektiv uppfattning vilket heller inte är generaliserbart i ett större sammanhang. Däremot kan denna fallstudies resultat skapa förståelse för aktuella och komplicerade företeelser (eg. individuella, gruppmässiga, organisatoriska) i dess kontext (Yin 2007, s.17ff) gällande rektors roll samt tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap i sitt rätta sammanhang. Fallstudien kan bidra till analytisk generalisering och utgöra ett kommunikationsmedel där beskrivningen och analysen ger antydningar om mer generella företeelser (Yin 2007, s.171). Analytisk generalisering innebär att resultatet från studien kan ge vägledningen eftersom den vilar på kontextuella beskrivningar och argumentering som gör det möjligt att överföra intervjuresultaten till andra undersökningspersoner och situationer (Kvale & Brinkman 2009, s.282ff). 17

23 De semistrukturerade intervjuerna har inneburit möjlighet till följdfrågor och förtydliganden varför vi kunnat erhålla ett något djupare svar än en eventuell kvantitativ metod (eg. enkät). På så sätt har vi kunnat samla ihop ett mer detaljrikt dataomfång (Saunders 2009, s.324). En semistrukturerad intervju kan leda diskussionen in till nya områden som visar sig vara signifikanta för undersökningen (Myers 2009, s.124) och tillåter oss behandla komplexa frågor där vi undviker bortfall eftersom felformulerade frågor kan justeras så att respondenten förstår frågan bättre. Fördelen med personlig kontakt, jämfört med telefonintervjun med utredaren, var att sådan kontakt kan underlätta den mellanmänskliga kemin som är viktigt när det gäller att skapa motivation och intresse för ett samtal (Gillham 2008, s.144). En svårighet som kan uppstå i en semistrukturerad intervju är att respondenterna kan sväva ut i sina svar (Myers 2009, s.125). Vi har valt att använda oss av ljudinspelare för att kunna transkribera och bearbeta materialet. Ljudinspelaren tillät oss att lyssna om och citera ordagrant. En nackdel är att det kan ha påverkat relationen mellan intervjuaren och respondenten. Respondenten kan känna sig obekväm och kanske extra försiktig med vad denne delger (Saunders et al. 2009, s.341). En svårighet som kan tänkas ha uppstått var att vi vid intervjutillfällena var två stycken intervjuare varför respondenten möjligen upplevt underläge. Att intervjuerna ägde rum på respektive rektors kontor kan ha motverkat detta. Ett problem med semistrukturerade intervjuer är att de kan ge en snedvriden bild därför att respondenten inte vill avslöja känslig information, utan svarar på sådant sätt som framställer denne i bättre dager (ibid. s.326ff). De respondenter som efterfrågat har fått möjligheten att korrekturläsa sina svar och därmed kunnat påvisa eventuella faktafel. Oavsett val av telefonintervju eller personlig kontakt är vi medvetna om att intervjuareffekten finns närvarande, t.ex. påverkas respondentens svar beroende på hur intervjuaren ställer frågan. Frågor kan ställas på ett ledande sätt (Kvale & Brinkmark, 2009, s.187ff) där antingen tonläge och/eller kroppsspråk har betydelse. Därför bör intervjuaren ha ett neuralt förhållningssätt. Vi kan tillägga att vi som intervjuare inte haft tidigare personlig kontakt eller förankring till de undersökta skolorna, rektorerna eller utredaren från Skolledarförbundet. 18

24 4. Resultat I detta kapitel redovisas studiens resultat gällande rektors roll som administrativ chef och pedagogiska ledarskap med dess tillämpning. 4.1 Rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet Under följande avsnitt presenterar vi resultatet gällande rektors roll som chef och pedagogisk ledare i det dagliga arbetet Rektors vardag, prioriteringar och delegering av arbetsuppgifter Samtliga rektorer förklarar att det dagliga arbetet kännetecknas av interna skolmöten (eg. personalmöten, medarbetarsamtal, konferenser) samt externa möten (eg. konferenser med andra rektorer, sociala myndigheter). Rektorerna beskriver hur en vanlig dag karaktäriseras av akuta och oförutsedda händelser där de ständigt blir avbrutna. Det kan uppstå problem gällande vikarieanskaffning där rektor förväntas finna lösningar, även konflikter som inträffat lektionstid eller under rast måste prioriteras av rektorerna att lösas. Majoriteten av rektorerna beskriver att elev- och föräldrakontakten upptar tid eftersom de ständigt måste vara tillgängliga. Därutöver nämner rektorerna att de ägnar stor tid åt de administrativa uppgifterna. Det är framförallt personaladministration, schemaläggning, skolutveckling (t.ex. det systematiska kvalitetsarbetet) samt allmänna förberedelser inför nästa läsår vad gäller tjänstefördelning och planering av studiedagar. Samtliga rektorer förklarar hur den formella och lagstadgade administrationen med dokumentationsplikt för skolledare ökat markant där allting ska vara mätbart, dokumenterat och synligt. Rektor E beskriver: Alla vill veta vad vi gör. Ibland är det så mycket enkäter och underlag som ska in så att jag inte hinner med det jag ska göra med kärnverksamheten Rektorerna har avlastning i det administrativa arbetet av allt ifrån biträdande rektor, expedition (t.ex. planering och elevrekrytering inför nästa läsår), elevhälsoteam (t.ex. följa upp elevvårdsärenden), fackliga grupper (t.ex. behandla medarbetarenkäter och handlingsplaner) till ekonomisk administratör. Rektor D betonar vikten av att bygga en stab omkring sig. Samtliga rektorer har inrättad ledningsgrupp, dock av varierad storlek. I ledningsgruppen diskuteras skolutveckling, kalendariet för nästa läsår och tjänstefördelning. Rektor C är dock noga att poängtera: 19

25 Jag kan delegera uppgifter, men inte ansvaret. Om något går fel ligger fortfarande ansvaret kvar på mig och då är det mitt fel Samtliga rektorer har antingen delat in personalgruppen i arbetslag där utsedd lagledare finns eller i s.k. intressegrupper som utformas utifrån personalens intresseområden i skolan. Arbetsgrupperna och intressegrupperna träffas regelbundet, ofta med rektor närvarande. Lagledarna i arbetsgrupperna har fått ett delegerat ansvar av rektor gällande exempelvis frågor om trivsel på arbetsplatsen. Därutöver har flera rektorer etablerat s.k. ämnesgrupper där lärare inom samma ämnesområde diskuterar frågor gällande ämnesundervisningen Rektors roll som pedagogisk ledare I största allmänhet anser utredaren från Skolledarförbundet att de rektorer som rekryterats fokuserar på det kommunala uppdraget och de administrativa befattningarna framför det pedagogiska ledarskapet. Att verka som pedagogisk ledare är en synnerligen viktig roll enligt rektor B. Målsättningen i dennes ledarskap är ökad måluppfyllelse, bättre betyg samt utveckla pedagogiken. Rektor B förklarar att inspiration är en viktig del i det pedagogiska ledarskapet: En viktig del i det pedagogiska ledarskapet är att skapa förutsättningar genom att inspirera inspirera lärarna att tänka nytt Inspiration uppstår när ledningsgruppen träffas och viktiga ämnen ventileras som sedan förs vidare till arbetslagen. Som pedagogisk ledare försöker rektor B skapa förutsättningar genom att placera resurser där de bäst behövs (t.ex. extra stödinsatser till elever) samt anordna pedagogiska konferenser där lärare utbyter erfarenheter och diskuterar pedagogiska utvecklingsfrågor. Rektor A förklarar att det pedagogiska ledarskapet handlar om så mycket mer än om undervisningen, kontakten med lärarna/eleverna eller hur resultat följs upp. För denne innefattar ledarskapet att organisera verksamheten på sådant sätt att det underlättar för pedagogerna i deras vardag samt ha dörren öppen och vara tillgänglig för lärare och elever. Rektor D vill, som pedagogisk ledare, axla ett utmanade ledarskap genom att ställa frågor samt jämföra och stämma av elevers kunskapskrav med styrdokumenten tillsammans med läraren. Rektor D beskriver sin roll som pedagogisk ledare: 20

26 Det gäller att ordna möjligheter för lärarna att träffas, kanske styra lite vad de ska prata om, följa upp vad de pratat om och ställa utmanande frågor Enligt rektor D var tidigare de tydligaste pedagogiska verktygen ekonomi och organisation, i ett pedagogiskt syfte. Numera innefattar ett systematiskt kvalitetsarbete i det pedagogiska ledarskapet. Rektor E anser att denne ska leda lärandet på skolan genom att försäkra sig om att rätt person arbetar med rätt sak. Vidare beskriver denne att ledarskapet även innefattar elevvård, uppföljning samt att det skapas organisatoriska förutsättningar för läraren. Enligt rektor C innebär det pedagogiska ledarskapet mer än att vara ute i klassrummen. Det innefattar även att skapa förutsättningar för att pedagogerna ska kunna arbeta, organisera verksamheten och skapa tid. Till exempel kan rektor erbjuda fortbildning till en lärare och genom vikarieanskaffning fylla dennes tomma lucka i klassrummet. Rektor F förklarar att denne brinner för det pedagogiska arbetet, försöker vara uppmärksam på senaste forskningen och vill regelbundet föra samtal med lärare, elever och föräldrar. Denne anser att det pedagogiska utvecklingsarbetet är en stor del i det pedagogiska ledarskapet. Rektor F förklarar att denne vill skapa förutsättningar för lärarna genom exempelvis fortbildning. Målsättningen i det pedagogiska ledarskapet är att alla elever ska lyckas nå målen, där godkänt betyg är det lägsta som eftersträvas. Samtliga rektorer anser att en viktig målsättning i det pedagogiska ledarskapet är att skapa trygghet för eleven på skolan. Rektor C förklarar sin målsättning: Målsättningen är att eleverna lyckas så bra som möjligt och att eleverna trivs. Det är då de utvecklas. Jag ska också ge frihet till eleverna att prova sig fram fast det kanske inte alltid är så bra Rektors möjligheter, svårigheter och dilemman i sin rektorsroll En majoritet av rektorerna upplever att de erhåller mer lagstadgade möjligheter att genomföra viktiga beslut. Rektor E förklarar att denne är chef över sin egen almanacka och att det är givande att ha möjligheten att påverka skolutbildningen, men tillägger att det medför stort ansvar. Enligt rektor B är det en fördel att vara organisatören, schemaläggaren och den pedagogiska ledaren för att kunna uppnå bättre resultat och stimulera den pedagogiska utvecklingen. Genom att organisera och schemalägga lektionerna på bästa sätt kan elever uppnå bättre resultat. En möjlighet som två av rektorerna nämner är att de i större utsträckning 21

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Skolinspektionen för en bättre skola

Skolinspektionen för en bättre skola Skolinspektionen för en bättre skola Skolinspektionen Tillsyn och kvalitetsgranskning Anmälningsärenden Tillståndsprövning Barn- och elevombudet (BEO) Överklagandenämnden INSPEKTIONSAVDELNINGAR Umeå Stockholm

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev. Kommer att nå målen i alla ämnen. Trivs och mår bra

EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev. Kommer att nå målen i alla ämnen. Trivs och mår bra 2016-2021 Antagen 2014. Reviderad 2016. EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev Trivs och mår bra Kommer att nå målen i alla ämnen Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Har huvudrollen

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Linda Marklund Pedagogiskt ledarskap Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning Sammanfattning Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan 3 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011 Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av

Läs mer

Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE

Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Jan Håkansson Linnéuniversitetet Syfte, att bidra till Förståelse av förskolechefers

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2012-12-18 Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Utbildning Silverdals grundskola manho_s@edu.sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Utbildning Silverdals grundskola i Sollentuna

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011 2014 för Barn och Familj i Eslövs kommun Alla elever i Eslövs kommun ska ha behörighet till ett högskoleförberedandeeller yrkesprogram i gymnasiet och ha god självkänsla och ett gott

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31)

Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31) Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31) Under året ska medarbetaren dels arbeta med att bidra till verksamhetens

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium Skolstrategi Skolkontoret 2013-01-25 Kent Norström Revidering 2015-10-31 08-59097445 Dnr SVV/2013:18 kent.norstrom@upplandsvasby.se Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Skolledaren som hjälte

Skolledaren som hjälte Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum 26-27 okt 2015 Presentation Peter Fowelin Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skolverket Läxor- läxhjälp

Skolverket Läxor- läxhjälp Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

4.2 Förskolechef - ett ledaruppdrag i förändring

4.2 Förskolechef - ett ledaruppdrag i förändring på föreståndarrollen har svängt mycket under de senaste 10 åren. ( ) från den kontorsbundna föreståndaren, som sökt sig bort från arbetet i barngrupp, till en aktiv i arbetslaget som skulle delta i alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor 2014-11-02 Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor Karin Rönnerman 28 oktober, 2014 Disposition Aktionsforskning i praktiken Generering av ledarskap Mellan-ledare skapas

Läs mer