bredband och sen då!? En rapport från SABOs bredbandsgrupp sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Transkript

1 bredband och sen då!? En rapport från SABOs bredbandsgrupp sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

2 förord SABOs bredbandsgrupp har som uppgift att följa och analysera utvecklingen inom bredbandsområdet ur ett SABO-företagsperspektiv. Gruppen har följande sammansättning: Pär Nyberg, vd, Kopparstaden AB (ordförande) Claes Engerstam, bredbandssamordnare, AB Svenska Bostäder Helene Jacobson, IT-chef, Fastighets AB Förvaltaren Hans Persson, vd, Gnestahem AB Mikael Söderberg, teknik- och miljöchef, Bostads AB Mimer Nils-Erik Blomdahl, vd, AB Hudiksvallsbostäder Jan Glantz, IT-chef, AB Kristianstadsbyggen Christer Ask, informationschef, AB Vätterhem Peter Danielsson, IT-chef, AB Landskronahem Anders Johansson, SABO Denna rapport är en fortsättning och uppdatering av gruppens första rapport för tre år sedan Bredband varför då? De områden där vi har fördjupat oss i denna rapport är: tjänsteutvecklingen bredbandsinfrastrukturen och hemmanäten affärsmodeller för bredband och tv öppna nät. Arbetet har bedrivits dels genom samtal inom gruppen utifrån egna erfarenheter, dels genom möten med externa kontakter inom forskning och utveckling, näringsliv, myndigheter och organisationer. Denna rapport sammanfattar vår syn på utvecklingen inom området och konsekvenserna för SABO-företagen. Ibland har det varit nödvändigt att använda tekniska termer. För att underlätta läsningen finns därför en ordlista längst bak i rapporten. anders johansson sabo, fastighetsutveckling november 2007

3 innehåll sammanfattning 4 summary in english 5 vad har hänt? 6 teknikutvecklingen 6 sabo-företagens engagemang 7 hur ser det ut idag? 8 olika slags tjänster 10 hyresgästtjänster 10 fastighetstjänster 10 samhällstjänster 11 infrastruktur 11 de olika teknikerna 12 lägenhets- och hemmanät 12 affärsmodeller 12 bredband, skatt och moms 13 varför bygga ut bredband? 14 ett antal utgångspunkter 14 öppna nät - en kvalitetshöjning 15 vad kan företaget göra? 16 teknikutvecklingen 16 tjänster 17 öppna tv-nät 17 infrastruktur 18 lägenhets- och hemmanät 18 affärsmodeller 19 fastighetsägaren 19 stadsnät 19 kommunikationsoperatör (ko) 20 tjänsteleverantör 20 otydliga affärsmodeller - ett hinder 20 passiva eller aktiva nät? 21 ordlista - förklaringar 22

4 sammanfattning IT och bredband är i dag en naturlig del av mångas liv och något som påverkar både arbets- och vardagsliv. Samtidigt övergår det från att ha varit en teknikfråga till att vara en fråga om användning, användbarhet och nytta. Inom några år kommer IT-baserade funktioner betraktas på samma självklara sätt som elektricitet i dag; från att ha varit en exklusiv teknik för ett fåtal har tekniken blivit en integrerad del av livet som man knappast vare sig kan eller vill vara utan. Samtidigt smälter infrastrukturer och tjänster för telefoni, tv och data samman, vilket ger helt nya förutsättningar. Allt eftersom tekniken utvecklas, så utvecklas också tjänsterna, och efterfrågan på IT-baserade tjänster ökar i många fall dramatiskt. Detta gäller självklart också flerfamiljshus, där bredband numera är en viktig del av boendekvaliteten. Detta ställer i sin tur ökade krav på infrastrukturen fram till husen, i fastigheterna och i lägenheterna. Kapacitetsbehoven ökar och gör att tidigare acceptabla tekniska lösningar blir otillräckliga; t.ex. förändras behoven av bandbredd i takt med att minneskapaciteten i datorerna utvecklas. Den yngre generationen använder Internet och webben för samhörighet i olika intressegrupper (communities), och man är i stort sett ständigt uppkopplad och överför bilder, musik och video. Dessa communities har i dag en roll som liknar den föreningar och folkrörelser hade tidigare. För tonårsgenerationen finns man i princip inte om man inte är uppkopplad och tillgänglig via nätet. För den generation som just börjat arbetslivet är webben viktigare som media än både tv, radio och tidningar tillsammans. SABOs bredbandsgrupp har analyserat den möjliga utvecklingen fram till I den analysen talar det mesta för att efterfrågan på bandbredd (kapacitet) fortsatt kommer att utvecklas snabbt. Det finns därför goda skäl för de SABO-företag som ännu inte engagerat sig i den lokala utbyggnaden och utvecklingen inom bredbandsområdet att göra detta. För att få inflytande och kunna påverka utvecklingen krävs nämligen kontroll över de egna näten i fastigheten och ibland även i närområdet. Många SABO-företag har erfarenhet från utbyggnaden av kabel-tv och bredbandsnät samt av de inlåsningseffekter och bristande möjligheter att påverka utbudet och utvecklingen som blev resultatet av denna utbyggnad. När SABO-företagen nu bygger nya nät bör dessa klara minst 100 Mbit/s till varje lägenhet och lokal. Företagen bör även kräva öppenhet och valfrihet för hyresgästerna när det gäller tjänster samt konkurrens bland tjänsteleverantörer. Bostadsföretagen måste också fundera igenom sin roll på kort och lång sikt, vilken affärsmodell som ger förutsättningar för finansiering av utbyggnaden samt möjligheterna till samarbete. SABO-företagen kan fortsatt påverka utvecklingen tillsammans och på så sätt skapa rimliga ekonomiska förutsättningar för en utbyggnad av näten samtidigt som man skapar valfrihet och konkurrens till nytta för hyresgästerna. Nästa stora gemensamma utmaning är att etablera öppna modeller även inom tv-området. Här är en del redan gjort men mycket återstår att göra. Företagen måste hitta en position där man inte är direkt involverad i den dagliga hanteringen, samtidigt som man bidrar till en positiv utveckling av intressanta och prisvärda tjänster för hyresgästerna. Kan SABO dessutom bli den part som gör det möjligt för kommunen och samhället att erbjuda tjänster som bidrar till en positiv samhällsutveckling är mycket vunnet. Mycket av det här är möjligt att uppnå, men det krävs engagemang och vilja samt att SABO-företagen är överens vilken utveckling som är önskvärd. 4

5 summary in english IT and Broadband gets by the time a larger influence on working and home life, at the same time as it more and more has grown from a technical issue into a question of use, usability advantage. In a few years it is possible that we look at different IT-functions the way we look at electricity today. As a part of the progress there is a merging of in-frastructure, technique and content for telephone, TV and computers, so-called conver-gence which creates opportunities for new applications and fields of applications. An important part is the demand for new content among our tenants and simultaneously the development of new content, which will influence demand for more broadband capacity. This will lead to rise of standards for the infrastructure we have inside and around our houses. In the analysis which SABOs IT and Broadband group has made of the progress until year 2013, most says that the demand of bandwidth (capacity) in broadband net will continue to growth fast, why there is reason for the SABO-companies to engage in the local expansion and development in the field of broadband. To get influence and to have the possibility to claim for demand you need to have control over the infrastructure inside and around the houses. Many SABO-companies has experience from building cable-tv net and from the first wave of building new broadband net and are familiar with the effect to be locked in and the deficient possibilities to have influence on selection and the development as a result of this. When the SABO companies build new net they therefore must be able to carry at least 100 mbit/s. The companies also have to put demand on openness and freedom of choice for the tenants regarding content and competition among the content providers. This has affect on the SABO-companies who have to reflect over the roll they will have in short and long run, which business models gives opportunities for financing the expansion and local partners to cooperate with. The need for standardisation and to develop new rolls is increasing in the field and in-volved organisations has to make an effort to find solutions who make it possible to get more integrated and standardised local and regional broadband models. The SABO-companies can together have influence on the development so that we can create rea-sonable economical conditions for expansion of our net and at the same time create freedom of choice and competition in advantage for our tenants to a reasonable cost. We must find a position in which we don t need to bee involved in daily matters at the same time as we promote a positive process of interesting and affordable content to our tenants. Can we furthermore be the part who makes it possible for the community and the society to offer content which contribute a positive progress of the society then we have made a good work. A lot of this is possible to reach but there is a need to bee dedicated and to have a good will together with that the SABO-companies have to agree over witch progress they will have. 5

6 vad har hänt? I detta avsnitt beskriver vi dels den snabba teknikutvecklingen, dels SABOs engagemang fram till i dag. Teknikutvecklingen Den snabba utvecklingen av datorer, uppkopplad teknik, Internet och bredband har skapat en massmarknad. Det ökande antalet uppkopplade datorer i hemmen har lett till att många använder bredband för bankärenden, för informationssökning, för att kommunicera med andra m.m. Även sådant som tidigare ansågs som besvärligt, t.ex. att lämna sin självdeklaration, har förenklats genom bredbandsutvecklingen. Samtidigt utvecklar den offentliga verksamheten sin service, och dessutom förändras servicen genom att den blir tillgänglig via Internet. Den som saknar Internet och bredband kan få svårt att delta i samhällsutvecklingen. Det statliga stöd som för närvarande erbjuds fastighetsägare från samhället kommer dessutom troligen inte att förlängas efter årsskiftet utan möjligen ersättas av ett stöd riktat främst till glesbygden. Resultatet av det nuvarande stödet till utbyggnad av regionala och lokala nät har skapat förutsättningar för uppkoppling av hushåll och småföretag. Därutöver har de lokala SABO-företagen varit, och är fortfarande, den enskilt viktigaste och strategiskt mest intressanta parten i de lokala bredbandsnäten, eftersom de kan ge stadsnäten 1 den trafik som är en förutsättning för att näten ska gå ihop ekonomiskt. Den svenska Internetanvändningen började utvecklas i mitten av 1990-talet och bredbandsutvecklingen började ta fart strax före millenniumskiftet. Bredband 2 har fått en betydande spridning, och i dag finns bredbandsuppkoppling i fler är hälften av hushållen. Begreppet 1 Ordet stadsnät används genomgående i rapporten för de lokala och regionala nät som fastighetsnät och områdesnät kan ansluta sig till. 2 Bredband kallas här allt som är snabbare än 128 kbit/s och som innebär fast uppkoppling. 6

7 Befolkningsprognos, antal personer år samt 80 år och äldre respektive år, tusental Källa: SCB 2007 bredband har med tiden devalverats och är i dag synonymt med en snabb Internetanslutning, vilket innebär att bredband kan innebära flera olika lösningar. En bättre beskrivning av bredband är därför i stället ett nät som klarar tv och annan multimedia av god kvalitet. För att få en mer långsiktig syn på utvecklingen har SABOs bredbandsgrupp valt att försöka analysera den kommande tjänste- och bandbreddsutvecklingen fram till Den främsta orsaken till att vi valt just denna tidshorisont är att vi på ett tillfredställande sätt kan identifiera utvecklingen av tjänster och efterfrågan på bandbredd fram till denna tidpunkt. Genom denna rapport vill vi visa vilka val ni som fastighetsägare har vid en bredbandsinvestering i era fastigheter, konsekvenserna av dessa val samt hur bredband skapar nya möjligheter och utmaningar. SABO-företagens engagemang Det blir allt viktigare att kunna kommunicera med lägenheter och fastigheter när allt mer av utrustningen blir digital. För SABO-företagen är det också angeläget att på ett tillfredställande sätt garantera tillgången till befintliga och framtida samhällstjänster. Samhällsutvecklingen och den förändrade befolkningsstrukturen, med en åldrande befolkning, innebär att många fler bor kvar hemma längre. Detta leder till ökade krav på service och på vård och omsorg i hemmet. Det finns stora möjligheter att förbättra trygghet, övervakning, tillgänglighet, säkerhet m.m. i hemmet med IT som stöd. Via kabel-tv-nätet finns ibland möjlighet att ge hyresgästerna en fast uppkoppling till Internet, för det mesta med en begränsad hastighet. Även telenätet är en möjlig väg för en del av hyresgäster att få fast uppkoppling till Internet och därutöver kan vissa hyresgästerna få tillgång till bredband genom trådlös uppkoppling. Inte i något av dessa fall finns dock någon garanti för tillräcklig bandbredd eller konkurrens. I dag kräver många tjänster och servicefunktioner god IT-infrastruktur i fastigheter och hem. För flera av dessa tjänster är det kunden själv som väljer vilken tjänst man vill ansluta sig till. En förutsättning för denna utveckling är dock att det finns ett säkert och snabbt nät och att den tekniska plattformen gör det möjligt för olika tjänster och leverantörer att fungera tillsammans. SABO-företagen har en betydande möjlighet att påverka utvecklingen och ta initiativ för att skapa konkurrens i tjänsteledet och samtidigt ge kommunerna och övriga samhällsfunktioner möjlighet att erbjuda nödvändig service på ett mer kostnadseffektivt sätt än i dag. SABO-företagen tillsammans är tillräckligt starka för att skapa nya standarder och för att marknaden ska agera så att den stöder våra målsättningar. 7

8 hur ser det ut i dag? Samhällets första satsning på IT och bredband formulerades i regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla som presenterades i mars Genom att avsätta 5,25 miljarder kronor till utbyggnad av IT-infrastrukturen nationellt, regionalt, lokalt och i fastigheter ville den dåvarande regeringen stimulera en utbyggnad på de platser där inte marknaden skulle bygga ut på kommersiella grunder. När beslutet togs trodde man dock att marknaden skulle klara av utbyggnaden i stora delar av landet och att samhället enbart skulle behöva göra insatser där marknaden inte räckte till, dvs. i glesbygden. Men många av bredbandsaktörerna orkade inte investera på det sätt regeringen och marknaden bedömde. Den regionala och lokala bredbands-utbyggnaden har därför främst skett i samhällets regi eller med hjälp av samhällsstöd. Hösten 2007 tillsatte därför regeringen en utredning för att undersöka hur bredbands-utbyggnaden kan ske till dem som fortfarande saknar möjlighet för att uppnå målsättningen Bredband till alla. Detta är även en målsättning inom EU; exempelvis anser Europeiska kommissionen att bredband är nödvändigt för att skapa tillväxt och jobb i Europa och att alla medborgare i EU bör ha samma möjlighet till snabb uppkoppling. Målet är att alla EU-medborgare ska ha tillgång till bredband Många lokala och regionala nät är byggda, men fortfarande saknas stadsnät i många kommuner. En del stadsnät är också själva operatörer och erbjuder därmed inte den öppenhet och valfrihet som dels SABO-företagen efterfrågar, dels samhället ställde krav på för att man skulle få tillgång till bidragen Stadsnäten ger möjlighet till anslutning av fastigheter, som i sin tur behöver ett fastighetsnät som ansluter lägenheter och lokaler. Många nya intressanta tjänster har blivit tillgängliga, och efterfrågan på uppkoppling med högre bandbredd växer hela tiden. Både kommersiella aktörer och samhället lägger ner betydande resurser på nya tjänster och på att effektivisera och förbättra verksamheten. Mer än 90 procent av de svenska hushållen har i dag möjlighet till bredband, och drygt 50 procent av hushållen är i dag uppkopplade med bredband. Av dessa ansluts ca 60 procent via ADSL (telefonnätet), ca 20 procent via kabel-tv-nät och resten via nya fastighetsnät i form av koppar- och fibernät det som brukar kallas äkta bredband. 8

9 Andel hushållskunder med fast Internetanslutning respektive år, tusental Fasta abonnemang fördelat på accessteknik respektive år, tusental % % Tusental % 30% 20% Andel av hushållen Tusental Fiber-LAN Kabel-tv xdsl % december varje år Privata abonnemang Andel av hushållen 0% december varje år Internetaccesser, Andel Internetaccesser med mer än 2 Mbit/s respektive år, procent 100% Andel av alla fasta Internetaccesser 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mindre än 2 Mbit/s 2 Mbit/s eller mer 0% december varje år Källa: Post- och telestyrelsen 2007 Tillväxt och efterfrågan på bandbredd till och med 2009 Källa: Bells Labs Research

10 Olika slags tjänster Det egentliga syftet med bredband är ju att få tillgång till olika tjänster. Därför redovisas nedan ett antal tjänster som redan finns eller som kommer inom en snar framtid. Befintliga och kommande tjänster ligger sedan till grund för våra förslag när det gäller infrastruktur och affärsmodeller. De tjänster som redovisas kan grovt indelas i tre huvudområden: hyresgästtjänster fastighetstjänster samhällstjänster. Hyresgästtjänster Utan bra tjänster som hyresgästerna vill använda och betala för är det ingen idé att satsa vidare. I dagsläget finns ett stort antal tjänster som redan är i drift och flera andra tjänster som testas eller är under utveckling. Det finns dessutom många olika tjänsteleverantörer på marknaden i dag, och fler tillkommer ständigt. Följande är några exempel på hyresgästtjänster som bredbandsnätet måste kunna hantera: Bredbands-tv tv-kanaler tas emot med hjälp av IPteknik i bredbandsnätet. I dagsläget liknar bredbandstv-marknaden satellitmarknaden, där varje operatör använder sin egen plattform och egna boxar. Detta gör att hushållen kan tvingas teckna avtal med flera operatörer med egna boxar för att kunna se olika kanaler, t.ex. både Kanal 5 och TV3. SABO är med bland initiativtagarna till en öppen plattform för bredbandstv, den s.k. basbox-miljön 4 som lanseras hösten Olika leverantörer kan där konkurrera med varandra i samma nät, vilket gör att hyresgästerna själva kan välja i ett större utbud. (Se mer om detta i avsnittet Öppna tv-nät.) Time shift möjlighet att se ett redan sänt tv-program i efterskott. Video on Demand möjlighet att hyra en film, ett visst evenemang, ett dataprogram, en larmfunktion eller någon annan tjänst via bredbandsnätet. Sömlös telefoni telefoni via integrerade förbindelser mellan trådlöst och fast bredband samt höghastighetstelefoni (3g+). Community kontakter med multimedia chat med text, bild ljud och filbyte i realtid; Facebook är ett exempel på detta. Fildelning nedladdning av film, musik m.m. direkt från nätet. Självautomatiserad service bokning av tvättstuga, bastu, föreningslokal, bilpool m.m. Larm och säkerhet t.ex. brandlarm, inbrottslarm samt bevakning. Övervakning t.ex. att hyresgästen kan öppna entréporten via en skärm i lägenheten eller övervaka sin bil i garaget, sitt källarförråd eller vinden med hjälp av en kamera eller sensorer i dessa utrymmen. Det kan också handla om kontroll av om ytterdörren är låst, spisen är avstängd, belysningen på/av m.m. Klimat- och komfortstyrning möjlighet för hyresgästen att styra och övervaka sin förbrukning av el, vatten, värme och därmed styra sin kostnad. Informations- och kommunikationsbranschens målmedvetna satsning på att koppla samman olika IT- och telekomfunktioner kommer dessutom att öka förutsättningarna för många nya tjänster och förändrade konsumtionsbeteenden i framtiden. Fastighetstjänster Den ökade individualiseringen av service och tjänster kräver en väl utbyggd infrastruktur som kan klara nya funktioner. Självklart har fastighetsägarna stor nytta av en sådan infrastruktur. En stabil och ständigt uppkopplad kommunikation till och från fastigheterna är viktigt för styrning och uppföljning av fastighetsfunktioner. Följande är exempel på nyttiga fastighetstjänster: Automatiserad förvaltningsservice hyresgästen kan kommunicera och utföra olika förvaltningsärenden utan att behöva tala med förvaltningspersonal. Larm på fastighetsnivå t ex. vid brand, inbrott eller fukt. Funktionskontroller ventilation, fukt och andra fastighetsfunktioner. Övervakning via kameror av olika utrymmen. Klimat och energi t.ex. insamling av data från undercentraler, övervakning samt styrning av dessa system. Kommunikation t.ex. möjlighet att kommunicera mellan fastighetsägare och hyresgäst via dator, tv eller lägenhetsterminaler. Passersystem t.ex. elektroniska passersystem till alla utrymmen i fastigheterna; här är det viktigt att tänka på integritet kopplat till personuppgiftslagen (se nedan). 4 Läs mera om basbox-miljön på 10

11 OMRÅDESNÄT RIKSTÄCKANDE NÄT FASTIGHETSNÄT LÄGENHETSNÄT STADSNÄT Bredbandsnätens uppbyggnad och nätdelarnas namn Figuren illustrerar bredbandsnätens olika delar från lägenheten och ut till Internet. På vägen är många aktörer och ägare inblandade. Illustration: Annicka Istemo, BoFast Personuppgiftslagen Det blir allt vanligare att nyvvcklar till entréer, tvättstugor och källarförråd ersätts med elektroniska passagesystem, och när de boende använder sina elektroniska kort kan passagen registreras i en logg. En fara med passagesystemen är att detaljerad information om en boendes vanor kan sparas, vilket ofta uppfattas som integritetskänsligt. För att hindra ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten anser Datainspektionen (DI) därför dels att det måste finnas klara rutiner för hur loggen får användas, dels att endast ett fåtal personer har tillgång till loggen. Om logguppgifter sparas för att kontrollera enskilda personers passage till en gemensam entré eller till själva bostaden medför detta, enligt DI, ett mycket stort intrång i den personliga integriteten. Det kan dock vara tillåtet att spara logguppgifterna om fastigheten tidigare varit utsatt för stöld eller skadegörelse, menar man. DI framhåller också att den registrerade har rätt att veta bl.a. vem som är personuppgiftsansvarig för systemet, ändamålet med behandlingen och övrig information som behövs för att man ska kunna ta till vara sina rättigheter; man avser att följa utvecklingen på området. Vård och omsorg för kommunikation med t.ex. vårdcentralen eller hemtjänsten med ljud och bild vid egenvård och liknande. Vård i hemmet övervakning och larm vid sjukvård i hemmet. Utbildning olika former av utbildning genom bredbandsanslutning, vilket gör det möjligt att ta del av utbildning oavsett bostadsort. Det finns även en rent demokratisk aspekt på samhällstjänsterna, där digital kommunikation kan ge en ökad möjlighet till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Mycket kunskap och information görs tillgänglig via nätet och den som saknar effektiv anslutning riskerar att hamna utanför det nya samhället såväl lokalt som globalt. Infrastruktur Det finns stora skillnader i vad olika SABO-företag erbjuder sina hyresgäster inom tv och bredband allt från att man inte kan erbjuda vare sig kabel-tv5 eller fast Internetanslutning över huvud taget, till att man har anslutit alla lägenheterna med fibernät med hög kapacitet. SABOs bredbandsenkät från 2005 visar att ca nya lägenheter och lokaler ansluts varje år och att omkring hälften av allmännyttans bostäder kommer att ha bredbandsansluntning i slutet av Fortsätter utvecklingen i samma takt kommer i stort sett alla SABO-företagens lägenheter att ha anslutits till nya fiberbaserade bredbandsnät senast Samhällstjänster Den tredje gruppen intressenter är samhället, där utvecklingen framför allt handlar om att göra information tillgänglig och automatisera service av olika slag. Samhällstjänster blir allt mer beroende av bredband och Internet dels för att öka service och tillgänglighet, dels för att effektivisera den offentliga förvaltningen och automatisera verksamheten. Följande är några exempel på samhällstjänster som behöver tillgång till bredband: 5 Cirka 98 procent av SABO-företagen erbjuder i dag kabel-tv. 11

12 De olika teknikerna Generellt sett finns det fyra sätt att transportera data till hemmen LAN-teknik, via telenätet, trådlöst och via kabel-tv. Det traditionella LAN-nätet med s.k. Ethernet-teknik används i nästan alla företags-miljöer. Tekniken är väletablerad och installation, drift och teknisk support erbjuds av många olika konkurrerande företag. Det är lätt att garantera bandbredd, säkerhet och kvalitet i detta nät. Om fastighetsägaren äger eller kontrollerar nätet är det dessutom lätt att ställa krav på operatörer och tjänsteleverantörer och därmed kunna garantera valfrihet och konkurrens för hyresgästerna. Vid de tre övriga teknikerna telenätet (XDSL-teknik), trådlöst och via kabel-tv-nätet är kapaciteten en begränsning både i teorin och i praktiken, när det gäller att ge hyresgästerna tillgång till olika nättjänster. Jämfört med LAN-nätet är marknaden begränsad, med få och specialiserade leverantörer som erbjuder installation, drift och support. Dessutom ägs eller kontrolleras dessa nät i regel av andra aktörer, ofta operatörer som prioriterar de egna tjänsterna och begränsar valfriheten. Detta leder till att fastighetsägarens möjlighet att ställa krav på öppenhet och konkurrens i stort sett är obefintlig. Fastighetsägaren kan inte heller alltid använda nätet till för egen kommunikation eller för fastighetsstyrning och möjlighet saknas att ta del av de intäkter som hyresgästerna genererar via sina abonnemang. En fördel är att hyresgästerna relativt enkelt kan få tillgång till Internetuppkoppling t.ex. genom telefonnätet. Med XDSL finns dock en begränsning i hur många hyresgäster som samtidigt kan använda fast Internetuppkoppling. Mellan 50 och 70 procent anses som möjligt, beroende på kvaliteten på telefonnätet, vilket i praktiken innebär att minst 30 procent av hyresgästerna riskerar att stå utan möjlighet till uppkoppling. Kabel-tv-nät kräver därtill digitalisering och returaktivering av nätet innan det går att använda för fast uppkoppling mot Internet. De flesta kabel-tv-nät är i dag uppgraderade för att klara tv, digitala tjänster och Internet. Utöver ovanstående finns även möjlighet att transportera data via elnätet. Denna teknik är dock fortfarande i stort sett oprövad i större sammanhang. På senare tid har tekniken utvecklats och används lokalt nät inom en lägenhet, men det har inte gjorts några oberoende utvärderingar av tekniken. Lägenhets- och hemmanät I dag har många hushåll flera terminaler (datorer, tv, musik m.m.) som kan anslutas med bredband. Det gör att man ofta vill kunna koppla samman olika anläggningar för att ta emot bredbandstjänster i olika rum via olika terminaler. Det finns också behov av att kunna kommunicera mellan dessa olika terminaler, t.ex. för att kunna se foton som finns i datorn på en tv i ett annat rum, eller att lyssna på musik som i musikanläggningen på datorn i ett annat rum osv. Detta medför att det inte räcker längre med ett bredbandsuttag i lägenheten utan hushållen behöver anslutningar på flera platser i lägenheten. Många hyresgäster bygger själva nätverk från en sammankopplingspunkt och drar kablar eller använder trådlösa nätverk. Men trådlösa nätverk kan för många verka komplicerade att skydda för obehöriga, och därför är många hemmanät helt öppna för andra som därmed kommer åt Internetanslutningen och ibland även innehållet i andras datorer. Ett trådburet nät kan därför vara att föredra. Kapaciteten i de trådlösa näten är begränsad. Är dessutom flera hushåll i samma hus uppkopplade samtidigt delar de på samma frekvensutrymme, vilket gör att kapaciteten begränsas ytterligare. Ett särskilt problem i flerbostadshus är att signalerna från trådlösa nät inte stannar innanför den egna lägenheten utan även når omgivande lägenheter. SABO har initierat ett branschgemensamt projekt kring lägenhets- och hemmanät. Syftet med projektet är att försöka få svar på hur man kan bygga in bostadsnät i både i nyproduktion och befintliga hus. Projektet beräknas vara klart i mars Affärsmodeller För närvarande har ca 50 procent av SABO-företagen installerat nya nät i hela eller delar av sitt bestånd. Av dessa är drygt hälften operatörsneutrala lösningar. De flesta företag har valt att installera nya kopparnät (kat5 eller 6) sista biten i husen, men de senaste åren har andelen med fiber ända in i lägenheten (s.k. helfibernät fiber to the home, FTTH) ökat betydligt och utgör i dagsläget ca hälften av de nyinstallerade näten. Valet av nät har ekonomisk betydelse. Ett fibernät ända till lägenheten kan vara en större investering än ett blandat fiber- och kopparnät, men det finns andra aspekter än själva installationskostnaden. Fibern medger t.ex. betydligt längre avstånd, vilket framför allt påverkar kostnaden för den nätutrustning som krävs. Den större investeringen kan också kompenseras av längre livslängd och därmed längre avskrivningstider. Även driftskostnaderna kan skilja sig åt, även om det i dagsläget är osäkert vilket teknikval som ger de långsiktigt lägsta driftskostnaderna. För fastighetsägaren finns i princip tre vägar till intäkter för att täcka kostnaderna för de nya näten: 12

13 Samtliga hyresgäster får betala genom en hyreshöjning, antingen genom en avtalad hyreshöjning för bredband eller genom att bredband ingår som en post i samband med den årliga översynen av hyran. Nätet hyrs ut till en kommunikationsoperatör (KO), för att man på det sättet ska få del av de pengar som hyresgästerna betalar för att köpa tjänsterna. Bara de som väljer att använda nätet får betala genom att lägenheten ansluts till nätet i samband med att tjänsten görs tillgänglig för hyresgästen även om det av rationella skäl kan finnas anledning att bygga ut nätet till alla lägenheter och lokaler på en gång. Avgiften kan tas ut genom en nätavgift eller genom att användningen av nätet betraktas som ett tillval. Kombinationer av de två första punkterna är mycket vanliga för att täcka administrativa kostnader, byggkostnader, underhåll och reparationer, behov av upprustning samt lägenhetsnät. I dag finns flera olika etablerade affärsmodeller för bredbandsnät, vilka fastighetsägaren kan använda för en investeringskalkyl: En del SABO-företag har t.ex. träffat avtal med hyresgästerna om att höja hyran för att hyresgästerna får tillgång till ett öppet bredbandsnät. Här förekommer variationer från 25 kr upp till drygt 60 kr per lägenhet och månad; vanligtvis slutar avtalet på mellan 40 och 50 kr per månad och lägenhet och omfattar alla hyresgäster. Andra tillämpar modellen att ta betalt av de hyresgäster som ansluter sig till nätet via nätavgift eller tillval. Som exempel kan nämnas Landskronahem som betraktar bredband som tillval, där hyresgästen betalar 25 kr per månad för tillgång till bredband. Att fastighetsägaren själv kontrollerar nätet innebär i regel att fastighetsägaren finansierar den passiva nätinstallationen. Detta ger större valfrihet när det gäller val respektive byte av operatör. Den affärsmodell som ökar mest för närvarande är att fastighetsägaren upplåter nätet till en kommunikationsoperatör (KO), som i sin tur sluter avtal med ett flertal tjänsteleverantörer. Konkurrensen ger valfrihet och resulterar i fler tjänster och lägre pris på tjänsterna. Fastighetsägaren kan i regel avtala med KO om ett visst minsta antal tjänsteleverantörer för Internet, telefon, tv och andra tjänster. När de första öppna bredbandsnäten byggdes var det en mindre andel av hyresgästerna som använde tjäns- terna, och kombinationen av hyreshöjning och intäktsdelning med operatören blev en framkomlig väg att finansiera nätinstallationen. I dag är det på de flesta håll en majoritet av hyresgästerna som använder Internet och andra bredbandstjänster, vilket förbättrar de ekonomiska förutsättningarna. Nästa steg är att bredbandsnäten även används för tv-distribution; då kommer i princip alla hyresgäster att vara anslutna till ett bredbandsnät. Det är också viktigt att beakta skalfördelarna, vilka ofta underskattas. Just när det gäller bredband är storskaligheten en viktig ingrediens för ekonomin, eftersom den ofta leder till kostnadseffektivitet vad gäller drift av nätet, övervakning och service. I mindre nät blir kostnaden per användare kännbar, medan kostnader blir i stort sett obetydlig i samordnade stora nät. Bredband, skatt och moms När ett bostadsföretag gör en bredbandsinvestering i ett fastighets- och områdesnät eller i andra nät som avser telekommunikation finns vissa möjligheter att göra avdrag för investeringsmomsen. Två upplägg kan användas i detta fall: Bostadsföretaget bildar ett dotterbolag som gör investeringen och blir nätägare. Nätföretaget hyr därefter ut nätet till en kommunikationsoperatör. Bostadsföretaget gör själv investeringen och blir nätägare. Bostadsföretaget hyr därefter ut nätet till en kommunkationsoperatör. Nätuthyrningen betraktas i båda alternativen som ett momspliktigt tillhandahållande av en telekommunikationstjänst, vilket gör att man kan få göra skatteavdrag för hela investeringsmomsen på nätutrustningen. Tillvägagångssättet i det andra alternativet tillämpas redan i dag i några kommunala bostadsföretag, bl.a. hos AB Kopparstaden i Falun. Den lokala skattemyndigheten har i dessa fall godkänt upplägget. Det bästa är att varje företag som avser att investera i egna nät undersöker de lokala förutsättningarna med bl.a. Skatteverket samt se till att de överenskommelser som träffas med kommunikationsoperatören svarar upp mot de krav som ställs. Även företag som redan gjort investeringen har möjlighet att tillgodogöra sig momsavdraget, förutsatt att det inte är mer än fem år sedan investeringen gjordes och att avtalet med kommunikationsoperatören är korrekt utformat. (Mer fakta om detta finns att få på SABOs hemsida, eller via SABOs experter inom skatte- och bredbandsområdet.) 13

14 varför bygga ut bredband? Det är viktigt att noga fundera igenom varför man ska satsa på bredbandsutbyggnad över huvud taget, alltså målet med utbyggnaden. Ett antal utgångspunkter SABOs bredbandsgrupp föreslår följande mål som utgångspunkter: Hyresgästerna ska ha full valfrihet när det gäller tjänster och tjänsteleverantörer. Hyresgästerna ska ha tillgång till avancerade samhällstjänster. Konkurrensen på tv-området ska vara fri. Bostadsföretagen bör undvika att bli tjänstemäklare eller fungera som filter gentemot tjänstemarknaden. Bostadsföretagen ska själva kunna kommunicera med hyresgästerna genom tekniken. Bostadsföretagen ska kunna nå och styra utrustning i fastigheter och lägenheter. Infrastrukturen ska möjliggöra ett tryggt kvarboende i den invanda miljön. Det finns goda förutsättningar för SABO-företagen att nå dessa mål genom att man investerar i och kontrollerar utbyggnaden av fastighets- och områdesnät och samtidigt som man ställer krav på öppenhet, valfrihet och konkurrens vid anslutning till stadsnät. De nät företagen bygger bör ha en minsta kapacitet på 100 Mbit/s (vilket motsvarar kopparnät av kategori 5e, 6 eller 7, eller fibernät) per lägenhet eller lokal, Nätet bör dimensioneras för att klara flera samtidiga tv-kanaler med hög kvalitet. Dessutom bör nätet byggas på ett sådant sätt att olika tjänster från olika leverantörer kan fungera i nätet samtidigt och att även bostadsföretagens egna tjänster och framtida samhällstjänster kan ingå på ett säkert sätt. En viktig del av de ekonomiska förutsättningarna är fastighetsägarens egen nytta i form av egen digital kommunikation, data och tele, styrning och reglering av värme och andra anläggningar samt övervakning och larm. 14

15 Öppna nät en kvalitetshöjning Erfarenheten från kabel-tv där en operatör fått ensamrätt på leverans och utbud har gjort att bostadsföretagen nu sökt alternativa lösningar i form av öppna nät, både när det gäller stadsnät och fastighetsnät. Många stadsnät hävdar att de erbjuder ett öppet nät i och med att de är kommunikationsoperatörer och transporterar alla tjänsteleverantörer. Men i vissa fall tillåter inte stadsnätet andra kommunikationsoperatörer att använda stadsnätet, vilket kan medföra svårigheter om bostadsföretaget handlat upp kommunikationsoperatör via en öppen anbudsgivning och antagit någon annan än stadsnätet. Andra stadsnät erbjuder kommunikation utan att själva agera kommunikationsoperatör och ytterligare andra hyr ut fiber till alla operatörer på lika villkor. I de båda sistnämnda fallen kan man anse att öppenheten och valfriheten för fastighetsägarna är större än om stadsnätet själv är den enda möjliga kommunikationsoperatören. När det gäller öppna nät på fastighetsnivå är det betydligt enklare. I ett öppet nät avtalar en kommunikationsoperatör som inte tillhandahåller egna tjänster med ett antal tjänsteleverantörer om att erbjuda tjänster till hushåll och företag. Detta ökar både mångfald och valfrihet, och erfarenheten är att priserna sjunker dramatiskt och tjänsteutbudet ökar, när konkurrensen ökar. När fastighetsägaren använder sig av en kommunikationsoperatör är det också vanligare än i enoperatörsfallen att fastighetsägaren får ersättning för hyra av nätet. Fastighetsägarna brukar ange ett visst antal tjänsteleverantörer som minsta urval t.ex. fyra Internetleverantörer. Beskrivningen av öppna nät kan förändras, men det viktigaste är att det innebär valfrihet och att hushållen kan välja och byta leverantör av olika bredbandstjänster. I trepartssamarbetet mellan Sveriges Fastighetsägare, SABO och Hyresgästföreningen har en överenskommelse träffats om att öppna bredbandsnät ska betraktas som en kvalitetshöjning. Därmed kan man lokalt förhandla fram en hyreshöjning. Enligt överenskommelsen ska följande kriterier ingå för att nätet ska betraktas som öppet: Nätet ska kunna leverera multimedietjänster av bra kvalitet med standardiserad teknik. Nätet ska kunna ta emot flera tjänster samtidigt. Enskilda hushåll ska själva kunna välja av det tjänsteutbud som marknaden erbjuder, oberoende av andra hushåll i samma fastighet eller bostadsföretag. Nätet ska vara öppet för alla tjänsteleverantörer som vill ansluta sig och som godkänner tekniska och ekonomiska villkor. Villkoren ska vara lika för alla tjänsteleverantörer inom samma tjänstegrupp (Internet, IT-tele, IP-tv m.m.). Tjänsteleverantörerna ska konkurrera på icke-diskriminerande och rättvisa villkor. 15

16 vad kan företaget göra? Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i resonemangen i tidigare avsnitt om bakgrund, nuläge och framtid. Här presenteras även mer praktiska råd inom de olika ämnesområdena. Teknikutvecklingen Teknikutvecklingen inom IT och Internet har sedan mitten av 1960-talet följt den s.k. Moores lag, dvs. att kapaciteten hos halvledarkretsar fördubblas var 18:e månad, ofta med tillägget att priset därtill halveras. Moores lag Gordon E Moore (Intels grundare) formulerade sin lag 1965 i artikeln Cramming more components onto integrated circuits. I artikeln räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade han fördubblingstakten till var 18:e artonde månad. Lagen har stämt bra sedan början av 1960-talet. Moores lag är inte direkt översättningsbar till bandbreddsefterfrågan, men den ger en indikation på utvecklingen över tiden. Följande faktorer påverkar bandbreddsbehovet för digitala nättjänster främst: antal uppkopplade hushåll antal individer och datorer i hushållet uppkopplad tid hemarbete komponenter i hemmet (sensorer m.m.) som är kopplade till nätet datatrafik och hastighet konvergens mellan medier och utrustning, dvs. att tv, dator telefon och mediespelare som kan nyttja samma utrustning och teknik tjänsteutbudets utveckling. Därtill är komprimeringstekniken viktig, främst för överföring av videobilder, dvs. tv och olika slag av multimedia. Tjänsterna utvecklas i dag snabbare än kravet på ökad bandbredd. Bedömning är därför att tjänsteutvecklingen kommer att påverka bandbreddsutvecklingen fortare än utvecklingen av användarutrustning och ny standardisering. 16

17 Tjänster Det finns många frågor att fundera över när det gäller sambandet mellan tjänster, infrastruktur och affärsmodeller. Många tjänster som fungerar bra i dag finns bara som test- eller pilotinstallationer, men utvecklingen stupar ofta på bristande infrastruktur i fastigheterna eller på oklara affärsmodeller. I många fall är det dessutom en kostnadsfråga vilken infrastruktur som byggs i fastigheterna, vilka tjänster som utvecklas och hur dessa sprids till kunderna. Ytterligare ett problem är att fastighetsföretag handlar upp tjänster och gör tester som ingen annan vet om och på så sätt skapar egna öar av bredband och tjänster. För att skapa synergieffekter är det viktigt att fastighetsföretagen strävar åt samma håll, samarbetar och informerar varandra. En viktig faktor är leverantörernas vilja (eller ovilja) att leverera tjänster oberoende av varandra och på konkurrerande villkor i de olika näten, vilket har sitt ursprung i att operatörerna tidigare också var tjänsteleverantörer och för det mesta även nätägare. Detta medförde i sin tur att tjänsterna utvecklades enbart för den egna operatören och det egna nätet. I dag anses neutraliteten mellan tjänster och nät som en viktig beståndsdel för fastighetsägarna och för hyresgästernas möjlighet att fritt kunna välja leverantörer av olika tjänster. Alla tjänster kräver inte bredband i dagsläget, men många smalbandiga tjänster sammantaget innebär ändå ett bredbandsbehov. Tv, som numera har digital distribution över hela landet är det mest bandbreddskrävande (ca 5 Mbit/s och kanal). Här kommer dessutom behovet öka ytterligare i samband med den HDTV-introduktion som just nu pågår, eftersom en HDTV-kanal (high definition tv) kräver 5 6 gånger högre bandbredd än en vanlig tv-kanal. Det är alltså nödvändigt att planera för en bredbandsinfrastruktur som också klarar framtidens tjänster. Redan i dag levererar kabel-tv-näten (liksom en del teleföretag med XDSL-teknik) s.k. triple-play, dvs. tv, telefoni och Internet i samma förbindelse. Detta är som regel en enoperatörstjänst, där alla tjänster kommer från samma tjänsteleverantör som också kontrollerar nätet. Men med nya öppna nät skapas större möjligheter för oberoende, eftersom ingen enstaka leverantör får monopol på infrastrukturen eller tjänsterna, vilket i regel är fallet med de tidigare tele- och kabel-tv-näten i fastigheterna. I vissa fall kan dock ett beroende vara försvarbart, eftersom en exklusiv rätt för en operatör medför ofta en ökad vilja från deras sida att bidra till finansieringen. Det förbättrar de ekonomiska förutsättningarna vid uppbyggnaden av nätet. Senare, när avtalstiden löpt ut, kan fastighetsägaren dock övergå till ett oberoende nät med möjlighet till flera olika tjänsteleverantörer. Nätverket Arenan för digitala tjänster i Sverige försöker bistå tjänsteleverantörerna genom att kartlägga och identifiera viktiga frågor samt att underlätta samverkan mellan tjänsteleverantörer, nätägare och operatörer. I dagsläget deltar fler än 250 tjänsteleverantörer som tillhandahåller med allt från underhållning, utbildning, hälsovård och samhällstjänster till fastighetsrelaterade tjänster i samarbetet. Öppna tv-nät När de nya bredbandsnäten även används för tv-distribution öppnas nya möjligheter som inte finns med enbart kabel-tv t.ex. förbättrad interaktivitet, möjligheter till individualisering och s.k. on demand-tjänster, där man beställer en specifik tjänst via nätet. I de digitala bredbandsnäten kan man dessutom individualisera tjänster på ett annat sätt och sända direkt till en enskild användare, som även själv kan sända tjänster till andra om den så önskar. Genom kabel-tv-näten har användarna fått acceptera paketeringar. Om inlåsning och monopol tidigare har präglat kabel-tv-näten finns nu möjlighet till både konkurrens och valfrihet när man använder bredbandsnäten för att distribuera tv till hyresgästerna. I och med digitaliseringen av tv kommunicerar tv-signalerna numera med en box, som omvandlar den digitala signalen och även sköter kanalval m.m. Med öppna bredbandsnät kan i princip alla tv-bolag erbjuda sina tjänster och hyresgästen kan välja och byta leverantör el- Informationsmaterial om Öppen Bredbands-TV, framtaget inom Basboxprojektet. Finns tillgängligt via SABO. 17

18 ler använda flera leverantörer samtidigt. Tyvärr har dock varje kabel-tv-bolag än så länge egna system som innebär att man måste byta box för att kunna byta leverantör. SABO, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Stadsnätsföreningen är dock överens om att försöka åstadkomma en modell där de tv-leverantörer som vill leverera tv i bredbandsnäten samlas på en öppen plattform som gör det möjligt att byta mellan olika leverantörer eller använda flera samtidigt. Sedan hösten 2006 pågår därför ett försök med en plattform som kan uppfylla kraven från alla parter; plattformen beräknas bli kommersiellt tillgänglig i slutet av Infrastruktur Nästan all kommunikation för data, telefoni, tv och övriga digitala tjänster kommer i framtiden att vara IPbaserad. Kapaciteten i fastighetsnäten behöver därför, enligt vår bedömning, byggas för minst 100 Mbit/s per lägenhet respektive lokal, främst av följande skäl: Hyresgästen ska fritt kunna välja vilka tjänster men vill köpa och av vem. Samhällstjänster inom vård, omsorg, utbildning etc. kommer att finnas tillgängliga via nätet, liksom lokala kommunikationscentrum för t.ex. hyresgäster och olika föreningar. Fastighetsägaren behöver nätet för information till och kommunikation med sina hyresgäster och för olika fastighetstjänster. Tv ska kunna distribueras via bredbandsnäten. Behovet av kapacitet och funktionalitet styr hur näten bör byggas och organiseras. Det blir t.ex. allt vanligare att arbetsgivare eller vård- och omsorgsverksamheter av olika slag har egna utformade tjänster som skall kunna användas i hemmen. Det viktiga är att allt kan fungera tillsammans utan att påverka andra tjänster negativt, gärna utifrån samma plattform. Därtill blir tv-distribution allt vanligare i bredbandsnäten. Tidigare räckte en bandbredd på 4 5 Mbit/s för varje tv-program, men kravet på bättre tv-bild och bättre ljud skapar efterfrågan på högre bandbredd. Med en öppen nätstruktur skapas en mer neutral infrastruktur med nya möjligheter som är tillgängliga för alla. Bland annat kan olika tv-leverantörer ansluta sig till en överlämningspunkt t.ex. via stadsnätet. På så vis kan även upphandling av tv ske i konkurrens. Bredbandstrafiken ökar också eftersom man allt mer byter material med varandra samt hämtar musik, bilder och filmer från olika leverantörer runt om i världen. Utbytet av material innebär också att behoven är symmetriska, dvs. att kommunikation ska vara möjlig med lika stor bandbredd i båda riktningar. Det är också viktigt att fastighetsägarens datatrafik kan hållas avskild från det publika nätet. Ofta sker det genom s.k. vlan-funktionalitet, vilket innebär att fastighetsägaren får ett eget nät i nätet. Det är dock viktigt att fastighetsägaren själv kan administrera den här delen av nätet. Denna avskildhet från det publika nätet gäller även utrustning som ska användas inom vård och omsorg i hemmet. Där måste nätet självklart alltid vara pålitligt och säkert mot intrång och störningar. Även här används ofta s.k. vlan. Huruvida man ska välja koppar eller fiber i huset är något som fastighetsägaren själv måste ta ställning till. Koppar använder elektronisk kommunikation, medan fiber innebär ljussignaler. Det finns för- och nackdelar med båda. Tidigare var koppar något billigare, men skillnaden har allt mer utjämnats. Fiber medger betydligt längre avstånd till anslutningspunkter, men kräver å andra sidan en omvandlare i varje lägenhet. Ofta framhålls att fiber är mer framtidssäkert och att det finns miljöskäl som talar för fiber. Det finns också en outredd risk att kopparnät kan medföra strålning vid hög belastning. I debatten förekommer ofta en övertro att trådlösa lösningar kommer att ta över all bredbandskommunikation. Trådlöst kan vara en bra för funktioner som är mobila eller nomadiska, eller vid s.k. punkt-tillpunkt överföring för företag. Men än så länge finns det begränsningar i bandbredd som gör det omöjligt att använda trådlöst bredband för bandbreddskrävande tjänster, särskilt vid längre avstånd från sändarstationen. Dessutom är frekvensutrymmet för trådlös överföring begränsat, vilket gör att samtidiga användare konkurrerar om befintligt frekvensutrymme. Lägenhets- och hemmanät I dag har många hushåll flera datorer, tv-apparater, telefoner och annan teknik som kan anslutas med bredband. Det innebär ett behov av att kunna koppla ihop dessa för att ta emot bredbandstjänster i olika rum och vid olika terminaler. Det finns också behov av att kunna kommunicera mellan hemmets olika terminaler, t.ex. för att kunna se foton som finns i datorn på en tv i ett annat rum, eller att lyssna på musik som finns i datorn i ett annat rum osv. Detta medför att hushållen behöver flera anslutningar i varje rum. Frågan uppstår huruvida fastighetsägaren även ska hålla med hemmanät när man ändå installerar nya nät för bredband i hela fastigheten. Vissa fastighetsägare anser att hyresgästerna själva ska bekosta detta, medan andra tycker att det kan ingå i installationen. 18

19 Säljer internet, tv och telefoni till hyresgäster. Avtalspart med Kommunikationsoperatör Hyresgäst Köper valfri tjänst från Tjänsteleverantör. Kommunikationsoperatör Tecknar avtal med tjänsteleverantörer. Investerar i utrustning. Hyr nätet av Fastighetsägare. Fastighetsägare Investerar i fastighets och områdesnät. Hyr ut sitt nät till Kommunikations-operatör. ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN Illustration: Ulrika Majstrovic-Hansén, BoFast Flera SABO-företag har som en del av utvecklingen inom bl.a. IP-tv-området beslutat att bygga hemmanät med uttag i varje rum. Oavsett vad man föredrar så kommer efterfrågan på hemmanät att öka och hemmanät kan anses som något självklart i nyproduktion och även i befintliga lägenheter om några år. Därför kan det vara lämpligt att förbereda för lägenhetsnät vid nyproduktion eller vid ombyggnad av en fastighet, antingen med kanalisation, kablar eller teknikskåp. Affärsmodeller Bredbandsanvändningen och utvecklingen av olika tjänster leder till IT-infrastruktur som kräver betydande investeringar. Det gör att det behövs en fungerande och standardiserad affärsmodell, där alla parters behov tillgodoses. Här följer en genomgång av berörda parter och deras respektive roller i detta, och vad varje part kan göra för att utveckla fungerande affärsmodeller inom bredbandsområdet. Fastighetsägaren Fastighetsägarens roll är att ansluta sina lägenheter, lokaler och anläggningar med ett bredbandsnät av fiber eller koppar till en kopplingsplats i huset. Eventuellt förbinds fastighetsnätet med andra närliggande byggnader via ett områdesnät särskilt om fastighetsägaren har flera byggnader samlade inom ett bostadsområde. Fastighetsnätet och områdesnätet ansluts sedan till ett stadsnät eller ett ortsnät. Fastighetsägaren, som bekostat fastighets- och områdesnäten, hyr sedan ut sitt nät till en kommunikationsoperatör som ibland även kan vara ett stadsnät. Om kommunikationsoperatören även är ägare av stadsnätet är det viktigt att skilja på nätavtalet och avtalet med denne. Fastighetsägaren ska ha rätt att använda nätet för sina behov av kommunikation inom den egna förvaltningen, för övervakning och styrning av fastigheternas och lägenheternas driftsfunktioner samt för kommunikation med hyresgästerna. I villkoren för upplåtelsen rekommenderas att näten drivs av en kommunikationsoperatör, vilka tjänster som finnas tillgängliga och hur hyresgästernas valfrihet ska garanteras. Fastighetsägaren handlar upp eller avtalar med kommunikationsoperatören. Upplåtelsen bör inte gälla längre än 5 7 år. SABO har tagit fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av kommunikationsoperatörer för att underlätta och standardisera upphandlingen. Stadsnät Stadsnätet och fastighetsägarens nät ansluts till varandra och går vidare till en punkt där anslutning sker till tjänsteleverantörer för Internet, tv och andra tjänster. Stadsnätet kan antingen hyra ut enbart förbindelser via svart fiber, dvs. ett passivt nät, eller så kan man hyra ut 19