Kallelse programråd KVKA

Transkript

1 1 Kallelse Anngelica Kristoferqvist, sekreterare Sid 1 (1) Programråd för kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap Kallelse programråd KVKA Tid: Tisdagen den 17 januari 2017, kl. 9,15- Lokal: c-104 Frånvaro anmäles till: anngelica.kristoferqvist@umu.se Ärende Anmärkning 1 Fastställande av föredragningslista 2 Föregående protokoll Bilaga 1 3 Meddelanden Amanuenser 4 Studentärenden 5 Rådets uppgifter och rutiner Samtliga rådsmedlemmar uppmanas ge respons vid mötet. Bilaga 2 6 VP/VB Bordlagd 22/ För kännedom. Bilaga 3 7 Pluggstuga Önskemål om undervisningsfria onsdagseftermiddagar 8 Kompetensportföljen Bilaga 4 9 Övriga frågor Institutionen för psykolgi Umeå umu.se

2 Protokoll Programråd kandidatprogram för kognitionsvetenskap Sid 1 (3) Närvarande Camilla Hakelind Anna Norber (fr 8) Johan Eriksson Lena Kallin Westin Peter Melander (fr 10) Ulrich Olofsson Michael Gruber Kristoffer Karlsson Maria Berglund Ordförande och programansvarig Externa relationer (ER) Inst för Integrativ Medicinsk Biologi (IMB) ord Institutionen för datavetenskap sup Institutionen för idé- och samhällsstudier ord Institutionen för psykologi ord Institutionen för psykologi sup Studentrepresentant Studentrepresentant Ärende Beslut/Åtgärd 1. Föredragningslista fastställs med flytt av en punkt (kursutvärdering). Protokollet läggs till handlingarna 2. Rutiner kring kursutvärdering Maria B redogör för diskussioner. Rådet stöder förslag att studentrepresentanter går vidare och diskuterar med Jenny inom ramen för studentmedverkan. Lena beskrev modell där studentrepresentant deltar i lärarlagets diskussion av utvärderingen. Maria Hamrin teknisk fysik nämndes som en tänkbar kontakt då hon arbetar med amanuenser. 3. Utrustning för kogglabb Maria B frågade om vem man vänder sig till för större investeringar i kogglabb. Michael svarar att behov diskuteras med programsamordnaren. Rådet bör regelbundet informeras om status på inventarier. 4. Representantbyte Kai Florian Richter ersätter Lars-Erik. Linnea tillkommer som ny ordförande i rollen som samordnare. Inga andra byten kända men Camilla mailar Språkvetenskap och Filosofi. 5. Kursrapport Perception Resultatet på tentan diskuterades (27% godkända). Michael ser över möjliga förändringar, t ex quizzar. 6. Uppsatskursen Michael informerar om nya regler för uppsatskursen (samma som för psykologprogrammet). Michael ska se till att de blir tillgängliga. Institution/enhet eller motsvarande Umeå

3 Protokoll Programråd kandidatprogram för kognitionsvetenskap Sid 2 (3) 7. Rådets uppgifter och rutiner. Johan redovisade resultat från arbetsgruppen för information. Johan lägger dokumentet på Cambro. På grund av att kallelsen kom ut sent behövs mer tid att få titta igenom dokumentet. Rådets representanter uppmanas inkomma med synpunkter till nästa möte, då punkten tas upp igen. Rådet förordar att sekreterare för rådet får ansvar för att uppdatera dokumentet löpande. 8. VP/VB P g a av sen kallelse och flera icke närvarade representanter bordläggs ärendet. 9. Kursplan Visuell kognition Ändringar godkänns med tillägg att huvudområde och successiv fördjupning ska vara psykologi och kognitionsvetenskap. Kursplanen kan då komma att behöva ny kurskod. 10. Utvärdering av mottagningsveckan Michael och Camilla redovisar 11. Meddelanden UCSD genomförd. Studenter kommer att presentera sammanfattning av utvärderingen under kv-masters programråd. Möte på eftermiddagen är bokat för att gå igenom denna och se vad vi kan ta med oss inför nästa gång. Lena informerar om att datavetarna har arbetsmarknadsdagar. Hon tar på sig att prata med Tomas Meijtoft om att bjuda in KV studenter till dessa Arbetsmarknadsdagar och funderingar finns på att man då också kan införa ev pitchuppgift. 12. Övriga frågor Förkunskapskrav, fråga från Michael Druzin. Policy för hur omfattande/detaljerade dessa ska vara. Rådets uppfattning att endast ha nödvändiga förkunskapskrav men att det kommer att finnas möjlighet att komplettera välkomstbrev med råd om hur studenterna kan komplettera sina förkunskaper (t ex genom att läsa en bok eller kompendium). Hur förhåller sig rådet till progression via förkunskapskrav? Även här bör riktlinjen vara att endast nödvändiga förkunskaper anges. Institution/enhet eller motsvarande Umeå

4 Protokoll Programråd kandidatprogram för kognitionsvetenskap Sid 3 (3) Undantag är kurser på högre nivå där direktiv nu finns om förkunskapskrav 60 hp på kandidatnivå, och 90 hp masternivå. Justerare Camilla Hakelind Sekreterare Ulrich Olofsson Institution/enhet eller motsvarande Umeå

5 De kognitionsvetenskapliga programrådens uppgifter och rutiner Programråd är det organ som ansvarar för det löpande arbetet med ett utbildningsprogram. Programsamordnare är den som leder arbetet i programrådet. I uppdraget som programsamordnare ingår också att vara ordförande i programrådet (programordförande). Programrådets uppgifter: Samordning och utveckling av kurser inom ramen för programmet. Kommunikation med ingående institutioner/enheter angående koppling till utbildning på avancerad nivå och/eller utbildning på forskarnivå. Bevakning av konsekvenser gentemot respektive institutions utbildningsutbud ansvarar ämnesrepresentanterna för. Genomförande och uppföljning av kursutvärderingar på programmet. Årlig uppföljning och utvärdering av programmet i dess helhet. Förslag till revidering av kurser och utveckling av programmet i dess helhet. Bevaka progressionen av utbildningsinnehåll, generiska kompetenser, liksom genusinslag. Tillse att lokala och nationella mål för examen följs inom ramen för programmets olika kurser. Verka för att programmet arbetslivsanknyts, för att öka studenternas anställningsbarhet. Upprättande av verksamhetsberättelse och verksamhetsplan årligen i enlighet med direktiv från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Verka för att studentinflytandet fungerar. Verka för att programmet håller en hög kvalitet och att kvalitetsarbetet hålls levande. Samverka med programmets studieadministration och studievägledning liksom med berörda institutioner.

6 Programrådens sammansättning och mandatperiod 1 Programsamordnare (programordförande): Nomineras av prefekten vid programmets värdinstitution och utses av Fakultetsnämnden. Programkommittén utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Om behov föreligger kan en biträdande programsamordnare utses bland övriga lärarrepresentanterna. Programsamordnaren har uppgifterna att i) leda programrådets arbete ii) delta i fakultetsgemensamma aktiviteter och möten som man kallas till iii) hålla sig uppdaterad i övrigt vad gäller utbildningsfrågor av betydelse för programmet. Programsamordnaren ska se prodekan, fakultetens utbildningsledare, och kansliet i övrigt som en naturlig resurs i sitt uppdrag. Lärarrepresentanter: Programrådet består av en lärarrepresentant per programmedverkande institution/enhet, totalt minst tre stycken (utöver ordföranden) och utses av respektive prefekt. Varje lärarrepresentant ska ha en personlig suppleant från den egna institutionen. Lärarrepresentanter kan vara studierektorer eller lärare som är bemannade på programmet i fråga. Studentrepresentanter: Studenterna har att utse i normalfallet maximalt 3 studentrepresentanter och till dem varsin personlig suppleant. Studenterna bör representera olika terminer/år vid programmet. Extern ledamot: Ett programråd kan ha maximalt två externa ledamöter i programrådet. Sekreterare för programrådet utgörs av programvägledaren eller annan studieadministratör utsedd av värdinstitutionen/-enheten. Sekreteraren har yttrande- och förslagsrätt. Fakultetsnämnden fastställer programrådens sammansättning på förslag från medverkande institutioner/enheter. Sammansättningen gäller tillsvidare men kan omprövas av fakultetsnämnden om behov föreligger. Mandatperioden för programråden följer fakultetsnämndens mandatperiod undantaget studentrepresentanterna som utses för ett läsår. Sammanträdesfrekvens och beslutsförhet. Programråden sammanträder 2-4 gånger per termin. Kallelse och handlingar skickas ut senast fem (5) arbetsdagar före mötesdatum. Rådet är beslutsfört om minst hälften av ledamöterna är närvarande (inkl. ordförande eller vice ordförande) och om minst hälften av dessa (exkl. ordförande) utgörs av lärarrepresentanter. Sekreteraren skriver protokollet utifrån samhällsvetenskapliga fakultetens mall för programprotokoll och skickar detta till kansliet senast en (1) månad efter mötets genomförande. Om programrådet inte är beslutsmässigt skrivs minnesanteckningar i stället för protokoll. Även dessa skickas till kansliet. Om beslut måste fattas trots att man inte är beslutsföra och frågan bedöms vara av mindre dignitet är ordförandebeslut möjligt, under förutsättning att minst en student är närvarande. Ytterligare en möjlighet är per capsulambeslut. 1 Text (modifierad) från Instruktion för programråd vid Samhällsvetenskaplig fakultet, Dnr FS ,

7 Administration Förslag som får ekonomiska och/eller personella konsekvenser skall förhandlas med berörd institution/enhet innan beslut fattas. I normalfallet sker detta genom ett remissförfarande där berörd institution/enhet ombeds att inkomma med synpunkter på förslaget. Om programrådet inte kan fatta beslut i ett ärende genom att man inte är överens lyfts det till samhällsvetenskapliga utbildningskommittén för beredning och sedan till samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden för beslut. Dispensärenden Principbeslut och inte individuella ärenden ska tas upp i rådet. Ärenden tas emot av programvägledaren som lämnar över ärendet för beredning och beslut till respektive institution (beslut sammanträdesdatum ). Kursutvärderingar Respektive institution ansvarar för att praktiskt genomföra och skicka kursutvärderingar till programrådet. Det är önskvärt att kursansvarig redovisar kursutvärderingen senast två månader efter att sista ordinarie examination genomförts. Kursplaner Kursplaneförändringar föredras av respektive institutionsrepresentant. Mer omfattande förslag på programrevideringar presenteras i Utbildningskommittén för beredning inför beslut i samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Förslag på revideringar av kurser kommuniceras med kursansvarig institution som fattar beslut om kursplaneändringar. Undantag är kursplaner från inst. för Integrativ Medicinsk Biologi, vars kursplaner beslutas av programrådet. Tillgodoräknanden Hanteras ej i programrådet. Ärenden tas emot av programvägledaren som lämnar över ärendet för beredning och beslut till respektive institution. Studieadministration Hanteras ej i programrådet. Anmälan till tentamen, omregistreringar, behörighetskontroll inför registrering, sköts av kursansvarig institution.

8 Verksamhetsberättelse med verksamhetsplan 2016/2017 Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Programrådet för Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap genom Camilla Hakelind, tillfällig samordnare Beskrivning av programmet Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap är tvärvetenskapligt program där institutionerna för psykologi, språkstudier, idé- och samhällsstudier, datavetenskap, integrativ medicinsk biologi, samt designhögskolan medverkar. De medverkande institutionerna är alla representerade i programrådet tillsammans med studenter från de tre årskullarna. Programmets huvudområde är kognitionsvetenskap och progression sker också i psykologi, lingvistik, filosofi, datavetenskap och kognitiv neurovetenskap. Programmets teoretiska kärna ligger i studiet av kunskaps- och tänkandeprocesser och hur de realiseras i naturliga och artificiella agenter och system. Studenterna lär sig om perception, uppmärksamhet, minne, språk, beslutsfattande, problemlösning och handling från de ingående ämnesområdenas perspektiv. De lär sig också att studera kognitiva system genom beteendevetenskapliga, datavetenskapliga och formella metoder. Dessutom sker träning i generiska färdigheter som vetenskapligt tänkande och kommunikation. Under den senare delen av programmet ingår olika tillämpningar med inriktning mot arbetsliv och forskning, ofta med ett fokus på att förstå, analysera och förbättra människans interaktion med teknik utifrån kunskap om kognition. Människa-dator interaktion, interaktionsdesign, användbarhetsstudier, kognitiv design, mm, är exempel på sådana inslag. Under programmet har studenterna också tillgång till något som numera kallas Samverkansintegrerad utbildning, i enhetens för externa relationer regi, vilket syftar till att förbereda för arbetslivet och stärka medvetandet om den egna kompetensen och yrkesidentiteten. Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal antagning Program: Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Innevarande år Föregående år Antal nybörjarplatser (enl. budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 1,3 1,3 Antal antagna Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) -

9 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Tabell 2. Nyckeltal genomströmning Examen: Kandidat-examen Innevarande år (antagna ht/vt 13) Föregående år (antagna ht/vt 12) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: 43 % 37% 36% 46 % 72 % 29 % Kommentar genomströmning: Genomströmningen ligger detta år på ungefär 43 % vilket är en minskning jämfört med föregående år. Förra året hade det skett en ökning vilket var hoppfullt, trots att genomströmningen inte heller då var tillfredsställande. Vi kan konkludera att mycket arbete återstår när det gäller att arbeta med genomströmningen för kandidatprogrammet i kognitionvetenskap, och att vi särksilt behöver arbeta med att identifiera stopp i utbildningen för att intensifiera arbetet med att åtgärda det som kan åtgärdas för att underlätta genomströmning för studenter, utan att sänka krav på utbildningens kvalitet. Kompetensportföljen infördes för att ge en större säkerhet kring vad en kognitionsvetare kan arbeta med eftersom detta var en av orsakerna till avhopp. Arbetet med kompetensportföljen, nu kallad samverkansintegrerad utbildning utvecklas fortfarande fortlöpande i samarbete med Enheten för externa relationer (se vidare under Förändringar och utveckling). Avhopp beror också på ackumulerade rester och arbete sker för att ge tidiga varningar så att dessa studenter kan följas upp bättre. Studenter med rester blir kontaktade av programvägledaren för att lägga upp en personlig plan för hur man ska kunna ta igen dessa. Det arbete som programvägledaren lagt ner genom att träffa alla studenter en gång per termin för att informera om regelverk, förkunskapskrav till kurser, studieteknik, utlandsstudier, valbara kurser och koppling till arbetsmarknaden behöver även det fortsätta. 3 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

10 Internationalisering På kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap har kurserna fått byta plats inom programmet för att underlätta internationella utbyten, så att termin 5 nu är tänkt att vara den termin som passar bäst för utbytesstudier. Under början av 2016 tecknades ett Erasmus+ utbytesavtal med Radboud University i Nijmegen, Nederländerna. Detta avtal har tecknats utifrån de behov av kurser som våra kognitionsvetare har. Innevarande termin har vi två studenter (KV- kandidat, kull HT14) som befinner sig på utbytesstudier i Nederländerna med hjälp av detta avtal. Vi har utöver det även en student som är på utbyte i Kanada från samma kull. Ett 10-tal som antagits HT15 och HT16 har visat intresse för framtida utlandsstudier. En tanke från studenternas programutvärdering var att information från en alumn som presenterar möjligheten tidigt i programmet skulle vara bra för att öka utresebenägenheten. Detta är något vi skulle kunna fundera på att prova. Ett annat förslag som kommer från lärarperspektiv är att kursen i neuropsykologi skulle kunna ges på engelska för internationella studenter, vilket bör övervägas. Säkring av examensmål Se Bilaga 1. Matrisen i bilagan är baserad på en strikt tolkning, vilket innebär att om det hade räckt med att en del av ett mål finns i FSR skulle fler celler ha kunnat fyllas i. Förändringar och utveckling Kompetensportföljen har nu bytt namn Samverkansintegrerad utbildning. Arbetet med kompetensportfölj infördes för att tydliggöra generiska kompetenser och kopplingen till arbetsmarknaden. Uppslutningen på dessa inslag har under senaste året förbättrats, sedan man på utbildningen valde att införa speciella FSR kopplat till inslagen i kursplanerna, vilket gör att de behöver examineras formellt. Under hösten 2014 initierades ett projekt för ökad aktiv studentmedverkan för bland annat studenterna på kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap. Målet med projektet är att institutionen för psykologi blir ett föredöme för hur aktiv studentmedverkan kan gå till och också att detta kan visas genom bättre studieresultat, bättre genomströmning och en ökad kvalitet i undervisningen. Tanken var att aktiv studentmedverkan också skulle komma att bidra till att öka studenternas generiska färdigheter och bättre meriter. Engagemang från studenterna är förstås en förutsättning för att det ska fungera och därför är det glädjande att det har varit stort. De studenter som deltar kommer att kunna få ett intyg på att de deltagit i projekten. Förhoppningen är att aktiv studentmedverkan ska kunna bidra till att studenter väljer att fortsätta sin utbildning i större utsträckning, både direkt genom att kunskapsinhämtning stärks men också indirekt genom förstärkt sammanhållning och gruppkänsla. Projektet Aktiv studentmedverkan pågår fortfarande och ska slutrapporteras efter våren En projektledare är anställd som driver projekt tillsammans med prefekt för utbildningsfrågor, programansvarig och studenter. Studenter som arbetar med projekten kommer att kunna få ett intyg på att de gjort detta. De projekt som för närvarande drivs och planeras är: - Ett välkomstarrangemang anordnades hösten 16 för samtliga nybörjarstudenter på institutionen den 31 augusti, både programstudenter och fristående studenter. Det blev välbesökt och mycket uppskattat. Studenterna fick ta del av information om allt från universitetets organisation till hur institutionen arbetar med studentinflytande. Studenterna fick också göra en mentometer-quiz med frågor av både praktisk och mer skämtsam

11 karaktär. Välkomstarrangemanget avslutades med ett mingel i ljusgården där studenterna fick träffa institutionens personal; administratörer, lärare och forskare. - Pluggstuga för studenterna på kandidatprogrammet. Pluggstugan genomförs varje onsdag. I genomsnitt brukar studenter delta i verksamheten. Studenterna ansvarar själva för anmälan och genomförande, med stöd av projektledaren. Pluggstugan utvärderas var tredje vecka, med syfte att revidera och förbättra löpande. Målet är att det dels ska ge ytterligare en möjlighet till att stärka kunskapsinhämtningen för studenterna på programmet, men också att de som leder workshops får möjlighet till att tränas i redogöra för och diskutera information, problem och lösningar samt stärka sin egen ämneskompetens. - Projektledaren träffar även studentrepresentanterna för programrådet regelbundet inför varje programråd. Syftet är att stärka studenternas roll i programrådet. Vid dessa träffar hjälper projektledaren studenterna att sortera, organisera och strukturera de frågor som studenterna vill ta upp. En annan viktig funktion med träffarna är att förbättra informationsöverföring mellan studentrepresentanterna och de övriga studenterna på programmet samt mellan studentrepresentanterna för de olika kullarna. - Projektledaren har även initierat och planerar en ökad samverkan med lärare inom projektet aktiv studentmedverkan. - Programdagar. Forskare och alumner från arbetsliv har bjudits in till att delta i programdagarna som fått namnet Umeå Cognitive Science Days (UCSD). Dessa programdagar är i själva verket två halvdagar som under 2016 kommer att gå av stapeln den november. Syftet är bland annat att tydliggöra kopplingen mellan programmet och arbetslivet och att ge studenterna en bild kring vad livet efter studierna kan innebära. Första dagen som har fokus på forskning, inleds med att Lars Nyberg, professor och chef för Umeå center for Brain Imaging, talar. Efter det kommer alumner från kandidat- och masterprogrammet i kognitionsvetenskap att berätta om sina karriärvägar från student till forskare. Dag två inleds av Anna Norberg från enheten för externa relationer, varpå alumner ger presentationer på temat hur det är att arbeta inom det kognitionsvetenskapliga fältet utanför akademin. Under denna förmiddag har också en panel-diskussion fått ta plats i programmet, där av de inbjudna alumnerna samt Anna Norberg från externa relationer ska hålla en diskussion med temat: Näringslivsperspektiv på utbildning och kognitionsvetarnas arbetsmarknad i framtiden. Programdagarna har utarbetats i samarbete med studentrepresentanter, och studenter kommer även att vara delaktiga i det praktiska arbetet med dagarna. En middag anordnas också i anslutning till eventet. Programutvärdering kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap En programutvärdering genomfördes under vårterminen 2016 med utgångspunkt i innehållspunkterna från den nationella examensbeskrivningen med avseende på det senaste läsåret. Utvärderingen baserades dels på en muntlig utvärdering med studenter, dels en skriftlig, organiserad av ämnesföreträdarna tillsammans med undervisande lärare från respektive ämne. Studentutvärdering. Tio studenter från de tre årskullarna deltog i en muntlig utvärdering tillsammans med programsamordnare Linus Holm. Många inslag av grupparbeten uppfattas leda till dålig säkerhet med avseende på betygssättning och en tendens bland vissa elever att glida med vilket leder till en passiv inlärningsmiljö. Tillämpning av statistik under programmet upplevs sporadisk, och

12 statistikundervisningen upplevs instrumentellt inriktad istället för att behandla grunder i sannolikhetslära etc. Studenterna framhåller också att antal studietimmar varierar stort mellan kurser på grund av starkt varierande inlärningskrav. I synnerhet mer teoretiskt orienterade kurser verkar leda till lägre krav och färre studietimmar. Förslag att introducera projektarbeten i teoretiska kurser diskuteras som en möjlighet att öka studieaktiviteten. Tidigare upprepningsproblem (brist på innehållsprogression) mellan kurser verkar nu vara åtgärdade och fungera bättre. Relativt få studenter tar nog chansen att läsa utomlands, även under optimala förutsättningar. Möjligen skulle information av en alumn som presenterar möjligheten tidigt i programmet vara bra för att öka utresebenägenheten. Med avseende på samverkan menar studenterna att i projektkurser har de inte i tid informerats om möjligheten att själva ta kontakt med företag inför projektarbetet, varför de blivit hänvisade projekt de inte uppskattat att genomföra. Lösningar skulle behöva diskuteras. Lärarutvärderingen. Vid datavetenskap identifierade lärarna att innehåll i flera kurser bemöter programmålen, utan att det syns i individuella kursplaners FSR. De kommer fortsättningsvis att beakta detta vid revideringar av kursplaner. Programmeringskurserna dras med vissa motivationsproblem, som ibland blir så allvarliga att studenterna inte avslutar kurserna. Tidigare problem med bristfälliga matematikkunskaper verkar tillfredsställande ha åtgärdats via stödinsatser. Lärarna i fysiologi uppfattar att alltför många studenter misslyckas i första tentamen och att de har bristfälliga förkunskaper från gymnasiet. Det har varit svårt att ta del av studenternas uppfattning om kurserna eftersom så få studenter besvarar kursutvärderingarna. Även inslag av mentorträffar har lågt studentdeltagande, vilket också minskar insynen i deras uppfattning om kurserna. Tidigare synpunkter på bristande innehållslig progression har åtgärdats, med tydligare innehållsmässig uppdelning mellan kurser. Några föreläsningar ges redan på engelska och hela kurser skulle kunna ges på engelska för att öppna upp för internationella studenter. Lärare i psykologi framhåller att en del studenter dras med stora släp från tidigare kurser (gäller ffa första terminen). En plan för (mer omfattande) introduktion till studieplanering för studenterna kunde vara önskvärt. Bristande programmeringsfärdigheter noteras hos en del studenter i slutet av programmet, trots godkända kurser med programmeringsinslag. Frågan om samarbeten diskuteras och vad man kan göra för att försäkra sig om individuella studenters kunskaper och färdigheter. Kursen i neuropsykologi skulle kunna ges på engelska för internationella studenter. Alumnsundersökning KV-programmen vid Umeå Universitet 2016 En enkätundersökning genomfördes under vårterminen 2016 i form av en enkät som besvarades online efter kontakt via och brev. Tillfrågade var tidigare studenter som registrerats i alumndatabasen med examen från något kognitionsvetenskapligt program vid Umeå Universitet. 79 alumner besvarade enkäten vilket motsvarar 78% av mejlutskicken och 46% av brevutskicken. Frågorna i enkäten fokuserade på sysselsättning sedan examen. Några utmärkande drag sammanfattas här. Fjorton procent av alumnerna uppger att de för närvarande genomför forskarutbildning, och att 6% av alumnerna är arbetssökande. Av alumner med masterexamen har omkring 60% sysselsättning klar redan innan examen, medan motsvarande på kandidatprogrammet är knappt 30%. Skillnaden består till ungefär ett halvår efter examen, varefter kandidatstudenterna kommer ikapp master-studenterna ungefär ett år efter examen, då 80% av studenterna oavsett utbildningsnivå har sysselsättning. Av de yrken som uppges placerar sig de flesta inom IT-området, såväl vid företag som myndigheter. I synnerhet utveckling av användbarhet och interaktionsdesign är vanligt förekommande arbetsuppgifter. Alumnerna efterlyser mer arbetslivskoppling och undervisning i statistik under programmet, och framhåller särskilt programmeringsfärdigheter men även kritiskt tänkande, psykologikunskaper och tvärvetenskaplighet som de programinslag de haft

13 mest nytta av i sina nuvarande arbeten. Intressant nog anger åtskilliga alumner att tvärvetenskapligheten i programmen både är den främsta styrkan och svagheten med utbildningen. Mentorer Idén med mentorprogram lever vidare, och tanken är att varje institution ska erbjuda en mentor som kommer att följa en grupp studenter under deras utbildningstid. Kontakten mellan lärare och studenter på programmet förväntas stärkas och förhoppningen är att detta också ska hjälpa till att förhindra avhopp. Samverkansintegrerad utbildning (tidigare kompetensportföljen) När det gäller samverkansintegrerad utbildning så har Anna Norberg och Jenny Nilsson tagit över arbetet som Mats Reinhold påbörjade med kompetensportfölj, och fortsätter med att utveckla detta koncept. Just nu arbetar de med en översikt över vilka kurser som är mest lämpliga för att samarbeta med för att på bästa sätt integrera dessa inslag i utbildningen. Co-op education Programmet har tillsammans med Enheten för externa relationer börjat undersöka möjligheterna till att börja med co-op education för studenterna på programmet. En liknande satsning finns i Linköping och här i Umeå har det prövats bland annat vid två högskoleingenjörsprogram vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Co-op education innebär att utbildningen knyter kontakter med företag i Umeå-regionen och skapare en bank av företag som kan tänka sig att ta emot en co-opstudent. Ett antal inslag, såsom exempelvis projektarbeten och examensarbeten genomförs sedan i samarbete med dessa företag under utbildningens gång. Studenter inom programmet erbjuds också sommarjobb vid företagen. Målsättningen är att detta ska ge större arbetsmarknadsanknytning för studenterna och också att fler företag i regionen får bättre kännedom om kognitionsvetares kompetens. Företagen gynnas också eftersom de får en tidig kontakt med studenter under utbildning. Förhoppningen var att erbjuda co-op education till höstintaget 2016, men bland annat på grund av att samordnare bytts två gånger under ett år så har det varit svårt att komma igång med detta projekt. Vi siktar därför på att istället försöka komma igång med planeringen av detta under vårterminen 2017 så att det kan erbjudas till höstintaget 2017.

14 Bilaga 1. Säkring av examensmål matris. Perception 2PS021 Kunskap och förståelse Examens mål 1 FSR 1-11 Färdighet och förmåga Examens mål 2 Examens mål 3 Examens mål 4 Examens mål 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt Examens mål 6 Examens mål 7 Examens mål 8 Kunskap och minne 1KG005 FSR 1-8 Resonerande och informationsbehandli ng 5DV027 FSR 1-9 Handling 3BM011 FSR 1-17 Vetenskapligt tänkande 1VE007 Statistik och empirisk metod 2KO015 Logik och formella metoder 1FL069 Vetenskaplig kommunikation 1LI004 Kognitiv neurovetenskap I 3KO003 Programmering i Python 5DV106 Lingvistik för kognitionsvetenskap 1KG006 FSR 2,7 FSR 3 FSR 9 FSR 1 FSR 2 FSR 2 FSR 1-7 FSR 1-7 FSR 1-4 FSR 5, 6

15 Kognitiv neurovetenskap II 3KO001 Tillämpad kognitiv psykologi 2KO017 Kognitiv neuropsykologi 2KO022 Applikationsprogram mering i Python 5DA000 Projektarbete i kognitionsvetenskap 2KO014 Människa-Dator interaktion för kognitionsvetare 5DV060 Artificiell intelligens - grunderna 5DV121 Visuell kognition 2KO005 Kognitiv design 5ID119 Examensarbete i kognitionsvetenskap 2KO016 FSR 1-9 FSR 1-4 FRS 2 FSR 6 FSR 6,7,9 FSR 1 FSR 1 FSR 1, 4, 5 FSR 1, 3, 4, 6-9 FSR 8,9 FSR 9 FSR 9 FSR 1,6,7 FSR 1,2 FSR 6 FSR 1,2 FSR 1 FSR 3 FSR 1-3 FSR 4 FSR 4 FSR 1,2 FSR 3-5 FSR 5 FSR 6 FSR 1 FSR 2 FSR 3 FSR 9-10 FSR 3-5 FSR 8,9 FSR 8 FSR 2

16 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 1 (6) Samverkansintegrerad utbildning Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap Syfte: Att öka studentens medvetenhet om utbildningens användbarhet och förbereda dem för de krav de kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv. Efter kursen/kursstrimman skall studenten kunna, FSR: Kunskap och förståelse. Visa kunskap om kognitionsvetarens arbetsmarknad Visa förståelse för sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens Färdighet och förmåga Beskriva och marknadsföra sin kompetens Beskriva omvärlden, dess förändrade krav på kompetens samt förhålla sig till dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa förståelse för användbarheten av kognitionsvetenskaplig kompetens Kunna värdera den kunskap som man tillägnat sig Arbetet är utformat i enlighet med Utbildningsplanen för kandidateprogrammet i kognitionsvetenskap Generiska kompetenskrav för kandidatexamen UmU:s interna kvalitetssystem för utbildning UKÄ:s kommande kvalitetsredovisningar och pilot (tex De tre dimensionerna enligt rapporten Vägen till samverkanssäkrad utbildning metoder och strategier, LiU MH UmU 2016 (sid 42) 1. Inrättande eller reviderande av program 2. Kopplat till undervisning och lärprocesser 3. Underlättar övergången mellan studier till arbetsliv Umeå

17 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 2 (6) Befintliga samverkansinslag med extern part (inkl förberedande aktiviteter) Perception T1: översiktligt känna till kognitionsvetarens arbetsmarknad (omformulering) (3) Resonerande och informationsbehandling T1: Beskriva omvärlden och dess förändrade krav på kompetens (omformulering) (3) Vetenskapligt tänkande T2: Visa förståelse för sitt lärande och sin kompetens (omformulering) (2) Statistik och empirisk metod T2: Känna till hur kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas utanför akademin (2) Projektarbete i kognitionsvetenskap T3: Planera och genomföra ett projektarbete inom kognitionsvetenskap i samverkan med en extern uppdragsgivare (2) Kognitiv design T6: Tillämpa metoder för, och självständigt genomföra och utvärdera användarstudier i företag och organisationer (2) Examensarbete i kognitionsvetenskap T6: kan tillämpas i samverkan med extern part (2) Nya samverkansinslag med extern part (inkl förberedande aktiviteter) Kognitiv neurovetenskap I T3: beskriva omvärlden, dess förändrade krav på kompetens samt förhålla sig till dessa (3) Kognitiv neurovetenskap II T3: Visa förståelse för användbarheten av kognitionsvetenskaplig kompetens (2) Kognitiv neuropsykologi T4: Systematiskt beskriva sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens (2) Artificiell intelligens grunderna T5: Beskriva och marknadsföra sin kompetens (3) Visuell kognition T6: Självständigt problematisera sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens. Kunna värdera den kunskap man tillägnat sig (2) Umeå

18 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 3 (6) Anpassat till Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap på 3 år Anpassat till befintliga kurser och med hänsyn till progression. FSR: Kunskap och förståelse. FSR1: Översiktligt känna till kognitionsvetarens arbetsmarknad (T1) FSR2: Visa förståelse för sitt lärande och sin kompetens (T2) Färdighet och förmåga FSR3: Beskriva omvärlden och dess förändrade krav på kompetens. (T1) FSR4: Systematiskt beskriva sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens (T4) FSR5: Beskriva och marknadsföra sin kompetens (T5) Värderingsförmåga och förhållningssätt FSR6: Beskriva omvärlden, dess förändrade krav på kompetens samt förhålla sig till dessa. (T3) FSR7: Visa förståelse för användbarheten av kognitionsvetenskaplig kompetens (T 2, 3 och 4) FSR8: Självständigt problematisera sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens (T6) FSR9: Kunna värdera den kunskap som man tillägnat sig (T6) Umeå

19 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 4 (6) Aktiviteter och exempel på uppgifter: Kunskap och förståelse Kurs: Perception (T1) FSR1: Översiktligt känna till kognitionsvetarens arbetsmarknad Aktivitet: Kunna redogöra för kognitionsvetares arbetsfält och praktiska arbetsuppgifter Exempel på uppgift: Välj ut 1 arbetsområde från PPT-presentationen och ta reda på vilka arbetsuppgifter man kan ha inom området och dess innehåll. Diskutera dessa i gruppen och sammanfatta sedan individuellt diskussionen på en halv A4 sida. Kurs: Vetenskapligt tänkande (T2) FSR2: Visa förståelse för sitt lärande och sin kompetens Aktivitet: redogöra för syften med kunskapstaxonomier och lärandemål och reflektera över det egna lärandet Exempel på uppgift: Skriftlig reflektion och dokumentation av kompetens över 1:a terminens kurser. Utgå från Bolognataxonomin och Bloom:s taxonomi. Färdighet och förmåga Kurs: Resonerande och informationsbehandling (T1) FSR3: Beskriva omvärlden och dess förändrade krav på kompetens. Aktivitet: redogöra för grundläggande verktyg och metoder i omvärldsbevakning, utföra omvärldsbevakning utifrån en given frågeställning Förslag på uppgift: 1. Formulera en omvärldsfråga kring kognitionsvetarens arbetsmarknad/arbetsuppgifter/arbetsinnehåll. Frågan ska vara tydlig, framåtsyftande och avgränsad i tid och rum. Använd dig gärna av följande uppbyggnad: - Hur kommer X att utvecklas i Y på Z års sikt? Fyll i Omvärldskortet ange minst två källor: minst en källa ska vara baserad på en iakttagelse på Umeå Cognitive Science Days Den andra källan är valfri. 2. Beskriv kortfattat hur du resonerade för att hitta omvärldsfrågan, och reflektera över dina slutsatser (max en halv A4) Umeå

20 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 5 (6) Kurs: Kognitiv Neuropsykologi (T4) Förslag FSR4: Systematiskt beskriva sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens Aktivitet: Skriftligt reflektera över det egna lärandet Exempel på uppgift: Skriftlig reflektion och systematisk dokumentation av kompetens över terminen 2 och 3:s kurser. Koppla reflektionen till dina individuella drivkrafter och handlingsplanen från termin 3. Kurs: Artificiell intelligens - grunderna (T5) FSR5: Beskriva och marknadsföra sin kompetens Aktivitet: Söka jobb-föreläsning och Individuell CV granskning, Pitch övning Exempel på uppgift: Skriftlig inlämning med individuell feedback: formulera ett CV och personligt brev utifrån given jobbannons. Muntligt framförande: pitch inför publik. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurs: Kognitiv Neurovetenskap I (T3) FSR: Beskriva omvärlden, dess förändrade krav på kompetens samt förhålla sig till dessa. (T3 ) Aktivitet: Föreläsning: karriärteori, nätverk, trendanalys Exempel på uppgift: Skriftligt formulera en första version av personlig handlingsplan utifrån personlig vision Kurs: Projektarbete i kognitionsvetenskap (T4) FSR (befintligt, samt FSR7): planera och genomföra ett projektarbete inom kognitionsvetenskap i samverkan med en extern uppdragsgivare. Aktivitet: Planera och genomföra ett projektarbete inom kognitionsvetenskap i samverkan med en extern uppdragsgivare. Uppgift: Projektarbete Kurs Kognitiv Neurovetenskap II (T3) FSR 7: Visa förståelse för användbarheten av kognitionsvetenskaplig kompetens Aktiviteten: Föreläsning i Case metodik för problemlösning Umeå

21 Dokumenttyp: Arbetsmaterial Anna Norberg, Jenny Nilsson, Sid 6 (6) Exempel på uppgift: i seminarieform med casemetodik bearbeta en problemställning som inhämtas från arbetlivet. Presentera förslag till lösningar för publik. Kurs: Visuell kognition (T6) FSR8: Självständigt problematisera sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens (termin 6) FSR9: Kunna värdera den kunskap som man tillägnat sig (termin 6) Aktivitet: Tankar kring examensarbetet. Föreläsning/övning där de tidigare aktiviteterna knyts ihop och blickar framåt. Uppgift: Skriftligt och muntligt: Kompetensdokumentation. Reviderad handlingsplan. Reflektion och värdering Umeå