Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter"

Transkript

1 Brand- och skalskydd vid landstingets fastigheter Norrbottens läns landsting Revisionsrapport Januari 2011 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Metod och avgränsning Landstingets regler och riktlinjer för säkerhet Resultat Brandskydd Regler och riktlinjer Nationella Landstingsgemensamma Inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget Utbildning i brandskydd inom landstinget Rapportering av tillbud inom landstinget Rapportering till landstingsstyrelsen Iakttagelser från arbetsplatsbesök Allmänt Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Landstingshuset Skalskydd Regler och riktlinjer Landstingsgemensamma Inventering och kontroller av skalskyddet inom landstinget Rapportering av tillbud inom landstinget Iakttagelser från arbetsplatsbesök Allmänt Sunderby sjukhus Gällivare sjukhus Landstingshuset Vår bedömning, besvarande av revisionsfrågan Vår bedömning Besvarande av revisionsfrågan of 24

3 Bilagor 1 Riktlinjer för landstingets säkerhet 2 Skriftlig redogörelse för brandskyddet, Luleå kommun 3 Checklista - Systematisk brandskyddskontroll för nyttjare 4 Checklista - Årlig redogörelse för nyttjare 5 Händelserapport of 24

4 1 Bakgrund Landstinget har ett betydande antal fastigheter med stora lokalytor där ett stort antal patienter passerar och vårdas, ett stort antal andra personer/anhöriga passerar och ett stort antal anställda arbetar. Utöver fastigheternas värden finns inom lokalerna ofta dyra inventarier i form av medicinteknisk utrustning, IT-utrustning mm. Det är division Service med enheten Landstingsfastigheter som förvaltar landstingets fastigheter. Förvaltad bruttoarea uppgår i dagsläget till c a m 2. Landstingsfastigheter hyr ut c a m 2 till externa hyresgäster och hyr in c a m 2. Brandskyddet vid framför allt sjukhusen är komplext och dess ändamålsenlighet beror främst på personalens kompetens att handla rätt vid brand och att de byggnadstekniska brandskydden och de säkerhetstekniska anläggningarna är funktionsdugliga. Brand bedöms av expertis vara en av den svåraste händelse som kan drabba ett landsting och då framför allt dess patienter, anhöriga och personal. Fr o m 2004 gäller Lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778). Enligt LSO har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där ansvaret för brandskyddet. Ägaren ska också inventera och rapportera statusen på brandskyddet till kommunens räddningstjänst. Ett skalskydd ska ge skydd mot obehörig tillgång till områden och lokaler. I detta skydd innefattas främst lås- och passersystem och olika tekniska och administrativa system med syften att förhindra obehörigt tillträde till byggnader och dess lokaler. Risken för brandtillbud finns alltid i landstingets lokaler, med större sannolikhet inom vissa verksamheter (ex vis psykiatri, hög andel medicinsk teknik) samt allmänna utrymmen. Att många människor verkar i/passerar vissa lokaler medför större risk till otillbörligt tillträde. Samtidigt finns det många lokaler med skrymslen och fastigheter med kulvertar där det går att vara obemärkt. 2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Komrev, inom PwC, har fått i uppdrag av landstingets revisorer att granska brand- och skalskyddet vid landstingets fastigheter. Den övergripande revisionsfrågan är: Är landstingets styrning och kontroll av brand- och skalskydd för landstingets fastigheter ändamålsenlig och tillfredsställande? Följande kontrollmål har varit grunden för granskningen: Det finns landstingsgemensamma och sjukhuslokala riktlinjer och rutiner för införande och upprätthållande av brand- och skalskydd. Dessa riktlinjer och rutiner tillämpas. Ansvarsfördelningen mellan o division Medicin/Opererande samt dess sjukhusverksamheter o landstingsfastigheter (division Service) o landstingsdirektörens stab (funktionen Säkerhet) o sjukhusens platschefer (division Diagnostik), samt o landstingshusets enhetschef för reception (division Service) är tydlig och dokumenterad of 24

5 Det sker en tillfredsställande rapportering till landstingsstyrelsen om riktlinjer och rutiner samt händelser/tillbud inom området brand- och skalskydd. 3 Metod och avgränsning Vi har inventerat lagar, nationella föreskrifter och rekommendationer samt landstingslokala styrdokument, riktlinjer m fl för området väsentlig dokumentation. Vi har utarbetat en intervjuguide. Utifrån denna har vi intervjuat företrädare för landstingsfastigheter (4 st), landstingets funktion för säkerhet (2 st), divisionscheferna för division Medicin, Opererande och Diagnostik, platscheferna vid Sunderby och Gällivare sjukhus, enhetscheferna vid de granskade vårdenheterna (4 st). Vi har även telefonintervjuat de verksamhetsansvariga (verksamhetschefer) vid de granskade vårdenheterna (4 st). Totalt har 20 personer intervjuats. Vidare har en dialog förts med den brandskyddsinspektör vid Räddningstjänsten, Luleå kommun, som svarar för brandskyddsinspektioner vid Sunderby sjukhus. Vi har genomfört platsbesök vid Sunderby och Gällivare sjukhus samt landstingshuset i Luleå med ett utarbetat granskningsprotokoll som underlag. Nämnda enhetschefer, platscheferna vid de två sjukhusen, företrädare för landstingsfastigheter, landstingets säkerhetschef samt nämnda brandskyddsinspektör har getts tillfälle att faktakontrollera ett utkast av rapporten. 4 Landstingets regler och riktlinjer för säkerhet I landstingets Gemensamma regler och riktlinjer, fastställda av landstingsstyrelsen för 2010, anges syftet med landstingets säkerhetsarbete under rubriken Säkerhet: Säkerhetsarbetet syftar ytterst till att skapa en säkerhet för människor, verksamhet, miljö, egendom och ekonomi och ska bidra till att skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare och medarbetare upprätthålla medborgarnas förtroende för landstinget säkerställa den dagliga driften patienter ska känna trygghet i kontakten med sjukvården. Riktlinjerna är uppdelade i sju säkerhetsområden/delprocesser: Allmän säkerhet Brandskydd Informationssäkerhet Patient säkerhet Driftsäkerhet Kris- och katastrofberedskap Miljösäkerhet of 24

6 Huvudprincipen enligt riktlinjerna är att: Säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer i alla verksamheter. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera säkerhetsfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget ansvarsområde. Samtliga divisioner ansvarar för riskinventering, riskanalys, slutsatser, åtgärder och uppföljning inom eget ansvarsområde. Nödvändiga åtgärder ska genomföras av berörd chef. Enligt landstingets Gemensamma regler och riktlinjer har landstingsdirektören uppdraget att fastställa inriktning och besluta om prioriteringar inom området Säkerhet. Landstingsdirektörens stabs säkerhetsfunktion har därför, utifrån landstingets Gemensamma regler och riktlinjer enligt ovan, reviderat landstingets tidigare Riktlinjer för säkerhet (landstingsdirektörens riktlinjer), där de övergripande principerna fastställts av landstingsdirektören , bilaga 1. I dessa principer återfinns de sju delprocesserna enligt ovan. Dessa säkerhetsprocesser ska bidra till att Skapa en säker vård för patienter Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, förtroendevalda, anställda och studerande Säkerställa den dagliga och vid oförutsedda händelser möjliggöra en situationsanpassad optimal verksamhet inom alla ansvarsområden Skydda landstingets verksamhet, information, egendom och ekonomi Vidta åtgärder som bygger på risk-, händelse- och sårbarhetsanalyser samt uppföljning av en sammanhållen avvikelse- och händelserapportering Interutredningar ska skapa beslutsunderlag i landstinget och kunna stödja andra utredningar vid t ex försäkringsbolag, arbetsmiljöverket, socialstyrelsen och rättsväsendet Säkerhetschefen i landstingsdirektörens stab samordnar landstingets säkerhetsprocess på regional/landstingsnivå och upprättar landstingets säkerhetsplan. Ansvariga för delprocesserna leder arbetet inom eget ansvarsområde, upprättar regional lägesbild för egen delprocess samt företräder delprocessen i det regionala säkerhetsrådet. För beredning av säkerhetsärenden på regional/landstingsnivå finns ett regionalt säkerhetsråd där säkerhetschefen är ordförande. För beredning av sådana frågor på lokal nivå finns lokala säkerhetsråd där platscheferna är ordförande. Rapportering och förslag på åtgärder från det lokala säkerhetsrådet ska redovisas till det regionala säkerhetsrådet. Bilagor till landstingsdirektörens riktlinjer för delprocesserna är f n under omarbetning. En ny utgåva av dessa är på remiss till landstingets divisionschefer och till cheferna inom landstingsdirektörens stab. Målsättningen är att landstingsdirektören genom direktörens ledningsgrupp Säkerhet tar beslut om de nya bilagorna under maj, I samband med detta arbete pågår också en utveckling av landstingets system för avvikelsehantering, Synergi. Målsättningen är att avvikelser eller tillbud inom alla delprocesser ska kunna registreras i Synergi. Idag finns bara en modul i systemet och den gäller för registrering av avvikelser kring patientsäkerheten. Nuvarande riktlinjer för delprocesserna Brandskydd och Allmän säkerhet (där skalskydd ingår) återges inom respektive rubrik nedan of 24

7 5 Resultat 5.1 Brandskydd Regler och riktlinjer Nationella I Lagen om skydd mot olyckor, (LSO 2003:778) anges angående skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar: 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 3 Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenser av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamhet är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap 9 första stycket i luftfartslagen (1957:297). Redogörelsen enligt 3 ovan ska delges kommunen (brandmyndigheten) som använder den som underlag för att bedöma behovet av tillsyn. Syftet med detta krav är att en fortlöpande egenkontroll ska ske av att en jämn och skälig brandskyddsnivå upprätthålls. Redogörelsen ska dels beskriva det byggnadstekniska brandskyddet, dels det organisatoriska brandskyddet (se under avsnitt ). Detta kräver att fastighetsägare och hyresgäst/nyttjare samverkar kring brandskyddsfrågorna, då båda parterna har ansvar och kunskap som ska delges kommunen. Med utgångspunkt från LSO har Statens räddningsverk utfärdat Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). I råden och kommentarerna beskriver Statens räddningsverk Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Dokumentation av brandskyddet (checklista över vad som bör dokumenteras) Tillsyn och kontroll Statens räddningsverk har också i det allmänna rådet tolkat att ett skäligt brandskydd som omnämns i LSO innebär att man även bör bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Med detta menas att arbeta förebyggande för att så långt det går hindra att brand uppstår, men också att olika komponenter måste fungera vid en eventuell brand. I detta arbete ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska delar. För vissa byggnader eller verksamheter bör också det systematiska brandskyddsarbetet dokumenteras. Denna dokumentation är inte samma sak som den dokumentation av brandskyddet som ska lämnas till kommunen enligt LSO of 24

8 Enligt det Allmänna rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Det är också lämpligt att ägare till byggnaden och den som bedriver verksamheten där reder ut vem som ansvarar för olika delar i brandskyddet och gärna reglerar detta i avtal. Finns det redan någon annan form av lednings- och kvalitetssystem inom verksamheten kan det systematiska brandskyddsarbetet med fördel integreras i det, enligt det Allmänna rådet. Enligt det Allmänna rådet bör kommunens (Räddningstjänstens) tillsyn och kontroll av brandskyddsarbetet göra en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid en tillsyn. Ägaren och nyttjanderättsinnehavaren och andra berörda bör också själva kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, vilket också prövas vid tillsynen Landstingsgemensamma I landstingstingets nuvarande säkerhetsriktlinjer för delprocessen Brandskydd anges som mål: Brandskyddsverksamheten ska förebygga att brand uppstår och begränsa skador till följd av brand samt säkerställa en ändamålsenlig och kontinuerlig brandskyddsnivå. Brandskyddsutbildning för personalen skapar trygghet och god handlingsförmåga avseende brand- och utrymningssäkerhet. Ansvaret för delprocessen Brandskydd följer enligt riktlinjerna huvudprincipen linjens verksamhetsansvar på alla nivåer. Fastighetschefen inom division Services (landstingsfastigheter) leder delprocessen på landstingsövergripande nivå. Division Service ( d v s fastighetschefen) ansvarar, i de fall landstinget är ägare, för det tekniska brandskyddet, t ex för fasta installationer, sektioneringar, utrymningsplaner mm samt information till verksamhetsägaren vid förändringar som rör brandskyddet. Respektive verksamhetsägare/verksamhetschef ansvarar för det organisatoriska brandskyddet, d v s att en aktuell plan för åtgärder vid brand finns framtagen. I ansvaret ingår även att utbilda och öva den egna personalen i grundläggande brandskydd, utrymning och hantering av brandsläckningsutrustning. Respektive platschef (sorterar under division Diagnostik) har enligt riktlinjerna samordningsansvar för det lokala systematiska brandskyddet för verksamheter på respektive sjukhus samt vårdcentralerna inom upptagningsområdet. Platschefen har rätt att besluta om stängning och/eller utrymning i samband med brand eller bristande brandskydd. Den operativa ledningen vid brand på sjukhus utövas av platschefen vad gäller evakuering och utrymning. Det som inte ingår i nuvarande riktlinjer är att enhetschefen för reception/vaktmästeri vid landstingshuset har samordningsansvaret för brandskyddet inom landstingshuset. Enhetschefen sorterar under Gemensam service inom division Service. Landstingsfastigheter har utarbetat en intern brandskyddspolicy med definitionen: of 24

9 Med brandskydd avses det samlade arbetet inom NLL Fastigheter med att förhindra och förebygga skador på person, egendom och miljön samt de åtgärder som krävs för att uppfylla krav från myndigheter samt uppfylla den egna ambitionsnivån. Policyn anger också syftet, målet och omfattningen med landstingsfastigheters brandsskyddsarbete. Landstingsfastigheter har tre interna riktlinjer för sitt arbete med brandskyddet: Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd Riktlinjer för organisatoriskt brandskydd Riktlinjer för brandskydd vid projektering och byggnation Här återges i sammanfattning riktlinjerna för byggnadstekniskt- och organisatoriskt brandskydd. Riktlinjer för det byggnadstekniska brandskyddet Syftet med riktlinjerna är att: Redovisa hur byggnadernas brandskydd ska säkerställas i enlighet med de lagar, föreskrifter och rekommendationer som reglerar det byggnadstekniska brandskyddet. Redovisa den brandskyddsnivå som gäller enligt verksamhetens egen ambition. Utgöra ett projekteringsstöd vid om- och nybyggnad för att få en enhetlig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Utgöra en bedömningsgrund vid inventering av det byggnadstekniska brandskyddet. Utgöra ett kunskapsunderlag vid brandskyddsfrågor i samband med systematiskt arbetsmiljöarbete, myndighetsbesiktningar mm. Målet med riktlinjerna är att: Säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig brandskyddsnivå inom de byggnader som tillhör landstinget. Brandskyddsarbetet i samband med projektering, inventering, interkontroll, utbildningar och besiktningar ska kunna utföras effektivt. Det finns flera myndighetskrav i lagar och förordningar som påverkar utformningen av det byggnadstekniska brandskyddet. Riktlinjerna beskriver vilka myndigheter och vilka krav det gäller. Dessutom har landstinget i vissa fall skyddsnivåer över myndighetskraven, vilket i riktlinjerna benämns egen ambition. Riktlinjerna redovisar också vilka byggnadsklasser, vilken verksamhet (byggnads- och lokalkategorier) samt vilken dimensionerad brandbelastning som gäller inom landstingets olika byggnader. Den informationen utgör utgångspunkten för nivån på de brandskyddstekniska krav som anges i riktlinjerna of 24

10 Riktlinjer för det organisatoriska brandskyddet Landstingsfastigheters interna riktlinjer för landstingsfastigheters organisatoriska brandskydd gäller gentemot de driftentrepenörer som förvaltar landstingets fastigheter och ska inte kopplas samman med verksamhets/linjeansvaret för det organisatoriska brandskyddet enligt tidigare beskrivning av landstingets riktlinjer för området Säkerhet. Syftet med riktlinjerna är att: Redovisa hur ett systematiskt brandskyddsarbete avseende organisation, drift och underhåll samt utbildning ska bedrivas i enlighet med gällande regelverk och föreskrifter. Redovisa hur byggnadernas brandskydd kontinuerligt ska underhållas i enlighet med de kravnivåer som anges i riktlinjerna för det byggnadstekniska brandskyddet. Redovisa nivån på drift- och underhållsarbetet avseende tidsintervaller, kontrollinstruktioner samt funktioner för registrering, återkoppling och uppföljning av brandskyddsrelaterat underhåll. Utgöra ett underlag för redovisning vid brandskyddsfrågor i samband med externa kontroller som kvalitetsrevision, myndighetsbesiktningar mm. Målet med riktlinjerna är att: Säkerställa en ändamålsenlig och kontinuerlig brandskyddsnivå inom de byggnader som tillhör landstinget och förvaltas genom NLL Fastigheter. Säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig kunskapsnivå hos NLL Fastigheters personal samt trygghet och god handlingsförmåga i samband med frågor och händelser som berör brand- och utrymningssäkerheten. Systematiskt brandskyddsarbete i samband med drift och underhåll kan bedrivas så effektivt som möjligt. Landstingsfastigheter har upprättat en s k gränsdragningslista, som reglerar vad landstingsfastigheter ansvarar för och som ingår i hyran för nyttjaren och vad som hyresgästen ska ansvara för och bekosta vad gäller brandskyddet. Denna lista definierar därför i viss mån ansvarsförhållandena mellan landstingsfastigheter och nyttjaren/hyresgästen för brandskyddet. Gränsdragningslistan biläggs respektive hyresavtal Inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget Det finns två sidoordnade rutiner för inventering och kontroll av brandskyddet inom landstinget; dels den som ska utföras genom landstingsfastigheters ansvar, dels den som ska utföras utifrån verksamhetsansvaret. Landstingsfastigheters inventering och kontroll utgår från moment i det beskrivna Riktlinjer för det organisatoriska brandskyddet ovan. Här nyttjas i huvudsak olika upphandlade entrepenörer för ändamålet. Som verktyg för planering, registrering och samordning av kontrollen inom olika byggnader används ett speciellt dokument- och pärmbaserat ledningssystem. Tidsintervaller för utförande av de olika kontrollerna registreras och följs upp genom checklistor. Genom kodning av de olika kontrollerna möjliggörs återkoppling och redovisning av kontrollutförande, felfrekvens of 24

11 samt utförd felavhjälpning på detaljnivå inom anläggningarna. Signerade checklistor arkiveras inom landstingsfastigheter, där respektive kommuns räddningstjänst har tillgång till dem vid eventuella tillsyner och inspektioner. En sammanfattande redogörelse för brandskyddet per fastighet lämnas även med viss regelbundenhet av landstingsfastigheter till kommunens räddningstjänst enligt en blankett, utformad av respektive kommuns räddningstjänst (exempel från Luleå kommun, bilaga 2). Inventering och kontroll utifrån verksamhetsansvaret (linjeorganisationen) har som stöd två checklistor. Checklista Systematisk brandskyddskontroll för nyttjare (bilaga 3). Denna kontroll ska genomföras årligen, eller mer ofta om omständigheterna så kräver. Den ifyllda checklistan ska förvaras inom respektive vårdenhet. Checklista Brandskyddskontroll årlig redogörelse för nyttjare (bilaga 4) som översiktligt sammanfattar aktiviteterna inom respektive vårdenhets brandskyddsarbete under rubrikerna Organisation, Egenkontroll, Handlingsplan samt Utbildning och introduktion. Enligt beskrivna landstingsgemensamma riktlinjer för brandskydd ska checklistan sändas till respektive platschef eller divisionschef för att sedan sändas till division Service. Vid våra platsbesök vid sjukhusen har vi funnit olika rutiner för hur vårdenheterna hanterar dessa checklistor, hur platscheferna är inblandade samt att det finns en osäkerhet över hur dessa rutiner ska tillämpas. Mer om detta under avsnittet Iakttagelser från arbetsplatsbesök. Inom landstingshuset används inte dessa två sistnämnda checklistorna Utbildning i brandskydd inom landstinget Landstinget har lagt mycket kraft på att ge alla anställda utbildning i förebyggande brandskydd och hur man ska agera då brand uppstår. Landstinget har länge haft som krav att all personal ska genomgå utbildning i grundläggande brandskydd. En första omgång påbörjades 2002 och slutfördes 2007 av Svenska brandskyddsföreningen i samarbete med den lokala räddningstjänsten. Under 2009 påbörjades en ny utbildningsomgång, nu med företaget Firetech som leverantör. Det är platschefen vid respektive sjukhus som samordar utbildningarna. Platschefen vid Sunderby sjukhus samordnar även utbildning vid övriga landstingets fastigheter i Luleå-Boden området. Målsättningen med utbildningen är Kännedom om Lagen om skydd mot olyckor Förstå och planera för systematiskt brandskyddsarbete Förebygga och handla rätt vid brand Känna till lokal brandinstruktion Förstå konsekvens av brand Cheferna inom landstinget har en speciell, mer genomgripande utbildning än övrig personal, utifrån sitt arbetsmiljöansvar of 24

12 Hittills har över 50 procent av all personal i landstinget deltagit i utbildningarna som fortsätter enligt ett rullande planeringsschema vid sjukhusen och övriga landstingsägda fastigheter Rapportering av tillbud inom landstinget Det är respektive verksamhetsägare (verksamhetschef) som ansvarar för att det finns systematiska och dokumenterade rutiner för tillbudsrapportering vid risk för brand eller då brand uppstått. Säkerhetsfunktionen vid landstingsdirektörens stab har utformat en blankett Händelserapport, Norrbottens läns landsting (bilaga 5), på vilken negativa händelser ska rapporteras, bl a brandtillbud (gäller även för tillbud kring skalskyddet enligt nästa huvudavsnitt). Som rutin ska den ifyllda blanketten sändas till aktuell platschef. Detta sker inte alltid. Vid en vårdavdelning vi besökt kände personalen inte heller till blanketten. De blanketter som ändå sänds till respektive platschef arkiveras i en pärm inom platschefens kansli. Inom landstingshuset används inte denna blankett, men utveckling av rutiner för tillbudsrapportering pågår. Rapportering av tillbud till landstingsfastigheter sker både från verksamheten och från de entrepenörer som enligt avtal svarar för fastighetsskötsel inom landstinget. Anmälan från entrepenörerna sker via en speciellt utformad blankett som sänds från entrepenören till landstingsfastigheter. Landstingsfastigheter registrerar uppgifterna från blanketten i landstingets avvikelsesystem Synergi. Som nämnts finns idag i Synergi endast en modul för rapportering inom området Patientsäkerhet. Detta medför att landstingsfastigheter är tvungen att registrera sina avvikelser/händelserapporter i den modulen Rapportering till landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är övergripande ansvarig för landstingets säkerhet enligt landstingets Gemensamma regler och riktlinjer och då även för brandskyddet. Vi har därför gått igenom samtliga styrelseprotokoll från 2007 fram till idag. Ingen information om vilka rutiner och ansvarsförhållanden mm som gäller kring det förebyggande brandskyddsarbetet har lämnats till landstingsstyrelsen under denna studerade period. Vid ett tillfälle ( ) redovisades två brandtillbud till styrelsens i landstingsdirektörens rapport. Ett gällde tillbud vid vuxenpsykiatrin i Öjebyn och ett gällde tillbud vid vuxenpsykiatrin i Gällivare sjukhus. Slutsatserna från dessa tillbud var att ingen patient eller personal kom till skada av tillbuden. Vid ett annat tillfälle ( ) redovisades ett ärende i landstingsdirektörens rapport om en händelse som har beröring med brandtillbud. Det var vid en testkörning av reservkraften vid Sunderby sjukhus då en s k UPS kraft, ett batteri som ska försörja känslig utrustning de sekunder det tar för reservkraften att starta, som överbelastades. Delar av sjukhuset blev strömlösa, bl a serverhallen där majoriteten av serverutrustningen och datalagringen för landstinget finns Iakttagelser från arbetsplatsbesök Här redovisar vi intrycken från våra arbetsplatsbesök vid Sunderby sjukhus, Gällivare sjukhus och landstingshuset. Detta har genomförts enligt följande; of 24

13 Platscheferna vid sjukhusen, inklusive rundvandring inom sjukhusen Enhetscheferna för akutmottagningen och avd 43 (allmän geriatrik, palliation), Sunderby sjukhus, inklusive rundvandring i vårdenheternas lokaler Enhetscheferna för akutmottagningen och avdelning för medicinsk rehabilitering och stroke, Gällivare sjukhus, inklusive rundvandring i lokalerna Enhetschefen för receptionen/vaktmästeri, landstingshuset i Luleå, inklusive rundvandring i lokalerna Vi ger först en generell beskrivning av våra intryck. Därefter beskriver vi våra iakttagelser per sjukhus och från landstingshuset Allmänt Ansvar Utifrån våra intervjuer uppfattar vi en allmän otydlighet kring ansvarsförhållandena för brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete. Vi ser en otydlighet i platschefens/enhetschefen landstingshusets ansvar, roll och mandat vad gäller brandskyddsarbetet. För platscheferna förstärks detta då ansvaret för det organisatoriska brandskyddet enligt riktlinjerna ligger i linjen, d v s ett verksamhetsansvar, där platschefen inte har någon position. Vi har inte heller funnit något mer formellt uttalet krav på platschefens uppgift inom området, förutom ett allmänt samordningsansvar och mandat att stänga vissa verksamheter vid brandtillbud. Vilka rättigheter och bemyndiganden har platschefen i förhållande till exempelvis de som är verksamhetsansvariga? är ungefär en fråga som i princip alla intervjuade ställt i sammanhanget. Vi märker från verksamheten ofta ett önskemål eller behov av att kommunicera med platschefen i brandskyddsfrågor och sända nämnda egenkontroller (checklistor) till denna funktion. Samtidigt brister ibland informationen från verksamheten till platschefen, så tillvida att verksamheten i vissa fall går direkt till landstingsfastigheter utan några formella rutiner. Våra iakttagelser kring platschefens roll ligger i linje med de iakttagelser som gjordes i revisionsrapporten Säkerhets- och arbetsmiljöarbetet med inriktning mot hot och våld i verksamheterna (Norrbottens läns landsting, mars 2010): Platschefens roll när det gäller säkerhetsfrågor avseende hot och våld uppfattas inte som tydlig, vilket negativt påverkar platschefens roll att få tillgång till information om t ex inträffade händelser. Detta i sin tur påverkar platschefens möjligheter att samordna säkerhetsarbetet inom sjukhuset. Vi ser även en otydlighet kring enhetschefernas ansvar vad gäller brandskyddet. Det tycks som om många enhetschefer informellt fått sig tilldelat ett sådant ansvar utifrån just enhetschefsrollen. Förutom platschefen verkar inte enhetscheferna ha någon att föra dialog med och ställa frågor till kring brandskyddsfrågor, samtidigt som man är osäker på platschefens mandat. Det kan gälla olika praktiska frågor, men även utarbetande av evakuerings- och utrymningsplanering (se nedan). Även enhetschefen för reception/vaktmästeri vid landstingshuset uttalar en osäkerhet över den funktionens ansvar för brandskyddet of 24

14 Enligt Statens räddningsverks allmänna råd (se sidan 8) bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig. Vi har inte funnit att sådana utsetts inom sjukhusen (fast det ligger nära till hands att detta informellt innehas av enhetscheferna enligt ovan). Vid en sökning inom landstingets databas interna nätverk har vi funnit att sådana formellt har utsetts vid ett antal vårdcentraler i länet. Vid vår diskussion med en brandinspektör vid Räddningstjänsten i Luleå, som bl a inspekterar Sunderby sjukhus, måste Statens räddningsverks bör-krav tolkas som ett skallkrav för brandskyddsansvarig och utnämningen måste därför ske formellt och dokumenterat. De verksamhetschefer vi talat med är medvetna om sitt verksamhetsansvar inom området, men kanske inte prioriterat detta nämnvärt. Bl a har inte brandskyddsansvariga enligt ovan utsetts och inga brandskyddsplaner eller riskanalyser genomförts enligt nedan. Inom verksamheten upplevs även en viss osäkerhet kring landstingsfastigheters ansvar och roll kring det organisatoriska brandskyddet (fast det är inte alla som är medvetna om detta begrepp). Det gäller frågor kring den praktiska hanteringen kring brandskyddet och vilket ansvar landstingsfastigheter har för detta och vilken hjälp man kan få därifrån. Det finns också en osäkerhet i verksamheten över vem som har ansvaret i allmänna utrymmen, speciellt kulvertar. Det gäller främst frågor om vem som ansvarar för förvaring av gods i kulvertarna och i allmänhet hålla ordning och reda i dessa utrymmen. Planer, planering, riskanalyser Säkerhetsportalens riktlinjer för Brandskydd anger att respektive verksamhetsägare, i egenskap av ansvarig för det organisatoriska brandskyddet, ska se till att det finns en aktuell plan för åtgärder vid brand, en lokal brandskyddsplan. Även i det OH-material som redovisas i den brandutbildning som fortlöpande pågår nämns att Verksamhetsägaren (verksamhetschef/enhetschef) ansvarar för att aktuell plan för åtgärder vid brand finns framtagen. Vid de enheter vi besökt har vi inte funnit att sådana planer upprättats. Det gäller också för landstingshuset. De platschefer vi intervjuat känner heller inte till att några sådana planer upprättats inom respektive sjukhus vårdenheter. Gällivare och Kiruna sjukhus har ett dokument, Rutiner för intern brandskyddskontroll och riskhantering från maj Dokumentet finns inte på landstingets intranet och är inte känt av vårdpersonalen. Varje vårdenhet vid sjukhusen ska utarbeta lokala utrymningsplaner i händelse av brand. Dessa ska vara ett komplement till de allmänna evakueringsplaner som är uppsatta på strategiska ställen i olika lokaler. Vid de enheter vi besökt har vi inte funnit några sådana utrymningsplaner. I Sunderby sjukhus Lokal katastrof- och beredskapsplan finns som bilaga ett mindre dokument Åtgärder vid brand och/eller rökutveckling. I Gällivare sjukhus Lokal katastrof- och beredskapsplan finns också som bilaga Åtgärder vid brand och/eller rökutveckling som är lite mer omfattande. Vi har inte funnit att vårdenheterna vid sjukhusen eller vid landstingshuset arbetar med lokala riskanalyser (scenarios) för att förebygga brandtillbud eller för vad som kan hända vid olika typer av brandtillbud och vilka åtgärder som då bör vidtas of 24

15 Utbildning Utbildning av anställda vid de sjukhus vi besökt och landstingshuset har fungerat tillfredsställande. Utbildningen har dels gällt teoretisk brandutbildning, dels praktisk genomgång vid respektive arbetsplats. Enligt den tjänsteman inom platschefens kansli, Sunderby sjukhus, har en teoretisk brandutbildning genomförts för chefer på alla nivåer vid dessa Sunderby sjukhus och landstingshuset. Men här har tyvärr divisionschefer och verksamhetschefer visat ett lågt intresse Sunderby sjukhus Kulvertarna som i källarplan sammanbinder olika huskroppar inom sjukhuset och som via dörrar leder till rum, främst för förvaring av utrustning, gods och textilier, ger ett skräpigt intryck. Mängder med brandfarligt gods (trä, papper, tyg, plast etc) är placerat kring kulvertarnas sidor. Flera dörrar till rum som är klassade som brandceller står öppna. I ett rum där städutrustning förvaras, blandas ett större antal plastflaskor med handsprit med stora pappersrullar (för handtorkning mm) tillsammans med städmaskiner som står på elektrisk uppladdning. Dörrarna till detta rum är uppkilade med sopskyfflar. Stora transportvagnar för rena och smutsiga arbetskläder står i kulvertarna i närheten av sjukhusets tre klädautomater. I ett trapphus källarplan, som leder till en kulvert, står ett vanligt bordtennisbord uppställt. Detta täcker nästan hela ytan av trapphusets golv. Vid en avdelning vi besökt saknas timer till kökets spis och till andra elektriska hushållsutrustningar. Vissa vårdsalar inom avdelningen är belägna i ett husskepp på ett sådant sätt att patienter, vid eventuell utrymning p g a brand, måste evakueras via ett smalt trapphus. Att nyttja den horisontella evakueringen, som rekommenderas av Räddningstjänsten, vid brand i detta kök går då inte. Den avdelningen har dock ett smart kortsystem, s k brandkort i händelse av brand. Om ett brandtillbud inträffar ska personalen ta sig till sköterskeexpeditionen där korten finns och ta ett kort allt eftersom. På varje unikt kort står angivet ett antal åtgärder som måste vidtas vid brand. En katastrofpärm finns vid sköterskeexpeditionen. Utrymningsvägar och nödutgångar samt släckutrustning är markerade enligt normerna. Släckutrustningen finns i tillräcklig omfattning och placerade enligt normerna Gällivare sjukhus Sjukhusets kulvertar i källarplan är rena och utan gods efter väggarna. Det finns goda förvaringsutrymmen i rum i anslutning till kulvertarna. En speciell anställd har till uppgift att hålla kulvertarna rena och fria från gods. Branddörrar till brandceller hålls stängda, utan uppkilningar. Två brandcellsdörrar som är ingång till/från en bred korridor till akutmottagning, centraloperation, intensivvårdsavdelning, uppvakningsenhet mm står vid vårt besök helt vidöppna, utan möjlighet att stängas (vi försökte med handkraft). Problemet var anmält till den lokala fastighetsenheten fyra dagar innan vårt besök, men ingen åtgärd. Det finns stora problem med akutmottagningens lokaler, som indirekt kan påverka brandskyddet. Mer om detta under nästa avsnitt (skalskydd) of 24

16 Katastrofpärmar förvaras vid sköterskeexpeditionerna. Utrymningsvägar och nödutgångar samt släckutrustning är markerade enligt normerna. Släckutrustningen finns i tillräcklig omfattning och placerade enligt normerna, Vid sjukhuset har platschefen berett plats för en praktikant från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och dess utbildningsplats i Sandö, Ångermanland. Praktikantens uppgift är att inventera brandskyddsläget vid sjukhuset, genomföra utbildningar i systematiskt brandskydd samt upprätta en brandskyddspärm för vårdpersonalen. Möjligen kommer pärmen att bli gemensam för hela landstinget Landstingshuset Landstingshuset står under en omfattande renovering. Vid flera tillfällen har vi uppmärksammat att dörrar till brandceller varit uppkilade av byggnadsarbetare för att underlätta in- och utförsel av byggnadsmaterial- och utrustning. Under 2009 infördes ett nytt tekniskt brandlarmssystem i fastigheten med nya akustiska och visuella larmsignaler samt en delvis ny släckutrustning. Släckutrustningen är markerad och placerad enligt gällande normer. 5.2 Skalskydd Med skalskydd menas olika former av tillträdesbegränsningar med syfte att försvåra intrång till eller inom fastigheter, områden och lokaler. Skalskydd utgörs av en anläggnings ytterväggar, golv och tak, inklusive dörrar, portar, fönster och luckor. Med ett sådant skydd ska det i princip vara omöjligt, eller ta lång tid, vara besvärligt och ibland förenat med buller för eventuella inkräktare att ta sig in i anläggningen. Skalskydd kan delas upp i yttre skalskydd och inre skalskydd. Yttre skalskydd innebär skydd mot intrång in i en fastighet. Inre skalskydd är ett kompletterande skydd till känsliga områden i inre lokaler som kan behöva ett högre skydd, t ex medicinförråd, sterilförråd, operationssalar, intensivvårdssalar, serverhallar eller utrymmen med radioaktivt material. Skalskyddet utgörs främst av tekniska system och rutiner för låsning av entrédörrar, tekniska- och administrativa system för hantering av nycklar samt datoriserade system för hantering av in- och utpassering med användande av koder kombinerat med magnetiskt läsbara kort. Till skalskydd räknas också inbrottslarm, ingångsdetektorer, kameraövervakning, tillsyn genom ronderande väktare samt mekaniska skydd (galler, förstärkt materialval för portar, dörrar, fönster, luckor etc) Regler och riktlinjer Landstingsgemensamma I landstingstingets nuvarande riktlinjer för delprocessen Allmän säkerhet anges: Medborgare i olika roller, patienter, besökare och anställda ska känna trygghet och säkerhet då de besöker landstingets verksamheter. Detta nås genom ett systematiskt förebyggande arbete of 24

17 Delområden: Penninghantering/bedrägeri/förskingring Tillträdesskydd/låsning Försäkringar skydd mot hot och våld Stöldförebyggande åtgärder Riktlinjerna är som nämnts under omarbetning. Ansvaret för den allmänna säkerheten följer enligt riktlinjerna huvudprincipen linjens verksamhetsansvar på alla nivåer. Säkerhetschefen i direktörens stab har enligt riktlinjerna det övergripande ansvaret för allmän säkerhet inom landstinget. Säkerhetschefen är därför processledare för delprocessen. Säkerhetschefen är landstingets formella kontaktperson med polis och rättsväsendet Platschefen leder delprocessen vid sjukhus och dess upptagningsområde. Platschefen har mandat att stänga samt utrymma del eller hela sjukhus i samband med hot. Enligt ett speciellt rutindokument har enhetschefen för reception/vaktmästeri eller dennes tillförordnande ett särskilt säkerhetssamordningsansvar för landstingshuset. I detta ingår även ansvar för uppföljning av avvikelser, incidenter och händelser i den fastigheten. Landstingets säkerhetschef och enhetschefen kan enligt dokumentet vidta säkerhetshöjande åtgärder vid en förhöjd hotbild. Inom landstinget ansvarar landstingsfastigheter för den största delen av det yttre skalskyddet och verksamheterna/vårdenheterna för det inre skalskyddet kring verksamheternas lokaler samt för det yttre skalskyddet utöver landstingsfatigheters normerande skydd (högre ambition än landstingsfastigheters normer). För inre skalskydd till/från eller inom allmänna utrymmen som hissar, entréhallar, allmänna korridorer och kulvertar är landstingsfastigheter ansvarig. I ett landstingsgenerellt hyresavtal, som upprättas mellan landstingsfastigheter och respektive verksamhetsföreträdare (enligt en speciell förteckning), anges att Det åligger hyresgästen att utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för giltigheten av hyresgästers affärs- och företagsförsäkring Inventering och kontroller av skalskyddet inom landstinget Mellan åren 2003 och 2006 genomförde säkerhetsfunktionen inom landstingsdirektörens stab med stöd av en extern konsult strukturerade uppföljningar av säkerhetsarbetet inom landstingets fastigheter utifrån ett speciellt protokoll. Vad gäller området Allmän säkerhet ställdes frågor som Finns rutiner för skydd av personal och patienter mot hot/våld/överfall? Hur och var förvaras kontanta medel? Är lokalerna larmade, helt eller delvis? Har städpersonalen tillträde till känsliga utrymmen? Sker städning under ordinarie arbetstid? Är städpersonalen anställd av NLL eller extern entreprenör? Vem har ansvaret att informera städpersonal? of 24

18 Ett skriftligt protokoll från uppföljningen sändes till säkerhetsfunktionen inom landstingsdirektörens stab. Fr o m 2007 ska, enligt landstingets säkerhetsfunktion, verksamhetsägaren/verksamhets-chefen svara för denna uppföljning, men tillvägagångssättet och strukturen i uppföljningen ska vara i stort densamma som tidigare. Vi har dock inte funnit att denna rutin är i drift idag. Landstingshuset har inte omfattats av dessa rutiner Rapportering av tillbud inom landstinget Det finns idag ett system/rutin för rapportering av intrång/intrångsförsök. I likhet med rapportering av brandskydd ska respektive verksamhetsägare (verksamhetschef) ansvara för att det finns systematiska och dokumenterade rutiner för tillbudsrapportering vid risk för otillbörligt tillträde till lokaler eller då ett sådant tillträde uppstått. Säkerhetsfunktionen vid landstingsdirektörens stab har som nämnts utformat en blankett Händelserapport, Norrbottens läns landsting (bilaga 5) där negativa händelser ska rapporteras, bl a brandtillbud och intrång/intrångsförsök. Som rutin ska den ifyllda blanketten sändas till aktuell platschef. Inom landstingshuset används inte denna blankett för rapportering av otillåten intrång, men utveckling av denna rutin pågår Iakttagelser från arbetsplatsbesök Här redovisar vi intrycken från våra arbetsplatsbesök vid Sunderby sjukhus, Gällivare sjukhus och landstingshuset. Vi ger först en allmän beskrivning av våra intryck. Därefter beskriver vi våra intryck per sjukhus och landstingshuset Allmänt Landstingsfastigheter svarar för det yttre skalskyddet och för det inre skalskyddet i allmänna utrymmen. Men, samtidigt är säkerhetschefen delprocessägare/ansvarig för delprocessen Allmän säkerhet (där skalskydd ingår), vilket ger ett något otydligt intryck, enligt vissa intervjuade. För det inre skalskyddet för allmänna utrymmen inom sjukhusen som entréer och kulvertar upplevs en osäkerhet från verksamheten över landstingsfastigheters och verksamhetens ansvar. Landstingsfastigheter uppger att den enheten har ansvaret. Men det finns många verksamheter som verkar i kulvertar, främst personal från division Service (transport, förråd, textilier, arbetskläder), men även vårdpersonal. Här finns alltså en osäkerhet över landstingsfastigheters ansvar och verksamhetsansvaret. En fråga som kan illustrera osäkerheten är vem som har ansvar för allt gods som placeras/förvaras efter kulvertarnas väggar inom Sunderby sjukhus enligt nedan och hur långt det personliga ansvaret går. I likhet med brandskyddet finns även för skalskyddet en otydlighet över platschefernas ansvar och mandat. Detta är utförligt beskrivet tidigare i rapporten. Rutiner för utkvittering/tillbakalämning och avaktivering av passagekort är ändamålsenliga, tydliga och dokumenterade vid sjukhusen. Här uppfattar vi också att rutinerna tillämpas. All passage där det krävs tillgång till personliga passagekort loggas of 24

19 Det finns ändamålsenliga inre skalskydd till särskilt känsliga utrymmen, som läkemedelsförråd och sterilförråd. Exempelvis har bara sjuksköterskor tillträde (via kort eller nycklar) till läkemedelsförråden. Vad gäller passagesystem inom landstingshuset, se under rubrik Inga riskanalyser/scenarios - vad som kan hända och vad som bör göras för att motverka otillbörliga intrång sker inom vårdenheterna eller inom landstingshuset. Vid sjukhusen har städpersonal inte tillträde till, eller står under bevakning, vid städning av särskilt känsliga utrymmen som läkemedelsförråd och sterilförråd eller till utrymmen där patientinformation är synlig. Vid landstingshuset har patientnämndens kanslipersonal tillgång till sekretessbelagt patientinformation. Sådan dokumentation i pappersform förvaras i ett kassaskåp och dokument ligger inte framme vid städning av lokalerna Sunderby sjukhus Inom sjukhuset är det lätt för utomstående att obemärkt och utan någon legalt ärende ta sig ner i kulvertarna i källarplan (under kontorstid, därefter är dörrarna till kulvertarna låsta). Det är bara att gå nedför trapporna från entréplan för att komma dit. Sedan nere i kulvertarna finns det många skrymslen, olåsta dörrar till lokaler, och omfattande gods (se ovan) att gömma sig bakom. Det är därför också relativt lätt att dröja sig kvar i kulvertarna och därifrån via hiss och trappor ta sig till andra delar av sjukhuset. Det finns fem olika vägar att obevakat kunna ta sig till eller från akutmottagningen. Speciellt lätt är detta via korridor från sjukhusets allmänna entré och ett trapphus från en kulvert. Nu diskuteras att uppföra en glasad vägg med låsbar dörr mellan nämnda korridor till akuten och akutmottagningen. Allmänt uppges i intervjuer att obehöriga enkelt kan ta sig in på vårdavdelningar utan att ha ett ärligt ärende. Det finns många ställen att gömma sig på. Och personalen är inte så bra på att fråga personer om avsikten med besöket och att be dem legitimera sig. Det har förekommit ett antal stölder inom sjukhuset. Ett i massmedia uppmärksammat var stöld av ett större antal persondatorer ur ett källarförråd under hösten Det har även varit stöld av sprutor/kanyler från ett för tillfället olåst sterilförråd samt stölder av patienters kontanter vid ett antal avdelningar. Ett vaktbolag ronderar i sjukhuset kvälls- och nattetid, framför allt i husets allmänna utrymmen. Akutmottagningen har en egen vakt (bekostas av division Opererande) kvällar och nätter. I vissa fall ronderar den allmänna vakten även inom akutmottagningen. Under hösten 2010 arbetade Sunderby sjukhus med en s k Systematisk händelseanalys. Det gällde ett patientfall, där en orolig och dement patient rymde från sin vårdavdelning genom att öppna en dörr i ett trapphus. Efter flera timmar påträffades patienten av vakten i ett oinrett källarrum. Dörren till det oinredda rummet utgjorde en nödutgång och var rustad med nödlås. Utifrån händelseanalysen framkom ett antal åtgärdsförslag som generellt skulle förhindra att motsvarande händelser kan ske igen of 24

20 Gällivare sjukhus Dörrar som leder in i kulvertar i källarplan är låsta. Hiss till det nedersta kulvertplanet är låst och här fordras nyckel för tillträde. Kulvertarna är, som tidigare beskrivits, rena och fria från gods. Akutmottagningens lokaler är inte ändamålsenliga och tillfredsställande ur skalskyddssynpunkt (men även med tanke på arbetsmiljön och patientsäkerheten). Behovet av ombyggnation och nya lokallösningar är akut. Patienter besöker som rutin akutmottagningen via sjukhusets ambulansintag. Kvällstid är denna dörr till akutmottagningen låst. Vid påringning kvällstid måste personal bege sig till ambulanshallen för att öppna, vilket för många känns olustigt. Något egentligt väntrum för besökare till akutmottagningen finns inte, utan endast ett antal sittplatser i en korridor. Personalen har ingen visuell kontakt med de patienter som befinner sig denna korridor. Receptionen är liten och möjlighet till enskilda samtal med sekretess är i det närmaste obefintlig. Företrädare för akutsjukvården har p g a lokalernas beskaffenhet i ett brev till landstingsledningen ( ) föreslagit att en behovsanalys för Projekt ombyggnation av akutmottagningen, Gällivare sjukhus bör påbörjas. Här ställs också ett antal krav på lokalerna och ett antal funktionskrav så att en dräglig och säker arbetsmiljö kan uppnås. Inget svar har hittills kommit till akutmottagningen med anledning av brevet. Som beskrivits under avsnittet Brandskydd ovan är en branddörr till akutmottagningen olåst och vid vårt besök var den inte möjlig att stänga. Detta påverkar naturligtvis även skalskyddet. En ytterligare dörr, närmare akutmottagningens, centraloperations och intensivvårds-avdelningens lokaler är möjlig att öppna av vem som helst. Ändå står det ett anslag på denna dörr Ring på klockan och avvakta att personalen kommer och öppnar. Läget innebär alltså att vem som helst har tillträde till de lokaler där intensivvårdsbehandling, operationer, akutverksamhet mm bedrivs. Ett vaktbolag ronderar inom sjukhuset nattetid med slumpmässiga besök. Det finns även ett speciellt avtal med vaktbolaget som innebär att personal därifrån ska inställa sig inom 20 minuter efter det att larm om en negativ situation uppstår. Sjukhusets vuxenpsykiatriska enhet utarbetade under 2008 Hypotetiska risksituation, d v s negativa situationer som kan inträffa med patienter som vårdas inom enheten. Detta har skett under rubrikerna Rymningsförsök inifrån, Fritagningsförsök, Fysisk skada på avdelningen, Självskada, Kommunikation med omvärlden samt Psykisk skada Landstingshuset Vid landstingshuset ska ett nytt passagesystem med nya personliga passagekort införas under våren Systemet kommer att anslutas till landstingets interna nätverk. Nya, strikta rutiner kommer också att införas för tilldelning av kort, fler låsta dörrar samt rutiner för hur tillfälliga landstingsanställda, entrepenörer och besökare får tillträde till fastighetens utrymmen. Rutinerna är sammanfattade i ett rutindokument, underskrivet av landstingsdirektören. Receptionens personal ämnar att bjuda in sig till landstingshusets olika avdelningar för en information om hur dessa rutiner ska gå till. Huvud- och underentrepenörerna har under nuvarande ny- och ombyggnation en förteckning över tilldelade kort och nycklar till vissa lokaler i fastigheten of 24

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Brand och skalskydd. Brand- Leif Karlsson David Emanuelsson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Brand och skalskydd. Brand- Leif Karlsson David Emanuelsson Revisionsrapport Brand och skalskydd Brand- Leif Karlsson David Emanuelsson Brand- och skalskydd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.3

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Landstinget i Värmland

Landstinget i Värmland Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av landstingets revisorer November 2015 Landstinget i Värmland Granskning av brand- och skalskydd Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1.

Läs mer

Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset

Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset Förslag - Revisionsrapport Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping Landstinget i Östergötland Hans Rinander, Eva Andlert Cert. kommunala revisorer Förslag Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Revisionsrapport. Mjölby kommun. Granskning av brandskydd på. äldreboenden. Marlen Dagersten. maj 2013

Revisionsrapport. Mjölby kommun. Granskning av brandskydd på. äldreboenden. Marlen Dagersten. maj 2013 Revisionsrapport Granskning av brandskydd på äldreboenden Mjölby kommun Marlen Dagersten maj 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en större

Läs mer

Datum: 2015-03-04 Version: 4

Datum: 2015-03-04 Version: 4 Rutin Regionservice Organisatoriska Brandskydd 1. Allmänt Riktlinjer Brandskydd för Region Skåne fastställd av Regionstyrelsen 2005-02-03, 19 gällande från 2005-03-01 ska tillämpas i Regionservices brandskyddsarbete.

Läs mer

SBA Systematiskt BrandskyddsArbete

SBA Systematiskt BrandskyddsArbete SBA Systematiskt BrandskyddsArbete Anders Lundberg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Mars/April 2015 Var kommer SBA ifrån? Ett brandskydd i skälig

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Vårdanläggning

Systematiskt brandskyddsarbete Vårdanläggning Systematiskt brandskyddsarbete Vårdanläggning Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större vårdanläggning. Informationen under

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD Systematiskt brandskyddsarbete Komplicerad Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.

Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-11-05 DNR SN 2014.206 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.

Läs mer

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd Österåkers Kommun 2016-05-25 Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett organiserat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan Version 1.3 2009-08-20 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Brandskyddsplan INNEHÅLL BRANDSKYDDSPLAN ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 3 MÅL 3 FÖREBYGGANDE ARBETE 3 SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER 4 ANSVARSFÖRDELNING INTERNT/EXTERNT

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Brand- och skalskydd vid landstingets sjukhus. Landstinget i Jönköpings län. Hans Rinander och Jean Odgaard

Revisionsrapport. Brand- och skalskydd vid landstingets sjukhus. Landstinget i Jönköpings län. Hans Rinander och Jean Odgaard Revisionsrapport Brand- och skalskydd vid landstingets sjukhus Landstinget i Jönköpings län Hans Rinander och Jean Odgaard November 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund

Läs mer

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan 1 Upprättad: 080707/AC Reviderad: 080909 /JH Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.) Objekt:

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Typ: större gymnasieskola/industri>20anställda/samlingslokal>150besökare/ varuhus/hotell/kulturbyggnader/motsvarande Följande exempel är en beskrivning av

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori räknas objekt där kraven på det systematiska brandskyddsarbetet är högre. Många objekt i denna kategori omfattas av kraven om skriftlig redogörelse

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER 2 Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete Håbo kommun ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt SRVFS (2003:10) och

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under respektive

Läs mer

Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen

Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Amf Datum 1 (6) 2016-02-16 Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Innehållsförteckning 2 (6) Allmänt... 3 Säkerhetsorganisation... 3 Riskanalysarbete... 4 Skadeförebyggande

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn Alltid redo? Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal skulle hantera en eventuell brand. Om inte då är det dags att börja

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Brand- och skalskydd vid äldreboenden

Brand- och skalskydd vid äldreboenden Revisionsrapport Brand- och skalskydd vid äldreboenden Övertorneå kommun Hans Rinander Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och vår bedömning 1 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Revisionsfråga och granskningsmål

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Riktlinjer för tillträdesskydd Landstinget i Kalmar län

Riktlinjer för tillträdesskydd Landstinget i Kalmar län Riktlinjer för tillträdesskydd Landstinget i Kalmar län Säkerhets- och beredskapsenheten Fastställt av XXXXXXXXXXXX 200x-xx-xx Gäller från och med 200x-xx-xx Version 4 1 Innehåll Sid Innehåll 1 Inledning

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Vårdanläggning

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Vårdanläggning Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Vårdanläggning Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en vårdanläggning. Exemplet är

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete för

Systematiskt brandskyddsarbete för Södermalms stadsdelsförvaltning Brandskyddspolicy Sida 1 (6) 2014-05-06 Systematiskt brandskyddsarbete för 1. Brandskyddspolicy Stockholms stad ska upplevas som en vacker, ren och trygg stad. För att leva

Läs mer

Brandskyddspolicy. Brandskyddspolicy KS Fastställt av kommunstyrelsen Giltigt tillsvidare

Brandskyddspolicy. Brandskyddspolicy KS Fastställt av kommunstyrelsen Giltigt tillsvidare Brandskyddspolicy KS 2013 00733 Fastställt av kommunstyrelsen 2013 11 11 313 Giltigt tillsvidare Brandskyddspolicy Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-11-14 Gunnar Åberg Mathias

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN: Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen Antagna av SN: Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Ansvar... 4 Tekniskt brandskydd... 4 Organisatoriskt brandskydd... 4 Samordningsansvar

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet 1 (9) Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Omfattning... 2 1.2. Syfte

Läs mer

Bilaga 1: Brandskyddspolicy

Bilaga 1: Brandskyddspolicy Bilaga 1: Brandskyddspolicy Inledning Med systematiskt brandskyddsarbete avses det tekniska och organisatoriska brandskydd som ska upprätthållas i syfte att minimera personskaderisker och att minimera

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större industri. Exemplet

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Denna nivå omfattar komplexa samlingslokaler t.ex. Teatrar, Köpcentra, Nöjespalats och större sjukhus, hotell och industrier med komplicerade utrymningsförhållanden

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en grundskola.

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet Räddningstjänsten Västerlånggatan 21 575 32 Eksjö Tel 0381-368 81 Fax 0381-132 95 www.eksjo.se Skriftlig redogörelse Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE KOMMUNGEMENSAMT STYRDOKUMENT Dnr KS/2012:40 2012-01-27 Version 1 Handläggare Eva Hamberg Kommunledningskontoret Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Brandutbildning Nothemmet Andreas Paulsson / Laila Thomasson Hans Svensson / Lennart Ericsson

Brandutbildning Nothemmet Andreas Paulsson / Laila Thomasson Hans Svensson / Lennart Ericsson Brandutbildning Nothemmet Andreas Paulsson / Laila Thomasson Hans Svensson / Lennart Ericsson AKTUELLA LAGAR Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Statens

Läs mer

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning Landstingsstyrelsens förvaltning Administration 1 (6) Handläggare: Hendry Andersson Rickard Fröling Locum AB Landstingsstyrelsen Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning med förslag till

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD Allmänt T illståndshavaren är huvudansvarig för säkerheten på anläggningen. I Lagen om brandfarliga

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil Munkedal Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastiongatan 14 451 50 Uddevalla Telefon vx 010-161 55 00 Telefax

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige

SÄKERHETSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige SÄKERHETSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-31 26 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver vad

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Nivå mellan Grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Handbok Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Handbok Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) HANDBOK Sid: 1 (18) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtlig personal 2 2017-01-09 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Brand- och säkerhetssamordnare 1 2015-01-15 Beslutande Tidpunkt för uppföljning

Läs mer

BRANDSÄKERHETS- ARBETE FRUKOSTSEMINARIUM

BRANDSÄKERHETS- ARBETE FRUKOSTSEMINARIUM BRANDSÄKERHETS- ARBETE FRUKOSTSEMINARIUM 20160405 KOMMANDE AKTIVITETER 14 april 18:00-20:00 Seminarium: Känns energiräkningen för dyr? 3 maj 08:00-09:00 Frukost: Restaurang som lokalhyresgäst SKRIFTER

Läs mer

Förebyggandekonferensen 2009

Förebyggandekonferensen 2009 Förebyggandekonferensen 2009 Underlag för ett bättre förebyggande arbete SBSC Gunnar Brandsjö gunnar.brandsjo@sbsc.se Områdesansvarig Brand www.sbsc.se AB 1 Besiktningar som underlag vid tillsyn Hur kan

Läs mer

Rapport avseende granskning av Brandskyddsansvaret. Östersunds kommun

Rapport avseende granskning av Brandskyddsansvaret. Östersunds kommun Rapport avseende granskning av Brandskyddsansvaret Östersunds kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Revisionell bedömning 8 4. Bilagor 9 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Avser Tillfällig övernattning Framtaget av Anders Finn Fastställt av Håkan Lundgren Nr F/04 Avdelning Förebyggande Ersätter nr Datum Rev 12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Inledning Bakgrund Syfte Ansvar

Läs mer

SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM Dokumentnamn: Säkerhetsmål 2015-2018. LUL 3.1 Godkänd: Säkerhetsmål

SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM Dokumentnamn: Säkerhetsmål 2015-2018. LUL 3.1 Godkänd: Säkerhetsmål Gäller för: Landstinget i Uppsala län Handläggare: Mikael Ekberg SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM Dokumentnamn: Dokumentnr: Säkerhetsmål 2015-2018 LUL 3.1 Godkänd: Eva Ljung Version: 1 Sida: 1 (8) Gäller fr.o.m.:

Läs mer

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Brandsäkerhet i flerbostadshus Brandsäkerhet i flerbostadshus Lite om regler Vid ny- och ombyggnation är det plan och bygglagen och lagen om tekniska egenskaper som reglerar hur brandskyddet skall vara utformat. När byggnaden tas i

Läs mer

Skydd mot stöld av datorutrustning

Skydd mot stöld av datorutrustning November 2003 Teknisk information Skydd mot stöld av datorutrustning En infoskrift från Sveriges Försäkringsförbund Syftet med denna information är att ge en bild av risker med speciell inriktning på inbrott

Läs mer

SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1

SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1 SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1 Syfte Detta dokument beskriver hur Bostadsrättsföreningen Stjärnbildhus nr 1 aktivt skall arbeta för att förebygga bränder

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet är en av våra viktigaste frågor. Våra hyresgäster bedriver en daglig verksamhet i allt från kriminalvårds anstalter och domstolsbyggnader till speciella vårdhem

Läs mer

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD 1(7) 1. ANLÄGGNING Objektnamn: Adress: Ort: Fastighetsbeteckning: Byggår: Ägare: Nyttjanderättshavare: Dokumentationen upprättad av: Ägare Nyttjanderättshavare Datum: 2.BYGGNADEN Brandtekninsk byggnadsklass:

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större grundskola. Exemplet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

BRANDSKYDDSPLAN. Systematiskt brandskyddsarbete inom Brf Flädern i Tullinge

BRANDSKYDDSPLAN. Systematiskt brandskyddsarbete inom Brf Flädern i Tullinge BRANDSKYDDSPLAN Systematiskt brandskyddsarbete inom Brf Flädern i Tullinge 2013-01-14 Sid 1 (5) Systematiskt brandskyddsarbete inom Brf Flädern i Tullinge Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor har

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Verksamheten AB Pärmen förvaras i receptionen

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Verksamheten AB Pärmen förvaras i receptionen Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Verksamheten AB 1. Ansvar 2. Organisation 3. Utbildning 4. Instruktioner och rutiner 5. Brandskyddsbeskrivning 6. Teknisk kontroll 7. Uppföljning av SBA Pärmen förvaras

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskydd Stenungsunds kommun Skriftlig redogörelse av brandskydd Räddningstjänsten i Stenungsund Gesällgatan 6 444 32 STENUNGSUND tel: 0303-681 05 e-post: raddning@stenungsund.se Skriftlig redogörelse Bakgrund

Läs mer

REGLER OCH HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE NATTARBETE, ENSAMARBETE SAMT ÖVERNATTNING I GÖTEBORGS UNIVERSITETS LOKALER

REGLER OCH HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE NATTARBETE, ENSAMARBETE SAMT ÖVERNATTNING I GÖTEBORGS UNIVERSITETS LOKALER STYRDOKUMENT Dnr V 2016/294 REGLER OCH HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE NATTARBETE, ENSAMARBETE SAMT ÖVERNATTNING I GÖTEBORGS UNIVERSITETS LOKALER Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion Beslutsdatum Giltighetstid

Läs mer

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun En trygg och säker kommun Förslag från kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 3 september 2001, 94 Dnr KS2006/458 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Definition...

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer