V Ä R l D S R ö R E l S E N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V Ä R l D S R ö R E l S E N"

Transkript

1 .,~. ~ JACKllGA Nr 7 JULI 1976 ~,,,. V Ä R l D S R ö R E l S E N. ;., 7-' e ,,.._.~ --. '. ~ FVFs TIDSKRIFT

2 Igen ett blodbad! Soweto, Sydafrika 16 juni 1976 På order av den vita minoritetsregeringen öppnar polisen eld mot en fredlig demonstration av färgade lärare. Resultat: 30 döda, 1000 sårade, ett tusental arresterade. SHARPEVILLE 21 mars SOWETO 16 juni 1976 Två data som ogensägligt illustrerar rasismens verkliga natur, den skamliga apartheidpolitiken som tillämpas i Sydafrika, trotsande den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt en rad resolutioner och konventioner antagna av FN och dess underorgan. Det råder inget tvivel om att apartheidpolitiken, det väldiga nät av förtryckslagar som den g~tt upphov till och det ovillkorliga och massiva stöd som denna politik får av de västeuropeiska länderna, USA och NATO är den verkliga orsaken till dramat i Soweto. FVF är medveten om den centrala roll som den internationella arbetarklassen spelar i kampen mot rasism, apartheid och alla andra former av förtryck och utsugning och uppmanar arbetarna i hela världen och fackorganisationerna av alla riktningar samt alla demokratiska organisationer och vänner av fred och rättvisa att i hela världen: - skarpt fördöma det upprörande brottet i Soweto, - vidta olika åtgärder för att isolera Sydafrika och Rhodesia internationellt, - idka påtryckning mot olika stater och regeringar som i strid mot FN:s resolutioner och trots den internationella gemenskapens protester fortsätter sitt samarbete på alla nivåer med de sydafrikanska och rhodesiska rasisterna, särskilt på det militära och ekonomiska området, - verka för att alla stater ratificerar den internationella konventioner mot apartheid som antogs av generalförsamlingen i mars 1973, - stärka sitt stöd till de nationella befrielserörelserna i Sydafrika, Rhodesia och Namibia samt till arbetarna och folken i Sydafrikas och Rhodesias grannländer. DEKLARATION AV FVF JUNI 1976

3 LEDARE En rättvis lösning p å arbet slöshet s problemet är vad som krävs av f ack et i de kapitalistiska industriländern a. P å bi l den ser v i en g e m ensam demonstration arrangerad av de f r anska f ack centralerna OGT och OFDT med sysselsättingsåtgärder som främ sta krav. Ä ven i u t v ecklingsländerna är arbetslöshet en ett t i llspet sat problem. P å bi lden ser vi en facklig demonstrati on i Madagask ar som stöd f ör r eg eringens anti-im p er ialistiska åtgärder m ot en av kolonialepokens rester - undersysselsättni ngen. Efter världskonferensen om sysselsättning, inkomstfördelning, samhälleliga framsteg och den internationella arbetsfördelningen. MOT KONKRETA AKTIONER Konferensen hölls den 4-17 juni i Geneve med deltagande av reprensentanter för arbetarna, arbetsgivarna och regeringarna i ILO :s över 120 medlemsstater. I konferensen deltog även representanter för de nationella befrielserörelserna och delegationer från de tre fackinternationalerna. FVF:s delegation leddes av ordföranden Enrique Pastorino som lade fram vår organisations synpunkter på diskussionsfrågorna samt en deklaration som kompletterats med en aktions plan.*) X Hur skall den tilltagande arbetslösheten och fattigdomen i världen bekämpas? Vilken aktionsplan gör det möjligt för de 700 mänskor som lider av svält, fattigdom och arbetslöshet att leva ett mänskovärdigt liv, med ett produktivt arbete och en inkomst som tillfredsställer de grundläggande behoven? I en värld där 300 miljoner invånare i utvecklingsländerna är utan arbete och där arbetslösheten ökar för varje dag även i industriländerna, där ojämlikheten är skriande både mel- X Ian länderna och inom deras gränser, tränger sig nödvändigheten av en gemensam strategi för samhälleliga framsteg alltmera på. Det var framförallt strävan till en sådan strategi som var det främsta målet för den ovan nämnda världskonferensen. Debatten koncentrerades kring fem följande punkter på dagordningen : e en nationell strategi och politik för sysselsättning, särskilt för u-länderna, e den internationella arbetskraftsrörelsen och sysselsättningen, e metoder att skapa produktiv sysselsättning i u-länderna, e de multinationella företagens roll i skapandet av sysselsättning i u-länderna, e en aktiv arbetskraftspolitik och anpassningsbistånd för u-länderna. Diskussionen ägde rum på basen av en r apport som lades fram av ILO :s generaldirektör. Ända från början av diskussionen underströk FVF med stöd av de övriga arbetarrepresentanterna, majoriteten av u-ländernas regeringar och av de socialistiska ländernas representanter att konferensen borde anta ett preciserat dokument, nämligen en deklaration åtföljd av en aktionsplan. FVF lade för sin fram förslag till ett sådant dokument. Dessa jämte kompletterande förslag av FFI och AVF var utgångspunkten för arbetarrepresentanternas ståndpunkt i utarbetandet av konferensens slutdokument (principdeklaration och aktionsprogram) som antogs efter två veckors diskussioner. Detta dokument är ett första steg mot en rättvisare lösning på de problem som diskuterades. 1

4 Konferensen gav ILO :s administrativa råd i uppdrag att verkställa det antagna aktionsprogrammet i samarbete med andra internationella - organisationer. Principdeklarationen konstarerar att de tidigare utvecklingsstrategierna inte eliminerat fattigdom och arbetslöshet samt underströk att ett av de viktigaste målen i detta hänseende både på det nationella och det internationella planet bör vara att skapa full sysselsättning och att tillfredsställa de grundläggande behoven för alla folk. Den understryker även att produktiv sysselsättning är ett av de effektivaste medlen för en rättvis fördelning av inkomsten och för en högre levnadsnivå för befolkningsflertalet. Dessutom lägger deklarationen tyngdpunkten på nödvändigheten att basera de internationella relationerna på samarbete, självständighet, respekt för den nationella suveräniteten, folkens självbestämmanderätt och icke-inblandning i andra staters inre angelägenheter samt på nödvändigheten att jämsides beakta de sociala, ekonomiska och politiska u tvecklingsaspekterna. Aktionsprogrammet uppställer ett främjande av sysselsättningen och tillfredsställandet av befolkningens grundläggande behov som de främsta målen för utvecklingsstrategin och understryker vikten av att erkänna att begreppet "grundläggande behov" är dynamiskt och att man bör se det inom ramen för hela den den ekonomiska och sociala utvecklingen och i ingen händelse stirra sig blind på existensminimum. Problemet med arbetarnas och fackorganisationernas deltagande i besluten och deras verkställande på alla nivåer hörde till dem som diskuterades livligast vid konferensen. Eftersom de fackliga förslagen inte fullständigt beaktades i det aktionsprogram som antogs bör ansträngningarna för att vidga detta deltagande fortsätta. Nödvändigheten av en industrialisering inom den statliga sektorn har inte tillräckligt tydligt beaktats i aktionsprogrammet. ILO :s rilpport talar endast om en industrialisering av hantverket med tillhjälp av en arbetsintensiv teknik. Som resultat av den diskussion som fördes innehåller aktionsprogrammet trots det ett omnämnande om att "endast ett tillämpande av arbetsintensiv teknik inte kan lösa u-ländernas problem utan i stället bara håller kvar dem i ett beroende av industriländerna". Programmet innehåller även vissa av arbetarrepresentanternas förslag, om ock~-~~ra delvis. Det understryker vidare nödviindigheten att upprätta en rättvis balans mellan olika tekniska lösningar med beaktande av den statliga suveräniteten vid valen av teknik. Ifråga om den internationella flyttningsrörelsen lägger aktionsprogrammet tyngdpunkten på lika möjligheter och jämlik behandling för invandrarna och deras familjer på basen av bi- och multilaterala avtal. Programmet uppmanar ILO att ge tekniskt bistånd till länder som begär det, utreda de ekonomiska och sociala verkningarna av olika slags migration samt undersöka de problem som möter invandrare som inte fått någon officiell status. Vidare understryker programmet att "en aktiv sysselsättningspolitik i utvecklingsländerna bör bidra till upprättandet av en ny internationell ekonomisk ordning i enlighet med de förslag som antagits av FN:s generalförsamling". Det sägs också att "de strukturella förändringarna bör bidra till ny sysselsättning både i industriländerna och utvecklingsländerna. ILO bör bidra till ett utbyte av informationer och erfarenheter ifråga om en aktiv sysselsättningspolitik. ILO bör fortsätta att sträva till att internationella normer respekteras såväl i utvecklings- som i industriländerna". Kring alla dessa problem som motsvarade 4 av dagordningens 5 punkter kunde sålunda enighet nås. Däremot kunde konferensen inte enas ifråga om de multinationella bolagens verksamhet i utvecklingsländerna. Det dokument som antogs inne håller sålunda tre skilda deklarationer i denna fråga. Arbetarrepresentanteras deklaration är myc ket klar ifråga om fackorganisationernas oro över den skadliga effekten av bolagens verksamhet på sysselsättningen och i allmänhet den ekonomiska och sociala utvecklingen i vissa länder, särskilt u tvecklingsländerna. Y. De tre fackinternationalerna enades om att kräva vissa åtgärder på nationell och internationell nivå för att stärka kontrollen över de multinationella Forts. sid. 15 En av de lösningar som utvecklingsländerna går inför - industrier för en förädling av deras egna produkter. Här ser vi en fabrik för framställning av palmolja i Folkrepubliken Benin.

5 EKONOMISKA RELATIONER Appellen från N airo bi av Emil HAMERNIK Förenta nationernas handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) som för ett par månader sedan höll sin fjärde session i Kenyas huvudstad Nairobi är fortfarande föremål för många kommentarer, bedömningar och analyser. Alla berörda parter kommer ännu ofta att återkomma till konferensens diskussioner och deras resultat. Detta gäller även för FVF, som i sina strävanden att påskynda den ekonomiska utvecklingen och uppbyggandet av en rättvisare ekonomisk ordning, ständigt söker efter de effektivaste metoderna att föra fram arbetarnas intressen i hela världen. I denna redogörelse (liksom också i senaste nummers ledare som behandlade konferensens principer) ska vi se litet närmare på UNCTAD och dess fjärde session. UNCTAD:s ROLL OCH BETYDELSE Under de senaste åren har UNCTAD utövat ett positivt inflytande på de internationella relationernas utveckling och bidragit till att föra fram progressiva uppfattningar i det internationella ekonomiska samarbetet. Detta återspeglas bl.a. i den stadga om staternas ekonomiska rättigheter och skyldigheter som antagits. Också om konferensens verksamhet har bidragit till vissa positiva resultat har framgångarna när det gäller att lösa praktiska problem i de internationella ekonomiska relationerna varit rätt anspråkslösa. Den internationella avspänningspolitikens utveckling, de positiva resultaten av den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, de alliansfria staternas allt större roll liksom också de socialistiska staternas starkare ställning på det internationella planet hade skapat förutsättningar att i samband med den fjärde sessionen följa upp de progressiva tendenser som karakteriserade UNCTAD :s tidigare verksamhet. UNCTAD:s PROBLEM Under de senaste åren har dock vid sidan av de positiva elementen även andra förändringar gjort sig gällande som hotar hela detta organs existens, så till exempel ifråga om dess organisationsform. Diskussionerna kring brännande ekonomiska och politiska frågor ajourneras allt oftare eller förs över till extra sessioner för FN :s generalförsamling. Allt flera handelspolitiska problem diskuteras inom ramen för GATT (Allmänna avtalet för tullar och handel). De multilaterala handelsförhandlingar som numera förs har även de bidragit till att minska intresset för ekonomiskt-politiska problem inom UNCTAD. UNCTAD :s apparat har stärkts vad gäller proceduren men det praktiska arbetet har inte blivit effektivare, vilket har en negativ effekt på arbetsresultatet. Dessa tendenser stärks av den politik som vissa kapitalistiska industriländer bedriver i syfte att inom UNCTAD avleda uppmärksamheten från den internationella ekonomins aktuella problem och i stället skapa en ny mekanism för sina förhandlingar med utvecklingsländerna. Förberedelserna för UNCTAD :s fjärde session skedde i en atmosfär som karakteriserades dels av de fredsälskande krafternas framgångar i kampen för internationell avspänning, dels av den skärpta krisen i det kapitaliistiska systemet särskilt när det gäller den ekonomiska situationen i de flesta utvecklingsländerna. Ett led i förberedelserna var en rad regionala regeringsmö:ten på ministernivå. Det tredje ministermötet inom grupp 77 som hölls i Manilla februari 1976 antog en deklaration och ett aktionsprogram som en gemensam plattform för utvecklingsländerna inför den fjärde sessionen. Även OECD-länderna och COMECON-länderna sammanträdde var för sig. Vid alla dessa möten deltog UNCTAD :s generalsekreterare. s11:;ssionens FÖRLOPP OCH RESULTAT Med många dagars försening avslutade sessionen sitt arbete med en rad kompromisser i de centrala frågorna. På grund av de flesta kapitalistiska ländernas - särskilt USA, Västtyskland, 3

6 Storbritannien, Frankrike, Japan - envishet fanns det risk för att man inte skulle komma tm några konkreta resultat, särskiu i den viktigaste frågan, råvarorna. Efter långa förhandlingar kom man till kompromisser, utom ifråga om valutapolitiken där man inte kom tiu någon lösning. Diskussionen hade då omspänt råvarorna, överföringen av teknologi, industrivarorna, handelsförbindelserna mellan stater med olika ekonomiska system, valutafrågorna och institutionella frågor. Vi ska här se litet närmare på frågorna. RÅVARORNA I denna fråga som är av livsviktig betydelse för de flesta utvecklingsländerna var motsättningarna mellan grupp 77 (utvecklingsländerna) och grupp B (de kapitalistiska länderna) allra mest tillspetsade. Grupp 77 förde på basen av sina dokument från Manilla fram ett krav på en gemensam fond för finansiering av internationella råvarulager, samordnade nationella lager eller motsvarande åtgärder. Inställningen hos grupp B kan karakteriseras som dels en strävan hos vis,sa imperialistiska stater (särskilt USA) att visa upp ett visst oberoende av råvaru- och oljeleveranser från utvecklingsländerna, dels av tilltagande motsättningar mellan de imperialistiska staterna i en situation där styrkeförhållandena dem emellan snabbt förändras. För USA är handeln med utvecklingsländerna relativt mindre viktig - därför kunde USA också hävda en mera hårdnackad hållning mot dessa länders krav. Däremot visade många västeuropeiska länder som är mera intresserade av stabila relationer med sina råvaruleverantörer särskilt på bilateral bas en viss välvilja gentemot en rad av u-ländernas krav. Detta gäller t.ex de,skandinaviska lånderna och Holland. Detta hade till följd en öppen schism inom grupp B. Efter långa diskussioner antog konferensen en kompromissresolution med ett integrerat råvaruprogram som syftar till att hålla priserna på lönsam nivå för leverantörerna och rättvis nivå för konsumenterna. Programmet omfattar 18 centrala produkter. Något avtal om en gemensam råvarufond kunde inte undertecknas på grund av de kapitalistiska ländernas motstånd. Enhälligt beslöts att generalsekreteraren senast i mars 1977 sammankallar en konferens för att skapa denna gemensamma fond. Samtidigt skall förhandlingar om vilka råvaror som skall tas med föras senast fram till slutet av De progressiva krafterna inreg~strerade en viktig politisk framgång: konferensen avvisade ett förslag om en utredning om hur utvecklingsländernas resurser kan göras lättare tillgängliga för en internationell resursbank, en ide som var central i Henry Kissingers anförande. INSTITUTIONELLA FRÅGOR Även om dessa frågor inte tilldrog sig samma mensam fond hörde de till konferensens viktigaste. Västländerna som söker efter ett alternativ til den "nya ekonomiska världsordningen" och sor vill föra fram ett motförslag för en omorganise ring av de internationella ekonomiska relationerrn visade nyt ansträngningar att få till stånd e direkt dialog med utvecklingsländerna, förbi orga nen inom FN. Dessa ansträngningar lyckades dock inte. Kor ferensen underströk itvärtom vikten av UNTAI inom FN när det gäller att få till stånd avtal oc överenskommelser i specifika internationella ekc nomiska frågor, varför det gäller att stärka des funktioner. överföring AV TEKNOLOGI Konferensen beslöt accelerera arbetet på en ir ternationell codex för överföring av teknologi me sikte på mitten av år Den beslöt även att inom UNCTAD upprätt rådgivning för utvecklingsländerna i teknologisk frågor, finansierad via UNCTAD :s ordinarie buc get. Ifråga om den s.k. "hjärnflykten" rekommer derade konferensen alla länder, särskilt dem sor profiterar av den, att se över sina möjligheter al reglera de problem som uppstår. INDUSTRIPRODUKTER Konferensen rekommenderade en översyn a mest-gynnad-nations-systemet till förmån för u veckldngsländerna samt ett slopande av diskrirn nerande handelsåtgärder. Vidare rekommenderades åtgärder på natione: regional och internationell nivå för en omorient ring av de multinationella bolagens verksamhet fi att få till stånd en öppnare hållning i u-länderr och en högre förädling a v råvarorna i dessa. Konferensen beslöt att UNCTAD skall samarbel med FN :s kommission för transnationella företa HANDEL MELLAN STATER MED OLIKA SYSTEM Konferensen uppmanade de socialistiska och 1 västliga länderna samt utvecklingsländerna a vidga sina multilaterala samarbetsrelationer. Vid' re uppmanades u-länderna att fortsätta sin strävi till ökat ekonomiskt och handelssamarbete med 1 östeuropeiska socialistländerna. VALUTAFRÅGOR Konferensen sammanföll med en period då d kapitalistiska valuta- och finanssystemet åsamk: de internationella handelsrelationerna stort a bräck, särskilt för u-ländernas l,ltrikeshandel 01 allmänna ekonomiska situation. 4

7 Denna kritiska situation borde ha tvingat de kapitalistiska länderna att lägga fram konkreta lösningar för konferensen, vilket de dock inte gjorde. Grupp B nöjde sig med banala fraser, varför konferensen bara kunde konstatera att man inte var enig i dessa frågor. APPEL TILL FACKORGANISATIONERNA UNCTAD IV slutade med en rad kompromisser. Att vänta sig något anna:t av en session på en - knapp månad vore orealistiskt. Detta därför att de kapitalistiska länderna redan vid början av konferensen hade meddelat, att de inte är beredda att bidra till en lösning av de problem som de själva till stor del av orsaken till. Även om diskussionerna inte förde till avsevärda resultat, hade de dock stor politisk betydelse. Ses- sionen i Nairobi i närvaro av representanter för 145 stater samt en lång rad internationella organisationer avslöjade än en gång de kapitalistiska ländernas skenheliga politik som grunden för de. ekonomiska problem som utveckl~ngsländerna drabbats av. Sessionen bekräftade än en gång nödvändigheten av att förena alla krafter i kampen för en rättvisare världsordning, för alla nationers fulla ekonomiska och politiska självständighet. I detta hänseende är sessionen även en uppmaning till den fackliga världsrörelsen, en uppmaning om att visa ansvar och stå upp mot dem som vill vält!'a över bördan av krisen på de arbetande massorna och folken i hela världen. Sist och slutligen gäller det att främja avspänning och fredl'ig samexistens mellan stater med olika ekonomiska och sociala system samt att trygga en varaktig fred i hela världen. ' UNCTAD IV i Nairobi, där de kapitalistiska industriländernas, särskilt USA :s, förslag stötte på motstånd av utvecklings1änderna, stödda av de socialistiska länderna. Motståndet mot den imperialistiska politiken, som företräddes klarast av H. Kissinger, yttrar sig även i många kapitalistiska länder. Vid Kissingers besök i Stockholm strax före UNGT AD protesterade svenska arbetare mot USA-imperialismen. 5

8 MICHELIN: MULTINATIONELLA BOLAG av Helene BOUNEAUD arbetarna och ett imperium Michelin är den tredje största producenten av bildäck i världen och kontrollerar alla produk tionsled från råvaran till försäljningen av slutproduktionen. Michelin är ett typiskt exempel på den vertikala eller integrerade koncentrationen. Michelin imperium gör sig gällande i 150 länder. En image och sanningen bakom den Som världs9mfattande trust hör Michelin till de multinationella bolagen. För att förverkliga sin ambition att bli nummer 1 bland bildäcksproducenterna i världen trots den aktuella krisen har Michelin anpassat sin strategi till de aktuella svårigheterna eller rättare.sagt försökt dra nytta av dem. Enligt den franska tidskriften!'expansion, "förefaller Michelin att vilja skära ned sina industriella investeringar till förmån för forskning och för en stärkning av företagets image som oslagbart på det tekniska området''. Sanningen är att Michelin inte alls skär ned sina investeringar utan bara anpassar dem till vinstbehovet. Ett exempel på denna anpassning är att investeringar flyttas över utomlands i stället för att skäras ned. Denna flyttning sker i två riktningar: dels "politiskt trygga" länder som t.ex. Spanien och Brasilien, dels särskilt vinst- givande länder som USA, där arbetskraften, energin och råvarorna är billigare än i Europa och clär fackföreningarna är mera "förståelsefulla" (enligt tidskriften "Le Nouvel Economi.ste"). Genom dessa strategiska omställningar, genom sin stärkning av företagets "märkesimage", genom investeringar i s.k. trygga länder vill Michelin i första hand säkra sin ställning som tredje största världsproducent med % av totalproduktionen, och samtidigt öka sin styrka på konkurrenternas, Firestones och Goodyears, bekostnad. Detta är långtifrån den "nedskärning" som tillskrivs Michelin. När "herr produktivitet" vakar över personalens trygghet Allt är upplagt för att trygga Michelins styrka och framförallt en fortsatt utsugning av arbetarna. Michelins teknik på detta område är s.g.s. oslagbar, åtminstone är den rationell och helt hänsynslös. Företagets grundare, Edouar1 Michelin, sade redan på sin tid "Goda arbetare är sådana son låter företagets intressen gå för1 sina egna. Produktiviteten bö öka för att trygga företagets kon kurrenskraft och arbetarna trygghet." Ingenting av detta ha ändrats i företagets politik, tvärt om betonas att denna linje ä ännu viktigare under kristid. S. kunde även!'expansion notera e1 ökning av Michelins omsättnin, med 23 % år Vi ska se hur detta resulta har kunnat uppnås. I trusten franska fabriker var produktions volymen år 1975 den samma son år 1973 men antalet arbetare va mindre. I företagets väst tyska fabrik i Bad Kreuznacl står arbetare för samm produktion som arbetar före "krisen". Det finns mång, andra exempel på företagets orn sorg om "personalens trygghet' För att få arbetarna att accep tera en hårdare arbetstakt spela Michelin ut sitt trumfkort, arbets lösheten. Företagets strävan at producera allt mera med all 6

9 mindre personal inspirerar den till nya initiativ. T.ex. i den västtyska fabriken i Barnberg arbetar man på lördagarna och börjar den nya veckan vid midnatt natten till måndagen. Därtill kommer att lönen i de flesta fabrikerna till 50 % är bunden vid produktionsvolymen. Det gäller alltså att arbeta snabbt, snabbare hela tiden.. Det har gjorts vissa tekniska förbättringar, men framförallt är det arbetstakten som har ökat. Michelins imperium i Clermont-F errand, Frankrike. För inte så länge sedan ägde bolaget hela staden, utom gravgården, som det hette... Detta möte i den s.k. "socialbrigaden" i San Sebastian, Spanien, behandlar en strejk som arbetarna genomför för att finna sätt att slå ned strejken. "Vi isolerar arbetsgivarna genom arbetarnas internationella enhet" - så proklamerar arbetarnas slagord i Torino, Italien. Ett gammalt trick: Käppen och moroten Ett franskt uppslagsverk om de multinationella bolagen slutar sitt avsnitt om Michelin med konstaterandet att företagets "paternalistiska attityd ofta står emot facket". Paternalismen är ett arv från förra århundradet, hos Michelin är den en tradition. Den är särskilt stark i de franska fabrikerna och framföra1'lt i Clermont Ferrand där arbetarna hela sitt liv är fjättrade vid Michelin som slavar vid sin herre. Om Michelin idag in te längre härskar oinskränkt över sina arbetares liv lever paternalismen dock vidare i nya former. Idag vill Michelin visa sig "socialt" på ett särskilt sätt som påminner om metoden med käppen och moroten. I en granskning av femtio franska storföretags socialpolitik ger l'expansion Michelin ett särskilt erkännande för dess bostadspolitik. Det om tidskriften inte säger är att denna bostadspolitik i form av individuella bostadslån till personalen baseras på ett internt betygssystem. Liksom i skolan betyder betyget A "samarbetsvillig" och B "dålig". Den sociala moroten skall inte bara få arbetarna att acceptera ökad arbetstakt och sämre arbetsförhållanden, dvs. skärpt utsugning. Den är också ett svar 7

10 på arbetarnas och fackorganfoationernas ökade kampberedskap. Den fackliga tidskriften "La vie ouvriere" rapporterar att Michelins försök att i Torino bygga ett bostadsområde för sin personal.trots den allvarliga bostadsbristen i staden inte har gett bolaget några framgångar och därför inte kommer att upprepas. Det är nu i stället käppens tur ~ tt fungera. På detta område är Michelins teknik helt oslagbar, det kan man säga utan överdrift. Vi nämnde bety.ssystemet. Denna registrering skall nu ytterligare finslipas och utsträckas genom elektronisk databehandling. "Styrkan är min rätt" Rubrikens ord kunde stå som bevis för Michelin. Även om denna medeltida uppfattning får ge vika för den kraft som representeras av arbetarna och fackorganisationerna i Italien, Frankrike, Storbritannien, kan den tillämpas för fullt t.ex. i Spanien. Michelin kan räkna med stöd inte bara av sina egna kontrollorgan utan även av den aktuella regimen.som står på storföretagens sida. Strejk? Företaget sätter sig inte emot strejker, säger man, förutsatt att de är lagliga - och laglig är en strejk bara om den godkänns av de officiella fackorganisationerna där arbetsgivarnas ord är lag. Vid en s.k. olaglig strejk kan Michelin stöda sig på polis och domstolar som delar ut böter och fängslar arbetare. När denna "lagliga" arsenal inte räcker till avskedar man arbetare, antingen individuellt eller kollektivt som i Lasarte t.ex. Den senaste strejken utbröt p.g.a. företagets krav att arbetstiden ökas från 45 till 48 timmar i veckan, trots att den spanska arbetslagstiftningen utgår från 45 timmar. Men i ett "politiskt tryggt" land som Spanien kan Michelin räkna med att få lagen på sin sida. Michelin känner inga gränser Som arbetsgivare av Guds nåd besväras Michelin inte av jordi ska omständigheter som lagstiftningen om arbetarnas och fackets rättigheter i olika länder t.ex. Men Michelins "övernationalitet" stannar inte vid detta. Varje gång en konflikt utbryter i en av företagets fabriker lyckas Michelin "mjuka upp" motståndet genom att spela ut arbetarna i olika fabriker mot varandra. T.ex. när de underbetalda arbetarna i Clermont-Ferrand kräver högre lön säger Michelin nej. Och eftersom företagets intressen går före arbetarnas vänder sig ledningen till de övriga fabrikerna i Europa och säger: "Våra maskiner i Clermont-Ferrand står stilla - ni måste arbeta extra för att hålla igång produktionen". Ett annat exempel: Hela monterings band i Clermont-Ferrand som t illverkar specialdäck för export till USA står stilla p.g.a. påstådda avsättningssvårigheter, samtidigt som arbetarna i franska Michelin får höra att deras kolleger i de spanska fabrikerna strejkar mot längre arbetstider. Av en händelse är det så att de tillverkar samma slags däck som Clermont-Ferrand... Bakgrunden är att Michelin vill flytta hela denna produktion till Spanien där en arbetstimme kostar en tredjedel mindre än i Frankrike och där strejker kan förklaras olagliga om företaget så vill. Om Mi~helin lyckas med detta betyder det att både franska och spanska arbetare drabbas. Samma arbetsgivare, samma kamp Detta slagord håller på att bli allt mera aktuellt för arbetarna hos Michelin. De inser att bolagets praktiskt taget dagliga angrepp kan bemötas bara om arbetarna stöder varandra och s1 ordnar sin kamp. Sedan 1968 fackorganisationerna inom l helin, först i Frankrike och lien, sedan också i Förbund1 publiken och Storbritannien, t regelbunden kontakt. Åren 1 och 1975 höll fackorganisatior na inom Michelin gemensam konferenser, den andra beslöt den första gemensamma ak nen som hölls en månad se re i form av arbeta strejk i Frankrike och Italien att stöda sina spanska kamrat lönekrav. Denna solidaritet mot förtr ket och utsugningen på sameu peisk nivå hade mycket stor tydelse. Det gav arbetarna 111 lighet att utnyttja sin styrka < nå vissa framgångar på natior nivå. Ytterligare ett nytt steg 1 det när de brittiska fackorgani tionernas samarbetskommi tvingade den brittiska företa gruppen att förhandla kollekt på nationell nivå efter två-veck1 oroligheter och samordnade akt ner i Frankrike, Italien och St britannien. Dessa framgångar är kh exempel på hur nationella och ternationella aktioner hän! samman. Men även om de sa ordnade aktionerna inom Miche redan är ett historiskt faktt organiseras de dock bara en gå i sänder. Det finns ännu ing samordnad offensiv straitegi irn hela bolaget. En sådan är a enda medlet mot de multinat nella bolagens aktioner. Orsaken? Det finns flera ors ker, inte minst de svårigheter so bolaget skapar för att störa ko takterna mellan arbetarna i olil länder. Den största orsaken dock den fackliga splittringen 01 de enhetsfientliga attityderna h vissa fackorganisationer som t.e IG Chemie i Tyska förbundsr publiken som vägrar hålla ko: takt med andra organisatiom som inte hör till FFI. Forts. sid. ~ 8

11 FVF-OAT Gemensamma åsikter och mål - Mitt besök hos FVF är i sig ett bevis för de goda relationerna mellan våra två organisationer. - Vi kommer att utveckla ett allt närmare samarbete kring alla problem som berör arbetarklassen. Intervju med dr Tayeb Lahdiri, generaldirektör för arabiska arbetsbyrån den Arabiska arbetsorganisationen, OAT, är en trepartsorganisation (för regeringarna, arbetarna och arbetsgivarna) inom Arabligan, de arabiska staternas samarbetsorganisation. OAT har dock självständig status och är den andra organisationen i sitt slag efter Internationella arbetsorganisationen, ILO, inom FN. Arabiska arbetsbyrån, BAT, är OAT:s verkställande organ. BAT har goda samarbetsrelationer med FVF, rela:tioner som inte begränsas till att man enbart stöder varandras initiativ. Den maj besökte en delegation från BAT under ledning av generaldirektören Tayeb Lahdiri FVF :s högkvarter i Prag. I samtalen med FVF :s sekretariat som ägde rum i en hjärtlig atmosfär utbytte de två parterna synpunkiter på många frågor av gemensamt intresse. Bland de frågor som diskuterades kan nämnas särskilt ILO :s världskonferens om sysselsättningen, invandrararbetarnas problem och solidariteten med det pales tinska folket. Ifråga om de två organisationernas ansträngningar mot rasdiskriminering och brott mot de fackliga rättigheterna som utövas av de israeliska myndigheterna i Palestina och på ockuperat arabiskt territorium konstaterade man att en samordning är mycket fruktbar. Vi återger här en intervju som dr Tayeb Lahdiri gav redaktionen för vår tidskrift: Fråga: Kan ni presentera er organisation för våra läsare, av vilka många inte aus känner till den? Svar: Teoretiskt grundades OAT redan i januari 1965, vid den första konferensen för arabländernas arbetsministrar i Bagdad. I praktiken kom verksamheten i gång först år 1972 vid en extra konferens i Kairo, där organisationen fick sina stadgar och sin aktuella struktur. Orsaken till den långa pausen år mycket enkel. Organisationen kunde inte börja fungera innan medlemssitaterna var för sig anpassat sin lagstiftning enligt dess syften. Detta dröjde ända till 1972, p.g.a. att varje stat behövde mycket tid på sig för att studera OAT :s förslag till konventioner och sedan anta dem. OAT påminner till sin sitruktur mycket om ILO. Regeringarna har 50 % av rösterna, medan arbetarna och arbetsgivarna delar på den andra hälften. Strukturen omfattar tre organ: Generalkonferensen som enligt stadgarna är det högsta organet (här skiljer vi oss från ILO), administrativa rådet (som kommer att bildas inom ko11t efter en stadgeändring) och Arabiska arbetsbyrån som jag har äran att leda. 9

12 " Mot en kolonisering av ockuperat arabiskt territorium" - under det mottot har personer i Tel A viv demonstrerat mot den israeliska regeringens politik OAT :s mål anges i stadgarna och kan sammanfattas i en enda mening : Att göra allt för att stärka arbetarnas rättigheter och hjälpa arbetarklassen att inta sin rättmätiga plats. Vi vill förbättra arbetarnas levnads- och arbetsförhållanden. Vi vill försvara deras rättigheter, förverkliga samhällelig rättvisa och få till stånd en ekonomisk utveckling som tilllåter en rättvis inkomstfördelning mellan medborgarna. I mars i år höll OAT sin femte konferens i Alexandria, Egypten. Konferensen var mycket viktig, både ifråga om ärendena på dagordningen och ifråga om de beslut som fattades. Trots att organisationen är bara fem år gammal är det av en viss betydelse att denna konferens koncentrerades kring de fackliga rättigheterna i arabländerna. Fråga: Vilka andra verksamhetsformer har OAT utvecklat för att trygga och bredda de fackliga fri- och rättigheterna i arabländerna? Svar: När OAT grundades tillsattes samtidigt en kommission för de fackliga rättigheterna med uppgift att behandla klagomål. Kommissionens ingripanden har gett många positiva resultat. Dessutom har kommissionen deltagit aktivt i utarbetandet av en konvention om de fackliga rättigheterna som antagits av arabländerna. Denna konvention är oss ett gott stöd i våra strävanden att bygga upp en facklig struktur som effektivt kan försvara arbetarnas rättigheter. Fråga: I Europa finns det en hel del arabiska invandrare. Vad gör OAT för dem? Svar: Emigrationen mellan arabländerna eller från dem till Europa, Amerika eher Kanada är en fråga som OAT sysslat med ända från början. Vi anser frågan mycket viktig och bråd skande. Ifråga om emigrationei mellan arabländerna har vi anta git en konvention som garantera1 arbetarnas rättigheter samtidig' som den tryggar balans mellar. de mänskliga och materiella re surserna i olika regioner. Ifråga om de arabiska arbetar nas rättigheter i Västeuropa ä1 vi tillsammans med FVF od andra riktningar inom den fack liga världsrörelsen med om al' utarbeta en rad resolutioner orr försvaret av deras rättigheter Det är ett problem som berör osl speciellt eftersom det finns övei 2,5 miljoner arabiska arbetare Västeuropa. I nära samarbet1 10

13 med fackorganisationerna i en rad västeuropeiska länder, särskilt i Frankrike, förbereder vi åtgärder för fackskolning för dessa arbetare så att de, när de en gång återvänder hem, kan bidra till sitt lands utveckling. Detta problem har diskuterats även i de samtal mellan OAT och EG där vi har föreslagit en konvention om den arabiska invandringen. Framgångarna beträffande EG är ännu rätt begränsade p.g.a. det hårda motståndet man där visat mot våra förslag. Men frågan fortsätter att stå på dagordningen, och våra europeiska motparter har nog redan tvingats erkänna att de måste satsa mera på en yrkesskolning för arabiska invandrare. Vi har också redan i viss mån fått gensvar på vårt krav på en europeisk invandringskonvention för arabiska invandrare som baserar sig på principer erkända av FN och alla andra internationella organisationer som sysslat med dessa frågor. Jag vill även understryka atit vi vid detta besök har undersökt möjligheterna att tillsammans med FVF samordna våra ansträngningar i denna 1sak. Vi förbereder en internationell invandringskonferens till vilken vi vill inbjuda alla berörda parter. Fråga: Er organisation är särskilt aktiv inom ILO i försvaret av det palestinska folkets och de palestinska arbetarnas sak. Hur kommer det sig att ni tagit er an denna sak så aktivt? Svar: Jag överdriver inte om jag säger att OAT skulle förlora sitt existensberättigande om vi inte i första hand skulle försvara de palestinska arbetarnas och det palestinska folkets sak. Denna sak berör hela den arabiska nationens framtid och är därför av största betydelse för hela mänskligheten mot bakgrunden av fiendens aggressivitet. FN :s resolutioner bekräftar att sionismen i grund är en rasistisk rörelse med liknande utgångspunkter som nazismen. De visar också på nödvändigheten att stärka samarbetet mellan alla krafter som stöder rättvisa och fred i världen och en befrielse av det palestinska folket från detta aggressiva och ra.sistiska hot om förintelse. Alltsedan sin uppkomst har OAT varje år tagit upp detta problem på sina sessioner och antagit mycket klara resolutioner i saken. I detta sammanhang vill jag uttrycka min uppskattning över det nära samarbetet mellan FVF och OAT inom ILO just i denna fråga och i andra frågor där vi är av samma åsikt och gemensamt kämpar för en lösning. Fråga: Hur kan man beskriva förhållandet mellan ILO och OAT? Svar: Ända från sin uppkomst har OAT strävat till att utveckla relationerna på basen av en överenskommelse om samarbete under ömsesidig respekt. OAT har gjort allt för att få till stånd en sådan överenskommelse, men våra initiativ hänger sedan tre år i luften utan att relationerna ännu fått några fasta principer uttryckta i en konvention. Samarbetet fungerar på rutinbas, dvs. deltagande i konferenser och samordning av verksamheten där det är möjligt. Den planerade konventionen skulle ha undertecknats i mars i år, men vi väntar fortfarande på ett beslut av ILO :s administrativa råd. Enligt vad vi vet är det vissa sionistiska och kolonialistiska kretsar som motsätter sig konventionen och som fått till stånd dröjsmålet. Vi är trots det fast beslutna att tillsammans med våra vänner få till stånd konventionen. Denna kan bli en effektiv juridisk ram för ett nära samarbete baserat på jämlikhet och ömsesidigt erkännande av de två organisationernas särart. Fråga: Vilka är OAT:s relationer till den fackliga världsrörelsen? Svar: Jag tror att vår närvaro här är ett svar i sig. Ett besök av en OAT-delegation hos FVF som svar på det besök som FVF :s generalsekreterare avlade hos oss i maj är ett gott bevis för de goda relationerna och det goda samarbetet som från början funnits mellan våra organisationer och om utvecklats på olika områden. Vi upprätthåller goda relationer med hela fackrörelsen i tredje världen, särskilt Latinamerika och Afrika. Vi har ett samarbetsavtal med Organisationen för afrikansk enhet OAU och med Panafrikanska fackunionen USP A om förverkligande av ett gemensamt program. Samtidigt gör vi a],]t för att stärka våra förbindelser även med andra delar av den fackliga världsrörelsen. Jag anser att våra relationer med FVF, vilkas former vi preciserar vid detta besök, är ett tecken på att vi kan få till stånd ett aut närmare samarbete kring alla problem som berör arbetarklassen, ett samarbete som främjar ett bättre samhälle där rättvisa härskar. Fråga: Sysselsä ttningsfrågan kommer att diskutera;s vid en!lo-konferens i Geneve inom kort. Vilken är OAT :s ståndpunkt i frågan? Svar: Konferensen har särskild betydelse för OAT, för alla länder i tredje världen och för alla de krafter som strävar till etit jämlikare internationeut handelsutbyte och till frigörelse från de multinationella bolagens utsugning. Konferensen i Geneve kommer mycket att likna de 6 och 7 extra sessionerna för FN :s generalförsamling som fattade en rad beslut av stor vikit för tredje världen. Särskilt kan man nämna erkännandet av alla länders och speciellt utvecklingländernas rätt att själva fullständigt kontrollera sina naturresurser. Vi hoppas att också sysselsättningskonferensen bidrar till en större jämlikhet i handeln och gör ett slut på den västliga dominansen över råvaruutvinningen och -handeln. Vi har studerat denna fråga mycket ingående och tror att sysselsättningsproblemet i tredje världen inte kan lösas på annat sätt än genom kamp för rättvisa råvarupriser och en nationell industri som kan sysselsätita de arbetslösa och minska utsugningen. Vi har diskuterat frågan också vid detta möte och vi är i hög grad eniga om vad vi vill få till stånd. 11

14 En strategi för samhällsntvecklingen Inledningsanförande av FVF :s ordförande Enrique Pastorino vid Världsk~ ferensen om sysselsättning, inkomstfördelning, samhälleliga framsteg och inti nationell arbetsfördelning i Geneve den 4-17 juni 1976 (utdrag). De problem som diskuteras av konferensen är av största vikt för arbetarna och folken i hela världen. Svä.Lt och elände som är resultat av arbetsföshet och undersysselsättning, av utsugning och en orättvis inkomstfördelning, är i m ånga delar av världen det öde som delas av befolkningens majoritet. Arbetarna och fackorganisatione rna ha r alltid ställt sig emot den utvecklingsstrategi som baseras enbart på en ekonomisk tillväxt mätt med kvantitativa mått. Tillväxtratens ökning innebär inte att eländet skulle försvinna. En utvecklingssyn som inte beaktar det ömsesidiga sambandet me1lan de ekonomiska och de sociala aspekterna på utvecklingen kan aldrig ge någon lösning på problemen. Den rapport som lagts fram av generaldirektören för Internationella arbetsbyrån anger som mål för sin strategi ett tillfredsställande av de grundläggande behoven och tar redan därmed hänsyn till vissa sociala aspekter på utvecklingen. Det vore också fel att tro att en utvecklingsstrategi kunde ha några positiva effekter utan att skapa grundläggande förutsättningar för sociala framsteg. FVF är övertygad om att lösningen av de ekonomiska och sociala världsproblemen, likvideringen av undersysselsättningen, 111ära sammanhänger med ett bevarande av freden och den internationella trygg- heten, med utvecklandet av de vänskapliga relationerna mellan nationerna och med det internationella samarbetet på det ekonomiska och sociala området. FVF anser att den utländska dominansen, kolonialismen och den utläillldska ockupationen, rasdiskrimineringen samt nykolonialismen och imperialismen är de strösta hindren för samhälleliga framsteg och ekonomisk utveckling i utvecklingsländerna. P å senare tid har privat utländskt kapital och de multinationella bolagen ökat sitt grepp om utvecklingsländerna. FVF anser att de utländska investeringarna kan utgöra en viktig del av det internationella samarbetet. Men det är viktigt att belysa det sätt på vilket dessa investeringar sker och det de syftar till. Är det fråga om att hjälpa upp underutvecklade ekonomier eller om att öka sina eg na vinster? Mot denna bakgrund vill vi peka på att vissa ekonomiska fö!'slag syftar till att stöda de transnationella bolagens expansionistiska politik. Å ena sidan vill man neka utvecklingsländerna, om i111te möjligheten till en industrialisering, så åtminstone till en modern teknologi med påståendet att denna skapar föga sysselsättning och inte är anpassad till förhållrundena i uländerna. Å andra sidan investerar monopolkapitalet framförallt i brans< som kräv.er omfattande arbetsk1 och en låg tekno.logisk nivå påstår att detta kan lösa alla un1 utvecklingens problem, arbets heten och eläillldet. Denna propaganda som sägs I för en hjälp till de "mest utsal vill övertyga den allmänna opli nen om att det är möjligt att k1 ma ifrån krisen inom den råda ekonomiska ramen inom vilken transnationella bolagen och mo polen härskar med enda syfte samla maximala vinster. Under dessa förhållanden kan vesteringar av monopolkapital i vecklings.läilllderna av den art! skett hittills inte annat än g krisen värre. En sådan "industri sering" är ett hot mot dessa I ders ekonomiska självständighet. Varken en indusitrialisering! på tvingats av de tra111snation företagen eller en hantverkets 1 dernisering som bygger på nediil teknik kan lösa problemen. FVF övertygad om att en ekonomisk 1 social utvecklingsstrategi som syf till att höja befolkningens levna nivå bör bygga på en industri sering som ger mångsidigare p duktion och effektivare knyter sa man de olika delarna av den : Uonella ekonomin samtidigt som 1 öppnar dörren för vetenskapliga 1 tekniska framsteg. En sådan dustrialisering som åtföljs av 12

15 utveckling av jordbruket och som stimulerar även alla andra delar av den nationella ekonomin kräver en samordnad planering samt en stärkning och utveckling av den statliga sektorns roll. Endast en sådan industriailisering kan ge utvecklingsländerna ekonomisk självständighet och främja den samhälleliga utvecklingen. Vidare är ingen ekonomisk och social utvecklingsstrategi möjlig utan grundläggande förändringar av de ekonomiska och sociala samhällsstrukturerna. Den grundläggande förutsättningen för en effektiv strategi för full sysselsättning och samhälleliga framsteg är framförallt att arbetarna och fackorganisationerna kan delta i varje lands ekonomiska, sociala, politiska och kulturella liv. Samhällsutvecklingen bör garantera alla "rätten att trygga och öka välståndet för sig och sin familj i enlighet med de medel som samhället objektivt förfogar över". Detta är definitionen på samhälleliga framsteg i den deklaration som FVF lagt fram för konferensen. Den föresjår en strategi för samhälleliga framsteg som omfattar både kvantitativa och kvalitativa sociala mål. Denna strategi bör garantera var och en ett produktivt, samhällsnyttigt och välavlönat arbete, den bör ge en trygg inkomst och ökande köpkraft, den bör eliminera svält och undernäring, den bör ge bättre hälsovård och bostadsförhållanden, den bör ge alla arbetare ett filllständigt socialskydd. Den bör också garantera de fackliga fri- och rättigheterna samt arbetarnas och fackorganisationernas. möjligheter att delta i uppställandet och förverkligandet av utvecklingens samhälleliga och ekonomiska mål. På det internationella planet kräver full sysselsättning och samhälleliga framsteg att handeln grundar sig på principen om jämlikhet och icke-diskriminering så att varje land oberoende av.sin utvecklingsnivå och sitt ekonomiska system har tillgång till världsh:mdelns fördelar. Upprättandet av en ny ekonomisk världsordning med bättre samarbetsmöjligheter än hittills främjar samhä!j.sutvecklingen i hela världen. Den aktionsplan som lagts fram av FVF vid konferensen utreder alla de åtgärder som är nödvändiga för att förverkliga denna strategi för samhällsutveckling i de utvecklade kapitalistiska!änderna, i det område som berörs av den ekonomiska depressionen, i den Europeiska ge- 61 internationella arbetskonferensen, som ägde rum samtidigt som internationella sysselsättsningskonferensen. Vid båda utgjorde representanterna för tredje världen en viktig del av en ny majoritet som ersatt USA:s tidigare dominans. menskapen och i utvecklingsländerna. Det belyser de åtgärder som systematiskt tillämpas av de socialistiska länderna inom ramen för en ekonomisk och socia,j p lanering som siktar till hela samhällets välfärd. Generaldirektörens rapport fäster stor vikt vid valet av teknik. FVF anser att en påskyndad ekonomisk tillväxt ] utvecklingsländerna kräver att avancerad teknisk kunskaip ställs till förfog:ltnde på rättvisa och jämlilm villkor samt utan några försök tiill utsugning och hot mot den nationella suveräniteten. En sådan uppfattning innebär en brytning med de ohållbara villkor som de multinationella bolagen ställer, den innebär existensen av en vetenskapligt och tekniskt skolad inhemsk personal samt nationella forskningscentra för en anpassning av teknologin. Den kräver också ett internationelilt samarbete och en demokratisk kontroll över de multinationella bojagens verksamhet. FVF ger uttryck för sitt missnöje över aitt man inte ä:nnu fått till stånd element till ett internationellt instrumen t rörande de transnaitionella bolagen, ett instrument som krävts av alla internationella fackorganisationer. Vi anser att konferensen bör rekommendera utarbetandet och antagandet av en internationell konvention av detta slaig vid 1978 års arbetskonferens. Våra detaljerade förslag til1l detta instrument ingår i den ovannämnda aktionsplanen för den samhälleliga utvecklingsstrategin. Konferensen får inte blunda för att ILO idag befinner sig i en avgörande situation. Organisationen bör ge ett konkret svar på frågan om sin framtida struktur och om hur ILO ska]] kunna motsvara de krav som stadgan ställer på den ifråga om sysselsättningen, de samhälleliga framstegen, de demokratiska och Zackliga rättigheterna i arbetarnas och folkens intresse. ILO, vairs uppgift det är att upprätta program för en förbättring av alla folks levnads-, arbets- och kultur.ella förhållanden, bör sålunda formulera, tillämpa och revidera sina program inom FN utgående från den internationella gemenskapens grundläggande målsättningar. Dess struktur bör därför återspegla de grundläggande förändringar som skett i världen och fraimförallt den nationej,ja befrielsen av de folk som tidigare förtryckts av kolonialismen och imperialismen, existensen av ett sociaj!istikts världssystem samt arbetarnas och folkens kamp mot utsugning samt för samhällehga framsteg. Vidare bör ILO:s program slå fast priortteter ifråga om verksamheten för samhälleliga framsteg. Det bör utarbetas nya internationeilla normer för ett utnyttjande av de vetenskapliga framstegen, för de fackliga rättigheterna, för arbetarnas de1tagande i den ekonomiska planeringen och för beslutsfattandet inom företagen. Det krävs även en sammanfattning av normerna för de samhälleliga framstegen. I detta syfte bör regeringarna tillhandahålla utredningar som vartannat år visar hur långt man kommit i förverkligandet av den samhälleliga utvecklingsstrategin. De strategi som ingår i den deklaration som FVF lagt fram för konferensen utgör en s ammanfaittning av de mål som arbetarna kämpar för. FVF anser att arbetarnas aktiva deltagande och deras enhet är grundläggande förutsättningar för att ta igen eftersläpningen i förverkligandet av denna strategi, både på internationell nivå inom ILO och inom varje världsde1! och varje enskilt Ja!Ild. Det är i den andan som FVF lagt fram sin uppfattning om en strategi för samhällsutvecklingen. 13

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente Förslag till placeringsreglemente Förslag till Placeringsreglemente Kongress 2014 för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 2 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

har kommit överens om följande artiklar.

har kommit överens om följande artiklar. Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1 Konventionsstaterna, som anser att, i överensstämmelse med principerna i Förenta nationernas stadga, erkännandet av det inneboende

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer