V Ä R l D S R ö R E l S E N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V Ä R l D S R ö R E l S E N"

Transkript

1 .,~. ~ JACKllGA Nr 7 JULI 1976 ~,,,. V Ä R l D S R ö R E l S E N. ;., 7-' e ,,.._.~ --. '. ~ FVFs TIDSKRIFT

2 Igen ett blodbad! Soweto, Sydafrika 16 juni 1976 På order av den vita minoritetsregeringen öppnar polisen eld mot en fredlig demonstration av färgade lärare. Resultat: 30 döda, 1000 sårade, ett tusental arresterade. SHARPEVILLE 21 mars SOWETO 16 juni 1976 Två data som ogensägligt illustrerar rasismens verkliga natur, den skamliga apartheidpolitiken som tillämpas i Sydafrika, trotsande den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt en rad resolutioner och konventioner antagna av FN och dess underorgan. Det råder inget tvivel om att apartheidpolitiken, det väldiga nät av förtryckslagar som den g~tt upphov till och det ovillkorliga och massiva stöd som denna politik får av de västeuropeiska länderna, USA och NATO är den verkliga orsaken till dramat i Soweto. FVF är medveten om den centrala roll som den internationella arbetarklassen spelar i kampen mot rasism, apartheid och alla andra former av förtryck och utsugning och uppmanar arbetarna i hela världen och fackorganisationerna av alla riktningar samt alla demokratiska organisationer och vänner av fred och rättvisa att i hela världen: - skarpt fördöma det upprörande brottet i Soweto, - vidta olika åtgärder för att isolera Sydafrika och Rhodesia internationellt, - idka påtryckning mot olika stater och regeringar som i strid mot FN:s resolutioner och trots den internationella gemenskapens protester fortsätter sitt samarbete på alla nivåer med de sydafrikanska och rhodesiska rasisterna, särskilt på det militära och ekonomiska området, - verka för att alla stater ratificerar den internationella konventioner mot apartheid som antogs av generalförsamlingen i mars 1973, - stärka sitt stöd till de nationella befrielserörelserna i Sydafrika, Rhodesia och Namibia samt till arbetarna och folken i Sydafrikas och Rhodesias grannländer. DEKLARATION AV FVF JUNI 1976

3 LEDARE En rättvis lösning p å arbet slöshet s problemet är vad som krävs av f ack et i de kapitalistiska industriländern a. P å bi l den ser v i en g e m ensam demonstration arrangerad av de f r anska f ack centralerna OGT och OFDT med sysselsättingsåtgärder som främ sta krav. Ä ven i u t v ecklingsländerna är arbetslöshet en ett t i llspet sat problem. P å bi lden ser vi en facklig demonstrati on i Madagask ar som stöd f ör r eg eringens anti-im p er ialistiska åtgärder m ot en av kolonialepokens rester - undersysselsättni ngen. Efter världskonferensen om sysselsättning, inkomstfördelning, samhälleliga framsteg och den internationella arbetsfördelningen. MOT KONKRETA AKTIONER Konferensen hölls den 4-17 juni i Geneve med deltagande av reprensentanter för arbetarna, arbetsgivarna och regeringarna i ILO :s över 120 medlemsstater. I konferensen deltog även representanter för de nationella befrielserörelserna och delegationer från de tre fackinternationalerna. FVF:s delegation leddes av ordföranden Enrique Pastorino som lade fram vår organisations synpunkter på diskussionsfrågorna samt en deklaration som kompletterats med en aktions plan.*) X Hur skall den tilltagande arbetslösheten och fattigdomen i världen bekämpas? Vilken aktionsplan gör det möjligt för de 700 mänskor som lider av svält, fattigdom och arbetslöshet att leva ett mänskovärdigt liv, med ett produktivt arbete och en inkomst som tillfredsställer de grundläggande behoven? I en värld där 300 miljoner invånare i utvecklingsländerna är utan arbete och där arbetslösheten ökar för varje dag även i industriländerna, där ojämlikheten är skriande både mel- X Ian länderna och inom deras gränser, tränger sig nödvändigheten av en gemensam strategi för samhälleliga framsteg alltmera på. Det var framförallt strävan till en sådan strategi som var det främsta målet för den ovan nämnda världskonferensen. Debatten koncentrerades kring fem följande punkter på dagordningen : e en nationell strategi och politik för sysselsättning, särskilt för u-länderna, e den internationella arbetskraftsrörelsen och sysselsättningen, e metoder att skapa produktiv sysselsättning i u-länderna, e de multinationella företagens roll i skapandet av sysselsättning i u-länderna, e en aktiv arbetskraftspolitik och anpassningsbistånd för u-länderna. Diskussionen ägde rum på basen av en r apport som lades fram av ILO :s generaldirektör. Ända från början av diskussionen underströk FVF med stöd av de övriga arbetarrepresentanterna, majoriteten av u-ländernas regeringar och av de socialistiska ländernas representanter att konferensen borde anta ett preciserat dokument, nämligen en deklaration åtföljd av en aktionsplan. FVF lade för sin fram förslag till ett sådant dokument. Dessa jämte kompletterande förslag av FFI och AVF var utgångspunkten för arbetarrepresentanternas ståndpunkt i utarbetandet av konferensens slutdokument (principdeklaration och aktionsprogram) som antogs efter två veckors diskussioner. Detta dokument är ett första steg mot en rättvisare lösning på de problem som diskuterades. 1

4 Konferensen gav ILO :s administrativa råd i uppdrag att verkställa det antagna aktionsprogrammet i samarbete med andra internationella - organisationer. Principdeklarationen konstarerar att de tidigare utvecklingsstrategierna inte eliminerat fattigdom och arbetslöshet samt underströk att ett av de viktigaste målen i detta hänseende både på det nationella och det internationella planet bör vara att skapa full sysselsättning och att tillfredsställa de grundläggande behoven för alla folk. Den understryker även att produktiv sysselsättning är ett av de effektivaste medlen för en rättvis fördelning av inkomsten och för en högre levnadsnivå för befolkningsflertalet. Dessutom lägger deklarationen tyngdpunkten på nödvändigheten att basera de internationella relationerna på samarbete, självständighet, respekt för den nationella suveräniteten, folkens självbestämmanderätt och icke-inblandning i andra staters inre angelägenheter samt på nödvändigheten att jämsides beakta de sociala, ekonomiska och politiska u tvecklingsaspekterna. Aktionsprogrammet uppställer ett främjande av sysselsättningen och tillfredsställandet av befolkningens grundläggande behov som de främsta målen för utvecklingsstrategin och understryker vikten av att erkänna att begreppet "grundläggande behov" är dynamiskt och att man bör se det inom ramen för hela den den ekonomiska och sociala utvecklingen och i ingen händelse stirra sig blind på existensminimum. Problemet med arbetarnas och fackorganisationernas deltagande i besluten och deras verkställande på alla nivåer hörde till dem som diskuterades livligast vid konferensen. Eftersom de fackliga förslagen inte fullständigt beaktades i det aktionsprogram som antogs bör ansträngningarna för att vidga detta deltagande fortsätta. Nödvändigheten av en industrialisering inom den statliga sektorn har inte tillräckligt tydligt beaktats i aktionsprogrammet. ILO :s rilpport talar endast om en industrialisering av hantverket med tillhjälp av en arbetsintensiv teknik. Som resultat av den diskussion som fördes innehåller aktionsprogrammet trots det ett omnämnande om att "endast ett tillämpande av arbetsintensiv teknik inte kan lösa u-ländernas problem utan i stället bara håller kvar dem i ett beroende av industriländerna". Programmet innehåller även vissa av arbetarrepresentanternas förslag, om ock~-~~ra delvis. Det understryker vidare nödviindigheten att upprätta en rättvis balans mellan olika tekniska lösningar med beaktande av den statliga suveräniteten vid valen av teknik. Ifråga om den internationella flyttningsrörelsen lägger aktionsprogrammet tyngdpunkten på lika möjligheter och jämlik behandling för invandrarna och deras familjer på basen av bi- och multilaterala avtal. Programmet uppmanar ILO att ge tekniskt bistånd till länder som begär det, utreda de ekonomiska och sociala verkningarna av olika slags migration samt undersöka de problem som möter invandrare som inte fått någon officiell status. Vidare understryker programmet att "en aktiv sysselsättningspolitik i utvecklingsländerna bör bidra till upprättandet av en ny internationell ekonomisk ordning i enlighet med de förslag som antagits av FN:s generalförsamling". Det sägs också att "de strukturella förändringarna bör bidra till ny sysselsättning både i industriländerna och utvecklingsländerna. ILO bör bidra till ett utbyte av informationer och erfarenheter ifråga om en aktiv sysselsättningspolitik. ILO bör fortsätta att sträva till att internationella normer respekteras såväl i utvecklings- som i industriländerna". Kring alla dessa problem som motsvarade 4 av dagordningens 5 punkter kunde sålunda enighet nås. Däremot kunde konferensen inte enas ifråga om de multinationella bolagens verksamhet i utvecklingsländerna. Det dokument som antogs inne håller sålunda tre skilda deklarationer i denna fråga. Arbetarrepresentanteras deklaration är myc ket klar ifråga om fackorganisationernas oro över den skadliga effekten av bolagens verksamhet på sysselsättningen och i allmänhet den ekonomiska och sociala utvecklingen i vissa länder, särskilt u tvecklingsländerna. Y. De tre fackinternationalerna enades om att kräva vissa åtgärder på nationell och internationell nivå för att stärka kontrollen över de multinationella Forts. sid. 15 En av de lösningar som utvecklingsländerna går inför - industrier för en förädling av deras egna produkter. Här ser vi en fabrik för framställning av palmolja i Folkrepubliken Benin.

5 EKONOMISKA RELATIONER Appellen från N airo bi av Emil HAMERNIK Förenta nationernas handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) som för ett par månader sedan höll sin fjärde session i Kenyas huvudstad Nairobi är fortfarande föremål för många kommentarer, bedömningar och analyser. Alla berörda parter kommer ännu ofta att återkomma till konferensens diskussioner och deras resultat. Detta gäller även för FVF, som i sina strävanden att påskynda den ekonomiska utvecklingen och uppbyggandet av en rättvisare ekonomisk ordning, ständigt söker efter de effektivaste metoderna att föra fram arbetarnas intressen i hela världen. I denna redogörelse (liksom också i senaste nummers ledare som behandlade konferensens principer) ska vi se litet närmare på UNCTAD och dess fjärde session. UNCTAD:s ROLL OCH BETYDELSE Under de senaste åren har UNCTAD utövat ett positivt inflytande på de internationella relationernas utveckling och bidragit till att föra fram progressiva uppfattningar i det internationella ekonomiska samarbetet. Detta återspeglas bl.a. i den stadga om staternas ekonomiska rättigheter och skyldigheter som antagits. Också om konferensens verksamhet har bidragit till vissa positiva resultat har framgångarna när det gäller att lösa praktiska problem i de internationella ekonomiska relationerna varit rätt anspråkslösa. Den internationella avspänningspolitikens utveckling, de positiva resultaten av den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, de alliansfria staternas allt större roll liksom också de socialistiska staternas starkare ställning på det internationella planet hade skapat förutsättningar att i samband med den fjärde sessionen följa upp de progressiva tendenser som karakteriserade UNCTAD :s tidigare verksamhet. UNCTAD:s PROBLEM Under de senaste åren har dock vid sidan av de positiva elementen även andra förändringar gjort sig gällande som hotar hela detta organs existens, så till exempel ifråga om dess organisationsform. Diskussionerna kring brännande ekonomiska och politiska frågor ajourneras allt oftare eller förs över till extra sessioner för FN :s generalförsamling. Allt flera handelspolitiska problem diskuteras inom ramen för GATT (Allmänna avtalet för tullar och handel). De multilaterala handelsförhandlingar som numera förs har även de bidragit till att minska intresset för ekonomiskt-politiska problem inom UNCTAD. UNCTAD :s apparat har stärkts vad gäller proceduren men det praktiska arbetet har inte blivit effektivare, vilket har en negativ effekt på arbetsresultatet. Dessa tendenser stärks av den politik som vissa kapitalistiska industriländer bedriver i syfte att inom UNCTAD avleda uppmärksamheten från den internationella ekonomins aktuella problem och i stället skapa en ny mekanism för sina förhandlingar med utvecklingsländerna. Förberedelserna för UNCTAD :s fjärde session skedde i en atmosfär som karakteriserades dels av de fredsälskande krafternas framgångar i kampen för internationell avspänning, dels av den skärpta krisen i det kapitaliistiska systemet särskilt när det gäller den ekonomiska situationen i de flesta utvecklingsländerna. Ett led i förberedelserna var en rad regionala regeringsmö:ten på ministernivå. Det tredje ministermötet inom grupp 77 som hölls i Manilla februari 1976 antog en deklaration och ett aktionsprogram som en gemensam plattform för utvecklingsländerna inför den fjärde sessionen. Även OECD-länderna och COMECON-länderna sammanträdde var för sig. Vid alla dessa möten deltog UNCTAD :s generalsekreterare. s11:;ssionens FÖRLOPP OCH RESULTAT Med många dagars försening avslutade sessionen sitt arbete med en rad kompromisser i de centrala frågorna. På grund av de flesta kapitalistiska ländernas - särskilt USA, Västtyskland, 3

6 Storbritannien, Frankrike, Japan - envishet fanns det risk för att man inte skulle komma tm några konkreta resultat, särskiu i den viktigaste frågan, råvarorna. Efter långa förhandlingar kom man till kompromisser, utom ifråga om valutapolitiken där man inte kom tiu någon lösning. Diskussionen hade då omspänt råvarorna, överföringen av teknologi, industrivarorna, handelsförbindelserna mellan stater med olika ekonomiska system, valutafrågorna och institutionella frågor. Vi ska här se litet närmare på frågorna. RÅVARORNA I denna fråga som är av livsviktig betydelse för de flesta utvecklingsländerna var motsättningarna mellan grupp 77 (utvecklingsländerna) och grupp B (de kapitalistiska länderna) allra mest tillspetsade. Grupp 77 förde på basen av sina dokument från Manilla fram ett krav på en gemensam fond för finansiering av internationella råvarulager, samordnade nationella lager eller motsvarande åtgärder. Inställningen hos grupp B kan karakteriseras som dels en strävan hos vis,sa imperialistiska stater (särskilt USA) att visa upp ett visst oberoende av råvaru- och oljeleveranser från utvecklingsländerna, dels av tilltagande motsättningar mellan de imperialistiska staterna i en situation där styrkeförhållandena dem emellan snabbt förändras. För USA är handeln med utvecklingsländerna relativt mindre viktig - därför kunde USA också hävda en mera hårdnackad hållning mot dessa länders krav. Däremot visade många västeuropeiska länder som är mera intresserade av stabila relationer med sina råvaruleverantörer särskilt på bilateral bas en viss välvilja gentemot en rad av u-ländernas krav. Detta gäller t.ex de,skandinaviska lånderna och Holland. Detta hade till följd en öppen schism inom grupp B. Efter långa diskussioner antog konferensen en kompromissresolution med ett integrerat råvaruprogram som syftar till att hålla priserna på lönsam nivå för leverantörerna och rättvis nivå för konsumenterna. Programmet omfattar 18 centrala produkter. Något avtal om en gemensam råvarufond kunde inte undertecknas på grund av de kapitalistiska ländernas motstånd. Enhälligt beslöts att generalsekreteraren senast i mars 1977 sammankallar en konferens för att skapa denna gemensamma fond. Samtidigt skall förhandlingar om vilka råvaror som skall tas med föras senast fram till slutet av De progressiva krafterna inreg~strerade en viktig politisk framgång: konferensen avvisade ett förslag om en utredning om hur utvecklingsländernas resurser kan göras lättare tillgängliga för en internationell resursbank, en ide som var central i Henry Kissingers anförande. INSTITUTIONELLA FRÅGOR Även om dessa frågor inte tilldrog sig samma mensam fond hörde de till konferensens viktigaste. Västländerna som söker efter ett alternativ til den "nya ekonomiska världsordningen" och sor vill föra fram ett motförslag för en omorganise ring av de internationella ekonomiska relationerrn visade nyt ansträngningar att få till stånd e direkt dialog med utvecklingsländerna, förbi orga nen inom FN. Dessa ansträngningar lyckades dock inte. Kor ferensen underströk itvärtom vikten av UNTAI inom FN när det gäller att få till stånd avtal oc överenskommelser i specifika internationella ekc nomiska frågor, varför det gäller att stärka des funktioner. överföring AV TEKNOLOGI Konferensen beslöt accelerera arbetet på en ir ternationell codex för överföring av teknologi me sikte på mitten av år Den beslöt även att inom UNCTAD upprätt rådgivning för utvecklingsländerna i teknologisk frågor, finansierad via UNCTAD :s ordinarie buc get. Ifråga om den s.k. "hjärnflykten" rekommer derade konferensen alla länder, särskilt dem sor profiterar av den, att se över sina möjligheter al reglera de problem som uppstår. INDUSTRIPRODUKTER Konferensen rekommenderade en översyn a mest-gynnad-nations-systemet till förmån för u veckldngsländerna samt ett slopande av diskrirn nerande handelsåtgärder. Vidare rekommenderades åtgärder på natione: regional och internationell nivå för en omorient ring av de multinationella bolagens verksamhet fi att få till stånd en öppnare hållning i u-länderr och en högre förädling a v råvarorna i dessa. Konferensen beslöt att UNCTAD skall samarbel med FN :s kommission för transnationella företa HANDEL MELLAN STATER MED OLIKA SYSTEM Konferensen uppmanade de socialistiska och 1 västliga länderna samt utvecklingsländerna a vidga sina multilaterala samarbetsrelationer. Vid' re uppmanades u-länderna att fortsätta sin strävi till ökat ekonomiskt och handelssamarbete med 1 östeuropeiska socialistländerna. VALUTAFRÅGOR Konferensen sammanföll med en period då d kapitalistiska valuta- och finanssystemet åsamk: de internationella handelsrelationerna stort a bräck, särskilt för u-ländernas l,ltrikeshandel 01 allmänna ekonomiska situation. 4

7 Denna kritiska situation borde ha tvingat de kapitalistiska länderna att lägga fram konkreta lösningar för konferensen, vilket de dock inte gjorde. Grupp B nöjde sig med banala fraser, varför konferensen bara kunde konstatera att man inte var enig i dessa frågor. APPEL TILL FACKORGANISATIONERNA UNCTAD IV slutade med en rad kompromisser. Att vänta sig något anna:t av en session på en - knapp månad vore orealistiskt. Detta därför att de kapitalistiska länderna redan vid början av konferensen hade meddelat, att de inte är beredda att bidra till en lösning av de problem som de själva till stor del av orsaken till. Även om diskussionerna inte förde till avsevärda resultat, hade de dock stor politisk betydelse. Ses- sionen i Nairobi i närvaro av representanter för 145 stater samt en lång rad internationella organisationer avslöjade än en gång de kapitalistiska ländernas skenheliga politik som grunden för de. ekonomiska problem som utveckl~ngsländerna drabbats av. Sessionen bekräftade än en gång nödvändigheten av att förena alla krafter i kampen för en rättvisare världsordning, för alla nationers fulla ekonomiska och politiska självständighet. I detta hänseende är sessionen även en uppmaning till den fackliga världsrörelsen, en uppmaning om att visa ansvar och stå upp mot dem som vill vält!'a över bördan av krisen på de arbetande massorna och folken i hela världen. Sist och slutligen gäller det att främja avspänning och fredl'ig samexistens mellan stater med olika ekonomiska och sociala system samt att trygga en varaktig fred i hela världen. ' UNCTAD IV i Nairobi, där de kapitalistiska industriländernas, särskilt USA :s, förslag stötte på motstånd av utvecklings1änderna, stödda av de socialistiska länderna. Motståndet mot den imperialistiska politiken, som företräddes klarast av H. Kissinger, yttrar sig även i många kapitalistiska länder. Vid Kissingers besök i Stockholm strax före UNGT AD protesterade svenska arbetare mot USA-imperialismen. 5

8 MICHELIN: MULTINATIONELLA BOLAG av Helene BOUNEAUD arbetarna och ett imperium Michelin är den tredje största producenten av bildäck i världen och kontrollerar alla produk tionsled från råvaran till försäljningen av slutproduktionen. Michelin är ett typiskt exempel på den vertikala eller integrerade koncentrationen. Michelin imperium gör sig gällande i 150 länder. En image och sanningen bakom den Som världs9mfattande trust hör Michelin till de multinationella bolagen. För att förverkliga sin ambition att bli nummer 1 bland bildäcksproducenterna i världen trots den aktuella krisen har Michelin anpassat sin strategi till de aktuella svårigheterna eller rättare.sagt försökt dra nytta av dem. Enligt den franska tidskriften!'expansion, "förefaller Michelin att vilja skära ned sina industriella investeringar till förmån för forskning och för en stärkning av företagets image som oslagbart på det tekniska området''. Sanningen är att Michelin inte alls skär ned sina investeringar utan bara anpassar dem till vinstbehovet. Ett exempel på denna anpassning är att investeringar flyttas över utomlands i stället för att skäras ned. Denna flyttning sker i två riktningar: dels "politiskt trygga" länder som t.ex. Spanien och Brasilien, dels särskilt vinst- givande länder som USA, där arbetskraften, energin och råvarorna är billigare än i Europa och clär fackföreningarna är mera "förståelsefulla" (enligt tidskriften "Le Nouvel Economi.ste"). Genom dessa strategiska omställningar, genom sin stärkning av företagets "märkesimage", genom investeringar i s.k. trygga länder vill Michelin i första hand säkra sin ställning som tredje största världsproducent med % av totalproduktionen, och samtidigt öka sin styrka på konkurrenternas, Firestones och Goodyears, bekostnad. Detta är långtifrån den "nedskärning" som tillskrivs Michelin. När "herr produktivitet" vakar över personalens trygghet Allt är upplagt för att trygga Michelins styrka och framförallt en fortsatt utsugning av arbetarna. Michelins teknik på detta område är s.g.s. oslagbar, åtminstone är den rationell och helt hänsynslös. Företagets grundare, Edouar1 Michelin, sade redan på sin tid "Goda arbetare är sådana son låter företagets intressen gå för1 sina egna. Produktiviteten bö öka för att trygga företagets kon kurrenskraft och arbetarna trygghet." Ingenting av detta ha ändrats i företagets politik, tvärt om betonas att denna linje ä ännu viktigare under kristid. S. kunde även!'expansion notera e1 ökning av Michelins omsättnin, med 23 % år Vi ska se hur detta resulta har kunnat uppnås. I trusten franska fabriker var produktions volymen år 1975 den samma son år 1973 men antalet arbetare va mindre. I företagets väst tyska fabrik i Bad Kreuznacl står arbetare för samm produktion som arbetar före "krisen". Det finns mång, andra exempel på företagets orn sorg om "personalens trygghet' För att få arbetarna att accep tera en hårdare arbetstakt spela Michelin ut sitt trumfkort, arbets lösheten. Företagets strävan at producera allt mera med all 6

9 mindre personal inspirerar den till nya initiativ. T.ex. i den västtyska fabriken i Barnberg arbetar man på lördagarna och börjar den nya veckan vid midnatt natten till måndagen. Därtill kommer att lönen i de flesta fabrikerna till 50 % är bunden vid produktionsvolymen. Det gäller alltså att arbeta snabbt, snabbare hela tiden.. Det har gjorts vissa tekniska förbättringar, men framförallt är det arbetstakten som har ökat. Michelins imperium i Clermont-F errand, Frankrike. För inte så länge sedan ägde bolaget hela staden, utom gravgården, som det hette... Detta möte i den s.k. "socialbrigaden" i San Sebastian, Spanien, behandlar en strejk som arbetarna genomför för att finna sätt att slå ned strejken. "Vi isolerar arbetsgivarna genom arbetarnas internationella enhet" - så proklamerar arbetarnas slagord i Torino, Italien. Ett gammalt trick: Käppen och moroten Ett franskt uppslagsverk om de multinationella bolagen slutar sitt avsnitt om Michelin med konstaterandet att företagets "paternalistiska attityd ofta står emot facket". Paternalismen är ett arv från förra århundradet, hos Michelin är den en tradition. Den är särskilt stark i de franska fabrikerna och framföra1'lt i Clermont Ferrand där arbetarna hela sitt liv är fjättrade vid Michelin som slavar vid sin herre. Om Michelin idag in te längre härskar oinskränkt över sina arbetares liv lever paternalismen dock vidare i nya former. Idag vill Michelin visa sig "socialt" på ett särskilt sätt som påminner om metoden med käppen och moroten. I en granskning av femtio franska storföretags socialpolitik ger l'expansion Michelin ett särskilt erkännande för dess bostadspolitik. Det om tidskriften inte säger är att denna bostadspolitik i form av individuella bostadslån till personalen baseras på ett internt betygssystem. Liksom i skolan betyder betyget A "samarbetsvillig" och B "dålig". Den sociala moroten skall inte bara få arbetarna att acceptera ökad arbetstakt och sämre arbetsförhållanden, dvs. skärpt utsugning. Den är också ett svar 7

10 på arbetarnas och fackorganfoationernas ökade kampberedskap. Den fackliga tidskriften "La vie ouvriere" rapporterar att Michelins försök att i Torino bygga ett bostadsområde för sin personal.trots den allvarliga bostadsbristen i staden inte har gett bolaget några framgångar och därför inte kommer att upprepas. Det är nu i stället käppens tur ~ tt fungera. På detta område är Michelins teknik helt oslagbar, det kan man säga utan överdrift. Vi nämnde bety.ssystemet. Denna registrering skall nu ytterligare finslipas och utsträckas genom elektronisk databehandling. "Styrkan är min rätt" Rubrikens ord kunde stå som bevis för Michelin. Även om denna medeltida uppfattning får ge vika för den kraft som representeras av arbetarna och fackorganisationerna i Italien, Frankrike, Storbritannien, kan den tillämpas för fullt t.ex. i Spanien. Michelin kan räkna med stöd inte bara av sina egna kontrollorgan utan även av den aktuella regimen.som står på storföretagens sida. Strejk? Företaget sätter sig inte emot strejker, säger man, förutsatt att de är lagliga - och laglig är en strejk bara om den godkänns av de officiella fackorganisationerna där arbetsgivarnas ord är lag. Vid en s.k. olaglig strejk kan Michelin stöda sig på polis och domstolar som delar ut böter och fängslar arbetare. När denna "lagliga" arsenal inte räcker till avskedar man arbetare, antingen individuellt eller kollektivt som i Lasarte t.ex. Den senaste strejken utbröt p.g.a. företagets krav att arbetstiden ökas från 45 till 48 timmar i veckan, trots att den spanska arbetslagstiftningen utgår från 45 timmar. Men i ett "politiskt tryggt" land som Spanien kan Michelin räkna med att få lagen på sin sida. Michelin känner inga gränser Som arbetsgivare av Guds nåd besväras Michelin inte av jordi ska omständigheter som lagstiftningen om arbetarnas och fackets rättigheter i olika länder t.ex. Men Michelins "övernationalitet" stannar inte vid detta. Varje gång en konflikt utbryter i en av företagets fabriker lyckas Michelin "mjuka upp" motståndet genom att spela ut arbetarna i olika fabriker mot varandra. T.ex. när de underbetalda arbetarna i Clermont-Ferrand kräver högre lön säger Michelin nej. Och eftersom företagets intressen går före arbetarnas vänder sig ledningen till de övriga fabrikerna i Europa och säger: "Våra maskiner i Clermont-Ferrand står stilla - ni måste arbeta extra för att hålla igång produktionen". Ett annat exempel: Hela monterings band i Clermont-Ferrand som t illverkar specialdäck för export till USA står stilla p.g.a. påstådda avsättningssvårigheter, samtidigt som arbetarna i franska Michelin får höra att deras kolleger i de spanska fabrikerna strejkar mot längre arbetstider. Av en händelse är det så att de tillverkar samma slags däck som Clermont-Ferrand... Bakgrunden är att Michelin vill flytta hela denna produktion till Spanien där en arbetstimme kostar en tredjedel mindre än i Frankrike och där strejker kan förklaras olagliga om företaget så vill. Om Mi~helin lyckas med detta betyder det att både franska och spanska arbetare drabbas. Samma arbetsgivare, samma kamp Detta slagord håller på att bli allt mera aktuellt för arbetarna hos Michelin. De inser att bolagets praktiskt taget dagliga angrepp kan bemötas bara om arbetarna stöder varandra och s1 ordnar sin kamp. Sedan 1968 fackorganisationerna inom l helin, först i Frankrike och lien, sedan också i Förbund1 publiken och Storbritannien, t regelbunden kontakt. Åren 1 och 1975 höll fackorganisatior na inom Michelin gemensam konferenser, den andra beslöt den första gemensamma ak nen som hölls en månad se re i form av arbeta strejk i Frankrike och Italien att stöda sina spanska kamrat lönekrav. Denna solidaritet mot förtr ket och utsugningen på sameu peisk nivå hade mycket stor tydelse. Det gav arbetarna 111 lighet att utnyttja sin styrka < nå vissa framgångar på natior nivå. Ytterligare ett nytt steg 1 det när de brittiska fackorgani tionernas samarbetskommi tvingade den brittiska företa gruppen att förhandla kollekt på nationell nivå efter två-veck1 oroligheter och samordnade akt ner i Frankrike, Italien och St britannien. Dessa framgångar är kh exempel på hur nationella och ternationella aktioner hän! samman. Men även om de sa ordnade aktionerna inom Miche redan är ett historiskt faktt organiseras de dock bara en gå i sänder. Det finns ännu ing samordnad offensiv straitegi irn hela bolaget. En sådan är a enda medlet mot de multinat nella bolagens aktioner. Orsaken? Det finns flera ors ker, inte minst de svårigheter so bolaget skapar för att störa ko takterna mellan arbetarna i olil länder. Den största orsaken dock den fackliga splittringen 01 de enhetsfientliga attityderna h vissa fackorganisationer som t.e IG Chemie i Tyska förbundsr publiken som vägrar hålla ko: takt med andra organisatiom som inte hör till FFI. Forts. sid. ~ 8

11 FVF-OAT Gemensamma åsikter och mål - Mitt besök hos FVF är i sig ett bevis för de goda relationerna mellan våra två organisationer. - Vi kommer att utveckla ett allt närmare samarbete kring alla problem som berör arbetarklassen. Intervju med dr Tayeb Lahdiri, generaldirektör för arabiska arbetsbyrån den Arabiska arbetsorganisationen, OAT, är en trepartsorganisation (för regeringarna, arbetarna och arbetsgivarna) inom Arabligan, de arabiska staternas samarbetsorganisation. OAT har dock självständig status och är den andra organisationen i sitt slag efter Internationella arbetsorganisationen, ILO, inom FN. Arabiska arbetsbyrån, BAT, är OAT:s verkställande organ. BAT har goda samarbetsrelationer med FVF, rela:tioner som inte begränsas till att man enbart stöder varandras initiativ. Den maj besökte en delegation från BAT under ledning av generaldirektören Tayeb Lahdiri FVF :s högkvarter i Prag. I samtalen med FVF :s sekretariat som ägde rum i en hjärtlig atmosfär utbytte de två parterna synpunkiter på många frågor av gemensamt intresse. Bland de frågor som diskuterades kan nämnas särskilt ILO :s världskonferens om sysselsättningen, invandrararbetarnas problem och solidariteten med det pales tinska folket. Ifråga om de två organisationernas ansträngningar mot rasdiskriminering och brott mot de fackliga rättigheterna som utövas av de israeliska myndigheterna i Palestina och på ockuperat arabiskt territorium konstaterade man att en samordning är mycket fruktbar. Vi återger här en intervju som dr Tayeb Lahdiri gav redaktionen för vår tidskrift: Fråga: Kan ni presentera er organisation för våra läsare, av vilka många inte aus känner till den? Svar: Teoretiskt grundades OAT redan i januari 1965, vid den första konferensen för arabländernas arbetsministrar i Bagdad. I praktiken kom verksamheten i gång först år 1972 vid en extra konferens i Kairo, där organisationen fick sina stadgar och sin aktuella struktur. Orsaken till den långa pausen år mycket enkel. Organisationen kunde inte börja fungera innan medlemssitaterna var för sig anpassat sin lagstiftning enligt dess syften. Detta dröjde ända till 1972, p.g.a. att varje stat behövde mycket tid på sig för att studera OAT :s förslag till konventioner och sedan anta dem. OAT påminner till sin sitruktur mycket om ILO. Regeringarna har 50 % av rösterna, medan arbetarna och arbetsgivarna delar på den andra hälften. Strukturen omfattar tre organ: Generalkonferensen som enligt stadgarna är det högsta organet (här skiljer vi oss från ILO), administrativa rådet (som kommer att bildas inom ko11t efter en stadgeändring) och Arabiska arbetsbyrån som jag har äran att leda. 9

12 " Mot en kolonisering av ockuperat arabiskt territorium" - under det mottot har personer i Tel A viv demonstrerat mot den israeliska regeringens politik OAT :s mål anges i stadgarna och kan sammanfattas i en enda mening : Att göra allt för att stärka arbetarnas rättigheter och hjälpa arbetarklassen att inta sin rättmätiga plats. Vi vill förbättra arbetarnas levnads- och arbetsförhållanden. Vi vill försvara deras rättigheter, förverkliga samhällelig rättvisa och få till stånd en ekonomisk utveckling som tilllåter en rättvis inkomstfördelning mellan medborgarna. I mars i år höll OAT sin femte konferens i Alexandria, Egypten. Konferensen var mycket viktig, både ifråga om ärendena på dagordningen och ifråga om de beslut som fattades. Trots att organisationen är bara fem år gammal är det av en viss betydelse att denna konferens koncentrerades kring de fackliga rättigheterna i arabländerna. Fråga: Vilka andra verksamhetsformer har OAT utvecklat för att trygga och bredda de fackliga fri- och rättigheterna i arabländerna? Svar: När OAT grundades tillsattes samtidigt en kommission för de fackliga rättigheterna med uppgift att behandla klagomål. Kommissionens ingripanden har gett många positiva resultat. Dessutom har kommissionen deltagit aktivt i utarbetandet av en konvention om de fackliga rättigheterna som antagits av arabländerna. Denna konvention är oss ett gott stöd i våra strävanden att bygga upp en facklig struktur som effektivt kan försvara arbetarnas rättigheter. Fråga: I Europa finns det en hel del arabiska invandrare. Vad gör OAT för dem? Svar: Emigrationen mellan arabländerna eller från dem till Europa, Amerika eher Kanada är en fråga som OAT sysslat med ända från början. Vi anser frågan mycket viktig och bråd skande. Ifråga om emigrationei mellan arabländerna har vi anta git en konvention som garantera1 arbetarnas rättigheter samtidig' som den tryggar balans mellar. de mänskliga och materiella re surserna i olika regioner. Ifråga om de arabiska arbetar nas rättigheter i Västeuropa ä1 vi tillsammans med FVF od andra riktningar inom den fack liga världsrörelsen med om al' utarbeta en rad resolutioner orr försvaret av deras rättigheter Det är ett problem som berör osl speciellt eftersom det finns övei 2,5 miljoner arabiska arbetare Västeuropa. I nära samarbet1 10

13 med fackorganisationerna i en rad västeuropeiska länder, särskilt i Frankrike, förbereder vi åtgärder för fackskolning för dessa arbetare så att de, när de en gång återvänder hem, kan bidra till sitt lands utveckling. Detta problem har diskuterats även i de samtal mellan OAT och EG där vi har föreslagit en konvention om den arabiska invandringen. Framgångarna beträffande EG är ännu rätt begränsade p.g.a. det hårda motståndet man där visat mot våra förslag. Men frågan fortsätter att stå på dagordningen, och våra europeiska motparter har nog redan tvingats erkänna att de måste satsa mera på en yrkesskolning för arabiska invandrare. Vi har också redan i viss mån fått gensvar på vårt krav på en europeisk invandringskonvention för arabiska invandrare som baserar sig på principer erkända av FN och alla andra internationella organisationer som sysslat med dessa frågor. Jag vill även understryka atit vi vid detta besök har undersökt möjligheterna att tillsammans med FVF samordna våra ansträngningar i denna 1sak. Vi förbereder en internationell invandringskonferens till vilken vi vill inbjuda alla berörda parter. Fråga: Er organisation är särskilt aktiv inom ILO i försvaret av det palestinska folkets och de palestinska arbetarnas sak. Hur kommer det sig att ni tagit er an denna sak så aktivt? Svar: Jag överdriver inte om jag säger att OAT skulle förlora sitt existensberättigande om vi inte i första hand skulle försvara de palestinska arbetarnas och det palestinska folkets sak. Denna sak berör hela den arabiska nationens framtid och är därför av största betydelse för hela mänskligheten mot bakgrunden av fiendens aggressivitet. FN :s resolutioner bekräftar att sionismen i grund är en rasistisk rörelse med liknande utgångspunkter som nazismen. De visar också på nödvändigheten att stärka samarbetet mellan alla krafter som stöder rättvisa och fred i världen och en befrielse av det palestinska folket från detta aggressiva och ra.sistiska hot om förintelse. Alltsedan sin uppkomst har OAT varje år tagit upp detta problem på sina sessioner och antagit mycket klara resolutioner i saken. I detta sammanhang vill jag uttrycka min uppskattning över det nära samarbetet mellan FVF och OAT inom ILO just i denna fråga och i andra frågor där vi är av samma åsikt och gemensamt kämpar för en lösning. Fråga: Hur kan man beskriva förhållandet mellan ILO och OAT? Svar: Ända från sin uppkomst har OAT strävat till att utveckla relationerna på basen av en överenskommelse om samarbete under ömsesidig respekt. OAT har gjort allt för att få till stånd en sådan överenskommelse, men våra initiativ hänger sedan tre år i luften utan att relationerna ännu fått några fasta principer uttryckta i en konvention. Samarbetet fungerar på rutinbas, dvs. deltagande i konferenser och samordning av verksamheten där det är möjligt. Den planerade konventionen skulle ha undertecknats i mars i år, men vi väntar fortfarande på ett beslut av ILO :s administrativa råd. Enligt vad vi vet är det vissa sionistiska och kolonialistiska kretsar som motsätter sig konventionen och som fått till stånd dröjsmålet. Vi är trots det fast beslutna att tillsammans med våra vänner få till stånd konventionen. Denna kan bli en effektiv juridisk ram för ett nära samarbete baserat på jämlikhet och ömsesidigt erkännande av de två organisationernas särart. Fråga: Vilka är OAT:s relationer till den fackliga världsrörelsen? Svar: Jag tror att vår närvaro här är ett svar i sig. Ett besök av en OAT-delegation hos FVF som svar på det besök som FVF :s generalsekreterare avlade hos oss i maj är ett gott bevis för de goda relationerna och det goda samarbetet som från början funnits mellan våra organisationer och om utvecklats på olika områden. Vi upprätthåller goda relationer med hela fackrörelsen i tredje världen, särskilt Latinamerika och Afrika. Vi har ett samarbetsavtal med Organisationen för afrikansk enhet OAU och med Panafrikanska fackunionen USP A om förverkligande av ett gemensamt program. Samtidigt gör vi a],]t för att stärka våra förbindelser även med andra delar av den fackliga världsrörelsen. Jag anser att våra relationer med FVF, vilkas former vi preciserar vid detta besök, är ett tecken på att vi kan få till stånd ett aut närmare samarbete kring alla problem som berör arbetarklassen, ett samarbete som främjar ett bättre samhälle där rättvisa härskar. Fråga: Sysselsä ttningsfrågan kommer att diskutera;s vid en!lo-konferens i Geneve inom kort. Vilken är OAT :s ståndpunkt i frågan? Svar: Konferensen har särskild betydelse för OAT, för alla länder i tredje världen och för alla de krafter som strävar till etit jämlikare internationeut handelsutbyte och till frigörelse från de multinationella bolagens utsugning. Konferensen i Geneve kommer mycket att likna de 6 och 7 extra sessionerna för FN :s generalförsamling som fattade en rad beslut av stor vikit för tredje världen. Särskilt kan man nämna erkännandet av alla länders och speciellt utvecklingländernas rätt att själva fullständigt kontrollera sina naturresurser. Vi hoppas att också sysselsättningskonferensen bidrar till en större jämlikhet i handeln och gör ett slut på den västliga dominansen över råvaruutvinningen och -handeln. Vi har studerat denna fråga mycket ingående och tror att sysselsättningsproblemet i tredje världen inte kan lösas på annat sätt än genom kamp för rättvisa råvarupriser och en nationell industri som kan sysselsätita de arbetslösa och minska utsugningen. Vi har diskuterat frågan också vid detta möte och vi är i hög grad eniga om vad vi vill få till stånd. 11

14 En strategi för samhällsntvecklingen Inledningsanförande av FVF :s ordförande Enrique Pastorino vid Världsk~ ferensen om sysselsättning, inkomstfördelning, samhälleliga framsteg och inti nationell arbetsfördelning i Geneve den 4-17 juni 1976 (utdrag). De problem som diskuteras av konferensen är av största vikt för arbetarna och folken i hela världen. Svä.Lt och elände som är resultat av arbetsföshet och undersysselsättning, av utsugning och en orättvis inkomstfördelning, är i m ånga delar av världen det öde som delas av befolkningens majoritet. Arbetarna och fackorganisatione rna ha r alltid ställt sig emot den utvecklingsstrategi som baseras enbart på en ekonomisk tillväxt mätt med kvantitativa mått. Tillväxtratens ökning innebär inte att eländet skulle försvinna. En utvecklingssyn som inte beaktar det ömsesidiga sambandet me1lan de ekonomiska och de sociala aspekterna på utvecklingen kan aldrig ge någon lösning på problemen. Den rapport som lagts fram av generaldirektören för Internationella arbetsbyrån anger som mål för sin strategi ett tillfredsställande av de grundläggande behoven och tar redan därmed hänsyn till vissa sociala aspekter på utvecklingen. Det vore också fel att tro att en utvecklingsstrategi kunde ha några positiva effekter utan att skapa grundläggande förutsättningar för sociala framsteg. FVF är övertygad om att lösningen av de ekonomiska och sociala världsproblemen, likvideringen av undersysselsättningen, 111ära sammanhänger med ett bevarande av freden och den internationella trygg- heten, med utvecklandet av de vänskapliga relationerna mellan nationerna och med det internationella samarbetet på det ekonomiska och sociala området. FVF anser att den utländska dominansen, kolonialismen och den utläillldska ockupationen, rasdiskrimineringen samt nykolonialismen och imperialismen är de strösta hindren för samhälleliga framsteg och ekonomisk utveckling i utvecklingsländerna. P å senare tid har privat utländskt kapital och de multinationella bolagen ökat sitt grepp om utvecklingsländerna. FVF anser att de utländska investeringarna kan utgöra en viktig del av det internationella samarbetet. Men det är viktigt att belysa det sätt på vilket dessa investeringar sker och det de syftar till. Är det fråga om att hjälpa upp underutvecklade ekonomier eller om att öka sina eg na vinster? Mot denna bakgrund vill vi peka på att vissa ekonomiska fö!'slag syftar till att stöda de transnationella bolagens expansionistiska politik. Å ena sidan vill man neka utvecklingsländerna, om i111te möjligheten till en industrialisering, så åtminstone till en modern teknologi med påståendet att denna skapar föga sysselsättning och inte är anpassad till förhållrundena i uländerna. Å andra sidan investerar monopolkapitalet framförallt i brans< som kräv.er omfattande arbetsk1 och en låg tekno.logisk nivå påstår att detta kan lösa alla un1 utvecklingens problem, arbets heten och eläillldet. Denna propaganda som sägs I för en hjälp till de "mest utsal vill övertyga den allmänna opli nen om att det är möjligt att k1 ma ifrån krisen inom den råda ekonomiska ramen inom vilken transnationella bolagen och mo polen härskar med enda syfte samla maximala vinster. Under dessa förhållanden kan vesteringar av monopolkapital i vecklings.läilllderna av den art! skett hittills inte annat än g krisen värre. En sådan "industri sering" är ett hot mot dessa I ders ekonomiska självständighet. Varken en indusitrialisering! på tvingats av de tra111snation företagen eller en hantverkets 1 dernisering som bygger på nediil teknik kan lösa problemen. FVF övertygad om att en ekonomisk 1 social utvecklingsstrategi som syf till att höja befolkningens levna nivå bör bygga på en industri sering som ger mångsidigare p duktion och effektivare knyter sa man de olika delarna av den : Uonella ekonomin samtidigt som 1 öppnar dörren för vetenskapliga 1 tekniska framsteg. En sådan dustrialisering som åtföljs av 12

15 utveckling av jordbruket och som stimulerar även alla andra delar av den nationella ekonomin kräver en samordnad planering samt en stärkning och utveckling av den statliga sektorns roll. Endast en sådan industriailisering kan ge utvecklingsländerna ekonomisk självständighet och främja den samhälleliga utvecklingen. Vidare är ingen ekonomisk och social utvecklingsstrategi möjlig utan grundläggande förändringar av de ekonomiska och sociala samhällsstrukturerna. Den grundläggande förutsättningen för en effektiv strategi för full sysselsättning och samhälleliga framsteg är framförallt att arbetarna och fackorganisationerna kan delta i varje lands ekonomiska, sociala, politiska och kulturella liv. Samhällsutvecklingen bör garantera alla "rätten att trygga och öka välståndet för sig och sin familj i enlighet med de medel som samhället objektivt förfogar över". Detta är definitionen på samhälleliga framsteg i den deklaration som FVF lagt fram för konferensen. Den föresjår en strategi för samhälleliga framsteg som omfattar både kvantitativa och kvalitativa sociala mål. Denna strategi bör garantera var och en ett produktivt, samhällsnyttigt och välavlönat arbete, den bör ge en trygg inkomst och ökande köpkraft, den bör eliminera svält och undernäring, den bör ge bättre hälsovård och bostadsförhållanden, den bör ge alla arbetare ett filllständigt socialskydd. Den bör också garantera de fackliga fri- och rättigheterna samt arbetarnas och fackorganisationernas. möjligheter att delta i uppställandet och förverkligandet av utvecklingens samhälleliga och ekonomiska mål. På det internationella planet kräver full sysselsättning och samhälleliga framsteg att handeln grundar sig på principen om jämlikhet och icke-diskriminering så att varje land oberoende av.sin utvecklingsnivå och sitt ekonomiska system har tillgång till världsh:mdelns fördelar. Upprättandet av en ny ekonomisk världsordning med bättre samarbetsmöjligheter än hittills främjar samhä!j.sutvecklingen i hela världen. Den aktionsplan som lagts fram av FVF vid konferensen utreder alla de åtgärder som är nödvändiga för att förverkliga denna strategi för samhällsutveckling i de utvecklade kapitalistiska!änderna, i det område som berörs av den ekonomiska depressionen, i den Europeiska ge- 61 internationella arbetskonferensen, som ägde rum samtidigt som internationella sysselsättsningskonferensen. Vid båda utgjorde representanterna för tredje världen en viktig del av en ny majoritet som ersatt USA:s tidigare dominans. menskapen och i utvecklingsländerna. Det belyser de åtgärder som systematiskt tillämpas av de socialistiska länderna inom ramen för en ekonomisk och socia,j p lanering som siktar till hela samhällets välfärd. Generaldirektörens rapport fäster stor vikt vid valet av teknik. FVF anser att en påskyndad ekonomisk tillväxt ] utvecklingsländerna kräver att avancerad teknisk kunskaip ställs till förfog:ltnde på rättvisa och jämlilm villkor samt utan några försök tiill utsugning och hot mot den nationella suveräniteten. En sådan uppfattning innebär en brytning med de ohållbara villkor som de multinationella bolagen ställer, den innebär existensen av en vetenskapligt och tekniskt skolad inhemsk personal samt nationella forskningscentra för en anpassning av teknologin. Den kräver också ett internationelilt samarbete och en demokratisk kontroll över de multinationella bojagens verksamhet. FVF ger uttryck för sitt missnöje över aitt man inte ä:nnu fått till stånd element till ett internationellt instrumen t rörande de transnaitionella bolagen, ett instrument som krävts av alla internationella fackorganisationer. Vi anser att konferensen bör rekommendera utarbetandet och antagandet av en internationell konvention av detta slaig vid 1978 års arbetskonferens. Våra detaljerade förslag til1l detta instrument ingår i den ovannämnda aktionsplanen för den samhälleliga utvecklingsstrategin. Konferensen får inte blunda för att ILO idag befinner sig i en avgörande situation. Organisationen bör ge ett konkret svar på frågan om sin framtida struktur och om hur ILO ska]] kunna motsvara de krav som stadgan ställer på den ifråga om sysselsättningen, de samhälleliga framstegen, de demokratiska och Zackliga rättigheterna i arbetarnas och folkens intresse. ILO, vairs uppgift det är att upprätta program för en förbättring av alla folks levnads-, arbets- och kultur.ella förhållanden, bör sålunda formulera, tillämpa och revidera sina program inom FN utgående från den internationella gemenskapens grundläggande målsättningar. Dess struktur bör därför återspegla de grundläggande förändringar som skett i världen och fraimförallt den nationej,ja befrielsen av de folk som tidigare förtryckts av kolonialismen och imperialismen, existensen av ett sociaj!istikts världssystem samt arbetarnas och folkens kamp mot utsugning samt för samhällehga framsteg. Vidare bör ILO:s program slå fast priortteter ifråga om verksamheten för samhälleliga framsteg. Det bör utarbetas nya internationeilla normer för ett utnyttjande av de vetenskapliga framstegen, för de fackliga rättigheterna, för arbetarnas de1tagande i den ekonomiska planeringen och för beslutsfattandet inom företagen. Det krävs även en sammanfattning av normerna för de samhälleliga framstegen. I detta syfte bör regeringarna tillhandahålla utredningar som vartannat år visar hur långt man kommit i förverkligandet av den samhälleliga utvecklingsstrategin. De strategi som ingår i den deklaration som FVF lagt fram för konferensen utgör en s ammanfaittning av de mål som arbetarna kämpar för. FVF anser att arbetarnas aktiva deltagande och deras enhet är grundläggande förutsättningar för att ta igen eftersläpningen i förverkligandet av denna strategi, både på internationell nivå inom ILO och inom varje världsde1! och varje enskilt Ja!Ild. Det är i den andan som FVF lagt fram sin uppfattning om en strategi för samhällsutvecklingen. 13

16 FöR FULL SYSSELSÄTTNING OCH SAMHÄLLELIGA FRAMSTEG Deklaration av FVF I. PRINCIPER Samhälleliga framsteg förutsätter: ILO a) rätt tih produktivt och samhällsnyttigt arbete för alla i syfte att möjliggöra ett mänskovärdigt liv, en utveckling av vars och ens förmåga samt en aktivt skapande roll i det egna landets ekonomiska, politiska, sociala och kulturella liv; b) fungerande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturel1la rä!ltigheter utan diskriminering med avseende å ras, färg, kön, språk, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet, socialt ursprung, familjeförhållanden, osv.; c) ett omedeil.baq och definitivt avskaffande av alla former av utsugning, kolonialism och nykolonialism samt rasism, inklusive nazism och apartheid, samt andra politiska och ideologiska riktningar som strider mot Förenrt:a Nationernas mål och principer; d) politisk och ekonomisk självständighet, territoriell integritet samt fullständig och permanent nationell suveränitet för varje land över sina naturrikedomar och sin ekonomiska verksamhet, inklusive ägandet och nyttjandet, liksom möjlighet för de arbetande massorna att effektivt utöva sina medborgerliga, polttiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; e) rätt för varje stat att fritt väj!ja sitt ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system i enlighet med folkets önskan samt att avvisa varje yttre hot, inblandning eller påtryckning; f) upprättandet av en ny internationell ekonomisk ordning som som radikalt modifierar den kapitalistiska internationella arbetsfördelningen ifråga om den internationella handeln, vetenskapen och tekniken, industrialiseringen, de internationella valuta- och finansrelationerna samt upprättandet av ett internationellt ekonomiskt samarbete i vilket alla länder tillhörande olika samhällssystem kan delta på jämställd bas i alla folks intressen; g) eliminering av alla former av utländsk ekonomisk utsugning, särskilt i form av en reglering av och kontroll över de transnationella företagens och det utländska kapitalets verksamhet så att den överensstämmer med den nationella utvecklingsstrategins sociala och ekonomiska m å l samt rätt för staterna aitt nationalisera, expropriera och över.ta kontrollen över utländsk egendom genom ett tillämpande av sin nationella lagstiftning; h) en industrialisering som påskyndar tillväxte1 syfte att besegra underutvecklingen genom upprätt andet av en srt:ark industrisektor, breddning av inrikes marknaden, rationellt samarbete mellan industrin ocl lantbruket, ökad arbetsproduktivitet, effektivare ut nyttjande av arbetskraftsreserven, bälttre levnads- ocl arbetsförhållanden och en rättvisare fördelning a1 nationalinkomsrt:en; i) upprättandet av jordägoförhå1landen och produk tionsförhållanden i lantbruket som utesluter varj1 form av utsugning samt ett inkomstförde.jningssysterr som skapar verklig jämlikhet mei!an mänskorna; j) en breddning och stärkning av den offentliga eko nomiska sektorn för a~t staten, vars uppgift det ä1 att sörja för befolkningens materiella och andliga be hov, i alla samhällen skall ha de nödiga ekonomiska möjligheterna att verkställa en strategi för samhälle liga fra:msteg genom en investeringsfördelning i.norr. ramen för nationell planering som garanterar att df tillbuds stående resurserna används i arbetarnas in tresse för en ökning av sysselsättningen samt arbets produktiviteten och -inkomsten; k) en integrerad ekonomisk och social planering p! lång, mellanlång och kott sikt som demokratiskt för verkligar de sociaila och ekonomiska målen för varje period; 1) arbetarnas och fackorganisationernas m edverkar utan någon diskriminering i ledningen av de offent liga, ekonomiska, sociala och ku~turella angelägenhe terna inom raimen för en demokratisering av stater och dess verksamhet, beslutsfattandet, den integrerade ekonomiska och sociala planeringen samt ledningen av företagen; m) upprätthållandet av fred och internationell sä kerhet, fredlig samexistens, väns kapliga samarbets relationer mellan alla staiter oberoende av deras eko nomiska, sociala och polirt:iska system. Il. EN SAMHÄLLELIG FRAMSTEGSSTRATEGI 1. De samhälleliga framstegen, för vilka de ovan nämnda principerna är nödvändiga förutsättningar, bör garaintera var och en rätten att delta i samhälls livets alla nivåer genom ebt tillfredsställande av de sociala behoven i samma takt och utsträckning som samhä1lets objektiva medel tiijj.tar. 2. Deklarationen bekräftar nödvändigheten att med lemsstaterna raitificerar och tillämpar ILO:s rekom mendationer och konventioner som anger mini.minor mer för olika delar av socialporntiken samt understry ker a.tt kampen mot elände, utsugning, fattigdom och försämrade levnadsförhållanden för de stora massorna, kräver ett undanröjande av de politis ka hinder som i många kapitalistiska länder utgör orsaken till det elände som miljoner mänskor lever i samtidigt som slöseriet och icke-amvändningen av mänskornas ska pande förmåga fortsätter. 3. Den internationella utveckling.sstrategin inom ramen för FN:s utvecklingsdecennier bör betona de sociala utvecklingsaspekterna samt omfatta kvantita tiva och kvalitativa sociala målsättningar i syfte att få staterna att anta nationella strategier för den eko nomiska och sociala utveckhngen särskil~ med sikte på: STRUKTURREFORMER a) jordreformer som ger jorden till dem som brukar den genom expropriation av storgodsen samt en likvidering av 14

17 feodala och halvfeodala och andra orättvisa jordägoförhållanden, b) en omfördelning av ägandet tij.l produktion.smed. len genom en breddning och stärkning av den offentliga sektorn inom industrin, handeln och servicenäringarna samt utvecklandet av en kooperart:.iv sektor som gynnar en integrering av industrin och jordbruket liksom även främjandet av en produktiv full sysselsättning i alla sektoren av ekonomin, c) ett demokratiskt skattesystem som omfördelar inkomsterna och ägandet i samhället genom att minska skatterna på arbetsinkomsterna och progressivt höja skatterna på kapttalinkomster och som intf' alls berör en garanterad minimiinkomst för aktiva och pensionerade. arbetare. 4. En strategi för de sociala framstegen och grundbehoven. TLllfredsställandet av de nödvändiga behoven för ett höjande av samhällsmedlemmarnas materiella och andliga nivå bör få sitt forme1ja uttryck som centralt mål för den nationella planeringen som institutionellt definierar normer för olika slag av samhällen där arbetarna medverkar i uppställandet av de mål som skall uppnås inom resp. period. Deklarationen anser att dessa grundbehov, som medlemsländerna bör förpliktas att tillfredsställa under nästa utvecklingsdecennium saimmanhänger med varandra och inte kan uppnås skiit för sig utan bara som delar av en samhällelig framstegsstrategi som genom strukturreformer uppnår: a) förverkligandet av ett produktivt, samhällsnyttigt och välavlönat arbete för alla under förhållanden som utesluter varje form av utsugning genom en effektiv poli.tik för full sysselsäjttning; b) tryggade inkomster och stigande köp kraft för för alla som arbetar eller är arbetslösa, som måste omplaceras p.g.a. strukturförändringar eller som är pensionerade; c) faststä1jandet av en årlig minimiinkomst för arbetarna och deras fami.iljer som möjliggör ett tillfredsstä1jande av de materiella, sociala och kulturella behov som tryggar ett fullt utvecklande av den egna personligheten; d) en eliminering av s vält och undemäring och garanterad r.ätt tiill tillräcklig föda för varje mänskas fysiska och mentaila normala utveckling med beaktande av de konkreta levnadsförhållandena det är fråga om; e) ett ti1lfredsställande av höga hälsovårdsnormer och avgiftsfri tillgång till ajukvård för befolkn.ingen; f) rätten till en lämplig bostad för arbetarna och deras familjer genom en social investeringspolitik som gynnar de breda massorna; g) en eliminering av analfabetismen och garanterade rätt för alla till avgiftsfri utbildning på alla nivå er; h) rätt för alla arbetare till yrkesskolning och omsko0lning som garanterar dem arbete; i) mänskligare arbetsviljlkor genom tillämpandet av tekniska framsteg och en ny arbetsorganisation som minskar de fysiska och mentala ansträngningarna för arbetarna som en följd av arbetets uppdelning och en hård arbetstakt; j) effektivt arbetarskydd genom en eliminering av orsakerna till yrkessjukdomar och arbetsolycksfall; k) ett socia.jskyddssystem som skyddar mot risken att förlora arbetet; 1) garanterad rätt till betald semester och till kortare arbetstid utan lönemillskning; m) tillräcklig kollektiv utrustning för ett etffektivt utövande av rätten till fritid, kultur, spo!'.t och social verksamhet; n) respekt och garantier för de fackliga friheterna, särskilt arbetarnas rätt att bilda fackorganisaitioner på alla nivåer och på a!ja arbetsplatser samt räitt att förhandla om kohlektivavtal genom självvalda representanter och självdefinierade mål för samhällsutvecklingen; o) garantier för arbetarnas och fackorganisationernas medverkan i den integrerade ekonomiska och sociala planeringen saimt i kontrollen över dess förverkligande och särskilt när det gäller att bestämma målen för den sociala utvecklingen. Deklarationen understryker rutt de arbetargrupper som hårdast drabbats av diskriminering ifråga om arbete, ekonomiska, sociaila och kulturella rättigheter, dvs. kvinnorna, ungdomarna och åldringarna bör vara föremål för särskilda hänsyn i den nationella planeringen för en ekonomisk och social utveckling för att deras chanser att utbilda sig och få an.stäj,lning skall vara jämlika. Särskilt bör framstegss.trategin ta hänsyn till att: - kvinnorna a) befrias från an diskriminering ifråga om rätten t.hll arbete, lönerna, yrkesskolning, anställningstryggheit och avancemang; b) ges garantier för arbetsförhållanden som ger dem möjlighet att fylla sina andra funktioner i samhäl:let, bl.a. när det gäller mödrarnas rätt att återvända till sitt tidigare arbete efter barnafödslar; - ungdomarna a) garanteras rätt till arbete, lika chanser och avlöning för lika arbete, yrkesskolning och arbetsförhållanden som är anpassade till deras ålder; b) skyddas mot arbete i aj.ltör låg ålder, varvid åldersgränsen bör dras vid 15 år; - åldringarna; a) befrias från all diskriminering p.g.a. deras ålder och ges möj.jigheter till omskolning vid behov; b) ges rätt thll förtidspension med full pension då saimhället inte kan ge dem arbete. Forts. från sid. 2 företagen särskilt när det gäller de fackliga frioch rättigheterna. I denna fråga ansåg arbetarrepresentanterna att ILO bör: 1) bidra till utarbetandet av ett internationellt bindande instrument för kontrollen över de multinationella företagen, 2) utarbeta en mekanism för behandling av klagomål över de multinationella bolagens brott mot de fackliga rättigheterna. Slutligen uppmanades administrativa rådet att ta upp frågan om de multinationella bolagens socialpolitik på internationella arbetskonferensen år 1978 i syfte att få till stånd en rad konventioner rörande de multinationella bolagens roll ifråga om arbetsförhållanden, yrkesskolning, facklig verksamhet, osv. :+ Konferensen och de diskussioner som där fördes gav ett övertygande bevis för effektiviteten hos varje samordnad arbetaraktion. Fackrörelsen och alla övriga progressiva krafter kan samarbeta kring varje strävan till samhälleliga framsteg. *) Utdrag ur E. Pastorinos tal och ur FVF:s deklaration på sidorna

18 SYNPUNKTER ILO Reformera ILO men hur? "ILO, som skapats av amerikanerna, kommer kanske att förintas av amerikanerna" - så heter det i en artikel i svenska LOtidningen för en tid sedan. Under rubriken "Reformera ILO" skriver Birger Viklund om den viktiga roll som hittills spelats av ILO och om de amerikanska fackorganisationernas hot om au lämna organisationen och därmed skära ned dess budget med 25 %. Artik.eln för fram en del åsikter som förtjänar stöd men också sådana som väcker invändningar. Man kan sålunda läsa: "Mot bakgrunden av att ILO :s främsta uppgift är att skydda alla arbetare och särskilt i u-länderna mot de multinationella bolagens utsugning skulle ett amerikanskt bortdragande betyda inte bara ett hål i organisationens budget och en amerikansk frånvaro vid formuleringen av internationella regler utan även ett nederlag för den allmänna iden om en internationalisering av arbetslagstiftningen". Låt oss säga det klart ut: Detta alternativ är möjligt men knappast sannolikt. Artikeln fortsätter med att påpeka att en amerikansk närvaro tryggar en majoritet för de länder som har en "verklig trepa!'tsstruktur", men författaren aktar sig för att analysera förverkligandet av denna strukturella regel inom ILO. Han kräver bara att man skall "ta amerikanernas kritik på allvar". Samtidigt erkänner 16 han att detta kan vara onödigt, efter "de som styr USA :s politik inom ILO har redan av olika orsaker beslutat lämna ILO". Dessa "olika orsaker" avslöjas sedan i den del av artikeln där författaren först konstaterar att "de politiska manifestationerna av den nya majoriteten inom ILO är förståeliga efter många år av automatisk amerikansk majoritet, men de bidrar inte till att främja arbetet inom ILO". Han förklarar detta med att amerikanerna alltid försökt utny1jtja ILO :s maskineri för att fördöma det sovjetiska systemet." En motsatt linje, konsekvent bedriven, är ytterst destruktiv och kan på intet sänt främja arbetarnas intressen". Birger Viklund vill med andra ord övertyga oss om att det som är tillåtet för amerikanerna i deras försök att hålla igång det kalla kriget inte är det för andra som i stället, och med framgång, vill få till stånd en förnuftig politik. Om man förstår artikelförfattaren rätt, är det även denna "nya majoritet" som efterträtt den "automatiska amerikanska majoriteten" som gett amerikanerna orsak att lämna ILO. Man kan fråga sig och Birger Viklund om åren av "automatisk amerikansk majoritet verkligen har betytt framsteg för ILO? Man kunde ge en rad bevis för motsatsen, bl.a. den ändlösa diskussionen om en omstrukturering av organisationen. Just i den frågan konstaterar Viklund att "ILO måste förr eller senare återgå till stadgeenliga procedurer" och det är här han ser grunden för de reformprojekt han föreslår. Men att "återgå" till en procedur som redan har passerats betyder också att man upphör att kräva en omstrukture ring av ILO. Artikelförfattaren förfäktar in te heller detta krav. Med en nypa god vilja kan man här finna element av en gemensam syn, inte bara med amerikanerna, som kan leda till en reformering av ILO som motsvarar dess aktuella upp gifter. Men istället betonar han vissa aspekter av budgeten och skriver att "budgeten med åren har blivit aut mera snedvriden". Detta konstaterande behöver i sig inte framkalla någon anmärk ning. Men motiveringen bakom det låter desto mera bisarr. Man läser sålunda att "prestigeladdade projekt som världsprogrammet för sysselsättning kräver enorma utgifter utan att ge några praktiska resultat. Samtidigt saknar man pengar för möten med industrikommitteerna som bl.a. sysslar med normer för arbetarskyddet". Vi överlåter åt läsaren att bedöma värdet av "prestigeprojekt" som sysselsättningsprogrammet. Vi nöjer oss med att konstatera att LO-tidningens värdering är minst sagt subjektiv. Däremot har även vi skäl att, i likhet med Birger Viklund, miss-

19 tänka att amerikanernas kritik mot ILO syftar till att "återge deras påtryckningar den tidigare effekten, då de genom sin finansiella betydelse kunde säga : gör som vi vill, annars betalar vi inte våra medlems bidrag". Vi håller med författaren även i det att dessa försök av ledningen för AFL- CIO att återuppliva påtryckningssystemet rimmar illa med de aktuella parollerna om att "stadgarna bör respekteras". Men vi kan inte hålla med honom när han av detta vill dra slutsatsen att vi bör utnyttja tillfället "nu när byråkraterna i Geneve är förvirrade och tvinga på dem en reformering av ILO :s arbete med nya prioriteringar". Vi ska låta "byråkraterna i Geneve", dvs. t.ex. generaldirektören ta upp eller låta bli att ta upp detta förslag, men fråga vilka nya prioriteringar han menar? Han svarar såhär: "För att ar- betet inom ILO skall gå framåt måste de europeiska fackorganisationerna samarbeta med de amerikanska". Han ser dock vissa svårigheter, ty "det finns inte många områden där våra värderingar sammanfaller, eftersom de europeiska fackorganisationerna stöder sig på socialistiska ideer och de amerikanska förklarar sig kämpa för kapitalismen". Detta är alltså klart och tydligt. Därtill kommer dock att man in te skall förväxla den amerikanska fackledningens åsikter med de arbetande massornas,,som ser sig som aut annat än kapitalismens förkämpar, det finns det många aktuella exempel på. För vår del är vi övertygade om att massornas åsikter förr eller senare kommer att segra över de aktuella ladarnas. Vid första anblicken är detta dock en helt annan fråga. Den sammanhänger dock direkt med frågan om fackorganisationernas roll och uppgift inom ILO när det gäller att föra fram reformer som svarar mot arbetarnas behov i hela världen. Det är därför legitimt att ställa följande fråga: Är det bristen på normer och ett konsekvent tillämpande av sådana,som är orsaken till de aktuella bristerna i ILO :s arbete? Är det inte snarare denna amerikanska "kapitalismens förkämpe" som inte drar jämt med de progressiva krafterna hos en majoritet som inte längre är amerikansk? Också om, som Birger Viklund säger, den kraftiga industrialiseringen har gett facket i Sverige och USA likartade erfarenheter (gemensamm:;i, kanske med en rad andra länders) när det gäller att lösa vissa problem, bör man inte glömma att en hel rad länder ser på det s.k. prestigeprojektet utgående från helt andra erfarenheter. Man bör sannerligen beakta detta, om nu de europeiska fackorganisationerna vill stöda sig på "socialistiska ideer" och inte i likhet med de amerikanska, fungera som "kapitalismens förkämpar". Detta gäller också vid en reformering av ILO. Vi anser, liksom Birger Viklund, att ILO bör besvara den amerikanska kritiken med en "internationell kampanj för en internationalisering av arbetarskyddet". Men de förutsätter att varje lands särskilda förhåuanden beaktas för att internationaliseringen verkligen skall fungera. I detta hänseende vill vi ännu en gång understryka: Det krävs ett mera omfattande program än det som föreslagits av svenska LO ifråga om arbetsmiljön. Sådana program har utarbetats av FVF och de är tillräckligt välkända för att behöva skildras i detalj här. Det är bara genom sådana program som det är möjligt att reformera ILO så att dess verksamhet svarar mot arbetarnas intressen i hela världen och, för att citera LO-artikeln, göra det utgående från "socialistiska ideer". Det finns tillräckligt med anhängare till de ideerna. Ludwik Stanke MEDDELANDEN FVF USA Oenighet mellan Meany och den f ackl'iga basen Demokratiska partiets presidentkandidat, Jimmy Carter, träffade nyligen ordföranden för fackcentralen AFL-CIO för att diskutera villkoren för ett fackligt stöd för sin kandidatur. Den amerikanska fackrörelsen brukar traditionellt stöda den demokratiska kandidaten i presidentvalen, så varför detta möte? Därför, att Meany på den politiska kartan befinner sig långt till höger om Carter, som betraktas som en modera t centerpolitiker, vilket gett honom ett utbrett fackligt stöd i primärvalen. Den fackliga ledningen däremot med Meany i spetsen skulle föredra en annan kandidat, av typen Humphrey eller J ackson. Det förefaller som om Meany inte skulle vilja ställa sig öppet på Carters sida, dvs. au han inte bryr sig om de fackliga opinionerna i primärvalen. Utan att göra sig några illusioner om de förändringar som kan ske i USA :s offentliga och ekonomiska liv som en följd av presidentvalet visat situationen klart att den fackliga basen i allt högre grad motsätter sig Meanys högerpolitik. 17

20 Stärk och samordna den internationella solidariteten! Fördöm den fascistiska chilenska juntans brott! Stödarbetarnas och folkets motstånd mot terrorn! Bidra till ett återupprättande av de medborgerliga och fackliga rättigheterna! Kräv respekt för de mänskliga rättigheterna i Chile! SOLIDARITÄT " R espek t för de mänskliga rättighet erna i Chi le!", " Frihet för Chile!", " Frihet för Spanien!" - dessa och andra krav förs hela ti den fram p å olika håll i v ärlden vid solidari t etsmöten för arbetarna i de m est förtr yckta länderna. Här ser vi en demonstration i Dortmund, Västtyskland. Intervju med Mireya Baltra, facfiledare och tidigare arbetsminister i den chilenska folkfrontsregeringen. Kräv respekt för de mänskli;:a rätti;:heterna i (Jhile! Fråga: Vilken uppgift har den internationella fackliga solidaritetskommitten för Chile? Svar: Den 12 februari grundades på uppmaning av miljoner arbetare i hela världen en internationell facklig solidaritetskommitte för arbetarna och folket i Chile. Kommittens betydelse är stor som språkrör för över 200 miljoner arbetare men dess inflytande är ännu större än de organisationer som har anslutit sig. Kommittens uppgift är klar och konkret: gemensamma fackliga aktioner, samordnade ansträngningar och initiativ för att stöda de chilenska arbetarnas växande motstånd mot den fascistiska dkitaturen, att fördöma juntans brott och tortyr, att bi- 18 dra till ett återupprättande av de mänskliga, medborgerliga och fackliga rättigheterna i Chile. Fråga: Vilka är kommittens aktiviteter idag? Svar: Vi har gjort upp en omfattande gemensam verksamhetsplan, men vår omedelbara uppgift är att bedriva påtryckning mot juntan för att tvinga den att respektera de mänskliga rättigheterna. Vi har utövat denna påtryckning senast i samband med de amerikanska staternas VI generalförsamling i Santiago, ett möte som enligt organisatörerna skulle ge stöd åt den chilenska regimen. Men mot alla förväntningar blev mötet en "bumerang" för diktaturen. T.ex. Venezuelas utrikesminister krävde omedelbar frigivning för alla politiska och fackliga fångar, särskilt Luis Corvalan som suttit fängslad sedan 1973 utan rättegång. Även några andra utrikesministrar uttalade sig för ett respekterande av de mänskliga rättigheterna. J amaicas utrikesminister uttalade sig för en allmän amnesti för alla politiska och fackliga fångar och krävde att utlandskorrespondenterna i Chile skulle få besöka koncentrationslägren. Alla dessa krav var upptakten till diskussionen kring en rapport av Internamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, en rapport som uttryckligen tog fasta på den chilenska juntans brott. Rapporten nämner att personer "försvunnit",

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1 SLUTAKT AF/CE/LB/sv 1 De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA Förenta nationerna A/RES/48/134 Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA A/RES/48/134 85:e sessionen 20 december 1993 48/134. Nationella institutioner för att främja

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 23.1.2013 2012/2136(INI) YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för utrikesfrågor över den finansiella och ekonomiska krisens följder

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer