I BETEEND OCH PRESTATI N. Orebroproiektet. David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I BETEEND OCH PRESTATI N. Orebroproiektet. David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom"

Transkript

1 I(NPASSNING, I BETEEND OCH PRESTATI N Orebroproiektet X Undersokningar i proiektets andra etapp David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom Avdelningen for tillompad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Augusti 1968

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Box STOCKHOLM Tel: 08/ ankn. 427 Forestandare: Laborator David Magnusson

3 UNDERSOKNINGAR I PROJEKTETS ANDRA ETAPP Orebroprojektet bekostas av Skoloverstyrelsen

4 Forord ---- De under sokningar so:-.n 1 edovisao i denna rapport har genomforts under Hisaret 19 67/68. Den preliminara planlaggningen av undersokningarna har presenterats i rapport VII och n1odeller som legat till grund for vis sa avsnitt av den fortsatta planhiggningen i rapporterna VIII och L'C. I denna rapport beskriveo detaljplanlaggningen och genomforandet av undersokningarna so.mt vissa data som belyser instrumentens anvanq... barhet och mojligheterna att utnyttja undersokningsresultaten inom projektet. Mer ingaende bearbetningar och analyser av resultaten i anslutning till projekteto malsattning kommer att redovisas i senare rapporter., Vissa delundersokninga:r ha: genon1.forts i nara samarbete med foljande for skare inom spec ialomr aden: Laboratorn i fysiologiok psykologi vid Psykologiska institutionen Marianne Frankenhaeuser ~ psykoendokrinologiska under sokningar e Und~r~ sokningarna har plane:rats och administrerats av fil. kand. Gunn Johansson. De har i huvudsak bekostats av Statens medicinslca forskningsrad (anslag 40 x ) a Bitradande overlakaren vid neurofysiologiska centrallaboratoriet vid Karolinska sjukhuset docent Anders B. Persson, elek.troencephalo~ grafiska undersokningar. Undel'sokningarna har utforts vid EEG-labol4 a toriet vid Regionsjukh-yset i Orebro.. Laboratol"n Per-Olof Astrand och fil lie. Rune Hedman, Gymnastik- och Idrottshogskolo:A."'na i Stockholm och Orebro, undersokningar av fysisk prestationsformaga.. och Idrottshogskolan i drebl"o. Undersol<:ningarna har utforts vid Gymnastik~ Professorn i allman kriminologi vid Stockholms universitet Knut Sveri, de kriminologiska unde1~ sokningarna.. I denna del har sarskilt fil. kand.. Birgitta Olofsson aktivt medverkat vid planlaggning och genomforande. Det omfattande unde:l sokningsprogrammet har kunnat genomforas tack vare stod och aktiv 1nedverkan fran rektorer och larare i Orebro. Lararna bar blo a. medverkat som bedomare och administrerat vis sa enkatundersokningar. Lokal undersokningsledare i Uxebro har varit t.. f. lektor Rolf Beckne o David Magnusson

5 INNEHALLSF OR TE C KNING KAP.. I. DEN ALLMANNA REFERENSRAMEN A. Anpas sning B. Den individuella utvecklingen C.. Projekt~ts malsattning D.. Individ-miljosystemet E. Forskningsstrategiska slutsatser Sid KAP.. II. PROJEKTET I OVERSIKT A. Undersokningsplan B. Variabler och undersokningsinstrument 1. Psykologiska variabler 2.. Bakgrundsvariabler 3. Kriminologiska variabler 4.. Fysiologiska variabler KAP. III.. MODIFIERING, VAL OCH KONSTRUKTION AV UNDERSOKNINGSINSTR UMENT A. All manna synpunkte r 1 0 B. Psykologiska variabler Intelligens och skolprestation Kreativ begavning Upplevd skoltrivsel Attityder och varderingar Attityder, kunskaper och intressen infor 12 valet av utbildningsvag och yrke 6. Kamratrelationer, upplevda kamratrelatio- 13 ner samt kamratskattningar av beteendevariabler 7. Beteenden i klassrummet enligt Hiraren Beteenden i hemmet l4 C.. Bakgrundsvariabler Social bakgrund Foraldraattityder till utbildningsvagar och 14 yrken 3. Foralclraattityder till uppfostringsfragor 15 D.. Kriminologiska variabler 18 E. Fysiologiska variabler KAP.. IV. PLANLAGGNING, KONTAKT OCH INFORMATION 20 A. Planlaggningsarbete Psykologiska data och bakgrundsdata Fysiologiska data 20 B.. Information och kontakt 21

6 .. v DATAINSAMLINGEN A Insamlingen av psykologiska data. och bakgrundsdata Sid.. 1.i1.dministration genom Hirarna Administration genom sarskilda undersok- 22 ning sledare B. Insamlingen av kriminologiska data 23 C.. Insamlingen av fysiologiska datn Stickprovsdragning Undersokningarnas 25 KAP.. VL PSYKOLOGISKA DATA OCH BAKGRUNDSDATA 27 A. Redovisningens omfattning 27 B. Dellagande Undersokningspopulation ak DBA- och standardprovsresultat Huvudparten av psykologiska data Bakgrundsdata Data angaende valet av utbildningsvag och 30 yrke 6. Sammanfattning 31 c. Analys av resultat fran test pa kreativ begavn~ng Utvardering, medelvarden och standardav- 3 2 vikelser 2.. Reliabilitet Interkorrelationer 33 KAP. VII.. KRIMINOLOGISKA DATA 37 A. Redovisningens omfattning 3 7 B. Undersokningsgrupp 37 C.. Kriminella beteenden Brottsfrekvenser Tidpunkten for brottet Kamraters medverkan Upptackt och polisanmalan Data for huvudgrupper av brott 44 D. Vissa icke onskvarda beteenden Skolk, rymning Alkoholmissbruk, thinnersniffning, narko.. 47 tikabruk E. Tillforlitligheten hos resultaten 49 KAP.. VIII. FYSIOLOGISKA DATA 51 A.. Under sokning av hjarnaktivitet (EEG) 51 B.. Psykoendokrinologisk undersokning Allman planhiggning Undersokningens genomforande Resultat c.. Undersokning av fysisk prestationoformaga 53 22

7 KAP. UPPFOLJNINGSGRUPPEN Sid.. 56 LITTERATURFORTECKNING FORTECKNING OVER INOM PROJEKTET TIDIGARE UTGIVNA RAPPOR TER BILAGOR (bilageforteckning)

8 .. I. DEN ALLMANNA REFERENSRAMEN Orebroprojektets huvudsakliga mcllsattning ar att vaxande_ manniskors "'... 1-Y~ ""'sning" Tillstandet i detta avseende i en vies livssituation kan betraktas ur tre a) subjektiv tillfredsstallelse~ d. v. s. individens upplevelse av kon~ gruens mellan sina behov, varderingar och attityder och vad hans_ aktuella miljo att bjuda i fraga om f5rstarkningar.. Ett vardagligt ord f5r denna upplevelse ar trivsel. b) sociala relationer c) prestationer i relation individens kapacitet och m5jligheter. Anpassningsnivan kan vara mer eller mindre stabil vid miljovariationer inom vissa granser eller bunden till en viss specifik milj5 beroende pa variationer i anpassningsformaga. Individer besitter i varierande grad formaga att anpas sa sina beteendemonster och omstrukturera sina behovssystem till nya situationer. Problematiken b5r darfor ocksa angripas genom studium av anpassning som en process.. Av speciellt intresse kommer brister i anpnssning att varn.. :Qe kan ta sig olika uttryck. Symtomen kan tankas vara stabila vid bibehallen anpassningsniv eller variera med miljofaktorer, som ej behover ha nagot att gora med uppkomsten av anpassningssvcirigheterna som sadana. Det ar ocksa av intresse att studera hur olika anpassningssyfl) tom samvarierar och om det finns ett begransat antal "missanpassningsmonster 11 eller syndrom. B.. Den individuella utvecklingen Studiet av anpassningsproblemen grundar sig pa en allman syn pa den individuella utvecklingen, som har skall skissern.s.. En individ utveckln.s mot en vid vuxen alder oftast stabiliserad niva och typ av anpassning, i fortsa.ttningen benamnd anpassningslage.. Under uppvaxtaren ar det manga faktorer i miljon som paverkar den riktning i vilken denna utveckling gar & Redan vid befruktningsogonblicket blir sa mycket avgjort att all~ tankbara slutmal for anpassningsprocessen inte ar lika troliga, Emellertid star de fiesta mojligheter oppna.. Sannolikheterna for olika kornbinationer av niva och typ av anpassning vid vuxen alder ar inte sar-

9 ~ 2 - skilt differentierade. Men tre grupper av faktorer inns redan vid fosterutvecklingens borjan att ta hansyn till: a) Den genetiska utrustningen ar bestamd. Den begransar i nagon man individens mojligheter till utveckling och gor vissa sluttnal mindre och andra mer sannolika. b) Den prenatala miljon ar i vis sa hanseenden given, och aven den kan inverka pa sannolikheterna for olika utvecklingsriktning. c) Den postnatala miljon ar visserligen inte given, men allman miljo ar langt sannolikare an andra, namligen den familjesituation, som barnet fads in i. Pa langre sikt blir emellertid aven denna miljo en osakrare faktor, da det galler att utifran den berakna sannolikheter for hur barnet skall komma att utvecldas. Familjen kan helt upplosas 11 en foralder kan forsvinna ur bilden, yngre syskon kan fodas, familjens ekonomiska situation kan andras, o.. s.. Ve Forutsattningarna for en prediktion av barnets anpassningslage vid en given vuxen alder ar alltsa sma men inte obefintliga. Detta kan uttryckas sa att de manga tankbara utfallen av barnets utveckling inte alla ar lika sannolika om man som prediktorer anvander de fakta som foreligger vid fodelsen, men att det ar mattliga skillnader mellan dem. Allteftersom barnet vaxer upp kommer alit fler fakta om barnets specifika miljo att bli kanda. Prediktioner om anpassningssituationen kommer att kunna bj.i Sakrare med denna kunskap 1 Om Vl Vet nagot Om effekten av olika miljofaktorer 1 ensamma och i kombination med varandra, och hur de fungerar pa barn med olika personlighet och utvecklingshistoria. Vi kan gora det antagandet att miljon och miljoforandringar ar viktigast i tidig alder och att de har mindre effekter ju senare de kommer (set.. ex. Hunt, 1961). Detta innebar att sannolikheterna for viss utveckling kan paverkas mer av forandringar i miljon tidigt i livet. Med vaxande alder kommer fler av de fran borjan okanda storheterna i prediktionsekvationen att bli alit sakrare bestamda. Det blir alitsa storre skillnader mellan sannolikheterna for olika tankbara anpassningslagen varvid en del blir alltmer troliga: vi kan avgransa ett antal ganska sannolika utfall och gora en god prognos. Under skolaren vistas barnet under en avsevard del av sitt liv i en miljo, som det bar gemensamt med andra jamnariga. Dar utsatts barnet for en mangd typer av paverkningar, som kan inverka pa utvecklingen, d. v. s. pa sannolikheterna av olika anpassningslage i vuxen alder.. Det ar av betydelse vilken larare barnet far, vilka kamraterna blir s vilka skollokaler klassen far disponera o. s.. v. Under de sex forsta aren

10 - 3 - kan barnet i regel inte valja skolmiljo. Darefter kommer succes okande mojligheter hart ill genom val en av amnen, linjer, skolformer och yrkesutbildning.. Alla dessa val medfor forandringar som kan inverka pa den fortsatta anpassningsutvecklingen.. I skolsystemet vidtas en mangd atgarder I sam ar avsedda att hjalpa individen. En del atgarder galler alla, andra speciella grupper I dagens skola laggs speciell vikt vid skolsociala atgarder ocl:l elevvarden byggs ut.. Det ar emellertid alltfor vanligt att sadana atgar der maste vidtas utan att man vet sar mycket om deras 1<~.ngsiktiga ' man endast hoppas att de skall leda det ma1et Det bor har uppmarksammas att vid en undersokning~ som sker genom observationer i den vanliga skolsituationen, skolmiljon samtidigt har tva funktioner. Dels ar det en som pa olika satt paverkar barnet och darigenom den fortsatta utvecklingen, som vi studerar, s ar skolmiljon en dar individens anpassning systematiskt observeras, och dar beteendet inte enbart or sakas av faktorer i denna skolmiljo. brebroprojektets malsattning kan mot bakgrunden av den referensram som skisserades i foregaende avsnitt anges vara att studera vilka faktorer som inverkar pa individens utveckling pa langre sikt, hur de paverkar olika individer i olika avseenden och att pa basen av vaxande kunskaper pa omradet foresla atgarder, sam kan vara av tva huvudtyper.. a} Allman miljoutfor1nning. Skolan som miljo bar utformas for att ge betsta mojliga utvecklingsmojligheter for storsta mojliga antal elever. En maximallosning innebar sannolikt bl. a.. en differentierad miljo.. I annat fall skulle en standardiserad skolmiljo utformas antingen for att ett maximalt antal barn skall ha en nagorlunda hygglig miljo eller sa att ett mindre antal elever skall fa en optimal miljo.. Ett okat hansynstagande till interaktionen mellan individ och miljo, grundad pa faktiska kunskaper J leder darfor sannolikt till en differentiering av skolmiljon.. b) Individuell behandling.. Det finns sjalvfallet fler komponenter av betydelse an skolan i barnets miljo.. Skolan kan heller troligen aldrig na sa langt att den ar en verkligt god miljo for alla., aven om man skulle na langt med arbetet pa att utforma en differentierad allman skolmiljo. En del elever kommer att fortfarande fungera otillfredsstallande, deras prognos vad betraffar tankbara lagen i raga om anpassning vid vuxen alder ar ogynnsam.

11 For sa elever ar det nodvandigt att skolan och samhallet tidigt kan satta in behandling, vilket i viss man kan betraktas som en individualisering av individens miljo For att en behandling skall kunna bli effektiv ar det nodvandigt att satta in den pa ett tidigt stadium. Man maste da i tid kunna upptacka elever' som tenderar att utvecklas i fel aktig riktning. Ett system for prediktioner fran sa tidiga ar som mojligt med tillhorande behandlingsatgarder bar alltsa utformas. Den differentiella psykologien har hunnit till ett stadium, da centrum for intresset utgors av interaktion rnellan individ- och miljovar, vilka alltsa fungerar under omsesidig paverkan (se t. ex. 196 Sells, 19 63)..!nom Orebroprojektet studeras variabler av flera typer och tyngdpunkten i anal yserna ligger pa interaktionen mellan dem.. I allt hogre grad borja:r man inom differential- och socialpsykologien tillampa det synsatt Dewey and Bentley (1949) benamner "process transaction". Variabler studeras har inom hela system. Verkligheten ar sa komplicerad att man i forsok att isolera en liten del av ett system leper stor risk att studera orealistiska problem. Trots de svarigheter, som galler all forskning i oppna system, dar alla verklighetens komplikationer fungerar, har Orebroprojektets utformats som ett studium av individ - miljosystenj.et under verklighetens betingelser. Detta totalsystem bestar av tva huvudsystem av variabler: individrespektive miljovariabler. Utvecklingen betraktas som en kontinuerlig process och resultatet beror pa. det fortlopande samspelet mellan dessa. Inom systemet av i_ndividvariabler finns tva subsystem: ett psykologiskt och ett anatomiskt-fys!ologiskt..a.ven miljosystemet har tva subsystem: ett all1nant, kulturellt-materiellt~ som ar gernensamt for alla (eller de fiesta), ett av sociologisk karaktar, dar icke tva individer ligger lika. Det ar av de fr-amforda synpunkterna uppenbart att ett studium av systemet av individ - miljovariabler, hur individen i systemet successivt fors mot en vias plats i samha11sstrukturen och hur han dar fungerar., hur han upplever sin situation, sina arbetsuppgifter, sina kamrater och sig sjalv, staller alldeles bestamda krav pa upplaggningen.. a) Man maste studera variabler fran alla de interagerande subsystemen: psykologiska, fysiologiskas sociologiska och allmant miljomassiga. Antalet variabler blir med nodvandighet stort, om man vill tacka. de vasentliga aspekterna av dessa subsystem.

12 - 5 b) Man maste studera samma individer under Hing tid~ studiet bor vara longitudinellt. Det ar annars omojligt att studera t.. ex.. effekter av miljoforandringar ~ anpassningens stabilitet eller tidiga symtom pa senare grav sning. c) Man bor folja ett tillrackligt start antal individer for att enligt vissa kriterier homogena grupper av individer skall kunna sammanforas och studeras.. d) Systemstudiet k.raver att en standig vaxling forekommer i de riska observationerna mellan makronivan i totalundersokningar och mikronivan i intensivundersokningar pa smarre stickprov, mellan studier av hela systemet och specialproblem inom avgransade deln.r av det. Ett studium av huvudproblemen vallar metodiska problem i vad galler insamling, bearbet:ning och tolkning av data. I bearbetningen av data fra:t:j. screeningundersokningen provades metoder for loaning av over underprestationsproblematiken och for gruppering av individer i homogena grupper Dessa metoder har bland andra kortfattat behandlats i rapport III i denna serie.. I nuvarande etapp foreligger problem i anknytning till uppfoljning:;; data. Kausalproblematiken, tidigare behandlad i rapport III, kraver utveckling for utnyttjandet av tidsforskjutningsfaktorn och fortlopande modifiering for vara speciella problem. Ett centralt problem ar matning och tolkning av forandring (set.. ex. Harris, 1963). Modellforsok pagar.. n.. pa detta statistiskt besvarliga omrade.

13 - 6 KAP. II. PROJEKTET I Inom projektet studeras samtliga de elever som Hisaret tillhorde arskurs 3, 6 och 8 vid Orebro grundskolor. Eleverna i den yngsta av dessa arskurser utgor projektets huvudgrupp. bvriga arskur ser utnyttjas framst for utprovning av under sokningsmetoder samt for vissa forstudier av de problem som bearbetas inom projektet. Huvudgruppen foljes genom skolan fran och med en forsta undersokning, 11 screeningundersokning 11 ' i ak 3 genom uppfoljningsundersokningar dels av hela arskursen, dels av stick.prov av elever i intensivstudier.. Eleverna kommer att foljas aven efter grundskolan atminstone fram till 20- arsaldern. Planlaggningen av projektet har tidigare pre senterats i rapporterna I och VII (Magnusson et al., 1965, VII, 1967). En oversikt over planen for prcjektet ges i figur 1 (sid. 7).. I foreliggande rapport redovisas narmare de undersokningar som genomforts under lasaret B. Variabler och undersokningsinstrument Nedan ges en oversikt over de variabler scm studeras inom projektet. I oversikten anges ocksa de instrument scm anvants for att mata de clika variablerna.. Motiveringar for valet av variabler och undersokningsinstrument har lamnats i rapporterna I och VII. Beskrivningar av de vid screeningundersokningen anvanda instrumenten har lamnats i rap port I samt i rapport V (Magnusson et al., V, 1967). I den senare rapporten har resultaten av vissa analyser av data fran instrumenten redovisats. Utformningen av undersokningsforfarandet vid uppfoljningen beskrives i foljande kapitel av foreliggande rapport.

14 7... HUVUDGRUPP Fodelsear Fodelsear !! I i 1965 S C R E E N I N G U N D E R S d K N I N G Hela Ak 8 Hela Ak 6 Hela Ak (1330 elever) (9 60 elever) I (1 032 elever) ~--~r INTENSIVSTUDIE Extremgrupper och kontrollgrupper ur ak 4 (9 0 elever).i 1967 INSAMLING AV KRIMINOLOGISKA DATA UR REGISTER PABORJAS I I UNDERSOKNINGAR ANG. VALET AV UTBILD NINGSVAG OCH YRKE Hela ak 9 MEDICINSKA Ul\TDERSOI-< NINGAR Stickprov om 9 klas ser ur ak 6 (250 elever) UPPFOLJNINGSUNDER SOKNING (SCREENING DATA) I-Iela ak 6 Host en 19 68: UPPFOLJNING VID 1 I MIL IT ARII\fSKRIVN.1 I_ ~-a:?_liga_indivi~e~ I,_; KRIMINOLOGISK EN KA TUNDERSOKNING Manliga elever i ak 9 UNDERSOKNINGAR ANG.. VALET AV UTBILDNINGS VAG OCH YRKE Figur 1. Oversikt over planen for projektet..

15 - 8.. Instrument Intelligens Objektiva test DBA Skolpre station Objektiva test Standardprov Standardprov Kreativ begavning Objektiva test Mangtydiga figurer Konsekvenser Upplevd skoltrivsel Frageformular Elevenkat ak 3 Elevenkat ak 6 och 8 Elevenkat ak 6 {version 1968) Attityder och varde r ingar Semantisk differentialteknik SD-formular SD-formular {version 1968) Upplevda karnratrelationer Attityder och kunskaper infor valet av utbildningsvag och yrke Intressen Skattning Frageformular Se:rnantisk differentialteknik Frageformular Sjalvskattning Sjalvskattning (i samband med (i samband med kamrat skattning) ko.mratskattning) Fragor om yrke& Yrkesenkat ak 6 val och linjeval Yrkesenkat, utfor ak 8 bildning, ak 9 Yrkesenkat, arbete, ak 9 YrkesformuHir YD Intresseschema... Intresseschemasys scl sattningar sys sel sattningar Karnratrelationer Sociorr... etriska metoder Karnr at skatt... ningar Kamratskattningar (version 19 68) Beteenden i kla s s rurnrnet Subjektiv personbedomning Larar skattningar Larar skattningar (version 19 6~) Kamratskattningar Kamratskattningar Beteenden i hemmet Fr ageformular Foraldraenkat F oraldraenkat {version 1968)

16 9 Instrument Social bn.kgrund Frageformular For2i1draenkat For aldr aenkat (ak 6, version 1968) F ora1drn.attityder till utbildnings... vagar och yrken Frageformular F oraldraenkat {i ak a) F ora1draenkat (ak 6, 1968) Foraldraenkat ak 9 F oraldraattityder till uppfo s fragor Frageformular Enkat i for version (avses att anvandas hostterminen 1968) Uppdagad brottslighet Sjal vdeklarern.d brott sl ighet Ante ckningar i barna vardsnarnndens register Frageformular sdata {Elevenk.at K arskurs 9: 19 68) Hjarnaktivitet Horrnonell alctivitet Fysisk prestationsformaga Elektroencephalogram Adrenalin och noradrenalinma.tt Puls vid cykelergometerprov

17 10.. III.. MODIFIERING, VAL OCH KONSTRUKTION A V UNDERSOKNINGSINSTR UMENT Karnan i undersokningsprogrammet for lasaret be av de undersokningsmetoder som anvandes vid screeningundersokningen En revidering av de tidigare anvanda instrum.enten har dock genom. forts med ledning av erfarenheterna fran screeningundersokningen och analyser av de resultat som da samlades in.. Det var bl a. nodvandigt att gora vissa undersokningsinstrument mindre tidskravande for att bered~ tidsutrymme for nya sadana.. Den preliminara pln.nlaggningen av sokningarna upptog namligen ocksa variabler sorr1 tidigare ej studern.ts _ inorn projektet.. Forberedelsea.rbetet har darfor ocksa omfattat viss nykonstruk.tion av instrument e I det foljande redovisas det planlaggningsarbete som utforts i form av val av undersokningsinstrument snmt modifiering a.v tidigare anvand_a instrument och nykonstruktion av sadana. I vissa fn.ll har forberedelsearbetet med genomgang av tidigare forskning och utveckling av undersok_ ningsmodeller varit av sadan omfattning n.tt det ha.r redovisats i sarskilda rapporter (Magnusson et, VIII och, 19 68).. l-l~~yg~n~ys~~~~e~~1~~~ Vid screeningundersokningen anvandes i samtliga tre arskurser Harnqvists testbatteri Differentiell begavningsann.lys (DBA) for matningen av elevernas intelligens.. Endast ett samnu1ntae;et intelligensmatt, namligen summan av de sex deltesten Likheter, Motsatser, Bokstavsgrupper, Figur serier, Klo ssar och Platviknill!g'1 har utnyttjats inom pyo.. jektet. Denna summa bedomdes for ak 6 ge en pa samtliga begavningsnivaer tillfredsstallande differentiering av eleverna, trots att flertalet av de enskilda deltesten pa denna arskurs differentierade relativt daligt bland elever med hog intelligens (Magnusson et al., V, 1967).. Vid upp.. foljningen av projektets huvudgrupp har darfor aven nu DBA-testet an.. vants. Som ett objektivt matt pa elevernas skolprestationer har vid uppfoljningen, liksom vid screeningundersokningen, anvants skolans ordina_ rie standardprov.. Stando.rdproven omfattar i ak 6 prov i svenska 1 matematik och engelska. For att vid uppfoljningen erhalla for olika arskurser _ ekvivalenta matt pa skolprestationen anvandes dock liksom vid screening-

18 undersokningen, endast det sammantagnn resultatet fran proven i och matematik. For att erhalln test, som kunde anvandn.s for en matning av tiv begavning hos skolbarn, inleddes kontakter med forskare vid Pedagogiska institutionen vid Goteborgs universitet, Lei Larsson och Bjorn Sandgren, vilka inom rcnnen for ett licentiatarbete sammanstallt ett batteri om fem olika kreativitetstest. Testen har provats ut vid otf? borgs grundskolor pa ca. 200 ur vnr och en av arskurserna Med ledning av de resultat som harvid erhajlits, utvaldes tva av testent Mangtydiga figurer och Konsekvenser, for anvandning inom Orebropro jektet. Testet Ma.ngtydiga figurer bestar nv enlda teckningar som kan tolkas pa olika satt, s. k.. doodlar.. Uppgiften ar att ge sa manga for slag som mojligt till vad teckningarna forestaller.. Testet innehaller atta teckningar och gavs med separata tidsgranser for grupper av sadann.. Den sammn.nlagda provtiden var 20 minuter.. Testet Konoekvenser innehaller satser av foljande typ: 11 Vad tror du skulle handa, vad skulle forandras vad skulle det fora med sig om vatten kunde brinnn.?'' Sa manga svar som mojligt skall avges.. Testet innehaller fern uppgifter och gavs med en provtid om fyra minuter per uppgift. I en muntlig introduktion till de tva testen framholls for eleverna att det har fn.nns manga svar till varje uppgift och inte sam vanligen i skolan bara ett svar var ratt, liksom att det gallde att antisera, att vara pahittig och finurlig. En forsta n.nalys av de resultat sam insamln.ts vid uppfoljningsundersokningen Himnas i ka.p.. VI. _ YEEJ.~y_q_ ~~Y!. t'e.~ For undersokningen av elevernas upplevelse av skolan i olika hanseenden samt for kartlaggningen av vis sa. fritidsvanor anvande s vid screeningundersokningen frageformular med givna svarsalternativ, ett formuhir for ~k 3 och ett annat nag at mer omfattande for ak 6 och 8.. Reliabiliteten hos de dn.ta som erholls med formularet har undersokts genom en retestundersokning av ett stick:prov av elever.. Resultaten fran derma undersokning gav ej anledning till nagon omarbetning av formularet.. Undersokningsmaterialet har vidare vad betraffar de fr~gor som gihlde elevernas upplevelse av skolan (skolanpassningen) studerats genom sam-

19 bandsberakningar och faktoranalyser (Magnusson et.. 1 V 1967 Beckne, 19 66).. Resultaten fran frageformularen har med ledning av faktoranalyserna kunnat sammanfattas i ett mindre antal faktorskalor, 11 anpassningsskalor 11 1 vilka utnyttjats vid de fortsatta analyserna av pro jektets data.. Infor uppfoljningsundersokningen omarbetades formularet med utgangspunkt fran resultnten av faktoranalyserna.. Avsikten var att soka forbattra tackningen nv sa av anpassnings utan att namnvart utoka formularet.. Sju av de 42 i det ursprungliga formularet _ uteslots och elva fragor s utokade s nntalet svarsnlternativ for vissa fragor att genomgaende fern alternativ gavs i den nya versionen (se bilagan). Vid screeningundersokningen anvandes den semantiska differentialtekniken for att kartlagga elevernas forestallningar om sig sjalva och _ cleras varderingar av vissn foreteelser, som kan hc:1 samband med ailman anpassning och med anpassningen till skolan. Det formular som anvandes i ak 6 inneholl 15 olika begrepp, som vart och ett skattades i 15 skalor.. Eleverna behovde en hel lektionstimme for att besvara detta formular. Vid en avva.gning av behoven av tidsutrymme for olika undersokningsmetoder vid uppfoljningsundersokningen bedorndes det som onskvart att soka kortn ned formularet till ungefar hnlva ursprungliga omfanget. _ Sju av de ursprungligen anvanda begreppen valdes ut for den nya versionen av formularet. Uppsattningen skalor bibeholls daremot oforandrad sa nar som pa att en skala uteslots (se bilagan). Vnlet av begrepp gjordes dels pa grundval av resultat fran screeningundersokningen, dels rned hansyn till overvaganden av de olika begreppens psykologiska relevans..!j:.itjjysle...!'_,_j.c~':lsj.<qe.e_!~o.shl~!.~s.. ~~i~2_r_y_a_!~_a_y_-q!~i!.,(!p.!_n_g.. _y_3.j3_0sh TI_k~ Fran och rned intradet i grundskolans hogstadium stalls eleverna infor en serie val n.v amnesgrupper~ lin~er, skolformer o.. s. v.. Valen av grupper och linjer i skolan blir av betydelse for elevernas fortsatta skolanpassning.. Valen styr eleverna rnot olika positioner i arbetslivet och kan darigenom komma att inverka pa deras mojligheter att na en god arbetsanpas sning. I en tidigare rapport (Magnusson et al. 1 VIII, 19 68) har en modell for studiet o.v denna betydelsefulln. valprocess preao.i.j.t.v liksom en uppsattning instrurnent som sluter an till modellen..

20 For ak 6 konstruerades ett frageformular "Yrkesenkat", och for ak 9 tvti formular varav det forsta, "Yrkesenkat utbildning 11, avser valet av utbildningsvag och det andra, "Yrkesenkat - arbete"~ valet av yrke.. Frageformularen ar av konventionell typ med huvudsakligen fragor med givna svarsalternativ (se bilagan). For sarskild undersokning av elevernas attityder till olika yrkesomraden och utbildningsvagar konstruerades ett formular enligt den se mantiska differentialtekniken, "Yrkesformular YD". I formul~ret far eleverna ge uttryck at sin uppfattning och sina varderingar dels av ett antal typyrken som representerar olika yrkesomraden och sam ligger olika nivaer i yrkeshierarkin, dels av de olika utbildningsvagar som inns efter grundskolan.. Svaren avges i tolv skalor som avser olika aspekter pa yrket respektive de yrken som man kan napa en viss utbildningsvag, samt i en sammanfattande skala vars paler betecknats ''skulle mycket garna vilja bli" respektive 11 skulle absolut inte vilja bli" {se bilagan) For matningen av elevernas intressen valdes det tidigare inom projektet anvanda Intresseschema- sysselsattningar (Waern).. E~1~~9~~~~ ~~~~U~~~~~~1~~~~~~~~L~~~ av beteendevariabler Vid screeningundersokningen anvandes sociometriska metoder for insamling av matt p olika aspekter av elevernas popularitet hos kamrater. I anslutning hart ill fick eleverna i en skattning ange hur de trodde sig ha blivit bedomda av kamraterna (sjalvskattning). Dessutom insamlades kamratskattningar av tva olika beteendevariabler. En lektionstimme hade vid screeningunder sokningen anslagits till kamrat- och sjalvskattningarna. Det visade sig dock svart att inom denna tid hinna genomfora det skattningsforfarande som planlagts for ak 6. Det var darfor onskvart att soka korta ned forfarandet infor uppfoljningsundersokningen. sa popularitetsaspekter kunde ocksa slopas, enligt utforda sambandsanalyser, som redovisats i en delstudie (Josephson, 19 67). Instruktionerna for det vid uppfoljningsundersokningen anvanda undersokningsforfarandet aterges i bilagan. -~~~~~~gj~a~~~~~~~~~l~ ~~~ Elevernas anpassning till skolan~ som den kommer till uttryck i deras beteende under lektionerna, studerades vid screeningunder sokningen genom lararskattningar.. Ett skattningsformular med sju variabler, definierade genom beskrivningar av extremindivider, anvandes. En analys av samvariationen mellan skattningarna av de olika variablerna visade

21 att flertalet regressionslinjer for dessa samband var linjara eller ej klart avvikande fran linjaritet. For sambanden mellan en av variablerna, "Spanning", och flertalet ovriga variabler erholls dock krokta regressionslinjer (Magnusson et al., V, 19 67).. detta forhallande kunde tolkas som en effekt av en vias oklarhet i definitionen av variabeln "Spanning", omformulerades beskrivningen av variabeln.. Formularet forandrades ej i ovrigt (se bilagan). 8 Nagra i den enkat som vid screeningundersokningen besvarades av elevernas fora1drar avsag elevernas reaktioner infor pafrestningar i skolan, skoltrivseln och liknande.. Andra fragor gallde vissa beteenden som av foraldrar kan upplevas som problem i uppfostran. Endast smarre modifieringar av dessa fragor gjordes i den version av foraldraenkaten som anvandes vid uppfoljningsundersokningen i ak 6 (se bilagan).. 1.:... <2. c.j:~ _b_9-~g_ r_p._!!<! I det individ-miljosystem_, som studeras i Orebroprojektet utgores en mycket vasentlig del av bnrnens hem- och familjemiljo fran tidig alder. I en enkat till foraldrarna stalldes vid screeningundersokningen fragor betraffande deras skolutbildning~ yrken., inkomster, bostadsforhallanden,_ fritidsaktiviteter o.. s. v. For flertalet av fragorna geillde vid uppfoljningsundersokningen att det farms anledning att samla in aktuella uppgifter.. For nagra fa fragor hade det varit mojligt att utnyttja de uppgifter som insamlades vid screeningundersokningen. Aven dessa fragor togs dock med i den nya versionen av enkatformularet for att man skulle erhalla uppgifter aven orn. dem som inflyttat till Orebro efter screeningundersokningen.. Inte heller i ovrigt omarbetade s formularet annat an i detaljer ( se bilagan) e ~:...K~~l~2~~li~~~1g~~~g~~~~aEa~2E~Y~k~~ I den modell for studiet av processen vid valet av utbildningsvag och yrke som anvands inom projektet (se ovan), ingar olika referens... grupper som viktiga komponenter. Familjen utgor en sadan referensgrupp av sannol ikt stor betydelse. Det blir darfor nodvandigt att under soka foraldrarnas varderingar, attityder och konkreta onskemal nar det galler barnens studie- och sval, liksom aven barnens upplevelse av hur fo~aldrarna for hailer sig i detta hanseende.. I de tidigare redovisade enkat-

22 - 15 for ingar fragor som avser det senare omradete I direkt anslutning till elevenkatens fragor och till rnodellen i ovrigt har en sarskild fora1draenkat for ak 9 konstr"~:ierats (se bilagan).. Ett begransat fragor angaende barnens studie- och sval infogades ocksa i foraldra.enkaten for ak 6..Aven pa denna punkt ar undersokningarna inom ak 9 avsedda som en forstudie for de fortsattn. undersokningarna av huvudgruppen. 3 For:Hdraenkaten i ak 6 upptog av undersokningsstrategiska ska1 huvudsakligen fragor som gallde fakta, och som kunde bedomas som icke provocerande. Harigenom skapades forutsattningar for en hog svars frekvens pa enkaten Sedan vasentliga. socioekonomisk:a data inharntats med denna forsta foraldraenkat har det bedomts angelaget att ga vidare med en ny enkat som skulle gti.lln foraldrarnas attityder till uppfostringsfragor. Ett formular for matning av sadana attityder har konstruerats och provats ut for anvandning inom projektets huvudgrupp under lasaret "..._... ;.._--~...~_ Under barnets uppvaxttid stalls uppfostraren infor ett stort antal mycket varierande uppfostringsproblem. Det for barnets utveckling vasentliga ar det enhetliga monster som finns i fora1drarnas reaktioner. i dessa situationer. Pa detta synsatt bygger konstruktionen av ett situationsformular. Dar beskrivs ett stickprov av uppfostringssituationer som for flertalet foraldrar bar vara mojliga att kanna igen eller att leva sig in i. For va~je situation beskrivs tre satt att reagera och respondenten skall markera det alternativ~ som han anser stammer med sin grundinstallning. Alternativen ger inom olika frageomraden systematiskt uttryck for tre olika synsatt pa uppfostran, och formuleringarna har utformats sa, att det inte alltfor klart skall framga, vilken uppfattning konstrukto.. rerna fran sin psykologiska utgangspunkt kan ha om vad som ar ratt ocl). fel. Genom att situationer valts for att tacka olika omraden bor det finnas mojligheter att kunna beskriva beteendemonster utifran svaren pa fragorna.. Genom den konkreta anknytningen till situationer kan man anta att man nar en battre overensstammelse mellan attityd- och praxismatt. En stor mangd variabeldefinitioner har anvants i tidigare forskning. Vid val av dimensioner eller frageomraden for situationsformuhiret har foljande fyra aspekter anlagts pa forskningsresultaten:

23 16 a) variabelns vidd och avgransbarhet och de definitions igheter b) variabelns relation till c) sambandet mellan variabeln och anpassningsm~tt d) reliabiliteten skalor som matt varinbeln Tva av de mest tillampade variabler auktor och bn.rncentre har t ex. visat sig alltfor vida och omojlign. att ( Block, 1955; Rebhun, 1967; 1966; 1955 et al., 19 59) Efter analys av forskningsre och tnalsattning foljande fern variabler eller frageomraden valts. 1.. Kontroll Uppfostrarens benagenhet att overvaka och ingripa.. tre foraldrabeteenden som utgor svarsalternativ be en lat-ga reaktion, en anpassad kontroll och en overkontroll 2. Dominans-demokrati.. ForaJdrarnas hansynstagande till barnens asik... ter vid beslut som angar hela familjen provas i fragor med alternativ som beskriver demokratiska, mindre demokratiska respektive dominerande beteenden. 3.. Speciellt normsystem. I nagra fr agor av del vis annan typ an ovriga skisseras situationer dar ett barn begatt en forseelse, som av fler talet betraktas som bagatellartad.. Respondenterna uppger har hur de skulle uppleva att det var deras barn som begatt for.. Svaren ges i fyra grn.der av "upprordhet'' Korrektionsmedel. Installningen till sanktionsmedel vid for seelser mats med situationer dar alternativen utgor be ivningar av tre kate.._- gorier av korrektionsmedel: hot respektive diskussion och forldaring. 5.. Rationella forklaringar. Denna dimension tarde vara vasentlig som en tendens till verbal kontra icke-verbal kommunikation mellan for aldrar och barne Svarsalternativen pa de beskrivna situationerna utgores av a) ett forsok att svara rationellt och sa langt det ar mojligt overensstammande med en materiel! verklighett b) ett satt att ge undvikande svar eller icke ratio nella forklaringar, c) en kategori av svar av religios inriktning, som utgor forsok att forklara utifran en religios grundinstallning verkligheten.. Forr.o.ularet har genomgatt tva forprovningar., I den forst0 deltog 27 foraldrar. som dels besvarade fragorna, dels gav kommenta-

24 17 - rer till fragor och formuleringar Efter omarbetning besvarades forn-lu Hiret av foraldrar till barnen i tre klas ser av ak 6 i Sigtuna Formularet har genomgatt enkel itemanalys, svarsfrekvenser f(2r olika alternativ har beraknats ocb sambanden mellan olika frageomra_: den har studerats.. Med ledning av resultaten bar vissa sn1arre justeringar vidtagits.. Som sammanfattning av resultaten kan sambanden mellan enskilda frageomraden ocb det totala formularet redovisas (tabell 1) e xtremg rupp Omrade I-Iog Lag I\T Poting N Poang Antal fragor inom omrcidet Kontroll Specifikt norn1system Dominans Korrektion Orationella forklaringar I For varje formular har beraknats till vilket antal extremgrupper respon-_ denten tillbor.. For tillhorighet till "hog extremgrupp 11 har getts 1 belastningspoang. Detta galler overkontroll, specifikt normsystem, dominan5j, hot- eller straffbenagenhet och oration~lln. svn.r. For extremgruppstillhorighet av motsatt riktning har getts -1 poang. Minuspoang bar pa grun<i av de resultatfordelningar som erballits kunnat ges endast for variablerna kontroll, specifikt normsystem ocb demokrati. Vid jamforelse med totalmaterialets medeltal n.v beln.stningspoang framgar klart att de fyra for sta dimensionerna mater en gemensn.m grundinstallning.. Pa grund av olikheter i extremgruppsstorlek kan dimensionernas samband med totalpoangen ej direkt jamforas. Omradet ratio nella forklaringar bar ej bidragit systemn.tiskt till totalpoangen. Fordelningen av belastningspoang ges i tn.bell 2..

25 Tabell 2. Belastningspoang Antal I I 6 l Vid anvandningen av formularet inom projektet knyter sig huvudintresset till extremgrupper, vilka kan erhaj.las fran belastningspoang eller fran frageomraden.. Det anses darfor motiverat att behalla en del fragor trots svar sfordelningar, som vis at sig alltfor sneda for att fungera om malet varit att konstruera en skala som mater pa intervallskale- 0 ntva.. Den efter forprovningen reviderade versionen av enkatformularet redovisas i bilagan. Projektet ger mojligheter att bel ysa en rad olika problem som ga~ler kriminalitet hos barn och ungdom. Kartlaggningen av kriminella beteenden hos eleverna. inom projektets undersokningsgrupper och darpa foljande studier btt.serade pa projektets grunddata eller pa data insamlade vid sarskilda intensivundersokningar, ingar i ett avgransat delprojekt.. I en tidigare rapport (Magnusson et al., IX ) har detta presenterats och en modell for undersokningarna framlagts. I forsta ledet av en kriminologisk uppfoljningsundersokning hnr uppgifter insamlats ur barnavardsnamndens register. Harvid anteckna-. des vilka elever inom de undersokta arskurserna som anmalts till barna- vardsnamnden for nagon brottslig handling.. Det ar emellertid ett tidigare belagt faktum att de uppgifter om brottsligheten som erhalles pa detta satt ger en underskattning av den verkliga brottsligheten. Enligt en unde~sokning a.v Elmhorn (19 65) ha.r endast 7 o/o av dem som begatt nagon grovre brottslig handling blivit upptackta eller anmalda till polisen.

26 - 19 For att aka kannedomen om kategorin kn.n man gora en enkat bland eleverna angaende deras.. Den tidigare namnda undersokningen utfordes med hjalp av en enkats Pa underlag n.v en modell som utvecklats inom projektet, som redovisats i ovannamnda rapport, utarbetades ett enkatformular, "Elevenkat K" (se bilagan).. Formularet bygger del vis pa det av Elmhorn konstruerade. Det upptar utover kriminella beteenden aven sa icke kriminella lnen ur olika synpunk:ter mindre onskvardo. sadana, t.. ex.. alkohol- och thinnermis sbruk samt skolk. lv1ed hansyn till de re sultat som vid genomgangen av bar navardsnamndenn register och till tidigare datn angaende ungdomsbrottsligheten valdes de manliga eleverna i ak 9 som forsoksgrupp for enkaten.. Den forsta anvandningen av enkaten syftar framst till en utprovning av formularet infor en kommande uppfoljning av projektets huvudgrupp For att i explorativt syfte studera relationerna mellan fysiologiska varinbler och projektets psykologiska och ovriga variabler planlades foljande fysiologiska undersokningar 1. Undersokning av hjarnaktivitet med elek:troencephalogram (EEG) 2 Undersokning av ho~monell aktivitet, namligen bestamning av utsondringen av adrenalin- och noradrenalin i urinen under olika psykiska betingelser (psykoendokrinologisk undersokning) 3.. Undersokning av fysisk prestationsformaga med hjalp av testcykel.

27 IV. PLANLAGGNING, KONTAKT OCH 1 Datainsamlingen skulle enligt grundplanen for projektet omfatta snmtliga elever i de aktuella arskurserna. Bjudningen av undersokningsinstrumenten till eleverna kunde nativt utforas av sarsldlda undersokningsledn.re eller av lararna i de deltagn.nde klasserna.. For anvandningen av sarskilda undersokningsledare flera skal, framst att man da kan halla en battre kontroll av undersokningens forlopp och av likformigheten i bjudningen av instrumenten.. Vissa instrument staller sadana krav pa traning av undersokningsledarna att de lampligen ej bor administreras av lararna.. Hartill kommer att cl_et inns skal att undvika att nlltfor mycket belasta lararna rned arbetsuppgifter utover de ordinarie aliggandena.. Om man anvander sarskilda undersokningsledare kornmer a andrn. sidan detta sannolikt att medfora storre storningar i skolarbetet an om lararna leder undersokningnrna. Larn.rna har battre rnojligheter att pa lampligt satt pass;:1 in bjudningen av instrumenten i klassens arbete an vad som ar mojligt om man anvander sig av sarskilda provledare, vilkas verksamhet maste planeras centralt. Vid planlaggningen av undersokningarna. beaktades bada mojlighe- _ terna till administration av undersokningsinstrumenten.. De frageform'ular som gallde elevernas attityder och kunskaper infor valet av utbildningsvag och yrke samt intressen overlamna.des tilllararna att administrera, liksom foraldraenkaten. Ovriga instrument administrerades av projektets provledare. Det undersokningsprogram som skulle ledas av projektets provle.. dare planerades inom en tidsram om tre lektionstimmar med mellanlig gande raster. Detta bedomjes som den mnximala tid under vilken man kunde bibehalla en tillracldigt hogmotivationsniva hos eleverna. Varje provledare kunde rned detta program hinna med tva klasser per dag.. Vid planlaggningen av de fysiologiska undersokningarna maste han-_ syn tas till begransningar i de laboratoriemassiga. resurserna.. En inveptering av dessa gav vid handen att det n1.aximala antal undersokningsobjekt som EEG-laborntoriet i brebro kunde ta emot vid sidan av den ordinarie verksamheten, under lasaret uppgick till ca 250 personer.. Resur-

28 - 21 serna for hor:n1onella analyser av urinprov liksom for cykele:rgometri var begransade i ungefar motsvarande man.. Undersokningar av over 100 elever av vardera konet bedomdes som tillrackliga med hansyn till de explorativa syftena med de fysiologiska undersokningarna. Fore screeninsundersokningen lamnade Orebro skolstyrelse sitt samtycke till projektets genomforande.. Skolstyrelsen uttalade harvid att projektet borde erhalla allt erforderligt stod av skolmyndighe~erna. Pa ett tidigt stadium av planlasgningen for lasaret togs kontakt med skoldirektoren i Orebro for diskussion av den preliminara undersokningsplu.nen. Sk.oldirektoren forklarade sig beredd att stodja genomforandet av planen.. Detta stod skulle bl a. Himnas genom uttal~nden och rekommendationer i missiv till de skrivelser som projektledningen skulle sanda ut till rektorer och larn.re. I samband med screeningundersokningen bildades en arbetsgrupp _ med representanter for Skoloverstyrelsen samt for skolstyrelsen, skolledningen, lararkaren, malsmannen och skolhalsovarden i Orebro.. I arbetsgruppen, sam sammantradde i decernber 1967 och i april 1968 lamnade projektledningen information om undersokningarnas syften och_ planhiggning.. Samtidigt presenterades preliminara versioner av undersokningsinstrumenten.. Arbetsgruppens synpunkter pa planlaggning och instrument inhamtades.. Vissa modifieringar av instrumenten gjordes efter arbetsgruppens rekornmendationer.. Information om undersokningn.rna till rektorer och larare Himnades i flera skrivelser, som utsandes via skoldirektoren tillsammans med dennes missivbrev. Dessutom anordnades ett informationsmote for lararna.. Foraldrarna till de deltagande eleverna erholl information om undersokningarna framst genom artildar i lokalpreseen.. Tidningarna informerades av projektledningen genom skriftligt material, bl a.. fullstandiga uppsattningar av undersokningsinstrumenten, sa.mt muntligt vid person... liga kontakter.. Tidningarna lamnade genom sina artildar ett aktivt stod at undersokningarna_, vilket torde ha bidragit till n.tt dessa kunde genomforas utan storningar och bl. a.. med ett hogt deltagande i den enkat som sandes ut till foraldrarna.

29 22 - V DA TAINSAM.LINGEN l_~3~i~~~~~e~~~ DBA-proven gavs i Orebro grundskolor under hostterminen som ett ordinarie led i den skolpsykologiska verksamheten inom ak 6.. Proven administrerades av klnsslararna men resultaten sammanstallder?. centralt hos skolpsykologen.. fogande.. Denne stallde resultaten till projektets Stnndardproven administrerades och utvarderades av klasslararnat vilka i vanliga ej vidarebefordrar resultaten.. Projektledningen anholl i detta fall om att fa ta del av dem under forsakran om att de endast skulle utnyttjas inom projektet och att nagon redovisning, dar enskilda klasser eller individer kunde identifieras, ej skulle forekomma. De formular som gallde elevernas vnl uv utbildningsvag och yrke administrerades av lararna under sista halften uv maj manad Ad~i~~~~~E~E~~~~~~g~~~~~~~~~~E~~~a~~ Den datainsnmling som adrninistr 2_rndes av projektets undersok-:- ningsledare agde rum under tiden den 4-15 mars Tre undersokningsledare anvande s. Samtliga hnde minst den teoretiska utbildning som kravs for behorighet som bitradande psykolog och langre eller kortare lararerfarenhet.. Foljande testordning tilhtmpades: Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 1. Allr.nan introduktion (bil.. ) 2. El evenkat 3.. Semantisk differentinl rnst 4.. Kn.rnrat- och sjalvskattningar rast 5. Introduktion till proven pa kreativ begavning (bil.. ) 6. Mangtydiga figurer instruktion provtid 7.. Konsekvenser instrukt ion provtid 8.. Utdelning av foraldraenkat ca 5 min.. ca 15 min.. cu 20 min.. ca 30 min.. ca 2 min.. ca 4 min.. 20 min. ca 4 min.. 20 min..

30 Under den tid son1. kln.ssen togs om hw.nd n.v provledarna utforde klasslararna skattningar n.v eleverna.. I flertalet fall fanns under hela den tid Hirarnn. arbetade med skattningarna en undersokningsledare sarskilt avdelad for att ge anvisningar och besvara fragor., Foraldraenka.ten delades ut till eleverna i ett tillslutet kuvert med paskriften ''Till malsmn.n". De fick anvisningar om att de skulle ha med sig det ifyllda formuhiret till skolan inor.n nagra dagar. I kuvertet fauns _ uton1 enkatformularet ett svc:1r skuvert i vilket det ifylldn. form.ularet sku! le laggas in och som sedn.n skulle forslutas. Svn.rskuvertet var adresserat till undersokningsledn.ren i Stockholm, och forsett med paskrift om att det skulle lamnn.s till klasslararen. Klasslararnn. bidrog aktivt till att hoja svar sfrekvensen pa enkatformuhiret genom att kontrollera vilka elever som lamnat in detta och vid behov paminna efterslantrare. B.. Insamlingen n.v kriminologiska data Den enkatunder sokning angaende brottsliga beteenden. som planlagts for manlign. elever i ak 9, genomfurdes under tiden den maj 19 68_.. For administrationen av enkaten hade fen1 undersokningsledare engage-: rats.. I regel kunde darfor undersokningen i varje skol<1 genomforas under loppet av en eller tva lektionstimrnar. Harigenom forhindrn.des eller forsvarades kommunikation betraffande undersokningen mellan elever i olika deltagande klasser.. Avsikten var att samtlign deltagare akulle vara helt oforberedda pa enkatens innehall och ej ha n2.gon forhandsinstallning till denna. For att nedbringn bortfallet kallade m<1n de elever som var franvarande vid klassens ordinarie undersokningstillfalle, men narvarande sista undersokningsdagen, till en sarskild undersokningsomgang.. Undersokningslednrna var for eleverna tidigare ej kanda personer.. De var samtliga man med psykologisk utbildning pa Higst den niva som fordras for behorighet som bitradande psykolog.. De vnr samtliga vana vid att ha hand om ungdometr i den aktuella aldern. For att kontakten mellan undersokningsledarna och eleverna skulle bli sa god som mojligt deln.des i vissa fall klasserna upp pa tva grupper vid administrationen av enkaten. I den muntliga introduktionen till enkaten (se bilagan) knot undersokningsledarna an till de undersokningar inom projektet som eleverna tidigare deltagit i. Vidare underrattades eleverna om att ingen utom nagra fa personer inom undersokningsledningen i Stockholm skulle fa redn. pa hur de svarat pa fragorna i forrnularet.. Det betonades sarskilt att liknande frageformular tidigare besvarats bade av skolelever och

31 24 studenter ~ att det da visat sig att sadann. forseelse:r so:nl. fanns upptagna i formularet ar vanliga bland ungdomar i skolaldern och att detta gallde_ aven nar man fragade studenter som utbildade sig till advokater, domare eller lakare. Varje formular var forsett med ett kodnurnmer som identifierade en elev. Eleverna ropades upp efter slisto.n och varje elev fick dar- _ vid det for honom avsedda formularet Nar formularet v<lr ifyllt fick verna lagga det i ett omarkt kuvert och klistra igen detta.. Eleverna behovde inte skriva namn vare sig pa formularet eller kuvertet Enligt undersokningsledarnas uppfattning visade sig eleverna i d~t stora flertalet fall mycket intresserade och samn.rbetsvilliga. De forefoil att helt pa sekretessen kring undersokningen.. Endast en vag... rade att fylla i formularet l ~ :ti.k_p_! '2..V...9:!.. a_g.!!0.8 Sam tidigare framgatt var det nodvandigt n.tt begransa de fysiolo giska undersokningarna i ak 6 till ca 250 elever ur normn.lklasser.. Undersokningarna skulle genomforas i explorativt syfte.. Undersokningsgruppen borde darfcr dras pa sadant satt att den ej i nagot vasentligt hanseende skilde sig fran den totnla arskursen.. Naturliga stratifieringsgrunder vid dr<:t.gningen av ett stickprov <lv elever ur en arskurs ar klnssen och skolan.. Det bedc5mdes att det fanns vissa socioekonomiska olikheter mellan olika skolors rekryteringsom~a... den.. Vid dragningep.. n.v stickprovet maste manta. hansyn till detta forhallande. Enligt tidigare bearbetningsresultat foreligger namligen en betydande systematisk samvariation mellan en rad av projektets variabler och elevernas socioekonomiskn. bakgrund. Huvudalternn.tiv for tillvagagangssattet vid stickprovsdragningen var att endera dru. ett antal elever ur var och en av arskursens ldasser eller att dra ett mindre antc:tl klasser i sin helhet. Genom det forstnam!_1- da forfarandet skulle den basta garantin for representativitet hos stickprovet erha1las.. Stn.rka undersokningsekonomiskn. och administrativa skal taln.de emellertid emot ett sadant forfarande. Detta ga1lde fran'lst de hormonella undersukningarna. Dessa syftade till ett studium av el~vernas reaktioner i den vn.nliga skolmiljon pa sadan stress som kan forekomma i skolan, t. ex.. vid en provralming.. Undersokningarna kunde darfor ej centraliseras, ut<:t.n maste genomforas med sammanhallna klasser.. Undersokningsforfarandet i skolan var tidsudande och svaradministrerp.t och det hade varit forknippat med avsevarda kostnader och okade stor-

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992)

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992) IPD-rapport 2008:10 Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992) Urval, genomförande och instrumentegenskaper Joanna Giota, Christina Cliffordson,

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola 28 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola 44 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola 50 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning 1 (7) TRAFI/8037/03.04.02.02/2011 Utfärdad: 10.05.2012 Träder i kraft: 15.05.2012 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet(1664/2009) 21 4 mom.

Läs mer

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Resultat Enkät Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Sammanställt av Ulrika Eidenstam skolrådsrepresentant 3B Enkäten Enkät gick ut till alla föräldrar med följande

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Rapport; resultat från enkätundersökning enligt SKL:s Öppna jämförelser

Rapport; resultat från enkätundersökning enligt SKL:s Öppna jämförelser 1 (1) 12-05-29 SKLFÖRVALTNINGEN Rapport; resultat från enkätundersökning enligt SKL:s Öppna jämförelser Skolförvaltningen har under maj månad genomfört och sammanställt den enkätunderökning som gjorts

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola

Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola 41 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer