HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA)

Transkript

1 Högskolan i Gävle Ekonomiinstitutionen Organisationsteori B 5 p Handledare: Jaana Kurvinen, Pär Vilhelmsson HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Grupp 1 Gävle Maria Blomström Erika Brännholm Hans Östman

2 Bakgrund Händelsen äger rum på ett årsmöte i Södertälje, i slutet av april månad, där föreningen HFA träffas. Föreningen arbetar med att hjälpa personer som har olika funktionshandikapp och tillvarata deras intressen och rättigheter i samhället och arbetslivet. De har cirka 2000 medlemmar uppdelat på 24 distrikt. På årsmötet befinner sig Kalle, Gustaf och Barbro. Kalle har varit med i föreningen i drygt tre år. Han är 35 år gammal och har fått diagnosen autism. Gustaf är sammankallande i valberedningen, vilket menas att det är han som kallar samman valberedningen, när de skall sammanträda. Han är en man i övre medelåldern och chef i ett större företag. Arbetet där är mycket stressigt och han får ofta arbeta övertid, många gånger måste han även ta med sig en del arbete hem över helgerna. Han har nyligen fått en hjärtinfarkt, men har svårt att dra ner på arbetstempot. Barbro är kusin med Gustaf och hennes engagemang i föreningen beror på att hennes dotter har autism. Barbro har många gånger varit orolig för Gustaf och bett honom att varva ner, men utan att lyckas. 25 april Under årsmötet kommer det fram några synpunkter om hur valberedningen arbetar. Det framförs bland annat kritik mot att alla kandidater inte blivit tillfrågade om de vill ställa upp som representanter till valberedningen. Barbro räcker upp handen för att få ordet av ordförande. - Varför arbetar valberedningen på detta sätt? Barbro får nickande gensvar från några av de övriga medlemmarna. Gustaf som varit medlem i den tidigare valberedningen säger irriterat: - Vi har inte haft tid! Kalle kommer med sin synpunkt på saken. - I de valberedningar jag suttit som medlem i, har vi arbetet aktivt med att fördela och samla in kandidater i minst ett halvår innan årsmötet. Jag vet inte hur ni tidigare arbetat med denna fråga? Gustaf kommer med en motreplik. - Jag har utgått från det enklaste sättet när jag valde kandidater, mycket på grund av mitt stressiga arbete. En av punkterna på dagordningen är val av ny valberedning. Föreningens medlemmar har nu chansen att föreslå nya kandidater. Efter en kort diskussion valdes återigen Gustaf som sammankallande, samt Kalle och Barbro som ledamöter. Barbro tittar frågande på Kalle och senare under dagen diskuterar Barbro frågan med honom. - Varför valdes Gustaf om när klagomål uppdagats om hans sätt att agera i frågan om nya representanter till styrelsen? - Jag vet inte den direkta orsaken, men jag tror att det beror på att föreningens medlemmar inte vågar konfrontera Gustaf. För att få valberedningen att arbeta mer effektivt skulle valberedningens arbetssätt diskuteras på en ordförandekonferens i Uppsala under september månad.

3 5 september Under konferensen framförs ett förslag av Kalle om att en annons, angående förslag till nya styrelsemedlemmar, ska sättas in i föreningens tidskrift istället för brevutskick till distrikten. Gustaf lägger fram sitt förslag om hur nomineringen till styrelsen ska gå till. - Jag tycker att var och en ska nominera till sitt distrikt, som vi tidigare gjort, för då undviker vi oförmögna styrelsemedlemmar. Efter samråd med Kalle reser sig Barbro dramatiskt upp och frågar. - Har du verkligen frågat oss vad vi anser om nomineringen till styrelsen, din inkompetenta gubbe! Greta jobbar ihop med Gustaf. Hon har en gedigen erfarenhet av föreningslivet eftersom hon varit med i HFA i cirka 20 år. Hon är även aktiv inom andra handikapp organisationer. Greta har alltid varit Gustafs högra hand och vet vilken press han har på sig för tillfället. Hon reser sig upp och säger: - Förslaget är alldeles ypperligt, här kan vi spara många timmars arbete. Ni måste förstå att det inte är lätt att förena jobb, privatliv och föreningsliv. Kalle blir upprörd och utbrister. - Varför sitter då Gustaf på denna post, när det finns andra kandidater med mer tid? Gustaf reser sig upp och slår näven i bordet.. Frågor Kan kommunikationen inom föreningen förbättras? Hur ser förhållandet mellan Kalle och Gustaf ut? Vilken roll spelar Greta i diskussionen? Hur kommer Gustaf fortsätta diskussionen?

4 Lärarhandledning Syfte och mål Caset beskriver hur föreningssmedlemmarna inom HFA agerar i diskussionen om kandidaturen till styrelsen. Grunden i diskussionen baseras på en verklig händelse, därutöver har vi lagt in dialoger av fiktiva personer. Syftet med caset är att vi som studenter, ska lära oss hur man konstruerar och reflekterar olika case och sedan kunna sammanföra dessa med organisationsteoretiska begrepp. Målet är att vårt case sedan skall kunna användas i undervisning på högskolor och universitet. Caset kommer att behandla delar som ledarskap, kommunikation och samarbetssvårigheter. Organisation Föreningen HFA befinner sig i ett läge där medlemmarna är oense och där en lösning måste vidtagas snabbt. Gustaf ses som en person med kommunikationssvårigheter, eftersom han, enligt övriga medlemmar i valberedningen, anser sig veta bäst. Det är inte bara Gustaf som har brister. Han anser att Kalle och Barbro ifrågasätter för mycket och känner sig därmed pressad, vilket kan orsaka ytterligare konflikter. Enligt Jones (Organizational Theory, 2001, sid 2) definieras en organisation som ett verktyg där personer kan samordna sina åsikter och val för att nå något de åtrår eller värderar. Effektivitet inom organisationer är knutet till ordet målsättningar och den traditionella definitionen av effektivitet är därför graden av måluppfyllelse i förhållande till resursförbrukning. För att vara effektiv krävs att organisationen är produktiv. I caset ser vi att föreningen HFA har problem, eftersom många olika åsikter orsakar osämja. Detta leder till att föreningen förlorar effektiviteten för ett tag, men enligt Tage Klingberg kan det också ses som en möjlighet för föreningen att utvecklas i positiv riktning. Enligt författarna till detta case anses omvalet av Gustaf till valberedningen bero på att inom föreningen finns en drivkraft att tillhöra flocken. Tage Klingberg belyser även detta genom att kalla orsaken till omvalet för JA-sägeri, för att det ligger i människans natur att bli accepterad av ledarna. Motsatsen är NEJ-sägeri, där diskussioner ofta uppkommer. Ett problem med detta är att den person som blir utsatt för kritik söker fel hos angriparen. Lagom är alltid bäst. I caset finns både JA och NEJ-sägare. De JA-sägare som finns är medlemmar som accepterat Gustaf och hans sätt att bli omvald. NEJ-sägarna är medlemmar i valberedningen som ifrågasätter Gustaf. Ledarskap Det är svårt att finna någon bra definition om vad ledarskap är alla har vi våra egna tolkningar. Vi har valt att låta Bryman (1996) få definiera ledarskap (Jacobsen och Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, sid 385): - Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. - Ledarskap har till avsikt att få andra människor att göra något. - Ledarskap ska bidra till att organisationer når sina mål.

5 Blake och Mouton har identifierat olika ledarstilar. De har valt att beskriva dessa med en kombination av omtanke om människor ock omtanke om organisationsarbete. De olika ledarstilarna kännetecknas som: 9,1-ledarstilen, där ledaren har ett starkt intresse för organisationsarbete och ett svagt intresse för personerna som utför arbetet och 1,9-ledarstilen är motsatsen till denna. 1,1-ledarstilen, här värderar ledaren varken organisationsarbete eller personomtake högt. 5,5-ledarstilen är en medelväg, där ledaren väljer en medelstark väg. 9,9- ledarstilen kännetecknar en ledare som är starkt engagerad i människor som i organisationens arbete (Jacobsen och Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, sid 402) Författarna till detta case anser att Gustaf är den som kan betraktas som ledare. Han ser till sitt eget bästa och inte organisationens och därför kallar vi honom 9,1 ledaren, men Gustaf är svårbedömd i frågan och kan även passa in under 1,1 ledaren. För att uppnå ett jämlikare förhållande mellan intressena anser författarna att Gustaf borde eftersträva 9,9-ledaren. Kommunikation I Kommunikation är mer än ord (Dimbleby och Burton, sid 37) beskrivs kommunikationen som en av de processer som binder samman en organisation. Genom kommunikationen förmedlas idéer, information, tankar och känslor. Kommunikationen inom en organisation är viktig, alla måste få chansen att uttrycka sin åsikt och organisationen kan då på ett lättare sätt uppnå sina mål. I caset finns kommunikationssvårigheter mellan huvudaktörerna. Gustaf anses vara den med påtaglig svårighet att kommunicera av övriga medlemmar. Författarna till caset anser dock att det kan finnas fler medlemmar som har liknande problem. Kalle och Barbro kanske inte kommer med konstruktiva förslag och det är därför Gustaf blir motsträvig. Habermas teori (Jacobsen och Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, sid 273) om kommunikation och kommunikativ kompetens, handlar om hur individer systematiskt utestänger varandra om de representerar en avvikande åsikt, i förhållande till deras egen. Samtidigt anser även dessa individer att de själva representerar den ultimata lösningen på problemen. Habermas teori anser författarna kan spegla situationen i föreningen. Gustaf utestänger de övriga medlemmarna från sina förslag samtidigt som Kalle och Barbro anser att deras förslag är mer effektiva. Framtidsutsikter Efter ordförandekonferensen, där spridda åsikter kom fram, har föreningen kommit till insikt om sina samarbetsproblem. De försöker nu ta upp problemen i ett tidigare skede och därmed undvika stora konflikter, liknande händelsen på årsmötet i Södertälje. Gustaf har tagit lärdomen att arbetsbördan blir mindre om alla får ta del av arbetet och tillföra sina åsikter. Kalle och Barbro har insett att de måste tänka igenom sina förslag innan uttalanden. De har kommit till insikt att alla åsikter måste framföras för att organisationen ska kunna utvecklas.

6 Källförteckning Litteratur Jones, Organizational Theory, 2001 Jacobsen och Thorsvik, Hur Moderna Organisationer Fungerar, 1998 Dimbleby och Burton, Kommunikation är mer än ord, 1995 Muntlig källa Tage Klingberg