Personalekonomiskt bokslut 2012

Transkript

1 Personalekonomiskt bokslut

2 20122 Ännu ett år har gått är slut och vi kan se tillbaka på ett år som innehållit en mängd olika händelser. En del av det som hänt finns redovisat i siffror i dettaa personalekonomiska bokslut. Det är dock bara en liten, liten del som i siffror beskrivs här. Det är svårt att välja ut vad som är viktigt att påvisa i siffror, analysera ochh ta viktiga beslut om vad v vi behöver utveckla framöver. Svårt men viktigt att göra. Vii måste arbeta vidare och ta aktivaa personalpolitiska beslut om vår framtida verksamhet. Grundenn för en bra verksamhet är alla fantastiska medarbetare. All A vår verksamhet och dess kvalitet är beroende av vad varje medarbetare väljer att bidra med. Det är en utmaning att som arbetsgivare tillvarata varje medarbetaress engagemang, kunskapp och behovv av utveckling Lindesbergs kommun ska varaa bra på det. Vi ska vara en arbetsgivare där inflytandee och delaktighet är en naturlig dell av arbetet. Vi har ett samverkansavtal som både arbetsgivare och fackliga organisationer är stolta över, det möjliggör ett aktivtt utvecklingsarbete ochh vi ska nyttja det. Under 2012 harr satsningar på arbetsmiljöutbildningar gjorts.. Grundutbildning för skyddsombu ud och grundutbildning för chefer har genomförts samt attt en gemensam repetitionsutbildning för första gången gjorts för chefer och skyddsombud tillsammans. Vii ska samverka. Samverkan är ett honnörsord. Vi arbetar för samma mål i kommunens alla verksamheter. Vi ska ge g våra medborgare god och hög service. Lindesbergs kommun har siktet inställt påå att bli en ännu bättre arbetsgivare. Med stark tro på framtiden överlämnar kommunstyrelsen 2012 års personalekonomiska redovisning tilll kommunfullmäktige. Anders Ceder Kommunstyrelsenss ordförande Carina Fyrpihl Personalchef 2

3 Innehållsförteckning Sid Ännu ett år har gått... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning Personalstruktur Antal anställda Personalomsättning Tidsbegränsat anställda Anställda inom olika verksamhetsområden... 8 Fördelning kvinnor och män... 9 Chefer Hel- och deltidsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Ålder Pensioner Pensionskostnader Påbörjade pensioner Planerade pensionsavgångar Kompetensförsörjning Förvaltningsövergripande utbildning Jämställdhet Lönestatistik Medellön Lönespridning Resursanvändning arbetad tid Arbetad tid Mer- och övertid Hälsa och arbetsmiljö Frisknärvaro Sjuktal nyckeltal Arbetsskador Personalkostnader Definitioner

4 Sammanfattning Följande fakta är hämtad ur Lindesbergs kommuns personalekonomiska bokslut för 2012: 1 november hade kommunen tillsvidareanställda, vilket var 35 färre än Av kommunens medarbetare var 83 procent kvinnor och 17 procent män. Under 2012 slutade 178 medarbetare sin anställning vid Lindesbergs kommun. 91 medarbetare ändrade sysselsättningsgrad, yrkesbenämning eller arbetsplats. 38 procent av kommunens medarbetare arbetade inom skola och barnomsorg. 39 procent av kommunens medarbetare arbetade inom vård och omsorg. 64 procent var heltidsanställda av kvinnorna 60,0 procent och av männen 83,3 procent. Genomsnittlig sysselsättningsgrad var bland kvinnor 89,6 procent och bland män 94,7 procent. Medelåldern 2012 för kommunens medarbetare var 47,1 år. Kvinnors medellön var 88,4 procent av männens. Sjukfrånvaron var 4,81 procent av ordinarie arbetstid. Kostnad för vår företagshälsovård uppgick till ca 1,5 miljoner kronor. 53 medarbetare anmälde en arbetsskada. Under 2012 gick 63 medarbetare i pension. Uppgifterna i det personalekonomiska bokslutet är tagna ur kommunens personal- och löneadministrativa system samt ekonomisystem. 4

5 1. Personalstruktur 1.1. Antal anställda Anställda Antal tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Bergslagens miljö- och byggförvaltning Kommunledningsstaben/Kommunkontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt kommunen Lindesbergs kommun hade 1 november tillsvidareanställda, vilket är en minskning med 35 personer mot föregående år. Tillsvidareanställda årsarbetare var 1 624,7 vilket är en minskning med 38,1. Fördelningen mellan förvaltningarna är att barn- och utbildningsförvaltningen minskat med 22 personer, socialförvaltningen har minskat med 8 personer, kommunledningsstaben/kommunkontoret har minskat med 6 personer och kultur- och fritidsförvaltningen har ökat med 1 person. Fördelningen mellan män och kvinnor är densamma som 2011 och kvinnor utgör 83 procent av antalet tillsvidareanställa. Utveckling av antal tillsvidareanställda

6 1.2. Personalomsättning Extern personalomsättning antal som slutat sin anställning vid kommunen 2012 Pension 63 Hel sjukersättning 4 Andra orsaker 111 Totalt kommunen 178 Intern personalomsättning antal och procent som ändrat sin anställning 2012 Annan sysselsättningsgrad 59 % 54 Byte av arbetsplats 25 % 23 Annan yrkesbenämning 15 % 14 Totalt kommunen 91 De redovisade siffrorna avser endast tillsvidareanställd personal. Jämfört med 2011 är personalomsättningen i stort sett densamma även om fördelningen skiljer sig mot föregående år. Antalet som slutade sin anställning 2011 var 140 och 130 fick ändrad anställning. Under 2012 har följande högre chefstjänster tillsatts inom kommunen: - Ny kommunchef tillträdde i maj Ny näringslivschef tillträdde i maj Tidigare tillförordnad förvaltningschef för kommunkontoret tillträdde som ordinarie från och med januari

7 1.3. Tidsbegränsat anställda Utveckling av tidsbegränsat anställda med månadslön årsarbetare År 2012 minskade antalet tidsbegränsat anställda från att ha varit relativt konstant under 3 år. Utveckling av timavlönade årsarbetare Timavlönade ökade under 2012 och är åter på 2009 och 2010 års nivåer. Kommunens vikariesamordning, tillsätter korttidsvikariat inom barnomsorg/skola och måltid. För närvarande finns 218 aktiva vikarier. Alla nyanställda vikarier inom barn- och utbildningsförvaltningen får en dags introduktion på en skola eller förskola. 31 december 2012 avslutades vikariesamordningen för vård och omsorg samt funktionsstöd. Antal arbetade timmar för timavlönade omräknat till årsarbetare Antal årsarbetare Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 0,5 0,2 0,7 Barn- och utbildningsförvaltningen 26,6 3,4 30,0 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 0,0 0,0 0,0 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret/ 5,6 1,0 6,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,3 0,0 0,3 Socialförvaltningen 91,8 7,6 99,4 Totalt kommunen 124,8 12,2 137,0 Socialförvaltningen står för största delen av kommunens behov av timavlönade vikarier. 7

8 1.4. Anställda inom olika verksamhetsområden Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete Förvaltningschef Ledning, vård och omsorg Ledning, funktionsstöd Rektor Förskolechef Övrigt ledningsarbete Administration Handläggare Administratör Vård och omsorg Sjuksköterska Undersköterska Skötare/Undersköterska Vårdare Arbetshandledare Vårdbiträde Personlig assistent Övrigt vård och omsorg Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Övrigt rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare Övrigt socialt och kurativt arbete Skola och barnomsorg Lärare grundskola tidigare år Lärare grundskola senare år Lärare gymnasium allmänna ämnen Lärare gymnasium yrkesämnen Lärare, praktiska/estetiska ämnen Speciallärare/Specialpedagoger Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Elevassistent Övrigt arbete inom skola och barnomsorg Kultur-, turismarbete Lärare, kulturskola Biblioteksarbete Övrigt kultur-, turismarbete Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsinspektör Tekniker, IT Ingenjörer Övrigt teknikarbete Hantverksarbete Vaktmästare Övrigt hantverksarbete Köks- och måltidsarbete Kock Måltidspersonal Totalt kommunen

9 Fördelning kvinnor och män Inom de flesta personalgrupper dominerar kvinnorna i antal. I tolv av samtliga personalgrupper ligger den siffran över 90 %. Inom sex personalgrupper dominerar män, och dessa återfinns inom grupperna förvaltningschef, rektor, lärare gymnasium yrkesämnen, tekniker IT, ingenjörer och vaktmästare. Chefer Könsfördelningen av chefer inom kommunen avspeglar ungefär den totala fördelningen av kvinnor och män med 70 % kvinnliga och 30 % manliga chefer. Vid jämförelse med kommuner i landet 2011 var siffran 66 %. Anställda inom olika verksamhetsområden Hantverksarb 1 % Teknikarb 3 % Köks & måltidsarb 4 % Ledningsarb Administration 4 % 5 % Kultur, turismarb 2 % Vård & omsorg 39 % Skola & barnoms 38 % Socialt & kurativt arb 3 % Rehab & föreb arb 1 % 9

10 1.5. Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetade 64 % heltid och 36 % deltid. Det är en minskning med en procentenhet gällande heltidsanställda jämfört med 1 november Sysselsättningsgrad i procent Sveriges kommuner enligt SKL 1 november % 8, % 21,5 Heltid 71,8 Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad 74 % 11 % % 25 % Heltid 64 % Procentuell fördelning av hel- och deltidsanställningar för kvinnor respektive män Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 60,2 60,8 60,0 Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 39,8 39,2 40,0 Heltidsanställda män i % av samtliga män 87,0 84,7 83,3 Deltidsanställda män i % av samtliga män 13,0 15,3 16, minskade andelen heltidsanställda kvinnor och män. Minskningen var störst för männen. 10

11 1.6. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda i procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 98,2 100,0 99,0 Barn- och utbildningsförvaltningen 94,6 96,5 95,0 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 99,0 98,6 98,8 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 90,0 95,3 90,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 92,5 83,3 91,3 Socialförvaltningen 84,9 88,9 85,2 Arbetsmarknadsförvaltningen samt Bergslagens miljö- och byggförvaltning är de som höjt genomsnittlig sysselsättningsgrad mot föregående år. Den förvaltning som har den lägsta genomsnittliga sysselsättningsgraden är socialförvaltningen och inom avdelningen för vård och omsorg är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 82,0 %. Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda i procent Kvinnor 90,0 89,6 Män 95,1 94,7 Totalt 90,9 90,5 En liten minskning har skett mot föregående år, dock prövas alltid möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för de medarbetare som så önskar när en deltidstjänst blir vakant. 11

12 1.7. Ålder Medelåldern 2012 var i kommunen 47,1 år. Kvinnors medelålder var 47,0 år och männens 47,8 år. Medelåldern för Sveriges kommuner enligt SKL var för kvinnor 46,1 år och för män 46,5 år. Åldersfördelning per förvaltning 2012 Män Kvinnor Totalt 70,0 60,0 50,0 47,8 46,4 47,0 46,9 46,6 46,7 49,6 46,9 48,0 51,8 50,2 50,5 58,0 54,0 54,5 48,0 46,6 46,8 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Åldersfördelning Antal personer Ålder 12

13 1.8. Pensioner Pensionskostnader Pensionskostnader Pensionskostnader exkl löneskatt, (Mkr) Ålderspension 9,2 9,7 10,0 10,1 9,7 12,2 12,0 Intjänad pensionsrätt ,2 5,1 6,7 7,1 9,0 11,1 12,3 Visstidspensioner 0,3 0,5 0,4 0,6 0,6 0,2 0,1 Efterlevandepension 1,6 1,6 1,5 1,5 1,6 1,5 1,8 Särskild avtalspension 0,4 0,9 (har tidigare redovisats under övrigt) Övrigt 0,5 0,4 1,0 0,6 1,0 0,3 0,4 Summa 17,2 17,3 19,6 19,9 21,9 25,7 27,5 Avsättningar och pensionsförpl inkl löneskatt KAP KL Avgiftsbestämd ålderspension 26,3 27,8 29,5 32,0 31,0 31,3 32,4 Pensionsåtaganden t o m ,9 609,9 611,8 626,0 599,0 653,9 650,8 Förmånsbestämd ålderspension över 7,5 Bb 28,9 43,6 50,3 56,1 59,0 68,4 72, Påbörjade pensioner Påbörjade pensionsutbetalningar Ålderspension Visstidspension Efterlevandepension 12 6* Familjepension Livräntor Särskild avtalspension * varav 2 barnpensioner Avgångar åldersmässigt 2012 Födelseår Antal Totalt 63 Av de 63 personer som år 2012 har arbetat fram till pensionsavgången tillhörde 26 personer kommunals yrkesområden och resterande övriga yrken. Den genomsnittliga pensionsåldern för hela gruppen är 64 år och 8 månader. Avgångarna fördelar sig åldersmässigt enligt tabellen till vänster. 13

14 Planerade pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar Personalgrupp Tot Tillsv anst Ledningsarbete Förvaltningschef Ledning, vård och omsorg Ledning, funktionsstöd Rektor Förskolechef Övrigt ledningsarbete Administration Handläggare Administratör Vård och omsorg Sjuksköterska Undersköterska Skötare/Undersköterska Vårdare Arbetshandledare Vårdbiträde Personlig assistent Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Övr rehabilit och föreb Socialt och kurativt arb Socialsekreterare Övr socialt och kurativt Skola och barnomsorg Lärare grundsk tidigare år Lärare grundsk senare år Lärare gymn allm ämnen Lärare gymn yrkesämnen Lärare Prakt Estet Specialped/Speciallärare Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Elevassistent Övrigt skola, barnomsorg Kultur-, turismarbete Lärare, kulturskola Biblioteksarbete Övrigt kultur-, turismarb Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsarb Tekniker, IT Ingenjörer Övrigt teknikarbete Hantverksarbete Vaktmästare Övrigt hantverksarbete Köks- och måltidsarbetet Kock Måltidspersonal Totalt kommunen * * Skillnaden i antal tillsvidareanställda beror på att vissa personalkategorier inte har några pensionsavgångar de närmaste 10 åren och är därför inte redovisade. 14

15 Pensionsavgångar Beräkningen av planerade pensionsavgångar utgår från att den sker vid 65 år. Under 2012 har 21 medarbetare valt att arbeta kvar efter 65 år var det 20 personer. Pensionsavgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren Totalt beräknas 529 medarbetare att gå i pension varav 194 inom vård och omsorg och 184 inom skola och barnomsorg Kompetensförsörjning Åldersstrukturen hos personalen gör att kommunen, liksom många andra arbetsgivare, står inför en generationsväxling. Brist kommer med största sannolikhet att uppstå inom vissa yrkesgrupper, även om det är troligt att verksamheten inom en del områden kommer att krympa eller organiseras på annat sätt än idag. För att möta morgondagens behov av kompetens måste vi planera idag togs en kompetenskarta över Örebro län fram av Regionförbundet i Örebro. Analysen fokuserar på arbetsmarknadens utveckling, demografiska förändringar, utbildningsrelaterade förändringar samt pendling i länet. Utifrån denna har analysen under 2012 gått vidare till lokalt plan, nod norr, där Hällefors, Nora, Ljusnarsberg och Lindesbergs kommun ingår. Innehållet i den lokala prognosen ger kunskap om våra lokala förutsättningar samt är ett viktigt verktyg för vår planering framåt gällande kompetensförsörjning. Masugnen inbjuder kontinuerligt till kompetensrådsmöten med olika teman. Olika organisationer medverkar vilket skapar ett nätverk som arbetar gemensamt framåt för oss i nod norr i kompetensfrågan. Kraven på kommunal service förändras vilket medför behov av ny kompetens i organisationen. Personalen och deras engagemang är en viktig resurs för en framgångsrik verksamhet. Kompetensutveckling är ett begrepp som kan omfatta allt från längre utbildningar till deltagande i kurs eller konferens till att göra studiebesök eller praktik på annan arbetsplats. Vård och omsorg arbetar med att ge förutsättningar för validering när det gäller vårdbiträde till undersköterska. Validering definieras som en process som innebär en dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person har, oberoende av hur dessa färdigheter ha förvärvats. Under året har 16 vårdbiträden påbörjat validering till undersköterska. Fortsatt handlingsplan finns utarbetad för kommande år. 15

16 Lindesbergs kommun är en aktiv del i arbetet med vård- och omsorgscollege Örebro län. Syftet är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg för att få en väl avvägd matchning mellan behov av, och tillgång på, kompetent arbetskraft framöver. Inom funktionsstöd har ett omfattande arbete gjorts för att kompetenskartlägga olika befattningar. En ny befattningsbenämning med tillhörande kvalifikationskrav habiliteringsassistent arbetades fram och börjar gälla från och med Förvaltningsövergripande utbildning Under året har den centrala utbildningsbudgeten främst lagts på arbetsmiljöutbildningar, som presenteras under rubriken Hälsa och arbetsmiljö. Förutom arbetsmiljösatsningen har 10 arbetsledare deltagit i nätverksträffar i ämnet kommunikation och 41 personer har deltagit i utbildning i vårt kollektivavtal Allmänna Bestämmelser, AB. Under året har två kommuninformationer hållits, där 70 arbetsledare deltagit. 16

17 2. Jämställdhet Arbetet med jämställdhet handlar om våra grundläggande attityder och värderingar. Målet är att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det avgörande arbetet görs i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nya medarbetare, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för arbetet utan innehållet. Enligt Diskrimineringslagen ( ) som trädde i kraft 1 januari 2009 ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete och en handlingsplan för jämställda löner vart tredje år. Lindesbergs kommun har en övergripande jämställdhetsplan, beslutad av kommunfullmäktige och med redaktionella ändringar utförda 1 april Under året har vi tagit emot två studenter från Örebro universitet, som under sin verksamhetsförlagda utbildning arbetat med att se över vår jämställdhetsplan i kommunen komma med förslag utifrån omvärld och teori för att vi som arbetsgivare aktivt ska ta nästa steg i vårt interna jämställdhetsarbete genom jämställdhetsplanen. Under 2012 har arbete gjorts för att ta fram en grund för en ny jämställdhetsplan att antas av kommunfullmäktige att gälla för Kommunchefen ansvarar för jämställdhetsarbetet och dess utveckling i kommunen. Förvaltningscheferna ansvarar inom respektive förvaltning för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete och rapporterar genomförda aktiviteter under rubriken Jämställdhet i verksamhetsberättelsen. Jämställdhet ska vara en naturlig del i våra olika forum för samverkan och från och med 2012 är diskrimineringslagen en del av vårt samverkansavtal. Vid löneöversyn som genomförts under 2012 har extra fokus lagts kring analys av könsneutral lön. Alla chefer inom Lindesbergs kommun påminns kontinuerligt att lön ska sättas utifrån kriterier som är könsneutrala. Vi kan tillsammans med våra fackliga parter konstatera att det finns löneskillnader, dock inte utifrån kön. Det är positivt att det inom vår verksamhet analyseras och att könsneutrala argument finns som förklaring. Jämställda löner är mycket viktigt för vår lönebildning och därför kommer det framgent vara naturligt att utveckla våra analyser kring lön ännu mer. Inom ramen för ett EU-projekt som Lindesbergs kommun deltagit i under året Administrativ utveckling i Örebro län har 13 personer, 9 chefer och 4 handläggare, gått JGL-utbildning Jämställdhet-Göra-Lära. Det är en tredagarsutbildning som har mycket gott renommé för att utveckla jämställdhetsarbete. Personalchef har tillsammans med politikerrepresentant deltagit i de fem jämställdhetsseminarier som Länsstyrelsen anordnat under året. Seminarierna och dess workshops ligger sedan till grund för fortsatt arbete med Örebro läns jämställdhetsstrategi. Lindesbergs kommuns aktiva deltagande innebär att vi är med och påverkar framtiden i denna fråga. I vårt personalekonomiska bokslut har vi även i år valt att i hög utsträckning redovisa könsuppdelad statistik, detta för att kunna göra relevanta analyser utifrån kön. 17

18 3. Lönestatistik 3.1. Medellön I nedanstående tabell har endast personalgrupper med tio eller fler personer tagits med. Lönen för deltidsanställda är uppräknade till heltidslön. Medellön i kronor per månad tillsvidareanställda Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i % Administration Avdelningschef och motsvarande ,32 Enhetschef och motsvarande ,14 Rektor ansvarskod C ,29 Handläggare, övergr verksamhet ,87 Administratör, övergr verksamhet ,47 Administratör, skola/fritid Vård och omsorg Sjuksköterska handik/äo/geriatrik ,98 Undersköterska hemvård ,10 Undersköterska äldreomsorg ,98 Skötare behandlingsarbete ,63 Vårdare gruppboende ,81 Vårdare dagverksamhet ,68 Vårdbiträde hemvård ,29 Vårdbiträde äldreomsorg ,57 Personlig assistent ,61 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare/Kurator m fl ,65 Skola och barnomsorg Lärare grundskola tidigare år ,66 Lärare grundskola senare år ,21 Lärare gymnasium allm ämnen ,11 Lärare gymnasium yrkesämnen ,26 Lärare praktiska/estetiska ämnen ,90 Specialpedagog Elevassistent ,81 Förskollärare ,30 Fritidspedagog ,02 Barnskötare ,64 Studie- och yrkesvägledare ,75 Lärare kulturskolan ,72 18

19 Medellön i kronor per månad för tillsvidareanställda Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i % Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsinspektör ,99 Tekniker, IT ,72 Vaktmästare ,69 Köks- och måltidsarbete Kock/Kokerska ,96 Måltidspersonal Totalt kommunen , var kvinnornas medellön 88,4 % av männens. Utvecklingen går mot en minskad skillnad av medellönen mellan könen var kvinnornas medellön 86,4 % av männens. Löneutveckling för tillsvidareanställda Medellön Kvinnor Män Totalt Medellönen totalt i kommunen var kr/månad vilket är en ökning med 765 kr från Lönespridning Lönespridning är ett mått som visar löneskillnader inom eller mellan olika kategorier av anställda. Lönespridning tillsvidareanställda 10:e percentilen Median 90:e percentilen Kvinnor Män Totalt Den totala lönespridningen bland kommunens tillsvidareanställda var 46 % vilket innebar att den ökade med 1 % jämfört med För kvinnor var lönespridningen 42 % eller kr och för männen 52 % eller kr. 19

20 4. Resursanvändning arbetad tid 4.1. Arbetad tid Total arbetad tid i förhållande till anställningsform 2012 i procent Kvinnor Män Totalt Timavlönade 6,6 0,6 7,3 Tidsbegränsat anställda 10,5 4,2 14,8 Tillsvidareanställda 63,3 14,7 77,9 Totalt 80,4 19,6 100,0 Jämfört med 2011 fördelades totalt arbetad tid på anställningsformer med en ökning av timavlönade med 0,8 procentenheter, en minskning av tidsbegränsat anställda med 0,8 procentenheter samt en ökning med tillsvidareanställda med 0,5 procentenheter. Utveckling av antal årsarbeten Mer- och övertid Mer- och övertid 2012 Typ av tid Timmar Mertid månadslön ,18 Övertid vid månadslön 4 609,20 Övertid vid timlön 2 738,17 Totalt ,55 Mer- och övertidstimmarna motsvarade ca 18 heltidsanställda vilket är en minskning med 2 heltidsanställda jämfört med

21 Mer- och övertid i timmar per förvaltning 2012 Mertid månadslön Övertid månadslön Övertid vid timlön Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Bergslagens miljö- och byggförv Kommunledningstaben/kommunk Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt kommunen

22 5. Hälsa och arbetsmiljö Att satsa på hälsofrämjande arbete, är det att se som en kostnad på kort sikt eller en investering på lång sikt? Lindesbergs kommun har som arbetsgivare under många år satsat på detta område, inte minst genom MAS hälsosatsning. Att både aktivt arbeta med förebyggande arbete gällande arbetsmiljö och hälsa samtidigt som snabbt agera när en medarbetare behöver rehabilitering gör att vi kan vara stolta över den verksamhet vi har Frisknärvaro Frisknärvaro i % 62 60, ,9 58,9 59,4 59, ,1 58, Begreppet frisknärvaro har definierats gemensamt av alla kommuner och landsting i Örebro län. Definitionen lyder Andelen i procent av de anställda som har 0-5 sjukfrånvarodagar per år, beräknat på alla månadsavlönade personer 2012 var det personer som hade 0-5 sjukfrånvaro dagar av totalt personer. Siffran har även för 2012 sjunkit lite mot föregående år vilket inte är bra Sjuktal nyckeltal Obligatorisk redovisning i sju nyckeltal. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 9,72 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 Män 4,02 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 Totalt 8,58 7,25 6,23 5,65 4,76 4,30 4,81 Vår sjukfrånvaro 2012 hamnade på 4,8 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter och också ett trendbrott i negativ bemärkelse, då det är första året på 9 år som vår sjukfrånvaro ökar. 22

23 Medelvärdet av sjukfrånvaron 2012 för kommunerna i landet var 5,5 %. Utveckling sjukfrånvaro Män Kvinnor Totalt Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid år och yngre 3,01 3,00 4,45 3,22 3,21 2,93 2, år 9,39 8,26 6,13 5,26 4,67 4,25 5,18 50 år och äldre 11,79 9,96 8,91 7,94 6,38 5,73 6,08 Totalt 9,72 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid år och yngre 0,97 0,81 1,62 1,84 2,48 1,42 1, år 4,12 2,65 2,23 2,12 2,25 2,21 1,60 50 år och äldre 4,68 3,28 2,71 4,42 2,95 2,71 3,45 Totalt 4,02 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 1,53 1,60 1,56 Barn- och utbildningsförvaltningen 5,11 2,33 4,43 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 6,36 2,58 4,88 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 4,85 0,96 4,12 Kultur- och fritidsförvaltningen 6,32 1,18 5,56 Socialförvaltningen 5,77 3,79 5,53 Totalt 5,36 2,55 4,81 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning 23

24 Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 0,00 2,79 1,38 Barn- och utbildningsförvaltningen 45,02 32,34 43,55 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 71,61 19,79 63,19 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 48,44 0,00 46,91 Kultur- och fritidsförvaltningen 77,60 0,00 76,52 Socialförvaltningen 39,82 23,59 38,69 Totalt 43,89 26,14 42,28 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp år och yngre 20,00 18,20 16,77 15,52 7,92 18,02 20, år 69,83 67,63 60,05 50,22 40,93 39,07 38,41 50 år och äldre 72,29 74,62 66,78 64,95 56,54 55,60 47,00 Totalt 70,05 70,18 62,10 58,14 48,72 47,74 42,28 Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) var i stort sett densamma År 2004 var siffran 72,73 %, under 2012 hamnade vi på 42,28 % av total sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbete har gjorts för att fokusera på att minska långtidssjukfrånvaron. Att koppla ihop hälsa enbart med våra sjukskrivningar ger inte hela sanningen. Det är svårt att se ett direkt samband mellan en hälsofrämjande insats och vad det ger för konsekvenser för vår verksamhet. Det är i alla fall säkerställt att ohälsa genererar kostnader för oss som arbetsgivare i form av exempelvis minskad produktivitet, ökade rekryteringskostnader, förlorad kompetens samt minskad kvalitet i vår verksamhet. Följande förvaltningsövergripande insatser har genomförts under året: - Nya rutiner vid upprepad korttidssjukfrånvaro har under året införts på samtliga förvaltningar. I det samarbetet har företagshälsovården varit en viktig samarbetspartner. - En informationssatsning, till samtliga arbetsledare, har gjorts avseende Riktlinjer Alkoholoch drogförebyggande arbetsmiljöarbete. Syftet är att tidigt upptäcka riskbruk hos medarbetare och kunna sätta in behandling genom företagshälsovården. - Fortsatt arbete utifrån det samarbetsavtal som Lindesbergs kommun har med Försäkringskassan. Målet är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna samt minska den totala sjukfrånvaron. - Under året har en grundläggande arbetsmiljöutbildning samt repetitionsutbildningar för chefer och skyddsombud genomförts. Sammanlagt 145 personer har deltagit i utbildningarna. - En stor utbildningssatsning genomfördes under hösten i Bemötande och förebyggande av hot- och våldssituationer. Sammanlagt deltog 135 chefer och medarbetare i utbildningarna. Cheferna har även fått utbildning i att göra riskanalyser och handlingsplaner. - Kommunens förvaltningsövergripande rehabiliteringsgrupp, där representanter för försäkringskassan och företagshälsovården också ingår, har haft möte en gång per månad. - Kommuncentrala kostnader för baspaket hos företagshälsovården 2012 uppgick till knappt en miljon kronor. Den totala kostnaden för företagshälsovård uppgick 2012 till ca 1,5 miljoner kronor. 24

25 MAS hälsosatsning är en del i kommunens hälsofrämjande arbete och firade 20-årsjubileum under 2012 med öppet hus, utställning samt en positiv artikel om verksamheten i Nerikes Allehanda. Under året har renovering av träningslokalerna vid Gamla kirurgen i Lindesberg samt på Storåskolan genomförts. Under 2012 genomfördes bland annat följande aktiviteter: - I genomsnitt drygt 600 träningspass per månad i våra träningslokaler. - MAS-bladet med många olika aktiveteter. Drygt 350 deltagare under året. - Rökslutarstöd, både individuellt och i grupp. Arbete utifrån att Lindesbergs kommun införde rökfri arbetstid från och med 1 januari Individuella samtal, hälsoprofiler samt kroppsanalyser. - Viktminskningsgrupper. - Arbetsplatsinriktade insatser i form av samarbetsövningar. - Må-bra-kväll på Energikällan (136 deltagare). - Information och föreläsning vid 23 olika tillfällen. 25

26 5.3. Arbetsskador 2012 En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att anmäla och följa upp anmälda arbetsskador, ett arbete som kontinuerligt görs ute i våra verksamheter. Syftet med uppföljningen är att förebygga risker och kunna erbjuda säkra arbetsplatser. Under 2012 har det bedrivits ett aktivt arbete med att informera om vikten av att olyckor och tillbud anmäls. År 2012 anmäldes 53 arbetsskador, något färre än 2011 då antal skador var 60 stycken. Fallolyckor står för en stor del av anmälningarna. När det gäller fallolyckor till och från arbetet så beror de flesta på väderförhållanden som arbetsgivaren inte kan påverka, däremot är det positivt att anmälda fallolyckor i arbetet minskat 2012 jämfört med års anmälda arbetsskador (Tillsvidareanställda endast de grupper som har skador) Fallolycka till/från arbetet Fallolycka i arbetet Slog emot något Skadad av maskin/ hjälpmedel Skadad av hanterat föremål Skadad av person Fysisk överbelastn. Psykisk överbelastn, inkl hot Fordonsolycka i arbetet Fordonsolycka till/från arbetet Tillsvidareanställda Antal Annat personer Assistent/Kanslist Barnskötare Ekonomibiträde Enhetschef Förskollärare Kock/kokerska Lärare Personlig assistent Sjuksköterska Undersköterska Vårdare/Skötare Vårdbiträde Övriga Totalt Totalt

27 Utveckling av antal anmälda arbetsskador

28 6. Personalkostnader Kostnader för löner och arvoden i miljoner kronor Politiker 1,1 1,1 1,2 1,5 1,7 2,0 1,7 Anställda med månadslön Lön tillsvidareanställda 295,7 314,4 328,2 339,1 345,3 347,3 372,9 Semesterlön 61,9 63,9 70,8 62,1 61,2 62,2 61,9 Vikarier 56,8 55,7 53,6 56,3 49,0 50,4 31,2 Övertid 2,4 2,4 2,9 2,6 2,9 2,6 2,4 Fyllnadstid 4,4 3,8 5,3 4,0 4,1 4,3 4,3 OB 15,4 15,8 17,1 18,3 17,3 16,9 17,4 Jour/Beredskap 1,5 1,5 1,6 1,6 1,1 1,4 1,5 Sjuklön 6,7 6,3 7,5 7,2 7,3 8,0 7,9 Lön vid tjänstledighet 1,8 2,2 2,4 4,2 3,6 3,5 1,9 Summa 446,6 466,0 489,4 495,4 491,8 496,6 501,4 Anställda med timlön Lön 33,0 33,3 31,5 30,5 31,6 34,5 36,1 Semesterlön 5,1 5,1 5,0 4,8 4,9 5,3 5,6 Övertid 1,0 0,8 0,7 1,2 1,2 OB 4,6 4,7 4,7 4,7 4,8 4,8 4,7 Jour/Beredskap 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 Sjuklön 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 Summa 43,1 43,5 42,7 41,3 42,3 46,3 48,1 Övriga löner Lön (personlig ass PAN, brandmän m fl) 18,1 18,9 15,1 17,5 15,2 16,4 17,2 Semesterlön 1,2 1,0 1,2 0,9 1,0 1,1 1,3 Jour/Beredskap 3,3 3, Sjuklön 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 Summa 19,4 20,0 19,7 22,4 16,3 17,7 18,7 Totala lönekostnader 510,2 530,6 553,0 560,6 552,1 562,6 569,9 Lönekostnader inkl PO-påslag 719,3 750,8 786,5 786,0 769,1 782,5 792,6 Under 2012 genomfördes löneöversyn från 1 april avseende personal tillhörande 17 olika fackliga organisationer. Det genomsnittliga utfallet för löneöversynen blev 3,5 % av lönesumman. Kostnaden för 2012 års löneöversyn uppgick till kronor inkl PO-påslag. Helårskostnaden uppgår till kronor. Kvinnornas medellön 2012 var 88,4 % av männens. Utvecklingen går mot en minskad skillnad mellan könen av medellönen. År 2008 var kvinnornas medellön 86,4 % av männens. OB-ersättningen ökade med 2,6 % från och med 1 september Förtroendemannaarvodena räknades 1 januari 2012 upp med 2,2 % enligt bestämmelserna om ersättningar till förtroendevalda. 28

29 7. Definitioner Arbetad tid Lönespridning Medellön Arbetad tid enligt anställningsavtal men inte frånvaro utan lön. Semester, kompledighet och tjänstledighet med lön inräknas i arbetstiden, men inte övertid eller mertid. Beräknas som kvoten av den 90:e percentilen och den 10:e percentilen. Överenskommen lön inklusive fasta lönetillägg summerad och därefter dividerad med det totala antalet referenser. Medianlön Median, eller 50:e percentilen, är det värde vilket 50 procent av värdena understiger eller motsvarar. Mertid Ordinarie arbetstid Percentil Sjukfrånvaro SKL Tidsbegränsad anställning Tillsvidareanställning Timavlönad Årsarbetare Årsarbete Övertid Arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtal. För beräkning av lagstadgade sjukfrånvaromåtten avses arbetstid enligt avtal, med hänsyn till frånvaro utan lön. Mer- och övertid räknas inte in. Den 10:e percentilen är det värde vilket 10 procent av observationerna understiger eller motsvarar. Den 90:e percentilen är det värde vilket 90 procent av observationerna understiger eller motsvarar. Total sjukfrånvaro som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgivar- och intresseorganisation som driver medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Anställning som är tidsbegränsad, t ex vikariat. Anställning utan tidsbegränsning. Anställda som har kortare anställningsförhållande, mindre än tre månader men oftast ännu kortare. Anger hur många anställda kommunen skulle haft om den faktiska sysselsättningsgraden summerats till heltidsanställningar. Motsvarar ca timmar före semester. Arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. 29