Välkommen till landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till landsbygden"

Transkript

1

2 2 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Kreativitet, modern teknik och livskvalitet Välkommen till landsbygden Foto: Linda Rydkvist, Oloströms kommun. Jordbruksverket landsbygdssäkrar verksamheten Jordbruksverket tar nya steg ör att stärka landsbygden. Från och med den örsta januari 2013 landsbygdssäkrar Jordbruksverket alla ärenden som beslutas av generaldirektören. Att landsbygdssäkra innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till landsbygdens örutsättningar i sin verksamhet. Jordbruksverkets modell ör landsbygdssäkring används till exempel vid olika typer av utredningar, analyser och vid svar på remisser. Landsbygdssäkringen är en viktig del av vår vision att stärka den gröna sektorn ör ett hållbart samhälle, säger Lei Denneberg, Jordbruksverkets generaldirektör. Landsbygdssäkring är en relativt ny öreteelse i Sverige, men något som blir allt vanligare på både lokal och regional nivå. Regeringen arbetar sedan två år tillbaka med landsbygdssäkring med hjälp av Flataklocks modellen. Länsstyrelserna ör attraktiva landsbygder Landsbygderna utgör huvuddelen av Sveriges yta. Här inns tillgångarna och här produceras en stor del av Sveriges utveckling. Länsstyrelsernas uppdrag är att arbeta ör en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en god arbets marknad samt ett gott liv ör invånarna i hela landet. Kort sagt arbetar länsstyrelserna ör en hållbar utveckling - på landsbygden och i staden. Arbetet omattar många olika områden, såsom integration, samhällsplanering, bostäder, klimat och energi, naturvård, rovdjursörvaltning, kulturmiljö, lantbruk, miljömål, djurskydd och att på olika sätt stötta öretagsutveckling. Att bygga ut bredband är just nu ett av länsstyrelsernas nyckelområden, bland annat ör att öka tryggheten ör äldre och ör att stimulera öretagande på landsbygden. Verktygen ör länsstyrelsernas arbete består av alltirån att tillöra resurser ör att stötta utveckling till samverkan och dialog med kommuner och andra intressenter ör en hållbar samhällsplanering och ör möjligheten att behålla kommersiell service. Landsbygdens attraktionskrat måste vara hög, det är en örutsättning ör hela landets utveckling. Helt vanligt och alldeles normalt, samtidigt något helt annorlunda och unikt. Så kan livet på landet vara. Dessutom håller det på att bli hög status att bo på landet. Bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Det konstaterar universitetslektorn Soi a Ulver som orskar om konsumentkultur. Många drömmer om ett liv på landet och hon pratar till och med om en nygrön våg. I den här bilagan vill vi med olika berättelser visa hur landsbygden ser ut idag. Här i nns kreativitet, modern teknik, miljötänk och livs kvalitet. Susanne Demåne har i det blekingska Edestad unnit en plats som ger henne det utrymme hon behöver ör sin kreativitet och sitt konstnärskap. Barnen i Kyrkhult har med sin initiativkrat gjort byns badplats till en attraktiv mötesplats. Ellinor Eineren har blivit utsedd till ramtidens innovatör genom att visa på möjligheterna med värmekamerateknik i mjölkladugården. Familjen Oredsson på Skea gård är en del av ramtidens gröna öretagande. De producerar ekologisk mat och biogas genom att använda naturens resurser på ett smart sätt. Gemensamt är att de alla har valt landsbygden. Christel Gustasson, landsbygdsstrateg, Jordbruksverket Vill du veta mer? Vill du läsa mer om olika möjligheter på landsbygden hittar du både kunskap och inspiration på Jordbruksverkets och Landsbygdsnätverkets webbplatser. Vill du ha goda matnyheter hittar du det på Matlandets webbplats, Satsningar i städer är bra ör hela landet, på samma sätt som att satsningar i landsbygder är bra ör hela landet. Jordbruksverket är en bland många aktörer som tillsammans jobbar ör en hållbar landsbygdsutveckling. En utveckling som möjliggör livskvalitet och det goda livet. I detta ligger landsbygdens leveranser av bra mat och örnybar energi, jobb och en meningsull sysselsättning. Vi vill i den här bilagan visa landsbygdernas krat och potential. Trevlig läsning! Lei Denneberg, generaldirektör, Jordbruksverket Du kan också ölja Jordbruksverket i sociala medier. På bloggen Se landet kan du läsa inlägg rån Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustasson. Vi inns även på acebook och twitter. selandet.wordpress.com En bilaga rån Jordbruksverket Frågor om innehållet besvaras av: Magnus Nordgren, Landsbygdsutvecklingsenheten makes you visible Projektledare: Rickard Moritz, Annonser: Anci Syrén, Göran Syrén, vxl Stålg Uppsala Textansvarig: Graisk orm: Omslagsbild: Repro: Tryck: Sven-E Lindberg Malin Gunnarsson Linda Rydkvist, Oloströms kommun JMS DNEX, Daily Print och MittMedia Print

3 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 3 Hela denna sida är en annons rån Länsstyrelsen Värmland I expressart mot ibermålet Att Telia stängde ner den asta teleonin i Årjängs kommun blev startskottet. Nu växer iberöreningarna som svampar ur jorden över hela Värmland. Kommunerna möter upp med utbyggt stamnät, länsstyrelsen inormerar och ördelar bidrag, Region Värmland har nyligen beslutat anslå 50 miljoner kronor under em år. Uppkopplingen av Värmland går som på räls. Utan kanaler i marken, inget bredband. Och utan bredband, inget liv på landsbygden. Hela Sverige ska digitaliseras och Värmland är på god väg mot det nationella målet att 90 procent av beolkningen ska vara uppkopplade år Med den art vi håller är chanserna mycket goda att vi är där i tid, konstaterar Åsa Melander som är ansvarig handläggare av bredbandsrågor på Länsstyrelsen Värmland. Hösten 2010, då EU-märkta återhämtningspengar eter inanskrisen landade hos länsstyrelsen, ick hon en ny utmaning på jobbet. Verkligen! Var börjar man? Hur ser tekniken ut, hur stora är behoven? Är olk beredda att engagera sig ör att gräva ned rören och vilka kommersiella aktörer vill ta hand om driten? Alla och ingen, visade det sig. Värm länningarna var beredda att greppa spaden men de kommersiella aktörerna var nödbedda: å såg någon vinst i aären. Dock anns det viss kunskap i länet; Säle kommun hade varit tidigt ute och kunde tjäna som exempel, det nationella Fiber till byn-konceptet var också känt. Så med trevande start rullade utvecklingen igång och går nu i expressart. 25 iberöreningar har ått totalt 35 miljoner kronor, tio öreningar har ansökningar inne motsvarande 15 miljoner. Bara i Karlstad kommun är ytterligare ett 20-tal öreningar under bildande. Föreningarna kan å stöd med upp till 50 procent av kanalisations kostnaden. Att kanalisera sin bygd innebär ett oantligt arbete, många privatpersoner gör hundratals arbetstimmar ideellt. Samtidigt vittnar de om att det åstadkommer en enorm sammanhållning i trakten, säger Åsa. Hon gläds åt att merparten av Värmlands 16 kommuner nu bygger ut sitt stamnät ör att möta upp iberöreningarnas nät och att ett lertal har särskilt anställda iberlotsar. Kommunernas engagemang spelar väldigt stor roll, understryker hon. Region Värmland gör en bredbandsstrategi och har beslutat att satsa tio miljoner kronor per år i em år ör att digitalisera hela länet. Det ser riktigt ljust ut. Samarbetet rullar också allt bättre. Vi har en gemensam samverkans grupp och har i princip ördelat ansvaret: regionen tar hand om kommunerna, vi iberöreningarna. Vi håller regelbundna inormationsmöten och våra tre Leaderområden är också djupt engagerade. Det är ota där öreningsarbetet börjar. Värmland bygger vass vandringsdestination Vandring är världens största naturbaserade rilutsaktivitet. Miljoner vandrare omsätter oantliga pengar som skapar jobb och ger inkomster till öretag och samhälle. Sverige har legat på eterkälken men nu har Värmland seglat upp som nationell örebild. Det var osäkert hur många och långa de var. Var de anns, vem som hade ansvaret, om de var igenvuxna eller välskötta. Kort sagt, oreda rådde. Men Värmland har tagit tag i sina vandringsleder och nu pågår ett omattande arbete med att rensa och rusta: rensa upp i den härva leder som går kors och tvärs i länet samt rusta upp och tydligt marknadsöra ett antal av dem. Ambitionen är att i örsta hand å ram ett 20-tal dagsvandringar på mellan 4 och 18 kilometer ördelade över hela länet. Kring dem skapar vi ett tydligt regelverk med juridiskt hållbara avtal gällande skötsel, sträckning och ansvar. Det örklarar Ylva Gustasson, projektledare ör Vandringsturism i Värmland som Hushållningssällskapet drivit sedan Idag inns den ideella öreningen Värmlands leder med ett 30-tal medlemmar; kommuner, turistöretag och öreningar som är ledansvariga ör de naturpromenader som successivt märks ut och kvalitetssäkras. För dagen har vi två klara leder och ytterligare ett 10-tal är på gång, örklarar Ylva. För att bli kvalitetsmärkta måste de uppylla öreningens kriterier och ha alla avtal på plats. Att å till ett entydigt regelverk har varit en utmaning. Men nu har vi ett nyttjanderätts avtal som reglerar örhållandet mellan led ansvarig och markägare, en gruppörsäkring ör lederna och även avtal mellan ledansvariga och öreningen Värmlands leder, säger Ylva. Därigenom är Värmland örst i landet med samordning och kvalitetssäkring av vandringsleder över hela länet. Kvalitetsmärkningen gagnar naturligtvis även turisterna; det blir tydlig inormation på lera språk med gemensamma symboler och angiven svårighetsgrad. När vi underar över vilka leder vi ska arbeta med så örsöker vi välja sådana i vars närhet det redan inns turistöretag, restauranger, ornlämningar eller andra attraktioner. Då kan de tjäna pengar på att erbjuda service till vandrarna. I Skottland kommer till exempel 20 procent av den totala turismomsättningen rån vandringsturismen. Arbetet i Värmland har blivit en nationell örebild som väcker intresse. Jag år ota rågor och blir inbjuden att komma och berätta vad vi gör, konstaterar Ylva. Alltler börjar örstå vilken guldgruva vandringsturismen kan bli ör hela Sverige, om vi hanterar det rätt! Grön Arena står modell ör Sverige Grön Arena rån Värmland ska stå modell ör hela landet. Att låta personer med behov av särskilt stöd tillbringa sina dagar på en lantgård med djur, har visat sig så lyckat att Jordbruksverket anslagit yra miljoner kronor ör att sprida metoden i Sverige. Resultatet blir ler jobb på landsbygden och mer välmående deltagare. Åtta Hushållningssällskap ingår i projektet som löper och ska inrikta sig på social omsorg, skol- och ritidsverksamhet samt arbetsträning och rehabilitering. Vi ska utbilda bägge parter. Kommunerna i vilken nytta grön omsorg gör ör individen; gårdarna i hur man örpackar, prissätter och kvalitetssäkrar sina tjänster, örklarar Tonie Estegård Svahn som utarbetat konceptet Grön Arena i Värmland. Idén hämtades 2006 rån Norge där Inn pa tunet sysselsätter över 900 gårdar.

4 4 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Ellinor Eineren har tagit innovationskraten in i kostallet. Men hon är inte ensam. Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket. Jag är bara en i mängden av kompetenta och dritiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden, säger Ellinor Eineren. Innovation och utveckling Ellinor en modern superinnovatör i kostallet Ellinor Eineren är entreprenören och innovatören som gick rån Linköpings universitet rakt ut i kostallet och utvecklade en teknik som kan spara miljoner åt landets mjölkproducenter. Det är ett riktigt drömjobb att å utveckla ny teknik i en sektor som är ny och spännande ör mig. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: PIA MOLIN, CORREN Ellinor Eineren är bara 27 år men har redan gjort en hisnande resa som vd på öretaget Agricam. Hon har bland annat blivit utsedd till ramtidens innovatör och väckt stor uppmärk samhet ör sitt arbete med att utveckla ett system som kan bidra till att på ett tidigt stadium upptäcka juverinlammation, mastit, som är ett stort problem inom Det är ett riktigt drömjobb mjölkproduktionen. Att Ellinor Eineren skulle hamna i lantbruket var dock allt annat än självklart. Hon läste industriell ekonomi vid Linköpings universitet och skulle i samband med sitt examensarbete ta ram aärsplaner ör två olika öretag, ett som sysslade med värmekameror och ett som är verksamt i de gröna näringarna. Teknikintensiv näring Hon slogs av hur mycket teknik som inns i dagens lantbruk men också av att det ortarande inns områden med potential att utveckla ny teknik och nya aärsmöjligheter. Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket och på det viset är jag bara en i mängden av kompetenta och dritiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden, säger Ellinor Eineren. Men ibland kan det också vara en ördel att kunna se på en verksamhet med nya ögon Ellinor tog med sig erarenheterna rån värmekameraöretaget in i kostallet. Resultatet, ett system baserat på en värmekamera som kan upptäcka en temperaturhöjning i juvret hos kor, har mötts med stort intresse. Omtanke om djuren i okus Sedan ett halvår reser Ellinor landet runt ör att presentera Agricams värmekamerasystem. Det är en intensiv men rolig period av mitt liv och det känns bra att kunna visa upp en lösning som både ger en ekonomisk nytta ör mjölkproducenterna och som kan örebygga lidande och smärta hos korna, säger Ellinor Eineren. Här står omtanke om djuren i centrum. Djuren mår bättre, antibiotikaanvändningen kan minskas och besparingarna ör producenterna blir betydande på sikt. Här har vi på ett väldigt bra sätt visat på en möjlighet inom lantbruket och vi kan se att arbetet ger resultat. Det känns bra. Fler användningsområden Det ina med Ellinor Einerens lösning är att den är tekniskt avancerad, men samtidigt enkel att använda. Lantbrukaren kan själv hantera systemet och vidta de åtgärder som behövs och på så vis örhindra utbrott av mastit. Som innovatör och entreprenör ser Ellinor Eineren stora möjligheter att utveckla systemet ör användning även i andra sammanhang, exempelvis ör att upptäcka nerv- och muskelskador hos djur. Det är en spännande utvecklingsmöjlighet, men just nu är okus inriktat på att å ut den här produkten på såväl den svenska som den internationella marknaden Från uthyrning av år till boxning och opera Häljegård var med när intresset ör lokalproducerat kött satte art. I dag är gården ett av Umeås mest kända varumärken Med ett 20-tal olika verksamheter visar de hur ett traditionellt lantbruk kan utvecklas. Bara antasin sätter gränser i en sann entreprenörssjäl och på Häljegård, som drivs av Kristina och Erik Johansson sedan 1999, har de i dag en mängd olika produkter och aktiviteter. En verksamhet som möts av stor uppskattning är uthyrningen av betande år till kommunen och till privata astighetsbolag ör att hålla sly i schack, säger Erik Johansson. I dag är intresset ör lokalproducerad mat stort och Häljegård är en del av den utvecklingen. Erik och Kristina säljer sitt kött till såväl konsumenter som till storkök. Vi har tagit ram en egen lammburgare som är mycket populär och säljs bland annat till olika restauranger, säger Erik Johansson. Vi hoppas att köttproduktionen i Sverige kan öka etersom det skulle leda till att en större andel av det kött vi äter produceras på ett klimatsmart sätt. Det bidrar också till att vi kan behålla ett öppet och vackert landskap. Uppinningsrikedomen är stor på Häljegård och inget tycks vara omöjligt ör Erik och Kristina. Besökare kan exempelvis å träna boxning mot tidigare elitboxaren Erik. Och under kulturåret 2014 kommer det att arrangeras operaöreställningar på gården i århuset! Vi underar hela tiden på hur vi kan gå vidare och utvecklas ännu mer, säger Erik Johansson blir det opera hos Kristina och Erik Johansson på Häljegård i århuset!

5 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 5 är jorden odlingsbar jord Skogen rymmer massor av nya aärsmöjligheter, säger Annika Collén, som bor i Umeå, men har sin skog i Vilhelmina. Annika ser nya möjligheter i skogen Annika Collén i Umeå är skogsägare - och en verklig mång sysslare. Som innovatör, entreprenör och träslöjdare ser hon mängder av nya möjligheter i skogen. Jag skulle helst vilja göra allt jag kommer på själv, men jag delar gärna med mig av mina idéer. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: ANNIKA COLLÉN För en skogsägare och ensamöretagare gäller det att alltid ligga steget öre och se de möjligheter som inns att bredda och utveckla verksamheten. För Annika Colléns del råder det knappast brist på vare sig idéer eller vilja. Allra starkast klappar hennes hjärta ör projekt som rämjar ekologisk hållbarhet. Jag är optimist och ser mängder av aärsmöjlig heter inom skogsbruket här i regionen Marken och vattnet är det som kommer att bli värdeullt i ramtiden, så det gäller att ta vara på det vi har, säger hon. Känslan ör skogen är djupt rotad. Redan som tioåring ick Annika Collén ölja med sin pappa och hjälpa till med röjning och plantering och det var där intresset ör skog och mark grundlades. Sann entreprenör Annika Collén äger hektar skogsmark i Vilhelmina där det växer gran, tall och björk. Som en sann entreprenör sköter hon inte bara sin skog, utan arbetar också litigt med nätverkande, såväl lokalt och regionalt som internationellt. Det är viktigt i allt entreprenörskap att komma in i branschen och hålla sig á jour med utvecklingen. Och att man hittar orum där man kan dela sitt intresse med andra, säger Annika Collén. Visst är man ensam under själva arbetstillället, men inom våra nätverk arrangerar vi kurser, utställningar och möten där vi träas ör att dela erarenheter. Det betyder mycket. Konjunkturläget slår tut även mot skogsägare, men Annika Collén ser ändå positivt på de möjligheter som inns i skogsbruket. Annika Collén, skogsbrukare. Det gäller att vända motgångar till ramgång och här är projektet Vilhelmina Model Forest (VMF) ett antastiskt exempel på hur olika intressegrupper kan arbeta ram örslag tillsammans, där sociala, kulturella och ekonomiska behov kombineras med ekologisk hållbarhet i skogen. Inom projektet diskuterar deltagarna hur skogen kan användas som resurs ör jakt, skogsbruk, turism och rekreation. Projektet gagnar personer rån orten som på det här sättet kan utveckla skogsbruket genom olika ormer av samverkan. Ser nya aärsmöjligheter Sågverket i Vilhelmina ska läggas ner. Det är ett hårt slag ör många, men även här ser Annika Collén möjligheter i Västerbottens rika natur. Jag är optimist och ser mängder av aärsmöjligheter inom skogsbruket här i regionen. Vi har goda örutsättningar ör bland annat textiltillverkning, tillverkning av biobränsle och grönt kol, ormsprutning av trä och torkning av bär och svamp. ramtidens utmaningar Bayer 150 år! Genom 150 år av orskning och utveckling har Bayer arbetat ör en örbättrad levnadsstandard och en stabilare livsmedelsörsörjning i världen. Nya innovationer har bidragit till ekonomisk tillväxt och ett bättre välstånd. I vårt dagliga utvecklingsarbete strävar vi eter långsiktiga och hållbara lösningar ör eektiv samt säker livsmedelsproduktion världen över. Fler människor, mer mat som ska ha något att äta varje dag. Det innebär att världens produktion av livsmedel behöver öka med 60 % de kommande 37 åren. År livsmedelsproduktionen med 60 % krävs det att vi eektiviserar våra odlingsmetoder inom jordbruket. Europa importerar livsmedel mark konkurrerar om den odlingsbara arealen. Utöver det påverkar mer regn än normalt örsvårar ör lantbrukare över hela världen. Det stigande behovet av livsmedel kan kännas avlägset ör en svensk konsument. Men redan idag importeras stora mängder livsmedel till Europa. Så mycket som 35 miljoner hektar mark utanör Europa tas i anspråk bara ör att upprätthålla den levnadsstandard vi har idag. Denna odlingsareal motsvarar hela Tysklands yta. Om skördarna rån importbehovet med 5 miljoner hektar. Med Sveriges gynnsamma örhållande ör livsmedelsproduktion gäller det att vi utnyttjar potentialen av vår åkermark. Minskar vi däre- långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vi även i ramtiden har en eektiv och stabil svensk Visste du att det inns närmare skogsägare i Sverige? 38 procent av dem är kvinnor.

6 6 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Engagemang som utvecklar landsbygden Grön omsorg ger dubbel nytta Grön omsorg använder de positiva eekter som djur och natur har på människor. Det handlar om en omsorgsverksamhet som ger meningsull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö ör människor med särskilda behov. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: MATS BERGENBRINK Allt ler lantbrukare väljer att utveckla sina öretag genom att erbjuda Grön omsorg och intresset är stort. Det här är en verksamhet som skapar positiv utveckling på landsbygden och som ger en nytta i alla led. Högby gård är en av drygt 100 gårdar som erbjuder Grön omsorg idag. Verksamheten har utvecklats rån det traditionella jordbrukets arbetssätt och skapar meningsull sysselsättning ör människor med psykiska eller ysiska unktionsnedsättningar. Motala kommun hyr delar av gården, som ungerar som en entreprenad, med lantbrukaren Thomas Säström som arbetsledare. Bra komplement Kommunerna, som idag är den största kundgruppen, ser en ördel i att komplettera dagens omsorg med gröna alternativ. Målet med Grön omsorg, som med all daglig verksamhet, är att sysselsättning på gården ska kunna leda vidare till ett lönearbete. Man tar till vara människors kompetens och intressen. Bara det att man år vårda i stället ör att vårdas ger ökat självörtroende och en känsla av delaktighet, säger Thomas. Bättre livskvalitet Många av deltagarna som kommer till gården har inte hat arbetsliknande sysselsättning tidigare och Thomas Säström beskriver hur människor utvecklas och hur deras livskvalitet ökar i kontakten med djur och natur. Allmänysiken ökar dramatiskt på kort tid i och med att de lesta går rån stillasittande passivitet till att aktivt röra sig i skog och mark. Bara det att man år vårda i stället ör att bli vårdad ger ökat självörtroende och en känsla av delaktighet. Thomas berättar om en man som tidigare vid ett lertal tillällen tagits in akut ör psykoser men som mår betydligt bättre sedan han började med lättare arbetsuppgiter anpassade eter hans behov på gården. Idag ungerar han också som handledare och är en viktig Grön omsorg Målgruppen ör Grön omsorg är människor med psykiska och ysiska unktions nedsättningar, barn och ungdomar med särskilda behov och grupper med problem relaterade till missbruk. Landets kommuner, privata vårdöretag och kriminalvården är vanligtvis köpare av Grön omsorg. Avtal med arbetsörmedlingar och Försäkringskassan ör arbetslivsinriktad rehabilitering är en snabbt växande del av Grön omsorg. Det inns olika krav vad gäller tillstånd och utbildning beroende på vilken öretagsorm de som driver Grön omsorg vill använda sig av. resurs i gruppen. Det betyder mycket ör honom, men det är också en vinst ör samhället. Stort engagemang Det sociala engagemanget är något som Thomas Säström växt upp med. Det har alltid unnits plats ör människor med särskilda behov i hemmet. Tanken på att utveckla daglig verksamhet öddes ör tio år sedan och em år senare nappade kommunen på idén. Genom att arbeta med Grön omsorg breddas verksamheten på gården, men Thomas menar att det krävs en ordentlig inventering av gårdens möjligheter och det egna sociala engagemanget innan man kan ge sig in i den här typen av verksamhet. För att kunna vara en proessionell aktör måste man kunna leva upp till de regler och krav som inns, exempelvis när det gäller arbetsmiljö. Erarenheterna skapar bättre ledarskap Att driva Grön omsorg ger nya erarenheter och kunskaper tycker Thomas Säström. Genom att jag har lärt mig att inspirera andra människor och samtidigt vara lyhörd ör olika behov har jag också utvecklats till en bättre arbetsledare. Grön omsorg innebär meningsull sysselsättning i lantlig miljö ör människor med olika typer av unktionsnedsättningar. Thomas och Birgitta Säström hyr ut en del av Högby gård till kommunen som bedriver sin verksamhet här ör vårdtagarna.

7 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 7 Landsbygd på lika villkor! Företagssamverkan kring Södra Östersjön Ett ramgångsrikt öretag Daiva Saliené, en av våra success team medlemmar rån Litauen berättar hur hennes resa med Going Abroad gick till. Förra året var det bästa året ör mitt öretag Karolai (www.karoliai.com) än så länge. Jag ick många nya idéer, nya möjligheter, inormation, hjälp och stöd rån Going Abroad och mitt success team i Kretinga, Litauen. Det var också mycket stimulerande ör mig ör att skapa nya designer ör mina smycken och att prova nya tekniker och material. Med mina nya designer kom också ler kunder, inte bara rån Litauen, utan rån hela världen. Från mina success team kollegor har jag dessutom ått erbjudanden att sälja mina smycken på marknader och i deras butiker. Sedan jag gick med i Going Abroad har jag expanderat mitt öretag och nyanställt personal ör att kunna möta den ökade eterrågan ör mina produkter. Projektet Going Abroad, mitt success team och deltagarna rån andra success teams i Tyskland och Sverige har hjälpt mig att å den nödvändiga inspirationen och motivationen ör att mitt öretag ska bli än mer ramgångsrikt. Innan jag gick med i Going Abroad hade jag aldrig kunnat tänka mig att människor rån vitt skilda verksamheter och branscher kunde lära så mycket av varandra. Både kvinnor och män ska kunna bidra till och påverka landsbygdens utveckling. Det är en av utgångspunkterna när Winnet Sverige arbetar på nationell nivå ör en jämställd tillväxt i hela landet. Den röda tråden i verksamheten är samarbete i partnerskap och nätverk ör regional utveckling, både nationellt och internationellt. Vi synliggör och ökar kunskapen om vikten av kvinnors deltagande i samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. Medlemmar i Winnet Sverige är lokala och regionala resurscentra ör kvinnor. En jämn könsördelning av makt och inlytande i samhället är en utgångspunkt ör Winnet Sveriges arbete. Det betyder också lika villkor i råga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och öretagande ör kvinnor och män. Konerenser där vi samlar lokala, regionala och nationella aktörer är en metod ör att tillsammans diskutera hur en jämställd utveckling kan bli verklighet. På en konerens med okus på landsbygdsutveckling togs öljande örbättringsörslag ram ör ett mer jämställt landsbygdprogram 2014: 1. Sätt genusmål i program, implementering och uppöljning. 2. Behandla, bemöta och besluta utirån ett jämställt tillväxtperspektiv. 3. Skapa örutsättningar ör en hållbar nationell utveckling, genom att särskilt stödja närproducerade varor och tjänster. 4. Sätt krav på köns- och åldersuppdelad statistik. 5 Skapa örutsättningar ör nya aärsområden på landsbygden, exempel kan vara att odla och bereda råvaror ör textil produktion och att uppmärksamma utveckling och breddning av tjänstesektorn. 6. Mobiltäckning och bredband i hela landet. 7. Samarbete och samordning mellan Tillväxtverket och Jordbruksverket på nationell nivå. Genom att bidra med kunskap om internationell handel och erbjuda internationella nätverk ger projektet Going Abroad öretagarkvinnor möjlighet att möta de utmaningar som är örenade med att etablera sig på nya marknader. Region Skåne genom Regionalt ResursCentrum ör kvinnor i Skåne äger projektet som är ett EU-projekt inom Interreg IVA Södra Östersjön och drivs i samarbete med partners och associerade organisationer rån Sverige, Tyskland, Litauen och Polen. Idébank ör lokal utveckling Undersökningen som väckte kommunen och Ringar på vattnet år idéer att växa är exempel på avsnitt i Idébanken med inspiration ör lokal utveckling. Tio lokala resurscentra och nätverk i Skåne berättar om sina bästa tips. Rapporten inns på och Detta är ett success team Sex till åtta öretagare träas regelbundet ör att utveckla sina egna och varandras öretag. Var och en arbetar mot sina egna mål och år hjälp och ge sig själv hemläxor och sätta upp rimliga mål tränar man sig själv till att bli ramgångsrik. Part-inanced by the European Union (European Regional Development Fund) Hitta oss på Daiva Saliené Vi utvecklar idéer tillsammans! Ideella öreningar har genom konceptet Vi utvecklar idéer tillsammans! erbjudits processledning ör att utveckla sin verksamhet utirån rågan: Vad kan vi göra ör att bidra till jämställd samverkan och mobilisering på landsbygden och/eller hur kan vi lyta ram den resurs kvinnor med annan etnisk bakgrund är ör landsbygdens utveckling? Föreningarna ormulerar en uppgit utirån rågan och tar ram ett örslag till lösning att genomöra under 2013, berättar processledaren Maria Bohr Frank. FemNet Vi vill starta ett stad- och landprojekt, som sytar till att locka Malmös stadsbor att besöka Malmös landsbygd och på så sätt bidra till landsbygdens utveckling och till givande upplevelser ör besökarna. Det kan röra sig om till exempel natur, kvinnors kulturarv eller kreativa möten. Kulturmöten Med vårt projekt Kulturmöten vill vi bygga broar ör att öka örståelsen mellan människor och kulturer. Människor rån olika kulturer möts, delar erarenheter och berättelser med varandra. Genom att berätta om vår egen lokala historia, om gamla tiders invandring ökar vi örståelsen ör den invandring som sker i dag. Kulturmöten vill på så sätt bidra till en levande landsbygd och en bättre värld att leva i! KvinNet KvinNet vill utveckla en tvåvägskommunikation mellan stad och landsbygd med betoning på kvinnors öretagande genom att skapa ysiska och virtuella skyltönster i både stad och land. Solvalla bygdegård Vi vill utveckla mångalden, olika åldrar och etniska grupper ska känna sig lika välkomna till Solvalla bygdegård! Planering pågår ör egna nya kulturevenemang och ör att utöka uthyrningsverksamheten under Läs mer om de andra öreningarna som deltagit: Kreativa Klasaröd VA-KLASAR%C3%96D/ Flyinge LUC Lokalt Utvecklings Center Vi utvecklar idéer tillsammans! drivs av Regionalt ResursCentrum ör kvinnor i Skåne och Winnet Skåne. Arbetet inansieras av Tillväxtverket.

8 8 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Annelövs boställe gynnar biologiska mångalden Hållbar växtkrat med hjälp av småkrypen Med en kombination av småländsk klurighet och respekt ör den skånska naturen driver Bengt Hellerström ett både hållbart och högeektivt lantbruk. För mig känns det naturligare att samverka med naturen än att bekämpa den och det i na är att det går att nå väldigt bra resultat med enkla åtgärder. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: GUGGE ZELANDER Är det möjligt att driva ett hållbart lantbruk som gynnar den biologiska mångalden och samtidigt vara lönsam och konkurrenskratig? Bengt Hellerström, smålänningen som driver Annelövs boställe i skånska Kävlinge sedan 20 år tillbaka, hävdar bestämt att det både är möjligt och nödvändigt. På sina 155 hektar odlar han raps, sockerbetor, konservärter och spannmål med ilosoin att skapa mesta möjliga växtkrat på naturlig väg genom att ta hjälp av allt rån småkryp till åglar. Brukar jorden varsamt Jag är absolut ingen undamentalist när det gäller kemikalier, men ju längre jag har hållit på med att odla, desto mer övertygad har jag blivit om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk som gynnar, inte utarmar, den biologiska mångalden, säger Bengt Hellerström. Ytterst handlar det ju om att jorden ska hålla också ör kommande generationer och då gäller det att bruka den varsamt. Unikt projekt När Bengt Hellerström köpte Annelövs boställe 1993 odlades huvudsakligen potatis och spannmål på gården och kemikaliehanteringen var relativt omattande. Det var ju så det var då, men jag har aldrig känt mig bekväm med att låta kemikalierna vara lösningen på alla problem, säger Bengt Hellerström. Därör började jag tidigt undera i andra banor. Men det har varit en lång resa där det inte alltid varit helt enkelt att hitta kunskap och inspiration. Med satsningen Mångald på slätten, ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen, öll alla bitar på plats ör Bengt Hellerström. Sytet med projektet är just att öka den biologiska mångalden i områden med hög jordbruksproduktion som här i Skåne. För mig har projektet inneburit att jag dels har kommit i kontakt med andra lantbrukare som är inne på samma spår, dels ått ovärderliga kunskaper och idéer rån exempelvis Hushållningssällskapets experter. Enkelt och eektivt med djur och natur Projektet Mångald på slätten inleddes 2011 och Bengt Hellerström satsade på en rad åtgärder som kunde bidra till att öka den biologiska mångalden, rån plantering av olika typer av växter som drar till sig nyttiga insekter till att skapa boplatser ör småkryp och åglar. Jag planterade bland annat lavendel och sälg i trädgården och skapade speciella biotoper vid ett av vindkratverken på gården med halmbalar, gul sötväppling och slånbär en kombination som attraherar både nyttoinsekter och åglar. Dessutom anlade han upp till 250 meter långa skalbaggsåsar i älten ör att skapa en naturlig hemvist ör jordlöpare och spindlar nyttiga insekter som ungerar som vaktposter och kan ingripa vid tidiga angrepp av bladlöss. Rikare växt- och djurliv Det låter nästan ör enkelt ör att vara sant, men det gäller ju att örstå sambanden i naturen och se till att det skapas en sund balans. Ota är det små enkla knep, som att lyta såmaskinen ett ögonblick så att det bildas osådda lärkrutor ute på älten eller att sätta upp små enkla bon ör vildbin och humlor i anslutning till älten. Insektssurret och ågelsången är kvitton på att den biologiska mångalden verkligen har stärkts och Bengt Hellerström har många idéer på hur han ska kunna å ännu bättre skördar och ett ännu rikare växt- och djurliv på gården. Jag arbetar en hel del med att plantera in olika trädslag som också bidrar till att locka insekter och åglar. Sälgen är extremt eektiv, men även mer exotiska inslag som ginkgo och kinesiskt näsduksträd/duvträd tycks ungera bra. Via projektet Mångald på slätten har Bengt Hellerström kommit i kontakt med andra intresserade odlare och det pågår ett intensivt erarenhetsutbyte. Det antastiska är ju att se att det aktiskt går att bedriva ett eektivt jordbruk på ett sätt som gynnar både miljön och plånboken och som man kan stå upp ör som stolt bonde, säger Bengt Hellerström. En student vid LTH i Lund designade ett vildstekelhotell som nu står på Annelövs boställe. Här kan vildsteklar, som är viktiga ör pollineringen, bygga bo och lägga ägg. Mångald på slätten Mångald på slätten är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen som genomörs i samverkan med Hushållningssällskapet (HIR). Sytet är att öka den biologiska mångalden i områden med intensiv jordbruks produktion som Skåne. Ett special projekt går ut på att örsöka utnyttja ytorna kring vindkratverken, som skapar svåråtkomliga öar i odlingslandskapet. 5 knep ör att öka mångalden Anlägg skalbaggsåsar på lämpliga ställen i älten. Åsarna lockar jordlöpare och spindlar som kan motverka angrepp av bladlöss. Så in blommande remsor längs ält kanterna och på svårodlade hörn och skräpmarker kring älten och spara blommande träd och buskar. För in växter som lockar nyttiga insekter. Sälg, slånbär och gul sötväppling ungerar som eektiva magneter ör pollinerare och timotej och hundäxing gillas av jordlöpare och spindlar. Sätt upp ågelholkar av olika slag och storlek. Komplettera med knippen av bamburör i dimensioner rån 3 till 13 mm där vildbin och vildsteklar kan bosätta sig och bygg speciella humlehotell genom att placera upp- och nedvända blomkrukor i rabatterna. Skapa små rutor på älten där sånglärkor och andra åglar kan lätta och landa, så kalllade lärkrutor. Genom att bevara åkerholmar och stenrösen ökas också den biologiska mångalden. Bengt Hellerström designar sina egna ågelholkar som sticker ut i ärg och orm men det är storleken på hålet som avgör vilka åglar som bosätter sig i holken. I persikoträdet har en lövsångare byggt bo och bland annat använt plastband som egentligen är till ör att binda balar. Nygrön våg mot landsbygden Trenden är ortarande stark. Unga människor på landsbygden dras mot storstäderna. Men samtidigt syns lera parallella mottrender: allt ler storstadsbor väljer av olika skäl att blicka åt andra hållet. Soia Ulver, ekonomie doktor och universitetslektor på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, orskar om konsumentkultur. Hon konstaterar i rapporten Den nygröna människan att bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Helt enkelt ör att det är på väg att bli hög status att bo på landet igen. Betyder det att vi är på väg mot en nygrön våg? Både ja och nej. Urbaniseringen är en stark, övergripande och långsiktig trend som kommer att hålla i sig. Men tittar vi på aktuell orskning och statistik så kan vi se att det aktiskt inns lera parallella trender som pekar åt andra hållet. Många i storstäderna drömmer om att bo på landet. Det har blivit status att tänka och agera grönt det är en megatrend inom konsumentkulturen. Och hur du konsumerar och var du väljer att bosätta dig är aktorer som i hög grad avgör vilken status du har i samhället. Soia Ulver, orskare vid Ekonomihögskolan i Lund, orskar om konsumentkultur. Foto: Apelöga Vilka är det då som vill lytta ut rån storstaden? Historiskt är det ramörallt av sociala skäl vi har lämnat staden ör landet, exempelvis genom att vi återvänder till vår egen eller vår partners barndomsmiljö. Och det har ramörallt varit kvinnor, äldre och barnamiljer som har valt landsbygden. Det vi nu ser är att allt ler rån en välutbildad, väletablerad medelklass, såväl barnamiljer som lite äldre med utlugna barn, också vurmar ör landsbygden. Det är en viktig grupp, etersom det historiskt alltid har varit en liten elit med hög status som gått öre när nya, större trender sätts igång. Dessutom har vi en hel generation som har vuxit upp med klimathotet och anammat en grön livsstil som lockas av att bo på landet i stället ör i storstäderna.

9 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 9 Annie brinner ör skogen och naturvård Med hjälp av pengar rån Landsbygdsprogrammet ick Annie Johansson, Skillingaryd, möjligheten att åka till Kanada ör att ytterligare bättra på sina kunskaper om naturvårdsbränning och bränders beteende. Kunskaperna använder hon nu i det egna entreprenörsöretaget. TEXT: MARIA LARSSON FOTO: VERONIKA LAX Annie Johansson bor på öräldragården Kylås med man och barn. Hon har startat ett öretag där hon specialiserat sig på naturvårdsbränning och brandbeteende med okus på skogsbränder. Brandbeteende är ett spännande ämne, menar Annie, som hållit utbildningar ör både räddningstjänst och skogsbolag. Men det är trots allt naturvårdsbränning som ligger henne varmast om hjärtat. I den egna skogen vid Kyllesjön har hon hat ett antal kurser i ämnet. Det inns inget som gör sådan nytta ör skogen som naturvårdsbränning, både vad gäller skogens tillväxt och biologisk mångald menar Annie. Annie Johanssons kunskap om hur bränder beter sig ick en rejäl skjuts i samband med tiden i Kanada. Annie ick genom Landsbygdsprogrammet stöd ör att i två omgångar delta i kurser i New Brunswick och Alberta. Det gav mig enormt mycket! Kanada ligger ljusår öre oss i Sverige när det gäller kunskap om brandbeteenden, säkerhet och risker. Jag knöt dessutom viktiga kontakter med lera olika personer. Annie örbereder också naturvårdsbränning på ett område i den egna skogen. Förutom att jag gör det ör nyttan i min egen skog, så blir det ett bra ställe att visa upp i samband med utbildningarna. I Landsbygdsprogrammet inns tre stöd med särskild bäring på skog: Kompetensutveckling ör ett hållbart skogsbruk, Öka arealen ädellövskog och Bevara och utveckla skogens mångald. Andra stöd är Väx med skogen, som vänder sig till öretagare som vill skapa örutsättningar ör nya jobb med anknytning till skog, och stöd ör öretagsutveckling i mikroöretag. Läs mer på Du är alltid välkommen att ta kontakt med närmaste skogsstyrelsekontor. Få en svensk bonde på köpet! I vår storsatsar Lantbrukarnas Riksörbund på att lyta maten och bonden genom Våga råga å en bonde på köpet. Att ler köper svenskt är inte bara viktigt ör bönderna, utan också ör djuren, miljön, hälsan och Sverige, menar LRF:s ordörande Helena Jonsson. Det är mycket stor skillnad på hur vi behandlar djuren här jämört med på många andra håll i världen. Vi använder exempelvis väldigt lite antibiotika, och bara ör att behandla sjukdomar, aldrig i örebyggande syte, vilket görs i många andra länder. Vi har en djurskyddslag som innebär mer utrymme ör djuren och som bland annat betyder att vi inte kuperar grisarnas svansar, etersom de inte blir så stressade att de biter varandra. Våra år och kor går på bete vilket inte heller är självklart att djuren år göra i andra länder, och vi har bra kontroller, säger hon. Hur ska ni å ler att välja svenskt? Det handlar om att öka kunskapen om varör svensk mat är bra. Att det aktiskt är skillnad på hur till exempel djuren ötts upp här, jämört med i många andra länder. Vi har en unik lagstitning på det här området och vi har bönder som verkligen värnar om djuren och inte vill göra avkall på djurskyddet. Men vi behöver bli bättre på att å olk att inse detta och därmed också örstå vad de betalar ör när de köper mat rån oss. Det är nog till exempel inte många som vet att kött rån djur som gått på bete innehåller mer omega 3-ettsyror än billigare producerat kött. Gott samvete gör dessutom alltid att maten smakar bättre och vi hoppas att ler ska tycka att det är värt några extra kronor. Hur viktig är den nya satsningen? Det minsta man kan begära är att de konsumenter som vill välja svenskt ska kunna göra det. Där spelar Våga Fråga å en bonde på köpet en viktig roll. Vi har länge drivit rågan om obligatorisk ursprungsmärkning, men inte ått igenom den. Nu tar vi själva initiativet till att göra det enklare ör konsumenterna att veta varirån maten kommer. Utgångspunkten är att om vi köper svenskt så kommer våra bönder och allt de står ör att innas kvar också i ramtiden, och dessutom ge arbete åt ler. Hur kan man veta att varan är svensk? Vi koncentrerar oss på huvudingrediensens ursprung. I kött bullar handlar det till exempel om att köttet är svenskt, men kanske inte kryddorna. Genom att med hjälp av appen läsa av varans streckkod år kunden veta om huvudingredienserna är svenska eller inte. Vår intention är att örsöka hjälpa konsumenterna i sina val och kanske kan de hjälpa oss att identiiera ler produkter än de som inns i appen i dag. Våga råga å en bonde på köpet! LRF:s satsning Våga råga å en bonde på köpet ska göra det lättare ör konsumenterna att hitta svensk mat i butikerna. Satsningen, som drar igång i april, har en egen webbplats: med inormation och reportage om varör svensk mat är bra och hur man väljer rätt. LRF har också engagerat lera kändisambassadörer som kommer att hjälpa till att sprida budskapet. Dessutom lanseras en applikation ör smartphone. Med hjälp av den år konsumenten svar på om varan är svensk genom att läsa av streckkoden. Appen kommer att kunna laddas ner via Appstore och Android Market och är givetvis gratis.

10 10 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket I Västerås stad lägger vi stora resurser på mat ör barn och äldre. Det är viktigt att då också verkligen lägga in en kvalitetsaspekt och att eterråga vad resultatet blir. Våra politiker betonar såväl kundnöjdhet som miljöperspektivet, samtidigt som måltiden ska vara näringsriktig. Alla delar ska vara uppyllda samtidigt. Och det tycker vi att man lyckats med här, säger Solveig Sandberg på stadsledningskontoret i Västerås. 80 procent ekologisk mat på ett år Grönare tallrik blev ett lyt ör skolan Fler elever kommer till matsalen och äter, de tar mer mat på tallriken, de lämnar mindre och personalen i köket trivs mycket bättre. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: PIA NORDLANDER Satsningen på att servera mat lagad på plats rån grunden har blivit en succé på Skiljeboskolan i Västerås. Hela 80 procent av råvarorna som används i köket är ekologiska och målet är att nå ännu längre med mer närproducerade råvaror. Jag har arbetat som kock i snart 25 år och varit inom skolan i sju år. Jag trodde nog ärligt talat inte att det var möjligt att örändra så mycket på så kort tid, säger Helena Björkroth, kock på Skiljeboskolan i Västerås. Västerås har satt som mål att minst 50 procent av den mat som lagas i oentlig verksamhet ska vara ekologisk Skiljeboskolan ingår i ett pilotprojekt, Framtidens mat i Västerås, där man utvecklar idéer och metoder ör att kunna servera mer ekologiskt och närproducerat och där all mat lagas på plats. Erarenheterna rån projektet ska sedan öras vidare till andra skolor och örskolor i Västerås. Ny korvavorit eter barnens recept Ska vi å in närproducerad mat i skolorna på allvar måste vi börja med barnen och låta dem vara med och bestämma vad som ska stå på bordet. Sven-Erik Johansson på Nibble Gård utanör Västerås, är inte bara en engagerad och entusiastisk örespråkare ör god djur hållning han missionerar också ör att öka barn och ungdomars kunskap om maten vi äter. Att visa på sambandet mellan jord och bord är en nyckel både till goda matvanor och en sund inställning till miljö och klimat, menar han. Många barn som växer upp i städerna har inte en aning om hur det ungerar på en gård i dag. Men ju mer de vet, desto mer engagerade blir de i vad som aktiskt serveras på tallriken, säger Sven-Erik Johansson. Ett exempel är den korv som Nibble tagit ram tillsammans med elever i klass em på Ekbergaskolan i Västerås. Vi ick en örrågan rån Menigo, som levererar råvaror till skolorna i Västerås, om vi ville ta ram en speciell korv ör skolorna. Jag hade två motkrav, att å göra det i samverkan med Västerås stad och att barnen som ska äta korven skulle å vara med och utveckla den. Korv på schemat I skolan ick eleverna lära sig mer om hur korv tillverkas, hur den kan smaksättas och hur konsistensen påverkas av olika aktorer. Eleverna ick också hälsa på ute hos grisarna på Nibble gård. De var oerhört engagerade och kom eter lite diskussion ram till att de ville ha chili, paprika och ost i korven och att smeten skulle vara lagom grov. Den nya korven presenterades under estliga ormer i skolmatsalen och gjorde succé direkt. Eleverna i örskolan kom till och med ram till Sven-Erik och kramade om honom och tackade ör världens godaste korv. Stoltare än så blir man nog inte som grisbonde. Det är en större omställning än man tror att arbeta på det nya sättet. Pedagoger, köks personal, öräldrar, barn samt tjänstemän och politiker behöver å och ta till sig samma målbild. Framörallt måste alla involverade vara med på tåget. Bo Norrman, enhetsche, Restaurangenheten, Västerås stad. Avveckla eller utveckla I dag är Nibble Gårdsgris ett väletablerat varumärke som säljs i ledande butiker och saluhallar och till kända restauranger. Men vägen dit har varit lång, medger Sven-Erik Johansson. När det var dags ör generationsskite på gården ör 14 år sedan stod valet mellan att avveckla eller utveckla. Det var tua tider, precis som nu, men min son Magnus och hans hustru Lena ville satsa på att utveckla verksamheten och vi hade turen att hitta rätt samarbetspartners. Viktigt samarbeta Sven-Erik Johansson hoppas på ett utvidgat samarbete med skolan och personalen som köper in och lagar maten i skolorna. Vi har mycket att lära av varandra och riktigt bra blir det örst när vi örstår varandras villkor och arbetar tillsammans ör att servera god, näringsriktig och klimatsmart mat.

11 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 11 Skolmaten: Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar kostnadsri mat i skolorna. Varje dag serveras drygt en miljon luncher i svenska skolor. Den genomsnittliga matkostnaden är cirka 11 kronor per portion. Skillnaden mellan kommunerna är stor. Den kommun som satsar mest har en portionskostnad som är tre gånger högre än den kommun som satsar minst. Framtidens mat Västerås stad har satt som mål att 50 procent av alla livsmedel som köps in till stadens skolkök ska vara ekologiska Under 2011 var andelen 18 procent. Framtidens mat i Västerås, där Skiljeboskolan ingår, är ett pilotprojekt ör att se hur man kan öka andelen ekologisk mat och samtidigt laga all mat rån grunden i restaurangerna. Visste du att det pågår ett stort antal projekt runtom i landet ör att kunna erbjuda eleverna bättre, grönare och mer klimatsmart mat? I projektet Skolkockar på grönbete, som stöds av Jordbruksverket, skapas möten mellan skolkockar och bönder ör att öka kunskapsutbytet och minska avståndet mellan jord och bord. Vill du veta mer? Mer inormation om satsningar på ekologisk och klimatsmart skolmat hittar du bland annat på Jordbruksverkets hemsida under rubriken Matlandet Sverige (www.jordbruksverket.se/matlandet) samt på Skolmatens vänners hemsida På hittar du ler artiklar om hur de oentliga måltiderna utvecklas. Livsmedelsverket skapar ett kompetenscentrum ör måltider i den oentliga sektorn. Följ arbetet på Miljöstyrningsrådet tar ram underlag ör vilka krav man kan ställa på oentliga måltider. Läs mer om deras arbete på Drömprojekt Det är ju ett sådant här projekt man som kock drömmer om att å arbeta med bästa tänkbara råvaror och att laga maten rån grunden, säger Helena Björkroth. Med projektet Framtidens mat i Västerås, som drogs igång 2011, öppnades den möjligheten. Det kändes som en hög tröskel att kliva över när vi började. Det var så mycket som var nytt. Alla helabrikat skulle bort och vi började laga all mat på plats rån grunden. Vi gick igenom alla inköp ör att hitta ekologiska alternativ. Och i stället ör att alltid servera samma grönsaker började vi jobba eter säsong och örsökte å in så mycket ekologiskt och närodlat som möjligt. Det blev att hacka, skära och skapa nya rätter i stället ör att öppna kartonger och värma hel- och halvabrikat, säger Helena. Gott betyg Det blev en stor omställning, såväl ör personalen som ör matgästerna i skolan. En del elever saknade den typiska smaken rån ärdiglagat och några undrade varör det inte anns tomater på vintern och varör vi ibland hade bytt salladen mot kål. Men det vände snabbt. I dag har vi ler som äter, de lesta tar större portioner samtidigt som svinnet har minskat. Det ser vi som ett gott betyg och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Helena Björkroth och hennes kollegor lagar varje dag 900 måltider. Basen är en kött- eller iskrätt plus en vegetarisk rätt med en specialkomponerad sallad som passar till huvud rätterna. Dessutom lagar vi relativt många olika typer av specialkost. De ärdigköpta köttbullarna och pannkakorna rågar ingen eter längre. Nu är det laxrätter och matiga soppor som är storavoriter. Samma portionskostnad Omställningen till att laga all mat på plats i skolan med ekologiska råvaror har genomörts med oörändrad portionskostnad, strax under tio kronor per portion. Ekonomin kändes som en utmaning etersom de ekologiska råvarorna otast kostar betydligt mer. Men det visade sig att vi kan kompensera ör den merkostnaden genom att ta vara på råvarorna bättre och minska svinnet i alla led. Hur det går på sikt är dock osäkert, etersom vi är känsliga ör pris örändringar och eterrågan på ekologisk mat ökar snabbare än utbudet. Fick med sig eleverna En viktig ramgångsaktor tror Helena Björkroth är att de ick med sig eleverna redan på ett tidigt stadium. Skolan satsade mycket på inormation och det bildades matråd med representanter ör samtliga klasser ör att å en snabb återkoppling rån eleverna. Personalen rån skolköket var också ute på öräldramöten i alla klasser och berättade om det nya sättet att tänka och arbeta. Dessutom har vi arbetat mycket med själva matupplevelsen. Det ska vara inbjudande och se aptitligt ut och vi örsöker alltid presentera nya råvaror och rätter så att alla ska våga smaka. Praktik i köket Hemkunskapsläraren hakade snabbt på genom att låta varje elev i sexan göra en praktikdag i skolköket. Det har gjort att eleverna ått större örståelse ör arbetet i köket och ör hur maten påverkar vår miljö och vårt klimat. För de anställda i skolköket har arbetet blivit mer stimulerande. Trivseln har ökat och det inns ett jättestort engagemang. Alla ställer upp och letar ram nya recept. Upptäckarglädjen och uppinningsrikedom har ått blomma ut och idag är vi stolta över det vi gör tillsammans. Mycket kvar att göra Med 80 procent ekologiskt på tallriken kan det tyckas svårt att nå längre. Men Helena Björkroth menar att det inns mycket kvar att göra. Vi vill bli bättre på att jobba ännu mer klimatsmart och vi vill gärna å till en närmre samverkan med lokala producenter via våra upphandlade leverantörer. Jag är övertygad om att vi har mycket att lära av producenterna och vice versa. Så även om vi har hunnit långt så känns det ändå som en resa som just har börjat. Alla sjätteklassare på Skiljeboskolan år praktisera hos Helena Björkroth i skolköket. Hallå där Rune Kal-Hansen, kock, kokboksörattare och välkänd ambassadör ör ekologiska råvaror och matlagning som öljer årets skitningar. Hur kommer det sig att du har engagerat dig i skolmatsprojektet i Västerås? Jag blev tillrågad och blev jätteglad. Mina tankar och idéer om mat bygger ju på att använda så mycket ekologiska och närproducerade råvaror som möjligt och att laga god, aptitlig och näringsriktig mat på ett ekologiskt och klimatsmart sätt. Och här ska örstås skolan och oentliga verksamheter gå öre. Vad är det då som du har bidragit med? Personalen har kunnat använda mig som inspirationskälla och bollplank. Som kock vet jag vilka utmaningar man ställs inör när man ska ställa om rån att öppna lådor och värma mat till att laga allt själv och hitta rätt råvaror men också vilka antastiska möjligheter det öppnar. Inte bara ör matgästerna, utan även ör personalen som år ett roligare och mer stimulerande jobb. Hur har arbetet gått så här långt? Fantastiskt bra. Västerås började med ett pilotprojekt på sex enheter och när man ser vad som hänt på exempelvis Skiljeboskolan så blir man ju bara lycklig! Här har man på bara lite drygt ett år lyckats ställa om till att laga all mat på plats, maten lagas i säsong och 80 procent av råvarorna är ekologiska. Det visar ju att det är möjligt att ställa om på kort tid och utan att det kostar mer. Vad är hemligheten bakom ramgången? Det handlar om en kombination av att man har tagit ett helhetsgrepp rån Västerås stad och att det inns en extremt engagerad personal. Det har lett till god, näringsrik och vacker mat, mindre svinn, minskad miljö- och klimatbelastning och ökad yrkesstolthet hos alla som arbetar i köken. Alla är vinnare. Kan man nå ännu längre? Absolut. Jag hoppas att det här nu ska ungera lika bra på alla Västerås skolor och att det går att å till ett ökat kunskapsutbyte mellan producenter och kockar. Det ger respekt ör råvarorna och ökad örståelse ör storkökens behov. Dessutom går det att involvera eleverna ännu mer, exempelvis genom att integrera maten i ler skolämnen. Goda nyheter om mat året runt Vill du veta vad som händer i matlandet Sverige? Eller å inspiration till att tänka nytt och nyttigt i köket? Nu kan du varje dag under hela 2013 å goda nyheter direkt i din e-postbox rån Sverige det nya matlandet. Projektet drivs av Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Visit Sweden och Business Sweden och sytar till att lyta ram allt det som är unikt med Sverige som matland: smakerna, upplevelserna, produkterna och människorna. Vi vill sprida kunskap och inspiration, och bidra till att skapa nya kontaktytor i mat branschen, men också göra det möjligt ör en matintresserad allmänhet att delta i debatten på Facebook och Twitter, säger Elisabet Bjelke, projektledare ör Sverige det nya matlandet på Jordbruksverket. Har du tips på saker inom mat- och måltidsområdet som kan bli en nyhet? En ny produkt, ett nytt sätt att arbeta på, nya marknadsmöjligheter eller roliga händelser? Skicka gärna tips till oss på Mer om projektet och om hur du hittar mer av allt det matlandet Sverige har att erbjuda inner du på Vill du veta mer? Magnus och Lena Johansson på Nibble gård lät barnen komponera sin egen avoritkorv.

12 12 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Det här är min lekstuga där jag kan dra in andra människor och skapa upplevelser som kan locka olk till byn. Drömmen är att å till en verksamhet som kan ungera året om, inte bara när det är som vackrast på sommaren, säger Susanne Demåne. Skördeesten 2009 lockade besökare. Där bjöd Susanne Demåne bland annat på en rid uppvisning i tids typiska 1700-talskläder. Under 2013 planerar hon yra nya riduppvisningar i Edestad. Kreativt entreprenörskap i Edestad Levnadskonstnär som sätter art och ärg på byn Det gamla skolhuset i byn Edestad i Blekinge höll på att öralla när konstnären Susanne Demåne tog över ör 15 år sedan. Idag sjuder det av aktivitet i skolan och i hela byn. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: ZANDRA AHL OLAUSSON, SUSANNE DEMÅNE Jag som alltid har drömt om New York hittade min plats på jorden i Edestad och det slår allt annat med hästlängder, säger Susanne Demåne. Susanne Demånes visitkort skulle kunna vara lika långt som ett Ullareds-kvitto. Hon är konstnär, skulptör, designer, illustratör, hästdressör, kursledare, estivalixare, husrenoverare, gallerist, trädgårdsmästare, tvåbarnsmamma, inspiratör ja, listan kan göras hur lång som helst. Själv nöjer Susanne sig med att kalla sig konstnär. Levnads konstnär skulle nog en del säga. Det jag alltid längtar allra mest eter är att måla, allt annat är komplement, örklarar Susanne Demåne. Men komplementen är också livsviktiga, de skapar ju en inramning till mitt och andras liv här i byn och gör att vi kan leva och utveckla bärkratiga verksamheter tillsammans. Slumpens verk Att Susanne över huvud taget hamnade i Edestad var en ren och skär slump. Jag bodde i Ronneby eter att ha lackat runt i Sverige och världen i många år och råkade bara höra att den gamla skolan i byn skulle säljas på exekutiv auktion. Jag slängde in ett bud utan att tänka så värst mycket på det och ick huset. Det var 1998 och det som idag ser ut som en inspirerande landsbygdsidyll med en trädgård som är ett konstverk i sig, var då i det närmaste ett allärdigt hus med igenvuxen tomt. Jag lyttade in med två barn och hade absolut ingen aning om hur jag skulle kunna ta hand om ett hus på 450 kvadratmeter som visade sig ha en värmepanna dimensionerad ör en sjöbod och där i princip allt återstod att göra, berättar Susanne Demåne. Så det örsta jag gjorde när vi lyttade hit var att gå en motorsågskurs och på den vägen är det. Blomstrande verksamhet Idag driver Susanne Demåne en blomstrande verksamhet i den gamla skolan med ateljé, galleri, manege ör hästuppvisningar, kursverksamhet och mycket annat. När jag kom hit var det som att alla pusselbitar öll på plats ör mig. Jag som alltid varit en orolig själ och gärna drömde mig bort till järran städer kände ör örsta gången i mitt liv att här vill jag stanna ör gott. Det har inte varit lätt, men rätt. Med stark vilja och stora visioner har den gamla skolbyggnaden rån 1920-talet, vackert belägen mitt emot 1200-talskyrkan och med ett klocktorn rån 1500-talet strax intill, blivit en mötesplats och kreativ mittpunkt i bygden. Bor man på landet år man ju vara lite påhittig om man ska livnära sig, så det ena har givit det andra, örklarar Susanne Demåne. Men jag är envis och har gått min egen väg, även om människor i byn har höjt på ögonbrynen ibland. Verksamhetspaletten omattar idag allt rån örsäljning av målningar och skulpturer till utbildningar och hästuppvisningar besökare Jag märkte att olk som kom ör att se min konst gärna tog med sig en matkorg och satte Kvinnan är alltid i centrum i det jag gör, en mogen, stark och rak ryggad kvinna som tycker om symboler, guld, glitter och antasi. Jag strävar alltid eter att överraska mig själv och märker att många andra kvinnor kan hämta styrka i mina verk. sig i trädgården. Så jag gjorde trädgården ännu inare, samtidigt som jag inledde ett samarbete med lokala producenter och grannar. När det kommer besökare kan de parkera på grannens ält, köpa mat som lagats i bygden eller handla ekologiska ägg

13 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 13 Bo och verka på samma ställe Susanne Demåne har ställt ut i såväl Europa som USA. Men det var hätigare att locka massor av människor till Kulturcentrum i Ronneby än att ställa ut i New York. och grönsaker direkt rån producenten. Samarbetet med grannarna i Edestad och grannbyarna resulterade 2009 i en skördeestival som lockade besökare. Vi hade ingen aning om det över huvud taget anns något intresse så vi blev helt överväldigade. Det visar ju att det inns ett starkt sug eter upplevelser också på landsbygden. Dressyr som konst Sommaren 2012 arrangerade Susanne riduppvisningar och ridkurser som drog publik rån hela södra Sverige. Hästarna är en annan stor passion i mitt liv. Jag har alltid varit en hästtjej och när min dotter ville börja rida skaade vi häst. Sedan blev det westernridning och idag arbetar jag med rihetsdressyr och akademisk ridkonst. Att vara med och orma samspelet med en häst är nästan lika hätigt som att måla och skulptera. Tack vare Susannes blogg och hemsida har hon idag en stor kontaktyta, såväl bland konstintresserade som bland hästantaster. Jag attade örst inte hur många som aktiskt öljer vad jag gör. Det var örst när alla människor stod här i min trädgård som jag insåg vilken krat det inns i att kommunicera också via nätet. Planerar l er hästester Just nu planerar Susanne ör nya hästuppvisningar under Då kommer hon också att plocka ram motorsågen igen ör att skulptera live inör publik. Dessutom har hon precis köpt örsamlingshemmet strax intill. Där ska jag arrangera kreativa kurser ör öretag och dagkurser i måleri och så småningom även driva ett sommarkaé. En annan dröm är att arbeta med exempelvis rehabilitering av sjukskrivna. Att å leva och arbeta nära djur och natur är lyckan i livet ör mig och den lyckan delar jag gärna med mig av. Möjligheterna att köpa och sälja mark som passar Dina önskemål har blivit allt större. Idag går det ota att köpa till mindre delar av en beintlig astighet och på så sätt örverkliga sina drömmar. Du äger en astighet som passar Dina behov. Anna-Karin Lönn, som bland annat driver ridskole- och ridlägerverksamhet tillsammans med sina två systrar, är en av dem som kunnat anpassa sin gård eter behov. Genom att köpa mark och sälja delar till grannen har Anna-Karin kunnat utveckla sin hästskötsel, samtidigt som grannen ått mer utrymme ör sin mjölkproduktion. Många i vår omgivning trodde inte att vi skulle lyckas, men nu är gårdarna i byn lämpade ör det var och en håller på med och vi kan lättare kombinera olika typer av verksamheter och jobb. För mig innebär ett attraktivt boende närhet till verksamheten, kommunikationer och sjön allt man behöver och mår bra av. FAKTA/Om Lantmäteriet Lantmäteriet är den statliga myndighet som kartlägger landet, sätter gränserna och säkrar ägandet av astigheter. Genom dagens astighetsbildning möjliggör vi tillgång till mark och trygg örvaltning genom att bilda ledningsrätt ör bland annat bredbandsnät. Vill du veta mer om astighetsbildning? Ring ditt lantmäterikontor på

14 14 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Skea gård ett modernt och hållbart lantbruksöretag Tradition och nytänkande går hand i hand På Skea gård utanör Hässleholm bedriver amiljen Oredsson ett modernt ekologiskt lantbruks öretag med gamla anor. I dag räcker det inte med att vara en duktig bonde, du måste också vara en duktig öretagare. Att ha l era ben i vår verksamhet har vi i blodet ända sedan våra öräder började bruka marken. Nytänkande och tradition går hand i hand, säger Glenn Oredsson som tillsammans med hustrun Charlotte driver gården. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN Skea gård, som ligger längs väg 23 nordost om Hässleholm, ligger i brytpunkten mellan det öppna landskapet och det mer kuperade terrängen i norra Skåne. Här har amiljen Oredsson i mer än 300 år brukat marken med stor uthållighet och uppinningsrikedom. Vi har anpassat verksamheten eter tidens örutsättningar och här har unnits allt rån potatisodling och brännvinstillverkning till mer traditionell odling av spannmål och skogsbruk, berättar Glenn Oredsson. Ska hålla ör l er generationer I dag består Skea gård av 300 hektar egen odlings-, betesoch skogsmark som brukas eter ekologiska principer med, som Glenn Oredsson uttrycker det, stor respekt ör naturen, historien och ramtiden. För oss har det känts viktigt att bruka jorden på ett hållbart sätt, precis som våra öräder har gjort. Det ska innas en intressant ramtid ör de som ska driva gården vidare. För att lyckas med det måste vi ha en verksamhet som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar och som ortsätter utvecklas i takt med tiden. Tradition och nytänkande Nytänkande, samverkan och många ben att stå på är viktiga ramgångsaktorer, menar Glenn Oredsson. Konkurrensen är hård och ör att lyckas gäller det att antingen bygga upp en verksamhet där man kan dra ördel av specialisering och storskalighet, eller så år man, som vi, örsöka bygga upp ett öretag med lera olika delar som kompletterar och stöttar varandra. Samtidigt gäller det hela tiden att örsöka tänka nytt, det har nog alltid vara en stark drivkrat här. Vi örsöker utveckla och inslipa verksamheten hela tiden. Dessutom är det viktigt att samarbeta med andra lantbruksöretag i trakten så att vi kan vara aärsmässiga. Genom att samarbeta kan man dela maskiner och kostnader, å lokal avsättning ör allt rån bete och spannmål till gödsel och biogas och, inte minst viktigt, lära av varandra. Därmed ökar vi vår konkurrenskrat, säger Glenn Oredsson. Satsar på biogas Där brännvinsdestilleriet en gång stod inns i dag en topp modern biogasanläggning. Det är en tung investering som bygger på samverkan och som, kan man säga, är den sista pusselbiten ör att skapa ett lokalt kretslopp i närområdet. Här kan vi utvinna energi ur gödsel rån närområdet. Biogasen kan användas till bland annat uppvärmning och restprodukten, en rötmassa, kan användas som högvärdigt gödsel. Än så länge levereras biogasen till Hässleholms kommun, som är en av lera samarbetspartners i biogasprojektet. Men på sikt är ambitionen att den ska uppgraderas på gården, örklarar Glenn Oredsson. Det pågår en snabb teknikutveckling inom biogas området och vi diskuterar just nu med ett öretag som utvecklar bränsleceller ör bilar och traktorer. Principen bygger på att man utvinner vätgas ur växthusgasen metan som inns i gödsel. Det är en metod som på sikt kan bli konkurrenskratig även i mindre skala och som samtidigt kan bidra till att minska utsläppet av metan. Skea gård Skea gård består av 300 hektar mark. Här inns 125 hektar skog, 125 hektar åker och cirka 50 hektar betes- och tomtmark. Den nybyggda biogasanläggningen kan ta emot upp till kubikmeter gödsel per år. Biogasproduktionen motsvarar en miljon kwh. Rötresten kan användas som högvärdigt gödsel. Äggproduktionen består av en Krav-certiierad besättning på värphöns. På gården tillverkas också FSC-certiierad träull och i gårdsbutiken säljs kläder tillverkade i ekologiska naturmaterial. Glenn Oredsson är engagerad i i LRF Skåne styrelse, LRF:s kommungrupp i Hässleholm och i styrelsen ör Swedish Biogas International. Charlotte Oredsson är ordörande ör Svenska Ägg, ordörande i Ekologiska Lantbrukarna i Skåne, ledamot i Stoby LRF-avdelning och samordnare av Bondens egen Marknad i Malmö. Stark ramtidstro Den ekonomiska ryggraden på gården utgörs av ekologisk äggproduktionen, odling av ekologisk raps, spannmål och vall samt skogsbruk. Det är en tu konkurrens inom alla områden, men vi känner ändå en stark ramtidstro. Vi har många ben att stå på och känner en styrka i vår örmåga att som öretagare och entreprenörer samverka ör att utvecklas och skapa konkurrensördelar, säger Glenn Oredsson. I dag räcker det inte med att vara en duktig bonde, du måste också vara en duktig öretagare. Charlotte och Glenn Oredsson på Skea gård bedriver ett mångacetterat lantbruk med ekologisk produktion och egen biogasanläggning. På Skea gård inns värphöns i den ekologiska äggproduktionen.

15 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 15 Bredband till landsbygden i Skåne För att bevara hela Skåne med landsbygd levande, måste den digitala servicen nå ut till alla som behöver den. SkåNet AB satsar nu stort på att nå målet Bredband ör alla i Skåne (BAS) som innebär att 95 procent av alla hushåll ska kunna ansluta sig till bredband med minst 100Mbit/s år I dag har en tredjedel av hushåll i Skåne möjlighet till bredbandsuppkoppling via iber och nu tar SkåNet AB krattag ör att nå Region Skånes målsättning att utöka anslutningen till 95 procent till år Till sin hjälp har SkåNet anlitat bredbandscoachen Eric Åkerlund som har i uppdrag att tillsammans med byalagen i regionen diskutera vilka behov som inns, ta ram lösningar och däreter erbjuda vägledning och inormation om vad som krävs ör att å en iberbaserad bredbandsuppkoppling. Det är en del örberedelser innan man kan sätta igång med Eric Åkerlund att gräva ner ibrer och här inns Eric Åkerlund behjälplig i allt rån att örstå och planera projektet till att sammanställa underlag till de bidragsansökningar som inns att tillgå, säger Lars Winther-Hansen, VD ör SkåNet. Behovet växer Behovet att kunna verka digitalt på landsbygden kommer också växa i samband med att Sveriges två största orskningsanläggningar, MAX IV-laboratoriet och European Spallation Source (ESS), tvärvetenskapligt orskningscentrum, kommer att byggas i Lund. Byggprojekten planeras stå ärdiga Lars Winther-Hansen 2018 och är en jättesatsning på orskningsområdet som också ökar a ttraktionskraten i regionen. Lars Winther- Hansen berättar att det kan innebära upp emot nya tillresta orskare med amiljer som behöver bostäder runt om i Skåne. SkåNet ligger än så länge på målet och nu ökar man tempot som en del av kratsamlingen ör att kunna maximera eekten av den stora orskningssatsningen. Bredbanscoachen är en stor tillgång i öretaget och under det senaste halvåret har han systematiserat ett hundratal projekt. Snittprojektet ligger på 2-2,5 miljoner kronor så sammanlagt rör det sig om en stor summa pengar. Nu uppmanar Lars Winther-Hansen boende på landsbygden att höra av sig till bredbandscoachen ör att å hjälp med att ormera ett byalag samt tips och inormation om hur man ska gå tillväga ör att å ansluta sig till iberinrastrukturen. Det är viktigt att människor som har valt att bo på lands bygden känner att de har samma örutsättningar att verka i ett modernt samhälle som de som lever i tätorten. Om den digitala servicen inte inns riskerar landsbygden att bli en väldigt isolerad plats. Kontaktuppgiter och mer inormation hittar du på STOPPA SVINEN! Boskap behöver skyddas rån vilda djur, inhägnade i deras respektive områden. Jordbruksmaskiner behöver också å tillgång till dessa områden. Stängselnät ör boskap, viltstängsel, trästolpar och grindar är ett nödvändigt skydd ör jordbrukarna och det är därör viktigt att det är av god kvalitet samt är prisvärt. RÄDDA MILJÖN OCH DJUREN GENOM ATT STÄNGSLA DINA ÄGODELAR Vildsvin orsakar stora problem ör jordbrukare, bilister och örsäkringsbolag. I områden där vildsvin blivit urbaniserade, örlorar de sin rädsla ör människor och kan vara aggressiva. Skador på enbart grödor uppskattas till 500 miljoner kronor per år i Europa. Allmänheten kräver åtgärder ör att motverka denna invasion. Demex är ett svensktillverkande öretag med ISO miljö Vårt syte är att jobba mot jorbruksmiljön ör att stärka Sverige och bygga upp en smartare landsbygd. Vi erbjuder därör ett komplett koncept med alla detaljer inom säkerheten såsom stängsel, grindar, bommar, gabioner, byggstängsel och all sorts djurstängsel. Vi täcker även säkerheten ör områden som sjö och hav med att stoppa vatten m.m. Vi vill göra landsbygden säker ör att skydda oss människor, d.v.s odlingen av maten likväl som kreaturen. VILTSTÄNGSEL FÅRSTÄNGSEL BOMMAR GRINDAR MOBILT STÄNGSEL HUNDGÅRD GABIONER TRÄSTOLPAR VILL DU VETA MER? Besök vår hemsida eller ring SÄTT GRÄNSER

16 16 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Engagerade elever inspirerar vuxna Härliga bad i Kyrkhult tack vare barnen Barnen i Kyrkhult i Blekinge tyckte att byn behövde en bättre och roligare badplats. Därör tog de själva initiativet till att rusta upp badplatsen och i ck såväl banken som kommunen med sig. TEXT: JESSICA HAGÅRD, SVEN-E LINDBERG FOTO: LINDA RYDKVIST, OLOFSTRÖMS KOMMUN Projektet med att rusta upp badplatsen i den lilla byn Kyrkhult är ett av lera exempel på aktiv landsbygdsutveckling i Oloströms kommun, där medborgarna själva hat möjlighet att påverka. Och barnen i Kyrkhult har varit en viktig inspirations källa även ör de vuxna. Kyrkhultsbarnen är en av de grupper som andra nu tar eter. Kan dom så kan vi, tänker många, berättar Tommy Åhlander, kommunstrateg på Oloströms kommun. Allt började med att Oloströms kommun 2008 skulle ta ram en ny översiktsplan. Det blev tydligt att det behövdes bättre planer ör utveckling av landsbygden i kommunen. Därör startades leaderprojektet Medvind på landsbygden. Ett tiotal utvecklingsgrupper skrev egna planer och däreter bildades Kommunbygderådet, som tog ram ett utvecklingsprogram ör landsbygden. Programmet omattar allt rån utbyggnad av bredband och etableringar av nya öretag till ökad medborgardialog och satsningar på naturturism. Eleverna gjorde hela jobbet På Kyrkhults skola, där man länge arbetat aktivt med att integrera demokrati- och påverkansrågor i utbildningen, bestämde man sig ör att använda landsbygden som lärmiljö. Och det var i det sammanhanget idén om att räscha upp byns badplats öddes. Nästan alla tyckte att badplatsen var tråkig och att det saknades roliga saker som klätterställningar och en rutsch bana, berättar Alva Maria Brovall i årskurs 4 på Kyrkhults skola. Eleverna ick arbeta i grupper och arbetade ram egna örslag till hur de ville ha badplatsen. Sedan ick hela skolan rösta. Eleverna gjorde hela jobbet själva, rån skisser och ritningar till konkreta örslag och ekonomiska kalkyler och de argumenterade själva ör sina idéer, berättar läraren Camilla Stridh som tillsammans med kollegan Susanne Hallberg såg till att projektarbetet integrerades i de olika ämnena på schemat. Jag har lärt mig hur man kan å olk att lyssna när man vill göra bra saker. Alla är jättestolta Det var antastiskt att se all kreativitet. Eleverna upptäckte att det går att påverka om man är väl örberedd och kan argumentera bra ör sina uppattningar. Idag är vi alla jättestolta över badplatsen och över det arbete som ledde ram till att den ick nytt liv. Alva Maria Brovall tycker att hon lärt sig mycket av arbetet med badplatsen. Det kändes jättekul att de vuxna verkligen lyssnade på oss barn. Och badplatsen blev till och med bättre än jag tänkt mig. I somras var jag där minst en gång i veckan och då var det massor av olk. Det kändes jättebra att ha varit med och Barnen i Kyrkhult skola ville göra byns badplats roligare och lyckades själva å med sig både banken och kommunen på att rusta upp badplatsen. gjort något som även andra år glädje av. Stimulerar engagemang Kommunstrategen Tommy Åhlander tycker att Kyrkhultsbarnen är ett bra exempel på att mänsklig motivation är den bästa kraten ör utveckling. Vad jag örstått blev det många diskussioner. Barnen har på det här sättet ått örståelse ör hur samhället ungerar och örhoppningsvis innebär det att de senare i livet vill bosätta sig här. Kanske kan det också stimulera till ortsatt samhällsengagemang, menar Tommy Åhlander. Vill du veta mer? Idag driver barnen i Kyrkhults skola en egen hemsida, där de bland annat berättar om sina projekt. Se själv på utorma din egen hästgård vid rosenors i oloström Nu släpper vi 6 stycken exklusiva tomter där du kan utorma din egen hästgård. Tomterna är mellan 2-3 hektar med plats ör egen padock, rasthage och stall. Naturskönt läge där Holjeån slingrar sig på ena sidan och sjön Halens naturreservat breder ut sig på den andra. Välkommen att bo i kommunen där du har nära till allt. medvind på landsbygden med aktivt kommunbygderåd. ca 1km till aktiv ridskola Stort utbud av oentlig och kommersiell service på nära avstånd. 1 Bygd med rikt hästliv. Framgångsrik och engagerad ridklubb ca 800 m till Jämshögs olkhögskola Gemensam beteshage exklusiva tomter där du kan skapa din nya ramtid Natursköna ridvägar ca 1 km till skola åk 1-6 samt örskola Bredband mer ino på tel

17 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 17 Vi år landsbygden att leva! När skolan, posten och aären hotas av nedläggning kan lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska öreningar och bygdebolag vända en negativ utveckling i bygden genom att ta saken i egna händer. Genom att starta bygdekooperativ kan olika typer av service säkerställas, bostäder ordnas och arbetstillällen skapas. En ekonomisk örening öppnar nya möjligheter ör ett socialt öretagande som gagnar byns gemenskap och sociala liv utan krav på ekonomisk avkastning. Två goda exempel är Kooperativa Åryd och Fjällbete i Åredalen. Kooperativa Åryd Åryd ligger i Växjö kommun. Där äger Årydsborna själva sin lanthandel genom den ekonomiska öreningen Kooperativa Åryd som bildades i april Med ett brett utbud av prisvärda basvaror och service i orm av ombud ör apotek, post och svenska spel är aären en omistlig tillgång ör byn. Lanthandelns devis är Handla hemma - komplettera i stan. Kooperativa Åryd vill erbjuda ett basbehov av dagligvaror med en konkurrenskratig prissättning. De vill också kunna saluöra ekologiska och närproducerade produkter ör att väcka ett ännu större intresse ör närbutiken. Fjällbete i Åredalen Fjällbete ekonomisk örening startades av bönder i Åredalen år Sytet var att knyta ihop bygdens näringsliv. De konstaterade att jordbruket går snabbt och stabilt utör, samtidigt som turismen växer. Likaså växer eterrågan på bättre mat, och önskan om att å veta var maten kommer irån ökar. Idag har Fjällbete 150 delägare. Det är bönder, renskötare, restauranger, hotell, upplevelseöretag, utbildningsöretag, butiker, örsamlingar och vanligt olk. Det är en kooperation där produktion och konsumtion står enade i det gemensamma målet att bevara och utveckla den jällnära matproduktionen tillsammans, och med hjälp av turismen. Goda råd kan vara gratis! Coompanion kan hjälpa till att hitta en modell som passar just er bygd. Att starta och driva ett kooperativ betyder att man har ett öretag tillsammans. Det är just tillsammans som är idén, liksom den kooperativa värdegrunden som handlar om hållbarhet, alla människors lika värde, demokrati och delaktighet. Med 25 kontor runt om i landet är Coompanion alltid inom räckhåll. Hos oss år ni såväl rådgivning som utbildning och inormation om hur det går till att starta öretag tillsammans. Coompanion vägleder i uppstart och drit av öretag som drivs som kooperativ en öretagsorm som visat sig både uthålligt och ramgångsrikt i längden! Idéer som skapar ramtidstro Freddy Lund, ramgångsrik öretagare i norra Bohuslän, När otojätten ExtraFilm lade ned i Tanumshede lämnade öretaget en astighet med totalt kvadratmeter verksamhetsyta eter sig. När Freddy Lund, öretagare och entreprenör, hörde talas om att astigheten var till salu såg han chansen att örverkliga sin idé om att skapa ett attraktivt öretagscentrum på orten. Mina egna öretag behövde mer plats och samtidigt anns det ett stort behov av en naturlig mötesplats ör öretag och verksamheter, säger Freddy Lund. En mötesplats där man kan träas och utbyta tankar och erarenheter eller bara ha trevligt tillsammans. Framtidstro och tillväxt Men att köpa hela astigheten var en stor aär och en stor utmaning. För mig kändes det som en antastisk chans att skapa något nytt och spännande, något som kunde bidra till att stärka ramtidstron och tillväxten i kommunen. Sparbanken Tanum såg Freddys styrka och drivkrat som entreprenör och såg även behovet av att skapa en attraktiv öretagsmiljö ör nätverkande där nya idéer och synergier skulle kunna växa ram. Det inns ett starkt lokalt engagemang hos medarbetarna på banken och de örstod mina tankar och såg nyttan ör öretagen och kommunen, örklarar Freddy Lund. Utan det stödet hade jag inte kunnat örverkliga idén och i dag är banken en viktig partner i utvecklingen av verksamheten. Naturligt nav I dag är Tedacthuset, som öretags centret kallas, ett naturligt nav i det lokala närings livet. Här inns kontorshotell, konerensutrymmen, lager och verksamhetslokaler samt ett toppmodernt gym. Men som sann entreprenör ser Freddy Lund stora utvecklingsmöjligheter. Just nu planerar vi ör ett caé där man ska kunna samlas över en ika eller äta en god, vällagad lunch varje dag. Anna-Lena Andresen, vd på Sparbanken Tanum, tycker att Tedacthuset är ett värdeullt tillskott: Det är en kreativ miljö som stärker sammanhållningen och ökar växtkraten hos öretagen i kommunen och är samtidigt en viktig mötesplats även ör andra. Jag går själv på gymmet och det är en perekt plats ör nätverkande. Stödet rån Sparbanken Tanum har varit ovärderligt i arbetet ör att skapa ett naturligt nav ör näringslivet i Tanumshede, säger Freddy Lund, vd på Tedacthuset. Fakta om Sparbankerna Sveriges drygt 60 Sparbanker runt om i landet är annorlunda banker med en gemensam värdegrund baserad på ett lokalt samhällsengagemang. Varje Sparbank har i sin verksamhetsidé inbyggt ett hållbart sätt att bedriva bank, till exempel genom att se till att pengarna kommer till nytta ör Sparbankens verksamhetsområde genom den lokala kreditgivningen. En Sparbank är en lokal bank till skillnad rån andra banker vilka har lokala bankkontor. Sparbankerna har inga enskilda ägare som kan kräva vinstutdelning, utan vinsten stannar kvar i sparbanken till nytta ör banken, kunderna och samhället. En Sparbank har en möjlighet att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott, kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i bankens verksamhetsområde.

18 18 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Bodil söker sammanhang och mening Tid att tänka, dags att njuta Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid har ått hundratusentals människor att undera djupare över begreppet tid och hur vi använder oss av denna högst ändliga resurs. Själv tycker Bodil Jönsson att hon har blivit ganska bra på att leva livet på sin hemvist på den skånska landsbygden, en bit utanör Lund. Det är int med samvaro, närhet och social riktion, men ör att lyssna inåt behöver jag också avskildheten, säger Bodil Jönsson, som har hittat det bästa i två världar i Dalby utanör Lund. TEXT: SVEN-E LINDBERG FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN Numera år jag ör det mesta en bra balans i livet etersom jag otast har så roligt, men ibland klarar jag det inte. Då har jag mina rutiner ör att rädda Bodil, säger hon och tillägger: Jag är oerhört beroende av natur och plats i tid och rum. Tystnad. Glest mellan människor. Mycket total ensamhet jag är nog lite semieremit innerst inne. Det är int med samvaro, närhet och social riktion, men ör att lyssna inåt behöver jag också avskildheten. Bodil Jönsson, har visserligen lämnat det akademiska livet som universitetslektor i ysik och proessor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Universitet bakom sig, men har inte några som helst planer på att sluta engagera sig i de rågor som berör henne. Och de är många. Livskvalitet Nyligen kom Bodil Jönssons sextonde bok ut, Tid ör det meningsulla, och hon är synnerligen aktiv inte bara som örattare utan även som bloggare, debattör och öreläsare runtom i landet. Själv beskriver hon det som att hon som pensionär kan hänge sig åt att söka eter sammanhang och därmed eter det meningsulla. Livskvalitet ör mig handlar om att i glädje vara upptagen av mina livsuppgiter. Det är ett citat rån den tyske ilosoen Hans-Georg Gadamer och var hans deinition av hälsa. Hälsa handlar ju deinitivt inte bara om rånvaro av sjukdom utan om att må bra, ha det bra, trivas med livet, vilket gör hälsa i dess djupaste bemärkelse i det närmaste synonymt med god livskvalitet. Ja, man kan aktiskt ha en god livskvalitet/hälsa också vid svår sjukdom eller långvarig unktionsnedsättning, vilket bekrätas i många undersökningar. Och livsuppgiter, det kan inneatta mycket. De spänner över ett brett ält och inneattar utöver lönearbetet också ett engagemang i andra människor, natur, miljö och ting samt i det immateriella: tankar, känslor och kunskap. Före sin tid För 15 år sedan skrev Bodil Jönsson tillsammans med Karin Örnjäll Den annorlunda plånboken. Ur det arbetet öddes idén till Tio tankar om tid, succéboken som hittills har sålts i drygt exemplar. Det är lite speciellt att nu kunna återvända till detta och En liten gård en sådan som gör att det inns massor av små problem och möjligheter som man måste hantera själv varje dag. Det skulle nog kunna passa mig. känna att kortets budskap ortarande håller. Min egen brottningskamp Det var stressen i arbetslivet som ledde till boken Tio tankar om tid. Och det var omställningen till ett liv som pensionär som blev utgångspunkten ör de två senaste böckerna, När horisonten lyttar sig och Tid ör det meningsulla. Det som inns i mina böcker betyder också något ör mig själv och min utveckling och talar även om min egen brottningskamp. Förstås. Bodil Jönsson har en lång och ramgångsrik bana med sin botten i den akademiska världen bakom sig. Men hon hade mycket väl kunnat tänka sig att ha valt en annan väg. Som bonde till exempel. Med en liten gård en sådan som gör att det inns massor av små problem och möjligheter som man måste hantera själv varje dag. Det skulle nog kunna passa mig. Men jag kan se så många spännande alternativ. Det kunde också ha varit int att bli katt katter är ota makalöst duktiga på att njuta av livet. Bodil Jönsson Bakgrund: Född 1942 och uppvuxen på den halländska landsbygden. Bor: I Dalby en bit utanör Lund. Yrkesliv: Universitetslektor i ysik, proessor i rehabiliteringsteknik, ysikexpert i TVprogrammet Fråga Lund, örattare till 16 böcker, bland dem storsäljaren Tio tankar om tid, öreläsare, debattör, bloggare med mera. Aktuell med: Boken Tid ör det meningsulla och bloggen De punkterar myter om landsbygden Landsbygden urholkas av utlyttning till storstadsområdena. Tjejerna drar killarna blir kvar. Den internationella migrationen till landsbygden utgörs rämst av lyktingar och är ett problem. Tre sanningar om utvecklingen på den svenska landsbygden eller bara myter? Forskarna Gunnel Forsberg, Mats Lundmark och Susanne Stenbacka har i rapporten Demograiska myter (PWC 2012) studerat några av våra vanligaste öreställningar om lands bygden och ann att de i hög grad är just myter. Vi möts av många öreställningar och uppattningar om utvecklingen på landsbygden och om hur land och stad örhåller sig till varandra, men väldigt å av dessa öreställningar grundar sig på akta, säger Mats Lundmark, proessor vid Institutionen ör humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Därör kändes det angeläget att örsöka nyansera bilden av landsbygden och hur den utvecklas. Åt båda hållen Resultatet blev en tvärvetenskaplig rapport där orskare rån tre olika områden och tre olika universitet närmade sig några av våra vanligaste myter om landsbygden. Det visade sig exempelvis att bilden av den krackelerade landsbygden, där de yngre söker sig till storstäderna visserligen är en stark trend men att det också inns trender som pekar åt andra hållet med en relativt hög andel landsbygdskommuner som aktiskt växer, inte krymper, säger Mats Lundmark. Killarna tjänar mer Bilden av att de unga kvinnorna lämnar landsbygden ör storstäderna i högre grad än unga män kan också irågasättas, menar Mats Lundmark. Vi studerade unga mäns och kvinnors utlyttnings- och utbildningsbeteende i Bergslagens industriorter. Köns skillnaden i utlyttning visade sig vara marginell om man ser över en längre period. Och killarna som stannade kvar tjänade i snitt mer än tjejer som lyttade. Samtidigt kunde vi se att många av tjejerna valde att lytta till närliggande kommuner, inte nödvändigtvis till storstäderna. Inte bara l yktingar När det gäller den internationella migrationen till landsbygden så består den av mer än nyanlända lyktingar. Rapporten visar på ytterligare tre olika typer. Det är invandrare som har en partner som bor på landet, livsstilsinvandring såsom holländska småöretagare och lantbrukare samt personer med kompetens inom bristyrken som läkare, tandläkare och veterinärer.

19 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 19 redag 22 kl 9-17 lördag 23 kl 9-17 PREMIÄRERBJUDANDE FRI ENTRÉ vi producerar shower, mässor konerenser & oretags evenemang EVENT AB Göteborg Lidköping Välkommen till premiären av Skaraborgs egna lantbruk, skog och entreprenadmässa! MILJÖ Mer än 60 utställare - Utställande öretag Agronola AKRON- maskiner Anticimex ATV Sweden AB Axima Bala Agri Baxi Big Dutchman Blys VIP BM Agri AB Brandskyddsöreningen CBE System Cervera Dina Försäkringar Entreprenadaktuellt Testing Sweden AB Euromasters GJ Maskiner Green Tech Park Skara Gunnars Maskiner Handheld Hovby Rör Hushållningssällskapet Skaraborg Hüllert Maskin Hålltorp Säteri Maskin Härene Bil Inges Bil AB Iridion Data AB JOSAB Kan Energi Kellri KL Maskin KRS Trading Kvänum Energi AB Lantmännen Lantbruk Lantmännen Maskin Larv Cement AB Leksaksaären Lidköpings Kommun Lidköpings Skogstjänst AB Lidpol LRF konsult AB MLB Service Motivera Utbildning Naturbruksgymnasiet Nossebro Energi OFAB trädgård Randex Ragn-Sells Rotage Agri AB Rotpostmäklarna Rydéns SAC Sverige Scandinavian Seed SH Marin Sibro bolaget Skara Lammslakteri Skaraborgs Trädgårdsmaskin Skogma Stig Johansson Maskin AB Sparbanken Lidköping Sundins Skogsplantor Svenska Foder The Phone House Tornum Varaslättens Lagerhus Väner-tekno Krall Event erbjuder en helhetslösning, dvs initierar, producerar samt marknadsör evenemang utöver det vanliga. Vi skräddarsyr alla event oavsett om det gäller mässor, konerenser eller öretagsevenemang. För att lyckas arbetar vi i en nära relation med kunden och med de bästa i branschen inom varje segment. Vår kompetens är gedigen och spänner sig över hela evenemangsbranschen. Hos oss är inget projekt ör litet eller ör stort alla är välkomna! SVERIGES ENSKILDA VÄGAR LANDSBYGDENS BLODOMLOPP! Sveriges enskilda vägar är själva grunden ör att vi har en landsbygd med ett Landsbygdsprogram över huvud taget! Utan ett väl ungerande småskaligt vägnät inns ingen landsbygd. Dessa vägar har ett värde på mer än 150 miljarder kronor och utgör blodomloppet ör landet utanör våra tätorter (ibland inom). Riksörbundet Enskilda Vägar, REV, ör en ständig kamp ör höjda anslag till de enskilda vägarna och mindre byråkrati rån myndigheternas sida. Den enskilda väghållningen vilar ännu idag på urgammalt sätt att driva väg. Vårt starkaste vapen har alltid varit det personliga engagemanget, närheten och lokalkännedomen. Dessutom visar statens utredningar att den tjänar grova pengar på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar till lägre kostnader. KAN BOMMAS IGEN En järdedel av de enskilda vägarna år statliga bidrag ör att hållas öppna ör allmänheten. Några kommuner stöttar också. Anslagen är mycket lägre än vad de statliga och kommunala vägarna kostar mellanskillnaden betalas av de boende längs vägen. Vägarna till badsjön, ritidshuset och svampskogen slits allt hårdare av ett växande rilutsliv och turism. Många öreningar tvingas att ta alltmer pengar ur egna ickor. Det kan leda till att de tvingas bomma igen sina vägar ör allmänheten ör att minska kostnaderna. MOT BYRÅKRATI Riksörbundet Enskilda Vägar, REV, är en modern olkrörelse med medlemsorganisationer, representerande en halv miljon astigheter och enda organisation ör de enskilda väghållarna. Vi ör en ständig kamp ör ökade resurser och bättre stöd till de enskilda vägarna och ör mindre byråkrati vad gäller agerandet rån myndigheternas sida. Vi måste hela tiden anpassa och utveckla vår kompetens ör att klara servicen till medlemmarna inom upphandling, juridik, teknik, inansiella rågor, lantmäteri m.m. REV bevakar övergripande rågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till örhandlingar och ramställningar när så behövs. REV är även remissinstans i rågor som rör den enskilda väghållningen. Servicen till medlemmarna består av råd och anvisningar i juridiska, väg-, lantmäteri- och miljötekniska rågor, kurser, biträde vid tvister och örhandlingar samt mycket annat. Riksörbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37, Stockholm teleon: , e-post:

20 20 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Prisbelönt satsning på djurvård Veterinärer med okus på service Distriksveterinärerna i Hede bidrar till landsbygdsutveckling genom att bredda servicen till boende och besökare. Med sin innovationsglädje är personalen en del av att regionen lever och i den nya lokalen i det gamla polishuset kan verksamheten ortsätta att utvecklas. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: DISTRIKTSVETERINÄRERNA I HEDE I takt med att antalet livsmedelsproducerande djur minskar i Härjedalen, jobbar distriktsveterinärerna i Hede på att bredda och örbättra servicen ör såväl boasta som tillresta. Funäsdalen med sina många jällstugor lockar turister rån hela landet och många kommer hit under jaktsäsongen. Vi har många kunder som planerar in sina veterinärbesök till semestern ör att de är nöjda med vår service och gärna vill komma till oss med sina djur, säger Marte Svedjesten, klinikche. Marte Svedjesten, klinikche på distrikts veterinärerna i Hede Och det är jakthundarna som utgör den största kundgruppen ör veterinärerna i Hede. De lesta kommer ör att å sina hundar kontrollerade både öre och eter jaktsäsongen. Man vill se att de är i god orm innan jakten i och med att den är en stor ysisk pårestning ör hundarna. Under jakten kan rakturer eller andra skador uppstå och då tar vi örstås hand om det. Förebyggande vård möter kundernas behov Marte Svedjesten poängterar att distriktsveterinärerna bedriver serviceverksamhet, och personalen är lyhörd ör vad kunderna eterrågar. De okuserar på att möta behoven i regionen både ör djuren i lantbruket och ör övriga djur. Vi tänker mycket kring örebyggande vård. Vi vill också kunna hjälpa till om våra kunder vill ha utbildning, exempelvis inom utodring, träning och tandhälsa. Under våren kommer vi därör att planera in inormationsträar där vi vill okusera på just detta. När polisen lyttade rån Hede tog distriktsveterinärerna tillället i akt att lytta till större lokaler. Nu har vi ett bättre laboratorium och en egen räsch operationssal, vilket också gör att vi kan hjälpa ler. Belönade av kommunen Nya bestämmelser som gör att djursjukvårdare ska legitimeras innebär också att mottagningens djurvårdare kommer att kunna jobba mer självständigt och ta hand om till exempel drop in-vaccinationer. Vi har många kunder som planerar in sina veterinärbesök till semestern ör att de är nöjda med vår service och gärna vill komma till oss med sina djur. Från hästar till jakthundar. Distriktsveterinärerna i Hede satsar på god service ör alla. Här Matti Ohlsén, Camilla Bringsaas Ohlsén, Anna Persson, Helén Forsgren och Samuel Jakobsson. Distriktsveterinärerna är högt uppskattade i Hede de ick exempelvis pris av kommunen ör sin satsning och när verksamheten hade öppet hus i de nya lokalerna var uppslutningen stor. Det här är ett jätteroligt jobb och vi trivs verkligen. Vi örsöker utveckla oss på bred ront. Det är härligt att kunna hjälpa djuren och å så in kontakt med djurens ägare. I Norrland inns ramtidens primärvård Hur erbjuder man god primärvård i en kommun där avstånden kan vara upp till 25 mil? I Storuman och Vilhelmina har Landstinget i Väster botten satsat på att utveckla den traditionella sjukstugan till ett glesbygdsmedicinskt centrum, med modernast tänkbara utrustning ör såväl diagnostisering som behandling. Dessutom inns direktkoppling till lokala obemannade, men välutrustade mottagningsrum ute i de mer avlägsna byarna. Är man, som jag, ensam doktor i ett område som är lika stort som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans, så gäller det att hitta smarta och eektiva lösningar ör att kunna erbjuda bra vård, säger Peter Berggren, distriktsläkare och ansvarig ör Glesbygds medicinskt centrum i Storuman. Vård på distans I lokalsamhället Slussors, sex mil rån Storuman, inns exempelvis ett mottagningsrum med all tänkbar utrustning ör att patienten själv med handledning på distans ska kunna ta allt rån blodtryck och blodprov till enklare EKG. Det innebär att patienten slipper resa de sex milen och att jag som läkare väldigt snabbt kan göra mig tillgänglig, vilket ger ökad trygghet och bättre säkerhet ör patienten. Den modell som har byggts upp i Västerbotten bygger på användning av bästa tänkbara teknik och bästa tillgängliga kompetens. Ställer höga krav Foto: Region Västerbotten. Som glesbygdsläkare ställs du ota Peter Berggren ser stora ensam inör svåra möjligheter med primärvård avgöranden och det på distans. ställer höga krav på kompetens. Därör har vi lyckats å igång en specialistinriktning mot glesbygdsmedicin vid läkarutbildningen i Umeå och det är viktigt här i glesbygden ska de allra bästa allmänläkarna jobba. Glesbygdsmedicinskt centrum har inneburit ett lyt ör sjukvården i Västerbottens inland, men kan på sikt också bli en viktig exportkompetens, menar Peter Berggren. Det inns många ställen runt om i världen där beolkningen är extremt utspridd. Vi har exempelvis hat studiebesök rån Indonesien, som består av drygt svårtillgängliga öar. Samtidigt har vi idag, med en snabbt åldrande beolkning i hela Europa, en unik kompetens här uppe som kan användas på många andra platser i ramtiden. Över 1400 bygdegårdar samlingslokaler ör alla! För glädje, demokrati, delaktighet och social samvaro Är ota navet i byn och bygden Här inns mötesplatser ör öreningar och privatpersoner Plats ör musik, teater, dans, konst, bio, pingis, studiecirklar, marknader och ester Bli vän med oss på acebook!

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: LGN-Allack

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Matglädje. för både elever och seniorer

Matglädje. för både elever och seniorer Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra.

Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra. Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra. 1 Leadermetoden kopplar den lokala kunskapen och erfarenheten med samhällets målsättningar. 2 Leader stöd till landsbygdsutveckling Har du en projektidé?

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Minskad överproduktion i storköken Projektet handlar om att höja kompetensen inom storkök. Målet är att upprätta en struktur för kunskapsöverföring

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Följ med på en spännande resa!

Följ med på en spännande resa! Följ med på en spännande resa! » Idag är vi en av Sveriges största teknikkonsulter inom el- och säkerhetsområdet. En utveckling som inte hade varit möjlig utan våra engagerade och kompetenta medarbetare.

Läs mer

Goda exempel och inspiration från landsbygdsprojekt och aktiviteter

Goda exempel och inspiration från landsbygdsprojekt och aktiviteter R E S U R S C E N T R A F Ö R K V I N N O R I S V E R I G E Goda exempel och inspiration från landsbygdsprojekt och aktiviteter September 2012 www.winnet.se Quadruple Helix Central Baltic Quadruple är

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Sörmlands Matkluster Journalnummer: 2008-1302 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök. Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök Presentation från Landsbygdsnätverket 2014 Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande 1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer