Välkommen till landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till landsbygden"

Transkript

1

2 2 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Kreativitet, modern teknik och livskvalitet Välkommen till landsbygden Foto: Linda Rydkvist, Oloströms kommun. Jordbruksverket landsbygdssäkrar verksamheten Jordbruksverket tar nya steg ör att stärka landsbygden. Från och med den örsta januari 2013 landsbygdssäkrar Jordbruksverket alla ärenden som beslutas av generaldirektören. Att landsbygdssäkra innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till landsbygdens örutsättningar i sin verksamhet. Jordbruksverkets modell ör landsbygdssäkring används till exempel vid olika typer av utredningar, analyser och vid svar på remisser. Landsbygdssäkringen är en viktig del av vår vision att stärka den gröna sektorn ör ett hållbart samhälle, säger Lei Denneberg, Jordbruksverkets generaldirektör. Landsbygdssäkring är en relativt ny öreteelse i Sverige, men något som blir allt vanligare på både lokal och regional nivå. Regeringen arbetar sedan två år tillbaka med landsbygdssäkring med hjälp av Flataklocks modellen. Länsstyrelserna ör attraktiva landsbygder Landsbygderna utgör huvuddelen av Sveriges yta. Här inns tillgångarna och här produceras en stor del av Sveriges utveckling. Länsstyrelsernas uppdrag är att arbeta ör en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en god arbets marknad samt ett gott liv ör invånarna i hela landet. Kort sagt arbetar länsstyrelserna ör en hållbar utveckling - på landsbygden och i staden. Arbetet omattar många olika områden, såsom integration, samhällsplanering, bostäder, klimat och energi, naturvård, rovdjursörvaltning, kulturmiljö, lantbruk, miljömål, djurskydd och att på olika sätt stötta öretagsutveckling. Att bygga ut bredband är just nu ett av länsstyrelsernas nyckelområden, bland annat ör att öka tryggheten ör äldre och ör att stimulera öretagande på landsbygden. Verktygen ör länsstyrelsernas arbete består av alltirån att tillöra resurser ör att stötta utveckling till samverkan och dialog med kommuner och andra intressenter ör en hållbar samhällsplanering och ör möjligheten att behålla kommersiell service. Landsbygdens attraktionskrat måste vara hög, det är en örutsättning ör hela landets utveckling. Helt vanligt och alldeles normalt, samtidigt något helt annorlunda och unikt. Så kan livet på landet vara. Dessutom håller det på att bli hög status att bo på landet. Bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Det konstaterar universitetslektorn Soi a Ulver som orskar om konsumentkultur. Många drömmer om ett liv på landet och hon pratar till och med om en nygrön våg. I den här bilagan vill vi med olika berättelser visa hur landsbygden ser ut idag. Här i nns kreativitet, modern teknik, miljötänk och livs kvalitet. Susanne Demåne har i det blekingska Edestad unnit en plats som ger henne det utrymme hon behöver ör sin kreativitet och sitt konstnärskap. Barnen i Kyrkhult har med sin initiativkrat gjort byns badplats till en attraktiv mötesplats. Ellinor Eineren har blivit utsedd till ramtidens innovatör genom att visa på möjligheterna med värmekamerateknik i mjölkladugården. Familjen Oredsson på Skea gård är en del av ramtidens gröna öretagande. De producerar ekologisk mat och biogas genom att använda naturens resurser på ett smart sätt. Gemensamt är att de alla har valt landsbygden. Christel Gustasson, landsbygdsstrateg, Jordbruksverket Vill du veta mer? Vill du läsa mer om olika möjligheter på landsbygden hittar du både kunskap och inspiration på Jordbruksverkets och Landsbygdsnätverkets webbplatser. Vill du ha goda matnyheter hittar du det på Matlandets webbplats, Satsningar i städer är bra ör hela landet, på samma sätt som att satsningar i landsbygder är bra ör hela landet. Jordbruksverket är en bland många aktörer som tillsammans jobbar ör en hållbar landsbygdsutveckling. En utveckling som möjliggör livskvalitet och det goda livet. I detta ligger landsbygdens leveranser av bra mat och örnybar energi, jobb och en meningsull sysselsättning. Vi vill i den här bilagan visa landsbygdernas krat och potential. Trevlig läsning! Lei Denneberg, generaldirektör, Jordbruksverket Du kan också ölja Jordbruksverket i sociala medier. På bloggen Se landet kan du läsa inlägg rån Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustasson. Vi inns även på acebook och twitter. selandet.wordpress.com En bilaga rån Jordbruksverket Frågor om innehållet besvaras av: Magnus Nordgren, Landsbygdsutvecklingsenheten makes you visible Projektledare: Rickard Moritz, Annonser: Anci Syrén, Göran Syrén, vxl Stålg Uppsala Textansvarig: Graisk orm: Omslagsbild: Repro: Tryck: Sven-E Lindberg Malin Gunnarsson Linda Rydkvist, Oloströms kommun JMS DNEX, Daily Print och MittMedia Print

3 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 3 Hela denna sida är en annons rån Länsstyrelsen Värmland I expressart mot ibermålet Att Telia stängde ner den asta teleonin i Årjängs kommun blev startskottet. Nu växer iberöreningarna som svampar ur jorden över hela Värmland. Kommunerna möter upp med utbyggt stamnät, länsstyrelsen inormerar och ördelar bidrag, Region Värmland har nyligen beslutat anslå 50 miljoner kronor under em år. Uppkopplingen av Värmland går som på räls. Utan kanaler i marken, inget bredband. Och utan bredband, inget liv på landsbygden. Hela Sverige ska digitaliseras och Värmland är på god väg mot det nationella målet att 90 procent av beolkningen ska vara uppkopplade år Med den art vi håller är chanserna mycket goda att vi är där i tid, konstaterar Åsa Melander som är ansvarig handläggare av bredbandsrågor på Länsstyrelsen Värmland. Hösten 2010, då EU-märkta återhämtningspengar eter inanskrisen landade hos länsstyrelsen, ick hon en ny utmaning på jobbet. Verkligen! Var börjar man? Hur ser tekniken ut, hur stora är behoven? Är olk beredda att engagera sig ör att gräva ned rören och vilka kommersiella aktörer vill ta hand om driten? Alla och ingen, visade det sig. Värm länningarna var beredda att greppa spaden men de kommersiella aktörerna var nödbedda: å såg någon vinst i aären. Dock anns det viss kunskap i länet; Säle kommun hade varit tidigt ute och kunde tjäna som exempel, det nationella Fiber till byn-konceptet var också känt. Så med trevande start rullade utvecklingen igång och går nu i expressart. 25 iberöreningar har ått totalt 35 miljoner kronor, tio öreningar har ansökningar inne motsvarande 15 miljoner. Bara i Karlstad kommun är ytterligare ett 20-tal öreningar under bildande. Föreningarna kan å stöd med upp till 50 procent av kanalisations kostnaden. Att kanalisera sin bygd innebär ett oantligt arbete, många privatpersoner gör hundratals arbetstimmar ideellt. Samtidigt vittnar de om att det åstadkommer en enorm sammanhållning i trakten, säger Åsa. Hon gläds åt att merparten av Värmlands 16 kommuner nu bygger ut sitt stamnät ör att möta upp iberöreningarnas nät och att ett lertal har särskilt anställda iberlotsar. Kommunernas engagemang spelar väldigt stor roll, understryker hon. Region Värmland gör en bredbandsstrategi och har beslutat att satsa tio miljoner kronor per år i em år ör att digitalisera hela länet. Det ser riktigt ljust ut. Samarbetet rullar också allt bättre. Vi har en gemensam samverkans grupp och har i princip ördelat ansvaret: regionen tar hand om kommunerna, vi iberöreningarna. Vi håller regelbundna inormationsmöten och våra tre Leaderområden är också djupt engagerade. Det är ota där öreningsarbetet börjar. Värmland bygger vass vandringsdestination Vandring är världens största naturbaserade rilutsaktivitet. Miljoner vandrare omsätter oantliga pengar som skapar jobb och ger inkomster till öretag och samhälle. Sverige har legat på eterkälken men nu har Värmland seglat upp som nationell örebild. Det var osäkert hur många och långa de var. Var de anns, vem som hade ansvaret, om de var igenvuxna eller välskötta. Kort sagt, oreda rådde. Men Värmland har tagit tag i sina vandringsleder och nu pågår ett omattande arbete med att rensa och rusta: rensa upp i den härva leder som går kors och tvärs i länet samt rusta upp och tydligt marknadsöra ett antal av dem. Ambitionen är att i örsta hand å ram ett 20-tal dagsvandringar på mellan 4 och 18 kilometer ördelade över hela länet. Kring dem skapar vi ett tydligt regelverk med juridiskt hållbara avtal gällande skötsel, sträckning och ansvar. Det örklarar Ylva Gustasson, projektledare ör Vandringsturism i Värmland som Hushållningssällskapet drivit sedan Idag inns den ideella öreningen Värmlands leder med ett 30-tal medlemmar; kommuner, turistöretag och öreningar som är ledansvariga ör de naturpromenader som successivt märks ut och kvalitetssäkras. För dagen har vi två klara leder och ytterligare ett 10-tal är på gång, örklarar Ylva. För att bli kvalitetsmärkta måste de uppylla öreningens kriterier och ha alla avtal på plats. Att å till ett entydigt regelverk har varit en utmaning. Men nu har vi ett nyttjanderätts avtal som reglerar örhållandet mellan led ansvarig och markägare, en gruppörsäkring ör lederna och även avtal mellan ledansvariga och öreningen Värmlands leder, säger Ylva. Därigenom är Värmland örst i landet med samordning och kvalitetssäkring av vandringsleder över hela länet. Kvalitetsmärkningen gagnar naturligtvis även turisterna; det blir tydlig inormation på lera språk med gemensamma symboler och angiven svårighetsgrad. När vi underar över vilka leder vi ska arbeta med så örsöker vi välja sådana i vars närhet det redan inns turistöretag, restauranger, ornlämningar eller andra attraktioner. Då kan de tjäna pengar på att erbjuda service till vandrarna. I Skottland kommer till exempel 20 procent av den totala turismomsättningen rån vandringsturismen. Arbetet i Värmland har blivit en nationell örebild som väcker intresse. Jag år ota rågor och blir inbjuden att komma och berätta vad vi gör, konstaterar Ylva. Alltler börjar örstå vilken guldgruva vandringsturismen kan bli ör hela Sverige, om vi hanterar det rätt! Grön Arena står modell ör Sverige Grön Arena rån Värmland ska stå modell ör hela landet. Att låta personer med behov av särskilt stöd tillbringa sina dagar på en lantgård med djur, har visat sig så lyckat att Jordbruksverket anslagit yra miljoner kronor ör att sprida metoden i Sverige. Resultatet blir ler jobb på landsbygden och mer välmående deltagare. Åtta Hushållningssällskap ingår i projektet som löper och ska inrikta sig på social omsorg, skol- och ritidsverksamhet samt arbetsträning och rehabilitering. Vi ska utbilda bägge parter. Kommunerna i vilken nytta grön omsorg gör ör individen; gårdarna i hur man örpackar, prissätter och kvalitetssäkrar sina tjänster, örklarar Tonie Estegård Svahn som utarbetat konceptet Grön Arena i Värmland. Idén hämtades 2006 rån Norge där Inn pa tunet sysselsätter över 900 gårdar.

4 4 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Ellinor Eineren har tagit innovationskraten in i kostallet. Men hon är inte ensam. Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket. Jag är bara en i mängden av kompetenta och dritiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden, säger Ellinor Eineren. Innovation och utveckling Ellinor en modern superinnovatör i kostallet Ellinor Eineren är entreprenören och innovatören som gick rån Linköpings universitet rakt ut i kostallet och utvecklade en teknik som kan spara miljoner åt landets mjölkproducenter. Det är ett riktigt drömjobb att å utveckla ny teknik i en sektor som är ny och spännande ör mig. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: PIA MOLIN, CORREN Ellinor Eineren är bara 27 år men har redan gjort en hisnande resa som vd på öretaget Agricam. Hon har bland annat blivit utsedd till ramtidens innovatör och väckt stor uppmärk samhet ör sitt arbete med att utveckla ett system som kan bidra till att på ett tidigt stadium upptäcka juverinlammation, mastit, som är ett stort problem inom Det är ett riktigt drömjobb mjölkproduktionen. Att Ellinor Eineren skulle hamna i lantbruket var dock allt annat än självklart. Hon läste industriell ekonomi vid Linköpings universitet och skulle i samband med sitt examensarbete ta ram aärsplaner ör två olika öretag, ett som sysslade med värmekameror och ett som är verksamt i de gröna näringarna. Teknikintensiv näring Hon slogs av hur mycket teknik som inns i dagens lantbruk men också av att det ortarande inns områden med potential att utveckla ny teknik och nya aärsmöjligheter. Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket och på det viset är jag bara en i mängden av kompetenta och dritiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden, säger Ellinor Eineren. Men ibland kan det också vara en ördel att kunna se på en verksamhet med nya ögon Ellinor tog med sig erarenheterna rån värmekameraöretaget in i kostallet. Resultatet, ett system baserat på en värmekamera som kan upptäcka en temperaturhöjning i juvret hos kor, har mötts med stort intresse. Omtanke om djuren i okus Sedan ett halvår reser Ellinor landet runt ör att presentera Agricams värmekamerasystem. Det är en intensiv men rolig period av mitt liv och det känns bra att kunna visa upp en lösning som både ger en ekonomisk nytta ör mjölkproducenterna och som kan örebygga lidande och smärta hos korna, säger Ellinor Eineren. Här står omtanke om djuren i centrum. Djuren mår bättre, antibiotikaanvändningen kan minskas och besparingarna ör producenterna blir betydande på sikt. Här har vi på ett väldigt bra sätt visat på en möjlighet inom lantbruket och vi kan se att arbetet ger resultat. Det känns bra. Fler användningsområden Det ina med Ellinor Einerens lösning är att den är tekniskt avancerad, men samtidigt enkel att använda. Lantbrukaren kan själv hantera systemet och vidta de åtgärder som behövs och på så vis örhindra utbrott av mastit. Som innovatör och entreprenör ser Ellinor Eineren stora möjligheter att utveckla systemet ör användning även i andra sammanhang, exempelvis ör att upptäcka nerv- och muskelskador hos djur. Det är en spännande utvecklingsmöjlighet, men just nu är okus inriktat på att å ut den här produkten på såväl den svenska som den internationella marknaden Från uthyrning av år till boxning och opera Häljegård var med när intresset ör lokalproducerat kött satte art. I dag är gården ett av Umeås mest kända varumärken Med ett 20-tal olika verksamheter visar de hur ett traditionellt lantbruk kan utvecklas. Bara antasin sätter gränser i en sann entreprenörssjäl och på Häljegård, som drivs av Kristina och Erik Johansson sedan 1999, har de i dag en mängd olika produkter och aktiviteter. En verksamhet som möts av stor uppskattning är uthyrningen av betande år till kommunen och till privata astighetsbolag ör att hålla sly i schack, säger Erik Johansson. I dag är intresset ör lokalproducerad mat stort och Häljegård är en del av den utvecklingen. Erik och Kristina säljer sitt kött till såväl konsumenter som till storkök. Vi har tagit ram en egen lammburgare som är mycket populär och säljs bland annat till olika restauranger, säger Erik Johansson. Vi hoppas att köttproduktionen i Sverige kan öka etersom det skulle leda till att en större andel av det kött vi äter produceras på ett klimatsmart sätt. Det bidrar också till att vi kan behålla ett öppet och vackert landskap. Uppinningsrikedomen är stor på Häljegård och inget tycks vara omöjligt ör Erik och Kristina. Besökare kan exempelvis å träna boxning mot tidigare elitboxaren Erik. Och under kulturåret 2014 kommer det att arrangeras operaöreställningar på gården i århuset! Vi underar hela tiden på hur vi kan gå vidare och utvecklas ännu mer, säger Erik Johansson blir det opera hos Kristina och Erik Johansson på Häljegård i århuset!

5 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 5 är jorden odlingsbar jord Skogen rymmer massor av nya aärsmöjligheter, säger Annika Collén, som bor i Umeå, men har sin skog i Vilhelmina. Annika ser nya möjligheter i skogen Annika Collén i Umeå är skogsägare - och en verklig mång sysslare. Som innovatör, entreprenör och träslöjdare ser hon mängder av nya möjligheter i skogen. Jag skulle helst vilja göra allt jag kommer på själv, men jag delar gärna med mig av mina idéer. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: ANNIKA COLLÉN För en skogsägare och ensamöretagare gäller det att alltid ligga steget öre och se de möjligheter som inns att bredda och utveckla verksamheten. För Annika Colléns del råder det knappast brist på vare sig idéer eller vilja. Allra starkast klappar hennes hjärta ör projekt som rämjar ekologisk hållbarhet. Jag är optimist och ser mängder av aärsmöjlig heter inom skogsbruket här i regionen Marken och vattnet är det som kommer att bli värdeullt i ramtiden, så det gäller att ta vara på det vi har, säger hon. Känslan ör skogen är djupt rotad. Redan som tioåring ick Annika Collén ölja med sin pappa och hjälpa till med röjning och plantering och det var där intresset ör skog och mark grundlades. Sann entreprenör Annika Collén äger hektar skogsmark i Vilhelmina där det växer gran, tall och björk. Som en sann entreprenör sköter hon inte bara sin skog, utan arbetar också litigt med nätverkande, såväl lokalt och regionalt som internationellt. Det är viktigt i allt entreprenörskap att komma in i branschen och hålla sig á jour med utvecklingen. Och att man hittar orum där man kan dela sitt intresse med andra, säger Annika Collén. Visst är man ensam under själva arbetstillället, men inom våra nätverk arrangerar vi kurser, utställningar och möten där vi träas ör att dela erarenheter. Det betyder mycket. Konjunkturläget slår tut även mot skogsägare, men Annika Collén ser ändå positivt på de möjligheter som inns i skogsbruket. Annika Collén, skogsbrukare. Det gäller att vända motgångar till ramgång och här är projektet Vilhelmina Model Forest (VMF) ett antastiskt exempel på hur olika intressegrupper kan arbeta ram örslag tillsammans, där sociala, kulturella och ekonomiska behov kombineras med ekologisk hållbarhet i skogen. Inom projektet diskuterar deltagarna hur skogen kan användas som resurs ör jakt, skogsbruk, turism och rekreation. Projektet gagnar personer rån orten som på det här sättet kan utveckla skogsbruket genom olika ormer av samverkan. Ser nya aärsmöjligheter Sågverket i Vilhelmina ska läggas ner. Det är ett hårt slag ör många, men även här ser Annika Collén möjligheter i Västerbottens rika natur. Jag är optimist och ser mängder av aärsmöjligheter inom skogsbruket här i regionen. Vi har goda örutsättningar ör bland annat textiltillverkning, tillverkning av biobränsle och grönt kol, ormsprutning av trä och torkning av bär och svamp. ramtidens utmaningar Bayer 150 år! Genom 150 år av orskning och utveckling har Bayer arbetat ör en örbättrad levnadsstandard och en stabilare livsmedelsörsörjning i världen. Nya innovationer har bidragit till ekonomisk tillväxt och ett bättre välstånd. I vårt dagliga utvecklingsarbete strävar vi eter långsiktiga och hållbara lösningar ör eektiv samt säker livsmedelsproduktion världen över. Fler människor, mer mat som ska ha något att äta varje dag. Det innebär att världens produktion av livsmedel behöver öka med 60 % de kommande 37 åren. År livsmedelsproduktionen med 60 % krävs det att vi eektiviserar våra odlingsmetoder inom jordbruket. Europa importerar livsmedel mark konkurrerar om den odlingsbara arealen. Utöver det påverkar mer regn än normalt örsvårar ör lantbrukare över hela världen. Det stigande behovet av livsmedel kan kännas avlägset ör en svensk konsument. Men redan idag importeras stora mängder livsmedel till Europa. Så mycket som 35 miljoner hektar mark utanör Europa tas i anspråk bara ör att upprätthålla den levnadsstandard vi har idag. Denna odlingsareal motsvarar hela Tysklands yta. Om skördarna rån importbehovet med 5 miljoner hektar. Med Sveriges gynnsamma örhållande ör livsmedelsproduktion gäller det att vi utnyttjar potentialen av vår åkermark. Minskar vi däre- långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vi även i ramtiden har en eektiv och stabil svensk Visste du att det inns närmare skogsägare i Sverige? 38 procent av dem är kvinnor.

6 6 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Engagemang som utvecklar landsbygden Grön omsorg ger dubbel nytta Grön omsorg använder de positiva eekter som djur och natur har på människor. Det handlar om en omsorgsverksamhet som ger meningsull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö ör människor med särskilda behov. TEXT: CAROLINE FISCHER FOTO: MATS BERGENBRINK Allt ler lantbrukare väljer att utveckla sina öretag genom att erbjuda Grön omsorg och intresset är stort. Det här är en verksamhet som skapar positiv utveckling på landsbygden och som ger en nytta i alla led. Högby gård är en av drygt 100 gårdar som erbjuder Grön omsorg idag. Verksamheten har utvecklats rån det traditionella jordbrukets arbetssätt och skapar meningsull sysselsättning ör människor med psykiska eller ysiska unktionsnedsättningar. Motala kommun hyr delar av gården, som ungerar som en entreprenad, med lantbrukaren Thomas Säström som arbetsledare. Bra komplement Kommunerna, som idag är den största kundgruppen, ser en ördel i att komplettera dagens omsorg med gröna alternativ. Målet med Grön omsorg, som med all daglig verksamhet, är att sysselsättning på gården ska kunna leda vidare till ett lönearbete. Man tar till vara människors kompetens och intressen. Bara det att man år vårda i stället ör att vårdas ger ökat självörtroende och en känsla av delaktighet, säger Thomas. Bättre livskvalitet Många av deltagarna som kommer till gården har inte hat arbetsliknande sysselsättning tidigare och Thomas Säström beskriver hur människor utvecklas och hur deras livskvalitet ökar i kontakten med djur och natur. Allmänysiken ökar dramatiskt på kort tid i och med att de lesta går rån stillasittande passivitet till att aktivt röra sig i skog och mark. Bara det att man år vårda i stället ör att bli vårdad ger ökat självörtroende och en känsla av delaktighet. Thomas berättar om en man som tidigare vid ett lertal tillällen tagits in akut ör psykoser men som mår betydligt bättre sedan han började med lättare arbetsuppgiter anpassade eter hans behov på gården. Idag ungerar han också som handledare och är en viktig Grön omsorg Målgruppen ör Grön omsorg är människor med psykiska och ysiska unktions nedsättningar, barn och ungdomar med särskilda behov och grupper med problem relaterade till missbruk. Landets kommuner, privata vårdöretag och kriminalvården är vanligtvis köpare av Grön omsorg. Avtal med arbetsörmedlingar och Försäkringskassan ör arbetslivsinriktad rehabilitering är en snabbt växande del av Grön omsorg. Det inns olika krav vad gäller tillstånd och utbildning beroende på vilken öretagsorm de som driver Grön omsorg vill använda sig av. resurs i gruppen. Det betyder mycket ör honom, men det är också en vinst ör samhället. Stort engagemang Det sociala engagemanget är något som Thomas Säström växt upp med. Det har alltid unnits plats ör människor med särskilda behov i hemmet. Tanken på att utveckla daglig verksamhet öddes ör tio år sedan och em år senare nappade kommunen på idén. Genom att arbeta med Grön omsorg breddas verksamheten på gården, men Thomas menar att det krävs en ordentlig inventering av gårdens möjligheter och det egna sociala engagemanget innan man kan ge sig in i den här typen av verksamhet. För att kunna vara en proessionell aktör måste man kunna leva upp till de regler och krav som inns, exempelvis när det gäller arbetsmiljö. Erarenheterna skapar bättre ledarskap Att driva Grön omsorg ger nya erarenheter och kunskaper tycker Thomas Säström. Genom att jag har lärt mig att inspirera andra människor och samtidigt vara lyhörd ör olika behov har jag också utvecklats till en bättre arbetsledare. Grön omsorg innebär meningsull sysselsättning i lantlig miljö ör människor med olika typer av unktionsnedsättningar. Thomas och Birgitta Säström hyr ut en del av Högby gård till kommunen som bedriver sin verksamhet här ör vårdtagarna.

7 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 7 Landsbygd på lika villkor! Företagssamverkan kring Södra Östersjön Ett ramgångsrikt öretag Daiva Saliené, en av våra success team medlemmar rån Litauen berättar hur hennes resa med Going Abroad gick till. Förra året var det bästa året ör mitt öretag Karolai (www.karoliai.com) än så länge. Jag ick många nya idéer, nya möjligheter, inormation, hjälp och stöd rån Going Abroad och mitt success team i Kretinga, Litauen. Det var också mycket stimulerande ör mig ör att skapa nya designer ör mina smycken och att prova nya tekniker och material. Med mina nya designer kom också ler kunder, inte bara rån Litauen, utan rån hela världen. Från mina success team kollegor har jag dessutom ått erbjudanden att sälja mina smycken på marknader och i deras butiker. Sedan jag gick med i Going Abroad har jag expanderat mitt öretag och nyanställt personal ör att kunna möta den ökade eterrågan ör mina produkter. Projektet Going Abroad, mitt success team och deltagarna rån andra success teams i Tyskland och Sverige har hjälpt mig att å den nödvändiga inspirationen och motivationen ör att mitt öretag ska bli än mer ramgångsrikt. Innan jag gick med i Going Abroad hade jag aldrig kunnat tänka mig att människor rån vitt skilda verksamheter och branscher kunde lära så mycket av varandra. Både kvinnor och män ska kunna bidra till och påverka landsbygdens utveckling. Det är en av utgångspunkterna när Winnet Sverige arbetar på nationell nivå ör en jämställd tillväxt i hela landet. Den röda tråden i verksamheten är samarbete i partnerskap och nätverk ör regional utveckling, både nationellt och internationellt. Vi synliggör och ökar kunskapen om vikten av kvinnors deltagande i samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. Medlemmar i Winnet Sverige är lokala och regionala resurscentra ör kvinnor. En jämn könsördelning av makt och inlytande i samhället är en utgångspunkt ör Winnet Sveriges arbete. Det betyder också lika villkor i råga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och öretagande ör kvinnor och män. Konerenser där vi samlar lokala, regionala och nationella aktörer är en metod ör att tillsammans diskutera hur en jämställd utveckling kan bli verklighet. På en konerens med okus på landsbygdsutveckling togs öljande örbättringsörslag ram ör ett mer jämställt landsbygdprogram 2014: 1. Sätt genusmål i program, implementering och uppöljning. 2. Behandla, bemöta och besluta utirån ett jämställt tillväxtperspektiv. 3. Skapa örutsättningar ör en hållbar nationell utveckling, genom att särskilt stödja närproducerade varor och tjänster. 4. Sätt krav på köns- och åldersuppdelad statistik. 5 Skapa örutsättningar ör nya aärsområden på landsbygden, exempel kan vara att odla och bereda råvaror ör textil produktion och att uppmärksamma utveckling och breddning av tjänstesektorn. 6. Mobiltäckning och bredband i hela landet. 7. Samarbete och samordning mellan Tillväxtverket och Jordbruksverket på nationell nivå. Genom att bidra med kunskap om internationell handel och erbjuda internationella nätverk ger projektet Going Abroad öretagarkvinnor möjlighet att möta de utmaningar som är örenade med att etablera sig på nya marknader. Region Skåne genom Regionalt ResursCentrum ör kvinnor i Skåne äger projektet som är ett EU-projekt inom Interreg IVA Södra Östersjön och drivs i samarbete med partners och associerade organisationer rån Sverige, Tyskland, Litauen och Polen. Idébank ör lokal utveckling Undersökningen som väckte kommunen och Ringar på vattnet år idéer att växa är exempel på avsnitt i Idébanken med inspiration ör lokal utveckling. Tio lokala resurscentra och nätverk i Skåne berättar om sina bästa tips. Rapporten inns på och Detta är ett success team Sex till åtta öretagare träas regelbundet ör att utveckla sina egna och varandras öretag. Var och en arbetar mot sina egna mål och år hjälp och ge sig själv hemläxor och sätta upp rimliga mål tränar man sig själv till att bli ramgångsrik. Part-inanced by the European Union (European Regional Development Fund) Hitta oss på Daiva Saliené Vi utvecklar idéer tillsammans! Ideella öreningar har genom konceptet Vi utvecklar idéer tillsammans! erbjudits processledning ör att utveckla sin verksamhet utirån rågan: Vad kan vi göra ör att bidra till jämställd samverkan och mobilisering på landsbygden och/eller hur kan vi lyta ram den resurs kvinnor med annan etnisk bakgrund är ör landsbygdens utveckling? Föreningarna ormulerar en uppgit utirån rågan och tar ram ett örslag till lösning att genomöra under 2013, berättar processledaren Maria Bohr Frank. FemNet Vi vill starta ett stad- och landprojekt, som sytar till att locka Malmös stadsbor att besöka Malmös landsbygd och på så sätt bidra till landsbygdens utveckling och till givande upplevelser ör besökarna. Det kan röra sig om till exempel natur, kvinnors kulturarv eller kreativa möten. Kulturmöten Med vårt projekt Kulturmöten vill vi bygga broar ör att öka örståelsen mellan människor och kulturer. Människor rån olika kulturer möts, delar erarenheter och berättelser med varandra. Genom att berätta om vår egen lokala historia, om gamla tiders invandring ökar vi örståelsen ör den invandring som sker i dag. Kulturmöten vill på så sätt bidra till en levande landsbygd och en bättre värld att leva i! KvinNet KvinNet vill utveckla en tvåvägskommunikation mellan stad och landsbygd med betoning på kvinnors öretagande genom att skapa ysiska och virtuella skyltönster i både stad och land. Solvalla bygdegård Vi vill utveckla mångalden, olika åldrar och etniska grupper ska känna sig lika välkomna till Solvalla bygdegård! Planering pågår ör egna nya kulturevenemang och ör att utöka uthyrningsverksamheten under Läs mer om de andra öreningarna som deltagit: Kreativa Klasaröd VA-KLASAR%C3%96D/ Flyinge LUC Lokalt Utvecklings Center Vi utvecklar idéer tillsammans! drivs av Regionalt ResursCentrum ör kvinnor i Skåne och Winnet Skåne. Arbetet inansieras av Tillväxtverket.

8 8 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket Annelövs boställe gynnar biologiska mångalden Hållbar växtkrat med hjälp av småkrypen Med en kombination av småländsk klurighet och respekt ör den skånska naturen driver Bengt Hellerström ett både hållbart och högeektivt lantbruk. För mig känns det naturligare att samverka med naturen än att bekämpa den och det i na är att det går att nå väldigt bra resultat med enkla åtgärder. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: GUGGE ZELANDER Är det möjligt att driva ett hållbart lantbruk som gynnar den biologiska mångalden och samtidigt vara lönsam och konkurrenskratig? Bengt Hellerström, smålänningen som driver Annelövs boställe i skånska Kävlinge sedan 20 år tillbaka, hävdar bestämt att det både är möjligt och nödvändigt. På sina 155 hektar odlar han raps, sockerbetor, konservärter och spannmål med ilosoin att skapa mesta möjliga växtkrat på naturlig väg genom att ta hjälp av allt rån småkryp till åglar. Brukar jorden varsamt Jag är absolut ingen undamentalist när det gäller kemikalier, men ju längre jag har hållit på med att odla, desto mer övertygad har jag blivit om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk som gynnar, inte utarmar, den biologiska mångalden, säger Bengt Hellerström. Ytterst handlar det ju om att jorden ska hålla också ör kommande generationer och då gäller det att bruka den varsamt. Unikt projekt När Bengt Hellerström köpte Annelövs boställe 1993 odlades huvudsakligen potatis och spannmål på gården och kemikaliehanteringen var relativt omattande. Det var ju så det var då, men jag har aldrig känt mig bekväm med att låta kemikalierna vara lösningen på alla problem, säger Bengt Hellerström. Därör började jag tidigt undera i andra banor. Men det har varit en lång resa där det inte alltid varit helt enkelt att hitta kunskap och inspiration. Med satsningen Mångald på slätten, ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen, öll alla bitar på plats ör Bengt Hellerström. Sytet med projektet är just att öka den biologiska mångalden i områden med hög jordbruksproduktion som här i Skåne. För mig har projektet inneburit att jag dels har kommit i kontakt med andra lantbrukare som är inne på samma spår, dels ått ovärderliga kunskaper och idéer rån exempelvis Hushållningssällskapets experter. Enkelt och eektivt med djur och natur Projektet Mångald på slätten inleddes 2011 och Bengt Hellerström satsade på en rad åtgärder som kunde bidra till att öka den biologiska mångalden, rån plantering av olika typer av växter som drar till sig nyttiga insekter till att skapa boplatser ör småkryp och åglar. Jag planterade bland annat lavendel och sälg i trädgården och skapade speciella biotoper vid ett av vindkratverken på gården med halmbalar, gul sötväppling och slånbär en kombination som attraherar både nyttoinsekter och åglar. Dessutom anlade han upp till 250 meter långa skalbaggsåsar i älten ör att skapa en naturlig hemvist ör jordlöpare och spindlar nyttiga insekter som ungerar som vaktposter och kan ingripa vid tidiga angrepp av bladlöss. Rikare växt- och djurliv Det låter nästan ör enkelt ör att vara sant, men det gäller ju att örstå sambanden i naturen och se till att det skapas en sund balans. Ota är det små enkla knep, som att lyta såmaskinen ett ögonblick så att det bildas osådda lärkrutor ute på älten eller att sätta upp små enkla bon ör vildbin och humlor i anslutning till älten. Insektssurret och ågelsången är kvitton på att den biologiska mångalden verkligen har stärkts och Bengt Hellerström har många idéer på hur han ska kunna å ännu bättre skördar och ett ännu rikare växt- och djurliv på gården. Jag arbetar en hel del med att plantera in olika trädslag som också bidrar till att locka insekter och åglar. Sälgen är extremt eektiv, men även mer exotiska inslag som ginkgo och kinesiskt näsduksträd/duvträd tycks ungera bra. Via projektet Mångald på slätten har Bengt Hellerström kommit i kontakt med andra intresserade odlare och det pågår ett intensivt erarenhetsutbyte. Det antastiska är ju att se att det aktiskt går att bedriva ett eektivt jordbruk på ett sätt som gynnar både miljön och plånboken och som man kan stå upp ör som stolt bonde, säger Bengt Hellerström. En student vid LTH i Lund designade ett vildstekelhotell som nu står på Annelövs boställe. Här kan vildsteklar, som är viktiga ör pollineringen, bygga bo och lägga ägg. Mångald på slätten Mångald på slätten är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen som genomörs i samverkan med Hushållningssällskapet (HIR). Sytet är att öka den biologiska mångalden i områden med intensiv jordbruks produktion som Skåne. Ett special projekt går ut på att örsöka utnyttja ytorna kring vindkratverken, som skapar svåråtkomliga öar i odlingslandskapet. 5 knep ör att öka mångalden Anlägg skalbaggsåsar på lämpliga ställen i älten. Åsarna lockar jordlöpare och spindlar som kan motverka angrepp av bladlöss. Så in blommande remsor längs ält kanterna och på svårodlade hörn och skräpmarker kring älten och spara blommande träd och buskar. För in växter som lockar nyttiga insekter. Sälg, slånbär och gul sötväppling ungerar som eektiva magneter ör pollinerare och timotej och hundäxing gillas av jordlöpare och spindlar. Sätt upp ågelholkar av olika slag och storlek. Komplettera med knippen av bamburör i dimensioner rån 3 till 13 mm där vildbin och vildsteklar kan bosätta sig och bygg speciella humlehotell genom att placera upp- och nedvända blomkrukor i rabatterna. Skapa små rutor på älten där sånglärkor och andra åglar kan lätta och landa, så kalllade lärkrutor. Genom att bevara åkerholmar och stenrösen ökas också den biologiska mångalden. Bengt Hellerström designar sina egna ågelholkar som sticker ut i ärg och orm men det är storleken på hålet som avgör vilka åglar som bosätter sig i holken. I persikoträdet har en lövsångare byggt bo och bland annat använt plastband som egentligen är till ör att binda balar. Nygrön våg mot landsbygden Trenden är ortarande stark. Unga människor på landsbygden dras mot storstäderna. Men samtidigt syns lera parallella mottrender: allt ler storstadsbor väljer av olika skäl att blicka åt andra hållet. Soia Ulver, ekonomie doktor och universitetslektor på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, orskar om konsumentkultur. Hon konstaterar i rapporten Den nygröna människan att bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Helt enkelt ör att det är på väg att bli hög status att bo på landet igen. Betyder det att vi är på väg mot en nygrön våg? Både ja och nej. Urbaniseringen är en stark, övergripande och långsiktig trend som kommer att hålla i sig. Men tittar vi på aktuell orskning och statistik så kan vi se att det aktiskt inns lera parallella trender som pekar åt andra hållet. Många i storstäderna drömmer om att bo på landet. Det har blivit status att tänka och agera grönt det är en megatrend inom konsumentkulturen. Och hur du konsumerar och var du väljer att bosätta dig är aktorer som i hög grad avgör vilken status du har i samhället. Soia Ulver, orskare vid Ekonomihögskolan i Lund, orskar om konsumentkultur. Foto: Apelöga Vilka är det då som vill lytta ut rån storstaden? Historiskt är det ramörallt av sociala skäl vi har lämnat staden ör landet, exempelvis genom att vi återvänder till vår egen eller vår partners barndomsmiljö. Och det har ramörallt varit kvinnor, äldre och barnamiljer som har valt landsbygden. Det vi nu ser är att allt ler rån en välutbildad, väletablerad medelklass, såväl barnamiljer som lite äldre med utlugna barn, också vurmar ör landsbygden. Det är en viktig grupp, etersom det historiskt alltid har varit en liten elit med hög status som gått öre när nya, större trender sätts igång. Dessutom har vi en hel generation som har vuxit upp med klimathotet och anammat en grön livsstil som lockas av att bo på landet i stället ör i storstäderna.

9 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 9 Annie brinner ör skogen och naturvård Med hjälp av pengar rån Landsbygdsprogrammet ick Annie Johansson, Skillingaryd, möjligheten att åka till Kanada ör att ytterligare bättra på sina kunskaper om naturvårdsbränning och bränders beteende. Kunskaperna använder hon nu i det egna entreprenörsöretaget. TEXT: MARIA LARSSON FOTO: VERONIKA LAX Annie Johansson bor på öräldragården Kylås med man och barn. Hon har startat ett öretag där hon specialiserat sig på naturvårdsbränning och brandbeteende med okus på skogsbränder. Brandbeteende är ett spännande ämne, menar Annie, som hållit utbildningar ör både räddningstjänst och skogsbolag. Men det är trots allt naturvårdsbränning som ligger henne varmast om hjärtat. I den egna skogen vid Kyllesjön har hon hat ett antal kurser i ämnet. Det inns inget som gör sådan nytta ör skogen som naturvårdsbränning, både vad gäller skogens tillväxt och biologisk mångald menar Annie. Annie Johanssons kunskap om hur bränder beter sig ick en rejäl skjuts i samband med tiden i Kanada. Annie ick genom Landsbygdsprogrammet stöd ör att i två omgångar delta i kurser i New Brunswick och Alberta. Det gav mig enormt mycket! Kanada ligger ljusår öre oss i Sverige när det gäller kunskap om brandbeteenden, säkerhet och risker. Jag knöt dessutom viktiga kontakter med lera olika personer. Annie örbereder också naturvårdsbränning på ett område i den egna skogen. Förutom att jag gör det ör nyttan i min egen skog, så blir det ett bra ställe att visa upp i samband med utbildningarna. I Landsbygdsprogrammet inns tre stöd med särskild bäring på skog: Kompetensutveckling ör ett hållbart skogsbruk, Öka arealen ädellövskog och Bevara och utveckla skogens mångald. Andra stöd är Väx med skogen, som vänder sig till öretagare som vill skapa örutsättningar ör nya jobb med anknytning till skog, och stöd ör öretagsutveckling i mikroöretag. Läs mer på Du är alltid välkommen att ta kontakt med närmaste skogsstyrelsekontor. Få en svensk bonde på köpet! I vår storsatsar Lantbrukarnas Riksörbund på att lyta maten och bonden genom Våga råga å en bonde på köpet. Att ler köper svenskt är inte bara viktigt ör bönderna, utan också ör djuren, miljön, hälsan och Sverige, menar LRF:s ordörande Helena Jonsson. Det är mycket stor skillnad på hur vi behandlar djuren här jämört med på många andra håll i världen. Vi använder exempelvis väldigt lite antibiotika, och bara ör att behandla sjukdomar, aldrig i örebyggande syte, vilket görs i många andra länder. Vi har en djurskyddslag som innebär mer utrymme ör djuren och som bland annat betyder att vi inte kuperar grisarnas svansar, etersom de inte blir så stressade att de biter varandra. Våra år och kor går på bete vilket inte heller är självklart att djuren år göra i andra länder, och vi har bra kontroller, säger hon. Hur ska ni å ler att välja svenskt? Det handlar om att öka kunskapen om varör svensk mat är bra. Att det aktiskt är skillnad på hur till exempel djuren ötts upp här, jämört med i många andra länder. Vi har en unik lagstitning på det här området och vi har bönder som verkligen värnar om djuren och inte vill göra avkall på djurskyddet. Men vi behöver bli bättre på att å olk att inse detta och därmed också örstå vad de betalar ör när de köper mat rån oss. Det är nog till exempel inte många som vet att kött rån djur som gått på bete innehåller mer omega 3-ettsyror än billigare producerat kött. Gott samvete gör dessutom alltid att maten smakar bättre och vi hoppas att ler ska tycka att det är värt några extra kronor. Hur viktig är den nya satsningen? Det minsta man kan begära är att de konsumenter som vill välja svenskt ska kunna göra det. Där spelar Våga Fråga å en bonde på köpet en viktig roll. Vi har länge drivit rågan om obligatorisk ursprungsmärkning, men inte ått igenom den. Nu tar vi själva initiativet till att göra det enklare ör konsumenterna att veta varirån maten kommer. Utgångspunkten är att om vi köper svenskt så kommer våra bönder och allt de står ör att innas kvar också i ramtiden, och dessutom ge arbete åt ler. Hur kan man veta att varan är svensk? Vi koncentrerar oss på huvudingrediensens ursprung. I kött bullar handlar det till exempel om att köttet är svenskt, men kanske inte kryddorna. Genom att med hjälp av appen läsa av varans streckkod år kunden veta om huvudingredienserna är svenska eller inte. Vår intention är att örsöka hjälpa konsumenterna i sina val och kanske kan de hjälpa oss att identiiera ler produkter än de som inns i appen i dag. Våga råga å en bonde på köpet! LRF:s satsning Våga råga å en bonde på köpet ska göra det lättare ör konsumenterna att hitta svensk mat i butikerna. Satsningen, som drar igång i april, har en egen webbplats: med inormation och reportage om varör svensk mat är bra och hur man väljer rätt. LRF har också engagerat lera kändisambassadörer som kommer att hjälpa till att sprida budskapet. Dessutom lanseras en applikation ör smartphone. Med hjälp av den år konsumenten svar på om varan är svensk genom att läsa av streckkoden. Appen kommer att kunna laddas ner via Appstore och Android Market och är givetvis gratis.

10 10 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket I Västerås stad lägger vi stora resurser på mat ör barn och äldre. Det är viktigt att då också verkligen lägga in en kvalitetsaspekt och att eterråga vad resultatet blir. Våra politiker betonar såväl kundnöjdhet som miljöperspektivet, samtidigt som måltiden ska vara näringsriktig. Alla delar ska vara uppyllda samtidigt. Och det tycker vi att man lyckats med här, säger Solveig Sandberg på stadsledningskontoret i Västerås. 80 procent ekologisk mat på ett år Grönare tallrik blev ett lyt ör skolan Fler elever kommer till matsalen och äter, de tar mer mat på tallriken, de lämnar mindre och personalen i köket trivs mycket bättre. TEXT: SVEN- E LINDBERG FOTO: PIA NORDLANDER Satsningen på att servera mat lagad på plats rån grunden har blivit en succé på Skiljeboskolan i Västerås. Hela 80 procent av råvarorna som används i köket är ekologiska och målet är att nå ännu längre med mer närproducerade råvaror. Jag har arbetat som kock i snart 25 år och varit inom skolan i sju år. Jag trodde nog ärligt talat inte att det var möjligt att örändra så mycket på så kort tid, säger Helena Björkroth, kock på Skiljeboskolan i Västerås. Västerås har satt som mål att minst 50 procent av den mat som lagas i oentlig verksamhet ska vara ekologisk Skiljeboskolan ingår i ett pilotprojekt, Framtidens mat i Västerås, där man utvecklar idéer och metoder ör att kunna servera mer ekologiskt och närproducerat och där all mat lagas på plats. Erarenheterna rån projektet ska sedan öras vidare till andra skolor och örskolor i Västerås. Ny korvavorit eter barnens recept Ska vi å in närproducerad mat i skolorna på allvar måste vi börja med barnen och låta dem vara med och bestämma vad som ska stå på bordet. Sven-Erik Johansson på Nibble Gård utanör Västerås, är inte bara en engagerad och entusiastisk örespråkare ör god djur hållning han missionerar också ör att öka barn och ungdomars kunskap om maten vi äter. Att visa på sambandet mellan jord och bord är en nyckel både till goda matvanor och en sund inställning till miljö och klimat, menar han. Många barn som växer upp i städerna har inte en aning om hur det ungerar på en gård i dag. Men ju mer de vet, desto mer engagerade blir de i vad som aktiskt serveras på tallriken, säger Sven-Erik Johansson. Ett exempel är den korv som Nibble tagit ram tillsammans med elever i klass em på Ekbergaskolan i Västerås. Vi ick en örrågan rån Menigo, som levererar råvaror till skolorna i Västerås, om vi ville ta ram en speciell korv ör skolorna. Jag hade två motkrav, att å göra det i samverkan med Västerås stad och att barnen som ska äta korven skulle å vara med och utveckla den. Korv på schemat I skolan ick eleverna lära sig mer om hur korv tillverkas, hur den kan smaksättas och hur konsistensen påverkas av olika aktorer. Eleverna ick också hälsa på ute hos grisarna på Nibble gård. De var oerhört engagerade och kom eter lite diskussion ram till att de ville ha chili, paprika och ost i korven och att smeten skulle vara lagom grov. Den nya korven presenterades under estliga ormer i skolmatsalen och gjorde succé direkt. Eleverna i örskolan kom till och med ram till Sven-Erik och kramade om honom och tackade ör världens godaste korv. Stoltare än så blir man nog inte som grisbonde. Det är en större omställning än man tror att arbeta på det nya sättet. Pedagoger, köks personal, öräldrar, barn samt tjänstemän och politiker behöver å och ta till sig samma målbild. Framörallt måste alla involverade vara med på tåget. Bo Norrman, enhetsche, Restaurangenheten, Västerås stad. Avveckla eller utveckla I dag är Nibble Gårdsgris ett väletablerat varumärke som säljs i ledande butiker och saluhallar och till kända restauranger. Men vägen dit har varit lång, medger Sven-Erik Johansson. När det var dags ör generationsskite på gården ör 14 år sedan stod valet mellan att avveckla eller utveckla. Det var tua tider, precis som nu, men min son Magnus och hans hustru Lena ville satsa på att utveckla verksamheten och vi hade turen att hitta rätt samarbetspartners. Viktigt samarbeta Sven-Erik Johansson hoppas på ett utvidgat samarbete med skolan och personalen som köper in och lagar maten i skolorna. Vi har mycket att lära av varandra och riktigt bra blir det örst när vi örstår varandras villkor och arbetar tillsammans ör att servera god, näringsriktig och klimatsmart mat.

11 Hela denna bilaga är en annons rån Jordbruksverket 11 Skolmaten: Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar kostnadsri mat i skolorna. Varje dag serveras drygt en miljon luncher i svenska skolor. Den genomsnittliga matkostnaden är cirka 11 kronor per portion. Skillnaden mellan kommunerna är stor. Den kommun som satsar mest har en portionskostnad som är tre gånger högre än den kommun som satsar minst. Framtidens mat Västerås stad har satt som mål att 50 procent av alla livsmedel som köps in till stadens skolkök ska vara ekologiska Under 2011 var andelen 18 procent. Framtidens mat i Västerås, där Skiljeboskolan ingår, är ett pilotprojekt ör att se hur man kan öka andelen ekologisk mat och samtidigt laga all mat rån grunden i restaurangerna. Visste du att det pågår ett stort antal projekt runtom i landet ör att kunna erbjuda eleverna bättre, grönare och mer klimatsmart mat? I projektet Skolkockar på grönbete, som stöds av Jordbruksverket, skapas möten mellan skolkockar och bönder ör att öka kunskapsutbytet och minska avståndet mellan jord och bord. Vill du veta mer? Mer inormation om satsningar på ekologisk och klimatsmart skolmat hittar du bland annat på Jordbruksverkets hemsida under rubriken Matlandet Sverige (www.jordbruksverket.se/matlandet) samt på Skolmatens vänners hemsida På hittar du ler artiklar om hur de oentliga måltiderna utvecklas. Livsmedelsverket skapar ett kompetenscentrum ör måltider i den oentliga sektorn. Följ arbetet på Miljöstyrningsrådet tar ram underlag ör vilka krav man kan ställa på oentliga måltider. Läs mer om deras arbete på Drömprojekt Det är ju ett sådant här projekt man som kock drömmer om att å arbeta med bästa tänkbara råvaror och att laga maten rån grunden, säger Helena Björkroth. Med projektet Framtidens mat i Västerås, som drogs igång 2011, öppnades den möjligheten. Det kändes som en hög tröskel att kliva över när vi började. Det var så mycket som var nytt. Alla helabrikat skulle bort och vi började laga all mat på plats rån grunden. Vi gick igenom alla inköp ör att hitta ekologiska alternativ. Och i stället ör att alltid servera samma grönsaker började vi jobba eter säsong och örsökte å in så mycket ekologiskt och närodlat som möjligt. Det blev att hacka, skära och skapa nya rätter i stället ör att öppna kartonger och värma hel- och halvabrikat, säger Helena. Gott betyg Det blev en stor omställning, såväl ör personalen som ör matgästerna i skolan. En del elever saknade den typiska smaken rån ärdiglagat och några undrade varör det inte anns tomater på vintern och varör vi ibland hade bytt salladen mot kål. Men det vände snabbt. I dag har vi ler som äter, de lesta tar större portioner samtidigt som svinnet har minskat. Det ser vi som ett gott betyg och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Helena Björkroth och hennes kollegor lagar varje dag 900 måltider. Basen är en kött- eller iskrätt plus en vegetarisk rätt med en specialkomponerad sallad som passar till huvud rätterna. Dessutom lagar vi relativt många olika typer av specialkost. De ärdigköpta köttbullarna och pannkakorna rågar ingen eter längre. Nu är det laxrätter och matiga soppor som är storavoriter. Samma portionskostnad Omställningen till att laga all mat på plats i skolan med ekologiska råvaror har genomörts med oörändrad portionskostnad, strax under tio kronor per portion. Ekonomin kändes som en utmaning etersom de ekologiska råvarorna otast kostar betydligt mer. Men det visade sig att vi kan kompensera ör den merkostnaden genom att ta vara på råvarorna bättre och minska svinnet i alla led. Hur det går på sikt är dock osäkert, etersom vi är känsliga ör pris örändringar och eterrågan på ekologisk mat ökar snabbare än utbudet. Fick med sig eleverna En viktig ramgångsaktor tror Helena Björkroth är att de ick med sig eleverna redan på ett tidigt stadium. Skolan satsade mycket på inormation och det bildades matråd med representanter ör samtliga klasser ör att å en snabb återkoppling rån eleverna. Personalen rån skolköket var också ute på öräldramöten i alla klasser och berättade om det nya sättet att tänka och arbeta. Dessutom har vi arbetat mycket med själva matupplevelsen. Det ska vara inbjudande och se aptitligt ut och vi örsöker alltid presentera nya råvaror och rätter så att alla ska våga smaka. Praktik i köket Hemkunskapsläraren hakade snabbt på genom att låta varje elev i sexan göra en praktikdag i skolköket. Det har gjort att eleverna ått större örståelse ör arbetet i köket och ör hur maten påverkar vår miljö och vårt klimat. För de anställda i skolköket har arbetet blivit mer stimulerande. Trivseln har ökat och det inns ett jättestort engagemang. Alla ställer upp och letar ram nya recept. Upptäckarglädjen och uppinningsrikedom har ått blomma ut och idag är vi stolta över det vi gör tillsammans. Mycket kvar att göra Med 80 procent ekologiskt på tallriken kan det tyckas svårt att nå längre. Men Helena Björkroth menar att det inns mycket kvar att göra. Vi vill bli bättre på att jobba ännu mer klimatsmart och vi vill gärna å till en närmre samverkan med lokala producenter via våra upphandlade leverantörer. Jag är övertygad om att vi har mycket att lära av producenterna och vice versa. Så även om vi har hunnit långt så känns det ändå som en resa som just har börjat. Alla sjätteklassare på Skiljeboskolan år praktisera hos Helena Björkroth i skolköket. Hallå där Rune Kal-Hansen, kock, kokboksörattare och välkänd ambassadör ör ekologiska råvaror och matlagning som öljer årets skitningar. Hur kommer det sig att du har engagerat dig i skolmatsprojektet i Västerås? Jag blev tillrågad och blev jätteglad. Mina tankar och idéer om mat bygger ju på att använda så mycket ekologiska och närproducerade råvaror som möjligt och att laga god, aptitlig och näringsriktig mat på ett ekologiskt och klimatsmart sätt. Och här ska örstås skolan och oentliga verksamheter gå öre. Vad är det då som du har bidragit med? Personalen har kunnat använda mig som inspirationskälla och bollplank. Som kock vet jag vilka utmaningar man ställs inör när man ska ställa om rån att öppna lådor och värma mat till att laga allt själv och hitta rätt råvaror men också vilka antastiska möjligheter det öppnar. Inte bara ör matgästerna, utan även ör personalen som år ett roligare och mer stimulerande jobb. Hur har arbetet gått så här långt? Fantastiskt bra. Västerås började med ett pilotprojekt på sex enheter och när man ser vad som hänt på exempelvis Skiljeboskolan så blir man ju bara lycklig! Här har man på bara lite drygt ett år lyckats ställa om till att laga all mat på plats, maten lagas i säsong och 80 procent av råvarorna är ekologiska. Det visar ju att det är möjligt att ställa om på kort tid och utan att det kostar mer. Vad är hemligheten bakom ramgången? Det handlar om en kombination av att man har tagit ett helhetsgrepp rån Västerås stad och att det inns en extremt engagerad personal. Det har lett till god, näringsrik och vacker mat, mindre svinn, minskad miljö- och klimatbelastning och ökad yrkesstolthet hos alla som arbetar i köken. Alla är vinnare. Kan man nå ännu längre? Absolut. Jag hoppas att det här nu ska ungera lika bra på alla Västerås skolor och att det går att å till ett ökat kunskapsutbyte mellan producenter och kockar. Det ger respekt ör råvarorna och ökad örståelse ör storkökens behov. Dessutom går det att involvera eleverna ännu mer, exempelvis genom att integrera maten i ler skolämnen. Goda nyheter om mat året runt Vill du veta vad som händer i matlandet Sverige? Eller å inspiration till att tänka nytt och nyttigt i köket? Nu kan du varje dag under hela 2013 å goda nyheter direkt i din e-postbox rån Sverige det nya matlandet. Projektet drivs av Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Visit Sweden och Business Sweden och sytar till att lyta ram allt det som är unikt med Sverige som matland: smakerna, upplevelserna, produkterna och människorna. Vi vill sprida kunskap och inspiration, och bidra till att skapa nya kontaktytor i mat branschen, men också göra det möjligt ör en matintresserad allmänhet att delta i debatten på Facebook och Twitter, säger Elisabet Bjelke, projektledare ör Sverige det nya matlandet på Jordbruksverket. Har du tips på saker inom mat- och måltidsområdet som kan bli en nyhet? En ny produkt, ett nytt sätt att arbeta på, nya marknadsmöjligheter eller roliga händelser? Skicka gärna tips till oss på Mer om projektet och om hur du hittar mer av allt det matlandet Sverige har att erbjuda inner du på Vill du veta mer? Magnus och Lena Johansson på Nibble gård lät barnen komponera sin egen avoritkorv.

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Följ med på en spännande resa!

Följ med på en spännande resa! Följ med på en spännande resa! » Idag är vi en av Sveriges största teknikkonsulter inom el- och säkerhetsområdet. En utveckling som inte hade varit möjlig utan våra engagerade och kompetenta medarbetare.

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Inledning Det är varje valberednings utmaning är att få en bra kombination av kompetens, erfarenhet och drivkraft som

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Sollefteå SOMMAR- SKIDSKOLA 15-20/6 2013. 0620-123 20 www.hallstaberget.se

Sollefteå SOMMAR- SKIDSKOLA 15-20/6 2013. 0620-123 20 www.hallstaberget.se Solleteå SOMMAR- SKIDSKOLA 15-20/6 2013 0620-123 20 www.hallstaberget.se Välkommen till Solleteå sommarskidskola 2013 Vi vänder oss i örsta hand till dig som är ödd 1998 1999. Sommarskidskolan är perekt

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Handledning för samarbetet med Matmagasinet Handledning för samarbetet med Matmagasinet Därför valde vi Matmagasinet! För att öka intresset för våra cirklar inledde SV Malmö hösten 2008 ett samarbete med Allers förlag i Helsingborg. Ett pilotprojekt

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer