Motionshanteringen. - Detaljhandelsråd, ett forum för samråd mellan KfS/Coop Sverige/KF om affärsverksamheten i föreningens verksamhetsområde

Transkript

1 MOTIONER 2008

2

3 Motionshanteringen Detta häfte innehåller de motioner från medlemmar som kommit styrelsen tillhanda senast den 1 september Efter varje motion följer styrelsens utlåtande och förslag till beslut. Motionsbehandling Distriktsstyrelserna har haft tillfälle att ta del av och yttra sig över alla motioner. Distriktens yttranden tillställs föreningsstämmoombuden tillsammans med kallelsen till höstens föreningsstämma som äger rum lördagen den 22 november Måndagen den 17 november 2008, kl kommer samtliga stämmoombud att kallas till en förberedande diskussion om motionerna. Nya förslag till beslut kan då formuleras och föreläggas föreningsstämman. Det är föreningsstämman som fattar slutligt beslut om motionerna. Styrelsens utlåtande och förslag till beslut har utformats utifrån motionernas innehåll. Det går inte att ändra i en motion eller i styrelsens utlåtande när de behandlas på stämman. Däremot kan stämman göra egna uttalanden med anledning av motionerna. Viktigt att veta Konsumentföreningen Stockholm, KfS, är medlem i och delägare av Kooperativa Förbundet, KF. KF äger Coop Sverige, som driver den kooperativa dagligvaruverksamheten i bl a KfS verksamhetsområde. KfS är endast indirekt ägare av den konsumentkooperativa detaljhandeln, vilket innebär att föreningen inte har ett direktinflytande över butikerna. I de motioner som berör direkta affärsfrågor i Coop Sverige och där styrelsen instämmer i motionens syfte har styrelsen flera möjligheter att verka för motionen. Dessa är: - Detaljhandelsråd, ett forum för samråd mellan KfS/Coop Sverige/KF om affärsverksamheten i föreningens verksamhetsområde - Strukturutskott Stockholm, behandlar butiksstrukturen i Stockholmsregionen - föreningens ledamöter i KF:s och Coop Sveriges styrelser - motioner till KF:s stämma. För motioner som tar upp konsument- och detaljhandelsrelaterade frågor i allmänhet kan föreningen verka opinionsbildande. Beslutsförslag I styrelsens svar har tre olika beslutsförslag använts: Bifall innebär att styrelsen delar motionärens uppfattning och ska genomföra eller verka för att motionens förslag genomförs. Att styrelsen ska verka för ett motionsförslag är tillämpligt när det gäller förslag som inte ligger inom styrelsens beslutsområde, t ex i frågor som rör Coop Sveriges verksamhet. Besvarad innebär att styrelsen utvecklar sitt ställningstagande till motionen i svaret, det kan t ex vara faktabeskrivningar som gör att motionens förslag inte är relevanta, det kan handla om att motionens önskemål redan är tillgodosedda etc. Styrelsens utlåtande kan innehålla åtaganden och åtgärder i enlighet med motionens önskemål men motionens att-sats kan vara skriven på ett sätt som gör att den inte är möjlig att bifalla. Detta gäller t ex de flesta affärsmotionerna då de ofta tar upp frågor som KfS inte kan besluta om. Avslag innebär att styrelsen inte instämmer i motionens förslag. 3

4 4

5 FÖRTECKNING ÖVER 2008 ÅRS MOTIONER Affärsfrågor Hälsa och miljö forts Motion Godisdiskar Frukt och grönt vid kassorna Exponering av tobaksprodukter Obligatorisk legitimering vid köp av tobaksprodukter Blommor och frukt Prisfelscheck Prissättning frukt och grönt Offensivare extrapriskampanjer Medlemsförmåner Coop Konsum och Coop Nära Extraprisvaror och medlemserbjudanden Medlemsrabatter och Coop MedMera-korten Priskonkurrensen Coop Bygg Medlemserbjudande datorer Coop bör starta ett telefonibolag Informera om arbetsrisk Oskivat bröd Låga sittbänkar Hälsa och miljö Synliggör Änglamark Förpackning ekologisk frukt Ekologisk och svensk regional mat Närmiljön Morotssaft före Coke! Brasilianskt kött Miljö- och rättvisemärkt teknik Djurtestade produkter Flergångskassar Använd egen kasse Sid Motion Extrapoäng ekologiska varor Coop Forums restauranger och caféer Miljömedveten kommunikation och sponsring Energikrävande medalj Vårt dagliga bröd Ekologisk butik, bageri och café Broschyrer Sockerbomben Medlemskortet Gör Coop Medmera Visa mer användarvänligt Föreningsfrågor Framtidsfrågor Återtagande av butiker från KF till Konsum Stockholm Motionsbehandlingen En bok för alla Nytt schas-museet Konsumentkooperativa ambassadörer Ta till vara medlemmarnas kunskaper Medlemsrådens kunskaper Aktivitetskrav på medlemsråd Principen mot långsittande Valberedningens uppgifter Antal ledamöter i föreningsstämman Rösta - få tygkasse Utökning av antalet arvoderade aktiviteter Ersättning till förtroendevalda Sid

6 6

7 Affärsfrågor Motion 1 Godisdiskar Jag yrkar på att ni snarast ser till att flytta godisdiskarna i samtliga butiker så att dom placeras på ett sätt så att dom går att undvika att passera när man handlar i era butiker. I samtliga butiker som jag varit inne i finns godisdiskarna placerade så att dom är OMÖJLIGA att undvika vilket gör att handla med barn är nästan omöjligt. Att ett barn följer med och handlar anser jag vara en del i ett barns naturliga utveckling och lärande; man skall veta hur maten kommer på bordet. Men på grund av er korkade placering av godisdiskar så undviker jag i möjligaste mån att ta med barn i affären. Jag kan inte se någon rimlig anledning till att godiset måste vara placerat på ett vis så att det är omöjligt att undvika. Byt plats på kattmat och godis eller gör något annat; dagens struktur i affären är helt oacceptabel! Föreslår att godiskdiskarna placeras så att dom är möjliga att undvika när man handlar och skall betala. My Olsson Stavshöjden Tungelsta Distrikt 8 Utlåtande motion 1 Den här frågan har sysselsatt Konsumentföreningen Stockholm en hel del och upprepade gånger har frågan påtalats för Coop med krav om åtminstone en godisfri kassa i varje butik. Föreningsstyrelsens uppfattning är att det numera ser något bättre ut åtminstone på stormarknaderna. Coop försöker idag alltid att skapa en godisfri zon när butikerna planeras så att det ska vara möjligt att undvika konfektyravdelningen. Det är naturligtvis lättare att åstadkomma i en större butik än i en liten. Ofta exponeras sk munfräschare t ex halstabletter och tuggummin vid utgångskassorna. I princip så är hela det sortimentet sockerfritt, men det kan naturligtvis betraktas som godis. När det gäller dessa produkter har en del försök gjorts att flytta dem till en annan plats i butiken men det har gett dramatiskt negativa effekter på lönsamheten. Frågan är föremål för fortsatt utredning inom Coop. Konsumentföreningen Stockholm kommer även fortsättningsvis att hålla frågan aktuell. att bifalla motionen. Motion 2 Frukt och grönt vid kassorna Vi bor bredvid konsumbutiken vid Vintertullstorget på Södermalm och har medlemsnummer Min motion är som följer Jag önskar att ett projekt startar där frukt och grönt finns vid kassorna för att utröna om ökad volym/försäljning blir följden av en bättre exponering där folk står och köar för att betala. Samtidigt skulle det framkomma hur det går med försäljningen av de produkter som idag finns nära kassorna dvs godis/choklad (i ett mer undanskymt läge). Projektets mål skulle vara att försöka premiera nyttiga livsmedel till förmån för folks hälsa samt att utröna vad som händer med försäljningen av ex godis/choklad och vinsten sammantaget för butiken. Jag skulle vilja att "vår" butik agerar "testbutik" under en längre period då förändringar av köpvanor troligen sker långsamt. Förhoppningen är även att butiken ifråga får ekonomiskt stöd för ombyggnad samt en försäkran om att eventuella förluster inte tynger deras resultat. Pontus Werlinder Vintertullstorget 10, 1 tr Stockholm Distrikt 1 Utlåtande motion 2 Placeringen av olika varugrupper i butik bygger på studier om hur kunderna föredrar att butikerna är planerade. De flesta kunder vill att frukt & grönt ska ligga först i kundvarvet och så är de flesta butiker planerade. Försök har gjorts i enlighet med motionens förslag, att placera frukt i stället för s k munfräschare (halstabletter, tuggummi) vid en utgångskassa och dessa har så här långt inte slagit väl ut. att avslå motionen. 7

8 Motion 3 Exponering av tobaksprodukter Cigaretter dödar i Sverige mellan personer om året beroende på hur man räknar och kostar samhället någonstans mellan 20 och 30 miljarder årligen. Det är både en klassfråga och genusfråga då de som drabbats hårdast är de med minst utbildning och kvinnor (Idag har lungcancern gått om bröstcancer som värsta dräpare bland cancerformer hos kvinnor). Kampen om rökarna står mellan värdens bästa marknadsförare och några läkare. Konsum ger idag tobaksindustrin det värdefullaste marknadsföringsinstrument som finns och det helt gratis - STOR EXPONERING VID KASSORNA - precis det alla försäljare vill ha. Jag föreslår att vi tar vårt ansvar och slutar att puscha för dessa livsfarliga produkter och låter dem som är beroende av nikotin be om att få det de behöver utan att se produkten framför sig. De kommer nog ihåg vad de röker ändå. Jag är själv Civ.Ek. med marknadsföring som specialitet och vet vad den plats ni ger tobaksindustrin är värd - i både pengar och liv. Jag tror detta är en förändring som på sikt kommer att uppskattas av både ickerökare och rökare. Föreslår att våra butiker helt skall sluta med att exponera tobaksvaror. Fortsätta sälja men helt under disk. Dessa varor behöver ej mer marknadsföring. Inga produkter skall vara synliga, ej heller skyltar med varors eller produktgruppers namn. Christofer Elde Blomdalsvägen Nacka Distrikt 1 Utlåtande motion 3 Föreningsstyrelsens uppfattning är att tobaksprodukter inte exponeras särskilt kraftfullt i butikerna idag. Coop har heller ingen ambition att marknadsföra dessa mer än nödvändigt. Tobaksprodukterna förvaras oftast i cigarettställ ovanför kassalinjen och skälet är att produkterna är mycket stöldbegärliga. Cigarrettställen är finansierade av tobaksbolagen och innehåller då reklam. Ett sätt att sälja tobaksprodukter i större butiker är via ett system som heter Vensafe där man registrerar sitt köp i kassan och sedan hämtar sina varorna i en automat. Detta system gör att marknadsföringen minskas kraftigt då både display och automat är helt befriade från produktreklam. Motion 4 Obligatorisk legitimering vid köp av tobaksprodukter Lungcancer är den cancerform som dödar flest kvinnor i Sverige idag. Trots det röker ca 40 % av gymnasietjejerna. Marknadsföring via bl a film och i vår egen exponering av tobak i kassorna ger nya kunder hos de yngre generationerna. Exponering och tillgång är två av de viktigaste faktorerna för en lyckad försäljning. Jag anser att vi bör minska dessa marknadsföringsfaktorer - särskilt gentemot de yngre generationerna. I denna motion vill jag att vi skall minska tillgängligheten hos de yngre genom att ha en obligatorisk leg.kontroll på alla som köper tobak oavsett ålder. Helst en maskinell lösning som ej går att gå runt, att alla måste visa leg. för att få ut sin tobak. Jag vill att vi ska gå i bräschen i branschen och genast genomföra detta och sedan kräva det av alla handlare i Sverige - kräva lagstiftning! Varför? 1) Som arbetsmiljöfråga då unga kassörskor ej kan pressas utav jämnåriga. 2) Som folkhälsofråga då tusentals unga kvinnor kan leva friska längre. Föreslår att våra butiker genast skall börja kräva legitimation av alla som vill köpa tobaksvaror. Detta för att hindra försäljning till minderåriga och för att hjälpa våra ofta unga kassörskor att ha en enkel regel att följa och inte känna trycket av jämnåriga. Detta är en fråga som aktivt bör drivas nationellt och bland alla försäljare Inget leg. - ingen cigg!!!!! På sikt bär en maskinell lösning framtas och lobbying för ny lagstiftning stödjas. Christofer Elde Blomdalsvägen Nacka Distrikt 1 Utlåtande motion 4 Idag finns en 18-årsgräns för inköp av tobak och Coop kommer att fortsätta att utbilda och informera sin personal så att man inte säljer tobak och öl till personer under 18 år vilket också är ett direkt lagbrott. att avslå motionen. att avslå motionen. 8

9 Motion 5 Blommor och frukt I många av våra butiker ligger frukten och blommorna i montrar intill varandra. Eftersom man vet att blommor inte mår bra av att finnas i närheten av frukt önskar vi att frukt och blommor skiljs åt i butikerna. Distrikt 4 gm Margareta Lindkvist Gröndalsvägen Stockholm Utlåtande motion 5 Coops ambition är att skilja på frukt och grönt och blommor i försäljningsenheterna så långt som det är möjligt. Försök har gjorts att lägga blommorna sent i kundvarvet istället men då har man tappat väldigt mycket i försäljning. Därför är bägge produktgrupperna fortfarande placerade i början av kundvarvet men man försöker att skilja på kategorierna så mycket som möjligt. Vi föreslår stämman besluta uppdra åt föreningen att genom sina representanter verka för att konsumentkooperationen ser över möjligheterna att utvidga prisfelscheckarna till fler kedjor inom kooperationen. Konsumentgillenas Samrådsorgan genom Britten Lagerkvist Tranströmer, ordförande Björngårdsgatan 16 A Stockholm Utlåtande motion 6 Inom Coop Supermarket med kedjorna Konsum, Nära och Extra är man väl medvetna om problemen och under året har man arbetat med prisvård i syfte att eliminera fel i kassan och på hyllkantsetiketterna. Flera åtgärder är redan vidtagna och andra är under genomförande. Arbetet beräknas vara klart till vintern då prisfelen kommer att minska radikalt. Föreningsstyrelsen tycker att motionens förslag är mycket bra och med ovanstående bakgrund kommer motionens förslag inte heller att innebära några stora kostnader för Coop Supermarket. Styrelsen kommer således att verka för att prisfelscheckar även delas ut i Coop Konsum, Nära och Extra. att bifalla motionen. Motion 6 Prisfelscheck I de allra flesta fall är butikernas datakassor programmerade med rätt pris på varorna, men det är många varor och av olika skäl dagliga prisändringar. Det är därför inte förvånansvärt att det också blir ett och annat fel och då ofta att en extraprissänkning inte noterats. Observanta kunder märker detta redan i kassan och felet kan därmed rättas till utan alltför stort mankemang och till gagn också för kommande kunder av samma vara som därmed slipper drabbas. De kunder/ medlemmar som upptäcker eventuellt fel först senare orkar sällan göra något åt saken men blir naturligtvis irriterade vilket skadar butikens och därmed kooperationens renommé. Coop Forum har insett att de observanta felfinnarna bland varuhusets kunder innebär en hjälp i arbetet med korrekta kassapriser och betalar som extrabonus ut en prisfelscheck på tjugo kronor. Ett utmärkt plåster på såret för den lilla irritation som initialt kan ha uppstått och en uppskattande gest som gör att man som medlem och kund känner sig välkommen och uppmärksammad och inte behandlad som en gnällspik. Motion 7 Prissättning frukt och grönt Jag kräver en ändring på den ohederliga prissättning som KfS ägnar sig åt. Det gäller speciellt frukt och grönsaker och då främst ekologiska produkter. Exempel: Gul och grön paprika säljs i lösvikt för 29:90/kg, röd för 34:90/kg. Bredvid ligger en paprikamix för 24:90/styck. Vid kontroll visar det sig att mixen väger 400 gram alltså är kilopriset för mixen 62:30. Jag skulle kunna räkna upp massor av exempel. Många kunder luras av detta. Jag är en trogen kund och jag har tagit upp detta tidigare med KfS, men ingenting har hänt. Gurkor såldes också per styck tidigare, men efter påtryckningar från kunderna gick det tydligen att ändra. Jag uppmanar stämman att ta beslut om att frukt och grönsaker inte får säljas med angivande av priset per styck. Priset ska endast anges per kilo. Sally Gillan Stramaljvägen Bromma Distrikt 5 9

10 Utlåtande motion 7 Coop följer noga hur kunderna handlar både i de kooperativa affärerna och hos konkurrenterna. Det har visat sig att flera artiklar inom frukt och grönt vill de flesta kunderna handla till kilopris. Dock finns det artiklar, som t ex paprika-mix i påse, avokado, färska kryddor, morötter i påse, som de flesta kunderna vill handla till styckpris. Vid alla styckpriser ska ett kilopris anges så att man enkelt kan jämföra priserna. Undantaget från ovanstående regler är - förpackningar som innehåller 50 gr eller 50 ml eller mindre - färdiga måltider - sallad, örter och kryddor i kruka - grönsaker och rotfrukter med blasten kvar. Motion 8 Offensivare extrapriskampanjer Jag bor i Farsta och gör huvuddelen av mina livsmedelsinköp på Coop Konsum. Det finns dock konkurrenter, här särskilt VI, i synnerhet MatDax, som i sina veckoannonser alltid har ett urval mycket billiga basvaror, vilket gör dessa affärer mycket populära bland inte minst de sämst ställda. Det är verkligen ett tryck inne där, särskilt i den aggresivaste Vi-butiken, MatDax. Nyligen visade dessutom en PRO-undersökning, att den butiken var den billigaste i Östra Söderort, medan COOP Konsum placerade sig högt på listan. Jag anser att COOP Konsum måste hänga med bättre i konkurrensen och även måste kunna upplevas attraktivt av de sämst ställda. Urvalet COOP XTRA-varor är för snävt; det behövs bra priser på viktiga baslivsmedel, då i form av kampanjer. Det behöver även arbetas på att få lägre priser på KRAV- och rättvisemärkta varor; på sikt bör givetvis alla varor vara miljömässiga och rättvisemärkta. Större volymer möjliggör då sänkta priser. Föreslår att Konsumentföreningen Stockholm driver på för att få kraftigt prissänkta extrapriser på några viktiga baslivsmedel varje vecka, då det är möjligt även på KRAV/ Rättvisesortimentet. Jan Olof Jonson Östmarksgatan 50 nb Farsta Distrikt 3 Utlåtande motion 8 Utbudet i annonsblad är till stor del styrt av leverantörer genom bidrag till marknadsföringen. En negativ effekt av detta system är att utbudet i annonsblad och kampanjer inte alltid speglar Coops inriktning. Föreningen har i flera år påtalat detta problem för Coop och utbudet har ändå blivit något bättre om än inte helt bra. Föreningsstyrelsen sympatiserar med motionärens förslag att Coop varje vecka bör marknadsföra några baslivsmedel till ett attraktivt pris och givetvis är det bra om det kan vara KRAV- och Rättvisemärkta produkter. Ibland kan dock en konflikt uppstå i billigt kontra KRAV och Rättvisemärkt. att bifalla motionen. Motion 9 Medlemsförmåner Coop Konsum och Coop Nära I och med de olika koncepten för Coop Forum, Extra, Konsum och Nära så har det uppstått irritation hos många av de äldre medlemmarna när det gäller extrapriser när deras gamla Konsumbutik förvandlats till en Coop Nära. Coop Konsum har i sina utskick 5 medlemsförmåner och Coop Nära 3. Det finns ett önskemål att det inte skall vara någon skillnad när det gäller medlemsförmåner mellan Coop Konsum och Coop Nära. Att en butik som har lägre volymer har en högre hanteringskostnad är en självklarhet, men att det inte finns möjlighet till att erbjuda samma medlemsförmåner för Coop Nära som Coop Konsum, med de fördelar som det skulle innebära av goodwill bland de äldre medlemmarna är kortsynt. Vill vi att Coop Nära-butikerna skall överleva måste de vara ett alternativ till övriga handlare i närområdet och för medlemmarna är medlemsförmånerna inte bara en ekonomisk fråga utan ger även en känsla av tillhörighet och delaktighet. Jag föreslår föreningsstämman att ge föreningsstyrelsen i uppdrag att påverka Coop för att samma medlemsförmåner skall gälla för Coop Nära som Coop Konsum. Hans-Olof Johansson Brevvägen Enskede Distrikt 4 10

11 Utlåtande motion 9 Samma medlemserbjudanden inom de olika koncepten förekommer idag i samband med TV-reklam. I övrigt skiljer sig erbjudandena mellan de olika affärskoncepten. Föreningsstyrelsen delar motionärens synpunkt och kommer att ta upp frågan med Coop om att medlemsförmånerna ska vara desamma i affärskoncepten Coop Konsum, Nära och Extra. Motion 10 Extraprisvaror och medlemserbjudanden Våra kooperativa butiker erbjuder, som de flesta affärer, oss kunder och medlemmar extrapriser av olika slag och olika attraktivitet. Sympatiskt nog är medlemserbjudandena oftast mest lockande. Dock drabbas man inte alltför sällan av beskedet att varan är slut. Vi är väl medvetna om att det kan vara svårt för en butik att beräkna åtgång eller för den delen anse sig ha plats i butiken för mer skrymmande erbjudanden, som t ex toa- och hushållspappersbalar, men kommentaren från en anställd om att de tog slut efter första dagen och att det inte var så konstigt eftersom de inte tog hem särskilt många, känns ändå en aning stötande. Butikskedjan Elgiganten reserverar sig som de flesta för slutförsäljning av sina erbjudanden men har en tillgångsgaranti som gäller för de första tre dagarna. Det borde ligga i kooperationens intresse att i vart fall inte ha ett sämre erbjudande. Vi föreslår stämman besluta uppdra åt föreningen att genom sina representanter verka för att konsumentkooperationen inför någon form av tillgångsgaranti på extraprisvaror och medlemserbjudanden. Konsumentgillenas Samrådsorgan gm Britten Lagerkvist Tranströmer, ordförande Björngårdsgatan 16 A Stockholm Motion 11 Medlemsrabatter och Coop MedMera-korten COOP har under en lång tid kopplat medlemsförmåner till de olika MedMera-korten. Detta vet jag har uppskattats av alla medlemmar. Metoden medför enkelhet vid avstämning för medlemmarna såväl för butikerna. Likaledes borde det vara med medlemsrabattkuponger, eller? Det är naturligtvis bra att medlemmarna vet om att det finns varor som kan skapa positiva beslut, men att klippa ut och bära med sig högar av rabattkuponger verkar vara högst ålderdomligt. Plötsligt kan man fatta nya beslut och då saknas medlemsrabattkupongen. Att koppla medlemskupongrabatter till någon form av registrerad identitet borde dessutom vara den mest ärliga vägen i utformningen till att använda exempelvis "engångsrabatter". Förslag Varför inte låta KF främja ett IT-projekt tillsammans med COOP syftande till att ansluta alla medlemsrabattkuponger till alla de olika MedMera-korten. Tillsammans med ett mer riktat veckoblad skulle COOP kunna minska rabattkupongsfloran avsevärt till förmån för intressant och utvecklande information. Magnus Svenson Bondesongatan Stockholm Distrikt 2 Utlåtande motion 11 Målbilden inom Coop är helt i enlighet med motionärens förslag, nämligen att alla rabattkuponger ska finnas på Coop MedMera-kortet. Tidsplanen för detta är ännu inte klar men ambitionen är att det ska ske inom en relativt snar framtid. Utlåtande motion 10 Inom Coop pågår ett arbete att gå igenom alla garantier och försäkringar och den fråga som motionen tar upp kommer att ingå i den översynen. Föreningsstyrelsen kommer också att ta upp frågan med Coop. att bifalla motionen. 11

12 Motion 12 Priskonkurrensen Vid 2007 års föreningsstämma motionerade undertecknad m fl. om att föreningsstyrelsen skulle ges i uppdrag att driva frågan om prisbilden inom de kooperativa försäljningsleden så att kooperationen är ledande i att hålla låga medlemspriser. Frågan är nu om detta arbete har gått framåt? Tyvärr måste jag erkänna att jag inte kan svara på detta, vilket kan bero på att vi inte så ofta ser några prisundersökningar. När vi finns i butiken och möter våra medlemmar så påtalas det istället att vi har för höga priser inom ex Coop Konsum. Undertecknad yrkar att föreningsstyrelsen får i uppdrag att åter aktualisera frågan om prisbilden inom kooperationen med målbilden att kooperationen ska erbjuda marknadens lägsta priser till sina medlemmar, samt att medlemmarna får fortlöpande information om hur priskonkurrensen ser ut i relation till övriga konkurrenter. Claes-G. Bidebo Hagalundsgatan Solna Distrikt 6 Utlåtande motion 12 Prissättningen skiljer sig i olika butikssegment och vid prisjämförelser är det viktigt att jämföra lågpris med lågpris och närbutiker med närbutiker etc. Det är därför svårt att hävda att Coop alltid ska ha marknadens lägsta priser. Coops målsättning är att varje kedja ska ha konkurrenskraftiga priser utifrån den lokala konkurrenssituationen. För att säkra konkurrensen mot lågprisbutikerna så erbjuds ett lågprissortiment, Extra, i alla butiker. Extra-sortimentet har en prissättning som är konkurrenskraftigt även jämfört med lågprisbutiker. Att fortlöpande informera medlemmarna om olika kedjors prisnivåer är inte möjligt bl a av konkurrensskäl. att avslå motionen. Motion 13 Coop Bygg Nedläggningarna av Coop Bygg i Fittja och vid Bromma Flygplats är ett tecken på att ledningen för Coop har svårt att bedöma trender och konkurrensläge i Stockholm på vissa specialvaruområden. I början på 1990-talet blev OBS Interiör utkonkurrerat av IKEA. Jag anser att Konsumentföreningen Stockholm ska utreda varför Coop Bygg inte längre motsvarar behoven hos villaägare och bostadsrättsinnehavare i Stockholm stad, vilka med nuvarande Coop-policy tvingas köra långt ut i Storstockholmsregionens periferi. Talis Vitolins Hökmossevägen 62, lgh Hägersten Distrikt 4 Utlåtande motion 13 Konkurrenssituationen förändras över tiden och inom gör-det-själv-sektorn har det under de senaste åren tillkommit ett antal nya internationella aktörer med kraftfulla etableringar i Storstockholm. Framförallt inom området grov-bygg, dvs brädor, byggnadsmaterial etc, har Coop Bygg, särskilt i storstadsområden, haft svårt att möta konkurrensen. Detta har lett till att man tvingats lägga ned ett antal Coop Bygg-enheter. Inom området fin-bygg, dvs verktyg, färg etc, har man varit mer framgångsrik och det sortimentet kan oftast inrymmas i de vanliga Coop Forum-varuhusen. Coop gör regelbundet analyser av marknaden och ser över sina butikslägen och hur dessa kan skapa lönsamhet. att avslå motionen. Motion 14 Medlemserbjudande datorer För ett tiotal år sedan då datorer började bli vanligare gick kooperationen ut med ett erbjudande om en stationär dator till väldigt bra pris. Nu börjar de bärbara datorerna att bli vanligt förekommande och i Experts reklamblad förekommer en liten och förhållandevis billig bärbar dator ASUS eee PC 900 till 2999 kr. Om kooperationen till våren 2009 undersöker möjligheterna att inför skolstarten hösten 2009 erbjuda ett bra medlemspris på den datorn skulle det bli möjligt för fler familjer med skolbarn att ge sina barn en egen bärbar dator till både nöje och skolarbete. Operativsystemet i den datorn är Linux och övriga program är även de gratis eller förhållandevis billiga jämfört med alternativen. Ett billigt och bra alternativ för konsumenterna i kooperationens anda. 12

13 Jag föreslår föreningsstämman att ge styrelsen i uppdrag föreslå att Coop Sverige går ut med ett medlemserbjudanden enligt ovan. Hans-Olof Johansson Brevvägen Enskede Distrikt 3 Utlåtande motion 14 Coop har under 2008 påbörjat försäljning av bärbara datorer och kommer successivt att utöka kampanjerna på dessa. Man avser att börja i långsam takt för att säkra att stormarknaderna kan hantera denna nya varugrupp. Förhandlingar med olika leverantörer pågår och målsättningen är att redan under 2009 kunna marknadsföra intressanta erbjudanden. Motion 15 Coop bör starta ett telefonibolag Coop Sverige, Stockholm, världen borde tidigt ha startat ett telefonibolag. Ett sådant bolag kan även sälja eloch TV-abonnemang. Det gäller att vara med på så många marknader som möjligt för att ta marknadsandelar från bolag som ev. bryter mot mänskliga rättigheter. Själv blev jag konfunderad när jag såg att Stenbeckägda bolag som Tele2/Comvik visade upp sig i Coopbutiker för att sälja abonnemang! Några Coopmedlemmar kan ju ha blivit lurade på STIM-pengar av annat Stenbeckbolag. Många medlemmar kan ej se HockeyVM på grund av Stenbeckägda TV 3. Nog bör COOP-rörelsen kunna erbjuda något bättre ideologiskt. Endera ett kooperativt bolag med medlemskap eller ett kooperativt bolag ägt av medlemmar i COOP. Om folk vill protestera mot privatiseringen av TELIA så är det bra om COOP är beredd. Själv tycker jag att ideella organisationer som Rädda Barnen, Röda Korset, Amnesty borde starta telefonibolag med gemensam administration. Det kooperativa telefonibolaget bör arbeta för gemensamma och neutralt ägda nät. Jag föreslår/motionerar om att Konsumentföreningen i Stockholm tillsammans med COOP Sverige startar upp ett bolag som säljer telefoni- och elabonnemang samt även börjar sälja IT, bredband och TV-kanaler eller att ta ett initiativ bland medlemmarna om att starta upp ett telefonibolag där man kan bli medlem i bolaget. Arne Lidholm Fyrspannsgatan 155 bv Hässelby Distrikt 5 Jag blir gärna med i styrelsen för Telebolaget som idegivare. Utlåtande motion 15 De marknader som motionen avser är omogna marknader där företagen hela tiden köper kunder. Priser och villkor varierar ständigt, är svåra att jämföra och man har inget för att man är en lojal kund. Att starta upp ett eget nät är kostsamt och skulle ta lång tid. Att köpa in sig på befintliga nät skulle vara möjligt men även det är kostsamt. Här handlar det om att skapa volym och utan stora volymer får man inga bra priser. Coop MedMera hade i början av 2000-talet ett samarbete med Vattenfall kring el, telefoni och Internet. Det var ca kunder som valde att köpa el och telefoni genom Coop MedMera men sedan gick det trögt. Vissa kunder bryr sig aldrig om att välja/byta bolag medan andra byter så fort årsavtalet går ut. Detta innebar att man var tvungen att lägga stora resurser på marknadsföring. Det blev också klart för oss att erbjudandet inte bidrog till att stärka Coops varumärke och när Vattenfall fick kritik för t ex sin brytning av kol i Tyskland så var risken stor att det negativa skulle smitta av sig på Coops varumärke. Lärdomen av detta är att Coop/Coop MedMera eller KfS inte kommer att ge sig in i detta på grund av den stora affärsmässiga risken. I första hand handlar det om att vara duktiga på kärnaffären dagligvaror och i andra hand kommer saker som direkt stöttar kärnaffären. Dit hör inte el, telefoni och Internet i dagsläget att avslå motionen. Motion 16 Information om arbetsrisk Den kooperativa idén bygger på samverkan. Denna samverkan är inte minst viktig i mötet mellan kund och kassapersonal. Arbetet i kassan kanske inte ser fysiskt ansträngande ut, men kan utgöra risker för förslitningsskador. Det finns stora möjligheter som kund att underlätta detta arbete. Som det nu är måste oftast den, som arbetar i kassan lyfta och vrida på varje vara för att hitta och ställa in streckkoden. 13

14 Förutom att öka förslitningsskadorna hos butikspersonalen, tar det också extra tid och medför därför ökade kostnader både för butiken och kunden. Idag är det alltför få kunder som tänker på att de enkelt kan underlätta arbetet genom att ställa varorna rätt på bandet d v s att rikta streckkoden mot sig på bandet. Vi tror att många fler kunder skulle hjälpa till i detta moment om man fick någon form av information eller uppmärksamhet kring problemet. Med ökad upplysning borde denna praktiska samverkan kunna öka avsevärt. Några exempel på åtgärder kan vara: - informera i Mersmak eller Medlem KFS Stockholm - en tydligare skylt i början av rullbandet vid kassan som säger: Tack för att du vänder streckkoden rätt - bonuspoäng eller present i någon form. Vi föreslår därför att man inför en informations- och upplysningskampanj för att öka det praktiska samarbetet mellan kund och personal i kassan. Medlemsråden vid Coop Nära butik 6033 gm Kerstin Locknert Blackens väg Älvsjö Distrikt 4 Utlåtande motion 16 Utvecklingen inom kassadiskar och betalningssystem går framåt. Inom Coop Forum och Coop Extra finns Shop Express, ett system där kunderna scannar varorna och betalar själva. I ett antal Coop Konsum kommer Coop Snabbkassa att införas, då scannar och betalar kunderna själva sina varor i samband med att de går ut. Båda dessa system har tagits emot mycket positivt bland kunder/medlemmar. Vid alla ordinarie kassor i Coops butiker ska det finnas skyltar med en vänlig uppmaning till kunden att ställa varorna med streckkoden åt rätt håll. Dessa skyltar kan behöva uppdateras och föreningen kommer att påtala det för Coop. Motion 17 Oskivat bröd Varför finns det ej något oskivat bröd limpa i handeln, som man kan skiva själv. De skivade limporna är ju så tjocka. Ska man ha bröd med normala skivor blir det, det mörka brödet t ex varsegod som är både gott och fina skivor. Tänk när Obs-limpan fanns oskivat och gott. Anna-Greta Deibe Skattegårdsvägen Vällingby Distrikt 5 Utlåtande motion 17 Det har under mycket kort tid skett en stor förändring i brödsortimentet från tidigare hela limpor till numera skivade limpor. Det finns endast få sorter kvar av hela limpor, de flesta från lokala bagerier. Denna förändring har skett utifrån kundönskemål och det går också att avläsa i försäljningssiffrorna att kunderna önskar köpa färdigskivat bröd. I de flesta butiker finns dock en lokal leverantör som har helt bröd. Dessutom kan nästan alla butiker baka bröd åt sina kunder. Det går bra att framföra sina önskemål till butikspersonalen så kan de hjälpa till. Motion 18 Låga sittbänkar Så gäller det bänkarna på Coop Vinsta. De är ju så låga för oss äldre. Man bävar ju för att sätta sig där, det är ju så svårt att resa sig därifrån. Jag har pratat med föreståndaren, men inget hänt. Anna-Greta Deibe Skattegårdsvägen Vällingby Distrikt 5 Utlåtande motion Föreningens förtroendevalda gjorde för några år sedan en kartläggning av tillgängligheten i alla Coops butiker inom verksamhetsområdet. Då bedömdes parkering, entré, ramp och trappor, allmän inomhusmiljö, varuplacering och butiksspecifik inredning samt kassa och shop express. Den kartläggningen har överlämnats till Coop för beaktande när man bygger om/bygger nytt.

15 Normalhöjd på stolar och bänkar ligger på cm och sittbänken utanför kassan i Coop Forum i Vinsta är 44,5 cm och de fällbara pallarna på pelarna är 50 cm höga. Bänken således marginellt lägre och de fällbara pallarna högre. Då dessa bänkar är nyuppsatta har Coop inte för avsikt att ändra dem nu men föreningen kommer att uppmärksamma Coop på att ta med behovet av äldreanpassning av inredning i butikerna. 15

16 Hälsa och miljö Motion 19 Synliggör Änglamark Att äta och dricka klimatsmart är mer viktigt idag än någonsin. Kooperationen är i många avseende föregångare i denna fråga. Något av det bästa Coop har är Änglamarksprodukterna. De är något som vi borde vara stolta över. De är inte bara klimatsmarta, de har också mycket god kvalitet och dessutom i många fall Rättvisemärkta och mycket prisvärda. Vad som inte är bra är, för de första, hur Änglamarksprodukterna exponeras i butiken. De står nästan undantagslöst på undanskymd plats i hyllorna och är tyvärr ofta slut. Ibland upphör de dessutom t ex ketchupen, utan något förklarligt skäl. Ett typiskt exempel på den dåliga exponeringen i butiken är Änglamarks kaffe. Det är ett gott kaffe. Det är ett Krav och Rättvisemärkt kaffe. Det är ett mycket prisvärt kaffe. I jämförelse med dess exponering kan vi ta ett privat alternativ, Löfbergs Lila. De har också ett Rättvisemärkt kaffe. Denna produkt får, trots 5 kronor dyrare kilopris än Änglamark, annons i reklambladet och stort hyllutrymme i ögonhöjd i butiken. Detta var exemplet i Coop Konsum v 33, då Löfbergs Lila kostade på extrapris kr/kg mot Änglamarks ordinarie pris - 61 kr/kg. Detta är dock inget undantag. Vår egen produkt Änglamark får nästan aldrig plats i annonsbladet. I butiken exponeras den vanligtvis med litet hyllutrymme och på översta hyllan om den överhuvudtaget finns. Det andra som kan förbättras har vi redan berört något ovan. Det gäller exponeringen och kampanjernas i reklambladet. Vi föreslår att Änglamarks produkter regelbundet förekommer som kampanjvara eller som medlemsförmån i samtliga av Coops butiker. Skäms butikerna får sina egna varumärken? Är de inte lönsamma? Om det nu är så svårt att ge Änglamarksprodukterna en framstående plats bland de privata alternativen, kan man väl söka andra lösningar som gör att de framhävs bättre i butiken. T ex kunna samla alla Änglamarksprodukterna på en eller två platser i butiken. Det finns exempelvis en Coop Ekobutik i Göteborg, som har en hel sektion direkt vid ingången med enbart Änglamark, som det skrivs om i det senaste numret av Mersmak (Coop Mersmak nummer 8, 2008, sidan 36-37). Åtminstone borde Änglamarksprodukterna som är Rättvisemärkta finnas representerade i Rättvisemärkthyllan, som finns i Coop Konsum och Coop Nära. Vi föreslår därför att Änglamarksprodukterna ska vara synligare, mer välplacerade och bättre skyltade i butikerna att Änglamarksprodukterna minst en gång i månaden förekommer som kampanjvara eller som medlemsförmån i samtliga Coops butiker. Distriktsstyrelsen distrikt 4 gm Sonia Edin Herr Stens väg Älvsjö Utlåtande motion 19 Coop har en tydligt uttalad ambition att stärka varumärket Coop Änglamark. Försäljningen av ekologiska varor ökar i en mycket hög takt och Coop Änglamark är Sveriges starkaste varumärke inom ekologi och miljö. Under 2009 kommer man att ytterligare stärka Änglamarks position genom starkare och tydligare kampanjer och Coop Änglamark kommer att lyftas fram i butik och i erbjudanden ännu mer än idag. att bifalla motionen. Motion 20 Förpackning ekologisk frukt Det förefaller sig så att frukt och grönsaker som odlats ekologiskt, doftar mer koncentrerat än kommersiellt snabb-odlade produkter gör (de ekologiska innehåller mindre vatten). I butiker där både ekologiskt och icke ekologiskt grönt säljs förpackar man de ekologiska produkterna så att kunden går miste om en av produktens mest säljande tillgångar. Doften som kan attrahera kunden att välja just den produkten finns inte kvar då förpackningen hindrar doften att nå fram till konsumenten. Just doften är en del av njutningen man upplever när det gäller att välja ut en viss produkt i butiken för många kunder. Det är också orättvist att förpackningen gör produkten både dyrare och miljömässigt sämre. Man kan tycka att det borde vara tvärt om. Föreslår att Det skulle vara en rättvisare prissättning mellan de båda produkterna. En prissättning som fördyrar för de icke ekologiska produkter och samtidigt gör den ekologiska produkten billigare. Konsumenten vill ha billigare ekologiska livsmedel. Producenterna av ekologiska livsmedel måste lyftas fram så de törs satsa på sin verksamhet. Förpackningen skall också miljömärkas till enligt Svenskt Sigill. Produkter som saknar förpackning blir klassade som 16

17 mer miljövänliga än produkter med förpackning vilket talar för en annan konstruktion av butiksdesign. Det skulle kunna innebära att de oförpackade produkterna kunde få en lägre miljöslitage-stämpel vilket i sin tur gör den mer attraktiv och kanske billigare på sikt i de speciella miljöbutikerna (Coop ECO?). Birgitta Hörnfeldt-Spetz Nybrogatan Stockholm Distrikt 2 Utlåtande motion 20 Coops prissättning av frukt och grönt gynnar redan det ekologiska sortimentet genom att man inte räknar med samma procentpåslag som för konventionella produkter, utan med samma påslag i kronor och ören. Eftersom inköpspriset är högre för ekologiska varor blir effekten att skillnaden på konventionella och ekologiska varor blir mindre. Oftast blir ändå de ekologiska varorna dyrare men undantag finns. För snart 5 år sedan tog Coop beslutet att packa det ekologiska sortimentet och orsakerna var att det var svårt för kassören att skilja på ekologiskt och icke ekologiskt med felaktigt pris och svinn som följd. Alternativet att packa det konventionella sortimentet blev inte aktuellt eftersom det skulle betyda ännu mer förpackningsmaterial vilket blev förkastligt ur miljösynpunkt. Förpackade ekologiska varor kunde också tydligt märkas och kunderna vara säkra på att man verkligen fick ekologiska produkter. Man kunde efter denna åtgärd direkt utläsa en försäljningsökning och mindre kassasvinn. Det blev även enklare för kunderna att handla ekologiskt. Målsättningen är självklart att huvuddelen av frukt och grönt-sortimentet ska vara ekologiskt. Det skulle då innebära att det konventionella sortimentet packades istället. Ett positivt exempel är beslutet Coop tagit att enbart sälja ekologiska bananer i Konsum och Nära och då behövs ju inte förpackningen alls. Motion 21 Ekologisk och svensk regional mat Efterfrågan på butiker som enbart marknadsför ekologisk och regional mat ökar. Jag ser fram emot att kunna handla min mat på samma ställe, utan att sakna vissa varor och utan att behöva leta bland varor med syntetiska tillsatser. Som konsument är jag ute efter både hälsosammare livsmedel samt mer smak och doft på råvarorna. Jag vill också veta att djur och grönt inte stressats och drivits fram på ett onaturligt sätt. För att kunna bygga upp sådana koncept måste man skapa varaktiga kontakter med dessa producenter som kan leverera varorna. Det som är viktigt är att kunna bevisa att de regionala produkterna är miljömässigt försvarbara även om de inte är certifierade. Jag vet att en nära kontakt med producenten är viktig. Goda relationer mellan butikschef och leverantör, förståelse för hur producenten arbetar och vilka mål och problem som finns inom produktionen gör att man får förtroende för att produkten framställts med kvalitet. I det skedet inköparen av närproducerade livsmedel är idag (Coop, ICA, mindre livsmedelsbutiker m.m.) är det viktigare att knyta kontakter och skapa goda relationer med producenten, än att ha stora marginaler i butikerna till en början. Jag vet att arbetar man metodiskt kommer marginalerna att öka med tiden, även om man får betala mer för en ekologisk eller närproducerad produkt till en början. En del köttproducerande närproducenter säljer till England och Danmark då de får bättre betalt där för sitt fina ekologiska kött även om de helst vill sälja till svenska företag. Andra producenter vill ha samarbete med butiker som kan marknadsföra deras varunamn på bästa sätt. De vill inte att deras produkt kallas Coop ECO eller liknande. Då säljer de hellre till stjärnkrogarna där deras eget namn står som kvalité på menyn. Med hänvisning till ovanstående föreslås att Coop börjar arbeta mer intensivt med att skapa dessa kontakter och hjälpa butikscheferna att hitta de regionala producenterna. Kanske genom gemensamma träffar m.m. Risk finns annars att det tyvärr finns ett väldigt litet utbud av produkter kvar, om det finns några överhuvudtaget. Jag föreslår även att Coop utvecklar ett koncept där producenten kommer i centrum. Änglamark är ett känt inarbetat märke som kunderna känner sig trygga med, men jag tror också att man ska ta till vara på det mervärde det skulle ge att få visa på de ursprungliga producenterna, speciellt de svenska och nordiska. Kanske i samarbete med Änglamark men ändå att varunamnet på producenten kommer mer till tals. Birgitta Hörnfeldt-Spetz Nybrogatan STOCKHOLM Distrikt 2 17

18 Utlåtande motion 21 Konsumentkooperationen och LRF har inlett ett samarbete för att utveckla utbudet av lokalt producerad mat i konsumentkooperationens butiker i hela landet. En ny regional organisation har skapats med uppgift att hitta fler lokala odlare och producenter och se till att deras varor finns i alla Coop-butiker. Både konsumentkooperationen och LRF har ett starkt gemensamt intresse av att samarbetet utvecklas och det har manifesterats bl a i en stor gemensam kick-off. Samarbetet sker mellan LRF och Coop i Sverige, det vill säga hela den svenska konsumentkooperationens dagligvaruhandel med Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna. LRF har regionala nätverk för producenter och odlare och Coop har nu en motsvarande regional organisation som tillsammans med LRF kan kvalitetssäkra produkterna och se till att de når kunderna i butiker och stormarknader. Motion 22 Närmiljön Idag kan man köpa frukter och grönsaker från jordens alla hörn. Många är ekologiska, men frakten till oss konsumenter är lång och inte särskilt miljövänlig. Kunde man inte slå ett slag för den svenska frukten och grönsakerna då det gäller både pris och tillgänglighet. Vi föreslår att butikerna tar in och säljer i huvudsak svensk årstidsbunden frukt och grönsaker. Distriktsstyrelsen distrikt 4 gm Margareta Lindkvist Gröndalsvägen 34 3 tr Stockholm Utlåtande motion 22 Svenska grönsaker är ofta både bättre och billigare i säsong, inte minst då alla transportkostnader räknats in. Coop köper redan idag i huvudsak svenska grönsaker i säsong, t ex gurka, sallad, tomat, potatis, lök. När det gäller frukt köper Coop svenska äpplen och päron i säsong men det täcker tyvärr bara en del av behovet. 18 Motion 23 Morotssaft före Coke! Rabattcheckar ska ge uttryck för vad Coop-koncernen vill prioritera vad gäller kundernas konsumtion. Vi vet vidare att det skulle kunna få stort genomslag tämligen snabbt bl a utifrån teorin the Economic Man. Coop bör profilera sig genom att betr. rabattkupongerna prioritera sådana på varor vilka utifrån vetenskap samt beprövad erfarenhet kan bedömas vara nyttiga. Ett sådant beslut rör profilering skulle skilja ut Coop-koncernen på ett positivare sätt. Vi känner alla till den tilltagande fetman med följder som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlproblem m fl orsakade av såväl bristande motion som felaktig kosthållning. Detta skulle Coopkoncernen kunna bidra till att motverka genom ett positivt profileringsbeslut. Härvidlag måste dock såväl Livsmedels- som Konsumentverkens samt EFSA:s riktlinjer nogsamt iakttas. Jag föreslår att stämman uppdrar åt styrelsen att påverka Coop-koncernen att prioritera rabattcheckar på varor vilka utifrån vetenskap samt beprövad erfarenhet, riktlinjerna från EFSA m fl kan bedömas vara nyttiga samt vidare att Coop inom ramen för sitt ambitiösa informationsarbete driver husmanskostens fördelar samt behovet av minst en halv timmes motion tre ggr i veckan. Ingemar Rutgersson Merkuriusv Lidingö Distrikt 2 Utlåtande motion 23 Omsorgen om människors hälsa är en grundsten i Coops sociala ansvar som dagligvaruaktör. Det innefattar både att erbjuda trygga och sunda varor samt att genom information och samhällspåverkan stödja en hälsosam konsumtion och livsstil. Coop Sveriges försäljning av hälsosamma produkter har ökat med närmare 4% under det senaste året och man strävar hela tiden efter att erbjuda hälsosamma alternativ och att ha en tydlig kommunikation kring nyckelhålsmärkta produkter. Som ett led i informations- och utbildningsarbetet inom hälsa har Coop bl a bedrivit ett antal hälsokampanjer, tagit fram broschyrer med tips, råd och recept och varit huvudsponsor för tävlingen Vårruset, vilket är Europas största motionslopp för kvinnor. Coop erbjuder medlemmarna relevanta och attraktiva erbjudanden på olika typer av produkter. Redan idag prioriterar man, så långt det är möjligt, produkter som är nyttiga i enlighet med de mål för hälsa som satts upp inom Coop.

19 Motion 24 Brasilianskt kött Förra året aktualiserade jag frågan om lämplighet av att genomföra kraftfulla marknadsaktiviteter av det brasilianska nötköttet. Jag argumenterade med utgångspunkt från det faktum att mycket av produktionen av detta nötkött sker i områden som gränsar till Amazonas och därmed utgör ett hot mot detta viktiga regnskogsområde. Både Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen hade uppmärksammat detta och kommuniserat detta faktum till och i media. Två forskare, Annika Carlsson Kanyama (KTH) och Martin Saar (Stockholms miljöförvaltning) har analyserat diverse varor med avseende på koldioxidutsläpp vid transporter. Oxfilén från Brasilien färdas km och vid en vikt av 0,5 kg orsakar denna mängd gr koldioxid i utsläpp, alltså sex gånger mer CO2 än vad filén väger. Jag ställer mig den enkla frågan om detta är hållbart? Svaret torde vara givet. Problemet är givetvis betydligt större än så, dvs oxfilén, men vi måste föra denna diskussion på en konkret nivå och hur det ställer sig med vårt engagemang för hållbar konsumtion. Något som är besvärande i detta sammanhang är vårt engagemang för frihandel, men det får inte stå i vägen för hur vi ska agera. Vi diskuterar en märkning om den koldioxidbelastning, det ekologiska fotavtryck som det så populärt kallas, som varje produkt ger upphov till. Det är bråttom med denna märkning för som konsument vill jag ständigt minska mitt ekologiska fotavtryck (uttrycket är utifrån mitt perspektiv lite löjligt men låt gå för det). Jag vill att kooperationen inte gör marknadsaktiviteter för det brasilianska nötköttet, eftersom det ger alltför stor koldioxidbelastning. Gunnar Björkman Boxergränd Sköndal Distrikt 3 Utlåtande motion 24 I Livsmedelsverkets rapport På väg mot miljöanpassade kostråd konstateras att det i dagsläget saknas tillförlitiga och omfattande data om klimatpåverkan av brasilianskt nötkött, men mycket talar för att den kan vara relativt hög. Brasiliansk nötköttsuppfödning sker nästan uteslutande på extensivt skötta beten. EU förbjöd 17 januari 2008 import av kött från Brasilien på grund av bristande spårbarhet. Det är återigen möjligt att importera brasilianskt kött. Coop har sedan importstoppet hävdes enbart sålt små mängder kött och har inte haft några marknadsaktiviteter. Enligt inköpare på Cilab finns det inga planer på att satsa stort på brasilianskt kött. Däremot kan kött från Pampas komma att saluföras. Pampas är till skillnad från vissa områden i Brasilien inte relativt nyligen avverkad regnskog. Motionären nämner klimatmärkning av livsmedel påbörjade KRAV och Svenskt Sigill ett arbete med att ta fram underlag för en eventuell klimatmärkning. Mycket talar för att det inte blir en märkning av den typ som först diskuterats, i alla fall inte för KRAV. Den enskilda konsumenten kan redan utan märkning göra kloka klimatval. I broschyren Bra att veta - Mat och klimat som finns i Coops butiker och på coop.se respektive kf.se finns enkla konkreta tips om vad den enskilda konsumenten kan göra. Motion 25 Miljö- och rättvisemärkt teknik Då produktionen av bl.a. elektronik och textilier genererar mycket stora utsläpp av kemikalier och andra gifter samt bidrar till många människors ohälsa och ofta produceras under orättvisa förhållanden bör Coop sträva efter att i största möjliga utsträckning sälja elprodukter och textilier som är miljö- och rättvisemärkta. Jag yrkar på att Coop gör en målinriktad satsning på att utöka utbudet av miljö- och rättvisemärkt elektronik och textilier. Maria Antonsson Kommendörsgatan Stockholm Distrikt 2 Utlåtande motion 25 Coop säljer idag Svanen-märkta batterier och lågenergilampor märkta med EU-blomma. Man arbetar kontinuerligt med att hitta miljömärkta eller bra miljöval - produkter inom flera områden, t ex nya dammsugare och nya energisnåla TV-apparater. Detta gäller även inom området miljö- och rättvisemärkta textilier där Coop i nya avtalsskrivningar med leverantörerna tagit upp miljöaspekterna i en särskild bilaga. Coop Sverige är medlem av el-kretsen som ett led i att bidra till ett säkert sätt att samla in gammal elektronik. 19

20 Motion 26 Djurtestade produkter Motion 27 Flergångskassar KFs eller Coop Sveriges egna kosmetika, hår- och hudvårdsprodukter ska inte vara testade på djur i något led. Man ska ställa krav på leverantörer att de inte använder djurtestade ingredienser. Ingredienser ska inte vara testade från 2009 eller i framtiden. Inte heller slutprodukterna ska vara djurtestade. Information om att man har en övergångsperiod under 2009 ska framgå. Alla kosmetika-, hud och hårvårdsprodukter ska ha en tydlig markering på hyllkanten där det tydligt framgår att Coops egna varumärken uppfyller dessa kriterier. Alla varumärken oavsett tillverkare i dessa kategorier ska ha en tydlig markering om de uppfyller dessa kriterier eller ej på hyllkanten. D v s djurtestat eller icke djurtestat. I Storbritanien säljs icke-djurtestad kosmetika för nära tvåhundra miljoner pund/år så det är ett försäljningsargument precis som kravmärkt och änglamark. Coop har profilerat sig att värna om människor, djur och miljö vilket resulterat i produktnamn som änglamark och man har även kravmärkta produkter. Man har också profilerat sig att värna om etiska aspekter och detta torde också innefatta djurförsök som innebär lidande för djuren. KF ska inte medverka till djurplågeri genom djurtester. KF ska även uppmana tillverkare, av andra produkter som säljs i butikerna, att de använder sig av icke djurtestade ingredienser. Yvonne Tunfjord Fasanvägen Mariefred Utlåtande motion 26 Djurtest eller inte är en mycket svår fråga eftersom det ytterst handlar om konsumentens säkerhet kontra djuretik. Den europeiska kemikalielagstiftningen kräver att kemiska ämnen (ingredienser) säkerhetsvärderas innan de får marknadsföras. Riktlinjerna för olika ämnen har hittills till stor del baserats på djurförsök. Nu har EU beslutat att djurförsök ska ersättas med alternativa metoder fram till slutet av år Därmed uppfylls motionärens krav såväl för egna varumärken som för hela kosmetikbranschen. Vad gäller märkning så arbetar Europakommissionen med att utveckla riktlinjer där det ska framgå vad som får uttryckas i marknadsföring avseende djurförsök. Detta gör man eftersom det inom Europa florerar ett antal märkningar som delvis anses vara vilseledande. Coop följer detta arbete och har inte för avsikt att utveckla någon egen märkning. COOP satsar på att profilera sig som ett ekologiskt och miljömedvetet alternativ i dagligvaruhandeln. I syfte att komma ifrån den långsamt nedbrytbara plasten från plastkassar i vattendrag, skog och mark har man i Kina förbjudit plastkassar. Fransmännen, som allmänt ses som helt ointresserade av miljöaspekter av sin livsföring är sedan länge vana att inte kunna köpa engångskassar i åtminstone vissa av sina större livsmedelsbutiker. I England pågår en nationell kampanj mot engångskassar. COOP tillhandahåller idag flergångskassar som marknadsförs diskret, iallafall i min butik (Odenplan, Stockholm). Här finns ett ypperligt tillfälle att vara först (och i miljöpolicy- och imagesammanhang handlar det just om att vara först för att tjäna mest PR-mässigt) med att ta ett steg som många utanför Sverige redan tagit. Jag föreslår att COOP-butikerna utökar sitt sortiment av flergångskassar. Att man i sin marknadsföring går ut med detta som ett led i en medveten miljösatsning (som inte är lika "het" som klimatfrågan, och som därför ger ytterliggare "cred" åt COOP som då tänker större). att man förslagsvis, liksom IKEA med sin trädplanteringsinsamling, eller rea på lågenergilampor, under en övergångstid på ngt år subventionerar de kunder som INTE köper engångskassar med med mera-poäng (jämför bokhandeln The Strand i New York, de gör så). Jan Rapp Hagagatan Stockholm Distrikt 2 Motion 28 Använd egen kasse Jag tycker att ni skall uppmana kunderna att använda egen kasse när vi handlar. Ge poäng till den kunden/ medlemmen som har egen kasse med när hon/han handlar. Maj-Lis Styrwoldt Bronsgjutarvägen Norsborg Distrikt 9 Utlåtande motionerna 27 och 28 Coop erbjuder redan idag tygkassar av märket Änglamark och Coop Forums Shop Express-kassar. Under året har också en plastkasse baserad på nedbrytbar majs- 20