FOLKETS HUS OCH PARKER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKETS HUS OCH PARKER"

Transkript

1 FOLKETS HUS OCH PARKER 11 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Verksamhetsberättelse 2011 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker

3 Innehåll Folkets Hus och Parker en rörelse för alla 5 Så här fungerar Folkets Hus och Parker 8 Möjligheternas mötesplats: Folkrörelsens nya kompass 9 Tre framgångsfaktorer: Vägval för framgång 11 Så hittar vi rätt fokus i verksamheten 13 Året 2011 Utvecklingsområde 1: Verksamheter som skapar möjligheter 17 Utvecklingsområde 2: Rum för alla 27 Utvecklingsområde 3: Förening i förändring och utveckling 33 Utvecklingsområde 4: Vi gör det tillsammans! 39 Förvaltning och organisation 50 Denna verksamhetsberättelse har fastställts av Folkets Hus och Parkers styrelse den 3 maj

4 Allt bygger på engagemang Egentligen är det ganska enkelt när något är kul och viktigt kan resultatet bli alldeles enastående om det kombineras med en rejäl dos engagemang. Från tid till annan så ser verkligheten faktiskt ut så i många av våra lokala Folkets Hus, folkparker och festivaler. Därför har vi blivit mer och mer fokuserade på just engagemanget som nyckel till framgång för våra lokala mötesplatser. Vår folkrörelse bärs fram av en väldigt sympatisk grundidé som fritt tolkat handlar om att människor behöver möjligheter och mötesplatser där de själva kan vara delaktiga. Det är också det som lockat fram ett beundransvärt engagemang från generationer av eldsjälar, intresserade och besökare genom åren. Våra mötesplatser är levande mötesplatser i ordets rätta bemärkelse, då de existerar som en produkt av människors ärliga och frivilliga engagemang. Betydelsen av detta kan inte överskattas. I den anda som formulerades i Möjligheternas mötesplats vid vår förra föreningsstämma finns en tydligt uttalad tanke om att vi blir framgångsrika när vi börjar se våra mötesplatser, organisation, verksamhet och de som på olika sätt är engagerade i den som en helhet. Då börjar allting röra på sig. Detta synsätt är numera vägledande för all verksamhet som genomförs av Folkets Hus och Parkers kansli vilket också glädjande nog ger tydliga resultat. Vi har också kommit en viktig bit framåt i arbetet med att lyfta Möjligheternas mötesplats som strategi för både den lokala och den regionala nivån i folkrörelsen. Att arbeta med förändring i en folkrörelse måste få ta tid och ge utrymme för en process där vi tillsammans hittar de bästa vägarna framåt. Jag är helt övertygad om att det står Engagemang på en av den resans viktigaste vägskyltar. Vi har slagit in på den vägen och jag känner på mig att det kommer att göra hela skillnaden. Folkrörelsen Folkets Hus och Parker är verkligen möjligheternas mötesplats! Lennart Derehag Vd Folkets Hus och Parker 3

5 4

6 Folkets Hus och Parker - En rörelse för alla Folkets Hus och Parker är en folkrörelse och riksorganisation, som genom sina 632 medlemsföreningar årligen samlar 33 miljoner besökare. Organisationen är Sveriges största mötesarrangör med stark lokal närvaro över hela landet. Mötesplatser åt alla, och ett brett kultur- och nöjesutbud för människor i hela landet. Så kan idéerna bakom folketshus- och folkparksrörelsen sammanfattas idéer som bär lika bra idag, som för över 100 år sedan när de först formulerades. Formerna för hur detta omsätts i praktisk verksamhet har naturligtvis varierat över tiden, men folkrörelsen och riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) och alla dess medlemsföreningar har hela tiden varit nyfikna och vågat satsa på nya vägar. Det vi idag ser som frontlinjen i utvecklingen i form av exempelvis digitaliseringen av rörelsens biografer och samlingslokaler, är i själva verket en samtida yttring av en lång historisk tradition. En fantastisk resa Idag är Folkets Hus och Parker bland annat Europas första digitala biografkedja, men redan 1904 började de första medlemmarna visa biofilm. Precis som vi idag kämpar för fibernät och avancerad visningsteknik, var vi också pionjärer att skaffa elström i förra seklets början. Vi har inlett en fantastisk resa, där vi nyfiket och förväntansfullt ser fram emot nästa mål. Digitaliseringen av våra biografer är en del av en pånyttfödelse av folketshus- och folkparksidén, säger Folkets Hus och Parkers vd, Lennart Derehag. Folkets Hus och Parker äger genom sina medlemmar närmare 200 biografer vilket gör oss till Sveriges största biografkedja, sett till antalet biografer. Sveriges största mötesarrangör Folkrörelsen Folkets Hus och Parker samlar varje år över 33 miljoner besökare i medlemmarnas anläggningar, vilket gör organisationen till Sveriges största mötesarrangör. 5

7 Bland de 632 medlemsföreningarna finns Folkets Hus, folkparker, biografer och närmare ett 20-tal av landets största kultur- och musikfestivaler. De är olika stora och finns i hela landet från norr till söder, på landsbygden och i storstäderna, i förorterna och stadskärnorna. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker bildades genom en sammanslagning år 2000 av Folkparkernas Centralorganisation (bildad 1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (bildad 1932). Men organisationens rötter sträcker sig ända tillbaka till talets slut då de första folketshus- och folkparksföreningarna kom till. Behovet av mötesplatser i hela landet är fortfarande lika stort, och människors behov av möten, nöjen och kulturella impulser växer ständigt. Sveriges tredje största scen och restaurangaktör Biografverksamheten är en betydelsefull del av Folkets Hus och Parkers verksamhet, men långtifrån den enda. Möten, konferenser, konst-, scenkonst, barn- och familjeföreställningar samt restaurangverksamhet är andra exempel på vanliga verksamhetsgrenar för folketshusoch parkrörelsen. Folkets Hus och Parkers konstavdelning köper även regelbundet in konst (som placeras ut i medlemmarnas lokala mötesplatser) av samtida konstnärer, samt genomför konstnärliga gestaltningar och vandringsutställningar. Totalt disponerar Folkets Hus och Parker över konstverk. Ett facit på över 450 barn- och familjeföreställningar per år, gör Folkets Hus och Parker till Sveriges tredje största nationalscen. Med restauranger i så gott som alla svenska kommuner innehar vi också tredjeplatsen i kategorin Sveriges största restaurangaktör näst efter Scandic och McDonalds. Digital teknik för tillgänglighet och demokrati Formerna för de demokratiska och kulturella mötena i Folkets Hus och i folkparker har varierat över tiden, men rörelsens värdegrund (med bland annat idén om mötesplatser för alla) är densamma. En aktuell illustration av detta är Folkets Hus och Parkers projekt Live på Bio, där ett 70-tal av rörelsens biografer regelbundet visar livesända föreställningar av olika slag. Med hjälp av digital visningsteknik. 6

8 Tack vare den digitala tekniken kan folketshuspublik i hela landet se både film och direktsända föreställningar i HD-kvalitet. Tekniken gör också att mindre orter kan få filmpremiärer samtidigt som storstäderna. Succé med direktsänd opera Tekniken har också banat väg för den stora framgången med direktsänd opera från Metropolitan i New York. Biljettförsäljningen har slagit nya rekord varje säsong och totalt visas föreställningarna på ett nittiotal anläggningar i Sverige. Även här sticker Sverige och Folkets Hus och Parker ut. Av de totalt 54 länder som direktsänder från Metropolitan, ligger Sverige bland de som har flest livebiografer vilket är anmärkningsvärt om man samtidigt ser till folkmängden. Dessutom visas direktsänd teater, balett, cirkus, klassiska konserter, rockkonserter och sportevenemang. Digitala möten Nästa spännande steg i digitaliseringen handlar om interaktivitet. Dels kan det röra sig om mervärden som livemedverkan av skådespelare och regissörer vid filmpremiärer, men också om ett helt nytt sätt att genomföra möten och konferenser. Genom både satellit- och markburen interaktion skapas nya spännande, miljövänliga former för mötet mellan människor inte bara i Sverige utan i hela världen. Under året har Folkets Hus och Parkers dotterbolag Folkparkernas Programbolag AB arbetat med att utveckla och förpacka lösningarna för digitala konferenser i konceptet SmartForum. Folkrörelsen Folkets Hus och Parker är möjligheternas mötesplats! 7

9 Så här fungerar Folkets Hus och Parker Folkrörelsen och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) är en ideell förening som består av 632 fristående medlemsföreningar, som drivs utan enskilda vinstmotiv. Det är de lokala medlemsföreningarnas verksamhet som utgör det absoluta fundamentet i den samlade folkrörelsens verksamhet och uppdrag. Riksorganisationens högsta beslutande organ är föreningsstämman, som genomförs vart tredje år. Nästa stämma genomförs i oktober Där väljs riksorganisationens styrelse, med uppdrag att leda, förvalta och utveckla organisationen under perioden mellan stämmorna. Stämman fastställer 632 FRISTÅENDE också riktlinjerna för riksorganisationens MEDLEMSFÖRENINGAR verksamhet. Som hjälp för verkställandet av verksamheten, har riksorganisationen ett kansli, direkt underställt styrelsen. Högsta ansvariga tjänsteman på kansliet är verkställande direktören. Medlemmarna inordnas organisatoriskt i 12 regionföreningar, som även de ingår i riksorganisationen. 12 REGIONER STYRELSEN KANSLIET Regionerna har egna styrelser och arbetar med samordning, nätverk och regionalt utvecklingsarbete. Sammantaget utgör de lokala föreningarna, de regionala föreningarna och riksorganisationen tillsammans folkrörelsen Folkets Hus och Parker.. 8

10 Möjligheternas mötesplats: Folkrörelsens nya kompass Det kanske allra viktigaste som våra mötesplatser gör, är att skapa möjligheter. Att komma till ett Folkets Hus, en Folkpark eller en festival, ska inte handla om rum och plats, utan om möjligheter som förändrar världen i stort och smått. Folkets Hus och Parkers medlemmar är oerhört olika stora, små, biografer, dansbanor, konferensanläggningar, digitala hus... Samtidigt finns det viktiga saker som förenar, kanske framförallt ambitionen att skapa mötesplatser för människor. Där människor möts uppstår per automatik också möjligheter. Oväntade, planerade, överraskande och upplyftande möjligheter. Vid riksorganisationen Folkets Hus och Parkers föreningsstämma i Borlänge hösten 2009, antogs utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats, med ambitionen att stärka, utveckla och förnya rörelsen för att bli ännu bättre på just möjligheter. Fyra utvecklingsområden Dokumentets hörnstenar är fyra utvecklingsområden som tar fasta på den verklighet och de lokala förhållanden som medlemmarna befinner sig i: Verksamheter som skapar möjligheter Rum för alla Förening i förändring och utveckling Vi gör det tillsammans I dokumentet lyfts också för första gången ett antal generella aspekter fram, som ska beaktas i all verksamhet mångfald och genus, unga, medlems-/medborgarnytta, tillgänglighet och demokrati, miljö, kommunikation och ekonomi. Helt nytt är också att stämman beslutade att en ömsesidig planeringshorisont ska införas, där verksamhetsplaneringen på alla nivåer (lokalt, regionalt och nationellt/gemensamt) på sikt ska 9

11 följa ett treårigt perspektiv. Vinsten med det är bland annat att det gemensamma arbetet kan stärkas och att vi drar större nytta av att vi är en stor och väl spridd organisation. Varje nivå ansvarar för sin egen treårsplan, men upplägget följer de fyra utvecklingsområdena i Möjligheternas mötesplats. Riksorganisationen använder sig av treåriga verksamhetsplaner sedan Det är helheten som spelar roll I verksamhetsplanen för riksorganisationens styrelse och kansli har vi därför lämnat det tidigare upplägget där varje avdelning presenterade sina insatser för sig. Istället presenterar vi riksorganisationens kanslis gemensamma insatser, placerade under vart och ett av de fyra utvecklingsområdena. Det blir på så sätt tydligare vilka prioriteringar vi gör, på vilket sätt vi följer stämmans och rörelsens ambitioner, samt hur vi på ett tydligare sätt upptäcker möjligheten att skapa mervärden och smarta samarbetslösningar. Till treårsplanen läggs också en årsplan med konkreta aktiviteter för varje år, samt en årsbudget. Även verksamhetsberättelsen följer upplägget från Möjligheternas mötesplats, vilket sammantaget gör att den röda tråden från stämma till stämma blir tydlig att följa och utvärdera. Vår förhoppning är att det här ska göra oss starkare, tydligare och mera aktiva i vårt sätt att följa medborgarnas och lokalsamhällets behov. 10

12 Tre framgångsfaktorer: Vägval för framgång Utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats sätter ett stort fokus på Vi:et i rörelsen. Även om Folkets Hus och Parkers medlemmar är väldigt olika varandra, så finns det mera som förenar än skiljer dem åt. Alla delar en gemensam och angelägen idé att människor behöver öppna mötesplatser som skapar möjligheter, och som ger en möjlighet att förändra världen i stort och smått. Medlemmarnas särart gör det också till en utmaning att hitta fram till en medlemsnytta som är så mångfacetterad att den passar alla, samtidigt som den blir tillräckligt kraftfull för att skapa förändring och möjligheter. För att möta de utmaningar som perioden bär med sig, har riksorganisationens kansli valt att arbeta utifrån tre framgångsfaktorer: 1. Medlemsnära 2. Digitala möjligheter 3. Kommunikation Det är en målsättning att dessa tre framgångsfaktorer ska förenkla både arbete och prioriteringar. Medlemsnära ger rätt fokus Det viktigaste vi gör i vår folkrörelse görs lokalt, varje dag, året runt i olika Folkets Hus, Folkparker och festivaler. Allt riksorganisationen gör, görs också för att underlätta och förstärka utfallet av det lokala arbetet. Från kansliets sida kommer vi att på ett mera metodiskt sätt försöka berätta och tydliggöra vad våra olika aktiviteter syftar till, och på vilket sätt det skapar medlemsnytta. Vi sätter större fokus på samtal, besök, rundfrågningar och annat som håller dialogen levande och angelägen. Vi vill använda denna metod för att förkorta avstånden inom rörelsen och skapa både förtroliga samtal och debatt. 11

13 Digitala lösningar bygger unika möjligheter De direktsända operaföreställningarna har blivit en publiksuccé som tillsammans med nya typer av interaktiva evenemang banar väg för människors möten och rätt till kultur i hela landet. Digitaliseringen är en viktig nyckel i arbetet med att förnya och göra medlemmarnas mötesplatser angelägna och attraktiva för fler grupper än förut. Den bär också med sig viktiga värden ur miljö-, demokrati- och samordningsperspektiv. Vi tror att olika former av digitalisering är helt nödvändig för fortsatt utveckling av våra mötesplatser. Kommunikation, kommunikation, kommunikation Informationssamhällets etablering har gjort att behovet av att aktivt arbeta med kommunikation finns på alla nivåer i samhället. Både positiva och negativa signaler på alla nivåer påverkar i större utsträckning hela vår rörelse. En viktig nyckel till att just bygga Vi:et, är att hitta bra vägar att kommunicera och proaktiva sätt att förhålla sig till händelser och media. Det är helt livsavgörande att synliggöra medlemmarnas och hela folkrörelsens verksamhet i olika mediekanaler och sammanhang. Kommunikation ska genomsyra hela kansliets verksamhet och lyfts även fram som en nyckelaspekt (se nedan). 12

14 Så hittar vi rätt fokus i verksamheten Det finns flera viktiga perspektiv på verksamheten, som inte låter sig brytas ut för att hanteras separat. Bland dessa finns 7 nyckelaspekter,som kommer att vara viktiga att ta hänsyn till och aktivt arbeta med under de närmaste åren. Nyckelaspekterna har pekats ut av Folkets Hus och Parkers föreningsstämma genom utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats. Aspekterna bör beaktas i allt planeringsarbete i organisationen och ska visa på aktiva ställningstaganden för hur man väljer att hantera respektive område. Mångfald & genus Unga Medlems-/medborgarnytta Tillgänglighet Miljö Kommunikation Ekonomi 13

15 14

16 2011 Vi presenterar på de följande sidorna ett representativt urval av årets verksamhet, som förmedlar en rättvis bild av Folkets Hus och Parker Upplägget har hämtats från folkrörelsens utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats och bygger på det ramverk bestående av fyra utvecklingsområden med vardera tre strategiska riktlinjer som där presenteras (se även sidan 9-10). Genom att följa samma upplägg i utvecklingsdokumentet, treårsplanen, årsplanerna och verksamhetsberättelserna hoppas vi kunna skapa en tydligare siktlinje mellan Folkets Hus och Parkers föreningsstämmotillfällen och en bättre möjlighet att värdera de beslut och handlingar som följer däremellan. Metoden inför också ett användarorienterat perspektiv i verksamheten, med olika typer av nytta för samhälle, medlem och medborgare i fokus. 15

17 16

18 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. 450 föreställningar i folkparker, Folkets Hus och festivaler Folkets Hus och Parker har genomfört närmare 450 föreställningar eller verksamhetsdagar i folkparker, Folkets Hus och på festivaler i hela landet under Vi har turnerat under sommar och höst i hela landet från Malmö till Haparanda. Det har varit en stor bredd i produktionsverksamheten både genremässigt och i förhållande till spelplatserna. En av de absolut viktigaste prioriteringarna har varit att hålla en konsekvent hög kvalité på verksamheten för målgruppen barn, familjer och ungdomar, samt att våra medlemsföreningars mötesplatser ska vara den självklara lokala arenan för scenkonst. Totalt har 265 nedslag genomförts för över barn. Vi har också arbetat med möjligheter för ökat tillgänglighet och nya publikmöten hos våra medlemsföreningar. Samarbetet med Riksteatern har utvecklats positivt. Under året har exempelvis föreställningarna Hur långt når Alfons?, Superhjältekonserten (för andra året) och Norra Brunn på turné samproducerats. Folkets Hus och Parker vill att barnföreställningarna ska handla om mer än upplevelser för stunden. En viktig del med barnproduktionerna är istället att arbeta med hur det känns. Föreställningarna bjöd den unga publiken på olika upplevelser, igenkännande och nyfikenhet. Det väcktes frågor både med dramatik och humor som var går gränsen mellan arbete och lek, och hur löser man situationer när man är tre? Frågor kring självkänsla, om att låta sig inspireras snarare än imponeras och om frågor kring upplevelsen av sig själv, att reflektera 17

19 över jämställdhet och influenser i musiken från olika delar av världen, drömmar och att finna gemenskap med sagans och sångens hjälp, är några exempel på vad som belysts. För ungdomar har två produktioner med pedagogisk och inspirerande inriktning genomförts: Workshop i breakdance med Ultimate B-Boys samt Workshop i nycirkus med Cirkus Cirkör. Båda produktionerna arrangerades under en veckas tid på varje turnéort. Sammanlagt har maximalt antal 30 kursveckor genomförts för barn och ungdomar. Arrangörsutveckling i blickfånget Att vara en angelägenhet för alla medlemsarrangörer ställer intressanta krav. Vi ska tilltala så många som möjligt, vilket möjliggör en bredd i turnérepertoaren. Detta torde tilltala både gamla och nya publikgrupper ute i landet. Under året minskade antalet aktiva medlemsarrangörer. Ambitionen inför nästkommande år blir att på olika sätt stärka arrangörsledet, för att hålla mötesplatserna levande, stärka infrastrukturen samt synliggöra våra medlemsföreningar som aktiva kulturarrangörer. Vår utmaning är att lyfta fram fler arrangörer, medverka till att stärka varandra genom gemensam opinionsbildning, arbeta med arrangörsfrämjande initiativ samt gemensam samordning i kulturutbudet. Medlemsföreningarna ska känna att scenkonsten har så mycket att erbjuda, att man självklart är beredd att prioritera den. Men verksamheten kan alltid ifrågasättas av medborgarna, politiken, publiken och inte minst av oss själva. Detta är en verklighet och en styrka och ett förtroende som alltid måste förtjänas. Arrangörsskolan Folkets Hus och Parker erbjuder genom arrangörsskolan ett unikt utbildningsprogram som syftar till att deltagaren självständigt och på ett kvalificerat sätt ska kunna leda, utveckla och genomföra kultur- och nöjesaktiviteter i sin förening. Den subventionerade utbildningen är speciellt framtagen för Folkets Hus och Parkers och ABFs medlemmar. Hösten 2011 startade Arrangörsskolan upp igen efter två års uppehåll. Utbildningen löper under ett år med sammanlagt fem träffar spridda över landet och har plats för 30 kursdeltagare. Kursen genomförs i samarbete med Brunnsviks Folkhögskola och är därmed CSN-berättigad. 18

20 Lokala eldsjälar i rampljuset Det finns många goda exempel på engagemang, arrangörskap och innovationskraft runt om i landet. En handfull av dessa lyfts fram genom utmärkelser och annan uppmärksamhet, men vi vet att det finns åtskilliga föreningar och eldsjälar som alla bidrar till att göra våra gemensamma mötesplatser till några av de allra bästa i Sverige. I samband med Konstdagarna 2011 utsågs Hallunda Folkets Hus till Årets konstarrangör 2011 av Folkets Hus och Parker. Ur motiveringen framgår att: Med öppen och nyfiken hållning bedriver Hallunda Folkets Hus en mångfacetterad konst- och utställningsverksamhet. I samarbete med andra aktörer lyfter de fram och prioriterar pedagogiska utställningar för barn och unga, samtidigt vågar de visa aktuell samtidskonst som provocerar och väcker debatt. Med stolthet låter man allmänheten ta del av den fina konstsamling som hänger i huset permanent och inte minst är man ett viktigt utställningsrum för det lokala konstlivet och de boende i Hallunda. Genom ett genuint engagemang och intresse för konsten från Hallunda Folkets Hus personal och styrelse får barn, unga och vuxna möjlighet att möta och uppleva konst och utställningar i sin närmiljö. Förutom äran, så innefattar utmärkelsen Årets konstarrangör en prissumma på kronor, samt att föreningen under året får ställa ut en vandringsskulptur som tagits fram särskilt för detta ändamål. Ett motsvarande pris i filmsammanhang är Årets biograf, som traditionellt delas ut vid en ceremoni under Folkets Hus och Parkers filmdagar vilka detta år genomfördes i Sundsvall. Till årets biograf 2011 utsågs biografen i Konga Folkets Hus. Utmärkelsen Årets bio delas ut till biografer som på ett aktivt sätt ökat intresset för film på sin ort, genom en stor publikökning, större arrangemang och engagemang. Ur motiveringen: Med energi och envishet har denna folketshusförening bevisat att innevånareantalet i samhället där man verkar inte på något sätt sätter gränser för hur många besökare man kan räkna in vid sina filmvisningar. De rent kommersiella framgångarna har alltid kompletterats med en stor lyhördhet för kvalitetsfilmens rättmätiga plats i repertoaren. 19

21 Priset instiftades Förutom prissumman på kronor, får vinnaren rätt att använda en särskild logotyp som bevis på utmärkelsen. Den digitala verksamheten fortsätter att växa Utbudet av digitala livesändningar ökade även under Folkets Hus och Parker hade, tack vare sin långa erfarenhet och goda internationella och nationella kontaktnät, den exklusiva distributionsrätten till samtliga direktsändningar. Sändningarna från Metropolitanoperan fortsatte att sätta nya rekord. I slutet av 2011 hade 116 (motsvarande siffra för 2010 var 87) svenska biografer digital visningsteknik. Utbudet imponerar direktsänd opera från Metropolitan, pjäser från National Theatre i London, baletter från Bolsjojteatern, nyårskonsert från Berlinfilharmonikerna, opera från Kungliga Operan, Phantom of the Opera från London, Red Hot Chili Peppers-konsert från Tyskland, teater från Dramaten, konsert från Stockholms Konserthus och föreställning från Cirkus Cirkör. Flera biografer skaffade mindre digitala projektorer, enbart för att visa direktsända evenemang och independentfilm, och många biografer skaffade sig så kallad DCI-godkänd utrustning för att ytterligare öka kvaliteten på sina livesändningar. Det finns också lokala inslag i utbudet. Ett antal digitala hus visade framgångsrikt direktsänd ishockey med de egna lagens bortamatcher. Folkets Hus och Parker stod även bakom distribution av direktsändningar till Åland från Sverige. Genom vårt digitala distributionsnät och våra lokala arrangörer är Folkets Hus och Parker en viktig kanal som skapar möjligheter för spridning av utbudet från såväl de svenska nationalscenerna, som de bästa internationella scenerna. På detta sätt kan fler, ta del av ett större kultur- och nöjesutbud var man än bor i landet. Satsningen på interaktiva möten fortsatte under året i samarbete med Folkparkernas Programbolag under namnet Smart Forum. Målsättningen med en rikstäckande (på länsnivå) infrastruktur för digitala möten är på god väg att uppfyllas. 20

22 Teknik och metoder Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Det digitala tar över Den digitala biografsituationen har nu nått sin tipping point globalt det vill säga att det finns lika många digitala som analoga biografer. Som en konsekvens av detta har antalet analoga 35mm-kopior redan under 2011 minskat ytterligare, vilket skapar svåra konsekvenser för de av Folkets Hus och Parkers biografer som ännu inte digitaliserats. Folkets Hus och Parker driver sedan augusti 2002 utveckling av Digitala Hus. Syftet är genom digital visningsteknik modernisera biografen på den lilla orten, för att därmed öka utbudet av aktuell film och annat digitalt innehåll. Utvecklingsverksamheten runt Digitala Hus har aktivt stöttat biograferna i samband med införskaffandet av DCI-godkänd utrustning (Digital Cinema Initiatives DCI är en teknikspecifikation för digitala biovisningar). Folkets Hus och Parker arrangerade våren 2011 en turné runtom i landet, för att informera om den allmänna och ofrånkomliga digitaliseringen av biografer i Sverige, med råd vad gäller teknik, ekonomi och leverantörer. Dessutom har projektet lyckats förhandla fram ytterligare begagnade DCI-utrustningar till bra pris för våra medlemmar från ett engelskt pilotprojekt. Ett antal anläggningar i Folkets Hus och Parkers biografkedja har fått stöd av Svenska Filminstitutet (SFI) för installation av DCI-godkänd utrustning, både vad gäller ny och begagnad sådan. Stöd har också sökts och beviljats från andra källor, som kommuner, LEADER-grupper, Sparbanksstiftelsen med flera. De biografer som digitaliserat till DCI-standard har gjort mycket bra resultat tack vare simultan digital premiär i storstäderna och på de mindre orterna. Antalet 2K/3D-biografer inom Folkets Hus och Parker har ökat med 150 procent under året från 20 förra året (2010) till närmare 50 i år. 21

23 Även regionala insatser har genomförts för att öka digitaliseringstakten. Ett projekt för att digitalisera biograferna bland våra medlemsföreningar i Norrbotten har genomförts tillsammans med Filmpool Nord och Norrbottens läns landsting. Tanken var att undersöka förutsättningarna för digitalisering, hitta alternativa finansieringsformer och skapa underlag för att upprätta ansökningar. Projektet slog genomgående mycket väl ut, bland annat har ett flertal kommuner gått in och stöttat upp med pengar för digitalisering. Biograferna helheten stärks Folkrörelsen Folkets Hus och Parker äger närmare 200 biografer fördelade över hela landet. Av dessa ägs fyra biografer (i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm) gemensamt av folkrörelsen medan den absoluta majoriteten ägs av enskilda medlemsföreningar. Den traditionella biografverksamheten hade besökare 2011, och omsatte drygt 54 miljoner kronor. De gemensamt ägda biograferna förvaltas i det av folkrörelsen ägda bolaget Framtidens Mötesplats AB. En av de viktigaste föresatserna med etableringen av biografer i storstäderna har varit att ge draghjälp åt hela folkrörelsens visningsverksamhet. Ett exempel på detta är att de gemensamt ägda biograferna säkrar upp en viktig pusselbit för att fortsatt ge Folkets Hus och Parker rollen som framgångsrik leverantör av live på bio direktsänt utbud från Sveriges och världens största scener. Driften av de gemensamt ägda biograferna är en viktig del av strategin för att stärka och befästa Folkets Hus och Parkers digitala projekt. Genom dessa skyltfönster, som uppmärksammas av makthavare, opinionsbildare och andra viktiga nyckelpersoner, har Folkets Hus och Parker kunnat kliva in och markera sin roll som en aktör på den svenska biografmarknaden, samt indirekt stärka sin kulturella profil i storstäderna. De initiala investeringarna börjar nu betala sig, och visar på nytta som kommer medlemsföreningarna direkt till godo. Kvalitetsfilmsdistributören TriArt Film där Folkets Hus och Parker är en av initiativtagarna och delägarna har genom sin verksamhet breddat utbudet av kvalitetsfilm, både nationellt och på Folkets Hus och Parkers biografer. 22

24 World Wide Cinema Under 2011 startades projektet World Wide Cinema med stöd från stiftelsen Framtidens Kultur. Projektets ambition är att bredda utbudet av film som producerats i länder utanför Europa och USA. En rad olika möten och sammankomster för att förankra och utveckla idén, etablera nya samarbeten och skapa förutsättningar för att bilda ett nätverk har genomförts. Några exempel på detta är lokala upptaktsmöten i Rosengård, Rinkeby och Hammarkullen, samt möten med tänkbara distributörer. En fördjupad inventering av biografernas tekniska förutsättningar, ekonomi och nätverk har påbörjats. I november genomfördes en träff med alla medverkande i projektet och premiär för första filmvisning inom projektets ram sattes till februari " 23

25 Mötesplatsen som utvecklingsplattform Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Den lokala välfärdsproducenten En förstudie runt hur folkets Hus och Parkers medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som en lokal utvecklingsfaktor och välfärdsproducenter har genomförts under året. Bakgrunden är den omvärldsutveckling som skett där samarbets- och nätverkslösningar i ökad omfattning används som lösning på olika samhällsproblem. Här har särskilt fokuserats på hur Folkets Hus och Parker kan stödja sina medlemmar i att bejaka denna utveckling i omvärlden och använda det som en tillväxt- och expansionsmöjlighet i arbetet med att skapa samhällsnytta. Förstudien presenterades för medlemsföreningarna på på Folkets Hus och Parkers medlemsmöte i oktober. Konstens roll Konstnärliga gestaltningar är en viktig del av utformningen av våra mötesplatser. Många gånger kan en konstnärlig gestaltning lyfta miljön i sin helhet och generera nya satsningar i föreningen. Besökare får på ett naturligt sätt möta samtidskonst i sin vardag. Efter en drastisk minskning av anslaget för konstnärliga gestaltningar 2010 skulle anslaget helt försvinna Efter en omfattande kampanj tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar, fick Folkets Hus och Parker beskedet att delar av anslaget räddas, men dock i minskad form erhöll Folkets Hus och Parker ett anslag om kronor. De konstnärliga gestaltningarna har stor betydelse lokalt. Konstnären Eliana Ivarsdotter Haddad påbörjade en konstnärlig gestaltning i Sofielunds Folkets Hus med anledning om att husets byggs om. Konstnären utformar ett ljusverk i neon mot glasfasaden som kommer att täcka hela entrépartiet. Invigningen beräknas ske i mars Under många år har Folkets Hus och Parker tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar, inom ramen för SamSam, bedrivit inköpsverksamheten Konst åt alla genom att arrangera inköpsutställningar hos våra medlemmar. Yrkesverksamma konstnärer från regionen bjuds in för att delta i en utställning och på sätt skapas ett naturligt möte mellan våra 24

26 medlemmar och landets yrkesverksamma konstnärer. Vi ser att inköpsverksamheten är viktig när det gäller att samverka och skapa nätverk både nationellt, regionalt och lokalt. Verksamheten stärker samspelet mellan det civila samhället och professionella kulturlivet och är ett effektivt verktyg för oss när det gäller samverkansmodellen halverades anslaget och under 2011 skulle anslaget försvinna helt. Efter en omfattande kampanj fick vi besked om att anslaget skulle finnas kvar men minskade till hälften från Under 2011 genomförde SamSam fyra inköpsutställningar bl.a. en i Malmö på Sofielunds Folkets Hus. Ett 30-tal konstnärer medverkade och i anslutning till utställningen arrangerades bland annat en workshop för barn i mangateckning. Konsten som köps in har placerats ut hos FHPs medlemmar. Under 2011 genomfördes en rad omfattande omhängningar bland annat i Skoghalls Folkets Hus, Vänersborgs Folkets Hus, Årsta Folkets Hus och Skaftö Folkets Hus. 25

27 26

28 Utvecklingsområde 2 Rum för alla och attraktiva miljöer Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Miljoner till upprustning och nybyggnation hos medlemmar Under 2011 erhöll tolv medlemmar bidrag om sammanlagt kronor ur Boverkets anslag för investering i allmänna samlingslokaler, som uppgick totalt till 24,4 miljoner kronor. Under året lämnades dessutom in 27 nya ansökningar från våra medlemmar till Boverket. Satsning på miljön och energieffektivisering Som följd av ett EU-beslut fasas de vanliga glödlamporna ut från marknaden. Detta innebär att våra medlemsföreningar måste se över sin belysning. Delar av detta lyfts fram i Folkets Hus och Parkers projekt Ljuset på entrén (se nedan). I riksorganisationens centralt ägda fastigheter har LED-belysning installerats i samband med konstnärlig utsmyckning i trapphus och omhängning av konst på kontoret. Kraven på energideklaration av fastigheter har lett till flera åtgärdsplaner och åtgärder för att minska energianvändningen. Arbetet från deklaration till åtgärdsplan, finansiering och genomförande tar ofta flera år. Arbete pågår runt detta både när det gäller riksorganisationens egna fastigheter, samt ett stort antal av medlemsföreningarnas fastigheter. Ett nytt avtal för el har upphandlats för Folkets Hus och Parker centralt, där vi enbart använder förnybar energi. Riksorganisations fastigheter har även fått nya undercentraler för fjärrvärme som leder till effektivare användning och bättre komfort. 27

29 Fortsatt ljus på entrén Det andra året (av tre) för projektet Ljuset på entrén genomfördes med stor framgång under året. Projektet tar upp olika aspekter av ljussättning i kombination med konstnärlig gestaltning med mera, och hjälper medlemsföreningarna att förändra känslan och upplevelsen av sina entréer. En rad medlemsföreningar från norr till söder har deltagit i projektet. Några exempel på detta är Boden, Bromölla, Dalsjöfors, Ersboda, Kumla, Hallunda, Mariestad, Linköping, Lund, Mörrum, Sibbhult, Skellefteå, Sollefteå, Sveg Östersund med flera. I november invigdes Skoghalls Folkets Hus sin entré med ny ljussättning. Den ansvarige konstnären Marc Broos blev mycket uppmärksammad för detta i media. Satsningen på Ljuset på entrén har fallit ut väl under året, trots att projekten oftast spänner över flera år från idé till finansiering, genomförande och invigning. Projektet har presenterats vid Konstdagarna, medlemsmötet och på BOKA. Efterfrågad rådgivning och kompetensutveckling Ett omfattande arbete med support runt hyres-, bygg och förvaltningsfrågor har bedrivits under året. Det råder ett stort behov av rådgivning när det gäller hyreskontrakt, systematiskt brandskyddsarbete, livsmedelshantering, tillgänglighetsfrågor, systematiskt arbetsmiljöarbete, ny lag om byggarbetsmiljö, miljö och energifrågor med mera. Arbete med CCS Fastighetsskola har fortsatt under året och ett nätverk med fastighetsansvariga i nätverket har byggs upp. Skadedrabbat år 2011 var ett tyvärr ett utsatt år när det gäller bränder och skador. Några exempel på detta är att Lammhults Folkets Hus brann ned till grunden och Teatern i Gällivare Folkets Hus blev helt förstört av en brand. Efter flera år med sjunkande skadefrekvens, har tyvärr många mindre skador under året ihop med de större bränderna, lett till att försäkringspremien för medlemsförsäkringen ser ut att höjas

30 Kulturarv och upprustning Folkets Hus och Parkers samverkan med Riksantikvarieämbetet fortsatte under året. Fokus har legat på att uppmärksamma det kulturarv som finns människors mötesplatser, vilket presenterats på bland annat Konstdagarna och flera regionala möten. Under året har en ansökan runt detta lämnats in till Länsstyrelsen i Västra Götaland och arbetet fortsätter. Flera kulturskatter har uppmärksammats och en ökad medvetenhet om kulturarvet i våra medlemmars anläggningar blir allt tydligare. Konkurrenskraftiga alternativ Folkets Hus och Parkers dotterbolag Nöjesvaror direktimporterar sedan några år tillbaka olika typer av konferensmöbler, biografstolar m m till mycket konkurrenskraftiga priser. Detta kommer Folkets Hus och Parkers medlemmar tillgodo genom medlemspriser, olika typer av specialprodukter m m. 29

31 Tillgänglighet och nya grupper Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. Unga i folkrörelsen Folkets Hus och Parkers utvecklingsarbete på ungdomsområdet har fortsatt och fördjupats under året. Avdelningsöverskridande internseminarier har genomförts med kanslipersonal och inbjudna gäster från exempelvis Ungdomsstyrelsen. Syftet med detta har varit att höja den egna kompetensen på det ungdomspolitiska området, samt skapa en ökad samsyn runt frågorna i organisationen. Folkets Hus och Parker har också under året tagit del av utvecklingsmedel från Boverket, i syfte att öka ungas delaktighet i samlingslokaler. Ett flertal ungdomsutbyten mellan olika städer har ägt rum, samt rådslag med olika grupper av unga runt inriktningen i arbetet. Särskilt fokus har här legat på grupper i storstädernas ytterområden. Den årliga träffen med Förortsnätverket hade ungdomsverksamhet i hus och parker som särskilt tema. Under året har också ett ökande antal av våra medlemsföreningar tilldelats medel från Boverkets satsning på ungdomsverksamhet i samlingslokaler. Utvecklingsavdelningen har arbetat aktivt med stöd till medlemsföreningarna runt detta, vilket resulterade i att Folkets Hus-föreningarna i Bomhus, Rinkeby, Hälleforsnäs och Blomstermåla beviljades stöd för att utveckla sina ungdomsverksamheter. Enkelt avhjälpta hinder Boverket har under flera år fokuserat på stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder. Det stora flertalet av våra medlemsföreningar har bra tillgänglighet, men det finns ytterligare åtgärder att göra. En påbörjad samverkan med Scenkonstbolaget i Sundsvall har visat sig intressant, då de lyft tillgänglighetsfrågorna till att även handla om bemötande. Scenkonstbolagets bok Lathund för tillgänglighet har spridits till medlemsföreningar, främst i de norra regionerna. 30

32 Demokratisk infrastruktur Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en intressant och angelägen del av Sveriges demokratiska infrastruktur, samt medverka till att utveckla och sprida information om de allmänna samlingslokalernas betydelse och möjligheter. Studieresa för inspiration och utveckling Samlingslokalernas Samverkansgrupp (SamSam), bestående av de tre samlinglokalhållande riksorganisationerna, genomför tillsammans med Boverket varje år en studieresa till samlingsoch kulturlokaler i någon svensk region. Årets resa gick till Halland och södra regionen. Monica Widnemark, ordförande i Boverkets samlingslokaldelegation, uppmärksammade att flertalet av de föreningar vi mötte hade kvinnliga ordföranden, vilket kan ses som ett trendbrott. Gemensamt lobbyarbete Genom SamSam har ett gemensamt lobbyarbete bedrivits runt samlingslokalerna som betydelsefull del i den demokratiska infrastrukturen. Möten, uppvaktningar med mera har genomförts gentemot Kulturdepartementet, Statens Kulturråd, Svenska Filminstitutet, samt biträdande utbildningsminister och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. SamSam stod även bakom en debattartikel om behovet av samlingslokaler. 31

33 32

34 Utvecklingsområde 3 Förening i förändring och utveckling Konkurrenskraft och engagemang Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. Med ledarskapet i fokus Folkets Hus och Parker har tillsammans med ABF genomfört en ledarskapsutbildning för chefer i respektive organisation, tillsammans med Ledarskapscentrum i Umeå. Detta har, förutom samarbetsprojektet med ABF, mynnat ut i konkreta samarbeten mellan Folkets Hus och Parkers medlemsföreningar och ABF-avdelningar på flera platser i landet. Även Folkets Hus och Parkers kvalitetsnätverk CCS, som består av större konferens- och mötesanläggningar, har under 2011 inriktat sig på ledarskapsfrågor. Syftet är att stärka ledarrollen och genomföra ett långsiktigt utbildningsprogram. Inriktningen för 2011 har varit att arbeta med mötes- och konferensutveckling. Prioriterade områden i ledarskapsprogrammet är insatser inom ledarskap, förhandling, teamutveckling och affärsnytta för chefer, samt det goda värdskapet och fastighetsskola för medarbetare. Ett viktigt syfte för CCS är att skapa goda relationer och nätverk mellan chefer, samt mellan medarbetare. Ett mål är också att öka samarbetet mellan de medlemsföreningar som ingår i CCS-nätverket och andra medlemsföreningar inom Folkets Hus och Parker. De olika CCS-utbildningarna har fallit väl ut. Sammanlagt har det genomförts 18 mötes-/ utbildningsdagar fördelat på tio tillfällen med mellan 15 och 35 deltagare vid varje tillfälle. 33

35 Regional turné om kulturfrågor I och med införandet av kultursamverkansmodellen i de flesta regioner och landsting förändras förutsättningarna för kulturverksamheten. Den direkta konsekvensen av systemskiftet är att statens anslag till kultur nu till betydande del fördelas på regional nivå en förändring som är att betrakta som permanent. Mot bakgrund av detta genomförde Folkets Hus och Parker en turné under hösten 2011, där samtliga av organisationens regioner besöktes. Vid de olika turnénedslagen fördes samtal tillsammans med regionstyrelserna runt förändringarna och vilka konsekvenser de kan komma att ge organisationen, dess medlemsföreningar och regioner. Parallellt med detta fördes även samtal om hur samarbetet på kulturområdet mellan riksorganisationen och regionerna kan utvecklas och förändras. Huvudbudskapet vid dessa möten var att det är viktigt att Folkets Hus och Parkers egna regionala föreningar nu tar plats och blir en aktör som syns och hörs när kulturmedel på regional nivå ska fördelas. 34

36 Långsiktigt hållbart arbete Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt, där mångfald, inflytande och delaktighet är viktiga ledord, samt bedriva metodutveckling för nya former av föreningsarbete. Webbaserat lärande Folkets Hus och Parker fortsätter arbetet med att hitta former för att kunna arbeta med webbaserad lösning för självstudier och studiecirklar, med inriktning på olika kunskapsområden kopplade till verksamhet, arrangörskap och föreningsarbete. Stöd till folkrörelsens arbetsgivare Folkets Hus och Parker erbjuder en omfattande arbetsgivarservice till sina medlemmar, som tillhandahålls genom den fristående juridiska organisationen Folkets Hus och Parkers Arbetsgivarservice (FHPA). Servicen tillhandahålls genom Folkets Hus och Parkers regionalt placerade verksamhetsutvecklare samt förhandlingschefen. I augusti gick den tidigare förhandlingschefen, Per-Iwar Wiklund, i pension, och ersattes av Viktoria Färm, tillika chef för medlemsservice. Vanligt förekommande ärenden där medlemsföreningarna behöver stöd från FHPA är bland annat omorganisationer med arbetsbristuppsägningar som följd, svåra personalärenden samt tvister kring anställningsvillkor. Avtalsförhandlingar Genom KFO, där FHPA och dess medlemmar är med, tecknades i slutet av året ett prolongerande avtal med Svenska Musikerförbundet. Det mellanvarande avtalet prolongeras tiden , och innehåller ett löneutrymme om 2,5 procent för avtalsperioden. Musikavtal Det hittillsvarande ramavtalet med SAMI förlängdes inte, utan istället kom parterna överens om att varje enskild medlemsförening i Folkets Hus och Parker tecknar avtal direkt med SAMI. 35

37 Detta innebär en förenkling av administrationen för medlemmarna, samtidigt som det är kostnadsneutralt. Försäkringslösning för medlemmarna Till följd av ökad skadefrekvens sade Trygg-Hansa upp samarbetsavtalet med Folkets Hus och Parker för omförhandling i slutet av året. Intensiva förhandlingar med Trygg-Hansa och andra aktörer under jul- och nyårshelgerna resulterade ändå i att de hade den mest prisvärda försäkringslösningen, varpå vi beslutade att ha kvar medlemsförsäkringen hos Trygg-Hansa. Efter flera års premiesänkningar hamnade nu nivån på den genomsnittliga nivån från Centrala leverantörsavtal Folkets Hus och Parker har under senare år arbetat med att förhandla fram olika typer av förmånliga avtal för sina medlemsföreningar. Ett par exempel på detta är avtalen med Telia (telefoni), Choice Hotels (hotellrum) samt Trygg-Hansa (medlemsförsäkring). Under 2011 fortsatte arbetet med att förhandla fram nya, samt förbättrade befintliga, avtal. Avtalet med Upphandlingspoolen (UHPO) har fortsatt att vara till stor nytta för medlemmarna, och vi har visat goda exempel på medlemsföreningar som sparat mycket pengar på att handla via UHPO. 36

38 Samhällsnytta och resursmobilisering Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer mäta och visa verksamhetens ekonomiska och sociala prestationer, för att synliggöra samhällsnyttan, samt därmed stärka föreningens konkurrenskraft, samt också aktivt verka för ett rättmätigt ekonomiskt samhällsstöd. Ekonomikonferens Folkets Hus och Parker genomför varje år en ekonomikonferens, som lyfter frågor runt ekonomi och juridik kopplat till medlemsföreningarnas drift och verksamhet. Årets konferens genomfördes i Hallunda Folkets Hus, med totalt 27 deltagare från föreningar i hela landet. Några av de ämnen som avhandlades var kontanthantering, restaurangmoms, inköpssamverkan, oron i världsekonomin, svårbudgeterade fastighetskostnader, bokföring, löneredovisning samt nyheter från Folkets Hus och Parker. Konferensen genomfördes i samarbete med Swedbank, Ernst & Young, Upphandlingspoolen, Nordea och Hogia. Verksamhetsutvecklarna spelar roll Folkets Hus och Parkers regionalt placerade verksamhetsutvecklare har under året varit ett fortsatt stort stöd till organisationens medlemmar i frågor runt verksamhetsutveckling, regionala utbildningar, regionala medlemsträffar samt styrelse- och föreståndarträffar med medlemsföreningar. De har dessutom upprätthållit och erbjudit rådgivning, hjälp vid förhandlingar, avtalsskrivning, ekonomiska analyser och organisationsöversyner. 37

39 De har även bistått medlemsföreningarna i bidragsansökningar samt medverkat i centralt, lokalt och regionalt initierade projekt. Verksamhetsutvecklarna har haft en aktiv roll vid bildandet av regionala grupper och nätverk inom ramen för Ideell Kulturallians (IKA) på flera platser, samt vid diskussioner på regional-/ landstingsnivå angående fördelningen av kulturmedel. En organisationsförändring har genomförts vad gäller ansvarsfördelningen bland de regionala verksamhetsutvecklarna, samt kopplade utvecklingsprojekt, under året. I regionerna Östra, Sörmland, Östergötland och Örebro har en inventering av alternativa finansieringsformer genomförts, kommunikationen genom månatliga nyhetsbrev och närvaro i sociala medier ökat, samt en seminarieverksamhet startats upp. Östra regionen har initierat två intressanta projekt. Det första är FHP-slanten, där stipendier ges till medlemsföreningar i regionen som vill arbeta med nya aktörer under 30 år, samt det andra projektet Öppet Hus där speciellt fokus riktas mot 3-5 medlemsföreningar vad gäller arrangörsutveckling under ett helt år. 38

40 Utvecklingsområde 4 Vi gör det tillsammans! Växande folkrörelse med lokal nytta Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en aktiv, växande folkrörelse som skapar lokal nytta och mervärde genom gemensamma ansträngningar och utveckling. Konstdagarna sätter avtryck Konstdagarna 2011 genomfördes den maj och arrangerades som tidigare tillsammans med Konstfrämjandet och en lokal medlemsförening (Årsta Folkets Hus). Temat för årets evenemang var Avtryck. Dagarna inleddes på Fotografiska museet i Stockholm av konstnären Knutte Wester, som berättade om sin utställning Förvisningen formar oss. Efter en guidad visning åkte alla till Årsta Folkets hus där författaren Per Wirtén föreläste om förorten och Årsta som ett kulturarv. Efter besöket i Årsta Folkets Hus åkte samtliga deltagare till Rönneberga kursgård på Lidingö. Med anledning av Jussi Björlings 100 års jubileum uppträdde tenoren Marcus Pettersson på kvällen. Några av de övriga medverkanden var Anita Bergenstråhle-Lind, Helene Hyrefel, Kerstin Hamilton, Staffan Hjalmarsson, Johanna Gustavsson och Per Hasselberg. Rekordintresse för filmdagarna Filmdagarna 2011 genomfördes i Sundsvall den augusti i samarbete med Bio Kontrast och en lokal medlemsförening (Sundsvalls Folkets Hus och Park). Deltagandet var rekordhögt och arrangemanget lockade 69 föreningar (varav 45 medlemsföreningar) och 159 deltagare (plus 28 inbjudna gäster). 39

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 2 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering och ställningstagande vid exempelvis

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2010 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN s 1 Innehåll Förord Folkets Hus och Parker - en presentation Möjligheternas mötesplats Tre framgångsfaktorer Prioriterade

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln

UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln 2012 Vi presenterar på de följande sidorna ett representativt urval av årets verksamhet, som förmedlar en rättvis bild av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 2012. Upplägget har hämtats från folkrörelsens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Öppna en egen biograf!

Öppna en egen biograf! STARTA BIOGRAF! Öppna en egen biograf! Intresserad av bra film? Sugen på att förbättra filmutbudet där du bor genom att öppna en ny bio? Då kan Folkets Bio vara något för dig! Folkets Bio är Sveriges ledande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 Verksamhetsplan 2014-01-20 Personalkontorets verksamhetsplan 2014 KS 2014/0044 012 Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 PERSONALKONTORET 2 (5) Inledning Personalkontoret är ett av kommunstyrelsens

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer