Att göra Sverige hållbart vackert över tid

Transkript

1 Vår Vision: Att göra Sverige hållbart vackert över tid Naturstenskompaniet är Sveriges ledande leverantör av naturstensprodukter. Tack vare egen brytning och tillverkning som kompletteras med importerad sten är vi en komplett leverantör av anläggnings- och byggnadssten. Våra specialister hjälper gärna till med rådgivning om prisvärda, vackra och långsiktiga utföranden. Används natursten på rätt sätt kan vi nå vår vision: Att göra Sverige hållbart vackert över tid. Besök naturstenskompaniet.se för fler inspirerande miljöbilder, produkt- och materialinformation

2 innehåll Innehåll Nummer 3 oktober 2014 en doktor i sten 10 Malin Myrin leder ett av de mest omfattande svenska restaurerings arbetena i modern tid: Stockholms slott. Uppdraget sträcker sig tjugo år framåt i tiden. stenpriset finalisterna 14 Villa W, Krematoriet i Kalmar och Borås Textile Fashion Center har nominerats till Stenprisets final palanga spa design hotel 16 Arkitekten Donatas Rakauskas utmanar gravitationen för att ge hotell gästerna en unik upplevelse. Golvet i spahotellet Palanga i Litauen sluttar, men inte mer än fyra procent. Svensk natursten en hållbar vinnare 22 Ett väl underbyggt kvantitativt underlag som ger beställarna sakliga argument. Så beskrivs den färska LCA-analys som ur ett hållbarhetsper spektiv jämför svensk natursten med importerad kinesisk och betong. Stadsarkitekt med rätt att utmana 24 Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer om hur synen på hållbarhet har gått från att vara trendig till att bli en förutsättning swedbanks huvudkontor 28 Swedbanks nya huvudkontor i Sundbyberg ska vara som eken som står i direkt förbindelse med omgivningen. konstakademiens källarfynd 32 Restaureringen av Konstakademiens fasader har utgått från de gipsförlagor som hittades i akademiens källare. fisktorget 34 När ett nytt hotell skulle bygga i Karlskrona öppnades en möjlighet att ge det bortglömda Fisktorget ett nytt socialt innehåll. 10 norra länken 38 Stenkonstnären Pål Svensson har lett det konstnärliga arbetet som ska göra Norra länken till en trafikplats i harmoni med omgivningen. Nummer 03 oktober 2014: stenpriset finalisterna karolina keyzer fisktorget konstakademien palanga spa klimatsmart natursten swedbanks huvudkontor en tidning från sveriges stenindustriförbund I varje nummer. nummer 03 oktober 2014 Besvärlig det är mitt jobb. stockholms stadsarkitekt karolina keyzer om en huvudstad i förvandling stenpriset finalisterna fisktorget palanga spa natursten vinner i längden swedbanks huvudkontor restaurering av stockholms slott konstakademien STEN 1403 Etta.indd 1 på omslaget :11 Ledare 04 Kort & gott 06 Stenbrottet 08 RLiG 40 BesvAKrönikan Fråga Kurt & Kai 44 Marknaden 46 Medlemsregister 50 Stadsarkitekt Karolina Keyzer foto:anna rut fridholm 03

3 ordföranden har ordet foto: jörgen johansson sten. Nr 3 oktober 2014 Årgång 76 Drottninggatan 83, S Stockholm ISSN Ansvarig utgivare Kai Marklin kai@sten.se En hållbar och estetisk vinnare Tre högklassiga byggnadsverk har chans att vinna vårt (Sveriges Stenindustriförbunds) arkitekturpris Stenpriset Juryn har utsett Borås Textile Fashion Center, Krematoriet i Kalmar och Villa W i Kullavik till finalister. Priset delas ut senare i höst. Vinnaren får, förutom äran, en statyett i svensk diabas från Emmaboda Granit, formgiven av konstnären Bertil Vallien. Finalisterna har använt natursten på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Vinnaren utses enväldigt av prisets jury. I juryn ingår fjolårets vinnare, landskapsarkitekten Anders Jönsson från Andersson Jönsson Landskapsarkitekter; professor Kurt Johansson vid SLU Alnarp, en av Skandinaviens ledande experter på natursten; och den internationellt verksamme arkitekten Alex van de Beld, grundare av arkitektbyrån Onix och ALB Surroundings. Juryns samlade kompetens gör att jag som juryordförande känner mig trygg med att det bästa projektet kommer att få priset, även om det alltid är svårt att jämföra olika projekt! nu finns äntligen tack vare Vinnovaprojektet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer och oberoende forskningsinstitutet SP en klimat-lca för våra omsättningsmässigt största produkter: gatsten, kantsten och hällar. Livscykelanalysen är framför allt ett viktigt beslutsunderlag för offentliga upphandlare, exempelvis kommuner, som vill göra medvetna materialval. Som ordförande i Stenindustriförbundet gläder jag mig såklart åt att produkterna i natursten, som har en lång livslängd, står sig mycket väl i jämförelsen med produkterna i betong. Utgivare (Även prenumerationsärenden) Sveriges Stenindustriförbund Industrigatan 6 SE Kristianstad ssf.sfi@sten.se Telefon: +46-(0) Fax: +46-(0) Redaktionsnämnd Göran Falk & Patrik Persson Produktion Nordiska Tidningsbolaget. Redaktör Peter Willebrand peter.willebrand@tidningsbolaget.se Formgivare Karin Niklasson. Adress: Drottninggatan 83, S Stockholm. Annonsbokning Kai Marklin Tel: +46-(0) annons@sten.se Annonsproduktion Sten rekommenderar BergArtistic Produktion AB Robert Strange, robert@bergart.se Tryckeri Puna Musta, Finland PS! På sid 14 hittar du Stenprisets finalister och på sid 22 kan du läsa mer om den nya klimat-lca:n för gatsten, kantsten och hällar. Kai Marklin Ordförande Sveriges Stenindustriförbund kai@sten.se Trycksak 04

4 BUDDY.SE KLASSISKT. TIDLÖST. SVENSKT. HALLINDENS GRANIT. Telegrafverket, Göteborg Det blir inte mycket mer skandinaviskt än vår klassiska sten, SKARSTAD Röd Bohus granit. En hävdvunnen klassiker, en fantastisk sten som är lika självklar i alla miljöer, interna eller externa, kommersiella eller privata. Och precis som med varje produkt från Hallindens Granit kommer SKARSTAD Röd Bohus granit från våra egna stenbrott där de har åldrats i nästan en miljard år och representerar resultatet av vår hängivenhet för produktkvalitet och service. HALLINDENS GRANIT AB Stenbrottet Skarstad 501, Brastad Tel +46(0) info@hallindensgranit.se SVENSTORP Hallandia 2. BRASTAD Röd Bohus 3. TOSSENE Grå Bohus 4. SILVER Grå Bohus 5. SKARSTAD Röd Bohus 6. TRANÅS Original 05

5 skrivet i sten kort & gott. Tipsa oss! Känner du till ett intressant stenprojekt? Hör gärna av dig till Stens redaktör Peter Willebrand. peter.willebrand@tidningsbolaget.se fotomontage: malmö stad Tanken är att man vid Utblick/Insikt ska kunna fotografera, vila och pröva ekot som hålet ger. Projektering av markarbeten har dragit ut på tiden, men nästa sommar ska det vara klart. Malmö vill visa sitt läge vid havet eftersom staden vuxit kring näringar som fiske, transport och varvsindustri. Jag låter ett gigantiskt hål med polerad insida fokusera en fyr, den enda byggnad i Malmö som är marin. Pål Svensson vars verk Utblick/Insikt i svart diabas beräknas vara på plats vid Posthusplatsen i Malmö nästa sommar. foto: naturstenskompaniet Ur ordboken: primärenergi [primä'r-ener i'] Energianvändningens hela miljöpåverkan från vaggan till graven. Läs mer om primärenergi, natursten och hållbara lösningar på sid RÄTTELSE På sid 13 i förra numret angav vi att landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson arbetar för en helt annan byrå än vad han gör. Han arbetar på Sweco och ingen annan stans. meditativa murar Lindängelund är det nya rekreationsområdet i södra Malmö som ska rymma allt från botanisk trädgård till festplatser. Det är ett omfattande projekt och hela området färdigställs i etapper fram till år I den första etappen ingår den så kallade Millennieskogen, en kontemplativ urskog som utgör 7,5 av områdets totalt elva hektar. Namnet kommer från den omfattande trädplanteringen som Malmöborna själva påbörjade vid millennieskiftet. Bland annat planterades mammutträd som väntas bli 40 meter. I området finns även planterade träd som omges av murar i Grå Bjärlövsgranit. De är murade i runda och ovala former. Tanken är att de ska fungera som meditationsrum och ge parkbesökarna möjlighet till avskildhet, säger Monica Sandberg, landskapsarkitekt vid Landskapsgruppen. 06

6 skrivet i sten foto: statens fastighetsverk Det återuppbyggda valvet är i Grå Bjärlövsgranit. svensk diabas vid WTC Bonaccord Black är namnet på den diabassort om Emmaboda Granit levererar till nya Four World Trade Center i New York. Stenen används bland annat till en fontän utanför byggnaden. Dessutom ska de två nedersta våningarnas kläs invändigt med Bonaccord, säger Jan Gunnarsson, affärsutvecklare vid Emmaboda Granit. Den 298 meter höga 4 WTC har ritats av den japanske arkitekten Fumihiko Maki och blev inflyttningsklar för snart ett år sedan. Skyskrapan ligger längs Greenwich Street tillsammans med 2 WTC och 3 WTC, 411 respektive 378 meter. De ersätter tidigare Four och Five som rasade under attacken den 11 september Nygammal bro klar Den gamla stenbron över Igelbäcken vid Ulriksdals slottspark i Solna är sedan i våras åter på plats. Renoveringsarbetet inleddes våren 2013 efter en inspektion som visade att bron inte skulle gå att reparera. I stället beslutade Statens fastighetsverk att den skulle plockas ned och byggas upp på nytt, med traditionell teknik i grunden. Vi har försökt återanvända så mycket av den ursprungliga Roslagssandstenen som möjligt. Dessutom har vi återanvänt en del sten från renoveringen av Stockholms slott. Valvet är i granit, säger Lennart von Quanten, förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk. foto: peter willebrand Bonaccord Black. foto: emmaboda granit Fontän tar form I Sten nr beskrev vi hur Svenska kyrkans hållbarhetsarbete har lett fram till att gamla gravvårdar återvinns i ett nytt fontänbygge vid Stora Tuna kyrka i Borlänge. Arbetet befinner sig nu i slutskedet. När arbetet är färdigt senare i höst kommer drygt tusen gravvårdar att bland annat bilda den 40 kvadratmeter stora bassängbottnen. 07

7 stenbrottet ekeberg Ekeberg Den två miljarder år gamla Ekebergsmarmorn har fått namn av gården vid Hjälmaren som den en gång skeppades ut ifrån. text Peter Willebrand foto borghamnsten Urberget vid Närkeslätten är drygt 1,7 miljarder år, men de rika tillgångarna på kalksten och skiffer går tillbaka till kambrosilurtiden för 570 miljoner år sedan. Berg - grundens ständiga rörelse gjorde att dagens Närke vid den tiden befann sig vid ekvatorn, där stora områden av sedimentära bergarter, som sandsten, skiffer och kalksten, bildades. I dag är området mest känt för sin dolomitiska Ekebergsmarmor, uppkallad efter Ekebergs gård vid Hjälmaren. Marmorn började brytas 1896 och bryts i dag vid Glanshammar nordost om Örebro. Den vita Ekebergsmarmorn och den gröna Kolmårdsmarmorn brukar beskrivas som de mest kända marmorsorterna i Sverige. Ekebergsmarmor finns i flera nyanser, men vit är vanligast. Den har en något gulare ton än den klarvita italienska Carraran. Ekebergsmarmorn är också relativt tålig mot saltvatten. borghamnsten är skandinaviens ledande producent av byggnadssten i marmor och hämtar sin sten i brottet i Glanshammar. Efterfrågan är större än på många år, och det är framför allt vit marmor som kunderna vill ha, säger vd Peter Gustafsson. Jag trodde att den globala oron skulle kyla av marknaden, men rent generellt har det varit många stora offerter ute den senaste tiden. Vi har bland annat fått en beställning från en bank i Zürich som ska ha kvadratmeter vit marmor i stora plattor. Här hemma är Svenska kyrkan är en stor beställare, vi levererar bland annat till en kyrka i Malmö där takbeläggningen i skiffer ska bytas ut till marmorplattor. Den ska även renoveras invändigt och pelare och väggar ska bekläs med marmor. I dagarna slutförs även ett större arbete på Universitetssjukhuset Mas där Borghamnsten har levererat 500 kvadratmeter till ett golv. Stora offentliga beställare dominerar alltså bland kunderna, men intresset för marmor ökar även privatsidan. Vi jobbar själva inte direkt mot privatmarknaden, men vi märker det på förfrågningarna från många entreprenörer. Hur ser trenderna ut när det gäller marmoranvändning? Det brukar svänga. Vi jobbar med både marmor och kalksten och just nu står marmorn för procent av produktionen. Det är en sten som många förknippar med exklusivitet Ja, jag har varit med om att en beställare i norra Sverige inte vågade beställa marmor, trots att tillgången skulle göra det billigare att använda marmor i stället för kalksten. Man var helt enkelt rädd för att marmorn skulle sticka i ögonen på skattebetalarna. När kommer Ekebergsmarmorn mest till sin rätt? Den passar väldigt bra till utomhusbeklädnader eftersom den tål saltvatten så pass bra. Stenen slår sig inte som andra marmorsorter. Du kan till exempel sätta den ända ned till marknivå, där man i många andra fall använder granit i stället. n 08

8 stenbrottet ekeberg Den dolomitiska Ekebergsmarmorn är Närkes landskapssten. fakta Detta är marmor. En metamorf bergart, som har bildats då kalksten utsatts för höga tryck och temperaturer vilket har lett till att struktur och kemisk sammansättning förändrats. Det är en relativt lättbearbetad sten som har använts av människan i tusentals år. De vanligaste användningsområdena för Ekebergsmarmor är som byggnadssten i golv, trappor, in- och utvändig väggbeklädnad, fönsterbänkar med mera. Ekeberg. Vanliga ytbearbetningar. Polerad, slipad, fräst, blästrad och borstad. 09

9 intervju malin myrin Malin Myrin utgår från historien och blickar hundra år framåt. Stendoktorn Malin Myrin har doktorerat på den porösa gotländska sand stenens söndervittring. I dag leder hon ett av de mest omfat tande restaureringsarbetena i modern tid: Stockholms slott. text Peter Willebrand foto anna rut fridholm Vilken bransch kan erbjuda ett säkert jobb som sträcker sig minst 20 år framåt? Malin Myrin, projektledare vid Statens fastighetsverk, skrattar åt tanken: Jag har för egen del svårt att tänka så långt framåt. Jag är ju mer eller mindre pensionsfärdig när allt är klart, säger hon. Men åren går fort. Malin Myrin är inne på den tredje och fjärde etappen av renoveringen av Stockholms slott som beräknas vara klar Hela renoveringen är uppdelad i 22 etapper och slutnotan väntas hamna runt 1 miljard kronor, då har man även räknat in kostnader för tillfällig evakuering av personal som i dag sitter i lokalerna, samt omfattande skyddsarbeten för de känsliga inredningarna och inventarierna, säger hon. Vi står vid den yttre borggården. Vaktavlösningen har just ägt rum och turistskarorna har skingrats. Bakom uppställda väggar vid Högvaktsflygeln ligger det tillfälliga stenhuggeriet. Den nya schweiziska Rorschachsandstenen ligger sida vid sida med den gotländska som plockats ut för att sågas om och återanvändas. Rorschachstenen ser grå ut nu, men kommer att med tiden att få en nyans som ligger nära den gotländska. 10

10 intervju malin myrin Renoveringen av slottet görs i 22 etapper. Slutnotan väntas bli runt en miljard. Dagens stenhuggare får skapa nya ornament till trofégrupperna. Men det är inte bara sten som ska bytas. Malin Myrin pekar mot Högvaktsflygelns södra väggsida: Här ser ni hur vi testat den nya fasadputsen. Den gamla rödbruna färgen ser blek ut jämfört med den nya rosagula tonen. Vid den motsatta flygeln Kommendantsflygeln pågår arbetet för fullt bakom vita presenningar. det har gått sex år sedan slottsarkitekten Andreas Heymowski kallade in Malin Myrin som konsult i utredningen inför restaureringsarbetet. Hennes formella lämplighet råder ingen tvekan om. Malin Myrin doktorerade 2006 med en avhandling där hon studerat hur olika typer av underhåll och konserveringsåtgärder minskar den porösa gotländska sandstenens söndervittring. Jag har alltid fascinerats av sten och ville egentligen utbilda mig till stenkonservator redan när jag gick på Konstfack. Genom ett sommarjobb under studietiden hamnade jag på Skanska och fick jobba med restaureringsfrågor, det ledde vidare till doktorandtjänsten på Chalmers. Tajmingen för avhandlingen var perfekt. Året innan hade den tunga balusterdockan rasat från slottstaket som blev startskottet för det omfattande renoveringsarbetet. Den gången kom ingen till skada och nät sattes upp för att hindra framtida rasolyckor. En del av det stennedfall vi har monterades så sent som på 1990-talet. Stenmaterialet var uppenbarligen inte av tillräckligt bra kvalitet för stenarna har ofta spruckit mitt itu. det är alltså inte första gången som slottets stenarbeten genomgår en restaurering i modern tid. Mindre restaureringar sker relativ ofta. Men den senaste stora fasadrestaureringen genomfördes för drygt 100 år sedan, i slutet av 1800-talet. Det finns en omfattande dokumentation från den restaureringen som vi har nytta av i dag. Vi har till och med foton som tydligt visar vad som hinner hända med de utsatta delarna under ett sekel, säger Malin Myrin och visar bilder på trofégrupper som väder och vind har förvandlat till oigenkännlighet. Ambitionen är att försöka behålla så mycket som möjligt av den ursprungliga stenen. Bedömer vi att stenen håller för 50 år till behåller vi den. För drygt 100 år sedan tog det endast tio år att restaurera fasaderna inklusive putsen, betydligt snabbare än i dag, alltså. Förklaringen ligger i historien. Det här handlar om ett hantverk som utförs av människohänder på plats. Vid den tiden fanns helt enkelt en stor tillgång på stenhuggare, samtidigt var arbetskostnaderna med dåtidens mått betydligt lägre. I historien finns även förklaringen till varför man i inledande etapperna mest anlitat utländska stenhuggare och att 11

11 intervju malin myrin Hans Bergsten och Rasmus Bergsten på Närkesten monterar nya konsolvoluter i slottets socklar. Rorschachsandsten. Slottet är ett nationalmonument och en av Stockholms största turistattraktioner. Det gör det till ett prestigeprojekt med väldigt stora krav på dokumentation och besiktningar. stenen hämtats från Schweiz och transporteras till verkstäder i Danmark och Sverige. I tredje och fjärde etappen huggs och bearbetas den skulpturala fasadstenen av danska Stenhuggeriet Norden medan sockelstenen bearbetats av svenska Närkesten. En av de vanligaste frågorna som jag får är varför vi inte arbetar med fler svenska entreprenörer och svensk sten. Men det handlar ju helt enkelt om tillgången på hantverkare och den gotländska sandstenen bryts ju inte längre. Malin Myrin betonar att även historiskt har många hantverkare vid slottet kommit från länder som Tyskland och Polen. Egentligen är den nuvarande situationen typisk för slottet. Det fanns ju heller inga direkta planer på att återuppta brytningen på Gotland, därför sökte vi en ersättare i den schweiziska sandstenen. Den är dessutom tåligare. Alla typer av restaureringsarbeten blir oundvikligen ett mått på sin egen tid. Dagens stenhuggare får också möjlighet att sätta personlig prägel på vissa moment, som till exempel arbetet med ornamenten i trofégrupperna. Det har också varit ovant för dem. Många är vana vid att jobba mot väldigt tydliga direktiv och exakta förlagor. vid en rundvandring vid Kommendantsflygeln stöter vi på Hans Bergsten med brorsonen Rasmus. De arbetar vid Närkesten och är i full färd med att montera nya balusterdockor. Det är alltid intressant att arbeta med sådana här stora och historiskt projekt, vi hoppas förstås att få vara med i framtida etapper, säger Hans Bergsten. Som statlig myndighet är Statens fastighetsverk skyldiga att genomföra offentliga upphandlingar med jämna mellanrum. Ett stort projekt som sträcker sig över lång tid innebär flera upphandlingar längs etapperna, förtydligar Malin Myrin. Slottet är ett nationalmonument och en av Stockholms största turistattraktioner. Det gör det till ett prestigeprojekt med väldigt stora krav på kvalitet och dokumentation. Många vill vara med och många hör också av sig med synpunkter, men det är ju bara en fördel för en beställare, säger hon. n Slottsfakta slottet i siffror Fönster: 972. Fönsterrutor: Fristående skulpturer: 28. Konsolvoluter: 242. Total mängd fasadsten: cirka m 2. Total mängd puts: cirka m 2. Total mängd fasad: cirka m 2. Fönster och portar: cirka m 2. etapp 2 4 Generalentreprenad: M3 Bygg. Stenentreprenör: Närkesten Entreprenad. 12

12 OBJEKT: Krematoriet i Kalmar. Markplattor: Grovhyvlad Ölands kalksten grå Alböke. Mursten: Återanvänd Ölandskalksten. Foto Joachim Grusell Tradition från Öland Mysinge Stenhuggeri AB är ett familjeföretag i tredje generationen. Vi har brutit och förädlat den öländska kalkstenen sedan 1930-talet och levererar Ölandskalksten till stora och små projekt, både inne och ute. Du hittar mer information om bearbetningar och produkter på hemsidan Mysingesten.se Telefon: info@mysingesten.se mysingesten.se

13 stenpriset finalomgången Kurt Johansson, Anders Jönsson och Alex van de Beld i juryn går igenom Stenprisfinalisterna. Tre tävlar om Stenpriset En privatbostad, ett campus och ett krematorium har kvalificerat sig till finalen av Stenpriset Tre vitt skilda projekt med den gemensamma nämnaren att de visar naturstenens möjligheter, säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund. text peter willebrand foto anna rut fridholm Estetiskt, hållbart och nyskapande. De tre kriterierna ska vara vägledande för juryns bedömning av projekten som tävlar i Stenpriset. Alla tre finalister är exempel på just detta, men med lite olika tonvikt på de enskilda kriterierna, säger jurymedlemmen Kurt Johansson, professor vid SLU. Han understryker att de tre bidragen representerar både den bredd och spets som den svenska stenindustrin visar upp, i allt från det stora offentliga projektets precisa genomförande till hantverkets sublima detalj. Anders Jönsson, landskapsarkitekt vid Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, har i egenskap av att vara förra årets vinnare tagit plats i årets jury. Stortorget i Gävle fick priset Nu får Anders Jönsson följa tävlingen från andra sidan. Jag tycker att diskussionen om hållbarhet har varit väldigt intressant. Det blir ett allt viktigare begrepp, men vad lägger vi i begreppet? Hållbarhet kan ju till exempel innefatta både val av material och arkitektur som håller över tid, säger han. I den slutgiltiga bedömningen, som kommer att ligga till grund för vilket projekt som får priset, handlar det alltså om att göra en sammanvägning av kriterierna. Det vi tittar närmare på är bland annat syntesen mellan miljöerna, om det finns en harmoni i utförandet hela vägen, säger Alex van de Beld, arkitekt vid Onix som för andra året i rad sitter i juryn. Prisutdelningen sker senare i höst. Vi vet sedan tidigare att det finns ett stort intresse för priset, både lokalt och på riksnivå. Priset speglar ju också branschens betydelse i ett större svenskt perspektiv, säger Kai Marklin. n 14

14 stenpriset finalomgången Motiveringarna: Villa W, Kullavik med sin unika sjuarmade form utgör Villa W ett spännande landmärke vars fasad i skiffer spelar mot det omgivande havet. Huset bryter mot konventionerna och är helt klätt i skiffer. Den mörka, nästan blygrå kulören hos skiffern möter himlen och skapar ett både harmoniskt och dramatiskt intryck. Villa W visar på mod och nytänkande hos såväl arkitekt som beställare. Varje arm i huskroppens sjuarmade bläckfiskform fyller en egen funktion i en byggnad som både ska tjäna som boningshus och konstgalleri. Villa W har hämtat sin sotsvarta skiffer från Wales, vars sten redan de antika romarna använde för sina byggnadsverk. Arkitekt: Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitekter. Beställare: Privatbostad. Stenleverantör: Nordskiffer AB (skiffer) och Naturstenskompaniet AB (Ölandssten). Stenentreprenör: Kungälvs Natursten AB. foto: glenn ljunggren Krematoriet, Norra kyrkogården, Kalmar krematoriet vid Norra kyrkogården i Kalmar har renoverats och tillbyggts med stor varsamhet. Den ursprungliga arkitekturen och materialvalen med huggen kalksten och puts har bildat grund och sammanfogats med de nya byggnadsdelarna till en harmonisk och värdig helhet. Arkitekterna har visat omsorg om avskedets olika uttryck i ett mångkulturellt samhälle, på ett välkomnande sätt och satt sig väl in i kalkstenens uttrycks- och funktionsmöjligheter och själ. Kalksten och puts tillsammans med lackad ek utgör de materialval som ger byggnaderna en stark egen karaktär och som väl harmonierar med tallarna i kyrkogårdens landskap. Arkitekt: Strindberg Arkitekter genom Staffan Strindberg och Nick Flygt. Landskapsarkitekt: Gröna Rummet genom Bo Tallhage. Byggherre: Kalmar kyrkliga samfällighet genom Tommy Eriksson, Ove Nilsson och Githa Fiorino Stenleverantör: Mysinge Stenhuggeri Stenentreprenör: Ölands stenmontage. foto: joachim grusell Borås Textile Fashion Center med en skicklig användning av olika sorters natursten har arkitekterna skapat en utvändig entrémiljö på Borås Textile Fashion Center som blivit ett signum vilket inspirerar till spontana möten och utgör en möjlig utställningsyta för studenternas arbeten, tydligt inspirerad av modeindustrins runways eller catwalks. Arkitekterna har genom skapandet av en 110 meter lång och 11 meter bred entrématta i natursten tagit fasta på den anglosaxiska traditionen att även låta det yttre rummet på ett campusområde spela en framträdande roll i mötet mellan de människor som vistas där. Arkitekter: Thorbjörn Andersson (ansvarig), Sweco Arkitekter, PeGe Hillinge, Staffan Sundström, Ronny Brox, Per Johansson (ljussättning). Övriga konsulter: Dominic Wansbury, DTH Arkitekter; Peter Jansson, Sweco Arkitekter; Joakim Österlund, Stiba (konstruktion). Uppdragsgivare: Kanico AB genom Kjell Berggren och Hanna Lassing. Stenleverantör: Naturstenskompaniet. foto: åke e:son lindman Stenprisets jury Kurt Johansson, professor vid SLU Alnarp och expert på natursten. Alex van de Beld, arkitekt, Onix (Årets arkitekt i Nederländerna 2010). Anders Jönsson, landskapsarkitekt, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter (fick Stenpriset 2013 för Stortorget i Gävle). Kai Marklin, ordförande för Sveriges Sten industriförbund. 15

15 projekt palanga spa Det lutande golvet i Litauen Det klassiska spahotellet Palanga i Litauen har fått en ny tillbyggnad och blivit landets första design- och spahotell. Nya Palanga förenar den gamla och den nya världen. Och arkitekten Donatas Rakauskas har låtit ett sluttande golv utmana både gravitationen och traditionen. textbearbetning peter willebrand foto palanga spa design hotel 16

16 projekt palanga spa 17

17 projekt palanga spa 18

18 projekt palanga spa J ag vill att besökaren ska få en känsla av något som är totalt annorlunda, inte bara i form av inredning och dekorationer. Även med hjälp av de fysikaliska lagarna, jordens gravitation, ska besökarna få en annorlunda känsla. Golven i rummen sluttar en aning, och eftersom rummens övriga utförande ger intryck av ett vanligt rum, förstärks den psykologiska effekten med ett sluttande golv. Samtidigt är det viktigt att hålla lutningen inom rimliga gränser. Vi skapade olika modeller för att komma fram till rätt lutning, och så länge den inte överstiger 4 procent uppfattas lutningen som bekväm. Det är en både mental och finansiell utmaning att skapa ett sådant golv. Till en början försökte också ägarna att få mig på andra tankar, men jag lyckades övertala dem att välja den här lösningen. Det skulle ge byggnaden exklusivitet och dessutom utmana det arkitektoniska konceptets kärna som sätter villkoren i alla andra projekt. Och ägarna har inte behövt ångra sig. Lutningen var en professionell utmaning för alla inblandade: ingenjörer, byggare och möbeltillverkare. Alla tvingades visa stor uppfinningsrikedom. Fasadbyggarna, inredarna och möbeltillverkarna har fått slita mest. Fasaden är välvd och många detaljer är inte rektangulära. Gästerna kan verkligen känna hur mycket slit som ligger bakom allt. När det kommer till val av material har vi endast haft en regel: bara naturmaterial. Många av designelementen har skapats helt utifrån de förutsättningarna. Den övergripande visionen har hela tiden varit att skapa ett hotell som ska kännas som hemma. Inspirationen till den äldre delen av Palanga kommer direkt från den omgivande naturen, med sina fullvuxna tallar och sitt parkområde. Ambitionen att bevara den miljön återspeglas i byggnadens kurvor och ljuset som släpps in. Det ska vara en oas av lugn och natur. Den nya byggnaden är uppförd under andra vilkor, med närheten till gatan och annan bebyggelse. Vi har avsiktligt velat ha de båda delarna olika. Hotellets gamla och nya del förbinds med en tunnel som slingrar sig som ett band och som förenas med den andra våningen i den gamla delen. Tunneln är klädd i glasskärvor. I slutänden ska gästerna själva kunna välja att förklara sin kärlek till både den gamla och den nya byggnaden. n När det kommer till val av material har vi endast haft en regel: bara naturmaterial. Många av designelementen har skapats helt utifrån de förutsättningarna. vänd! fler bilder & mer fakta 19

19 projekt palanga spa Den övergripande visionen har hela tiden varit att skapa ett hotell som ska kännas som hemma. / / Det ska vara en oas av lugn och natur. Trappräcket i lobbyn för tankarna till Antoni Gaudís organiska modernisme. Lobby. Projekt: Palanga Spa Design Hotel. Arkitekt: Donatas Rakauskas. Stenleverantör: Minera Skiffer. Offerdalsskiffer finns i hela byggnaden. utomhus har även oppdalsskiffer använts. 20

20 Återställer och bevarar Med högkvalitativ sten, decennier av erfarenhet och ständig tillgång till skickliga stenhuggarmästare hör Borghamns Stenförädling till de mest anlitade leverantörerna vid restaurering av historiska byggnader. Några objekt där vi har medverkat med stenleverans och stenhuggning: Stockholms slott, Vadstena slott, Linköpings domkyrka (1), Nordiska museet (2), Konstakademien (3). 2 3 Borghamns Stenförädling AB Stenvägen Borghamn Tel Fax info@borghamns-stenforadling.se 1 Vill du ha en egen Sten? nummer Prenumerera! 01 mars 2014: Svart diabas g från sverig es steni ndustrifö rbund nummer al kvarte 01 mars 2014 en tidning från sveriges stenindustriförbund nummer 02 juni 2014 i gävle keyzer fisk torge pm & vänners gastrohotell hållbara städer stenhård gitarr Landskap sarkitekt favoritpr Thorbjör ojek ten n Andersso och varf n berättar ör sven sk natu rsten håll om karriären, er i Läng den Stockh olms cen tral ca minnen roli Skiftn i marmor ingar i Skif Svart diab fer kor as ÅretS vkl assiker 4 omslag.i Sten gä ndd 1 vles hjä artipel lte 3 d-re ag Staurer ing Gert! t konst akademien 14:31 palanga es steni ndustrifö rbund nummer. 03 okto ber 2014 Besvärlig det är mit t jobb. stockhol ms stad sarkitekt keyzer om en huvu karo dstad i förv lina andling spa klimat smart Besv natursten krematoriet i kalmar bokbindaren de nominerade till stenpriset 2014 PM& Vänners gastrohotell stenhård gitarr röd Vånga i nürnberg STEN 1402 Etta.indd 2 swedb anks :58 huvudkonto r Prenumerationen är gratis för arkitekter! g från sverig terna kar olina taurering If there is a sky, it's mine! STEN version en tidnin finalis lag 3 d-res stenpriset artipe er 2014: S hjälte Nummer 03 oktob ret carol Nummer 02 juni 2014: årets stenprisnominerade gert wingårdh krematoriet i kalmar bokbindaren holms centr 302 SEK + moms 302 NOK + moms 302 DKK + moms 30 Euro + moms SSon Stock Sverige Norge Danmark EU jörn ander Gäller helår (fyra nummer) inom respektive land. thorb Prenumerationspriser 2014 årets Sten Med en prenumeration på tidskriften Sten kan du enkelt följa vad som händer inom stenarkitektur och s tenindustri i Skandinavien. sten. sten. en tidnin stenpris et fina listerna fi swedba nks huv sktorg et pala udkont nga spa or restau natursten rering av Etta.indd 1 vinner i stockh län olms slo tt konstak gden ademien STEN På tecknar du snabbt och lätt en prenumeration :11

21 miljö hållbara lösningar Svensk natursten vinnare i längden En färsk livscykelanalys (LCA) från Sveriges tekniska forskningsinstitut visar att svensk natursten är det mest hållbara alternativet för markbeläggning. I studien har den jämförts med importerad kinesisk natursten och markbetong. text peter willebrand foto kurt johansson & naturstenskompaniet den 11 september presenterade Lisa Bolin från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, resultatet av en omfattande livscykelanalys (LCA) för markbeläggning med natursten och markbetong. Analysen har genomförts i samarbete med Stenindustrins Forskningsinstitut och Starka Betongindustrin, som också fanns på plats för att kommentera resultatet. Studien är ett delprojekt i Vinnovas Grå-gröna lösningar för hållbara städer, ett projekt som beskrevs i förra numret av Sten ( Kortfattat visar resultatet att den så kallade primärenergin vid tillverkning och transport får ett stort genomslag när man sammanställer den totala energiåtgången innan stenen hamnar på plats. Primärenergi är numera det gängse sättet att redovisa energi. Det är inte begreppet avläst energi som gäller, utan hur energin produceras, säger Lisa Bolin, och tar ett konkret jämförande exempel: 1 kilowattimme el motsvaras inte lca-studien Jämförande studie av energiförbrukning och miljöpåverkande utsläpp. Beläggning av svensk natursten. Beläggning av kinesisk natursten. Marksten och plattor av betong. Jämförelsen omfattar normal beläggning och dränerade system. Beräkningsförutsättningar (funktionell enhet): Dränerade system: 25 m 2 stadsyta, med trafikklass 2. Trafikyta: 25 m 2 torgyta, trafikklass 2. Mothåll: På en yta 25 m 2 beläggning är fem löpmeter kantsten lämplig. av samma mängd primärenergi i Kina och i Norden. I Kina dominerar kolkraft, medan vi använder energikällor med högre verkningsgrad, som kärn- och vattenkraft. I Kina är primärenergin för att få fram 1 kilowattimme el cirka 2,5 kilowattimmar. Det ska sättas i relation till 1,7 kilowattimmar Lisa Bolin, projektansvarig på SP. primärenergi som går åt för att ta fram 1 kilowattimme el i Sverige. Vid cementtillverkning anges redan energiförbrukningen som primärenergi. en annan parameter i studien är livslängden. Det mest korrekta sättet att få in livslängden i en LCA-kalkyl är att följa en process som sker i praktiken, förtydligar Kurt Johansson, professor vid SLU: En beläggning av natursten eller markbetong monteras och får ligga ett antal år. Realistiskt beräknas en torgyta ligga i 30 år När den läggs om eller ändras kan ytbeläggningsmaterialet återanvändas i väldigt varierande grad. Gat- och kantsten i granit av hög kvalitet är i det närmaste outslitlig. Huggen gatsten som tillverkades redan på 1850-talet är hårdvaluta i dag och kommunerna håller noga reda på sin begagnade sten. Men det går ändå inte att sätta en obegränsad livslängd. I analysen har den bortre gränsen satts till 180 år, motsvarande sex 30-årsperioder. På ett globalt plan är klimatförändringen en av de största framtida utmaningarna som världen står inför. Där spelar växthusgaserna en stor roll och uttrycks som koldioxidekvivalent, CO 2 -ekv. De orsakas i sin tur av energiuttaget. De viktigaste resultaten i studien är alltså de diagram som visar CO 2 -ekv för de olika markbeläggningsmaterialen under sin livscykel. Diagrammen ger beställare ett verktyg för att kunna fatta sina miljöbeslut på en saklig grund, säger Kurt Johansson. Han understryker att ett omfattande och tidsödande arbete lagts ned för att få fram ett korrekt och transparant underlag som visar hur brytnings- och tillverkningsprocesserna går till. Resultatet ligger i linje med förväntningarna och tidigare studier. Vi har nu ett väl underbyggt kvantitativt underlag. Beställare har fått en möjlighet att ta sitt miljöansvar. kurt johansson får medhåll av Vinnovaprojektets koordinator Björn Schouenborg, geolog och seniorforskare vid CBI Betonginstitutet. Studiens transparens är det viktigaste bidraget till den fortsatta debatten. Det finns exempel på likande studier i Tyskland där man har blandat stenar från olika ursprungsländer när man redovisat resultatet. Det ger inte en rättvisande bild. Med den här studien skapas en enhetlighet som har saknats, säger han. Björn Schouenborg betonar öppenheten i analysen och redovisningen av de påverkande faktorerna som inkluderas i studien. Han tror att beställare i framtiden kommer att efterfråga tydligare identifiering av den natursten som används. Ursprungsmärkning för natursten diskuteras just nu i Europa. n 22

22 Klimatpåverkan från tillverkning och transport till kund av de olika markbeläggningsprodukterna under livscykelperioden, det vill säga med livslängden medtagen (se faktaruta!). kg CO 2 ekv/m Klimatpåverkan från tillverkning och transport till kund av de olika markbeläggningsprodukterna, utan livslängden medtagen. kg CO 2 ekv/m Kilad gatsten SE Kilad gatsten Kina Sågad gatsten SE Sågad gatsten Kina Hällar SE Hällar Kina Siena eco Uni-ecoloc Uni-coloc 0 Kilad gatsten SE Kilad gatsten Kina Sågad gatsten SE Sågad gatsten Kina Hällar SE Hällar Kina Siena eco Uni-ecoloc Uni-coloc Transport till kund Tillverkning Koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv) är ett mått som väger in att olika växthusgaser bidrar till växthuseffekten i olika grad. Måttet anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma klimatpåverkan. I Kina sågar man i stor utsträckning fram blocken. Det låter kanske rationellt men kräver mycket elenergi, som till stor del produceras av kolkraftverk med hög klimatpåverkan. fakta Förutsättningar & livslängd Antagna förutsättningar avseende återanvändning och livslängd. En beläggning i urban miljö belastad med trafikklass 2 förväntas ligga orörd i 30 år innan den tas upp och läggs om. Det upprepas sex gånger vilket ger en total livscykel på 180 år. Återanvändningsgrad Natursten återanvänds efter 30 år i följande omfattning (procent): Svensk råkilad gatsten (8/11) 98 Kinesisk råkilad* gatsten 98 Svensk sågad och flammad gatsten 80x90x90 mm 95 Kinesisk sågad* och flammad gatsten 80x90x90 mm 95 Svensk kantsten RV2 300X120 mm 90 Kinesisk kantsten* RV2 300x120 mm 90 Svenska hällar 80x300 mm fallande ( mm) 80 Kinesisk hällar* 80x300 mm fallande ( mm) 80 Markbetong återanvänds efter 30 år som råmaterial för krossning 50 * förutsätter bästa kvalitet Klimatpåverkan från tillverkning och transport till kund av de olika markbeläggningsprodukterna under livscykelperioden, det vill säga med livslängden medtagen. kg CO 2 ekv/m Kantsten SE Transport till kund Kantsten Kina Kantstöd betong Tillverkning Brytning i svenska Bjärlövsbrottet. De goda klyvegenskaperna hos berget utnyttjas. Med korta borrhål och kil kan man med mycket små energisatser kila fram stora volymer berg till låg klimatpåverkan. Klimatpåverkan från tillverkning och transport till kund av de olika markbeläggningsprodukterna, utan livslängden medtagen. kg CO 2 ekv/m Kantsten SE Kantsten Kina Kantstöd betong 23

23 porträttet karolina keyzer 24

24 porträttet karolina keyzer Bortom betongen Karolina Keyzer kallar sig en stockholmare bland andra. Men som Stockholms stadsarkitekt vill hon vara jättebesvärlig. Vågar man röra till det i början, vinner man extremt mycket sedan, anser hon. När jag började för fyra år sedan fanns ofta attityden att kvalitetssnack blir dyrt. I dag är hållbarhet en förutsättning, inte en trend. text petter eklund foto anna rut fridholm Stockholm har många ansikten. Ibland känns den som en bild från ett arkitektkontor med fotoshoppade medborgare flanerande genom underbara gaturum. Staden kan vara som idealbilden av sig själv, en kollektiv selfie mitt i det ljuva livet. Trots alla storstadsproblem med växtverk, dålig luft, trafikinfarkter, social segregation och galna bostadspriser, kan Stockholm vissa dagar framstå som en utopi, den stad som turister jublar över: Skandinaviens Venedig, Östersjöns pärla, en stad för alla, infödda som invandrare. Låter det naivt? Ja, kanske, men städerna behöver drömmande hjärtan som tillåter sig att se hur bra det kan bli. På väg till mötet med stadsarkitekt Karolina Keyzer, cyklar jag genom den bilden, längs välplanerade cykelbanor, passerar barnvagnar, joggare och bussar som håller tidtabellerna, förbi lekparker, dagis och gråhåriga damer på en brygga i sensommarsol. En stad är allt på en gång: både lycka, elände, framgång, historia och framtid. Staden är också en symfoni av material: sten, klippor, stål och glas, betong, trä, jord, växter och mitt i friktionen mellan allt från politik och färgprogram till social hållbarhet, arbetar Karolina Keyzer. Det är en bra tid att arbeta i, säger hon där hon dyker upp i lunchbruset vid nya Hornstull, gamla slitna Knivsöder, nu fixat och väl fungerande. Hon bor själv bara några stenkast bort. Nyss var utgångsläget för eller emot förändringar, stämningen var argare. Nu kan man prata om gemensamma värden utan att bli inmotad i fack. Diskussionerna handlar i mycket högre grad om hur förändringar ska bli möjliga, inte om de ska göras. Vi går ner till vattnet vid innerstadens gamla gräns och just i dag är verkligheten lik de riktlinjer som Karolina drar upp i programmet Arkitektur Stockholm, huvudstadens första arkitekturstrategi, presenterad med förföriska fotografier förra året. Dokumentet handlar om hur staden ska förverkliga sin utveckling med hållbarhetstänkande, ekologi, integration och omsorg om medborgarna. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer och det ställer stora krav. Det är mycket slitage och spänningar. Men i Hornstull tycks allt vara i balans. Det här är en plats som bygger på aktivitet. Det är nyckeln till att lyckas med att ha det trångt i en stad. Då måste man vara smart och fråga sig hur man bäst samsas och samarbetar. När människor gör saker tillsammans blir det en trevligare, bättre och säkrare stad, säger hon. Bra arkitektur tar hand om livet mellan husen. Det handlar inte främst om estetik och säljbara ytor utan mera om innehåll, upplevelse och delaktighet. Här vid Tanto strandbad tycks staden tillhöra alla. Det dräller av folk, det badas i det nya badet, 25

25 porträttet karolina keyzer det cyklas, spelas bangolf, picknicks överallt, kolonilotter, bostäder, en båthamn mitt i alltihop. Tvärs över vattnet växer Liljeholmskajen, med den nya svarta, höghuset, ritat av Wingårdh arkitektkontor, där Karolina arbetade i 13 år innan hon fick erbjudandet om att bli stadsarkitekt. Ja, tack. Karolina Keyzer föddes i swinging London 1966, bodde där ett år innan familjen flyttade vidare till Düssel dorf, Amsterdam, Saltsjö Duvnäs, Sollentuna och Stockholm. Som sexåring pendlade hon med tåg från Sollentuna in till stan och Franska skolan. Karolina kallar sig blandad stockholmare, som många andra och har bott i de flesta stadsdelarna, stod i bostadskö, fick rivningskontrakt, flyttade igen. Tidigt sökte hon sig mot arkitekturen, där det fanns möjlighet att kombinera hennes samhällsintresse med konst och skönhetsfrågor. Som 22-åring började hon arbeta hos arkitekten Ove Hidemark, en av de svenska profilerna inom renovering av kyrkor, slott och teatrar, bland annat Skokloster, Stockholms slott och Drottningholmsteatern. Han är också pionjär inom byggnadsvården. År 1992 startade Karolina arkitekturstudier på KTH.Hon anställdes fem år senare på Wingårdh, och fick bland annat arbeta med det speglande 33-våningar höga Victoria Tower i Kista och nu senast fotbollshotellet vid Friends Arena, som hon fick Solna stadsmiljöpris för För fyra år sedan fick hon platsen som Stockholms stadsarkitekt, den första kvinnan på posten. Hon har föregångare under mer än 300 år. Den första stadsarkitekten var Nicodemus Tessin d.ä. som från sin nya position kunde kontrollera och signera allt som ritades för staden. Stadsarkitekten idag har en ganska fri roll. Hennes uppdrag är att värna om att det som byggs i Stockholm idag är av tillräckligt arkitektonisk kvalitet. Hon är inte chef för en egen avdelning, utan arbetar i stadsbyggnadsdirektörens stab. Arkitektur är ett ämne för alla, och det verktyg som alla verkligen kan diskutera. Folk kallar sig ofta för lekmän när det gäller arkitektur, trots att de är experter på att leva och bo, det är synd, här kan alla bidra. Uppdraget är att få ihop frågorna kring trafik, byggnader och regler. Stockholm måste möta inflyttningen genom att bygga mycket, men besluten måste vara smarta och genomtänkta. Bra akitektur löser problem. Men hur löser vi problem för så många som möjligt och för det allmännas bästa? Det är i den framåtandan hon verkar, styrd av en demokratisk grundsyn som är ytterst viktig i kvalitetstänkandet. Karolina Keyzer är optimist och tycker om att arbeta mitt i den komplexa, men spännande hetluft där stadens framtid skapas. I dag planerar vi utifrån människans perspektiv, det låter självklart, men är stor skillnad om man jämför med att utgå från en given form. Vilken arkitektur som efterfrågas idag hänger ihop med platsens förutsättningar och vad som behövs i det gemensamma stadsrummet. Ambitionsnivån i byggandet har tidigare lagts i en lagom bekväm nivå med arkitektur som alla känner igen och som är lättsåld: köplådor, de ljusa sjöstadshusen med balkonger, en estetik som är väl inarbetad, men uttjatad. Finns det inget bättre? Vi har kopierat Norr Mälarstrand i evigheter nu. Det leder ingenvart. Man kan tänka tvärtom: Vad är det för plats vi ska bygga på? Vad ska vi ha för bostäder, hur ska de fungera? Det behöver inte se ut som på 1920-talet överallt. Olika platser kräver olika arkitektur. Vi behöver inte läsa arkitekturmagasin för att hitta den hippaste arkitekturen och tro att det är kvalitet. Stockholm har nu en möjlighet att göra något som är specifikt för Stockholm. Vad behöver vi? Kan vi bara hitta svar på den frågan skulle det vara den absolut bästa arkitekturen just nu. Det är kanske inte främst höga hus och märkesbyggnader, utan i stället bra vardagsarkitektur som skolor byggda på rätt ställen och tänkta tidigt i planeringen. Varför ska det vara så märkvärdigt uppdelat överallt? frågar sig Karolina och ger exempel på tänkande som ger en mer levande stad. I Köpenhamn lever SEB:s huvudkontor i symbios med skejtboardåkare. Man valde att inte bygga staket, utan tvärtom bjuda in skejtare och nu är det ett skejtboard-mecca där. Jag frågade ändå dumt SEB-ledningen om åkarna var ett problem, men man bara stirrade på mig: Varför skulle det vara det? Ju fler som är på platsen, desto säkrare är den för alla. Sådant är inspirerande, det är kvalitet, säger hon och pratar gärna om flerfunktionell arkitektur, som dagis som används till annat på kvällarna, skolbibliotek som också är vanliga bibliotek, så att olika människor kan mötas möts naturligt. Numera är alla, från byggare till politiker, intresserade av att delta i hållbarhet och kvalitetstänkandet. Man har inte råd att halka efter. Ett byggföretag som ligger långt framme i innovationer är en bättre byggare och varumärke än de andra. När jag började för fyra år sedan fanns ofta attityden att kvalitetssnack blir dyrt. I dag är hållbarhet en förutsättning, inte en trend. Hållbara material ingår i nästan alla företags kvalitetsprinciper och där kommer också tidlösa material tillbaka: sten och trä. Sten är ett evigt stadsmaterial. I Stockholm finns natursten till exempel i alla kajer. Där finns inga alternativ, säger Karolina och nämner den lyckade ombygganden av den 300 meter långa Strömkajen nedanför Grand Hotell. Den breddade kajen fick ny stensättning och kajkanter av förmonterade granitelement. Viktigt var också ett nytt tänkande kring hur kajen skulle användas. Nu fungerar den som både angöring för skepp och ett nytt urbant vardagsrum där trappor är bänkar och hus blir utsiktspunkter. Det är en mer svängig attityd som, trots klimatet, har blåst liv i andra uteplatser. Liljeholmens köldhål med parkerade bilar och nattbussar har blivit ett livfullt torg, Liljeholmskajen likaså. Brunkebergs torg i city ligger redo att vakna ur sin Törnrosasömn under Riksbankens svarta diabasfasad. Slussen är just nu en både dödsdömd, infekterad och förhoppningsfylld plats som så småningom kommer att hitta rätt. Man kan absolut koppla natursten till varaktighet. Den är ett utmärkt bra material att bygga ut offentliga miljöer med, säger Karolina. Sten är inte heller förbehållet stenstaden, utan kan användas i förnyelsen av offentliga platser i nya urbana sammanhang. De ofta missgynnade miljonprogramområdena skapades utifrån produktionsvänlighet. Att byggkranarna styrde husens 26

26 porträttet karolina keyzer Sten är ett evigt stadsmaterial. I Stockholm finns natursten till exempel i alla kajer. Där finns inga alternativ. placering under rekordåren är en legend som lite orättvist smutskastar de miljöer som blev. Här finns speciella kvaliteter som kan förbättras, inte genom att måla blommor på betongen utan genom seriösa studier av platserna och hur invånarna vill leva där. Torgmiljöerna är oerhört viktiga för samvaron och stämningen. Här finns en väldig och spännande uppgift för boende, planerare, arkitekter och producenter. Karolina skissar upp en framtid när staden inte längre är inner- och ytterstad utan ett kluster av speciella platser. Folk kommer, de som kan, att välja boplats beroende på vilken livsstil man har och vad man tycker om att göra. Naturentusiasten värderar närheten till Nackareservatet högre än Stureplan, seglare kommer att bo utåt Saltsjön, Ericsson-anställda väljer ett allt hippare Kista. Boendet kommer att bli kopplat till hur man vill leva och inte vem som har närmast till T-centralen. I Stockholms nya framkomlighetsstrategi har man också vänt på de gamla urbana reglerna och sätter nu fotgängarna först, sedan cyklister, kollektivtrafik och bilarna längst ner på listan. Det är bra, men nu kan man inte vara nöjd med bara det. Nu måste det arbetas fram nya områden. Staden ska våga testa och experimentera. Det är min roll att peppa och få fart på sådana idéer. Jag är nog jättebesvärlig, men det är mitt jobb. Vågar man röra till det i början, vinner man extremt mycket senare, säger Karolina Kayzer. Stockholms stad har fått en tjänsteman som staden ska vara glad över, som med moderna ögon och demokratisk attityd kommer att färga utmaningar och stadsrum under många år. Det är ett viktigt, roligt och övermäktigt jobb som är som en skola med nya tankar och frågor hela tiden, säger hon och försvinner i folkvimlet bland fasaderna, just där den goda arkitekturen fungerar. Det känns som ett löftesrikt äventyr. n 27