Presentation av Ungdomsrapport - Sara Fjellman, ungdomsutvecklare Sotenäs och Mattias Lind, rektor Ale kommun 3 Allmänhetens frågestund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentation av Ungdomsrapport - Sara Fjellman, ungdomsutvecklare Sotenäs och Mattias Lind, rektor Ale kommun 3 Allmänhetens frågestund"

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 23 april 2015 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Presentation av Ungdomsrapport - Sara Fjellman, ungdomsutvecklare Sotenäs och Mattias Lind, rektor Ale kommun 3 Allmänhetens frågestund 4 Bokslut och årsredovisning 2014 Jörgen Karlsson Mats Abrahamsson 5 Revisionsberättelse 2014 Håkan Axelsson 6 Ansvarsprövning Kommunstyrelsen, inkl omsorg - Utbildningsnämnden - Byggnadsnämnden - Valnämnden - Miljönämnden i mellersta Bohuslän 7 Behandling av resultat i bokslut 2014 KA 2014/306 8 Fördelning av kostnader och intäkter med anledning av försäljning av Fryshuset KA 2015/113 9 Fördelning av ramar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen KA 2015/ Godkännande av granskningsutlåtande & godkännande av antagandehandling FÖP Åbyfjorden, se digital handling** KA 2009/ Införande av digitala handlingar i fullmäktige KA 2013/ Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag våren 2015 Medborgarkonsultation om Uddens framtid-ka 2013/133, Medborgarförslag kallbadhus i Hunnebostrand-KA 2014/46, Motion Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser-ka 2014/187 KA 2015/ Medborgarförslag gällande Köpmansgatan i Hunnebostrand KA 2014/ Medborgarförslag Trafikförändring Hamngatan i Kungshamn KA 2014/ Medborgarförslag spång till Tryggö KA 2013/ Medborgarförslag om utställningslokal för konsthantverk KA 2013/167 \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\kansli\kallelser och protokoll\2015\kf_2015\utskick\kf \001 KF kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Medborgarförslag om konstfrusen isbana i kommunen KA 2014/ Motion om att fånga/skjuta vilda minkar KA 2013/ Motion - Sotenäs behöver en klimatanpassningsplan KA 2013/ Motion angående krav på praktikplatser vid upphandling av entreprenörer inom olika branscher Motion - utreda på vilket sätt kommunen kan presentera hällristningarna så att tjäna vetenskap och turism, samt att de blir en tillgång för allmänheten och undervisning i våra skolor KA 2014/92 KA 2014/ Ändringar i förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund KA 2015/2 24 Förslag till reglemente för kommunala pensionärsrådet KA 2014/ Förslag till reglemente för kommunala rådet för tillgänglighetsfrågor KA 2014/ Valärenden Inkomna motioner och medborgarförslag Motion om stöd till FNs flyktingorgan UNHCR Motion om Kommunalförbund för Ranrike - Bohuslän Mbf - Anläggande av vattenorgel vid Udden i Hunnebostrand 27 Mbf - Förbättringar av lekplats på Änggatan, Kungshamn Mbf Bevara den ursprungliga miljön i Sotenäs Mbf Hovenäset blir egen postort Mbf - Transparant hantering av kommunala fastighetsaffärer och markarrenden Inkomna interpellationer och frågor 28 a. Ang. avspärrning av hamnområde, Lars- Erik Knutsson (S) b. Ang. hantering av allmänna handlingar, Lars- Erik Knutsson (S) 29 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 30 Meddelanden Samtliga handlingar finns i det digitala utskicket. Se digitala handlingar på hemsidan, samt ** Handlingar i pappersformat finns hos kommunalrådet, oppositionsrådet och på kommunkansliet. \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\kansli\kallelser och protokoll\2015\kf_2015\utskick\kf \001 KF kallelse doc Sida: 2(2)

3

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 53 KA 2014/306 Bokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på -14,4 mkr (- 15,4 mkr exkl. affärsdrivande verksamhet). Kommunen Årets resultat uppgår till -14,4 mkr vilket är 15,8 mkr sämre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar underskott. I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 0,2 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till - 14,6 mkr. Årets resultat har belastats med en engångspost i form av en extra pensionsavsättning på 5,3 mkr, hänförlig till tidigare år. Denna post avräknas i balanskravsutredningen. Genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv kan årets resultat bestämmas till - 0,1 mkr. Årets resultat om - 0,1 mkr arbetas in i budget Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på -15,4 mkr, vilket är 6,5 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 1,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 463,5 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 451,0 mkr. Finansnettot är negativt, 1,9 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 55,1 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 7,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 47,5 mkr. Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition Lars-Erik Knutsson (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att årets underskott efter balanskravsutredning, -9,3 mkr, täcks genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv som uppgår till 9,2 mkr. Återstående del -0,1 mkr täcks i budget Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(39)

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 53 Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt verksamhetsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2014 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(39)

6 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(2) Bokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret För närvarande pågar arbetet med att ta fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Sotenäs kommun visar ett resultat på -14,4 mkr (- 15,4 mkr exkl. affärsdrivande verksamhet). Kommunen Årets resultat uppgår till -14,4 mkr vilket är 15,8 mkr sämre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar underskott. I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 0,2 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till - 14,6 mkr. Årets resultat har belastats med en engångspost i form av en extra pensionsavsättning på 5,3 mkr, hänförlig till tidigare år. Denna post avräknas i balanskravsutredningen. Genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv kan årets resultat bestämmas till - 0,1 mkr. Årets resultat om - 0,1 mkr arbetas in i budget Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på -15,4 mkr, vilket är 6,5 mkr sämre än budgeterat. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 1,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 463,5 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 451,0 mkr. Finansnettot är negativt, 1,9 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 55,1 mkr. Investeringsbidrag uppgår till 7,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 47,5 mkr. Koncernen Årets resultat uppgår till minus 10,9mkr (f. år 3,9 mkr). Finansnettot utgör 18,2 mkr mot 16,8 mkr Långfristig upplåning ökade med 32,8 mkr och uppgår till 675,3 mkr. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

7 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att årets underskott efter balanskravsutredning, -9,3 mkr, täcks genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv som uppgår till 9,2 mkr. Återstående del -0,1 mkr täcks i budget Kommunfullmäktige beslutar fastställa resultaträkning, balansräkning samt verksamhetsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för 2014 Skickas till Revisionen Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

8 ÅRSREDOVISNING 2014 SOTENÄS KOMMUN

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunens organisation Kommentar från kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse Omvärld Sammanfattande finansiell analys (kommun och koncern) God ekonomisk hushållning Kommunala jämförelser Kommunen som arbetsgivare Kommunen - verksamhet Demokrati och inflytande Byggnation och boende Näringsliv Kultur och fritid Barnomsorg och grundskola Gymnasieskola och vuxenutbildning Omsorg och social service Teknisk service Affärsverksamhet Miljö Räddning och säkerhet Folkhälsa välfärdsredovisning Jämställdhet Kommunen ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Resultaträkning och analys Kassaflödesrapport och analys Balansräkning och analys Notförteckning Driftredovisning med kommentar om nämndernas ekonomiska utfall Investeringsredovisning Kommunala företag verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB Stiftelsen Industrihus i Sotenäs Smögens Fiskauktion AB Sotenäs RehabCenter AB Rambo AB Sammanställd redovisning Fem år i sammandrag 20 år återblick i räkenskaperna Revisionsberättelse Sotenäs kommuns årsredovisning 2014 Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning. 2

10 KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av medborgarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunala nämnder För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar, som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekil / Sotenäs Servicenämnd Lysekil/Munkedal /Sotenäs Byggnadsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän Lönenämnd Lysekil/Munkedal /Sotenäs Omsorgs- och socialutskott 3

11 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Årsredovisning 2014 Årets resultat uppgår till -14,4 Mkr vilket är 5,5 Mkr. sämre än budgeterat. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar ett underskott. Soliditeten är 51 procent, vilket innebär att kommunens betalningsförmåga fortfarande är god på lång sikt. Glädjande är att den gemensamma nämndverksamheten visar ett överskott. Sotenäs kommun investerade netto under året för 47,5 Mkr vilket är betydligt lägre än under Ett exempel på en efterlängtad investering under 2014 är byggnationen av gång-och cykelväg från norra Väjern till infart vid Solviks camping i samverkan med Trafikverket. Några händelser under året från verksamheterna: Gymnasienämnden: Den gemensamma gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen, med Lysekils kommun, upphörde den 1 juli Ett samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats för framtiden avseende gymnasieundervisningen. Kommunstyrelsen: Ett stort arbete har pågått under året med att etablera Symbioscentrum på Hagaberg, i Kungshamn och ett omfattande projektarbete pågår med flera samarbetspartners, som Västra Götalandsregionen, Göteborgs Universitet, Statens Tekniska institut, Chalmers m.fl. Många aktörer visar intresse för kommunens symbiostankar i samverkan med näringslivet. Valnämnden: Allmänna val har förrättats under året med ett högt valdeltagande 85,1 procent. Under 2014 har det även varit val till Europaparlamentet valdeltagandet uppgick där till 48,7 procent vilket även det är ett högre valdeltagande än föregående val. Byggnämnden: Arbetet under året har innefattat bostadsförsörjningsplan, fördjupad översiktsplan över Åbyfjorden. Det nya verksamhetssystemet Vision har införts för både Bygg och Miljö men systemet har uppvisat en del brister vilket medfört extra arbete Utbildningsnämnden: All verksamhet visar god måluppfyllelse på i stort sätt samtliga områden. Det systematiska kvalitetsarbetet har förtydligats och ökat fokuseringen på nationella mål. Trycket på förskoleplatser har varit fortsatt hög under Andelen behöriga till gymnasieskolan är 96 procent vilket är oerhört högt ur ett nationellt perspektiv. Omsorgs och socialutskott: Ett ökat tryck inom hemtjänsten och på kommunens boendeanläggningar för särskilt boende, har medfört att nya vårdplatser har tagits i bruk på både Kvarnbergets äldreboende samt på Bankeberg. Detta medför stora utmaningar för kommunen och behovet av fler äldreboenden är markant, framför allt med inriktningen Trygghetsboenden. Miljönämnden i mellersta Bohuslän: Årets första halva har präglats av arbete med sammanslagningen mellan de tre kommunerna. Det gemensamma utvecklingsarbetet fortgår och miljömålsarbete pågår. Till alla medarbetare och förtroendevalda vill jag framföra ett varmt tack för ett utmärkt arbete under 2014 för Sotenäs kommun och dess invånare. Mats Abrahamsson (M) kommunstyrelsens ordförande 4

12 ÅRET I SAMMANDRAG Årets resultat blev ett underskott på 14,4 Mkr Kommunen investerade netto för 47 Mkr Kommunens låneskuld uppgår till 191 Mkr Den totala pensionsskulden är 258 Mkr Soliditeten uppgår till 51% (23% inkl samtliga pensionsåtaganden) Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar uppgår till 463 Mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 451 Mkr Nämndernas verksamhetsresultat ger ett överskott gentemot budget med 2 Mkr Antalet årsarbetare är 831, en minskning med 10 sedan föregående år Medelåldern bland de anställda är 49 år 5

13 Förvaltningsberättelse BLOCK 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLD Internationell ekonomi Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget, tyder det mesta på fortsatt svag tillväxt i omvärlden vilket fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent. Det kan jämföras med finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 procent. Utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader har varit blandade. Tillväxten i Storbritannien och den amerikanska ekonomin har varit förvånansvärt starkt och förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. I Finland backade BNP med närmare 1,5 procent i fjol samtidigt som BNP i Danmark bara växte marginellt. Den norska ekonomin har hållit farten uppe bra sedan finanskrisen. Dock har den starka sysselsättningsökningen börjat avta och arbetslösheten ser ut att vara på väg upp. Låga oljepriser bidrar till att försvaga den norska kronan men räcker inte till för att ge riktig skjuts åt exporten. ECB har signalerat utökade köp av finansiella tillgångar under början av 2015 och EUkommissionen försöker hitta former att stimulera investeringarna. För närvarande är finanspolitiken inom EU i det närmaste neutral. Stora skillnader i återhämtningstakt betyder också att ränteutvecklingen kommer att gå i otakt i USA respektive euroområdet. Lägre inflation och svagare återhämtning i euroområdet gör att de långa räntorna förväntas vända upp betydligt senare än tidigare beräkningar och att uppgången blir långsam. Situationen i USA är en annan, där konjunkturförstärkningen får de långa obligationsräntorna att vända upp betydligt tidigare. BNP-tillväxten för världen som helhet beräknas uppgå till 3,5 procent i år och 3,8 procent 2015, vilket kan jämföras med 3,0 procent Svensk ekonomi Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 procent. Skatteunderlaget klarar sig förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år. Främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Tillväxten på viktiga exportmarknader i Europa har saktat in betänkligt, vilket bara delvis motverkas av kronans försvagning. Även den inhemska efterfrågan dämpades under det tredje kvartalet vilket är en kombination av svag konsumtionstakt och ett kraftigt ökat sparande i hushållen. En förutsättning för att svensk ekonomi skall nå en konjunkturell balans på ett par års sikt är beroende av stark tillväxt på den inhemska efterfrågan. BNP- tillväxten förväntas öka från 1,8 procent i år till 3,2 procent Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat före extraordinära poster visar på ett överskott på 10,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 4,6 miljarder gentemot år Under 2014 gjordes ingen återbetalning från AFA försäkring vilket är en förklaring till det försämrade resultatet. För år 2014 redovisar 80 procent av kommunerna positivt resultat före extraordinära poster. Det är en försämring jämfört med året innan då 91 procent av kommunerna redovisade ett överskott före extraordinära poster. 6

14 Befolkning Invånarantalet uppgick till 8 931, en ökning med 3 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2014 uppgick till 62 (föregående år 46). Födelseunderskottet uppgick till -54 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2014 uppgick till 48,9 år, en ökning med 0,5 år jämfört med Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på 3:e plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (27 procent), vilket är nästan dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 14 procent samt vård och omsorg med 12 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2012 uppgick till 148 personer jämfört med 65, 121 och 103 personer för respektive 2009, 2010 och Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2014 har antalet öppet arbetslösa minskat med 39 personer och andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2014 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 3,6 procent. Att jämföra med 6,0 procent i länet och 6,4 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. 7

15 Förvaltningsberättelse SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN OCH KONCERNEN Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen Årets resultat uppgår till -14,4 Mkr vilket är 5,5 Mkr sämre än budgeterat och 15,8 Mkr sämre än föregående års resultat. I föregående års resultat ingick dock en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 9,4 Mkr. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar underskott. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,2 Mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till -14,6 Mkr. Resultatet har belastats med en engångspost i form av en extra pensionsavsättning på 5,3 Mkr. Denna post avräknas i balanskravsutredningen. Genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv kan årets balanskravsresultat bestämmas till -0,1 Mkr. (se not 8) Resultatet i den affärsdrivande VA-verksamheten, uppgår till 1,0 Mkr vilket innebär att årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till -15,4 Mkr. Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivande verksamhet) visar en positiv avvikelse från budget med 2,3 Mkr vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 16,3 Mkr. Nettokostnadsutveckling För en god ekonomisk hushållning kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämningsbidrag. Den låga ökningen av skatte- och bidragsintäkterna 2012 beror till stor del på skatteväxlingen med regionen i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken. Intäkter och kostnader, förändring från föreg. år (%) Verksamhetsresultat (nettokostnader) 1,2 5,6 5,7 Skatter- och utjämningsbidrag 0,6 2,5 2,2 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 4,3 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 1,8 procent. Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag (%) Investeringar Kommunen investerade netto under året för 47,5 Mkr i materiella tillgångar vilket är betydligt lägre än under 2013 (90,0 Mkr). Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 10,4 Mkr. Drygt 33 procent av investeringsvolymen avser VAverksamheten. De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 Mkr. Investeringsvolymen 2014 uppgick till 10 procent av nettokostnaderna att jämföra med 5 procent som betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Själfinansieringsgrad Avskrivningar 37,8 39,5 43,3 Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 8,6 6,9 10,4 Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning 10,2-5,8-18,1 Utrymme för självfinansiering 56,6 40,6 35,6 Nettoinvesteringar 104,1 90,0 47,5 Självfinansieringsgrad (%) Investeringsvolym/ nettokostnader % Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 51 procent vilket är en minskning med 1 procentenhet från Den försämrade soliditeten beror på det svaga resultat. Soliditet (%) Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl pensionsåtaganden

16 Förvaltningsberättelse Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen 2014 var 21,31 procent och har, om man bortser från den skatteväxling som genomfördes med regionen 2012, hållits oförändrad sedan Sotenäs kommuns inkomster av skatt, kommunal utjämning och fastighetsavgift uppgick till 451,0 Mkr eller 70 procent av de totala intäkterna. En högre skattesats med 1 procent under 2014 skulle inneburit ytterligare 18,0 Mkr i skatteintäkter. Kommunalskatt (%) Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,31 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,19 32,44 Likviditet Under 2014 har likviditeten försämrats trots upptagande av nya lån. Checkkrediten, som utnyttjas sporadiskt, uppgår till 20 Mkr. Likviditet Likvida medel Mkr Tillgängliga medel Mkr Kassalikviditet % Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Ränterisk Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på det långfristiga lånet, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres- /leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,5 Mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen totalt 2014 för den skattefinansierade verksamheten är -6,4 Mkr och motsvarar 0,5 procent av kommunens omsättning. Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet (Mkr) Nämndernas verksamhet -2,7-14,0 2,3 Skatte- och bidragsintäkter 0,2 1,9-3,6 Årets resultat, skattefinansierad verksamhet 3,3-3,5-6,4 Borgensåtaganden Kommuninvest Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 23 i block 3. Borgen för bostadsändamål Kommunens borgensåtaganden för Sotenäsbostäder AB omfattar 492,8 Mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 Mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,2 Mkr och övriga borgensåtaganden 4,1 Mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 19 i block 3. Känslighetsanalys Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,4 Mkr. Löneökningar I budgeten för 2015 har löneökningarna beräknats till 2,7 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 3,8 Mkr. Utjämningssystemet För 2015 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 42,1 Mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2015 ligga kring 102 procent av medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet. 9

17 Förvaltningsberättelse Sammanfattning och framåtblick Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2014 uppgick underskottet i den löpande verksamheten till -19,1 Mkr. I underskottet ingår en engångspost i form av en extra pensionsavsättning om 5,3 Mkr. När det gäller investeringsvolymen har den under den senaste treårsperioden inte kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden har legat på i genomsnitt 55 procent. Likviditeten har trots upplåning försämrats och den totala låneskulden i koncernen har ökat vilket i sin tur kan försvåra möjligheten till upplåning på längre sikt. Betalningsberedskapen på kort sikt har förbättrats något under 2014 men ligger ändå under önskvärd nivå Kommunens långsiktiga kapacitet har försämrats under 2012 och Under 2014 har soliditeten försämrats ytterligare på grund av det svaga resultatet. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämnderna förbättrades under Framåtblick För 2015 har kommunalskatten höjts 0,68 procentenheter vilket innebär ökade skatteintäkter med 12,7 Mkr. Resultatet i 2015 års budget uppgår till 4,3 Mkr vilket är något under det finansiella målet på lägst 5,0 Mkr. I resultatet ingår vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 Mkr vilket innebär en fortsatt obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunen har fortfarande ett betydande investeringsbehov de närmaste åren vilket kan innebära ökad låneskuld, ökad räntekänslighet och risk för ytterligare försämrad soliditet. Den negativa budgetavvikelsen i omsorgsverksamheten ger anledning till extra uppmärksamhet. Det är viktigt att negativa budgetavvikelser inte blir regel då en god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. 10

18 Förvaltningsberättelse Koncernen Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett negativt resultat på 10,9 Mkr vilket är 7,0 Mkr sämre än Det försämrade resultatet, jämfört med de två närmast föregående åren, beror till övervägande del på kommunens resultat. Av de kommunala företagen redovisar Sotenäsbostäder, och Rambo överskott medan Sotenäs RehabCenter och Smögens Fiskauktion redovisar underskott. Resultatmått Mkr Resultat före finansnetto 32,3 21,6 8,4 Resultat före skatt 17,1 4,8-9,8 Årets resultat 18,4 3,9-10,9 sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Från 2010 har bolaget tagit över kommunens avfallsverksamhet och administrerar nu denna verksamhet för samtliga ägarkommuner. Investeringar Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2014 uppgår till 79,0 Mkr varav bolagen svarar för 31,5 Mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 30,0 Mkr. Nyckeltal % Kassalikviditet Soliditet Den förbättrade likviditeten beror till största delen på minskning av kortfristiga skulder. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 15 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. Bolagens andel av resultatet Koncernens negativa resultat kommer för de två senaste åren till väsentlig del från kommunen. Resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel Mkr Sotenäsbostäder AB (100%) 0,8 2,9 4,8 Smögens Fiskauktion AB (100%) 0,4-0,3 Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,6-0,7-0,7 Rambo AB (20 %) 1,3 0,3 0,3 Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget, som har en relativt stor låneskuld, har under det gynnsamma ränteläget de senaste åren valt att öka nivån på fastighetsunderhållet betydligt i stället för att låta de lägre räntekostnaderna slå igenom på resultatet. Det helägda bolaget, Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Sotenäs RehabCenter AB som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun har under den senaste treårsperioden visat bättre resultat än tidigare under 2000-talet. Bolagets underskott i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt 11

19 Förvaltningsberättelse GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. I 2014 års budget har fullmäktige angivit mål för god ekonomisk hushållning dels ur finansiellt perspektiv dels ur verksamhetsperspektiv. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är angivna på övergripande nivå och på nämndsnivå. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Analys / kommentar Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr. Målet på sikt är 2 procent av skatte- och bidragsintäkter, ca 8,5 mkr. Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets resultat, för den skattefinansierade verksamheten, uppgår till -15,4 Mkr Totalt för perioden uppgick investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten till 208,6 Mkr varav 31,5 Mkr under Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Demokrati och medborgarsamverkan Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Analys / kommentar Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Ytterligare ett led i förbättringsarbetet är att kommunen sedan hösten 2012 deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. En genomförd medarbetarenkät visar att personalen är nöjd Personal med kommunen som arbetsgivare. Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Under året har sjukfrånvaron ökat jämfört med Korttidsfrånvaron är oförändrad medan långtidsfrånvaron över 60 dagar har ökat. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Genom kommunens deltagande i SKL:s projekt Förenkla helt enkelt får ett 20-tal handläggare utbildning i förbättrad service till företag och allmänheten. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Under 2014 driftsattes en solcellsanläggning med toppeffekten 20 kw på taket av kommunhuset. Anläggningen är ansluten till det allmänna elnätet och beräknas producera cirka kwh per år vilket i motsvarande grad minskar behovet av köpt energi. Sotenäs kommun deltar med Sotenässkolan i Energimyndighetens utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter. Syftet med utlysningen är att sprida kunskap om en metodik för att med lönsamhet minska energianvändning med upp till 50 procent i lokalbyggnader. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har ökat, framför allt genom ny- och ombyggnation men ett stort underhållsbehov kvarstår. 12

20 Förvaltningsberättelse Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Sotenäs kommun har en framskjuten placering i jämförelse med andra kommuner när det gäller antal nystartade företag. Kommunen har deltagit i SKL-projektet Förenkla helt enkelt för att förbättra service och kvalitet till företag. Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen deltar aktivt i samverkansarbetet med de övriga kommunerna i norra Bohuslän i syfte att fördjupa befintligt samarbete. Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kollektivtrafik Kommunen skall verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Fastigheter Ett systematiskt underhåll enligt prioriterad plan med årliga avstämningar. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost- och städ Kost- & städverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Analys / kommentar Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare, inom fyra arbetsdagar. Samtliga enheter inom förvaltningen följer fastställda rutiner för ärendehantering. Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter med arbeten och skolor. Hälsorådet har genomfört ett flertal insatser inom de prioriterade områdena vilka alla bidrar till ökad hälsa hos kommuninvånarna. Samverkan pågår med tekniska avdelningen, miljö- och byggförvaltningen, polisen samt alkoholhandläggare. Arbetet pågår kontinuerligt med att förbättra service och tillgänglighet i hamnarna. Anläggningarna är säkra, men de bedöms inte uppfylla målet fullt ut när det gäller att ha ett välkomnande intryck. Systematiskt underhåll av kommunens fastigheter pågår, dock är takten låg och styrs helt och hållet av tilldelningen av ekonomiska medel. Arbete pågår för att underhålla nuvarande vägstandard. Verksamheten uppfyller målet med att tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer. Verksamheten är självfinansierad. Energieffektiviseringsåtgärder pågår fortlöpande. 13

21 Förvaltningsberättelse Mål Analys / kommentar Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter. Miljöverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. Utifrån det övergripande kommunala perspektivet har de mindre skolorna strategiskt viktiga lägen. För att de ska klara sina uppdrag har relativt sett fler resurser styrts dit. Även under 2014 styrs resurserna utifrån elevantal och socioekonomiska bedömningar vilket anses vara god ekonomisk hushållning. Målet är uppfyllt, resultatet för år 2014 visar att 96 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen vilket är högre än 94 procent som motsvarar snittet de senaste tre åren. Under året har samtal förts med Folkets Hus-föreningen i Hunnebostrand om att göra Folkets Hus till ett kommunens kulturhus via samarbetsprojekt som granitprojekt och skapande projekt. Den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har upphört. Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats, vilket kommer att innebära lägre kostnader och bättre kostnadskontroll. Arbetslivsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Sotenäs kommun har låga kostnader för försörjningsstöd och få hushåll är långtidsberoende av sådant stöd. IFO samverkar med andra aktörer i gemensam familjemottagning och ungdomsmottagning. Kommunen behöver utveckla alternativ till institutionsplaceringar av barn och vuxna samt se över möjligheten till metodstöd till socialsekreterarna. Hemtjänsten är verksam dygnet runt och arbetar tillsammans med anhörigstödet, hemsjukvården, kommunrehab via bostadsanpassning, dagverksamhet och växelvård i syfte att ge den enskilde goda förutsättningar att bo kvar i sitt ordinära boende. Kommunen erbjuder gruppbostäder och servicelägenheter för funktionshindrade men också personlig assistans, dagverksamheter och boendestöd. Under tiden fram till 2020 beräknas ett ökat behov av olika former av verksamheter främst inom boende och daglig verksamhet. Ingår som en del i uppgradering av gamla detaljplaner, senast Smögen och Hunnebostrand. Ingår i Miljönämnden i mellersta Bohusläns styrdokument och miljömålsarbetet för

22 Förvaltningsberättelse KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Lysekil visar stigande befolkningstal. Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 4,3 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 1,8 procent. Kostnadsutveckling % Sotenäs 1,2 5,6 5,7 Lysekil 1,0 2,1 3,7 Munkedal 0,9 3,7 7,1 Strömstad 0,7 2,9 9,4 Tanum -6,2 9,2 5,2 Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 21,31 22,46 22,83 21,91 21,56 Resultat Samtliga kommuner har 2012 och 2013 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden(%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 23,0-27,3-10,2 21,8 10,1 Årets resultat Mkr Sotenäs 15,3 1,4-14,4 Lysekil 3,5 3,8 13,5 Munkedal 11,2 10,7-1,9 Strömstad 12,9 33,7 12,5 Tanum 37,5 9,0 9,1 15

23 Förvaltningsberättelse Barnomsorg Kostnad per vistelsetimme i förskolan Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 262 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en högre kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme 2014, förskola Kr/tim Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Grundskola Lärar- och elevassistenttäthet Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet/100 elever Sotenäs 9,2 9,6 10,0 Lysekil 9,5 9,5 10,7 Munkedal 9,3 9,3 Strömstad 9,7 10,2 9,9 Tanum 9,6 9,5 9,5 Godkänt i alla ämnen år 9 Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2012 försämrades resultatet men för 2013 och 2014 har Sotenäs åter det högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen, har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w år tkr Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän ligger Sotenäs sist när det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Kostnad för försörjningsstöd, kr/invånare Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Godkänt i alla ämnen år 9(%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Riket

24 Förvaltningsberättelse VA-verksamhet VA-taxa Tabellen nedan visar VA-taxan 2014 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek invånare, var kr för VA-taxa, årskostnad villa (kr) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Personal Sjukfrånvaro Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under Tanums kommun har den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2012 till Sysselsättningsgradkvinnor Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för kvinnor inom omsorgen. Bland kommunerna i norra Bohuslän intar Strömstad en särställning medan övriga kommuner är relativt lika. 100,0 % 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 6,1 37,8 Sysselsättningsgrad kvinnor 19,9 19,8 23,7 26,0 56,1 56,4 54,2 9,5 18,3 72,2 21,0 35,0 44,0 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Heltid Deltid 75-99% Deltid 0-74% Sjukfrånvaro, % av avtalad tid Sotenäs 5,3 6,2 6,8 - varav långtidssjukfrånvaro 2,0 2,7 3,7 Lysekil, total 5,3 6,5 7,8 - varav långtidssjukfrånvaro 2,6 2,8 4,6 Munkedal 6,0 7,4 7,9 - varav långtidssjukfrånvaro 2,7 3,8 4,5 Strömstad 4,5 5,1 6,1 - varav långtidssjukfrånvaro 1,7 2,2 3,2 Tanum 5,1 5,8 6,1 - varav långtidssjukfrånvaro 2,2 3,2 2,9 17

25 Förvaltningsberättelse KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor det vill säga anställningsoch ledighetsfrågor med mera ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått Införandet av Heltid en rättighet deltid en möjlighet har startats upp inom tre verksamheter inom omsorgsförvaltningen. Ledarutvecklingsprogrammet för några utvalda chefer har genomförts även i år tillsammans med Tanums kommun. De interna ledardagarna för samtliga 38 chefer har genomförts inom olika aktuella områden. Från 2014 har en gemensam nämnd inrättats för löneadministrationen inom Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Samtlig personal har erbjudits friskvårdsrabatt med 1000 kr/år för att öka möjligheten för fler anställda att aktivera sig på sin fritid. Friskvårdstimmen på betald arbetstid har tagits bort Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda uppgår till 794 personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet var de 72 personer. Anledningen till visstidsanställning beror oftast på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet, svårigheter att fylla vissa schematurer, men kan också bero på att viss behörighet inte är uppfylld. Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,8 år. Medelåldern har ökat med 0,5 år i jämförelse med föregående år. Åldersfördelning bland tillsvidareanställda Ålder Totalt Tillsvidareanställda, fördelning per verksamhet % Tillsvidareanställda, fördelning per verksamhet KS Allmän / tekninsk Omsorg Utbildning Miljö- & bygg Personalvolym I jämförelse med år 2013 har antalet årsarbetare minskat med 10 st. Av 831 årsarbetare (tillgänglig tid) var 85 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5 årsarbetare och övertiden motsvarade 4 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 78 procent av den tillgängliga arbetstiden. Medellön Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut kr/mån, vilket innebär en ökning med 2,8 procent i jämförelse med Löner och arvoden Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 362,4 Mkr vilket är en ökning med 3,2 procent från Löneutbetalningarna har ökat i första hand på grund av avtalsenliga löneökningar. Löner och arvoden Arvoden Löner Personalomkostnader exkl. pensionsutbetaln Totalt Kvinnor och män en jämförelse Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 80 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 58 procent av kvinnor. 18

26 Förvaltningsberättelse Personalomsättning och rekrytering Personalomsättning i kommunen ligger på 7 procent. Under året har 64 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 har gått i pension. Om man bortser från dem som pensionerats, innebär det att 5 procent av den tillsvidareanställda personalen lämnat sin anställning. Under 2014 har 94 tjänster lediganmälts för tillsvidaretjänster eller längre visstidstjänster. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat medan korttidsfrånvaron har minskat. Sjukfrånvaro (%) Kom munled ningsf. Utbild ningsfö rvaltn Om sorgsfö rvaltn Hela kommu nen Total sjukfrånvarotid 4,49 4,81 8,85 6,82 - varav långtidsfrånv. 48,11 66,02 51,58 53,74 Sjukfrånvaro, kvinnor 5,11 5,37 9,47 7,61 Sjukfrånvaro, män 1,84 2,23 5,12 3,40 Sjukfrånv. ålder -29 2,98 1,46 6,74 4,87 Sjukfrånv. ålder ,63 2,40 8,64 6,39 Sjukfrånv. ålder 50-4,05 7,06 9,41 7,47 Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 5,6 procent medan den för deltidsanställda är 9,6 procent. Under 2014 hade 36 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året. Företagshälsovård Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB. 119 personer har nyttjat företagshälsovården under året och den totala kostnaden uppgick till 500 tkr. Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Företagshälsovården har under året hållit i arbetet med kommunens rökavvänjningsgrupp. Beräknade pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år. (exkl. brandmän) 19

27 Kommunen - verksamhet BLOCK 2 KOMMUNEN - VERKSAMHET DEMOKRATI OCH INFLYTANDE Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige har under mandatperioden bestått av 31 ledamöter. Mandatfördelningen var: Moderata Samlingspartiet 12, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Nya Sotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2. Fullmäktige hade åtta möten under Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus på Malmön. Motioner och medborgarförslag Ärendehantering Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom att bland annat redovisa antalet pågående medborgarförslag och motioner. Vidare ska den som skickar in en skrivelse till kommunen snarast få svar om vem som handlägger ärendet och vilket diarienummer ärendet har tilldelats. Under året slutfördes flytten av arkivmaterial till nytt arkiv i kommunhuset. I samarbete med flera föreningar i kommunen arrangerades under året Arkivens Dag Antalet diarieförda ärenden, KS Antalet diarieförda ärenden, ON Antalet diarieförda ärenden, UN Efter en minskning av ärendemängden under 2012 har antalet diarieförda ärenden ökat betydligt under 2013 och Motioner Medborgarförslag Antalet inlämnade medborgarförslag har ökat betydligt under Allmänna val Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Valnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Under året har förrättats val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Valdeltagandet uppgick till 85,1 procent jämfört med 83,3 procent vid förra tillfället. Under 2014 har det även förrättats val till Europaparlamentet. Valdeltagandet i detta uppgick till 48,7 procent jämfört med 42,5 procent vid förra tillfället 20

28 Kommunen - verksamhet BYGGNATION OCH BOENDE Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Målsättning Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende och enligt kommunfullmäktiges programförklaring planeras för 400 bostäder. Målsättningen var att under 2014 anta ett relevant bostadsförsörjningsprogram som sedan ska utgöra styrdokument för att kunna uppfylla målen. Måluppfyllelse En analys av inriktningsmålet med planering av 400 nya bostäder görs i det pågående arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Analysen skall bland annat innefatta vilken typ av bebyggelse som skall planeras och vilka geografiska områden som skall prioriteras. Bostadsförsörjningsprogrammet, som är under framtagande, ska hantera de specifika förutsättningar som råder i Sotenäs kommun och ange ställningstaganden och riktlinjer utifrån utgångspunkten att det finns en stor efterfrågan och ett stort exploateringstryck på bostäder samtidigt som kommuninvånarantalet minskar. Under mandatperioden har det lämnats bygglov för cirka 350 enheter vilket nästan är i linje med målsättningen. Under 2014 antogs tre detaljplaner. Arbete pågick aktivt med detaljplaner. Under 2014 kan 5-6 av dessa förväntas att bli antagna. Årets verksamhet Verksamhetsåret 2014 kom att innefatta arbete med bostadsförsörjningsprogram men i mycket begränsad omfattning på grund av hög personalomsättning. Fördjupad översiktsplan över Åbyfjorden blev antagen våren Inom bygglovssidan har personalen minskat med motsvarande en tjänst. Viss omfördelning av resurser inom förvaltningen har ändå medfört att handläggningen har fungerat. Det nya verksamhetssystemet Vision har införts för både bygg och miljö. Systemet har uppvisat stora brister, vilket har minskat effektiviteten och medfört mycket extraarbete. Ett internt utvecklingsarbete pågår för att bland annat effektivisera servicefunktionen och detaljplanearbetet samt göra en översyn av PBL-taxan. Åren som kommer Verksamheten inom byggnadsnämndens verksamhet bygger i huvudsak på inkommande ärenden förutom inom enheterna kart och mät samt plan. I syfte att planera och effektivisera processen bör verksamhetsplanering ske för dessa enheter. Det kommer att innebära en ny process för handläggningen av planbesked samt uppgradering av gamla planer. Kart- och mätenheten är en stor del i detta. Planeringen kring arbetet med detaljplaner kan förbättras. Samarbetet med externa planförfattare kan utvecklas och mer arbete läggas på externa planförfattare. Översyn och upphandling av arkitekttjänster för gamla Smögen och Hunnebostrand är inne i sitt slutskede vilket innebär att byggnadsnämnden mer aktivt kan arbeta med dessa planer under 2015 och framåt. Program och samråd bör kunna arbetas fram under Huvuduppgift för Sotenäs kommun är att finna andra finansiärer än kommunen själv då kostnaden för kommande detaljplaner kan beräknas till ca 1,4 2,0 mkr. Enligt tidigare beslut från kommunstyrelsen kommer framtagningen av kommunala tomter att prioriteras även framgent. Stor osäkerhet råder för 2015 när det gäller den statliga finansieringen för energirådgivning och energieffektivisering. Besked väntas under våren 2015 där ett troligt resultat blir att bidragen för energieffektivisering försvinner. Formalisering och tecknande av samarbetsavtal för GIS-samverkan mellan kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner förväntas vara klart våren Statistik Lämnade positiva planbesked Genomförda samråd Genomförda utställningar Antagna planer Planer som vunnit laga kraft Antal planärenden Antal byggärenden Antal tomtförsäljningar

29 Kommunen - verksamhet NÄRINGSLIV Tillväxt- och utvecklingsavdelningen (TUA) ansvarar för verksamheterna turism, näringsliv och information. Målsättning Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelser för företagande och vara en attraktiv besökskommun. Dessutom har kommunstyrelsen i styrande verksamhetsmål beslutat att kommunen skall sträva efter förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Måluppfyllelse Sotenäs kommun har en framskjuten placering i jämförelse med andra kommuner när det gäller antal nystartade företag. I 2014 års enkätundersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs försämrat sin placering. Kommunen har deltagit i SKL-projektet Förenkla helt enkelt för att höja kvaliteten i servicen till företag. Årets verksamhet Sotenäs kommuns näringslivsprogram har reviderats under Näringslivsprogrammet är en levande handling som revideras vid behov. Under 2014 har TUA arbetat med ett antal projekt och bland annat fått bidrag från Västra Götalandsregionen för att genomföra en SWOTanalys och vidareutveckla konceptet kring att etablera ett Symbioscentrum på Sotenäset. TUA har under 2014 deltagit i olika projekt kring Industriell Symbios. En samverkan med Regionen, Statens Tekniska Institut (SP), Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet, Johanneberg Science Park och Chalmers har inletts. Enligt ansvariga för dessa aktörer, är kommunens vilja att skapa ett utvecklingscentrum, en grundförutsättning för ett framtida samarbete. Etableringen av ett Symbioscentrum har varit det huvudsakliga uppdraget under hela 2014 och ska ses som en plattform för utbildning, forskning, företagande, miljö, återvinning/återbruk och hållbar energi. Ett led i etableringen är att kommunen samlokaliserar verksamheten vid Kompetenscentrum med den planerade verksamheten vid Symbioscentrum. I juni 2014 genomförde TUA tillsammans med Företagarföreningen, Fouriere Transform och Fyrbodal en seminariedag med inriktning på Miljö, Återvinning/Återbruk och Förnyelsebar energi. Seminariet hölls på Smögens Hafvsbad som fylldes helt av besökare från hela landet. I oktober genomfördes, tillsammans med Kusthandlarna, den numera årliga Oktobermässan, som återigen blev en stor succé. Över 6000 besökare gavs möjligheten att ta del av företagens olika tjänster och produkter. Kommunens politiker och tjänstemän deltog och stod till besökarnas förfogande. Under 2014 har beslut fattats som medför att driftsbidraget till Stiftelsen Sotenäs Turism omvandlas till kommunala tjänster. Det innebär att det från 2015 finns en ansvarig tjänsteman som är anställd av Sotenäs kommun. Kommunen ansvarar även för turistbyråverksamheten under vinterhalvåret. Under hela 2014 har TUA tillsammans med förtroendevalda gjort företagsbesök och arbetat med både befintliga och blivande företag i Sotenäs kommun. TUA har tagit initiativ till att kommunen medverkat i SKL utbildningen Förenkla helt enkelt. Utbildningen har vänt sig till personer som arbetar mot företag och syftet med utbildningen har varit att förbättra servicen till företag på ett rättssäkert sätt. Åren som kommer Tillväxt och utvecklingsavdelningens uppdrag kan sammanfattas i sju huvudområden: tillväxt näringslivsklimat inflyttning utveckling på kommunledningsnivå besöksnäring/delårsboende projekthjälp Industriell och personell Symbios Avdelningen kommer att fortsätta arbetet med att synliggöra Sotenäs kommun. Huvuddelen av den närmsta tiden kommer TUA att arbeta med projekt Industriell symbios. En spännande satsning som kan innebära en ny era i Sotenäs kommuns utveckling mot ett centrum för miljö, återvinning/återbruk och förnyelsebar energi. Näringslivsklimatet är mycket viktigt för kommunen. Målet är att förbättra kommunens position i Svenskt Näringslivs ranking varje år. Sveriges kommuner och landsting har en egen näringslivsundersökning som mäter företagsklimat utifrån de faktorer som kommunen kan påverka och omfattar de företag som har varit i kontakt med kommunen. Sotenäs kommun deltar för första gången i undersökningen. Resultatet presenteras under våren

30 Kommunen - verksamhet Inrättandet av ett näringslivsråd kommer förhoppningsvis att bidra till bättre företagsklimat. Det är näringslivets utveckling som är förutsättningen för ökad tillväxt. Det är därför nödvändigt att kommunen kraftsamlar och samordnar resurser då det finns företag som vill flytta hit, eller då befintliga företag vill expandera. Att få fler arbetstillfällen till kommunen har högsta prioritet. Det är också det som krävs för en befolkningstillväxt. 23

31 Kommunen - verksamhet KULTUR OCH FRITID Verksamheten omfattar, bibliotek samt kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels direkt till kommunens föreningar och invånare dels till kommunala verksamheter, till exempel skolan. Målsättning Kultur- och fritidsverksamheterna arbetar för att ge goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter i Sotenäs kommun. Natur- och kulturmiljöer ska inbjuda till friluftsliv och rekreation året om och vår kultur- och idrottsverksamhet ska ge stimulans och locka till egen aktivitet. Måluppfyllelse Verksamheterna har en god måluppfyllelse. Ungdomsverksamheten har under året arbetat med ungdomarnas delaktighet och upplevd trygghet där nyckeltalet har ökat från 68 procent 2013, till 69 procent Bibliotekets införande av meröppet har inneburit att tillgängligheten till biblioteket har ökat från 28 timmar per vecka till 78 timmar per vecka. Vi ser även att utlåning och besöksstatistik har ökat efter införandet. Årets verksamhet Bibliotek I oktober infördes meröppet bibliotek. Meröppet innebär att låntagare med särskild behörighet kan komma in under vissa tider då personal inte finns på plats. Under denna period har antalet lån och besök ökat. De flesta besöken under meröppet sker under onsdagar, fredagar, lördagar och söndagar. Meröppet har än så länge fallit väl ut och de låntagare som har särskild behörighet är mycket positiva till denna service. Idag har vi 234 låntagare som är registrerade för meröppet och nya registreras dagligen. En bokcirkel för daglediga har bedrivits där man under året träffas en gång i månaden. Boktipskvällar arrangeras i samarbete med Svenska kyrkan. Varje höst arrangeras Kura skymning i samarbete med Kungshamns hembygdsförening. Nytt för året var en författarfrukost som arrangerades i samarbete med ABF. Under året har några konstutställningar visats upp i bibliotekets lokaler. Kulturarrangemang Genom barn- och ungdomskulturgruppen sker en kontinuerlig samverkan på kulturområdet mellan kultur och fritid, biblioteket, musikskolan och skolan. Alla barn från förskoleklass till årskurs 9 har fått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemang under året. Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommande arrangemang där konstnärer i norra Bohuslän öppnar sina ateljéer för besökare under påskhelgen. Årets basutställning genomfördes i Solhems lokaler. Verksamheten har via bidrag stöttat ett flertal aktiviteter och utställningar under året. Soteleden med kulturmiljöer Soteleden utgör en betydelsefull bas för såväl besöksnäringen som för invånarnas möjligheter till ett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under året har varit inriktat på att höja kvaliteten på leden. Soteleden har använts till flera arrangemang under året, det största var Icebug Experiense med cirka 150 deltagare från hela värden. Verksamheten har även startat ett projekt som handlar om att synliggöra kulturminnen i anslutning till lederna. Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar Ungdomsverksamheten bedrivs genom två fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatser för ungdomar i kommunen där de ska känna trygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingar som att slå vakt om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt människors lika värde oavsett kön, ras och religion. Under året har verksamheten arbetat med ungdomars delaktighet och inflytande med ett gott resultat. Följande aktiviteter har genomförts: musikarrangemang, matlagning, LAN (Local Area Network), Lisebergsresa, samt speciella aktiviteter i samband med skolloven. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen av idrotts- och samlingslokaler har ökat under året. Sotenäs idrottshall har varit värd för flera träningsläger och tävlingar. Fritid och föreningsverksamhet Kultur- och fritidsverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Priser och utmärkelser Sotenäs kulturpris 2014 tilldelades Solveig Kristensson, Fregatten Kungshamn, med följande motivering; Solveig har tillvaratagit svensk matkultur genom om att servera husmanskost och värnat om besökarna, med sitt sociala engagemang. 24

32 Sotenäs idrotts- och fritidspris 2014 tilldelades Sotefjorden med följande motivering; Sotefjordens segelsällskap är en förening med gamla anor och som med ett stort antal eldsjälar medverkat till att ungdomar har och har haft en meningsfylld fritid och får trygghet och kunskap på sjön. Åren som kommer Under 2015 kommer Kungshamns bibliotek att utveckla konceptet meröppet bibliotek, vilket innebär att låntagarna kan få tillgång till biblioteket utanför ordinarie öppettider. För att kunna möta efterfrågan på nyutkommen litteratur, film och ljudböcker behöver verksamheten ett utökat anslag för media. Biblioteket kommer att fortsätta arbetet med Digidel, det vill säga att genomföra introduktionskurser i data och internet för de som inte vet något eller har liten kunskap om datorer. Detta för att minska den så kallade digitala analfabetismen. Ungdomsverksamheten kommer upparbeta nya arbetssätt för att öka delaktigheten och inflytande för ungdomarna. Verksamhetens utmaning inför framtiden är att uppdatera de bidrag och stöd som kommunen har till föreningslivet för att bredda och utveckla möjligheten till en aktiv fritid och kulturliv. Fakta och nyckeltal Fritidsgårdar besök/kväll Fritidsgård i Kungshamn Fritidsgård i Hunnebostrand Avvikelse från jämn könsfördelning Föreningar - aktivitetstillfällen Ungdomsföreningar Handikappföreningar % % % Pensionärsföreningar Bibliotek Besök Utlån

33 BARNOMSORG OCH GRUNDSKOLA Verksamheten omfattar förskola och familjedaghem, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskola samt musikskola. Målsättning Förutom fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning har utbildningsnämnden mål för verksamheten inom områdena: lärande och kunskaper, värdegrund, inflytande och delaktighet, arbetsmiljö och hälsa samt musikskolan. Sotenäs ska vara bland de 10 procent bästa skolkommunerna i Sverige. Grundskolan ska präglas av lusten att lära och verksamheten ska ge stöd och stimulans så att varje elev når sina mål. Förskolan i Sotenäs kommun skall lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Måluppfyllelse Verksamheten uppvisar god måluppfyllelse på i stort sett samtliga områden. Ett av verksamhetens mål när det gäller lärande och kunskaper är att andelen elever som når målen skall öka jämfört med tidigare år års resultat visar att 96 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen vilket är en förbättring jämfört med 94 procent året innan, och även en förbättring jämfört med genomsnittet de senaste tre åren. Andelen behöriga till gymnasieskolan 2014 är 96 procent vilket är högre än snittet de senaste tre åren. Andelen behöriga i Sotenäs ligger även betydligt högre än riksgenomsnittet. När det gäller andelen elever som når målen ligger Sotenäs fortfarande bland de bästa kommunerna i landet. Både grundskola och förskola har satsat aktivt på arbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggande arbete som motverkar trakasseri och förtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten 2014 har Sotenäs bland de högsta värdena av kommunerna både då det gäller elevernas trivsel i skolan och frågan om känsla av trygghet i skolan. Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaron har ökat med fem procentenheter mellan 2013 och 2014, från 38 till 43 procent. Årets verksamhet Grundläggande för att lyckas utveckla kvalitetsarbetet inom förskola och grundskola är att rektorer och förskolechefer är drivande i sitt pedagogiska ledarskap. För att i högre grad än tidigare få personalen att känna sig delaktiga i verksamheternas kvalitetsarbete har kopplingen mellan de nationella målen, verksamheternas arbetsplaner och det systematiska kvalitetsarbetet förtydligats. Genom att fokusera på nationella mål i arbetsplaner och det systematiska kvalitetsarbetet ökas personalens kunskap om styrdokumenten. Vid lär-träffarna ges tillfälle att föra dialog runt målen och det uppdrag som i läroplanen riktas till personalen. På detta sätt blir personalen mer delaktig i verksamheternas kvalitetsarbete. Inom förskolan har trycket på förskoleplatser varit högt under hela året. Trots stor efterfrågan på barnomsorgsplats har förskolan lyckats att erbjuda förskoleplats inom de fyra månader som lagen föreskriver. Totalt finns det fem kommunala förskolor och 18 avdelningar. Annan pedagogisk omsorg (familjedaghem) omfattar två dagbarnvårdare i Kungshamn. Musikskolans verksamhet är frivillig och avgiftsbelagd där undervisningen sker på skoltid, men även efter skoltid när det gäller längre lektioner eller om eleverna så önskar. Under cirka tio års tid har musikskolan haft dansundervisning som ett uppskattat komplement. Sedan 2013 har lärare från Fyrbodals Danspedagogpool och de nya lokalerna medfört ett ökat intresse för dans. Musikskolan arbetar i nära samarbete med grundskolan med speciella aktiviteter men framförallt med klassundervisning i musik som sköts av musikskolans lärare. Åren som kommer För att möta de nya krav som ställs, kommer ett fortsatt arbete med att implementera styrdokumenten att vara i fokus för verksamheterna. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter för att hitta goda rutiner för rapportering ute i verksamheterna. Den nya skollagen ställer bland annat ökade krav på pedagogers behörighet. Huvudmannen måste säkerställa att de personer som är anställda i förskola och skola har rätt behörighet. Som ett led i detta införs lärarlegitimation. Detta kommer att få konsekvenser i verksamheten. Kommunen har inlett en omfattande IKT (Information-Kommunikation-Teknik)-satsning. Uppdraget är att förbereda eleverna för ett framtida samhälle. Samtliga elever behöver bli duktiga på att hantera exempelvis informationsoch kommunikationsteknik för att klara sig bra, både som privatperson och inom arbetslivet. IKTfrågan är ett prioriterat område för 2015 och åren som kommer, där utbildning av personal, samt satsningen på en till en är viktiga inslag. 26

34 Grundskolan har idag ett sjunkande elevantal vilket kommer att fortsätta ytterligare under åren som kommer. De närmsta sex åren ser det i dag ut som att elevantalet kommer att minska med närmare 100 elever. Elevminskningen innebär framför allt en utmaning då det gäller att bibehålla kvalitet i undervisningen. Verksamheten möter även nya utmaningar i arbetet med att möta allt fler elever med annat modersmål än svenska, samt att skapa goda förutsättningar för dem att klara sin skolgång. Under de närmsta åren kommer förskolan förutom sin dagliga verksamhet även arbeta med: projektet att bygga ny förskola, att förverkliga nya arbetssätt i och med utformningen av den nya förskolan, att bibehålla andelen förskollärare i förskolan, att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och att ta del av Skolverkets kunskapslyft. Fakta och nyckeltal Förskolan Antal barn i förskolan Antal barn per personal 4,9 4,9 4,9 Kostnad per barn, exklusive lokaler (tkr) Grundskolan Antal elever Pedagoger per 100 elever i grundskolan 1 10,0 10,1 10,9 Kostnad per elev, exklusive lokaler (tkr) Inklusive särskild undervisningsgrupp 27

35 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola, högskoleutbildningar, forskning och utveckling samt företagsutbildning Mål och måluppfyllelse Det ekonomiska målet har uppfyllts då budgeten är i balans. Kvalitetsmålen i verksamheten har uppnåtts då antalet elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år har ökat från 83,0 procent 2012, till 80,0 procent 2013 och till 87,4 procent 2014 vilket gör att Sotenäs placerar sig på plats 11 i riket Totalt antal elever inom gymnasieskolan uppgår till 311 stycken varav 174 elever går på Gullmarsgymnasiet, 63 elever i Uddevalla kommun och 74 elever går i andra kommunala skolor och friskolor, varav 10 elever läser inom gymnasiesärskolan. Antal studerande inom vuxenutbildningen på kompetenscentrum har under året varit cirka 300 elever. 230 elever på gymnasial nivå, 13 elever på grundläggande utbildning för vuxna, 4 elever på särskild utbildning för vuxna, 30 elever inom svenska för invandrare, 12 elever har fullföljt en lärlingsutbildning på gymnasial nivå och 20 elever inom yrkes-vux. Årets verksamhet Den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde den 1 juli Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknas, vilket innebär lägre kostnader och bättre kostnadskontroll. Efter den gemensamma nämndens upphörande har Sotenäs gymnasieungdomars valfrihet att själv välja skola ökat. Under året har vuxenutbildningen arbetat med målen i läroplanen vux 12. Under våren startade vuxenutbildningen ett antal distanskurser för att kunna möta eleven i tid och rum utifrån läroplanens krav. En annan del i arbetet har varit att anpassa kurserna för att på så sätt kunna erbjuda flexibla kursstarter. Kompetenscentrum har också under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna kompetenshöja redan befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar på Kompetenscentrum. Sotenäs kompetenscentrum har under många år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket medfört att vi kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud att välja på. Kompetenscentrum har också haft elever som studerat bland annat på Dingle naturbruksgymnasium och på vuxenutbildningen i Uddevalla. En samverkan har också inletts med Tanums kommun. Vuxenutbildningen har en skattefinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Sotenäs har en verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkes-vux. Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 procent av undervisningen ska vara förlagd på arbetsplatsen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Då arbetslösheten är hög beviljas i regel högre statsbidrag till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. Under året har lärlingsutbildningen utvecklats och startat upp med cirka 15 elever totalt på heltid, både på gymnasial nivå och inom särskolan. Åren som kommer Sotenäs kommuns ungdomars val till gymnasiet bygger på att eleverna väljer sin egen skola. Under de kommande åren kan man se ett vikande elevunderlag från grundskolan som ska söka till gymnasiet. Gymnasieskolorna i Sverige har under ett antal år haft ett kraftigt vikande elevunderlag samt en fri konkurrens vilket skapat en överetablering och ett utbud av platser som varit stort i förhållande till verkligt antal elever. Då elever som går i närregionen har långa resdagar kommer Västtrafik att göra en översyn av trafikförändringar vilka i högre grad ska anpassas efter skoltiderna, och i första hand till skolorna i Uddevalla. Vuxenutbildningen ser att stora utmaningar kommer de närmsta åren då stora pensionsavgångar väntar, både inom offentliga verksamheter och det privata näringslivet. I förlängningen 28

36 kommer det då ställas krav på att vuxenutbildningen skapar utbildningar med anpassat innehåll, för att kunna tillgodose både det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmsta åren är att antalet nyanlända kommer att öka vilket kommer att ställa krav på SFI-undervisning och integration i arbetslivet. Vi kommer även framgent arbeta med att anordna utbildningar då det passar individen i tid och rum. 29

37 ÄLDREOMSORG OCH SOCIAL SERVICE Verksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre, funktionshindrade och människor i behov av särskilt stöd och service. Målsättning Kommunfullmäktige antog i december 2010 en programförklaring för mandatperioden, som pekar på vikten av god och välskött ekonomi, vilken anger utvecklingsområden inom äldreomsorgen samt redovisar förutsättningar för en trygg och säker livsmiljö. Den tidigare omsorgsnämnden tog fram ett antal verksamhetsmål med anknytning till programförklaringen. Under hösten 2012 antog kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott en verksamhetspolitisk programförklaring för vilken även innefattar uppdrag och uppföljningsindikatorer för verksamheternas chefer. Måluppfyllelse Uppföljning av måluppfyllelsen inom strategiska verksamhetsområden redovisas nedan. Vård och omsorg i riket är föremål för nationella och delregionala jämförelser som publiceras fortlöpande. Kostnader per brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommun står sig väl i jämförelser med andra kommuner. I Socialstyrelsens öppna jämförelser fick Sotenäs äldreboenden mycket goda omdömen av brukarna under 2014 och personalkontinuiteten inom hemtjänsten har ökat i den norra delen. Årets verksamhet Fem ordinarie ledamöter och tre ersättare i kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott har haft det politiska ansvaret för verksamheten. Tre ledamöter har utgjort myndighetsutskott med ansvar för beslut i individärenden. Inom myndighetsutövning har hanterats cirka 900 ärenden under 2014 enligt SoL (Socialtjänstlagen) och insatserna är hemtjänst, särskilt boende, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning och matdistribution. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av fler insatser. Införandet av nytt verksamhetssystem, gemensamt med Lysekil och Munkedal, har pågått under hela Verksamhetssystemet är till för dokumentation, planering samt registrering av alla verksamheter inom omsorgsförvaltningen. Införandet omfattar två delar där individ- och familjeomsorgen är en del och äldre och funktionshinderomsorgen är en del. Alla tre kommunerna har ett nära samarbete vid uppbyggnaden och utvecklingen av verksamhetssystemet. Anhörigstödet syftar till att underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel samt hemtjänst. En öppen verksamhet finns i dag i form av sopplunch och anhörigcafé på torsdagar på Kvarnbergets äldreboende. Kundval, LOV (lagen om valfrihet) har nu varit igång sedan 1 april Kundval kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. De tre privata utförarna har under 2014 fått en ökning av uppdrag och utför cirka 10 procent av beviljade insatstimmar Arbetslivsenhetens uppdrag är att tillhandahålla anpassade anställningar åt personer med nedsatt arbetsförmåga, erbjuder praktik och arbetsträning till långtidsarbetslösa. Sammantaget under 2014 aktualiserades och anvisades 142 ärenden till exempel praktikanter, åtgärdsanställningar och nyanlända. Arbetsförmedlingen är verksamhetens viktigaste samarbetspartner. Målsättningen enligt överenskommelsen om insatser för arbetslösa ungdomar är att minst 20 procent av de anvisade ungdomarna skall vara i arbete eller i studier 3 månader efter avslutad insats. För 2014 var resultatet 70 procent. Arbetslivsenheten har dessutom ansvar för mottagande och integration av nyanlända flyktingar. Integrationssamordningen har under 2014 tagit emot 16 nyanlända personer med flyktingstatus, varav 8 vuxna och 8 barn. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har samverkan på individ- och övergripande nivå med framför allt skola, barnomsorg, barnpsykiatri och fritid varit i fokus under året. Arbetet med att stötta familjer och utsatta barn har hög prioritet. Samverkan enligt Västbus, med skola och BUP (barn och ungdomspsykiatrin), fortgår i enskilda ärenden. En övergripande samverkan på chefsnivå mellan IFO, utbildningsförvaltningen och folkhälsosamordnaren har etablerats. Vuxenhandläggarna arbetar i huvudsak med utredning, stöd och behandling av vuxna med beroende- och bostadsproblematik liksom med våld i nära relationer. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i Sotenäs kommun. Personer som har svårt att få och klara av ett boende utan riktat stöd ökar. Droganvändningen är utbredd i kommunen och verksamheten kommer allt mer i kontakt med personer som använder legala droger; 30

38 narkotikaklassade läkemedel och nätdroger som ännu inte narkotikaklassats. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt mycket låga men antalet hushåll i behov av stöd har ökat sedan 2012 Hemtjänstens verksamhet har ökat i snabb takt under året både i norr och i söder. Hemtjänstgruppen i norr har kunnat erbjuda fler anställda heltidstjänster och under 2014 har arbetet med heltidsprojektet fortgått. Utvärdering av projektet visar på nöjda medarbetare och en viss ökning av kontinuiteten för brukarna i norra delen har skett. På Kvarnbergets äldreboende har under året 43 personer flyttat in. Kvarnberget har i dag 90 boendeplatser och tio nya platser skapades våren Det innebär ett effektivt resursutnyttjande av de lägenheter som finns på Kvarnbergets äldreboende. På Hunnebohemmet som har demensinriktning har under året 13 personer flyttat in. På Bankeberg har tre personer utöver de tidigare boende flyttat in i slutet av 2014 då inflyttningsstoppet hävdes med anledning av att många väntar på plats till särskilt boende. Inflyttning pågår då allt fler fått beslut om särskilt boende. Kommunrehab arbetar ständigt med att förbättra hjälpmedelsförsörjningen utifrån kvalitet och kostnad. Uppföljningar av förskrivna hjälpmedel har stått i fokus under året. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Personer med hemsjukvårdsinsatser har ökat från föregående år. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård i hemmen. Inom LSS har under 2014 ett fortsatt habiliteringsarbete pågått där anpassning av miljö och bemötande varit i fokus. Den dagliga verksamheten har två caféer. Verksamheterna är eftertraktade arbetsplatser för de yngre nya brukarna. Under året har Nya Bryggan startat upp tvätteri på Kvarnberget. Inom personlig assistans verkställs hälften av de tjugo ärenden som har personlig assistans av privata utförare. Dagverksamheten inom psykiatrin präglas av ett arbete med aktiviteter för att främja psykisk och fysisk hälsa. Samarbete med folkhälsorådet och ABF med projekt i konst och dans har varit uppskattade inslag i verksamheten. Samverkan kring ensamkommande flyktingbarn i norra Bohuslän har fallit väl ut. För ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ger kommunen insatser i boendet. Kommunen har även tagit emot asylsökande ungdomar direkt till boendet och avtalet med Migrationsverket har utökats från tre till sex platser. Sjukfrånvaron inom förvaltningen, i förhållande till arbetad tid, har ökat från 6,5 procent 2012 till 8,8 procent Både den långa och den korta sjukfrånvaron har ökat. Glädjande är att antalet helt friska tillsvidareanställda medarbetare ökat med 4 procent från 2013 till Åren som kommer Nya brukare med funktionsnedsättning väntas behöva ökade insatser kring boende och meningsfull sysselsättning. Det kräver investeringar, utbildningssatsningar och utveckling för att kunna ge stöd till personer med nya diagnoser och för en yngre målgrupp med andra behov. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier i flertalet av förvaltningens verksamheter som ett led i ständiga förbättringar. Det sammanfaller med arbetet att möta de nationella krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen. Äldreomsorgsplanen har i syfte att skapa en långsiktig planering och omfattar åren Nuvarande plan kommer att revideras under Sotenäs kommuns stora utmaning är att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. De särskilda boenden som finns i norra delen behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. En stor utmaning i framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Ett jämställdhetsarbete är påbörjat och utbildning till kommunens chefer är genomförd. Arbete behöver utvecklas med utgångspunkt i den jämställdhetsplan som håller på att arbetas fram. Fakta och nyckeltal Äldreomsorg Belagda platser 31/ Bruttokostn. / belagd. plats (tkr) Personer med hemtjänst Personer med hemsjukvård Bruttokostn. per person hemtjänst (tkr) Individ och familjeomsorg Antal hushåll med försörjningsstöd Kostnad per hushåll (tkr)

39 TEKNISK SERVICE Teknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållning, hamnar, parker, lekplatser, utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet. I verksamheten ingår också genomförande av kommunala exploateringar, samt kontroll av privata exploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark, hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen. Målsättning Hamnar och anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kommunens fastigheter skall skötas så att kvaliteten höjs genom samordning och effektivisering. Kostverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider för att främja hälsa och välbefinnande. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för hamnar och anläggningar samt kost- och städverksamheten är god. För fastigheter och väghållningen återstår en del arbete för att målen skall anses uppfyllda. En mer utförlig redogörelse över måluppfyllelsen återfinns under block 1, avsnitt God ekonomisk hushållning. Årets verksamhet För den tekniska verksamheten har året till viss del präglats av den ekonomiska återhållsamhet som infördes under början på året. Inom markförvaltning har arbetet med digitalisering av kartmaterial fortsatt under året vilket innebär en bättre grafisk presentation och höjd kvalitet samt en förenklad hanteringen av arrenden inom kommunen. Småbåtshamnarna har idag plats för ca båtar inom hamnområdena och övriga kommunägda vatten. Gästhamnarnas beläggning på gästande båtar under 2014 är en minskning jämfört med gästande båtar under 2013.Under året har arbetet med upprustning av fiskhallskajen på Smögen slutförts. En ny strandpromenad Sjögången är byggd i anslutning till det nya bostadsområdet Ringen. Verksamheten inom anläggningsavdelningen följer ett årsschema som bland annat innehåller skötsel av grönytor, buskage, rabatter och blomsterurnor. Offentlig renhållning inklusive offentliga toaletter sker också enligt årsschema. Underhållsarbete med badplatser och lekplatser sker kontinuerligt. Personalen samlar årligen in stora mängder sopor från offentliga platser och gästhamnar. Ett kraftigt eftersatt underhåll på kommunens fastigheter har inneburit mycket höga kostnader för reparationer av mer akut karaktär. Arbetet med försäljning av ett flertal av de kommunalägda fastigheterna pågår. Detta innebär även kontinuerliga diskussioner kring objekten i en föreslagen försäljningslista. Beläggningsarbete med asfalt eller grus på kommunala gator sker dels efter VA-saneringsarbete dels utifrån status på befintlig beläggning. Under 2014 har bland annat Tångenvägen i Kungshamn belagts med ny asfalt. Gatubeläggningsstandarden på vägar, gator samt gång- och cykelvägar når inte upp till önskad nivå. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. Under 2014 byggdes en GC-väg från norra Väjern till infarten vid Solviks camping. Projektering av två sträckor, en i norra Bovallstrand och en i norra Hunnebostrand pågår. Kommunfullmäktige antog en kostpolicy för Sotenäs kommun. Kostpolicyn omfattar vision, näring, kvalitet, måltidsmiljö, hållbar utveckling och upphandling. Åren som kommer Tekniska avdelningen kommer under 2015 fortsätta fokusera på de beslutade verksamhetsmålen samt målen för god ekonomisk hushållning med särskild inriktning på att öka intäkterna inom bland annat markförvaltning. Avdelningen kommer under året att genomlysas av extern konsult bland annat avseende organisation och med särskild inriktning på verksamhet/tjänster som med fördel utförs i egen regi eller på entreprenad. Trafikverkets plan för utbyggnad av gång- och cykelvägar sträckte sig fram till årsskiftet 2013/14 och kommunen har därför initierat utbyggnad av ytterligare GC-vägar i egen regi. Förhoppningen är att en eventuellt kommande ny plan skall medverka till att kommunens nät av cykelvägar kan byggas ut ytterligare Arbetet med energieffektiviseringar kommer att prioriteras, men det kommer att ställas krav på mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem för att kunna uppnå de uppsatta målen. En utmaning är att komma till rätta med det kraftigt eftersatta fastighetsunderhållet och finna rätt nivå på planerat underhåll av det fastighetsbestånd kommunen långsiktigt behöver för sina verksamheter. En viktig parameter blir då också att snabbt komma fram till det optimala fastighetsbeståndet för framtiden samt att göra sig av med de byggnader som inte längre behövs. 32

40 AFFÄRSVERKSAMHET Affärsverksamhet omfattar Vatten- och avloppsverksamhet Vatten och avlopp Uppdraget innebär att förvalta och utveckla kommunens VA-anläggningar Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand, Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer, huvudledningar, kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm. Ekonomi Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Skattefinansierat Till fond Balansräkning Belopp i tkr Tillgångar Anläggningar Kundfordringar Avräkning kommunen Summa tillgångar Skulder o eget kapital Eget kapital Periodiserade anslutn. avg Kommunlån Summa skulder och eget kapital Årets verksamhet Under året har kommunen sålt m 3 vatten till sina abonnenter. Utöver det tillkommer cirka m 3 vatten som sålts till fritidsfastigheter som inte har någon vattenmätning. Det största projektet som har pågått i VAverksamheten under de senaste åren har varit omoch tillbyggnad av Omholmens avloppsreningsverk för en bättre kväverening. Arbetet är slutfört och intrimning av kvävereningsprocessen har skett under året och kommer att pågå även Andra viktiga projekt som pågått under året är projektering för överföringsledning av spillvatten från Malmön - Tullboden till Omholmens avloppsreningsverk samt slutförandet av överföringsledning för spillvatten från Örn till Hovenäset Utbyte av gamla vatten- och spillvattenledningar och komplettering med dagvattenledning pågår kontinuerlig enligt uppgjord plan. Åren som kommer Överföringsledningen från Malmön via Tullboden till Omholmens avloppsreningsverk beräknas vara klar inom några år. När detta är klart kommer reningsverket på Malmön att avvecklas. Utbyggnad för förbättring av dricksvattnets smak och lukt beräknas ske inom de närmaste åren. En plan för utbyggnad av VA-ledningar inom områden som idag inte är anslutna till allmänt ledningsnät kommer att arbetas fram. Avloppsreningsverk uppvisar ett negativt resultat bland annat till följd av ökade driftkostnader för Omholmens avloppsreningsverk. Vattenverket och ledningsnätet bidrar med positiva resultat. Totalt uppvisar VA-verksamheten ett resultat på 984 tkr. Av årets överskott i verksamheten föreslås 1,0 Mkr sättas av till investeringsfond för överföringsledning från Malmön. Sammanlagda värdet av investeringsfonder uppgår därefter till 32,8 Mkr. VA-verksamheten står inför betydande investeringar de närmaste åren. 34

41 Kommunen verksamhet MILJÖ Samtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skall vara övergripande och borga för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Energi- och miljöarbete De kommunala verksamheterna påverkar miljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning, val av energikälla och material påverkas miljön i olika stor utsträckning. I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertal detaljerade miljömål för att främja kommunens arbete i de olika verksamheterna. Det handlar bland annat om att sprida information, att miljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att ta fram underlag för att kunna främja kommunens olika miljöer. Målsättning Ett av inriktningsmålen som kommunfullmäktige antagit i Vision 2020 är Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samtliga förvaltningar har fått uppdraget att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter Av kommunfullmäktiges antagna mål för god ekonomisk hushållning framgår att energiförbrukningen i den kommunala verksamheten skall minska. Kommunen totalt skall ha minskat sin energiförbrukning med 25 procent år 2020 i jämförelse med år Enligt strategi för energieffektivisering ska energiförbrukningen för byggnader och transporter ha minskat med 10 procent år 2014 i förhållande till Kommunens antagna strategi för energieffektivisering omfattar kommunala byggnader, transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning, gästhamnar och fritidsanläggningar. Måluppfyllelse Årets totala energiförbrukning inom de tekniska verksamheterna exklusive renhållning och transporter, uppgår till drygt MWh inklusive elförbrukningen vid Smögens Fiskauktion. Den totala energiförbrukningen har minskat med 6 procent från föregående år och med 7 procent i jämförelse med Den totala energiförbrukningen i de kommunägda byggnaderna, Sotenäsbostäder undantaget men inklusive Smögens Fiskauktion, har minskat med 8 procent från föregående år och med 29 procent i jämförelse med Tio stycken miljöhybridbilar som går på både el och bensin beställdes under slutet av året. Fler kommer att beställas och bytas ut under Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i Sotenäs kommun är sedan flera år en del av Miljö- och byggförvaltningens verksamhet och finansieras genom ett statligt bidrag. Uppgiften är att förmedla kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter av personer och gods. Målgrupperna är hushåll, företag och organisationer. Rådgivningen anpassas till den rådsökandes situation samt lokala och regionala förhållanden. All rådgivning och allt informationsmaterial är gratis. Fastigheter I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning i kommunägda byggnader är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Strategin anger även att all eldning av fossil olja skall ha upphört i maj Jämförelseår är I och med strategins framtagande finns underlag för ett systematiskt och planerat arbete då det gäller energisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet. Under året har en solenergianläggning för produktion av elström installerats på kommunhuset. Arbetet med energieffektiviseringar kommer att prioriteras, men det kommer att ställas krav på mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem för att kunna uppnå de uppsatta målen. Årets energiförbrukning i de kommunala byggnaderna uppgår totalt till drygt MWh, varav oljeförbrukning motsvarar 881 MWh, elförbrukningen (inklusive Smögens Fiskauktion) motsvarar MWh och pelletsförbrukningen motsvarar MWh. Jämfört med år 2009 har den totala energiförbrukningen i byggnaderna 35

42 sänkts med 29 procent och i jämförelse med 2013 är minskningen 8 procent. Oljeförbrukningen 2014 minskade med 24 procent jämfört med föregående år. Jämfört med år 2009 har oljeförbrukningen minskat med 81 procent samtidigt som pelletsförbrukningen ökat med 163 procent. Flera av de kvarvarande oljepannorna används idag endast som spetsvärme, eller som beredskap vid långvariga strömavbrott. Gatubelysning Sedan 2011 är samtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysning utbytta till energisnålare högtrycksnatrium. Gatubelysningen förbrukade MWh el under 2014, viket är en sänkning med 121 MWh (8 procent) från föregående år. I jämförelse med år 2009 då förbrukningen uppgick till MWh är minskningen 524 MWh (28 procent). Elkostnaden för gatubelysningen har jämfört med år 2009 minskat med 33 procent från knappt 2,4 Mkr år 2009 till 1,6 Mkr år Jämfört med 2013 minskade elkostnaderna med ca 225 tkr eller 12 procent. Vatten och avlopp Upphandling av arbete för att förlägga en sjöledning för avloppsvatten från Malmön till Omholmens avloppsreningsverk genomfördes under hösten Utbyggnad görs 2015 och därefter stängs Malmöns reningsverk vilket totalt sett innebär en förbättring för miljön. År 2014 var elförbrukningen inom vatten och avlopp MWh och oljeförbrukningen 79 MWh (8 m³) vilket i jämförelse med 2013 är oförändrat för el (-4 MWh) och en minskning med 33 procent för olja (-20 MWh). Transporter I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning gällande transporter är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år Jämförelseår är Samordning och styrning av kommunens fordonspark ligger under en gemensam fordonsenhet. Antalet personbilar som är miljöklassade är 42 stycken vilket är ett fordon mindre än föregående år. År 2009 användes inga miljöklassade fordon. Antalet körda kilometer år 2014 för personbilar och lätta lastbilar är kilometer vilket är en minskning från föregående år med 1 procent eller km. I jämförelse med 2009 är förändringen en ökning med 7 procent eller km. Drivmedelskostnaden har minskat med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Under slutet av 2014 beställdes tio nya miljöhybridbilar som går på både el och bensin. Fler kommer att beställas och bytas ut under Detta är ett steg i rätt riktning då rena elbilar fortfarande är dyra och mycket händer när det gäller utveckling av nya batterier. Under året genomfördes byggnation av GC-väg Väjern Solvik. Projektering av två sträckor, en norr om Hunnebostrand på cirka 1,5 km och en norr om Bovallstrand på cirka 0,5 km fortgår. Byggstart tidigast Renhållning Verksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering där målet är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall så långt det är möjligt. 36

43 Myndighetsutövning Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Sotenäs (värdkommun), Munkedal och Lysekil. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden och skall stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Målsättning För miljönämnden finns en verksamhetsplanering, med verksamhetsplan, miljö- och verksamhetsmål, nyckeltal, etc. Dessa styr det interna utvecklingsarbetet och tillsynsbehovet. Målsättningen har varit att den tillsyn som krävs för nämndens primärtillsyn och finansiering ska genomföras. Måluppfyllelse På grund av viss resursåtgång till samgåendeprocessen samt tillfälligt minskad personalstyrka har planerad målsättning för den operativa fasta tillsynen inte helt kunnat genomföras. Andelen operativ tillsyn som genomförts i förhållande till planerad var genomsnittligt drygt 60 procent. En tillsynsskuld på ca 1000 timmar kvarstår således. Denna planeras att arbetas upp under kommande år. Den löpande handläggningen av inkommande ärenden har skett i balans. Årets verksamhet Främst första halvan av 2014 års verksamhet har präglats av sammanslagningen mellan de tre kommunerna, där mycket resurser har tvingats läggas på det nya verksamhetssystemet vars införande har uppvisat brister. Generellt kan sägas att arbetet med inkommande ärenden har prioriterats, medan som redovisas ovan den fasta tillsynen inte har kunnat genomföras som planerat. Det gemensamma interna utvecklingsarbetet fortgår. Organisationens lokalisering har genomförts med arbetsplats i Kungshamn, men med representantskap under året i alla tre kommuner. Under 2014 har flera av personalen slutat, och ersättningsrekrytering har skett. Miljömålsarbetet som påbörjades fortgår för de tre kommunerna. Åren som kommer Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De faktorer som är helt dominerande för miljöenhetens ekonomi är personalkostnader och avgiftsintäkter. Dessa hänger intimt samman. De åtgärder som prioriteras att utföras under 2015 är den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen. Enheten har ju även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. En viktig uppgift fortsatt framöver är att fortsätta utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners kommunstyrelser och övriga nämnder, däribland byggnadsnämnderna. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör utvecklas vidare i de tre kommunerna. Fakta och nyckeltal Genomförda livsmedelsinspektioner Genomförda miljöskyddsinspektioner Genomförda hälsoskyddsinspektioner Antal värmepumpsanmälningar Antal registreringar av livsmedelsverksamhet Antal enskilda avlopp ärenden Antal strandskyddsdispenser ärenden

44 RÄDDNING OCH SÄKERHET Verksamheten har som övergripande uppgifter att svara för räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarlig och explosiva varor och av kommunfullmäktige antagna handlingsprogram för skydd mot olyckor. Målsättning Räddningstjänsten skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Då en olycka inträffar skall räddningstjänsten på ett säkert och professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Måluppfyllelse Inom kommunens geografiska område utövar räddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Genom tillsyner, råd och information har verksamheten bedrivits för att höja nivån på skyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor uppnåtts. Räddningstjänsten har utvecklat organisationen så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov och önskemål. Samverkansarbetet med räddningstjänsterna i regionen norra Bohuslän sker fortlöpande och möten med tillsynsgrupper och räddningschefer sker enligt plan. Befälssamverkan med Tanum och Strömstad har utvecklats genom att jourhavande befäl är tillika tjänsteman i beredskap för omsorgen i Sotenäs kommun. Verksamheten har således bedrivits i enlighet med lagstiftning som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill handlingsprogrammets mål. Årets verksamhet Under 2014 genomfördes 62 tillsyner med stöd av lagen om skydd mot olyckor. Med blandat deltagande från Skattemyndigheten, Polis, Alkoholandläggare och Miljöinspektörer har 17 tillsyner på krogar och restauranger utförts under sen kväll och nattetid. 13 tillsyner har utförts med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänstens delaktighet i bygglovsärenden samt funktionen som sakkunnig till byggnadsnämnden utvecklas kontinuerligt. Som remissinstans till Polismyndigheten och Alkoholhandläggaren har det lämnats 80 yttranden. Projektet Vattendykning fortsätter. Dock har utbildning av personal inte skett i önskvärd takt. Målet är att ha 15 vattendykare och att det finns jour dygnet runt året om. Uppdrag utöver larmen som dykenheten haft under året är att kontrollera badplatser efter farliga hinder under ytan i Strömstad, Munkedal, Lysekil och Sotenäs kommuner. Hjälp till polisen vid eftersök av försvunnen person har också genomförts. Samverkan med Tanum och Strömstad angående gemensam befälsledning fortlöper och utvecklas. Ett gemensamt alarmeringssystem är i bruk för de tre kommunerna. Samverkansarbetet med övriga räddningstjänster och myndigheter i regionen sker fortlöpande och möten med tillsynsgrupper och räddningschefer i norra Bohuslän sker enligt plan. Länsstyrelsen har gjort en efterkontroll av tillsynen Den brandskyddstrategi för Gamla Smögen som ska tas fram är påbörjad och är den enda anmärkning som kvarstår. Utryckningarna under 2014 är färre än förra året. Året har ändå varit personalkrävande då brandförsvaret deltagit i tre stora skogsbränder i Tanums kommun. Under hösten drabbades kommunen av stora regnmängder med påföljande översvämningar som resulterade i höga personalkostnader. I Väntan På Ambulans Larm (IVPA) är fortfarande högfrekventa, framför allt under sommarhalvåret. Ett nytt avtal för hela VG-regionen är under framtagande och kommer att vara klart under första halvåret 2015, då ska kommunerna få ersättning för dessa larm. Under hösten 2014 påbörjades arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys inför den nya mandatperioden. Åren som kommer Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen så att den i större utsträckning styrs från människors behov och önskemål. Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetet med kommunens övriga enheter samt med polis och skorstensfejare. Tillsynsverksamheten bör utökas då handläggningen är komplex och tidskrävande. Vidare skall räddningstjänsten verka för att Sotenäs kommun skall kunna certifieras enligt konceptet Säker och trygg kommun i framtiden. För att möta kraven från medborgare och omvärlden kommer verksamheten att tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling. I dialog med arbetsgivare, anställda och fackliga organisationer utvecklas goda relationer för bästa tänkbara arbetsmiljö och resultat. 38

45 FOLKHÄLSA - VÄLFÄRDSREDOVISNING Alla kommuner vill skapa förutsättningar för en god livsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång till vård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer som påverkar människors hälsa. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjande och förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Målsättning Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Prioriterade områden under 2014 har varit: trygga och goda uppväxtvillkor goda levnadsvanor trygg, säker och tillgänglig kommun åldrande med livskvalitet Basfakta för Sotenäs En kommuns befolkningsutveckling och åldersfördelning har tillsammans med utbildningsnivå och tillgång på arbete stor betydelse för folkhälsans utveckling och människors hälsa. Sotenäs har den äldsta befolkningen i Fyrbodal och bland den äldsta i landet. Befolkningens åldersfördelning har betydelse för hur folkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling föddes 62 barn medan 116 personer avled. Utbildningsnivån för den vuxna befolkningen i Sotenäs är något lägre än i riket, när det gäller eftergymnasial utbildning. Förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Sotenäselevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå. Resultaten för 2014 visar att andelen elever med behörighet till gymnasieskolan är 96 procent (jmf riket 87 procent) vilket är en ökning från föregående år. Andelen öppet arbetslösa i Sotenäs ligger i jämförelse med riket och övriga kommuner i norra Bohuslän bra till. Siffrorna har jämfört med föregående år minskat något. I december 2014 var andelen arbetslösa, år i Sotenäs, 2,2 procent jämfört med rikets 3,4 procent. Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen år. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd är fortsatt låg i Sotenäs. Trygga och goda uppväxtvillkor Att ha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigaste i livet. En bra skola, en meningsfull fritid och trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorer på välbefinnande. De allra flesta elever trivs bra med livet och uppger sig ha stöd och hjälp när de behöver från föräldrar, andra vuxna och i skolan. Flickor anger däremot generellt sett oftare ett sämre välbefinnande och en sämre hälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsatta grupper. En knapp ekonomi begränsar många gånger barns möjlighet till att ta del av sådant som de själva upplever som viktigt. Enligt den senaste rapporten om Barnfattigdom som varje år tas fram av Rädda barnen lever 10 procent av barnen i Sotenäs mellan 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Levnadsvanor Ett av de stora folkhälsoproblemen är vår allt mer stillasittande fritid och den stora andelen män och kvinnor med övervikt och fetma. Användandet av olika droger i samhället ökar och sjunker allt längre ned i åldrarna. Arbetet med att minska bruket av tobak, alkohol och narkotika är därför en viktig del i folkhälsoarbetet. Andelen vuxna i Sotenäs som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag är 65 procent enligt senaste nationella folkhälsoenkäten. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, har lång utbildning och god ekonomi, de som är mest fysiskt aktiva. Tidig rökdebut är en stor riskfaktor varför förebyggande insatser är viktiga. Andelen dagligrökare, bland flickor i årskurs 9 i har minskat men ligger ändå betydligt över genomsnittet för länet och riket. Andelen alkoholkonsumenter bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet har gått ned men ligger i jämförelse med riket högt. Andelen intensivkonsumenter bland elever i årskurs 2 på gymnasiet ligger betydligt över genomsnittet för länet och riket och den totala alkoholkonsumtionen per år är högt över riksgenomsnittet hos ungdomar i både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. 39

46 Kommunen ekonomisk Trygghet och säkerhet Att känna sig trygg och säker i det samhälle man lever i har betydelse för den enskilde individens hälsa och är också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle. Sotenäs kommun arbetar aktivt mot ökad säkerhet och trygghet. Arbete pågår med förebyggande insatser mot bland annat fallskador, våld i nära relationer, brottförebyggande arbete samt insatser kring trafiksäkerhet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmälda brott är snittet för både riket och länet. Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Den vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård är fallolyckor. Fler kvinnor än män vårdas i slutenvård, både i Sotenäs och i riket. Andelen ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Att kunna simma är en viktig kunskap i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Så gott som alla elever i årskurs 6, läsåret 2013/2014, kan simma och klarar det kunskapskrav som ställs enligt kursplanen. Insatser under 2014 Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Under 2014 har folkhälsomedel fördelats till åtta projekt samt ett antal mindre och korta insatser. Bland projekten och insatserna kan nämnas Hälsoprojekt riktade till arbetslösa ungdomar, integrationsprojekt med inriktning på säkerhet och trygghet, kreativt skapande verksamhet inom socialpsykiatrin, samt foto- och filmprojekt för ungdomar. Under året har också en enkätundersökning om ungdomars levnadsvanor, LUPP, genomförts där resultatet kommer att presenteras under En fortsatt utveckling av vattensäkerhetsarbetet har pågått genom att utöka antalet flytvästdepåer i kommunen. Under året antogs en motion vilken innebär att alla 6-åringar kommer att erbjudas gratis simundervisning. Detta arbete kommer att påbörjas På familjecentralen erbjuds stöd för föräldrar och deras barn i samverkan med Västra Götalandsregionen och konkreta insatser riktade till ungdomar i tonåren är genomförda. Folkhälsoindex Diagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde är bättre än riket. Index för 2014 är 109, vilket innebär att Sotenäs ligger 9 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2014 är något bättre än tidigare år. 40

47 JÄMSTÄLLDHET Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet - skapas och upprätthålls. Det sker i möten mellan människor, både i arbetslivet och privat, där beslut fattas och drivs igenom, liksom i våra sätt att organisera samhällets verksamheter och institutioner. Sotenäs kommun möter genom sina verksamheter kommuninvånarna i deras vardag och i livets olika skeden och här därför en viktig och unik roll i arbetet för jämställdhet. Kommunen arbetar sedan ett par år tillbaka med jämställdhet i syfte att säkerställa en jämlik service till alla kommuninvånare. Under våren 2014 undertecknades en avsiktsförklaring för strategin ett Jämställt Västra Götaland framtagen av länsstyrelsen i Västra Götaland. Detta innebär att kommunen har för avsikt att koppla sitt pågående arbete med jämställdhetsintegrering till det övergripande strategiarbetet och att kommunen ställer sig bakom strategin och ansvarar för förankring i den egna organisationen. Ett förslag till handlingsplan för det fortsatta kommunala arbetet har tagits fram under året och kommer att behandlas politiskt under våren Kommunen deltar i Länsstyrelsens kommunnätverk för jämställdhetsintegrering där stöd, ny kunskap och erfarenhetsutbyte erbjuds. Fakta och nyckeltal Kvinnor Män Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 15 st Antal ledamöter i kommunfullmäktige st 18 st Antal chefer i kommunens verksamhet 22 st 16 st Befolkning i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 2014 Antal år 95 st 44 st Ekonomiskt bistånd antal hushåll, ensamstående med barn (2013) 29 st 5 st Behörighet till gymnasieskolan i % % 98 % Uttag av föräldrapenning, % 20% Sammanräknad förvärvsinkomst i kr 2012, medianvärde Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Tabellen ovan visar ett antal nyckeltal som ger indikationer på jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning och medianinkomst är stora i Sotenäs och över riksgenomsnittet. När det gäller beslutande organ och ledande befattningar ser fördelningen något bättre ut. 41

48 BLOCK 3 KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSMODELL OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även omfatta koncernredovisning, utgörande sammanställda resultat- och balansräkningar för kommunen och de bolag, som kommunen har betydande inflytande i. Finansiell analys I anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning görs en analys av kommunens finansiella läge och utveckling. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, som skapar det normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhet Den kommunala redovisningen utgår från synsättet att verksamheten skall fortsätta att bedrivas inom överskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångar får aldrig övervärderas, skulder får aldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripas och vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller att redovisningen skall ske på ett öppet sätt. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2014 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker enligt rekommendation om redovisning av skatteintäkter från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet. Intjänad pension 2014 (individuell del) är inklusive löneskatt kostnadsförd och redovisad som kortfristig skuld och skall betalas i mars Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångens anskaffningsvärde utan belastar resultatet för den period de hänför sig till. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. De nya avskrivningsreglerna gällande komponentavskrivning är under succesivt införande och har därför inte tillämpats i full utsträckning. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter 50 år Övriga verksamhetsfastigheter 33 år VA-ledningar 50 år Övriga VA-anläggningar 20 år Inventarier exkl. datorutrustning 5 år Datorutrustning 3 år Leasing Hyresavtal för specialanpassade lokaler, nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatans gruppboende och brandstationen redovisas enligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen. 42

49 Kommunen ekonomisk redovisning Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Anslutningsavgifter Av anslutningsavgifter i VA-verksamheten intäktsförs 10 procent första året och resterande belopp periodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningen i VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari Återställningskostnader Inom avfallshanteringen har den totala återställningskostnaden för deponianläggningen på Hogenäs beräknats till 16,2 Mkr. Hittills har betalats 1,2 Mkr för återställning vilket innebär att återstående utbetalningar uppgår till 15,0 Mkr. I balansräkningen uppgår avsättningen till 14,5 Mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommande utbetalningar till och med 2017 då återställningen beräknas vara klar. Den diskonteringsränta som använts i beräkningen uppgår till 2,5 procent. 43

50 Kommunen ekonomisk redovisning RESULTATRÄKNING Kommunen Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning / fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat Årets resultat Årets resultat uppgår till -14,4 Mkr vilket är 15,8 Mkr sämre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar underskott. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,2 Mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till -14,6 Mkr. Årets resultat har belastats med en engångspost i form av en extra pensionsavsättning på 5,3 Mkr, hänförlig till tidigare år. Denna post avräknas i balanskravsutredningen. Genom att dessutom ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv kan årets balanskravsresultat bestämmas till -0,1 Mkr. (se not 8) Verksamhetsresultat Verksamhetens resultat eller nettokostnad uppgår till -463,5 Mkr vilket är en ökning från 2013 med 5,7 procent. För att långsiktigt bibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigt att verksamhetsresultatet inte ökar snabbare än skatteoch bidragsintäkter. Föregående år förbättrades verksamhetsresultatet avsevärt med överskott i exploateringsverksamhet, affärsdrivande verksamhet och reavinster. Om dessa verksamheter räknas bort stannar nettokostnadsökningen för den rent skattefinansierade verksamheten på 4,0 procent vilket dock fortfarande är högre än ökningen av skatte- och bidragsintäkter som uppgår till 2,2 procent Verksamhetens intäkter har minskat 10,8 Mkr jämfört med föregående år. Intäktsminskningen beror på att föregående år ingick en intäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 9,4 Mkr. Övrig intäktsminskning beror främst på lägre intäkter från fastighetsförsäljning, 2,4 Mkr. Statsbidrag och övriga bidrag har ökat 2,4 Mkr. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 131,0 Mkr och utgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäkter samt barnomsorgsoch äldreomsorgsavgifter. Intäkter i VA- verksamheten uppgår till 46,0 Mkr, eller 26 procent. Kostnaderna har, ökat med 10,5 Mkr eller 1,8 procent från Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, har ökat 7,4 Mkr eller 2,2 procent vilket i stort motsvarar avtalsenliga löneökningar. Avskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren till följd av den stora investeringsvolymen. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Sotenäs eget skatteunderlag har ökat stadigt under de senaste åren och uppgick för taxeringsåret 2014 till 102 procent av medelskattekraften bland landets kommuner. Via det statliga utjämningssystemet kompenseras kommuner med låg skattekraft vilket innebär att kommunens ökade skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning. Det som är avgörande för kommunens skatte- och bidragsintäkter är antalet invånare. Minskat invånarantal innebar att skatteintäkterna 2014 blev 2,4 Mkr lägre än vid oförändrat antal invånare. Finansnetto Kommunens finansnetto är även 2014 negativt. Minskade finansiella intäkter 2014 beror på minskade ränteintäkter och utdelningar. De finansiella kostnadernas är trots ökad upplåning oförändrade. 44

51 Kommunen ekonomisk redovisning KASSAFLÖDESRAPPORT Kommunen Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten KAPITALBINDNING Förändring av förråd mm Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar -404 Förändring av kapitalbindning INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Försäljning av fastigheter Placering i / Försäljning av värdepapper Investeringsnetto FINANSIERING Återbetald utlåning Långfristig upplåning Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut Årets kassaflöde De likvida medlen har under året minskat och uppgick vid årets slut till 12,3 Mkr. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamheten samt avskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde med 26,2 Mkr. Om kommunen vill undvika upplåning är det överskott i den löpande verksamheten som långsiktigt utgör utrymmet för investeringsverksamhet exklusive exploatering. Kapitalbindning Förändringar i kapitalbindning, det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder, kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningar från kunder och till leverantörer faller ut runt årsskiftet. Under året har likviditeten försämrats genom minskade korta skulder. Investeringsverksamhet Kommunens nettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2014 uppgick till 47,5 Mkr. Med avdrag för inkomster från fastighetsförsäljning uppgick det negativa kassaflödet till 36,5 Mkr. Under året har Sotenäsbostäder AB genomfört en nyemission vilket innebär att kommunen köpt aktier i bolaget för 5,0 Mkr. Sammanlagt innebär detta att det negativa kassaflödet i investeringsverksamheten uppgår till 41,6 Mkr det vill säga betydligt över kassaflödet från den löpande verksamheten. Under de 5 senaste åren har nettoflödet i investeringsverksamheten i genomsnitt legat på 70,5 Mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet i den löpande verksamheten. Finansiering Under året har kommunen tagit upp nya lån från kreditinstitut med 20 Mkr. Upplåningen har varit nödvändig för att finansiera årets investeringar. 45

52 Kommunen ekonomisk redovisning BALANSRÄKNING Kommunen Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga ansvarsförbindelser Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 19,1 Mkr och uppgår till 773,1 Mkr. Av dessa anläggningar avser 323,3 Mkr VAverksamhet och hamnanläggningar. Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till 449,2 mkr varav 93,3 Mkr utgörs av hyrda fastigheter som skall redovisas i balansräkningen. Omsättningstillgångar Kommunens minskade fordringar beror på minskad skattefordran. De likvida medlen (kassa och bank) har, trots ökad upplåning med 20,0 Mkr, minskat med 5,9 Mkr under 2014 och uppgick vid bokslutet till 12,3 Mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 20,0 Mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 452,0 Mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningen är 51 procent vilket är en minskning med en procentenheter från Den försämrade soliditeten förklaras av det svaga resultatet. Inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår soliditeten till 23 procent. Avsättningar Kommunens avsättning för pensioner avser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension. Den stora ökningen från föregående år beror på aktualisering av registerunderlaget till pensionsberäkningen. Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnader för avfallsanläggningen vid 46

53 Kommunen ekonomisk redovisning Hogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning av återstående utbetalningar. Skulder Kommunens låneskuld har under året ökat 20 Mkr. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvest i Sverige AB. Skulden för hyrda fastigheter har minskat 17,5 Mkr, beroende på en för högt beräknad skuld i bokslutet De kortfristiga skuldernas minskning beror i huvudsak på lägre leverantörsskulder. 47

54 Kommunen - Ekonomisk redovisning NOTFÖRTECKNING Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster Vatten- och renhållningsavgifter Hamnavgifter Förrättnings- och granskningsavgifter Auktionsprovision Barnomsorgsavgifter Äldre- och handikappomsorgsavgifter Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) Övriga lokal- och bostadshyror Markhyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Återbetalning av premier, AFA Försäkring Försäljning av verksamhet Tomtförsäljning Vinster vid försäljning av anläggningstillgångar Övr. bidrag och intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 3 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret Prognos slutavräkning för inkomståret Definitiv slutavräkning för föregående år Summa Not 5 Generella stats- och utjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift LSS-utjämning, avgift/bidrag Regleringsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Borgensavgift Sotenäsbostäder Utdelning, aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa

55 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån Räntekostnader, pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkning Avgår vinst vid försäljning av fastigheter (ej exploateringsverksamhet) Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel ur resultatutjämningsreserv Justering för extra pensionsavsättning Årets balanskravsresultat Not 9 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Reavinster Pensionsavsättning Avsättning återställande av avfallstipp Avskrivning av strukturlån Återförda anslutningsavgifter Summa Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Försäljningar / utrangeringar -849 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar 849 Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 11 Mark, byggnader och tekn. anläggn Markreserv och pågående exploateringsomr Verksamhetsfastigheter Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Förskolor Servicehus Fritidsanläggningar Övriga verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Hamnanläggningar VA- anläggningar Publika fastigheter Gator och vägar Toaletter och hygienvårdsanläggningar Parker och badplatser Fastigheter för annan verksamhet Industrilokaler Hyresfastigheter Föreningslokaler mm Summa

56 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 11 Mark, byggnader och tekn. anläggn Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Överfört från pågående arbete Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal, fastigheter Summa mark, byggnader och tekn. anläggn Not 12 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärde Bokfört värde Not 13 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Försäljningar / utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar / utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Leasing/hyresavtal Summa maskiner och inventarier Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag Övriga aktier, andelar och värdepapper Långfristig utlåning Summa Not 15 Lager Förråd och lager Bostadstomter i exploateringsområden Industritomter Summa

57 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 16 Fordringar VA-avgifter Övriga kundfordringar Moms Övriga kortfristiga fordringar Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 17 Kassa och bank Kassa Bank Bank, förvaltade medel Summa Not 18 Övrigt eget kapital Enligt förslag till resultatdisposition: Resultatregleringsfond, VA Investeringsfond, VA Kommunstyrelsen, allmän och teknisk verks Kommunstyrelsen, omsorgsverksamhet Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Övrigt anläggnings- och rörelsekapital Summa övrigt eget kapital Not 19 Pensionsåtagande Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Övrigt Summa Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående värde Utbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring löneskatt Sänkt diskonteringsränta Övrigt Summa Totala pensionsförpliktelser Finansiell placeringar avseende pensioner Återlånade medel Del av förpliktelsen tryggad genom försäkring Utredningsgrad 98% 99% 99% Överskottsfond hos KPA Överskottsfond hos Skandia

58 Kommunen - Ekonomisk redovisning Not 20 Övriga avsättningar Ing. avsättn. för återställande av avfallstipp Årets avsättning Årets utgifter för återställning Summa övriga avsättningar Not 21 Långfristiga skulder Lån från Kommuninvest varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid mellan 1 och 5 år Skuld för statliga investeringsstöd Långfristig leasingskuld Periodiserade VA-anslutningsavgifter O. Hasslöfs fond Övriga långfristiga skulder Summa Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna löner, dec / retroaktiva löner Personalens källskatt, dec Arbetsgivaravgift, dec Semesterlöneskuld Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt Uppl. Särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostn. Och förutbet. Intäkter Övrigt Summa Not 23 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden för: Sotenäsbostäder AB Förlustansvar för bostadslån Övriga borgensåtaganden Summa Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Sotenäs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr. 52

59 Kommunen - Ekonomisk redovisning DRIFTREDOVISNING Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Budget Avvikelse Kommunfullmäktige och partistöd Revisionen Valnämnden Överförmyndare Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Teknisk verksamhet Omsorgsverksamhet Gymnasieverksamhet, juli - december Totalt kommunstyrelsen Gymnasie- och vuxenutb.nämnden jan - juni Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden, vuxenutb juli - december Byggnadsnämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Summa skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet Summa nämndverksamhet Pensionsutbetalningar / personalomkostnader Förvaltningsgemensamt Driftbidrag Exploateringsverksamhet Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Eliminering interna poster Summa verksamhet Planenliga avskrivningar Summa efter avskrivningar Skatteintäkter Kommunal utjämning och fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat uppgår till -14,4 Mkr vilket är 5,5 Mkr sämre än budgeterat. Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivande verksamhet) visar dock en positiv avvikelse från budget med 2,3 Mkr vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 16,3 Mkr. I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnader ingår en extra pensionskostnad på 5,3 Mkr. Detta är en engångskostnad som beror på aktualisering av registerunderlaget till pensionsberäkningen.. Av potten för löneökningar återstår 2,9 Mkr och av de medel som avsattes för satsning på rätt till heltid återstår 0,7 Mkr. Vinster från försäljning av anläggningstillgångar har förbättrat resultatet med 0,2 Mkr. Exploateringsverksamheten avviker negativt från budget då försäljningen av bostadstomter inte nått upp till budgeterad nivå. Avskrivningarnas avvikelse från budget beror på att budgeten inte i tillräckligt hög grad anpassats till den höga investeringsvolymen. Skatteintäkterna ger ett underskott mot budget med 9,9 Mkr. Skatteintäkterna för 2014 beräknas till 8,9 Mkr lägre än budget medan slutavräkningen för 2013 uppgår till -1,0 Mkr. Kommunal utjämning visar ett överskott mot budget med 4,7 Mkr. Fastighetsavgiften blir 1,6 Mkr högre än beräknat. De finansiella intäkternas negativa avvikelse från budget beror på det låga ränteläget vilket även förklarar den positiva avvikelsen på de finansiella kostnaderna. 53

60 Kommunen - Ekonomisk redovisning Nämndernas budgetutfall Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Intäkter och kostnader har minskat i jämförelse med 2013, vilket framför allt beror på att tidigare års EU-finansierade projekt har avslutats och att de nya projekt som planerats har blivit försenade. Den allmänna verksamheten redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Största underskottet svarar ITverksamheten för, -0,5 Mkr, vilket beror på högre kostnader för den gemensamma driften än vad som budgeterats. Övriga avdelningar utom räddningstjänsten samt tillväxt- och utvecklingsavdelningen redovisar överskott i verksamheten. Teknisk verksamhet Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Resultatet för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 5,4 Mkr vilket är en stor förändring jämfört med föregående år. Fastigheter uppvisar ett överskott på 4,4 Mkr. Av dessa är 3 Mkr ej utfördelade medel för fastighetsunderhåll. Resterande del av överskottet inom fastigheter utgörs till stor del av lägre kostnader för el och bränsle än vad som budgeterats. Bland övriga verksamheter som uppvisar ett överskott återfinns markförvaltning vars överskott på 0,6 mkr till hälften beror på att intäkterna blev högre än budgeterat och till hälften på att kostnaderna blev lägre. För hamnverksamheten blev resultatet -0,4 Mkr. Intäkterna ökade med lite drygt 1 mkr jämfört med 2013, bland annat har intäkterna från arrenden, hamnar samt parkeringsverksamheten ökat. Kostnaderna är lägre än föregående år vilket främst beror på att kostnaderna för el och bränsle minskat kraftigt till följd av en mild vinter samt lägre energipriser. Förutom inom fastigheter märks effekten av låga energipriser inom gatubelysning. VA-verksamhet VA-verksamhetens ekonomiska utfall redovisas i block 2. Omsorgsverksamhet Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital 0 Omsorgsförvaltningen redovisar ett underskott på 4,1 Mkr vilket motsvarar 2 procent av den totala nettobudgeten. Kostnaderna för verksamheten har ökat med 10 mkr. Personalkostnaderna har ökat med 7,7 Mkr (4,4 procent). Budgeterade löneökningar var 4,0 Mkr under 2014 Under året öppnade avdelning A på Kvarnberget vilket innebar en ökning av personalkostnaden med 2,5 Mkr. Projektet rätt till heltid har inneburit en ökad kostnad med 0,8 Mkr men regleras med budgetmedel. Detta projekt har genomförts i den norra omvårdnadsgruppen samt på två avdelningar på Kvarnberget. Intäkterna har ökat med 2,4 Mkr (4 procent) jämfört med 2013 och beror på ökade bidrag från migrationsverket för verksamheten ensamkommande barn samt asyl, och på riktade statsbidrag från socialstyrelsen för omvårdnadslyft och prestationsersättningar för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Nettoavvikelsen mot budget finns inom fler områden men i huvudsak har kostnaderna ökat då allt fler haft behov av hemtjänstinsatser trots att en avdelning på Kvarnberget öppnades våren Även på särskilt boende har kostnaderna ökat då grundbemanningen behövt förstärkas, på grund av en hög vårdtyngd. Förutom ökningen av biståndsbedömda behov i hemtjänsten och extra insatser på särskilt boende så har kostnaderna inom Individ och familjeomsorg, bostadsanpassning och hyrhjälpmedel ökat. Förvaltningen har efter beslut i omsorgs- och socialutskott hållit nere kostnaderna genom att avsluta anställningar där det varit möjligt, varit restriktiva avseende inköp och utbildningar under hela året. De utbildningssatsningar som genomförts har finansierats med prestations medel och stimulansbidrag. 54

61 Kommunen - Ekonomisk redovisning Gymnasieverksamhet juli-december Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter 218 Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Kommunbidraget är beräknat enligt 2010 års kommunbidrag, med justering för årliga löneökningar, kompensation för prisökningar, eventuella effektiviseringskrav samt justeringar med hänsyn till elevminskning och ram i Lysekil. Resultatet av beräkningen ger ett kommunbidrag för andra halvan av 2014 om knappt 19 mkr. Årets resultat visar ett överskott om 1,2 mkr i förhållande till kommunbidraget. Det positiva resultatet beror på att kostnaden för terminsavgifter blivit lägre jämfört med den tidigare fördelningen av kostnader inom den med Lysekil gemensamt bedrivna verksamheten. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Lysekil Sotenäs jan-juni Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital 0 0 Den med Lysekils kommun gemensamma Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphörde vid halvårsskiftet. Sotenäs andel av den gemensamma verksamheten för första halvåret redovisar ett underskott mot budget med 1,8 mkr. Kommunal vuxenutbildning juli-dec Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat 186 Eget kapital Kommunbidraget är beräknat enligt 2010 års kommunbidrag, med justering för årliga löneökningar, kompensation för prisökningar samt eventuella effektiviseringskrav. Resultatet av beräkningen ger ett kommunbidrag för andra halvan av 2014 om drygt 2,7 mkr. Årets resultat visar ett överskott om 185 tkr i förhållande till kommunbidraget. Utbildningsnämnden exkl. Komvux Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital Årets resultat visar ett överskott om 2,2 mkr i förhållande till kommunbidraget. Det positiva resultatet beror på de reservationer av utdelad budget om 2,4 mkr som gjordes tidigt under året efter det att krav på positivt resultat om 2 procent av kommunbidraget, motsvarande 2,8 mkr, kom i mars. Då årets interkommunala ersättningar och skolskjutsar kraftigt dragit över budget har verksamheten inte klarat att leverera ett överskott om 2,8 mkr, trots kraftig återhållsamhet inom förvaltningen i övrigt. Ökade intäkter beror på bidrag för förstelärartjänster och Kulturarvslyftet, samt ökade interkommunala intäkter och avgifter för barn- och skolbarnomsorg. Årets ökade kostnader avser främst interkommunala ersättningar, skolskjutsar, kapitaltjänstkostnader samt personalkostnader, bland annat för arbete i och med projektet Kulturarvslyftet. 55

62 Kommunen - Ekonomisk redovisning Byggnadsnämnden Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital -733 Resultatet för 2014 visar totalt på ett underskott av drygt 0,2 Mkr jämfört med budget. Främsta orsaken är att intäkterna på årsbasis är 0,3 Mkr lägre än budgeterat till stor del beroende på lägre bygglovintäkter än budgeterat. De lägre intäkterna kompenseras till viss del av lägre personalkostnader. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Årets resultat (Sotenäs del) Eget kapital 0 Miljönämnden visar ett resultat i nivå med budget. All planerad tillsyn har inte utförts, vilket innebär avgiftsintäkterna är något mindre än budgeterat. Detta uppvägs av lägre personalkostnader än budget. 56

63 Kommunen - Ekonomisk redovisning INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr Utgifter Inkomster Summa Budget Maskiner och inventarier Kommunledningsförvaltning Fordon och maskiner Räddningstjänst / Totalförsvar Äldre- och handikappomsorg Kultur och fritid Skolor och förskolor Summa maskiner och inventarier Anläggningar Fastighetsköp/försäljning Hamnverksamhet Ombyggnad fiskhallskajen Övriga hamnanläggningar Summa hamnverkdsamhet Industriområden 0, Exploateringområden m m Fastighetsprojekt Väghållning Fritidsanl. Och parker Omläggn. / Utbyggnad VA Vattenverk, AR-verk Summa fastigheter och anläggningar Summa investeringsverksamhet Varav: Försäljning, inventarier Försäljning fastigheter, exploatering Försäljning fastigheter, övriga Bruttoinvesteringar Investeringsbidrag/delfinansiering Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 47,5 Mkr vilket är 42,5 Mkr lägre än föregående år. Inventarier Under 2014 har anskaffning av inventarier gjorts med 3,6 Mkr. Stor del avser IT-investeringar, bland annat datorer till omsorgen och nytt boklånesystem till biblioteket. Hamnanläggningar I kommunens hamnar har det, förutom inventarieinköp, investerats 17,3 Mkr i utbyggnad av småbåtshamnar och upprustning av kajer. Största utgiften, 11,1 Mkr, avser årets utgifter för upprustning av fiskhallskajen. Totalt uppgår investeringen till 16,9 Mkr. VA-anläggningar Utgifter för utbyggnad/omläggning av VA-nätet uppgår till 3,0 Mkr. Årets utgifter för överföringsledningen mellan Örn och Hovenäset uppgår till 4,1 Mkr och totalt 4,5 Mkr. Ombyggnation av reningsverket på Omholmen, Smögen har slutfakturerats under 2014 och årets utgifter i detta projekt uppgår till 6,3 Mkr och totala utgifter i projektet uppgår till 65,7 Mkr. Fastighetsförsäljning Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 6,4 Mkr och inkomster från försäljning av småhus- och industritomter i färdigställda områden uppgår för året till 4,0 Mkr. Fastigheter Största enskilda projekt under året är omläggning av taket på Hunnebohemmet till en kostnad av 2,3 Mkr. 57

64 Kommunala företagens verksamhet BLOCK 4 KOMMUNALA FÖRETAGEN VERKSAMHET OCH EKONOMI Sotenäsbostäder AB Sotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Bolaget skall erbjuda boende i Sotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kusten och naturen. Bolaget har idag lägenheter. Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Låneskuld Investeringar Soliditet, % Resultat efter finansiella poster uppgår till 4,8 Mkr, vilket är 2,8 Mkr bättre än budgeterat. Intäkterna för helåret är 3,7 Mkr högre än budgeterat, främst på grund utav försäljning av 4 lägenheter på Hovenäset samt försäljning av 1 småhusfastighet på Tullstigen. Hyresintäkterna har ökat i jämförelse med 2013 främst på grund av en hyreshöjning om 1,45 procent på kallhyrorna samt hyresintäkter under 3 månader från det nyproducerade område på Tullstigen/Ringen. Driftskostnaderna för året är 0,9 Mkr högre än föregående år och underhållskostnaderna har ökat 1,8 Mkr. Räntekostnaderna har ökat jämfört med föregående år. Investeringar i fastigheter uppgår till 42,0 Mkr. Soliditeten har ökat till 14,8 procent. Enligt ägardirektiven är målsättningen att soliditeten skall uppgå till minst 18 procent år Verksamheten under året Sotenäsbostäder har under året färdigställt nybyggnation av 23 lägenheter på Tullstigen/ Ringen. Inflyttning skedde i oktober Det omfattande underhållsarbetet har fortsatt under året. De totala underhållskostnaderna uppgår till 17,0 Mkr. Bland de större åtgärderna som avslutats under året kan nämnas byte av fasader och tak på Eklidsgatan i Bovallstrand. Under året har arbetet med radonmätningar i fastigheterna fortsatt. En åtgärdsplan har utarbetats för lägenheter med förhöjda värden och åtgärder har vidtagits. Satsningen på energibesparingar har fortsatt under året. Idag har 47 procent av bostäderna ett uppvärmningssystem som inte bygger på el eller olja som primär värmekälla. Sotenäsbostäder är från november 2014 miljödiplomerade vilket ytterligare kommer att stärka fokus på minskad miljöpåverkan från verksamhetens sida. Åren som kommer Bolaget räknar med en stabil efterfrågan på lägenheter under 2015 även om en svagare efterfrågan på stora lägenheter har noterats. Hyrorna höjdes med 0,71 procent enligt 2014 års hyresförhandlingar. Arbetet med att planera nya attraktiva områden har fortsatt prioritet. Sotenäsbostäder skall särskilt beakta ungdomars och äldres behov av bostäder och arbeta aktivt för att finna boendekoncept för mindre och billigare boende. Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun Stiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållande av lokaler, främst för industriändamål. Stiftelsen har under 2014 inte innehavt några lokaler och verksamheten är vilande. 58

65 Kommunala företagens verksamhet Smögens Fiskauktion AB Det nybildade bolaget, Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Bolaget skall bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Investeringar Soliditet, % Försäljningen av fisk och skaldjur ökade med 0,5 Mkr jämfört med Bakom den högre omsättningen står en ökning av landade kvantiteter av kokta räkor, dock med något lägre priser. I årets omsättning ingår även försäljning av fisk och skaldjur från fångster landade på Strömstads Fiskauktion med 22 Mkr. Verksamheten under året Antalet båtar som landar vid auktionen är jämförbart med förgående år, cirka 35 stycken. Antalet köpare har ökat från 53 till 57 under De utländska kunderna står dock fortfarande endast för en liten del av inköpen. Året har till stor del präglats av att WWF (Världsnaturfonden) i februari presenterade sin Fiskeguide 2014 där man genom sitt ljussättningssystem gav nordhavsräkan ett rött ljus vilket innebär att WWF ger rekommendationer till konsument att inte äta nordhavsräkor. Effekten av detta rödljus är kraftigt sänkta priser på räka. Åren som kommer Bolagets bedömning är att 2015 kommer att vara ett år fullt av utmaningar, med fortsatt rödljus från WWF, nytt kvotsystem för räkfisket samt ett pågående arbete för att MSC-certifiera räkfisket. Under 2015 kommer bolaget att fortsatt jobba aktivt mot sina kunder med personlig försäljning och även arbeta för att få nya kunder. Bolagets långsiktiga utveckling skall ske med inriktning mot en ökande volym av hantering av fisk och skaldjur via internetauktionen. Detta skall ske genom en ökning av antalet leverantörer och kunder samt samverkan med andra parter på marknaden. Fiskauktionen kommer aktivt arbeta för att hjälpa till i rekryteringsprocessen för att få in nya yrkesmän och yrkeskvinnor i fiskarkåren. Sotenäs RehabCenter AB Sotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäs kommun (50 procent), Abbas Personalstiftelse (49,6 procent) samt Abba Seafood AB (0,4 procent). Bolaget förvaltar och driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren i Väjern, Kungshamn. Målsättningen är att skapa förutsättningar för besökarna att delta i olika badaktiviteter, att ge företag och organisationer möjlighet till förbyggande rehabiliteringsåtgärder samt att ge rehab-aktörer och organisationer möjlighet att bredda sin verksamhet med motion i olika former kombinerat med utbildningsverksamhet. Ekonomi Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat före ägartillskott Investeringar Soliditet, % Årets nettoomsättning uppgår till 7,8 Mkr vilket är marginellt högre än föregående år. Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäs kommun i form av driftbidrag, uppgår till 1,4 Mkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgår till 0,3 Mkr. Bolagets balansomslutning uppgår till 11,1 Mkr. Verksamheten under året Antalet besök till anläggningen minskade under 2014 med 9 procent och uppgick till Badbesöken under sommarperioden, vilken är starkt beroende av vädret, minskade under året med 12 procent jämfört med Simskoleverksamheten har under året utvecklats ytterligare till att omfatta ca 14 grupper med olika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar. Intäkterna från simskoleverksamheten har ökat 9 procent jämfört med Inom styrketräning har antalet besökare till gymlokal och aktivitetspass minskat något jämfört med Under 2014 har en del av byggnadens yttre väggklädsel bytts ut. Detta arbete kommer att fortsätta även under

66 Kommunala företagens verksamhet Rambo AB Rambo, Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyra kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och invånare i Rambo-regionen så långt det är möjligt. Ekonomi Belopp i Tkr Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat Investeringar Soliditet, % Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 1,2 Mkr. Nettoomsättningen uppgår till 152,4 Mkr. Den lägre omsättningen jämfört med föregående år en följd av att intäkterna från containerverksamheten minskat kraftigt vilket är kopplat till minskning av uppdrag som ligger utanför den kommunala kompetensen. Resultatet belastas med kostnader av engångskaraktär för att ställa i ordning mark inom Lyse industriområde om cirka 1,0 Mkr. Hemsorteringsprojektet som genomförts i Lysekil under året har belastat resultatet med 1,5 Mkr. Årets investeringar, 6,1 Mkr, har finansierats med egna medel och soliditeten är fortsatt god och uppgår till 55 procent Rambo finansierar sin verksamhet med taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har Rambo differentierade priser som är avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Verksamheten under året Rambo driver fyra avfallsanläggningar, sju återvinningscentraler, 13 miljöstationer och 65 återvinningsstationer. Rambo har under året hanterat drygt ton avfall från hushåll, företag och andra verksamheter. Detta är en minskning jämfört med 2013 vilket bland annat beror på minskade mängder av massor för deponisluttäckning. Av den stora avfallsmängden går endast knappt 1 procent till deponi. Rambo har klarat av hålla sin stora marknadsandel på företagssidan. Lågkonjunkturen medförde något minskade debiterbara avfallsvolymer, minskade ersättningar på återvunna material samt fortsatt ökad konkurrens. Under året påbörjades uppförandet av ett vindkraftverk i anslutning till avfallsanläggningen Tyft i Tanum. Rambo äger 5 procent av vindkraftverket som, när det tas i bruk under 2015, skall täcka hela företagets energibehov. Asfaltering av den nya avvattningsplattan på Sivik i Lysekil färdigställdes. Här kommer olika sorters slam, som inte behöver ha avvattnats i förväg, kunna hanteras. Hemsorteringsprojektet i Lysekil, som statades 2013, avslutades under året. Utvärdering av projektet visade god måluppfyllnad, ökad återvinning, god arbetsmiljö och fortsatt nöjda kunder. Som ett led i Rambos beslut att renodla och fokusera på kärnverksamheten har en upphandling av fjärrtransporter genomförts. Åren som kommer Sluttäckning av deponin på Hogenäs kommer att påbörjas under Avfallstransporter från Rambos anläggningar till slutmottagare kommer framöver att utföras i extern regi. Med anledning av bolagets svaga resultat kommer en genomlysning av bolaget affärer att slutföras under Åtgärder kopplade till slutsatser av genomlysningen kommer att vidtas successivt för att öka bolagets resultat till en hållbar nivå inför framtiden. Omfattningen av investeringsverksamheten kommer att minska då endast investeringar som medverkar till minskade kostnader eller ökad omsättning kommer att genomföras. 60

67 Kommunala företagens verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2014 ingår Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB och Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till 100 procent. Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent och Rambo AB till 20 procent. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balansoch resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen har i allt väsentligt eliminerats. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning med följande tillägg: Obeskattade reserver Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningen som eget kapital (78 procent) och skatteskuld (22 procent). Lånekostnader vid investeringar Lånekostnader i samband med investeringar belastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet. RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Kommunal utjämning / fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Uppskjuten skattekostnad Aktuell skatt Årets resultat

68 Kommunala företagens verksamhet KASSAFLÖDESRAPPORT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten KAPITALBINDNING Förändring av förråd / lager Förändring korta fordringar Förändring korta skulder Omklassificering av tillgångar -404 Förändring av kapitalbindning INVESTERINGAR Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Placeringar i / försäljning av värdepapper Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning / återbetald utlåning Långfristig upplåning / amortering Finansieringsnetto Årets kassaflöde Kassa och bank (likvida medel) vid årets början Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut

69 Kommunala företagens verksamhet BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. Anl Pågående ny- och ombyggnad Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager, småhus- och industritomter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv RUR Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

70 Kommunala företagens verksamhet NOTFÖRTECKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen Not 24 Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster Taxor och avgifter Hyror och arrenden Statsbidrag, EU-bidrag Övr. bidrag och intäkter Summa Not 25 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Köp av verksamhet Bidrag, transfereringar Övriga varor och tjänster Summa Not 26 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Not 27 Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 28 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån Övriga finansiella kostnader Summa Not 29 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Reavinster Avskrivning av strukturlån Återförda anslutningsavgifter Värdereglering industritomter Avsättningar mm Summa

71 Kommunala företagens verksamhet Not 30 Immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 31 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade av- och nedskrivningar Bokfört värde Not 32 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärde Bokfört värde Not 33 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 34 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristig utlåning Summa Not 35 Fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 36 Övriga avsättningar Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omhändertagande av WWT-slam Summa Not 37 Långfristiga skulder Anläggningslån Lån från kreditinstitut varav bindningstid mindre än 1 år varav bindningstid mellan 1 och 5 år varav bindningstid mer än 5 år Långfristig leasingskuld Övriga långfristiga skulder Summa lån Not 38 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Not 39 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Företagsinteckningar Borgensåtaganden Övriga ansvarsförbindelser Summa

72 FEM ÅR I SAMMANDRAG Belopp i Mkr Resultaträkning Verksamhetens intäkter 223,7 223,8 245,1 187,8 177,0 Verksamhetens kostnader -595,1-599,0-622,4-586,6-597,2 Avskrivningar -33,5-35,0-37,8-39,5-43,3 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -404,9-410,2-415,1-438,3-463,5 Skatteintäkter 356,9 369,0 363,8 372,4 378,9 Skatteutjämningsbidrag 59,0 59,1 66,8 68,8 72,1 Finansnetto -0,3-0,3-0,2-1,5-1,9 Extraordinära poster Årets resultat 10,7 17,5 15,3 1,4-14,4 " exkl. affärsdrivande verksamhet 6,9 17,3 8,5-3,1-15,4 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 637,9 708,4 776,9 821,8 807,7 Förråd / lager 14,0 9,4 8,4 7,7 7,6 Fordringar 29,1 44,3 64,1 57,3 53,4 Likvida medel 4,9 30,1 27,0 18,2 12,3 Summa till gångar 685,9 792,2 876,4 905,1 881,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 432,2 449,7 465,0 466,3 452,0 Avsättningar 13,3 17,1 18,2 18,1 23,4 Lån från kreditinstitut 30,8 110,8 150,8 170,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 103,1 125,3 135,5 142,0 124,3 Kortfristiga skulder 106,6 89,4 106,9 107,9 90,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 685,9 792,2 876,4 905,1 881,0 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 70,6 87,6 104,1 90,0 47,5 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 70,8 88,5 113,8 92,3 55,1 Nyckeltal Verksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 97 % 96 % 96 % 99 % 103 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 100 % 100 % 100 % 100 % 102 % Soliditet 63 % 57 % 53 % 52 % 51 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 31 % 27 % 26 % 24 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,74 21,31 21,31 21,31 Antal invånare 31/

73 20 ÅR ÅTERBLICK I RÄKENSKAPERNA Belopp i Mkr Resultaträkning Verksamhetens intäkter 186,1 112,9 198,0 232,5 177,0 Verksamhetens kostnader -390,5-381,6-515,6-596,5-597,2 Avskrivningar -15,0-17,0-22,6-31,4-43,3 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -219,4-285,7 340,2-395,4-463,5 Allmän kommunalskatt 167,7 210,8 286,6 350,0 378,9 Skatteutjämningsbidrag 63,4 71,3 60,9 54,9 72,1 Finansnetto -7,3 1,2 1,2 0,1-1,9 Extraordinära poster Årets resultat 4,4-2,4 8,5 9,6-14,4 " exkl. affärsdrivande verksamhet 8,6-1,7 4,8 4,3-15,4 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 404,6 364,7 427,1 603,8 807,7 Förråd / lager - 14,8 13,9 16,1 7,6 Fordringar 33,4 30,1 23,8 22,6 53,4 Likvida medel 17,1 43,0 40,0 30,6 12,3 Summa till gångar 455,1 452,6 504,8 673,1 881,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 207,5 388,7 381,5 421,5 452,0 Avsättningar - 14,4 2,5 12,0 23,4 Lån från kreditinstitut 124,5 0,0 40,8 30,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 71,5 1,6 4,6 107,4 124,3 Kortfristiga skulder 51,6 47,9 75,4 101,4 90,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 455,1 452,6 504,8 673,1 881,0 Investeringar Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 24,7 25,1 25,3 65,5 47,5 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 29,1 28,4 27,7 66,3 55,1 Nyckeltal Verksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter 95 % 101 % 98 % 98 % 103 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 87 % 91 % 92 % 99 % 102 % Soliditet 46 % 86 % 76 % 63 % 51 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 46 % 54 % 45 % 29 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 19,77 20,39 21,74 21,74 21,31 Antal invånare 31/

74 Återblick I översikten redovisas kommunens ekonomiska ställning och utveckling under en 20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektive år och inte justerat för förändringar i organisation, redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunala verksamheten. För att få en mer komplett bild av utvecklingen över åren krävs därför en kommentar: Resultaträkningen Intäktsminskningen mellan 1994 och 1999 beror till stor del på att kommunen 1995 sålde sitt elverk vilket innebar minskade intäkter och kostnader med cirka 60 Mkr. Under denna perioden genomfördes även den så kallade Ädelreformen som innebar att kommunen tog över verksamhet från landstinget. Den stora ökningen av intäkter och kostnader mellan 1999 och 2004 beror till stor del på att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionens omsättning i stället för som tidigare då endast provisionen räknades som intäkt. Från 2013 drivs verksamheten vid Smögens fiskauktion i bolagsform vilket innebär minskade intäkter och kostnader med cirka 70 Mkr. Avskrivningarna har ökat kraftigt under perioden vilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen. Skatteintäkterna under perioden har ökat beroende på flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar (se nedan under nyckeltal) höjdes skatten med 0,35 kr och 2002 med 1,00 kr. Ökat skatteunderlag beroende på dels att den egna skattekraften har förstärkts dels på att det totala skatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökade löner. I samband med elverksförsäljningen 1995 kunde kommunen betala tillbaka sina lån vilket förklarar att finansnettot därefter varit positivt ända fram till Årets resultat har under perioden påverkats av resultatet från den affärsdrivande verksamheten. Balansräkningen Anläggningstillgångarnas ökning beror till största delen på den stora investeringsvolymen. Knappt 100 Mkr av ökningen beror dock på att från 2006 redovisas långfristiga hyres- och leasingavtal som tillgång respektive skuld vilket i balansräkningen 2014 uppgår till 93,3 Mkr tog kommunen över ett banklån från Brf Ljungberget på Bohus-Malmön vilket i sin tur lånades ut till föreningen Detta ökade tillgångarna med 30,8 Mkr och de långfristiga skulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades 2005 med 10,0 Mkr. Under perioden 2011 till 2014 har kommunen tagit upp nya lån motsvarande 160,0 Mkr Före år 1998 redovisades inte färdiga småhustomter som omsättningstillgång vilket förklarar att lager inte tagits upp till något belopp De likvida medlen, exklusive nyupplåning, har från 1995 då elverket såldes försämrats betydligt. Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnader för avfallstippen på Hogenäs. Pensionsskulden har under perioden redovisats på olika sätt. Fram till och med 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandet som en skuld fram till 1998 då den så kallade blandmodellen infördes bestod därför posten övriga långfristiga skulder till största delen av pensionsskulden och 2014 består samma post till stor del av leasing- och hyresskuld. Investeringar Investeringsvolymen har under hela perioden varit hög och har de flesta år legat betydligt över utrymmet årets resultat plus avskrivningar. Finansiering har från 1995 och fram till och med 2010 kunnat ske utan upplåning genom en ingående hög likviditet och inkomster från fastighetsförsäljning. Nyckeltal Verksamhetsresultatet som en andel av skatteoch bidragsintäkter har under större delen av perioden legat över 98 procent vilket räknas som en maximinivå för en kommun med liten låneskuld. Den egna skattekraften har förbättrats under perioden vilket medför högre skatteintäkter men samtidigt lägre inkomstutjämning. Soliditeten under perioden har påverkats av det förändrade sättet att redovisa pensionsskuld samt leasing- och hyresskuld. Under perioden 1990 till 1999 genomfördes ett antal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39 kronor vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002 med 1,00 kr. Vid utgången av 1993 uppgick invånarantalet till personer. Därefter har med få undantag skett en minskning varje år. 68

75 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för år

76

77

78 Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Redogörelse för revisionen

79 Kommunrevisionen Innehåll Sid. 1. Redogörelse för revisionen år Inledning Granskningsinriktning Årlig granskning Årlig granskning av kommunens nämnder Löpande granskning av intern kontroll i redovisningen Granskning av delårsbokslut Granskning av bokslut Lekmannarevisorernas rapportering Förstudier/fördjupade granskningar Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen fas

80 Kommunrevisionen 1. Redogörelse för revisionen år Inledning Sotenäs kommuns revisorer lämnar härmed sin sammanfattande rapport avseende årets granskningsinsatser. I vår rapport lämnas sammanfattande beskrivningar av de granskningar som genomförts under året samt våra väsentligaste iakttagelser och rekommendationer. 1.2 Granskningsinriktning Vi har utfört granskningen enligt kommunallagen och aktiebolagslagen (lekmannarevisionen) och revisionens reglemente. Enligt kommunallagen 9 kap skall revisorerna pröva om verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att pröva om räkenskaperna är rättvisande och om kontrollen inom styrelsen och nämnderna är tillräcklig. Revisionen arbetar på fullmäktiges uppdrag och utgör hela fullmäktiges verktyg. Kommuninvånarnas perspektiv sätts i förgrunden i revisionens arbete. 2. Årlig granskning 2.1 Årlig granskning av kommunens nämnder Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Med all verksamhet avses en översiktlig granskning av den styrning som nämnder och förvaltningar utövar för att uppfylla den uppgift och nå de mål som givits av fullmäktige. Ett av revisionens viktigare syften enligt kommunallagen är att granska och bedöma om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Under 2014 har den årliga granskningen inneburit löpande genomgång av budgetdokument, ekonomi- och verksamhetsrapporter, delårsrapporter, bokslut och protokoll. Bedömning har gjorts av om ansvarig nämnd/styrelse har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning och uppföljning. Iakttagelser och slutsatser har sammanfattats av revisionen och ingår även som en del av riskanalysen inför revisionsplaneringen Granskningen har sammanfattats i rapport Grundläggande granskning av kommunens styrelse och nämnder avseende år När det gäller IT-nämnden har granskningen gjorts gemensamt av revisorerna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs men har avrapporterats av revisorerna i Lysekil. Det saknas rapportering avseende IT-nämnden i årsredovisningen. IT-nämnden har inte heller utfört någon intern kontroll för 2014 i enlighet med beslutad kontrollplan. 3

81 Kommunrevisionen När det gäller Lönenämnden har granskningen gjorts gemensamt av revisorerna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs men har avrapporterats av revisorerna i Munkedal. Det saknas rapportering avseende Lönenämndens verksamhet i årsredovisningen. 2.2 Löpande granskning av intern kontroll i redovisningen Vår granskning och bedömning av den interna kontrollen under året omfattar granskning och bedömning av nedanstående väsentliga rutiner och konton enligt upprättad riskanalys: Bokslutsprocessen Löneprocessen Inköpsprocessen Investeringsprocessen (anläggningsrutinen) Exploateringsprocessen Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att vi följer en transaktion genom hela flödet, exempelvis från det att en intäkt eller kostnad genereras till dess att registrering sker i huvudboken och slutligen regleras likvidmässigt. Vidare har nedanstående analyser och kontroller genomförts. Registeranalys av löner inklusive stickprov Kontoanalyser på väsentliga intäkts- och kostnadskonton samt förtroendekänsliga poster Granskning av momsredovisning. EY har biträtt oss vid revisionen. Granskningen har redovisats i granskningsrapporten avseende granskning av bokslut samt intern kontroll för räkenskapsår Granskning av delårsbokslut Vi har översiktligt granskat kommunens delårsbokslut per Syftet har varit att bedöma om de finansiella målen kommer att uppnås och om verksamheten har bedrivits inom av fullmäktige uppsatta mål. Revisorernas bedömning är att delårsrapporten i huvudsak är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Granskningen har redovisats i granskningsrapport. Ernst & Young AB har biträtt oss vid revisionen. 2.4 Granskning av bokslut Vi har granskat kommunens årsredovisning med avseende på resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. 4

82 Kommunrevisionen Vår bedömning är att granskat material i huvudsak överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed och att bokslutet och årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Granskningen har redovisats i granskningsrapporten avseende granskning av bokslut samt intern kontroll för räkenskapsår Lekmannarevisorernas rapportering Vi har under året genomfört granskning av: Rambo AB Smögens Fiskeauktion AB Sotenäsbostäder AB Stiftelsen Sotenäs Turism Sotenäs RehabCenter AB Granskningen är planerad och genomförd i samråd med den valde revisorn i bolagen. Granskningen redovisas i granskningsrapporter för respektive bolag. 3. Förstudier/fördjupade granskningar 3.1 Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen fas 2 Vi har under 2014 genomfört en granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen i kommunen. Granskningen delades upp i två faser, varav fas 2 genomfördes under Syftet med granskningens fas 2 var att fördjupat granska hur kommunstyrelsen säkerställer en tydlig styrning och ledning av äldreomsorgen med fokus på effektivitet och kvalitet. I granskningen bedömdes att kommunstyrelsen fortsatt har brister i styrningen av verksamheten. Kommunstyrelsen bedömdes behöva tydliggöra mål och riktlinjer för äldreomsorgen samt säkerställa en tydlig målkedja från fullmäktigemål till enhetsnivå. I arbetet med att tydligöra styrning och ledning bedömdes kommunstyrelsen behöver se över de kommunala styrdokument som verksamheten har att förhålla sig till. Granskningen visade att det finns ett flertal styrdokument som är inaktuella. I granskningen gjordes bedömning att kommunstyrelsen brister i uppföljningen av verksamheten. En systematisk uppföljning av verksamheten är en förutsättning för att kunna identifiera förbättringsområden för att utveckla kvaliteten eller upptäcka fel och brister. Granskningen har redovisats i granskningsrapport. 5

83 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2015 Sotenäs kommun Grundläggande granskning av kommunens styrelse och nämnder avseende år 2014

84 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionskriterier Tillvägagångssätt Revisionens granskningar under Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen Fas Granskning av delårsbokslut januari-juni Styrning Sotenäs kommuns nämnds- och förvaltningsorganisation Vision 2020 och programförklaring Budget Intern kontroll Vår bedömning Redogörelse för de granskade nämnderna Kommunstyrelsen Miljönämnden i mellersta Bohuslän Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Övergripande bedömning Kommunstyrelsen och övriga nämnders ansvar Ändamålsenlig skötsel Ekonomiskt tillfredsställande verksamhet Tillräcklig intern kontroll...26 Bilagor: Bilaga 1 Dokumentförteckning 1

85 1. Inledning 1.1. Bakgrund Enligt kommunallagen 9 kap. 9 är revisionens uppgift att ge underlag till fullmäktiges prövning om: verksamheten sköts ändamålsenligt verksamheten, ur ekonomisk synvinkel, sköts tillfredsställande räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen är tillräcklig Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all kommunal verksamhet granskas årligen. Begreppet all kommunal verksamhet avser, enligt den goda seden, flera dimensioner såsom granskning av styrelsers och nämnders verksamheter både i egen regi och som genomförs av extern utförare. Den årliga granskningen delas in i en grundläggande del som innebär att för varje nämnd och styrelse följa, granska och pröva ansvarstagandet. Utöver det sker fördjupade granskningar i den omfattning som motiveras av revisorernas risk- och väsentlighetsanalys och som behövs för att erhålla tillräcklig information till den slutliga bedömningen. De förtroendevalda revisorerna har fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag till styrelse och nämnder som utgångspunkt i hela revisionsprocessen, det vill säga i planering, granskning och prövning. Genom att revisorerna granskar verksamheten och prövar hur styrelse och nämnder fullgör sitt uppdrag bidrar de till att fullmäktiges beslut följs Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att på en övergripande nivå ge svar på hur styrelse och nämnder mottar, genomför och återredovisar av kommunfullmäktige beslutade mål och uppdrag. Detta för att tillhandahålla ett samlat underlag av genomförda granskningsinsatser inför kommunfullmäktiges ansvarsprövning, vilket förutsätter en årlig granskning av all kommunal verksamhet. Granskningen avser kommunstyrelsen och dess utskott samt utbildningsnämnden och byggnadsnämnden. Även miljönämnden i mellersta Bohuslän som är en gemensam nämnd som bildats tillsammans med Lysekil och Munkedal ingår i årets granskning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, servicenämnden samt lönenämnden ingår inte i granskningen. De är gemensamma nämnder med Lysekils respektive Munkedals kommuner som värdkommun och granskning av dem sker av värdkommunerna. Den grundläggande granskningen innebär att revisorerna gör en översiktlig granskning av kommunens styrelse och nämnder. Det innebär att det inte kommer ske en fördjupning inom något område. Granskningens inriktning är 2

86 nämnders och styrelsers styrning, uppföljning och kontroll. Särskilt fokus i årets granskning är nämndernas arbete med verksamhetsplaner och nämndernas måluppfyllelse Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen (främst kapitel 6 som reglerar styrelsens och nämndernas ansvar samt kapitel 9 som reglerar revisionens uppgifter) Reglementen Kommunfullmäktiges mål och uppdrag 1.4. Tillvägagångssätt Granskningen avseende år 2014 har genomförts enligt nedan angivna steg. Kommunens styrelse och nämnder Insamling och analys av styrdokument 1 så som: - Mål- och budgetdokument - Reglementen - Verksamhetsplaner - Internkontrollplaner - Ekonomi- och verksamhetsrapportering - Protokoll och handlingar - Överenskommelse om samverkan avseende gemensam nämnd Utöver genomförd granskning av protokoll och styrdokument så har även hänsyn tagits till fördjupade granskningar som genomförts under året. Den granskning som sker inom ramen för den löpande granskningen, avseende tillförlitligheten i redovisningen, rutiner och system behandlas i samband med granskning av årsbokslutet. 1 Analys av styrdokument sker utifrån fullmäktiges uppställda mål och uppdrag. 3

87 2. Revisionens granskningar under 2014 Utöver de delar som ingår i den årliga grundläggande granskningen har revisionen även genomfört följande granskningar under 2014: Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen Fas 2 Granskning av delårsbokslut januari-juni 2014 Nedan följer en kortfattad beskrivning av de huvudsakliga resultaten och bedömningarna utifrån de granskningar som kommunrevisionen genomfört Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen Fas 2 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sotenäs kommun genomförde EY under 2014 en granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen i kommunen. Granskningen delades upp i två faser, varav fas 2 genomfördes under Fas 1 som genomfördes under 2013 visade på brister i hur kommunstyrelsen styr, leder och följer upp äldreomsorgsverksamheten i kommunen. Syftet med granskningens fas 2 var att fördjupat granska hur kommunstyrelsen säkerställer en tydlig styrning och ledning av äldreomsorgen. Fokus var att granska effektivitet och kvalitet såväl på övergripande nivå som på enhetsnivå. Syftet var även att granska arbetet med målformulering samt arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. I granskningen bedömdes att kommunstyrelsen fortsatt har brister i styrningen av verksamheten. Granskningen visade att de åtgärder som påtalats i fas 1 inte har vidtagits i önskvärd utsträckning för att tydliggöra styrning och ledning. Kommunstyrelsen bedömdes behöva tydliggöra mål och riktlinjer för äldreomsorgen samt säkerställa en tydlig målkedja från fullmäktigemål till enhetsnivå. I arbetet med att tydligöra styrning och ledning bedömdes kommunstyrelsen behöva se över de kommunala styrdokument som verksamheten har att förhålla sig till. Granskningen visade att det finns ett flertal styrdokument som är inaktuella. I granskningen gjordes även bedömning att kommunstyrelsen brister i uppföljningen av verksamheten. En systematisk uppföljning av verksamheten är en förutsättning för att kunna identifiera förbättringsområden för att utveckla kvaliteten eller upptäcka fel och brister. Med anledning av vad som framkom i granskning rekommenderades kommunstyrelsen att: Säkerställa sitt fulla verksamhetsansvar fram till omsorgs- och socialnämndens eventuella återinförande Tydliggöra mål och riktlinjer för kvalitet inom äldreomsorgen i kommunen Säkerställa en tydlig målkedja som sträcker sig till enhetsnivå Se över de kommunala styrdokument som äldreomsorgsverksamheten har att förhålla sig till och därmed tydliggöra ambitionen och inriktningen för verksamheten Säkerställa en systematisk uppföljning av verksamheten utifrån de mål som finns beslutade på kommunal nivå 4

88 Säkerställa att uppföljningsresultat används till utveckling av verksamheten. Detta gäller även för resultat utifrån arbetet med den interna kontrollen Aktivt följa implementeringen och säkerställa efterlevnad av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Säkerställa att enhetschefer bereds möjlighet att utöva sitt uppdrag med verksamhetsutveckling 2.2. Granskning av delårsbokslut januari-juni 2014 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sotenäs kommun och i enlighet med kommunallagen genomförde EY under 2014 en översiktlig granskning av kommunens delårsbokslut januari-juni. Syftet med granskningen var att bedöma om resultatet i delårsrapporten, som ska behandlas av fullmäktige, är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som fullmäktige beslutat samt om delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning. Granskningen visade att kommunfullmäktige beslutat om vilka mål som ska följas upp och bedömas utifrån om kommunen bedriver en verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning. De mål som kommunfullmäktige fastställt framgår av budget För 2014 har kommunfullmäktige beslutat om två finansiella mål och 10 verksamhetsmässiga mål (se avsnitt 3.3). Gällande de finansiella målen framgår det av granskningen att kommunen bedömer att de inte kommer att uppnå målet om ett resultat motsvarande 5 mnkr för den skattefinansierade verksamheten. Vidare framgår det att målet om en investeringsvolym under mandatperioden om högst 200 mnkr inte kommer att uppnås eftersom investeringsvolymen per sista juni 2014 uppgår till 202,3 mnkr. Av de 10 verksamhetsmässiga målen bedömer kommunen att 2 mål kommer att kunna uppfyllas vid årets slut. Gällande övriga 8 mål bedömer kommunen att dessa delvis kommer att uppfyllas i samband med årsbokslut, viss osäkerhet råder dock. Av delårsrapporten framgår inte någon samlad definition på hur många och till vilken grad kommunens verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllda för att nå en god måluppfyllelse. Någon sammanfattande analys sker inte huruvida kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning eller ej utan uppföljning sker endast på en övergripande nivå, mål för mål. Av granskningen bedöms att kommunen behöver utveckla mätbara målbeskrivningar samt uppföljning och analys av målen för att tydligare beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen samt vad som ligger till grund för verksamhetens bedömning av måluppfyllelsen. Av granskningen framgår att revisorerna inte kunde uttala sig om den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen i kommunen är tillräcklig för att uppnå god ekonomisk hushållning. Vidare framgår att kommunen prognosticerar ett resultat för 2014 på -8,1 mnkr och att kommunen kommer behöva ta resultatutjämningsreserven i anspråk för att kunna klara balanskravet. Revisorernas bedömning var att det inte fanns någon anledning att göra någon annan bedömning än kommunen, beaktat prognosens storlek och de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. 5

89 3. Styrning 3.1. Sotenäs kommuns nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekil/Sotenäs Servicenämnd Lysekil/Munkedal/S otenäs Byggnadsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän Lysekil/Munkedal/S otenäs Lönenämnd Lysekil/Munkedal/S otenäs Omsorgs- och socialutskott Figur 1. Sotenäs politiska organisation 2014 (källa: Ekonomichef) Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Kommunstyrelsen ansvarar för allmän verksamhet som strategi- och utvecklingsfrågor, personal- och organisationsfrågor, översiktlig planering, exploatering, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, turism, näringslivsfrågor, information, konsumentrådgivning och kollektivtrafik, samt för teknisk verksamhet som markförsörjning, hamnar, fastighetsförvaltning, väghållning, parker, lekplatser, utomhusbad, kommunens samlade kost- och städverksamhet samt teknisk försörjning. Kommunstyrelsen har även ansvaret för individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsfrågor, äldre- och handikappomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade samt färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Omsorgs- och socialutskottet beslutar på delegation av kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden har ansvaret för barnomsorg, förskoleklasser och fritidshem, grundskola, särskola, musikskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet, fritidsgårds- och övrig fritidsverksamhet. Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner har sedan januari 2013 en gemensam nämnd kallad miljönämnden i mellersta Bohuslän. Sotenäs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Sotenäs kommuns organisation. Nämnden ansvarar för de 6

90 samverkande kommunernas uppgifter inklusive prövning/dispens och tillsyn/kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, tobakslagen, strålskyddslagen, samt smittskyddslagen och angränsande förordningar. Till följd av bildandet av miljönämnden i mellersta Bohuslän har Sotenäs kommun inrättat en byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Byggnadsnämnden fullgör även kommunens uppgifter i trafikfrågor enligt lagen om trafiknämnd. Lysekil och Sotenäs har sedan 1998 en gemensam gymnasienämnd med ansvar för gymnasieutbildningen samt för vuxen- och uppdragsutbildning. Lysekils kommun var värdkommun för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Efter beslut i kommunfullmäktige avvecklades den gemensamma nämnden från och med 1 juli Beslutet resulterade i att kommunstyrelsen i Sotenäs kommun övertog ansvaret för gymnasieutbildning samt att utbildningsnämnden övertog ansvaret för vuxenutbildningen. Lysekil och Munkedal har sedan januari 2012 en gemensam servicenämnd (IT-nämnd). I denna servicenämnd finns kommunernas IT-drift. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2012 att Sotenäs kommuns IT-avdelning från och med januari 2013 ska ingå i den gemensamma IT-organisationen för Lysekils och Munkedals kommuner, inom den gemensamma servicenämndens ansvarsområde. Lysekils kommun är värdkommun för den gemensamma servicenämnden. Lysekil, Munkedal och Sotenäs har sedan januari 2014 har en gemensam lönenämnd. Munkedal är värdkommun för Lönenämnden. Enligt reglementet är Lönenämndens uppgift att fullgöra de samverkande kommunernas uppgifter vad avser löneadministration Vision 2020 och programförklaring Sotenäs kommun har en vision som lyder: Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Utifrån visionen har kommunfullmäktige antagit ett antal inriktningsmål, enligt följande: Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande 7

91 Vision 2020 ska vara styrande för kommunstyrelsens och nämndernas planläggning och verksamhet. Varje plan ska därför ha sin utgångspunkt i visionen och på särskild plats kommentera på vilket sätt visionens olika inriktningsmål främjas. Kommunfullmäktige har antagit en programförklaring för mandatperioden Av programförklaringen framgår följande övergripande inriktningar: Vi verkar för en god och välskött ekonomi Vi satsar på hög kvalité i våra skolor Vi erbjuder en värdighetsgaranti för äldre Vi möjliggör boende för alla i hela kommunen Vi erbjuder näringslivet goda förutsättningar för tillväxt Vi värnar havet, skärgården och kulturmiljön Vi erbjuder en trygg och säker livsmiljö Vi höjer ambitionerna för att minska klimatutsläppen Kommunstyrelsen och nämnderna har fått i uppdrag att med utgångspunkt i programförklaringen ge förslag på inriktningsmål, mål för god ekonomisk hushållning och nämndernas styrande verksamhetsmål (prioritering, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag, indikatorer och nyckeltal) vilka har redovisats i samband med budget för Budget Budgeten är det övergripande styrdokumentet för kommunens verksamhet. Av budgeten framgår, förutom vision och uppdrag utifrån programförklaringen, av kommunfullmäktige angivna utvecklingsområden inom verksamheterna för att stärka arbetet med måluppfyllelse inom nämnderna och kommunstyrelsen. Vidare framgår lämnade uppdrag till kommunstyrelse och kommunchef. Begreppet god ekonomisk hushållning beskrivs i budget 2014 ur ett finansiellt respektive verksamhetsmässigt perspektiv för att klargöra vad detta innebär. Kommunfullmäktige har även fastställt ett flertal finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning för mandatperioden, enligt följande: Årets resultat ska, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mnkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Målet på sikt är 2 % ca 8,5 mnkr. Investeringsvolymen ska under mandatperioden högst uppgå till 200 mnkr för den skattefinansierade verksamheten. Med utgångspunkt från visionen och inriktningsmålen har kommunfullmäktige även antagit mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Målen utgörs dels av 10 kommungemensamma verksamhetsmål, dels av mål som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden. De gemensamma verksamhetsmålen lyder: Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. 8

92 Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning ska prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal Sotenäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun ska minska. Ständiga förbättringar ska genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen ska 2020 minska med 25 % i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kvalitén i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd ska höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser ska stimulera till ett differentierat näringsliv Samarbete Kommunen ska aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Målen som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden finns redovisade per nämnd nedan, se avsnitt 4. I budgeten ges även en omvärldsbeskrivning samt en redogörelse för budgetförutsättningar för kommande år Ekonomiska styrprinciper Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper är det nämndens uppgift under året att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Nämnden ska i februari behandla mål och verksamhetsförändringar inför nästkommande år samt ta fram förslag till investeringar för kommande treårsperiod. I juni fastställer kommunfullmäktige en budgetram, inom vilken nämnden har att bedriva sin verksamhet. Nämnden ska under året tillse att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag ges i princip endast då nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter. I de ekonomiska styrprinciperna beskrivs även kommunens budgetprocess. Vidare beskrivs när uppföljning av budget och mål ska ske. Kvartalsvis upprättas en budgetuppföljning och årsprognos inom respektive nämnd. Uppföljningsrapporterna överlämnas därefter till kommunstyrelsen som gör en samlad uppföljning för hela kommunens verksamhet. Varje nämnd ska i samband med behandling av budgetuppföljning ta aktiva beslut utifrån resultat och prognos. Om budgetavvikelse kan förutses ska nämnden vidta åtgärder så snart som möjligt. Redovisade negativa budgetavvikelser ska i första hand täckas genom omdisposition inom nämndens budgetram. Delårsrapport upprättas per juni. Utöver delårsbokslut med ekonomiskt resultat och prognos ska delårsrapporten även innehålla en prognos avseende måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. 9

93 Kommunens bokslut sammanställs i en årsredovisning som överlämnas till fullmäktige. Årsredovisningen innehåller en sammanställning av all verksamhet som Sotenäs kommun bedriver, oavsett driftsform (förvaltnings-, aktiebolags- och stiftelseform) Intern kontroll Sotenäs kommun har ett reglemente för intern kontroll som kommunfullmäktige antog i juni Kommunen har även anvisningar för intern kontroll 2014 som kommunstyrelsen fastställt i april Av reglementet framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I ansvaret ingår att upprätta en intern kontrollorganisation inom kommunen samt att utveckla denna utifrån kommunens kontrollbehov. Kommunstyrelsen ska tillse att det upprättas förvaltningsövergripande regler och anvisningar. Enligt reglementet ska varje nämnd årligen upprätta en särskild plan för uppföljning av intern kontroll. Av kommunstyrelsens anvisningar för intern kontroll 2014 framgår att internkontrollplanen minst ska innehålla: Genomförd riskbedömning (riskanalys) Rutiner och kontrollmoment som ska följas upp Omfattning på uppföljningen (frekvens) Vem som ansvarar för uppföljningen När uppföljning ska rapporteras till nämnden Enligt reglementet för intern kontroll ska resultatet av uppföljning av internkontrollplanen rapporteras till nämnden i den omfattning som fastställts i internkontrollplanen. Upptäckta brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnad eller den som nämnden utsett. Av reglementet framgår att varje nämnd årligen i samband med årsbokslut ska rapportera resultat från nämndens uppföljning av intern kontroll till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Förvaltningschefen ska enligt reglementet löpande rapportera till nämnden hur den interna kontrollen fungerar. Kommunstyrelsen ska årligen med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar av systemet behövs, ska styrelsen besluta om sådana. Varje år anvisar kommunstyrelsen granskningsområden som samtliga nämnder ska beakta i sina internkontrollplaner. Enligt tillämpningsanvisningarna för år 2014 ska följande områden beaktas: Jämställdhet Inventering och upprättande av förteckningar av ingångna avtal 10

94 3.5. Vår bedömning Det finns styrinstrument som anger hur styrningen inom kommunen ska ske samt vilka principer som ska gälla för genomförande av uppdrag och uppföljning av mål. Vår bedömning är att styrmodellen på ett övergripande plan är tydlig och att det finns anvisningar som utgör en god grund för nämndernas styrning och uppföljning. I granskningen av delårsbokslutet januari-juni noterades att det av delårsrapporten inte framgår någon samlad definition på hur många och till vilken grad kommunens verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllda för att uppnå en god måluppfyllelse. Det noterades även att det inte sker någon sammanfattande analys av om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av ovanstående bedömde revisorerna att det inte var möjligt att dra slutsatser om den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen i kommunen var tillräcklig för att uppnå god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att även kommunen kan utveckla den analys som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen. Enligt kommunallagen 6 kap. 7 har nämnderna ansvar för att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. Enligt vår bedömning finns det en struktur för arbetet med intern kontroll. För att säkerställa en god intern kontroll bedömer vi att arbetet med intern kontroll bör fortgå under hela året och genomsyra verksamheten. Hur respektive nämnd arbetat med intern kontroll under 2014 framgår mer utförligt i avsnitt 4. 11

95 4. Redogörelse för de granskade nämnderna Följande nämnder och utskott ingår i granskningen: Kommunstyrelsen - Omsorgs- och socialutskottet Miljönämnden mellersta Bohuslän Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden 4.1. Kommunstyrelsen I följande avsnitt redogörs för kommunstyrelsens måluppfyllelse samt för viktiga händelser i de verksamheter som kommunstyrelsen ansvarar för. Redogörelsen för de verksamheter som omsorgs- och socialutskottet ansvarar för sker separat. Vi noterar dock att beskrivning av verksamheterna för IT-nämnden och lönenämnden, som är gemensamma nämnder, inte ingår i kommunens årsredovisning Kommunstyrelsen (exklusive omsorgs- och socialutskottet) Måluppfyllelse enligt delårsrapport per juni 2014 Kommunledningskontoret ska skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering - Samtliga enheter inom förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra rutinerna för ärendehantering. Sekreterargruppen arbetar med att samordna och kvalitetssäkra rutiner kring ärendehantering. Av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att målet kommer att bli delvis uppfyllt. Kommunen ska fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken - Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Den anropsstyrda kollektivtrafiken till Malmön har återgått till linjetrafik under sommaren. Av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att målet kommer att bli delvis uppfyllt. Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor - Hälsorådet har genomfört ett flertal insatser inom de prioriterade områdena vilka alla bidrar till ökad hälsa hos kommuninvånarna. Av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att målet kommer att bli uppfyllt. Räddningstjänsten ska verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun 12

96 - Samverkan pågår med tekniska avdelningen, miljö- och byggförvaltningen, polisen samt alkoholhandläggare. Prognosen är att målet kommer att bli uppfyllt. Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar - Arbetet pågår kontinuerligt med att förbättra service och tillgänglighet i hamnarna. Prognosen är att målet kommer att bli uppfyllt. Kommunens anläggningar ska hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare - Anläggningarna är säkra, men de bedöms inte uppfylla målet fullt ut när det gäller att ha ett välkomnande intryck. Prognosen är att målet kommer att bli delvis uppfyllt. Ett systematiskt underhåll enligt prioriterad plan med årliga avstämningar - Systematiskt underhåll av kommunens fastigheter pågår, dock är takten låg och styrs helt och hållet på tilldelning av ekonomiska medel. Prognosen är att målet kommer att bli uppfyllt. Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja kommunikationer - Arbetet pågår för att underhålla nuvarande vägstandard. Av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att målet kommer att bli delvis uppfyllt. Kost- och städverksamheten ska tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande - Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten uppfyller målet med att tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer. VA-verksamheten ska vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt - Verksamheten är självfinansierad. Energieffektiviseringsåtgärder pågår fortlöpande. Av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att målet kommer att bli uppfyllt Viktiga händelser i kommunstyrelsen under 2014 Kommunstyrelsen beslutade att fastställa anvisningar för intern kontroll Kommunstyrelsen beslutade även att anta interkontrollplan för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet. Vi kan konstatera att internkontrollplanen i huvudsak följer kommunens reglemente och anvisningar för intern kontroll. Däremot framgår ej om det har genomförts en riskbedömning som ska ligga till grund för internkontrollplanen. Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska kommunstyrelsen med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar av systemet behövs, ska styrelsen besluta om sådana. Av kommunstyrelsen protokoll under 2014 kan vi inte finna att kommunstyrelsen har tagit del av 13

97 nämndernas uppföljningsrapporter eller uttalat sig om det samlade systemet för intern kontroll. Kommunstyrelsen har under 2014 behandlat samtliga delårsbokslut. Delårsbokslutet per september visade ett prognostiserat resultat för den skattefinansierade verksamheten på 3, 5 mnkr sämre än budget. Kommunstyrelsen beslutade att uppmana nämnder och styrelser att nå en budget i balans. Av kommunstyrelsen protokoll framgår att det har genomförts en utvärdering av den politiska organisationen inför den nya mandatperioden. Vid sammanträdet beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa den politiska organisationen för mandatperioden Förslaget medförde bland annat inrättande av en omsorgsnämnd från och med 1 januari 2015 och avveckling av demokratiberedningen. På senare tid har elevantalet minskat för gymnasieskolan och kostnaderna är höga. Vid kommunstyrelsen sammanträde presenterade förvaltningen ett förslag om att avveckla den gemensamma nämnden till förmån för ett samverkansavtal. Det anges att denna förändring skulle innebära en besparing för Sotenäs kommun på cirka 3 mnkr. Vid sammanträdet beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utse kommunstyrelsen till huvudman för gymnasieutbildningen från och att samverkan om gemensam nämnd med Lysekil upphör från samma datum. Kommunstyrelsen beslutade och att ingå samverkansavtal med Uddevalla kommun respektive Lysekils kommun enligt framtagna förslag. Kommunstyrelsen beslutade att prioritering ska ske vad gäller arbete med att ta fram ett sätt att kontinuerligt uppdatera dagsläget avseende bostadsplanering och byggande. Beslutet innebar även prioritering av arbete med framtagande av strategiska riktlinjer för prioritering och omfattning av bostadsplaneringen. Enligt kommunstyrelsens beslut ska en kortfattad plan för bostadsbyggandet vara framtagen senast Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisades ett förslag om att höja VAtaxan inför Förslaget innehöll en höjning av både anläggningsavgiften och brukningsavgiften med åtta procent vardera. Höjningarna angavs vara nödvändiga för att nå täckningsgraden och för att klara framtida kapitaltjänstkostnader samt drift- och underhållskostnader. Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet att föreslå kommunfullmäktige att inför 2015 höja anläggningsavgiften med fyra procent och brukningsavgiften med åtta procent. Det finns en verksamhetsplan för 2014 avseende kommunstyrelsens förvaltning. Planen antogs av kommunchefen Av planen framgår bland annat planerade åtgärder avseende kommunfullmäktiges mål för kommunstyrelsen. Av protokollgranskningen framgår ej om kommunstyrelsen har tagit del av verksamhetsplanen. Av kommunens policy för inköp och upphandling, som fastställdes 2011, framgår att en översyn av policyn ska ske en gång per år. Under 2013 har en revidering i ett flertal avsnitt av policyn genomförts. Kommunstyrelsen beslutade i att föreslå kommunfullmäktige 14

98 att fastställa reviderad Policy för inköp och upphandling för Sotenäs kommun enligt förvaltningens förslag. Av kommunstyrelsens personalutskotts protokoll framgår att en personalpolicy för kommunen har tagits fram med syfte att upprätthålla en god arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Utifrån förslag från utskottet beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta föreslagen personalpolicy för Sotenäs kommun. Av personalutskottets protokoll framgår att ett förslag har tagits fram för en mångfalds- och jämställdhetsplan för kommunen med bakgrund till de krav som ställs i diskrimineringslagen. Utskottet beslutade att via kommunstyrelsen förslå att kommunfullmäktige beslutar anta föreslagen mångfalds- och jämställdhetsplan. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förslaget Omsorgs- och socialutskottet Måluppfyllelse enligt omsorgs- och socialutskottets årsbokslut 2014 I omsorgsförvaltningens bokslutsrapport för 2014 framgår uttalande och analys vad gäller måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål för utskottet. Avseende kommunfullmäktiges mål för utskottet framgår att: Den långtidsarbetslöse ska erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden - Målet bedöms som uppfyllt. Arbetslivsenheten samarbetar med individ och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Individ- och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar - Målet bedöms som delvis uppfyllt. Sotenäs kommun har låga kostnader för försörjningsstöd och få hushåll är långtidsberoende av sådant stöd. IFO samverkar med andra aktörer i gemensam familjemottagning och ungdomsmottagning. Kommunen behöver utveckla alternativ till institutionsplaceringar av barn och vuxna samt se över möjligheten till metodstöd till socialsekreterarna. Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön - Målet bedöms som uppfyllt. Hemtjänsten är verksam dygnet runt och arbetar tillsammans med anhörigstödet, hemsjukvården, kommunrehab och växelvård i syfte att ge den enskilde goda förutsättningar att bo kvar i sitt ordinära boende. Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv - Målet bedöms som delvis uppfyllt. Kommunen erbjuder gruppbostäder och servicelägenheter för funktionshindrade men också personlig assistans, dagsverksamheter och 15

99 boendestöd. Under tiden fram till 2020 beräknas ett ökat behov av olika former av verksamheter främst inom boende och daglig verksamhet Viktiga händelser i omsorgs- och socialutskottet under 2014 Utskottet har löpande under året följt upp förvaltningens budget 2. I samband med budgetuppföljning i april, med prognos om en negativ avvikelse, informerades nämnden om förvaltningens förslag till åtgärder för budget i balans. Utskottet beslutade att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom förvaltningens förslag samt att ge förvaltningschefen i uppdrag att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder. Utskottet har därefter löpande följt förvaltningens arbete med åtgärder för budget i balans. Utskottet beslutade att ta bort tjänsten som habiliteringspedagog inom LSS-verksamheten. Av utskottets årsbokslut för 2014 framgår ett negativt resultat om 4, 1 mnkr. Väsentliga faktorer till ökade kostnader anges bland annat vara en ökning av biståndsbedömdabehov i hemtjänsten och extrainsatser på särskilt boende. Vidare framgår att arbete har genomförts för budget i balans genom att avsluta anställningar samt restriktivitet vad gäller inköp och utbildningar under hela året. För utskottets verksamhet har det för 2014 inte antagits en internkontroll plan. Av samtal med utvecklare/utredare på förvaltningen framgår att det under 2014 har genomförts kontrollmoment från 2013 års internkontrollplan som inte genomfördes under För omsorgsförvaltningen finns en verksamhetsplan för perioden Av protokollgranskningen framgår inte om verksamhetsplanen har uppdaterats eller anpassats efter kommunfullmäktiges mål för verksamheten. Utskottet gav i februari omsorgsförvaltningen i uppdrag att göra en analys av kommunens hemtjänstkostnader samt att delrapportera arbetet under maj månad 2014 till utskottet. Bakgrunden till uppdraget anges vara hemtjänstens budgetunderskott för 2013 samt de i jämförelse höga kostnaderna per hemtjänsttimma. Analysen rapporterades till utskottet Det framgår att den ansvariga arbetsgruppen hade tagit fram ett förslag med områden att prioritera och arbeta med för att sänka kostnaderna. Utskottet beslutade föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Enligt SFS 2010:1138 har kommunen en skyldighet att erbjuda 60 timmars samhällsorientering till nyanlända flyktingar på ett språk de hanterar väl. Kommunen har även fått utökad skyldighet vad gäller samhällsorientering till anknytningsinvandrare. Av utskottets protokoll framgår att kommunstyrelsen tidigare inte har behandlat frågan om vart ansvaret organisatoriskt ska ligga. Utskottet beslutade vid sammanträdet att föreslå kommunstyrelsen att ge ansvaret till omsorgsförvaltningen. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förslaget. 2 Dnr ON 2013/64 16

100 Av utskottets sammanträdesprotokoll framgår att Migrationsverket har fått utökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till kommuner. I protokollet anges att det finns ett behov för Sotenäs av att teckna avtal för sammanlagt fem asylplatser. Utskottet beslutade vid sammanträdet att föreslå kommunstyrelsen att utöka antalet asylplatser för ensamkommande flyktingbarn från tre till fem platser. Det framgår att det under sommaren 2014 har tecknats avtal om sex asylplatser. Av utskottets protokoll framgår att Länsstyrelsen beräknar att fördelningstalet för avtal på asylsökande barn kommer öka från sex till sju platser för Sotenäs under Utskottet beslutade att föreslå att kommunstyrelsen beslutar att i avvaktan på nya lokaler för verksamheten för ensamkommande barn ta del av lokalerna på Rosengården och Bankeberg i anspråk vid utökat behov av placeringar. Utskottet föreslog även kommunstyrelsen att teckna avtal med Länsstyrelsen i enlighet med det beslutade fördelningstalet. Omsorgs- och socialutskottet beslutade att föreslå kommunstyrelsen att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) inom verksamheterna äldreomsorg, socialpsykiatrin och LSS samt att införandet sker med två processledare. ÄBIC är ett arbetsätt som har utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård om omsorgsdokumentation. Bakgrunden till beslutet anges delvis vara att socialstyrelsen har i uppdrag att fördela 70 miljoner kronor till kommuner som har utbildat processledare och fattat beslut om att införa arbetssättet före 1 oktober Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med förslaget. Av utskottets protokoll framgår att kommunfullmäktige har beslutat om en förändrad politisk organisation vilket innebär återinförande av en omsorgsnämnd. Det framgår att omsorgsförvaltningen av denna anledning har arbetat fram förslag till reglemente och delegationsordning för den nya nämnden. Utskottet beslutade vid sammanträdet att föreslå kommunstyrelsen att fastställa delegationsordning för omsorgsnämnden från och med 1 januari Utskottet beslutade även att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa reglemente för nämnden från och med 1 januari Vår bedömning Utifrån genomläsning av protokoll och övergripande styrdokument bedömer vi att kommunstyrelsen ej tillräckligt har arbetat mot uppsatta mål och uppdrag. Det finns även vissa brister i kommunstyrelsens uppföljning av verksamheternas arbete under året. Kommunstyrelsen har för 2014 antagit en verksamhetsplan för den allmänna och tekniska verksamheten. Däremot är det otydligt om omsorgs- och socialutskottets verksamhetsplan har uppdaterats inför För att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställda styrprinciper bedömer vi att det är av vikt att kommunstyrelsen årligen upprättar verksamhetsplaner för dess verksamhetsområden. Vi bedömer att kommunstyrelsen samt den nya omsorgsnämnden bör beakta de bedömningar som gjordes i samband den fördjupade granskningen av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen fas 2. 17

101 Kommunstyrelsen har för 2014 antagit en internkontrollplan för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet. Däremot framgår ej om det har genomförts en riskbedömning. Vidare framgår att det saknas internkontrollplan för 2014 vad gäller omsorgs- och socialutskottets verksamhet. Vår bedömning utifrån kommunens reglemente och anvisningar för intern kontroll är att kommunstyrelsen årligen bör anta en internkontrollplan för dess verksamhetsområden. Vi bedömer även att kommunstyrelsen bör vara delaktig i och tillse att riskbedömning genomförs som grund för den interna kontrollen. Kommunstyrelsen ska årligen med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Av kommunstyrelsen protokoll från 2014 framgår ej om kommunstyrelsen har tagit del av nämndernas uppföljningsrapporter för 2013 eller uttalat sig om det samlade systemet för intern kontroll. Vår bedömning är att det är av vikt att kommunstyrelsen följer upp och utvärderar kommunens internkontrollarbete för att säkerställa en tillräcklig intern kontroll. Vi bedömer även att IT-nämndens och lönenämndens arbete under 2014 bör rapporteras i kommunens årsredovisning Miljönämnden i mellersta Bohuslän Måluppfyllelse enligt delårsrapport per juni samt nämndens årsbokslut 2014 Kommunfullmäktige har i kommunens gemensamma budget för 2014 fastställt nedanstående mål för miljönämnden. Nämnden har även antagit en verksamhetsplan. I planen anges att målsättningen för verksamheten för 2014 är att den tillsyn som krävs för nämndens primärtillsyn ska finansieras och genomföras. Miljöhänsyn och resurshushållning ska prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet. - Av delårsrapporten beräknas att det av kommunfullmäktige beslutade målet kommer att bli delvis uppfyllt. Däremot framgår inga aktiviteter kopplade till målet eller analys av måluppfyllelse. - Av nämndens bokslut år 2014 saknas uppföljning av fullmäktiges mål för nämnden. Däremot framgår uppföljning av nämndens mål för verksamheten. I bokslut anges bristande måluppfyllelse för målet. Andelen operativ tillsyn som har genomförts i förhållande till planerad var drygt 60 procent. Således kvarstår en tillsynsskuld på ca timmar. Den bristande måluppfyllelsen anges delvis bero på att tidsresurser har lagts på sammanslagningen samt införandet av nytt verksamhetssystem. Vidare anges att måluppfyllelsen har förhindrats av tillfälligt minskad personalstyrka, bland annat på grund av två föräldraledigheter samt att fem personer har slutat. - Nämnden har i sin verksamhetsplan för 2014 antagit ytterligare ett antal mål för verksamheten. Däremot kan vi inte se att målen har följts upp under året. 18

102 Viktiga händelser i miljönämnden i mellersta Bohuslän under 2014 Under 2014 har nämnden haft sex sammanträden. Vid miljönämnden i mellersta Bohusläns (miljönämnden) första sammanträde beslutade nämnden att anta verksamhetsplan och budget för Vid samma sammanträde beslutade nämnden att godkänna förslag till komplettering av Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område. Nämnden beslutade även att överlämna förslaget för antagande till respektive kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förslaget. Av nämndens protokoll framgår att förvaltningschefen informerade nämnden om pågående flytt av personal till Sotenäs kommun från Lysekils och Munkedals kommuner. De tre samverkande kommunerna beslutade under 2013 om en gemensam utformning av strategiplan i syfte att samordna utvecklingen och uppföljning av miljöarbetet. Vid sammanträde beslutade nämnden att tillstyrka förslag till komplettering av strategiplan för miljömålsarbetet inom de samverkande kommunerna. Syftet angavs vara att förtydliga kopplingen mellan det årsvisa miljömålsarbetet och kommunernas övriga styrprocesser. Miljönämnden har uppdraget att utveckla och följa upp miljöarbetet i de samverkande kommunerna. Vid sammanträde redovisades en utvärdering av miljömålsarbetet under Nämnden beslutade att ställa sig bakom uppföljningen och överlämna den till respektive kommun. Nämnden har under året bistått de samverkande kommunerna med yttranden på inkomna remisser. Miljönämnden har också beslutat i ett flertal ärenden som berörs av Miljöbalken. Vid sammanträde antog miljönämnden internkontrollplan för Av protokollet framgår att planen utgör ett urval av uppföljningskriterier som bedöms som viktiga och är framtagna utifrån nämndens arbete med ständiga förbättringar. Uppföljningen av internkontrollplanen för 2014 godkändes av miljönämnden vid sammanträde Av granskningen kan vi konstatera att nämndens internkontrollplan och dess uppföljning för 2014 är i enlighet med Sotenäs kommuns reglemente för intern kontroll. Däremot framgår inte huruvida nämnden varit delaktig i eller tagit del av den riskbedömning som ligger till grund för internkontrollplanen. Av de ekonomiska styrprinciperna framgår även att budgetuppföljning och årsprognos per mars, juni och september ska behandlas i nämnderna innan dessa överlämnas till kommunstyrelsen. Av protokollen framgår att nämnden har tagit del av delårsbokslut per mars och juni. Däremot framgår inte om nämnden har behandlat delårsbokslut per september. En ekonomisk uppföljning har tagits fram för januari-september 2014 men det framgår inte av protokollen att denna redovisats för nämnden. Vid sammanträde antog miljönämnden delårsbokslut för januari-juni Nämnden redovisade ett överskott för perioden på +326 tkr. Av delårsbokslut per juni 2014 framgår att nämndens resultat präglas av att mycket tidsresurser under året har lagts på 19

103 sammanslagningen och införandet av nytt verksamhetssystem. Detta har medfört att all planerad tillsyn inte har utförts varför avgiftsintäkterna är mindre än budgeterat. Det är 60 % av den planerade tillsynen som har genomförts under året. En tillsynsskuld på 1000 timmar kvarstår i slutet av året enligt årsredovisningen. Andra faktorer som förklarar de ekonomiska resultatet är långtidssjukskrivning, föräldraledigheter och hög personalomsättning anges också ha bidragit till lägre intäkter. Dock anges att minskad personal och frånvaro även har medfört minskade personalkostnader. Av ekonomisk uppföljning i samband med delårsboksluten framgår prognos om budget i balans. Även i nämndens årsbokslut framgår ett resultat huvudsakligen i balans med budget, -13 tkr Vår bedömning Utifrån genomläsning av protokoll och övergripande styrdokument bedömer vi att miljönämnden i all väsentlighet har arbetat ändamålsenligt mot uppsatta mål och uppdrag och att nämnden i huvudsak har erhållit en kontinuerlig uppföljning av nämndens arbete under året. Av kommunens budget och målprocess framgår att mål, nyckeltal och kvalitetsgarantier ska följas upp i samband med delårsrapport per juni. Prognos om måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål för miljönämnden visas i kommunens delårsrapport. Däremot framgår ingen analys av måluppfyllelse eller aktiviteter kopplade till målet. Vår bedömning är att nämnden bör utveckla målarbetet genom en analys av måluppfyllelsen. För att säkerställa att nämnden lever upp till de krav som ställs i de kommunövergripande styrdokumenten bedömer vi att nämnden bör behandla samtliga delårsbokslut. Utifrån genomförd granskning kan vi konstatera att nämndens internkontrollplan och dess uppföljning för 2014 är i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll. Däremot framgår att inte huruvida miljönämnden varit delaktig i den riskbedömning som ligger till grund för internkontrollplanen. Vår bedömning är att nämnden bör vara delaktig i riskbedömningen. Vi bedömer det angeläget att nämnden utvecklar organisation och arbetssätt så att den redovisade tillsynsskulden kan arbetas upp under kommande verksamhetsår Byggnadsnämnden Måluppfyllelse enligt delårsrapport per juni 2014 Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamhet. - Av byggnadsnämndens delårsrapport per juni 2014 framgår att målet ingår som en del i byggnadsnämndens styrdokument och att handläggning sker efter dessa. Prognosen är att målet kommer att bli delvis uppfyllt. Av nämndens bokslut för 2014 saknas uttalande om måluppfyllelse och analys vad gäller kommunfullmäktiges mål för nämnden. 20

104 Viktiga händelser i byggnadsnämnden under 2014 Byggnadsnämnden har inte tagit fram någon förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Av samtal med förvaltningschef uppges att mål och uppföljningar finns men att de inte nedskrivna i ett samlat dokument. Förvaltningschefen anger att verksamhetsplan för 2015 är under framtagande. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska budgetuppföljning och årsprognos per mars, juni och september behandlas i nämnderna innan dessa överlämnas till kommunstyrelsen. Ekonomisk uppföljning per mars samt september har inte behandlats i nämnden. Nämnden beslutade att uppdra till förvaltningschefen att få budget 2014 i balans, mot bakgrund av ett negativt resultat för Nämnden beslutade även att det inför bokslut 2014 skall finnas koppling till måldokument. Av nämndens sammanträdesprotokoll framgår ett beräknat underskott för byggnadsnämndens verksamhet om 500 tkr under Nämnden beslutade vid sammanträdet att införa ett besparingskrav om 500 tkr för 2014 genom att minska personalkostnader med ca 450 tkr och andra verksamhetskostnader med ca 50 tkr. Av nämndens delårsrapport per juni 2014 framgår fortsatt prognos om underskott på 500 tkr. Av nämndens delårsrapport per juni anges att det beräknade underskottet delvis beror på lägre bygglovsintäkter än beräknat och införande av nytt verksamhetssystem vilket krävt resurser. Det beräknade underskottet uppges vidare grunda sig i att det finns en problematik kring budgetering av detaljplaner. Av delårsrapporten framgår även att besparingskraven har lett till minskning med en tjänst samt att planerad tillsättning av tjänst inte genomförts. Det uppges att detta skapat en ohållbar situation eftersom personalbristen får konsekvenser på handläggningstid och service till allmänhet. I samband med redovisning av delårsrapporten per juni beslutade nämnden att ge förvaltningschefen i uppdrag att av kommunfullmäktige begära tilläggsanslag motsvarande 500 tkr för budget Byggnadsnämnden beslutade om att ett antal delar av kommunens kustsamhällen ska innefatta begränsningar i bygglovsfriheten avseende Attefallshus. Av nämndens protokoll framgår redovisning till nämnden av att internkontrollarbetet under Byggnadsnämnden beslutade vid sammansträdet att godkänna redovisningen samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Däremot kan vi konstatera att nämndens internkontrollplan för 2014 inte har varit uppe i nämnden för antagande. Av nämndens protokoll saknas även information om nämnden varit involverad i den riskbedömning som ska ligga till grund för internkontrollplanen Vår bedömning Utifrån genomläsning av protokoll och övergripande styrdokument bedömer vi att byggnadsnämnden i all väsentlighet har arbetat ändamålsenligt mot uppsatta mål och uppdrag och att nämnden i huvudsak har erhållit en kontinuerlig uppföljning av nämndens arbete under året. 21

105 Av Sotenäs kommuns budget- och målprocess framgår att det i förvaltningens handlingsplan ska framgå åtgärder och aktiviteter i syfte att uppnå de styrande verksamhetsmålen. Granskningen har visat att byggnadsnämnden inte har tagit fram någon förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Vår bedömning är att nämnden årligen bör anta en verksamhetsplan för att utöva sitt ansvar utifrån kommunens styrdokument. Prognos om måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål för byggnadsnämnden visas i kommunens delårsrapport. Däremot framgår ingen analys av måluppfyllelse eller aktiviteter kopplade till målet. Vår bedömning är att nämnden bör utveckla målarbetet genom en analys av måluppfyllelsen. För att säkerställa att nämnden lever upp till de krav som ställs i de kommunövergripande styrdokumenten bedömer vi att nämnden bör behandla samtliga delårsbokslut. Granskningen visar att det finns en internkontrollplan för 2014 vad gäller nämndens verksamhet. Däremot kan vi konstatera att planen inte har antagits i nämnden. Vår bedömning är att det är nämnden som årligen ska anta en internkontrollplan. Enligt vår bedömning är detta en förutsättning för att nämnden ska utöva det ansvar som föreskrivs nämnden av kommunallagen samt kommunens reglemente och anvisningar Utbildningsnämnden Måluppfyllelse enligt utbildningsnämndens årsredovisning 2014 I utbildningsnämndens årsredovisning för 2014 framgår utbildningsnämndens uttalande och analys vad gäller måluppfyllelse för både kommunfullmäktiges mål för nämnden samt nämndens antagna mål. Avseende kommunfullmäktiges mål för nämnden framgår att: Utbildningen ska vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses - Nämndens bedömning är att målet är uppfyllt och därmed att utbildningen är likvärdig. Eftersom de mindre skolorna har strategiskt viktiga lägen utifrån det övergripande kommunala perspektivet har relativt sett fler resurser styrts dit för att skolorna ska klara sina uppdrag. Även under 2014 har resurserna styrts utifrån elevantal och socioekonomiska bedömningar. Sammantaget bedömer nämnden att detta är god ekonomisk hushållning. Andel elever som når målen ska årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren) - Nämndens bedömning är att målet är uppfyllt. Resultaten för 2014 visar att andelen elever som nådde målen är högre än snittet de senaste tre åren. Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser 22

106 - Nämnden bedömer att det för 2014 uppnås en god måluppfyllelse avseende målet. Nämnden lyfter fram att det under året har förts samtal med Folkets Husföreningen i Hunnebostrand om att bredda kulturhusets verksamhet via samarbetsprojekt som granitprojekt och skapande projekt Viktiga händelser i utbildningsnämnden under 2014 Av nämndens protokoll framgår att det under 2014 har genomförts ett arbete med att revidera rutinerna kring systematiskt kvalitetsarbete. Av rapportering till nämnden framgår att det i samband med arbetet har framkommit att de olika skolorna och förskolorna har olika utvärderingssystem som löper parallellt. Det angavs att en översyn påbörjats med målet att ha ett gemensamt system för alla verksamheter. Vidare framgår att nämnden vid sammanträdet tog del av ett framarbetat förslag vad gäller årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden har fastställt en verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen för perioden Av verksamhetsplanen framgår nämndens styrande verksamhetsmål, genom vilka åtgärder målen ska uppnås, vem som är ansvarig för åtgärderna samt när resultaten ska redovisas för nämnden. Planerade åtgärder, vem som ansvarar för årgärderna och när resultaten ska redovisas för nämnden framgår dock inte för vissa av målen. Av verksamhetsplanen framgår dock endast ett av kommunfullmäktiges mål för nämnden. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska budgetuppföljning och årsprognos per mars, juni och september behandlas i nämnderna innan dessa överlämnas till kommunstyrelsen. Varje nämnd ska i samband med behandling ta aktiva beslut utifrån resultat och prognos. Nämnden har löpande under året genomfört ekonomiska uppföljningar och nämnden beslutade att uppdra till förvaltningschefen att vidta åtgärder för budget i balans. Däremot framgår ej om nämnden överlämnat uppföljningsrapporterna till kommunstyrelsen. Vidare kan vi konstatera att nämnden vid två tillfällen tagit del av informationen utan vidare beslut. Av nämndens protokoll framgår att nämnden beslutade om att anta internkontrollplan för Nämnden beslutade att med bakgrund av förvaltningens riskbedömning genomföra ett antal kontroller utöver de områden som framgår av anvisningarna för Av nämndens protokoll framgår att Sotenäs kommun fått möjlighet att inrätta ytterligare sju karriärstjänster för lärare vars kostnader täcks av statsbidrag. Nämnden beslutade att öka antalet karriärstjänster från två till nio tjänster. I samband med budgetarbetet 2011 beslutades om en minskning av antalet elevassistenter. Av nämndens protokoll framgår att det har genomförts en utvärdering av beslutet. Nämnden beslutade utifrån utvärderingens resultat att upphäva beslutet från 2011 med anledning av att rektor bör ha kontroll och ansvar för sin organisation. 23

107 Enligt beslut i fullmäktige överfördes den kommunala vuxenutbildningen från och med juli 2014 till utbildningsnämndens ansvarsområde. Utbildningsnämnden beslutade att revidera nämndens reglemente i och med det nya ansvarsområdet. Under 2012 och 2013 har det genomförts en utredning avseende behov av barnomsorg på obekväm arbetstid. Vid nämndens sammanträde presenterades förslag gällande två olika alternativ för avseende utökade öppettider och verksamhetsorganisation. Nämnden beslutade att söka medel hos kommunstyrelsen för en ramökning med 1, 6 mnkr för att i steg ett genomföra alternativ 1, utökade öppettider i nuvarande organisation. Nämnden beslutade även att söka medel hos kommunstyrelsen i steg två för en ramökning med 1, 5 mnkr för att genomföra alternativ 2. Det andra alternativet innebar att öppna en dygnetruntöppen avdelning alla dagar i veckan när byggnationen på Väjern färdigställts. Kommunstyrelsen beslutade att avslå förfrågan och att hänskjuta ärendet till kommande budgetarbete. Av nämndens årsredovisning redovisas ett positivt resultat om 2,417 mnkr i förhållande till kommunbidraget. Det anges att det positiva resultatet beror i huvudsak på att medel reserverats för att uppnå ett positivt resultat om två procent av kommunbidraget enligt beslut av kommunstyrelsens arbetsutskott i mars Vår bedömning Utifrån genomläsning av protokoll och övergripande styrdokument bedömer vi att utbildningsnämnden i all väsentlighet har arbetat ändamålsenligt mot uppsatta mål och uppdrag och att nämnden i huvudsak har erhållit en kontinuerlig uppföljning av nämndens arbete under året. Av Sotenäs kommuns budget- och målprocess framgår att det i förvaltningens handlingsplan ska framgå åtgärder och aktiviteter i syfte att uppnå de styrande verksamhetsmålen. Av nämndens verksamhetsplan framgår endast ett av kommunfullmäktiges mål för verksamheten. Vår bedömning är att nämnden bör tillse att åtgärder och aktiviteter anges för samtliga av kommunfullmäktiges mål för nämnden. Utbildningsnämnden har antagit en internkontrollplan för Av nämndens protokoll framgår att förvaltningen har genomfört en riskbedömning som ligger till grund för planen. Vår bedömning är att nämnden fortsättningsvis bör vara delaktig i riskbedömningen. 24

108 5. Övergripande bedömning Vi har i den övergripande bedömningen tagit i beaktande vad som framkommit av våra protokollsgranskningar samt av de granskningsinsatser som revisionen i övrigt genomfört under året. Den övergripande bedömningen baseras på de grunder för ansvarsprövning som framkommer av god revisionssed Kommunstyrelsen och övriga nämnders ansvar Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna under året har utövat sitt ansvar utifrån vad som framgår av reglemente och lag på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. I likhet med föregående år rekommenderar vi dock nämnderna att tillse att verksamhetsplaner upprättas i enlighet med kommunfullmäktiges direktiv. För att säkerställa att verksamhetsplanerna är enhetliga och uppfyller de krav som ställs bör det tydliggöras hur verksamhetsplanerna ska utformas. För att möjliggöra och underlätta bedömning och analys av måluppfyllelse bör nämnderna konkretisera kommunfullmäktiges mål. I den granskning som genomförts under 2014 avseende effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen gjordes bedömningen att det finns brister i hur kommunstyrelsen styr, leder och följer upp äldreomsorgsverksamheten i kommunen. Granskningen visade bland annat att kommunstyrelsen behöver tydliggöra mål och riktlinjer för verksamheten samt att tydliggöra målkedjan från fullmäktige till enhetsnivå. I granskningen gjordes även bedömningen att kommunstyrelsen brister i uppföljningen av verksamheten Ändamålsenlig skötsel Vi bedömer att kommunstyrelsens och nämndernas förvaltning av uppdraget har varit ändamålsenligt och i huvudsak lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Av revisionens granskning av delårsbokslutet januari-juni framkom att revisorerna utifrån delårsrapporten inte kunde uttala sig om den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen i kommunen är tillräcklig för att uppnå god ekonomisk hushållning. Detta på grund av det saknas en samlad definition av vad som krävs för att nämndernas måluppfyllelse ska anses vara god. Det görs inte heller någon sammanfattande analys om huruvida kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning eller inte. För att revisorerna ska kunna göra en bedömning av om den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen är tillräcklig för att uppnå en god ekonomisk hushållning bedömer vi även att det är av stor vikt att kommunstyrelsen och nämnderna utvecklar sin uppföljning och analys av kommunfullmäktiges mål. Detta för att tydligare beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen samt vad som ligger till grund för verksamheternas bedömning avseende måluppfyllelsen. 25

109 5.3. Ekonomiskt tillfredsställande verksamhet Kommunstyrelsen och nämnderna bedöms på ett aktivt sätt ha hanterat de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten under året. Kommunstyrelsen och nämnderna har i de flesta förekommande fall tagit fram åtgärdsförslag i samband med att avvikelser uppstått för att hantera avvikelser från givna budgetramar. Vi noterar dock att ekonomisk uppföljning inte alltid rapporterats till nämnden i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Av revisionens granskning av delårsbokslutet januari-juni framkommer att kommunen prognostiserade ett resultat för 2014 på -8,1 mnkr och att kommunen kommer behöva ta resultatutjämningsreserven i anspråk för att kunna klara balanskravet. Revisorernas bedömning var att det inte fanns någon anledning att göra någon annan bedömning än kommunen, beaktat prognosens storlek och de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär Tillräcklig intern kontroll Kommunens reglemente för intern kontroll samt tillhörande tillämpningsanvisningar bedöms utgöra en god grund för arbetet med intern styrning och kontroll inom kommunen. Vår granskning visar dock att arbetet med intern kontroll inte är helt implementerat i verksamheten och att kommunstyrelsen inte har upprättat en internkontrollplan för 2014 vad gäller omsorgs- och social utskottets verksamhetsområde. Vidare framgår att byggnadsnämndens internkontrollplan för 2014 inte är antagen i nämnden. Vi bedömer att arbetet kan utvecklas för att säkerställa att det sker på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med kommunallagen samt kommunens reglemente och anvisningar för intern kontroll. Det är viktigt att samtliga nämnder identifierar och diskuterar risker i förhållande till verksamhetens mål och uppdrag. Detta arbete bör dokumenteras och i riskerna bör beaktas i nämndernas internkontrollplaner. Göteborg den 13 april 2015 Liselott M Daun Certifierad kommunal revisor Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor 26

110 Bilaga 1. Dokumentförteckning Anvisningar för intern kontroll 2014 Budget 2014 och flerårsplan (antagen av kommunfullmäktige ) Budget- och målprocess i Sotenäs kommun målstyrning Byggnadsnämndens bokslut 2014 Delegationsordning för byggnadsnämnden (beslutad ) Delegationsordning för kommunstyrelsen (fastställd av kommunstyrelsen ) Delegationsordning för utbildningsnämnden (daterad 2012) Delårsbokslut januari-mars 2014 Delårsbokslut januari-september 2014 Delårsrapport januari-juli 2014 Ekonomiska styrprinciper (fastställda av kommunfullmäktige ) Internbudget för kommunstyrelsen för 2014 Internkontrollplan 2014 för byggnadsnämnden Internkontrollplan 2014 för kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet Internkontrollplan 2014 för miljönämnden i mellersta Bohuslän Internkontrollplan 2014 för utbildningsnämnden Internkontrollplan för omsorgs- och socialutskottet för 2013 Kommunstyrelsens (inklusive utskott) och nämndernas budget- och delårsuppföljningar under 2014 Kommunstyrelsens (inklusive utskott) och nämndernas protokoll under 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts årsredovisning 2014 Miljöenheten i mellersta Bohusläns bokslut 2014 Miljönämndens delegationsordning (beslutad ) Omsorgsförvaltningens bokslut 2014 Reglemente för byggnadsnämnden (fastställt av kommunfullmäktige ) Reglemente för intern kontroll (antagen av kommunfullmäktige ) Reglemente för kommunstyrelsen (fastställt av kommunfullmäktige ) Reglemente för miljönämnden mellersta Bohuslän (fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs ) Reglemente för utbildningsnämnden (daterad ) Utbildningsnämndens årsredovisning 2014 Verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014 för miljönämnden i mellersta Bohuslän (daterad ) Verksamhetsplan för kommunstyrelsens förvaltning 2014 Verksamhetsplan för omsorgs- och socialutskottet Vision 2020 Äldreomsorgsplan

111 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Sotenäs kommun Rapport avseende granskning av bokslut samt intern kontroll för räkenskapsår 2014

112 Innehåll 1. Inledning Måluppföljning Kommentarer till resultaträkningen Kommentarer till balansräkningen Anläggningstillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Upplysningar i årsredovisningen Avsteg från gällande lagstiftning Komponentavskrivning Granskning av intern kontroll Bakgrund Syfte Bokslutsprocessen Löneprocessen inklusive pensioner Inköps- och utbetalningsprocessen Investeringsprocessen Exploateringsprocessen Kontoanalys av förtroendekänsliga konton och verifikationsgranskning Bilaga

113 1. Inledning Vi har granskat kommunens årsredovisning med avseende på resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår bedömning är att granskat material i huvudsak överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed och att bokslutet och årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Vi noterar dock att beskrivning av verksamheterna för ITnämnden och lönenämnden, som är gemensamma nämnder, inte ingår i årsredovisningen. Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2014 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut år 2014 kommenteras. I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen i avvikelseform. Syftet med rapporten är att uppmärksamma förhållanden som bör åtgärdas samt att ge förslag till förbättringar. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Rapporten har lästs av personalen på ekonomiavdelningen. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 31 mars I årsredovisningen redovisas ett resultat på -14,4 mnkr (1,4) och ett eget kapital om 452,0 mnkr (466,4) för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 10,9 mnkr (3,9) och 533,1 mnkr (544,1). Belopp inom parantes avser föregående år. 2

114 1.1. Måluppföljning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner: att kommunfullmäktige skall fastställa mål för god ekonomisk hushållning att uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och årsredovisning att kommunens revisorer skall granska och bedöma måluppfyllelsen Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning skall styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter skall revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. I 2014 års budget har fullmäktige angivit mål för god ekonomisk hushållning, dels ur ett finansiellt perspektiv och dels ur ett verksamhetsperspektiv. Vi kan konstatera att dessa mål följs upp i årsredovisningen under ett särskilt avsnitt avseende god ekonomisk hushållning. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader d.v.s. balanskravet, är lagstadgat. Avstämning av balanskravet skall göras i delårsrapport och årsredovisning Finansiella mål Vi har noterat att Sotenäs kommun har antagit följande finansiella mål med avseende på god ekonomisk hushållning vilka följs upp i årsredovisningen: Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mnkr Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 mnkr i den skattefinansierade verksamheten. Vi kan utifrån kommunstyrelsens analys av måluppfyllelsen för de två finansiella målen konstatera att målen inte uppfylls. Av kommunens analys framgår att målet avseende ett ekonomiskt resultat för den skattefinansierade verksamheten som skall uppgå till lägst 5 mnkr uppgår till -15,4 mnkr och uppfylls därmed inte per Vidare framgår att totalt för perioden uppgick investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten till 208,6 mnkr varav 31,5 mnkr under Således uppfylls inte heller målet avseende investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten. Av årsredovisningen framgår ingen samlad analys och bedömning av måluppfyllelsen för de finansiella målen i förhållande till god ekonomisk hushållning Verksamhetsmässiga mål Kommunfullmäktige har för 2014 antagit 10 stycken kommungemensamma verksamhetsmål samt 20 stycken nämndspecifika mål för god ekonomisk hushållning. 3

115 Av årsredovisningen framgår bedömning av måluppfyllelse för respektive verksamhetsmål utifrån färgkodning. Däremot saknas definition av de olika färgkodningarna. Av årsredovisningen framgår analys för respektive mål. För flera av målen saknas däremot information om vilka aktiviteter och åtgärder som vidtagits för att nå målen. Av årsredovisningen framgår ingen samlad definition på hur många och till vilken grad målen ska vara uppfyllda för att uppnå en god måluppfyllelse. Det sker inte heller någon samlad analys och bedömning huruvida kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning eller ej. Uppföljning sker endast mål för mål Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas samt avsättningar för pensioner utöver den lagstadgade blandmodellen. Avstämning mot balanskravet: mnkr 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen -14,4 Justering för realisationsvinster -0,2 Disponering av resultatutjämningsreserv 9,2 Justering extra pensionsavsättning 5,3 Balanskravsresultat -0,1 Kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat motsvarande -0,1 mnkr per årsbokslutet. Det negativa balanskravsresultatet kommer enligt förslag till KF att täckas i 2016 års budget. Kommunen har i avstämningen av balanskravet redovisat en rättelse av avsättning till pensioner med 5,3 mnkr. Rättelsen beror på att redovisade pensioner tidigare år varit för låga. Enligt den kommunala redovisningslagen 4 kap 3a är det dock tveksamt om denna typ av rättelse ska ingå i avstämningen av balanskravet Bedömning Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att kommunen behöver ytterligare utveckla uppföljning och analys av målen för att tydligare beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen för god ekonomisk hushållning samt vad som ligger till grund för verksamheternas bedömning avseende måluppfyllelsen. Vidare bör kommunen utveckla en samlad analys av måluppfyllelsen och bedöma om god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Utan detta saknar revisorerna tillräckligt med underlag för att uttala sig om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat och om kommunen i allt väsentligt synes bedriva sin verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning. 4

116 2. Kommentarer till resultaträkningen Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, särskild registeranalys för löner (så kallad ACL-körning), kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget. Kommunen redovisar ett resultat för år 2014 om -14,4 mnkr (1,4), vilket är 5,5 mnkr sämre än budget och 15,8 mnkr sämre än Kommunens intäkter har minskat med 11 mnkr vilket främst beror på den engångspost avseende AFA-medel som erhölls föregående år. Årets resultat har även belastats med en engångspost avseende en extra pensionsavsättning om 5,3 mnkr. I årsredovisningen återges en analys avseende årets resultat dels i samband med redovisningen av resultaträkningen samt under avsnittet Driftredovisning. 3. Kommentarer till balansräkningen 3.1. Anläggningstillgångar Årets aktiveringar Under året har aktiveringar gjorts om 55,1 mnkr (92,3) fördelat på byggnader och mark, pågående anläggningar samt maskiner och inventarier. Pågående nyanläggningar har aktiverats med ett värde om 6,2 mnkr vilket främst avser ombyggnad av fiskhallskajen. De största pågående projekteten per balansdagen avser biologisk rening Dale vattenverk som utgör 41 % av den totala balansposten och överföring ledning Bohus-Malmön-Smögen motsvarande 34 %. Vi har stickprovsvis granskat aktiveringar under året utan att notera några väsentliga fel Eget kapital Resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det enligt kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel. Kommunen har valt att tillämpa de nya reglerna om RUR och beslutade i fullmäktige att avsätta 11,4 mnkr av tidigare års resultat ( ). RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. I bokslutet har kommunen valt att disponera 9,2 mnkr av resultatutjämningsreserven för att täcka årets balanskravsunderskott, se även avsnitt Avstämning av balanskravet. 5

117 3.3. Långfristiga skulder Skuld fonder Kommunen har en uppbokad skuld om 0,8 mnkr (0,8) avseende medel som inkommit från allmänheten som kommunen mottagit. Erhållna medel avseende samlingslokal Hovenäset, rökfri klass och Sotenäs dialektgrupp motbokas på ett specifikt bankkonto, men för de övriga posterna finns inte specifika bankkonton utan medlen ingår i kommunens banktillgodohavande. En stor del av erhållna medel är gamla och borde bokas bort och intäktsföras då det troligtvis inte kommer att betalas ut. Vår rekommendation från föregående år kvarstår avseende att kommunen bör se över hanteringen av erhållna medel och besluta om en rutin för hur de ska redovisas. 4. Upplysningar i årsredovisningen I samband med vår granskning av årsredovisningen har vissa noteringar gjorts där upplysningar som krävs enligt lag eller rekommendation inte lämnats. Se bilaga 1 för en förteckning över noteringarna. 5. Avsteg från gällande lagstiftning 5.1. Komponentavskrivning Från och med 2014 ska kommuner tillämpa komponentavskrivning i enlighet med den uppdaterade rekommendationen 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Enligt rekommendationen ska komponentavskrivning tillämpas när olika komponenter i en anläggningstillgång har väsentligt olika nyttjandeperioder. Kommunen har börjat analysera hur detta arbete ska kunna genomföras, men någon plan för hur uppdelningen på komponenter ska ske har ännu inte upprättats. Vi rekommenderar som föregående år kommunen att upprätta en plan för arbetet med övergången till komponentavskrivning av de materiella anläggningstillgångarna. Vid indelningen av komponenter är det viktigt att det sker tillsammans med personer som har god kunskap avseende de tekniska delarna för att avgöra hur indelningen ska genomföras för respektive tillgång. 6. Granskning av intern kontroll 6.1. Bakgrund Som ett led i årets revision har våra noteringar från granskning av intern kontroll under 2014 sammanställts. Rapporten omfattar samtliga förvaltningar. Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det inom den interna kontrollen finns vissa områden där förbättringar kan ske. Vår granskning täcker endast områden och aspekter väsentliga för revisionen och är inte av sådan omfattning att den täcker in alla svagheter i rutiner och intern kontroll. 6

118 Rapporten är skriven i avvikelseform, vilket innebär att det i första hand är de områden där vi har synpunkter eller förslag till förbättringar som kommenteras Syfte Syftet med föreliggande rapport är att ge kommunens revisorer underlag för bedömningen av kommunens redovisning och interna kontroll. Vår granskning och bedömning av den interna kontrollen omfattar följande processer - Bokslutsprocessen - Löneprocessen, inklusive pensioner och arvoden - Inköpsprocessen - Investeringsprocessen (anläggningsrutinen) - Exploateringsprocessen Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att vi följer en transaktion genom hela flödet, exempelvis från det att en intäkt eller kostnad genereras till dess att registrering sker i huvudboken och slutligen regleras likvidmässigt. Övrig granskning som genomförts är: - Registeranalys av löner inklusive stickprov - Kontoanalyser på väsentliga intäkt- och kostnadskonton samt förtroendekänsliga poster - Granskning av momsredovisning 6.3. Bokslutsprocessen Gjorda iakttagelser Kommunen har flertalet upprättade rutinbeskrivningar. Dock saknas det för ett antal områden, så som för anläggningstillgångar och exploateringsredovisning där endast en person i dagsläget innehar denna kunskap och utför arbetet, vilket gör hanteringen väldigt sårbar vid frånvaro. Ovanstående punkter kvarstår från föregående års granskning Rekommendation Vi rekommenderar kommunen att tillse att det finns rutiner och dokumentation som säkerställer en ändamålsenlig ansvarsfördelning i processen för anläggningstillgångar och exploateringsredovisning. Det bör finnas dokumenterade rutinbeskrivningar av arbetsuppgifter och befattningsbeskrivningar i syfte att minska kunskapsglapp vid eventuella personalförändringar Löneprocessen inklusive pensioner Gjorda iakttagelser Från och med 1 januari 2014 har Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner inrättat en gemensam nämnd för löneadministration. Lönefunktionen finns numera fysiskt i Munkedals kommun. Det har 7

119 varit en omfattande förändringsprocess som fortfarande pågår och det finns ännu inget tydligt gemensamt arbetssätt. Avvikelserapporten från självservice attesteras av behörig chef i lönesystemet, men det görs inte någon dokumenterad uppföljning av att rätt lön betalas ut till de anställda av respektive chef. Det finns i systemet möjlighet för cheferna att följa upp lönen på sina anställda, både på brutto- och nettonivå, men det är inget som återrapporteras till löneavdelningen. Det görs inte heller någon rimlighetsbedömning av totalnivåerna på lönerna, varken av löneadministratörerna eller av ekonomipersonalen i samband med registrering i ekonomisystemet. Löneenheten har för avsikt att färdigställa en processbeskrivning där det bland annat kommer att framgå hur cheferna skall kontrollera de anställdas lönekostnader. Vid genomgång av lönerutinen har vi noterat att ändringar av fast grunddata (som t.ex. grundlön, heltid- eller deltidstjänst etc.) i systemet inte kontrolleras av en annan person än den som genomfört förändringen. Detta skulle kunna göras genom granskning av logglistor. Enligt ansvariga kommer denna punkt att ingå i löneenhetens kontrollarbete under Ovanstående punkt avseende grunddata kvarstår från föregående års granskning Registeranalys löner Vi har genomfört en registeranalys av löner redovisade under perioden januari till september Dataanalyserna har gjorts med hjälp av programvaran ACL. Programmet designas för att hitta, analysera och sortera enskilda eller sammanhängande transaktioner som avviker från vad som bedöms vara normalt. Avvikelser har sorterats efter: Större enskilda transaktioner överstigande 50 tkr Stora eller avvikande totala bruttolönebelopp under hela perioden Orimliga källskatteavdrag överstigande 50 % eller understigande 23 % av bruttolön Lönerater som förekommer vid enstaka transaktioner Kontroll av avvikande personnummer Dubblerade poster Ett representativt urval görs där granskning görs inom varje område mot underlag som anställningsavtal, jämkningsbeslut, lönespecifikationer eller liknande. Inga felaktigheter har framkommit av genomförd granskning Rekommendation Det är av största vikt att kommunen så snart som möjligt upprättar rutiner och arbetssätt för lönehanteringen inom nämnden för den gemensamma löneadministrationen. För att underlätta hanteringen bör hela processen från registrering av tid till utbetalning av lön hanteras på samma sätt för samtliga kommuner för att sammanslagningen ska vara effektiv. Det är även viktigt att hitta kontroller och rutiner för att säkerställa en korrekt löneutbetalning och korrekta kostnader. Vi rekommenderar kommunen att kontrollera logglistan, t ex via stickprov, för ändringar av fast grunddata i lönesystemet. Registrerade uppgifter skall kontrolleras av någon annan än den som registrerar dem. Det är också viktigt att det alltid finns dokumentation kring ändringar i fast data så som förändring av grundlön. 8

120 Lönesystemet har flertalet inbyggda kontroller för att minimera fel men vi anser det ändå vara av stor betydelse att respektive chef ser över brutto- respektive nettolöner per person och rapporterar detta till löneadministrationen. Likaså bör ekonomienheten göra en rimlighetsbedömning av lönerna i samband med bokföringen av löner och avgifter på totalnivå. Vi ser positivt på de kontroller som löneenheten beslutat genomföra och vi har för avsikt att följa upp dessa kontroller i samband med bokslutsarbetet Inköps- och utbetalningsprocessen Gjorda iakttagelser Vi har noterat att kommunen inte kontrollerar förändringar av grunddata i leverantörsregistret som t ex ändring av organisationsnummer, momsregistreringsnummer, bankkonto etc. En sådan kontroll skulle med fördel kunna ske mot logglista. Vi noterar också att alla anställda på ekonomiavdelningen har möjlighet att ändra denna typ av data. Attest av fakturor med högre belopp ska attesteras högre upp i organisationen. Beloppsgränser finns inlagda för attestanterna i ekonomisystemet, men de flesta förvaltningarna har inte några beloppsgränser i attestlistorna. Ovanstående punkter kvarstår från föregående års granskning Rekommendation Vi anser att någon form av kontroll och uppföljning mot logglista över förändring av fasta uppgifter bör utföras. Kontrollen ska utföras av en person som själv inte är behörig att göra ändringar av grunddata. Vi rekommenderar även att beloppsgränser införs i attestförteckningen för samtliga förvaltningar. Attestlistorna för respektive förvaltning bör vara enhetliga mellan förvaltningarna samt ange den beteckning som används i systemet för att underlätta eventuell uppföljning Investeringsprocessen Gjorda iakttagelser Kommunens anläggningsregister finns i Excel då den systemlösning som finns i befintligt ekonomisystem inte anses användarvänlig och resurser har saknats för att lägga in alla anläggningar. Aktiveringar av investeringar sker endast en gång per år i samband med årsbokslutet. Innan de aktiveras bokförs de på projektkonton löpande under året. Vid större aktiveringar sker dock avskrivning efter när under året projektet är driftsatt. Det förekommer att kommunen erhåller statliga investeringsbidrag avseende t ex busshållplatser och cykelbanor etc. Dessa bokas som en inkomst och minskar investeringens bokförda värde. Ovanstående punkter kvarstår från föregående års granskning. 9

121 Rekommendation Vi rekommenderar kommunen att använda ett systembaserat anläggningsregister för att minska den manuella hanteringen. Ett införande av ett systembaserat anläggningsregister skulle därmed underlätta att löpande under året utföra avskrivningar och aktiveringar. Vi rekommenderar kommunen att i samband med del- och årsbokslut skicka ett utdrag ur anläggningsregistret till respektive ansvarig avdelningschef för genomgång av listorna och där de intygar dess korrekthet med avseende på existens, värdering och eventuellt nedskrivningsbehov. En mer korrekt redovisning vad gäller de statliga investeringsbidragen är att boka dessa mot ett skuldkonto och lösa upp dessa successivt i samma takt som investeringsobjektets nyttjande och förbrukning (se rekommendation 18.1 från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar ) Exploateringsprocessen Gjorda iakttagelser Årligen i samband med avrapportering av bokslutet görs en sammanställning över pågående projekt i förhållande till budgeten som också överlämnas till politikerna. Någon avrapportering i övrigt avlämnas varken från ekonomiavdelning eller från tekniska avdelningen. Ovanstående punkt kvarstår från föregående års granskning Rekommendation Vi rekommenderar att kommunen mer kontinuerligt avrapporterar status för kommunens exploateringsprojekt. Som framgick ovan bör kommunen också dokumentera sina rutiner för exploateringsredovisning Kontoanalys av förtroendekänsliga konton och verifikationsgranskning Gjorda iakttagelser Kontoanalyser har genomförts avseende bland annat gränsdragning mellan investering och drift, förtroendekänsliga konton så som t.ex. kostnader för utbildning, konferens, representation etc. I samband med granskning har vi noterat att det saknas information om deltagare och syfte i enstaka fall Rekommendationer Vi vill betona vikten att alltid bifoga deltagarlistor till fakturan eller verifikationen i samband med registrering av fakturan. 10

122 I övrigt har inga väsentliga iakttagelser framkommit i samband med vår granskning. Göteborg den 13 april 2015 Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Emmelie Hjerpe Revisor Ernst & Young AB 11

123 Bilaga 1 Följande noteringar avseende årsredovisningen har gjorts: Uppgift avseende jämförelsestörande poster lämnas inte. Det finns en post i årsredovisningen som skulle kunna definieras så som jämförelsestörande och den avser pensionsavsättning. Kommunen har valt att inte redovisa den som jämförelsestörande. (RKR 3.1) Uppföljning av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel som skall göras i förvaltningsberättelsen samtliga medel avsatta för finansiering av framtida utbetalningar av pensioner? Detta gäller oavsett om de kan hänföras till pensionsförpliktelser som redovisas i balansräkningen eller under ansvarsförbindelser. I förvaltningsberättelsen nämns bara att pensionsåtagandet är omfattande. Utöver det görs ingen uppföljning av pensionsåtagandet utan man hänvisar till noten som rör avsättningar i balansräkningen. I noten redovisas de upplysningar som efterfrågas nedan. (RKR 7.1) Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet om koncernföretagen med uppgifter som ägartillskott, koncernbidrag, utdelningar, köp och försäljningar samt fordringar, skulder och andra förpliktelser mellan enheterna i den kommunala koncernen saknas. (RKR 8.2) Angående uppställning, den sammanställda redovisningen ställs inte upp jämte kommunens redovisning. (RKR 8.2) De olika borgensåtaganden kommunen har beskrivs kortfattat. Någon indikation på riskerna kopplade till dessa ges ej. (RKR 10.2) Upplysningar om vilka beloppsgränser som tillämpas vid bedömningen av vad som skall anses vara inventarier av mindre värde och därför inte aktiveras ska anges. (RKR 11.2) Angående leasingavtal, saknar uppgift om nuvärdesberäknade minimileaseavgifter fördelat på förfallotidpunkter. (RKR 13.2) Hänvisningarna ovan i parantes är till Lagen om kommunal redovisning (LKR) samt rekommendationer från Rådet från kommunal redovisning (RKR). 12

124

125

126

127 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 54 KA 2014/306 Behandling av resultat i bokslutet 2014 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige , skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet -542 tkr, teknisk verksamhet tkr, omsorgsverksamhet tkr samt gymnasieverksamhet under julidecember tkr. Sotenäs kommuns andel, i den med Lysekils kommun gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet, redovisar för perioden januari-juni ett underskott gentemot budget med tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr inklusive vuxenutbildning under juli-december. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -209 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett underskott på -2 tkr. Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 984 tkr Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition Lars-Erik Knutsson (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(39)

128 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 54 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget och den affärsdrivande verksamhetens resultat behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet. Det samlade underskottet för omsorgsverksamheten, tkr och årets överskott i gymnasieverksamheten, tkr överförs inte till det egna kapitalet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr varav allmän verksamhet och teknisk verksamhet tkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens underskott på tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -209 tkr. Byggnadsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till -942 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns underskott på -2 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Affärsdrivande verksamhet Av VA-verksamhetens resultat på 984 tkr förs tkr till investeringsfonden för överföringsledning från Bohus-Malmön. Återstående resultat, -16 tkr överförs till resultatregleringsfonden som därefter uppgår till -5 tkr. Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2014, föra över ,1 tkr till investeringsbudgeten 2015, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2015 uppgår därmed till ,9 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(39)

129 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 54 Projekt Belopp tkr Budget 2015 Nytt anslag /06 Markköp / markreglering 518,9 0,0 518, Fastighetsförsäljning ,7 0, ,7 001 Hamnförvaltning 579, ,6 01 Industriområden ,4 0, ,4 02 Exploateringsområden ,3 0, ,3 03 Fastighetsprojekt , ,9 04 Väghållning 3 464, ,8 05 Fritidsanläggningar 4 683, ,8 10 Utbildningsförvaltningen 304,2 300,0 604,2 11 Omsorgsförvaltningen -145,4 500,0 354,6 Miljö- och byggförvaltningen 120,7 700,0 820, Konst 228,7 0,0 228,7 12 Räddningstjänsten 633,2 600, ,2 Inventarier KS / Oförutsett 2 762, , , VA-verksamhet , , ,5 Summa , , ,9 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(39)

130 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(3) Behandling av resultat i bokslutet 2014 Beskrivning av ärendet Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper, reviderade av fullmäktige , skall nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens eget kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Det resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Underskott skall amorteras inom fem år. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet ett överskott på tkr varav allmän verksamhet -542 tkr, teknisk verksamhet tkr, omsorgsverksamhet tkr samt gymnasieverksamhet under juli-december tkr. Sotenäs kommuns andel, i den med Lysekils kommun gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet, redovisar för perioden januari-juni ett underskott gentemot budget med tkr. Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet ett överskott på tkr inklusive vuxenutbildning under juli-december. Byggnadsnämnden redovisar i bokslutet ett underskott på -209 tkr. Sotenäs kommuns andel, av den med Lysekils och Munkedals kommuner gemensamma Miljönämnden i mellersta Bohusläns verksamhet, redovisar i bokslutet ett underskott på -2 tkr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

131 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(3) Affärsdrivande verksamhet VA-verksamheten redovisar ett resultat på 984 tkr Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att den skattefinansierade verksamhetens över- och underskott gentemot budget och den affärsdrivande verksamhetens resultat behandlas enligt följande: Skattefinansierad verksamhet Till kommunstyrelsens egna kapital överförs ett överskott på tkr avseende allmän och teknisk verksamhet. Det samlade underskottet för omsorgsverksamheten, tkr och årets överskott i gymnasieverksamheten, tkr överförs inte till det egna kapitalet. Kommunstyrelsens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr varav allmän verksamhet och teknisk verksamhet tkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens underskott på tkr överförs inte till det egna kapitalet. Till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett överskott på tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Till byggnadsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -209 tkr. Byggnadsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till -942 tkr. Miljönämnden i mellersta Bohusläns underskott på -2 tkr överförs inte till det egna kapitalet. Affärsdrivande verksamhet Av VA-verksamhetens resultat på 984 tkr förs tkr till investeringsfonden för överföringsledning från Bohus-Malmön. Återstående resultat, -16 tkr överförs till resultatregleringsfonden som därefter uppgår till -5 tkr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

132 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 3(3) Investeringsverksamhet 2. Kommunfullmäktige beslutar att av uppkomna över- och underskott i investeringsredovisningen 2014, föra över ,1 tkr till investeringsbudgeten 2015, enligt följande sammanfattning. Nytt anslag för 2015 uppgår därmed till ,9 tkr. Projekt Belopp tkr Budget 2015 Nytt anslag /06 Markköp / markreglering 518,9 0,0 518, Fastighetsförsäljning ,7 0, ,7 001 Hamnförvaltning 579, ,6 01 Industriområden ,4 0, ,4 02 Exploateringsområden ,3 0, ,3 03 Fastighetsprojekt , ,9 04 Väghållning 3 464, ,8 05 Fritidsanläggningar 4 683, ,8 10 Utbildningsförvaltningen 304,2 300,0 604,2 11 Omsorgsförvaltningen -145,4 500,0 354,6 Miljö- och byggförvaltningen 120,7 700,0 820, Konst 228,7 0,0 228,7 12 Räddningstjänsten 633,2 600, ,2 Inventarier KS / Oförutsett 2 762, , , VA-verksamhet , , ,5 Summa , , ,9 Skickas till Revisionen Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

133

134 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 31 KA 2015/113 Fördelning av kostnader och intäkter med anledning av försäljning av Fryshuset Beskrivning av ärendet Med anledning av försäljningen av Fryshuset sker det förändringar för kommunstyrelsens tekniska förvaltning avseende externa hyresintäkter och EU bidrag. För kommunstyrelsens tekniska förvaltning innebär det uteblivna hyresintäkter motsvarande 1,2 mkr och uteblivna EU-bidrag om 1,3 mkr per år. Samtidigt minskar kommunens avskrivningskostnader med 2,2 mkr per år. Resterande del om 0,3 mkr föreslås tas via kommunens egna kapital. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att förstärka kommunstyrelsens tekniska förvaltning med 2,5 mkr. Finansieringen görs via minskade avskrivningskostnader med 2,2 mkr och 0,3 mkr via kommunens egna kapital. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(28)

135 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(1) Fördelning av kostnader och intäkter med anledning av försäljning av Fryshuset Beskrivning av ärendet Med anledning av försäljningen av Fryshuset sker det förändringar för kommunstyrelsens tekniska förvaltning avseende externa hyresintäkter och EU bidrag. För kommunstyrelsens tekniska förvaltning innebär det uteblivna hyresintäkter motsvarande 1,2 mkr och uteblivna EU-bidrag om 1,3 mkr per år. Samtidigt minskar kommunens avskrivningskostnader med 2,2 mkr per år. Resterande del om 0,3 mkr föreslås tas via kommunens egna kapital. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Förstärka kommunstyrelsens tekniska förvaltning med 2,5 mkr. Finansieringen görs via minskade avskrivningskostnader med 2,2 mkr och 0,3 mkr via kommunens egna kapital. Skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Tekniska avdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

136

137 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 32 KA 2015/112 Fördelning av ramar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen Bakgrund Enligt beslut i kommunfullmäktige , 8, överfördes den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieverksamheten till Sotenäs kommuns ansvar från och med Beskrivning av ärendet Sotenäs kommuns fördelning av ramar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen har inte stämt överens med Lysekils fördelning av ramar mellan verksamheterna. I bokslutet för 2014 har Sotenäs för andra halvåret utgått från den budgetram som gällde när övergången av vuxenutbildningen skedde till Lysekil Därefter har det skett en framräkning av pris och löneökningar. För andra halvåret 2014 innebär det en budgetram på 2 728,1 tkr för den kommunala vuxenutbildningen och 5 520,1 tkr för helåret Gymnasiechefen har tillsammans med ekonom tagit fram en internbudget för 2015 som innebär en ökning med 1,3 mkr vilket är en anpassning till den ram som vuxenutbildningen hade i Lysekil. Den ökade ramen är också hänförlig till minskade statsbidrag samt ökade kostnader för uppsökande verksamhet avseende elever som inte går på gymnasiet. För gymnasieverksamheten beräknas ett överskott för gymnasieverksamheten trots minskad ram med 1,3 mkr. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att förstärka vuxenutbildningens ram med 1,3 mkr. Finansieringen sker genom att gymnasieverksamhetens ram minskar med motsvarande belopp. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(28)

138 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(1) Fördelning av ramar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen Bakgrund Enligt beslut i kommunfullmäktige , 8, överfördes den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieverksamheten till Sotenäs kommuns ansvar från och med Beskrivning av ärendet Sotenäs kommuns fördelning av ramar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen har inte stämt överens med Lysekils fördelning av ramar mellan verksamheterna. I bokslutet för 2014 har Sotenäs för andra halvåret utgått från den budgetram som gällde när övergången av vuxenutbildningen skedde till Lysekil Därefter har det skett en framräkning av pris och löneökningar. För andra halvåret 2014 innebär det en budgetram på 2 728,1 tkr för den kommunala vuxenutbildningen och 5 520,1 tkr för helåret Gymnasiechefen har tillsammans med ekonom tagit fram en internbudget för 2015 som innebär en ökning med 1,3 mkr vilket är en anpassning till den ram som vuxenutbildningen hade i Lysekil. Den ökade ramen är också hänförlig till minskade statsbidrag samt ökade kostnader för uppsökande verksamhet avseende elever som inte går på gymnasiet. För gymnasieverksamheten beräknas ett överskott för gymnasieverksamheten trots minskad ram med 1,3 mkr. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att: Förstärka vuxenutbildningens ram med 1,3 mkr. Finansieringen sker genom att gymnasieverksamhetens ram minskar med motsvarande belopp. Skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

139

140 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 17 KA 2009/290 Godkännande av granskningsutlåtande & godkännande av antagandehandling FÖP Åbyfjorden En fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden med dess omgivande landområden upprättas gemensamt av Lysekils och Sotenäs kommuner. Under processen har ett program och senare ett formellt planförslag arbetats fram och varit ute på samråd och granskning för att ge allmänheten, intressenter och myndigheter möjlighet att påverka förslaget genom diskussion och synpunkter. De synpunkter som inkom under den period då handlingen var utställd för granskning ( ) har sammanställts och kommenterats i ett granskningsutlåtande som nu finns framme för godkännande. Med utgångspunkt i de inkomna synpunkterna har planförslaget justerats och kompletterats till en slutgiltig handling, som är färdig för antagande. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2014 att återremittera ärendet för översyn av gränserna för Mindre bebyggelsegrupper. Beslutsunderlag Landskapsarkitektens tjänsteutlåtande Granskningsutlåtande, Antagandehandlingar - FÖP Åbyfjorden, Bilagor till granskningshandlingen: - Bebyggelseinventering - Hamninventering - Riktlinjer för planutredning på landsbygd Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Yrkande Roland Mattsson (M), Britt Wall (S) och Mikael Sternemar (FP) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner granskningsutlåtandet daterat Kommunstyrelsen godkänner antagandehandlingar daterade justerade och skickar dem till Kommunfullmäktige för antagande. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(28)

141

142

143

144 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 48 KA 2013/138 Införande av digitala handlingar Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har i en försöksverksamhet använt läsplattor för att hantera digitala handlingar sedan Ett uppdrag gavs att fortsätta utreda konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Det pågående systembytet med ny IT-plattform har bromsat upp processen. Då den nya plattformen nu tagits i bruk och ny mandatperiod precis påbörjats redovisas en utredning av konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har använt läsplattor för att läsa handlingar både kallelser och protokoll digitalt sedan En utvärdering presenterades för arbetsutskottet. Utvärderingen visade att en del tyckte att läsplattan förenklat arbetet, medan några svarat att det mer försvårat. De flesta ansåg att det är lätt att läsa handlingar på läsplattan. Kansliavdelningen genomförde 2012 en kartläggning som visade att pappersutskicken i form av kallelser och protokoll väger drygt 500 kilo per år för arbetsutskottet, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Tidsåtgång för att kopiera samtliga utskick uppgår till minst 16 arbetsdagar per år. Papperskostnad och portokostnad per år uppgick då till cirka kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott har uttryckt att man är positiv till fortsatt införande av läsplattor och gav ett uppdrag att fortsätta utreda konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Därefter gav IT signaler att ett systembyte skulle ske och därför bromsades processen temporärt upp. Då den nya plattformen nu tagits i bruk och ny mandatperiod precis påbörjats med nya politiker finns anledning att aktualisera frågan. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(39)

145 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 48 Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Det finns 75 förtroendevalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, utskotten och nämnderna i Sotenäs kommun, exklusive politiker valda i de gemensamma nämnderna. Ca 12 tjänstemän bör också ha en ipad. Totalt ca 90 personer. (Har en förtroendevald, på grund av t.ex. ett funktionshinder, svårt att tillgodogöra sig handlingarna på annat sätt i pappersform ska detta givetvis tillgodoses) Beräknad besparing pga minskad pappersanvändning och porto ca 100 tkr. Finansieringen av inköp av läsplattor sker genom att medel avsätts ur ofördelade investeringsanslag. Avskrivningstiden beräknas till 4 år. Finansieringen av driftkostnaden sker genom att medel avsätts ur KS ofördelade medel. Bedömningen är att totalkostnaden kommer att uppgå till 200 tkr/år. Yrkande Mikael Sternemar (FP) och Britt Wall (S) föreslår bifall till en övergång till digitala handlingar för politiska möten. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemar (FP) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att införa digitala handlingar i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, omsorgsnämnden exklusive arbetsutskottet, byggnadsnämnden och Miljönämnden i mellersta Bohuslän, samt dess utskott, - enligt förslag, och avsätta medel för digitala handlingar i budgeten. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att verkställa inköp av utrustning av ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare. En förtroendevald erhåller endast 1 st ipad i de fall den förtroendevalde har flera uppdrag, inom SMLkommunerna. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att överlämna begagnade läsplattor (efter 4 år) till Utbildningsförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutar att införa digitala handlingar enligt förslaget. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(39)

146 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 48 Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som inte också har förtroenderoll i styrelse eller nämnd. Samtliga användare kommer att erbjudas utbildning i användandet av läsplattan. Driftbudgetens nettokostnad 200 tkr finansieras genom ks ofördelade medel år Finansieringen för inköp av läsplattor 432 tkr sker genom att medel avsätts ur ofördelade investeringsanslag Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(39)

147 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen KA 2013/138 Sida 1(4) Införande av digitala handlingar Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har i en försöksverksamhet använt läsplattor för att hantera digitala handlingar sedan Ett uppdrag gavs att fortsätta utreda konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Det pågående systembytet med ny IT-plattform har bromsat upp processen. Då den nya plattformen nu tagits i bruk och ny mandatperiod precis påbörjats redovisas en utredning av konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har använt läsplattor för att läsa handlingar både kallelser och protokoll digitalt sedan En utvärdering presenterades för arbetsutskottet. Utvärderingen visade att en del tyckte att läsplattan förenklat arbetet, medan några svarat att det mer försvårat. De flesta ansåg att det är lätt att läsa handlingar på läsplattan. Kansliavdelningen genomförde 2012 en kartläggning som visade att pappersutskicken i form av kallelser och protokoll väger drygt 500 kilo per år för arbetsutskottet, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Tidsåtgång för att kopiera samtliga utskick uppgår till minst 16 arbetsdagar per år. Papperskostnad och portokostnad per år uppgår till cirka kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott har uttryckt att man är positiv till fortsatt införande av läsplattor och gav ett uppdrag att fortsätta utreda konsekvenser för ett införande av läsplattor i alla kommunens nämnder och utskott. Därefter gav IT signaler att ett systembyte skulle ske och därför bromsades processen temporärt upp. Då den nya plattformen nu tagits i bruk och ny mandatperiod precis påbörjats med nya politiker finns anledning att aktualisera frågan. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

148 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen KA 2013/138 Sida 2(4) Andra organisationers användande av läsplatta Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen införde läsplattor i juni 2011 och har därefter utvärderat verksamheten. Av en rapport framgår att tillgången på uppdaterade handlingar anses ha blivit bättre och att de flesta är nöjda är införandet av läsplattor. Regionstyrelsen beslutade att permanenta försöket med elektroniska handlingar och fortsätta använda nuvarande läsplattor hela deras livslängd, vilken uppskattas till september Inom regionen har politikerna haft läsplatta i Regionutvecklingsnämnden och Regionstyrelsen. De som tilldelats plattorna var dessutom politiska sekreterare, nämndsekreterare, föredragande samt administrativ personal. Samtliga fick erbjudande av en halvdags föredragning hur aktivera SIM-kort och hjälp till att synka e-postadresserna, inställning av program och information om dokumenthanteringsprogram. Dessutom gavs möjlighet till ytterligare träff för erfarenhetsutbyte och information i tillämpning av bokmärke. En manual har givits ut för att underlätta användandet. Samtliga fick ett SIM-kort för att kunna surfa på plattan. Samtliga användare hämtar dokumenten från en särskild Websida t.ex Inga papper skickas ut över huvud taget utan allt ska hämtas från Websidan. Munkedals kommun Munkedals kommun har nyligen beslutat att inför digitala handlingar och har delat ut ipads till de förtroendevalda. Läsplattorna beräknas hålla i 4 år och sedan återlämnas till kommunens verksamheter för återbruk hos tex sektor barn- och utbildning. För dokumenthantering används gratisprogrammet Adobe Reader. Munkedal har även tilldelat de Sotenäspolitiker som är med i Lönenämnden ipad. Införande av digitala handlingar i Sotenäs kommun Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi En övergång till digitala handlingar kräver ett tydligt politiskt ställningstagande. Detta innebär att har man beslutat om införande så måste detta gälla för en längre tid, med tanke på inköp av utrustning och avtal med leverantörer. Att hantera handlingar både digitalt och i pappersform innebär ett dåligt resursutnyttjande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

149 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen KA 2013/138 Sida 3(4) Det finns 75 förtroendevalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, utskotten och nämnderna i Sotenäs kommun, exklusive politiker valda i de gemensamma nämnderna. Ca 12 tjänstemän bör också ha en ipad. Totalt ca 90 personer. (Har en förtroendevald, på grund av t.ex. ett funktionshinder, svårt att tillgodogöra sig handlingarna på annat sätt i pappersform ska detta givetvis tillgodoses) Beräknad besparing pga minskad pappersanvändning och porto ca 100 tkr. Finansieringen av inköp av läsplattor sker genom att medel avsätts ur ofördelade investeringsanslag. Avskrivningstiden beräknas till 4 år. Finansieringen av driftkostnaden sker genom att medel avsätts ur KS ofördelade medel. Totalkostnaden kommer att uppgå till 200 tkr/år. Förslag Kostnad för läsplatta 4800 kr x 90 personer = kronor. Beräknad hållbarhet är mandatperioden 4 år. ( /4= per år) Årlig servicekostnad 1500 kr/st x 90 st = kr Abonnemang Årlig kostnad ( tkr) 200 tkr Miljö En kraftigt minskad pappersanvändning och minskade transporter. Den elektroniska utrustningens miljöpåverkan är ej studerad i detta underlag. Utbildning Flera utbildningstillfällen kommer att anordnas för utbildning i hantering av digitala handlingar med ipad med tillhörande dokumenthanteringsprogram. Koppling till vision, programförklaring och mål Införandet av digitala handlingar är ett steg i riktningen mot införandet e-förvaltning och 24-timmarsmyndigheten. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

150 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen KA 2013/138 Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att övergå till digitala handlingar i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, omsorgsnämnden exklusive arbetsutskottet, byggnadsnämnden och Miljönämnden i mellersta Bohuslän, samt dess utskott, - enligt förslag, och avsätta 200 tkr för digitala handlingar årligen i budgeten. (2015 års prisnivå), och endast tillhandahålla papperskopior i undantagsfall. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare. En förtroendevald kan endast erhålla 1 st ipad för uppdragen. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att återbruka begagnade läsplattor (efter 4 år). Kommunfullmäktige beslutar att införa digitala handlingar enligt förslaget. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som inte också har förtroenderoll i nämnd. Samtliga användare kommer att erbjudas utbildning i användandet av läsplattan. Driftbudgetens nettokostnad finansieras genom ks ofördelade medel år (200 tkr) Finansieringen för inköp av läsplattor sker genom att medel avsätts ur ofördelade investeringsanslag (432 tkr). Anna-Lena Höglund Administrativ chef Mats Ove Svensson Kommunchef Skickas till Nämnder Förvaltningar Kansliavdelningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

151

152 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 51 KA 2015/180 Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag våren 2015 Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 17 motioner och 17 medborgarförslag. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag våren Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(39)

153 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2015/180 Sida 1(1) Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag våren 2015 Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 17 motioner och 17 medborgarförslag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag våren Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

154 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 1(3 Redovisning av pågående medborgarförslag våren 2015 Dnr Medborgarförslag Förslagsställare Beredning Förslag 2013/167 Medborgarförslag om utställningslokal för konsthantverk 2013/398 Medborgarförslag - Spång till Tryggö 2013/646 Medborgarförslag om färdtjänst 2013/714 Medborgarförslag Skapa badsäkerhet vid St. Görans Ö, Hunnebostrand 2013/733 Medborgarförslag Återställande av sjöbod till Hunnebostrands hamn 2014/46 Medborgarförslag, Kallbadhus i Hunnebostrand Birgitta Strandell och Annkarin Sundqvist KF Till Staffan Karlander för handläggning handläggning. Till UNAU Kjell Andersson KF Utgick UN Kommer upp på UN Ann Simson KF Till Nina Roos för handläggning Carl-Johan Starck KF Till Björn Martinsson för handläggning Carl-Johan Starck KF Till Janette Beck för handläggning Carl-Johan Starck KF KSAU KSAU Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget och besvarar förslaget att det i anslutning till Hästedalens badplats byggs ett kallbadhus, med att detta kan ingå som en del i arbetet med Uddens Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

155 2014/106 Medborgarförslag gällande Köpmansgatan i Hunnebostrand 2014/180 Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd 2014/206 Medborgarförslag angående Villa Framtiden och gamla folkskolan i Hunnebostrand 2014/505 Medborgarförslag till fullmäktige om konstfrusen isbana i kommunen 2014/528 Medborgarförslag att färdtjänstpriset sänks 2014/553 Medborgarförslag om badtrappa i Grosshamn Ulf Walentinsson KF Till Björn Martinsson för handläggning Utgick KSAU till trafikingenjören för yttrande Britt Lindgren Tossene byalag Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 2(3 KF , KF 59 Till Stefan Mellgren för handläggning Kerstin Starck KF KF 59 Till Bo Hallgren för handläggning Sven-Olof Oresten KF Till Lars Bennersten för handläggning. Till UNAU Ann Simson KF Till Marianne Lundin för handläggning Ulla Bohwalli m.fl. KF Till Björn Martinsson för handläggning framtid genom att tillämpa en arbetsmetodiken Cultural Planning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

156 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 3(3 2014/609 Medborgarförslag - uppsättning av tydliga skyltar ang campingförbud 2014/717 Medborgarförslag om klätterleder 2014/733 Medborgarförslag från föräldragruppen Kungshamn/Väjern: Bort med lättprodukter från skolmaten 2014/837 Medborgarförslag Trafikförändring Hamngatan, Kungshamn 2014/973 Medborgarförslag till kommunfullmäktige om fler året runt-boende till Sotenäs kommun Stig Olsson KF Till Björn Martinsson för handläggning Carl-Johan Starck KF Till Lars Bennersten för handläggning. Till UNAU Maria Henriksson m flera KF Till Mary-Ann Grahn för handläggning. KSAU Gerry Ekgrund KF Till Annmarie Erlandsson för handläggning KSAU Patrik Lans KF Till Bo Hallgren för handläggning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att återremittera ärendet för att arbeta in förslag i enlighet med förslagsställarens önskemål, till kc. Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget men beslutar att avslå detta på grund av att tillgängligheten försämras. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

157 Redovisning av pågående motioner våren 2015 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 1(4 Dnr Motion Motionär Beredning Förslag 2013/133 Motion om Udden som naturområden 2013/543 Motion Sotenäs behöver en klimatanpassningsplan 2014/687 Motion om att fånga/skjuta vilda minkar i vår kommun 2014/92 Motion angående krav på praktikplatser vid upphandling av entreprenörer inom olika branscher Lena Linke (MP) KF KS KSAU Britt Wall (S) KF Till säkerhetssamordnaren för handläggning Till KSAU Olof Börjesson (C) m.fl. KF KS Till KSAU Britt Wall (S) KF Till ekonomiavdelningen för handläggning Till KSAU Kommunfullmäktige besvarar motionen från Lena Linke (MP) med förslag att Udden utses till naturområde i översiktsplanen, att arbetet ska påbörjas med Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodiken Cultural Planning. Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet och uppdrar åt kommunchefen att kontakta jaktvårdkretsen för att höra om de kan utföra uppdraget samt kontakta Länsstyrelsen för att utreda om det föreligger något hinder för minkjakt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

158 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 2(4 2014/185 Motion till Sotenäs Kommunfullmäktige Matlagning tillsammans med brukaren 2014/187 Motion Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser 2014/355 Motion - Arbetsmarknadspolitisk plan för Sotenäs kommun 2014/403 Motion om bostadslägenheter 2014/404 Motion om tomter för egna hem 2014/465 Motion om utredning av möjligheter att skapa ett fiskemuseum och göra en dokumentation av fiske Birgitta Albertsson (S) och Hilbert Eliasson (S) Britt Wall (S) med flera KF Till Nina Roos för handläggning KF KS KSAU Britt Wall (S) KF Till Mats Ove Svensson för handläggning Hilbert Eliasson (S) KF Till Bo Hallgren för handläggning Hilbert Eliasson (S) KF Till Bo Hallgren för handläggning Ulla Christensson- Ljunglide (M) och Mats Abrahamsson (M) KF Till Staffan Karlander för handläggning Kommunfullmäktige besvarar motionen från Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S) och Vivianne Gustafsson (S) som föreslår att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling ska starta under kommande mandatperiod, med att arbetet ska påbörjas med Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

159 och fiskberedning till grund för muséets verksamhet 2014/466 Motion om att utreda på vilket sätt kommunen kan presentera hällristningar 2014/549 Motion om Regler och riktlinjer för uppförande av staket, plank samt däck 2014/555 Motion om att samtliga avgångsklasser i grundskolan anordnar en obligatorisk studieresa till Auschwitz för kunskapsinhämtande och att fullmäktige ställer ekonomiska medel till Utbildningsnämndens förfogande 2014/786 Motion till Kommunfullmäktige i Sotenäs angående vårt kulturarv 2014/791 Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om en ny energi och Mats Abrahamsson (M) och Jeanette Loy (M) Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 3(4 KF Till Staffan Karlander för handläggning handläggning. Till UNAU Britt Wall (S) KF Till Bo Hallgren för handläggning Elving Claesson (S) KF Till Lars Bennersten för handläggning Mikael Sternemar (FP) KF Till Staffan Karlander för handläggning Till Bohusläns museum för yttrande Tina Ehn (MP) KF Till Bo Hallgren för handläggning Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

160 klimatplan 2014/792 Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om arbete mot rasism och främlingsfientlighet 2014/959 Motion om cykelvägar Kenny Thärnström (FP) Tina Ehn (MP) KF Till Lars Bennersten för handläggning Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Sida 4(4 KF Till Björn Martinsson för handläggning Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

161

162

163 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 22 Medborgarkonsultation om Uddens framtid - KA 2013/133 Medborgarförslag kallbadhus i Hunnebostrand - KA 2014/46 Motion Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser - KA 2014/187 Sammanfattning Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S) och Vivianne Gustafsson (S) har lämnat en motion med förslag att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod. Lena Linke (MP) har lämnat en motion med förslag att Udden utses till naturområde i översiktsplanen. Carl-Johan Starck har lämnat ett medborgarförslag att det i anslutning till Hästedalens badplats byggs ett kallbadhus och att de för den fortsatta planeringen av ett kallbadhus behöver ett samtycke och anvisning av lämplig plats. I den gällande översiktsplanen ÖP2010, redovisas Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen ger därmed utrymme för en förändring av markanvändningen såväl från dagens användning som rekreationsområde som från boende/kontor mm vilket medges i gällande detaljplan. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. En förändring av översiktsplanens förslag till markanvändning kräver beslut i Kommunfullmäktige. En ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Demokratiberedningen i Sotenäs kommun överlämnade ett förslag till uppdrag från fullmäktige till kommunledningen att undersöka möjligheten och konsekvenser av en medborgarkonsultation avseende Uddens framtid. Kommunstyrelsen beslutar , att återremittera ärendet och ge kommunchefen i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang Uddens framtid, samt att demokratiförberedningens förslag ska beaktas. Förslag till beslut blir att påbörja arbete kring Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Denna metod för in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen för att fånga "platsens själ". Den har en nedifrån- och upp perspektiv och är en demokratisk arbetsmodell då den bygger på medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Genom intervjuer (djupintervjuer med intressenter, föreningar, medborgare), enkäter (webbbaserade enkäter) och möten (vision- och strategimöten, workshops) sammanställs material som analyseras och utgör en grund för en kommande handlingsplan. Denna handlingsplan utgör sedan Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(28)

164 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 22 underlag till kommande detaljplan, till konkreta åtgärder som kan genomföras steg för steg, med stark förankring på orten. Miljö- och byggförvaltningen får i uppdrag att göra en projektbeskrivning där arbetets organisation, huvudansvar, aktörer och budget redovisas för kommunstyrelsen. Indirekt besvarar detta yttrande även Medborgarförslag om kallbadhus i Hunnebostrand, KA 2014/46, då detta ingår i en helhetsbedömning för Udden. Beslutsunderlag Kommunarkitektens tjänsteutlåtande Yrkande Mikael Sternemar (FP) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition Mikael Sternemars (FP) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige besvarar motionen från Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S) och Vivianne Gustafsson (S) som föreslår att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling ska starta under kommande mandatperiod, med att arbetet ska påbörjas med Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Kommunfullmäktige besvarar motionen från Lena Linke (MP) med förslag att Udden utses till naturområde i översiktsplanen, att arbetet ska påbörjas med Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodiken Cultural Planning. Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget och besvarar förslaget att det i anslutning till Hästedalens badplats byggs ett kallbadhus, med att detta kan ingå som en del i arbetet med Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodiken Cultural Planning. Kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt kommunchefen att göra en projektbeskrivning för Cultural Planning där arbetets organisation, huvudansvar, aktörer och budget redovisas för kommunstyrelsen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(28)

165 Miljö- & byggförvaltningen Kommunarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/133 Sida 1(4) Medborgarkonsultation om Uddens framtid - KA 2013/133 Medborgarförslag kallbadhus i Hunnebostrand - KA 2014/46 Motion Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser - KA 2014/187 Sammanfattning Demokratiberedningen i Sotenäs kommun överlämnar ett förslag till uppdrag från KF till kommunledningen att undersöka möjligheten och konsekvenser av en medborgarkonsultation avseende Uddens framtid. Miljöpartiet de Gröna yrkar i tidigare motion att Udden ska utses till naturområde i Sotenäs. I den gällande översiktsplanen ÖP2010, redovisas Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen ger därmed utrymme för en förändring av markanvändningen såväl från dagens användning som rekreationsområde som från boende/kontor mm vilket medges i gällande detaljplan. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. En förändring av översiktsplanens förslag till markanvändning kräver beslut i Kommunfullmäktige. En ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar , att återremittera ärendet och ge kommunchefen i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang Uddens framtid, samt att demokratiförberedningens förslag ska beaktas. Förslag till beslut blir att påbörja arbete kring Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Denna metod för in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen för att fånga "platsens själ". Den har en nedifrån- och upp perspektiv och är en demokratisk arbetsmodell då den bygger på medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Genom intervjuer (djupintervjuer med intressenter, föreningar, medborgare), enkäter (webb-baserade enkäter) och möten (vision- och strategimöten, workshops) sammanställs material som analyseras och utgör en grund för en kommande handlingsplan. Denna handlingsplan utgör sedan underlag till kommande detaljplan, till konkreta åtgärder som kan genomföras steg för steg, med stark förankring på orten. Miljö- och byggförvaltningen får i uppdrag att göra en projektbeskrivning där arbetets organisation, huvudansvar, aktörer och budget redovisas för kommunstyrelsen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

166 Miljö- & byggförvaltningen Kommunarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/133 Sida 2(4) Indirekt besvarar detta yttrande även Medborgarförslag om kallbadhus i Hunnebostrand, KA 2014/46, då detta ingår i en helhetsbedömning för Udden. Beskrivning av ärendet För Udden i Hunnebostrand finns dels Miljöpartiet de Grönas motion om Udden som naturområde samt även demokratiberedningens förslag till kommunledningen att undersöka möjligheten och konsekvenser av en medborgarkonsultation avseende Uddens framtid, som ska beaktas. Demokratiberedningens förslag består konkreta förslag där man beskriver fyra olika alternativ som bör ställas emot varandra och bli föremål för en medborgarkonsultation innan arbete påbörjas med en ny detaljplan för området. Det finns även ett separat medborgarförslag om kallbadhus i Hunnebostrand, KA 2014/46. Byggnadsnämnden och tekniska avdelningen arbetar med ett uppdrag från kommunstyrelsen att anvisa en lämplig plats i anslutning till Hästedalens badplats. Man arbetar med en placering i nära anslutning till "Kärringdoppet" och hopptornet. Denna del ingår i sin helhet inom Uddens framtida planering, inom samma rekreationsområde. Framtida kallbadhus inom Uddenområdet måste även betraktas utifrån dess sociala och praktiska konsekvenser för det badhus vid Södra Kajen, där tvättinrättningar, duschar och bastu finns inrättade i de lokaler som även servar turistinformationen och gästhamnen. Där finns idag en etablerad bastukultur. Dessa strukturer bör också lyftas in tankarna kring analys av Uddenområdet. Det har tidigare funnits önskemål kring bastu vid Ulebergshamn. Uddenområdet och Amunddalens/Hästedalens badplats har en strategisk placering som berör både Hunnebostrand och Ulebergshamn. Gällande planer Översiktsplan, ÖP2010 I Sotenäs kommuns översiktsplan, ÖP2010, som antogs av Kommunfullmäktige i december 2010, beskrivs Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen beskriver alltså inte specifikt lämpligheten för bostäder inom området. Gällande detaljplan En detaljplan reglerar juridiskt hur ett avgränsat markområde får användas. För Uddenområdet finns en gällande detaljplan från 1996 som reglerar vattenområdet som småbåtshamn och friluftsbad, den västra delen av markområdet för bostäder, hotell, Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

167 Miljö- & byggförvaltningen Kommunarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/133 Sida 3(4) restaurang, kontor, handel, konsthantverk samt den östra delen av markområdet (berget) som naturmark. Detaljplanen gäller oavsett vilka riktlinjer som översiktsplanen ger. Det innebär t ex att bostäder FÅR uppföras i enlighet med gällande detaljplan. För detta krävs endast bygglovsprövning och beslut om bygglov. Om möjligheten att bygga bostäder inom Uddenområdet ska begränsas/tas bort måste en ny detaljplan upprättas. Alternativt kan den gällande detaljplanen upphävas. För Uddenområdet fanns dock en tidigare detaljplan som reglerar markanvändningen för att tillåta stenbrytning. Om båda dessa detaljplaner upphävs försvinner den juridiska rättigheten att bygga bostäder i området. Att bygga ut området enligt gällande detaljplan är en rättighet, men ingen skyldighet. Det är markägaren, i det här fallet Sotenäs kommun, som bestämmer om området ska byggas ut enligt gällande detaljplan eller om marken ska användas som idag. Om den politiska viljan är att juridiskt fastställa markanvändningen till naturmark måste en ny detaljplan tas fram. Slutsats I kommunens översiktsplan, ÖP2013 ges utrymme för ett politiskt ställningstagande kring hur Uddenområdet ska användas i framtiden. Ett sådant politiskt ställningstagande krävs för att kunna initiera eventuella förändringar av områdets markanvändning. Om man önskar att juridiskt fastställa en annan markanvändning än den som möjliggörs i gällande detaljplan krävs att en ny detaljplan upprättas för området. Då kommunen är markägare är det Kommunstyrelsen som kan initiera en sådan process. Inför en kommande detaljplan för Udden krävs först ett bra underlag och analys som är tydligt förankrat kring medborgarnas tankar och idéer för områdets framtid. Förslag till beslut blir att påbörja arbete kring Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Denna metod för in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen för att fånga "platsens själ". Den har en nedifrån- och upp perspektiv och är en demokratisk arbetsmodell då den bygger på medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Genom intervjuer (djupintervjuer med intressenter, föreningar, medborgare), enkäter (webb-baserade enkäter) och möten (vision- och strategimöten, workshops) sammanställs material som analyseras och utgör en grund för en kommande handlingsplan. Denna handlingsplan utgör sedan underlag till kommande detaljplan, till konkreta åtgärder som kan genomföras steg för steg, med stark förankring på orten. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

168 Miljö- & byggförvaltningen Kommunarkitekt Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/133 Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt Miljö- och byggförvaltningen att påbörja arbete kring Uddens framtid genom att tillämpa en arbetsmetodik benämnd Cultural Planning. Miljö- och byggförvaltningen får i uppdrag att göra en projektbeskrivning där arbetets organisation, huvudansvar, aktörer och budget redovisas för kommunstyrelsen. Indirekt besvarar detta yttrande även Medborgarförslag om kallbadhus i Hunnebostrand, KA 2014/46, då detta ingår i en helhetsbedömning för Udden. Skickas till Motionären KA 2013/133 Motionären KA 2014/46 Motionären KA 2014/187 Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- & byggförvaltningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bo Hallgren chef Miljö- & byggförvaltningen Unni Liljegren kommunarkitekt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

169

170

171 Motion till kommunfullmäktige i Sotenäs Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser Udden i Hunnebostrand har under decennier utvecklats till en mycket attraktiv mötesplats för natur- och kulturupplevelser. Från att ha varit ett industriområde för bla stenbrytning ändrades planen 1996 till att bli ett område för bostäder, hotell mm. Planerna för byggnation var långt framskridna då det började höras kraftiga protester från många boende i Hunnebostrand med omnejd. Alltför omfattande exploatering och begränsad tillgänglighet för allmänheten var bla synpunkter som fördes fram. Många befarade att byggnationen skulle bli lyx-bostäder för sommargäster. Politiken i Sotenäs valde att stoppa byggnationen på Udden inför valet Därefter har flera uppskattade kulturevenemang av hög kvalitet såsom tex Stenskulpturutställning befäst platsen till en uppskattad mötesplats för kultur- och naturupplevelser. Under flera år har Hunnebostrandsborna och andra deltagit i olika arbetsgrupper som har lämnat ifrån sig många konstruktiva förslag om önskad utveckling på Udden. Socialdemokraterna i Sotenäs anser att tiden är mogen för att ta fram en ny detaljplan för Udden, en plan som förstärker de uppskattade natur- och kulturvärden som platsen erbjuder och som tar tillvara allt engagemang som finns idag samt det arbete som finns dokumenterat sedan flera tidigare projekt. Socialdemokraterna i Sotenäs föreslår att En ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S), Vivianne Gustafsson (S) Socialdemokraterna

172

173 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 59 KA 2014/106 Medborgarförslag gällande Köpmansgatan i Hunnebostrand Sammanfattning Förslagsställaren har inkommit med en skrivelse som i huvudsak berör Köpmansgatan mellan Bella Gästis och Dinglevägen. Förslagsställarens förslag är att trottoaren skall tas bort och gångytan skall förläggas i samma nivå som gatan, samt markeras med vit linjefärg. Beskrivning av ärendet Tekniska avdelningen har undersökt förslagets innebörd och det har då under arbetet konstaterats att under trottoarens yta ligger delvis mycket grunt förlagd kanalisation för el och tele på grund av underliggande berg. I det fall trottoaren yta skall sänkas till gatans nivå kommer det att krävas omfattande schaktnings- och sprängningsarbeten på delar av sträckningen för att förslaget skall kunna genomföras. Miljö- och byggförvaltningen föreslår att frågan hänskjuts till pågående detaljplanearbete för gamla Hunnebostrand där Köpmansgatan ingår i planområdet. I detaljplanearbetet utreds frågor såsom trafikflöde, trafiksäkerhet och utformning av gaturum i och i anslutning till planområdet. Därmed kan medborgarförslaget vara ett önskemål som finns med som underlag i detaljplanearbetet. Beslutsunderlag Trafikingenjörens och arkitektens tjänsteutlåtande Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktigen tackar förslagsställaren för förslaget och föreslår att frågan hänskjuts till pågående detaljplanearbete för gamla Hunnebostrand där Köpmansgatan ingår i planområdet. I detaljplanearbetet utreds frågor såsom trafikflöde, trafiksäkerhet och utformning av gaturum i och i anslutning till planområdet. Därmed kan medborgarförslaget vara ett önskemål som finns med som underlag i detaljplanearbetet. Därmed är medborgarförslaget besvarat. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 37(39)

174

175 Kommunstyrelsens förvaltning Teknisk chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr KA 2014/106 Sida 1(1) Medborgarförslag gällande Köpmansgatan i Hunnebostrand, KA 2014/106 Sammanfattning Förslagsställaren har inkommit med en skrivelse som i huvudsak berör Köpmansgatan mellan Bella Gästis och Dinglevägen. Förslagsställarens förslag är att trottoaren skall tas bort och gångytan skall förläggas i samma nivå som gatan, samt markeras med vit linjefärg. Beskrivning av ärendet Tekniska avdelningen har undersökt förslagets innebörd och det har då under arbetet konstaterats att under trottoarens yta ligger delvis mycket grunt förlagd kanalisation för el och tele på grund av underliggande berg. I det fall trottoaren yta skall sänkas till gatans nivå kommer det att krävas omfattande schaktnings- och sprängningsarbeten på delar av sträckningen för att förslaget skall kunna genomföras. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Projektering och kalkylering är ej genomförd. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen tackar förslagsställaren för det inkomna förslaget och ger kommunchefen i uppdrag att se över möjligheten att inarbeta kostnaden för förslaget i 2016 års investeringsbudget. Skickas till Förslagsställaren Tekniska avdelningen Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

176 1 Medborgarförslag gällande Köpmansgatan i Hunnebostrand Jag är mycket ute och promenerar och vill komma med några förslag som skulle göra det mycket bättre för alla åretruntboende samt gästande i Hunnebostrand. På Köpmansgatan i Hunnebostrand som går från Bella Gästis och slutar vid Dinglevägen finns en trottoar utmed hela gatan som måste åtgärdas. Trottoaren från Köpmansgatan 1 och uppåt har satt sig och är demolerad samt endast cm på sina ställen och häckar tar en stor del av trottoaren. Fallrisken är mycket stor. På den enkelriktade delen av Köpmansgatan från Stationsgatan till Dinglevägen, växer häckar ut på trottoaren och den är extremt smal. Vintertid, plogas snön upp på den smala trottoaren, och den går inte att hålla ren med maskiner. I dag måste alla gående såväl de med rullatorer, rullstolar eller barnvagnar ta sig fram mitt i gatan. Förslag: Ta bort trottoaren på hela Köpmansgatan ned till samma nivå som gatan, märk upp en gångbana på gatan. Det skulle då vara vänligare att gå, köra barnvagnar och rullatorer samt att det blir mer lättskött för kommunen. Det blir mycket lättare för snöplogen att ploga hela gatan utan hinder. Om trottoaren på den enkelriktade delen av Köpmansgatan från Stationsgatan till Dinglevägen tas bort, kan en gång och cykelbana märkas i gatan. Denna del av Köpmansgatan har ju tidigare varit dubbelriktad. Då måste väl en gång- och cykelbana få plats. Märk ut en gångbana med tjock vit plastfärg, vilket är brukligt vid märkning av gång och cykelbanor där vägbredden inte tillåter en mycket dyr gångoch cykelbana avgränsat med kantsten. Om dessa åtgärdas vidtas kan den gamla kantstenen användas vid andra arbeten inom kommunen och totala kostnaden skulle minska. Detta är ett förslag som kan förhindra att olyckor inträffar och där kommunen kan bli skadeståndsskyldig på grund av undermålig skötsel Ulf.Walentinsson

177 2 För att ytterligare förstärka mina synpunkter har jag nu gått hela Köpmansgatan den 28 juni 2013 och har kompletterat mina argument med foton för att ni skall få bra underlag för beslut i denna fråga. Jag bifogar 14 st. foton som är märkta med resp. gatunummer. Gatunr. Brist Trottoarbredd Fjällbovägen 7-1 Häck går 130 cm. ut i parkeringsfickan Fjällbovägen 7-2 Häck går 160 cm. ut i parkeringsfickan Köpmansgatan 2 Häck 40 cm Köpmansgatan 4 Häck 30 cm Köpmansgatan 6-8 Hål Köpmansgatan 8-1 Staket 60 cm Köpmansgatan 8-2 Hål Köpmansgatan 8-10 Brott 5 cm Köpmansgatan 12 Staket 60 cm Köpmansgatan 14 Elskåp 35 cm Köpmansgatan 34 Bilparkering Köpmansgatan 36 Enkelriktad väg ingen trottoar Köpmansgatan 40 Häck 20 cm Köpmansgatan cm Köpmansgatan 46 Häck 30 cm Köpmansgatan 48 Häck 45 cm OBS! Se ovanstående bifogade bilder. Jag har försökt att vara så konkret som möjligt med ett åtgärdsprogram samt bilder som belyser problemet. Då jag har arbetat serieöst med detta så förväntar jag mig ett seriöst svar. Jag vill gärna ha löpande kontakt i denna fråga för att följa processen. Jag föreslår att någon representant från kommunen följer med mig och Hunnebostrands samhällsförenings ordförande Kjell Andersson på en vandring för att kunna förstärka mina argument. Hör av er om tid och plats. Hunnebostrand onsdag den 28 januari Ulf Walentinsson Fjällbovägen Hunnebostrand. Tel , Ulf.Walentinsson

178

179 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 25 KA 2014/837 Medborgarförslag Trafikförändring Hamngatan i Kungshamn Sammanfattning Gerry Ekgrund inkom med ett medborgarförslag till trafikförändring på Hamngatan i Kungshamn. Gerry föreslår en ombyggnation av vägområdet på västra sidan Hamngatan från Bäckevikstorget t.o.m parkeringen mitt emot hamnkontoret, detta p.g.a. att det under dagtid på sommaren är brist på parkeringsplatser i centrum. Tekniska avdelningen har tillsammans med trafikingenjören undersökt möjligheterna att utföra denna ombyggnad och konstaterar att det finns flera aspekter, både ekonomiska och tekniska som gör att förslaget inte kan genomföras. Beslutsunderlag VA- och anläggningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget men beslutar att avslå detta på grund av att tillgängligheten försämras. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(28)

180 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/837 Sida 1(3) Medborgarförslag Trafikförändring Hamngatan i Kungshamn Dnr KA 2014/83 Sammanfattning Gerry Ekgrund inkom med ett medborgarförslag till trafikförändring på Hamngatan i Kungshamn. Gerry föreslår en ombyggnation av vägområdet på västra sidan Hamngatan från Bäckevikstorget t.o.m parkeringen mitt emot hamnkontoret, detta p.g.a. att det under dagtid på sommaren är brist på parkeringsplatser i centrum. Tekniska avdelningen har tillsammans med trafikingenjören undersökt möjligheterna att utföra denna ombyggnad och konstaterar att det finns flera aspekter, både ekonomiska och tekniska som gör att förslaget inte kan genomföras. Beskrivning av ärendet Föreslagen ombyggnation innebär en höjning av vägytan från Pressbyrån söderut, där vägen ska få en känsla av gågata och hastighet om 30 km/h. Trottoaren på västra sidan Hamngatan tas bort fr.o.m. Bäckevikstorget t.o.m "Sjömanstomten" vilket antas vara parkeringen mitt emot hamnkontoret. På denna, nuvarande trottoar, anläggs en lastzon och längsgående p-platser. Soffor och bord placeras vid Zitabåtarna. Husbilar ska kunna parkera och övernatta på parkeringen mitt emot hamnkontoret. Finansiering av ombyggnaden föreslås ske via intäkter från parkeringsavgifter. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Intäkter från parkeringsverksamheten går idag till inköp av parkeringsövervakning, underhåll av p-automater, parkeringar och gator. Förslaget genererar inte ytterligare intäkter då de föreslagna nya parkeringarna är längsgående parkeringar som kommunen idag reglerar med tidsbegränsning och inte med p-avgift. Om förslaget ska genomföras innebär det att investeringsmedel måste tas i anspråk. Regelverk Gällande detaljplan Trafikverkets regler för utformning av vägar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

181 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/837 Sida 2(3) Medborgarperspektiv Om medborgarförslaget genomförs får fotgängare mindre plats att gå på längs strandpromenaden på Hamngatan. Fotgängare vintertid blir hänvisade till bryggdäcket, vilket kan vara halt och snöröjes inte. Om lastzon placeras på västra sidan Hamngatan innebär det mycket korsande i- och urlastning då butikerna ligger på östra sidan Hamngatan. Detta innebär en ökad trafikfara då mycket trafik körs till och från Guleskär. Analys Parkeringsplatser saknas i centrumkärnan under sommaren. För att råda bot på detta bör tydligare hänvisning ske till bilister, att parkera i ytterområdena, tex långtidsparkeringen invid idrottshallen och promenera till centrum. De som ändå behöver bil i centrum kan då möjligen få plats. Inför en höjning av Hamngatan och ombyggnad längs kajkanten behöver en geoteknisk undersökning göras. Hastigheten på Hamngatan är redan idag 30 km/h. Hamngatan är inte i dagsläget aktuellt att göra om till gångfartsområde. Kommunen har idag soffor och bord på T-piren. Taxibåtarna ombesörjer sin egen verksamhet på tilldelad yta. Befintlig parkering mitt emot hamnkontoret är till för personbilar. Husbilar hänvisas till långtidsparkering vid idrottshallen eller till campingarna inom kommunen. Intäkter från parkeringsverksamheten går till parkeringsövervakning, underhåll av p- automater, parkeringsplatser och gator inom tätorterna. Slutsats Den ekonomiska aspekten i förhållande till mervärdet den föreslagna ombyggnaden ger gör att förslaget inte kan genomföras under överskådlig framtid. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att inte genomföra ombyggnad av Hamngatan i Kungshamn genom att ersätta befintlig trottoar med längsgående p-platser, höja vägområdet, placera bänkar vid taxibåtarna eller tillåta husbilsparkering. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

182 Kommunstyrelsens förvaltning Tekniska avdelningen Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/837 Sida 3(3) Skickas till Tekniska avdelningen Gerry Ekgrund Datum Annmarie Erlandsson Anläggning/VA chef Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

183

184

185

186

187 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 61 KA 2013/398 Medborgarförslag spång till Tryggö Kjell Andersson föreslår i ett medborgarförslag att kommunen skall se till att en spång uppförs till ön Tryggö. En satsning på en gångväg till Tryggö skulle betyda mycket för besöksnäringen i kommunen eftersom naturupplevelser blir en alltmer efterfrågad del i denna näring. Förslagsställaren vill att Sotenäs kommun omedelbart kontaktar berörd myndighet om att arbetet skall påbörjas så att gångvägen snarast kan öppnas. Länsstyrelsen beslutade 2006 om naturreservat för Ramsvikslandet och Tryggö. I Länsstyrelsens skötselanvisningar är det angivet att möjlighet finns att uppföra en spång/bro till Tryggö. Vid kontakt med handläggare på Länsstyrelsen framkom att en överenskommelse med markägaren inte har varit möjlig enligt tidigare överläggningar. Utifrån detta ämnar länsstyrelsen ej driva ärendet vidare. Kostnaden för att uppföra en spång/bro skattas till ca 1 miljon kronor och i dagsläget finns inga medel avsatta för ändamålet. En möjlighet för kommunen är att ansöka om LONA-bidrag från Naturvårdsverket. Ett bidrag från LONA- lokala naturvårdssatsningen, kan som mest uppgå till 50 procent av kostnaden. Ärendet återremitterades för ytterligare försök att hitta lösningar med Länsstyrelsen. Detta har tyvärr varit utan framgång. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Kultur och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar för förslagsställaren för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 39(39)

188

189

190 Medborgarförslag Spång till Tryggö Mitt förslag gäller den sedan flera år planerade spången från Ramsvik till Tryggö som kommunen under ett flertal år påpekat för berörda instanser på länsstyrelsen att denna skall utföras snarast. Denna gångväg över till Tryggö är mycket efterlängtad för att det rörliga friluftslivet skall kan kunna njuta av den fantastiska miljö Tryggö har att erbjuda. På ön finns sedan äldre tider fina gångstigar som gör att man inte stör naturen på något nämnvärt sätt. Efter många års förhandlingar har nu ett avtal skrivits mellan markägaren på ön och länsstyrelsen om att viss bebyggelse får utföras, i detta avtal ingår även möjlighet att äntligen få utfört gångvägen till ön, allt enl. uppgift från tjänstemän på myndigheten Mitt förslag är att Sotenäs Kommun omedelbart kontaktar berörd myndighet om att arbetet skall påbörjas så att den efterlängtade gångvägen snarast kan öppnas och att kommunen även i övrigt på alla sätt medverkar till så att detta kan ske till stor glädje för den breda allmänheten Denna satsning kommer även att betyda mycket för vår alltmer betydelsefulla besöksnäring i vår kommun där naturupplevelser blir en alltmer efterfrågad del i denna näring. 10 juni 2013 Kjell Andersson, Hunnebostrand

191

192 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 30 UN 2013/55 Medborgarförslag om utställningslokal för konsthantverk Sammanfattning Birgitta Strandell och Annkarin Sundquist föreslår i ett medborgarförslag att Sotenäs kommun tar fram en utställningslokal för lokalt konsthantverk för att kunna erbjuda invånare och besökare konsthantverk året runt. Beskrivning av ärendet Konsthantverkare har under sommartid i 7 år hyrt skolsalar i Smögens skola för utställning och försäljning. Många besökare kommenterar och uppskattar att det finns möjligheter att ta del av konsthantverk av olika slag, som komplement men också som motvikt till all annan försäljning. Besökarantalet har legat runt 3000 besök per sommar. Lokalerna i Smögenskolan är inte optimala för denna verksamhet utan innebär en hel del praktiskt arbete och möjligheten för utställning är begränsade pga. den utformning lokalerna har och att det inte är möjligt att förändra dessa. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag , 16. Yrkande Annica Erlandsson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Jeanette Loy (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Annica Erlandssons (S) och Jeanette Loys yrkande och finner att nämnden beslutat enligt yrkandet. Utbildningsnämndens beslut: Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget och hänvisa till Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand, Folkets hus i Kungshamn, Sotenäs Idrottshall, Gerlesborgsskolan och Lokstallet i Strömstad som utgör den gemensamma utställningsarenan och mötesplatser för de aktiva konstnärerna i kommunerna i Norra Bohuslän, vilka också kan utgöra lokaler för konsthantverk. H:/UN/Protokoll/2015/UN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(22)

193 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Skickas till Kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2015/UN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(22)

194 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll UNAU 16 UN 2013/35 Medborgarförslag om utställningslokal för konsthantverk Sammanfattning Birgitta Strandell och Annkarin Sundquist föreslår i ett medborgarförslag att Sotenäs kommun tar fram en utställningslokal för lokalt konsthantverk för att kunna erbjuda invånare och besökare konsthantverk året runt. Beskrivning av ärendet Konsthantverkare har under sommartid i 7 år hyrt skolsalar i Smögens skola för utställning och försäljning. Många besökare kommenterar och uppskattar att det finns möjligheter att ta del av konsthantverk av olika slag, som komplement men också som motvikt till all annan försäljning. Besökarantalet har legat runt 3000 besök per sommar. Lokalerna i Smögenskolan är inte optimala för denna verksamhet utan innebär en hel del praktiskt arbete och möjligheten för utställning är begränsade pga. den utformning lokalerna har och att det inte är möjligt att förändra dessa. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Yrkande Jeanette Loy (M) föreslår att man hänvisar till Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand, Folkets hus i Kungshamn, Sotenäs Idrottshall, Gerlesborgsskolan och Lokstallet i Strömstad som utgör den gemensamma utställningsarenan och mötesplatser för de aktiva konstnärerna i kommunerna i Norra Bohuslän, de kan också utgöra lokaler för konsthantverk. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Jeanette Loy (M) förslag och finner att Utbildningsnämndens arbetsutskott antar detta. Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget och hänvisa till Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand, Folkets hus i Kungshamn, Sotenäs Idrottshall, Gerlesborgsskolan och Lokstallet i Strömstad som utgör den gemensamma utställningsarenan och mötesplatser för de aktiva konstnärerna i kommunerna i Norra Bohuslän, vilka också kan utgöra lokaler för konsthantverk. Skickas till Utbildningsnämnden H:/UNAU/Protokoll/2015/UNAU Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(22)

195 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2013/167 Sida 1(2) Medborgarförslag om utställningslokal för konsthantverk. Sammanfattning Birgitta Standell och Annkarin Sundquist har i ett medborgarförslag föreslagit att Sotenäs Kommun tar fram en utställningslokal för lokalt konsthantverk för att kunna erbjuda invånare och besökare konsthantverk året runt. Beskrivning av ärendet Konsthantverkare har under sommartid i 7 år hyrt skolsalar i Smögens skola för utställning och försäljning. Många besökare kommenterar och uppskattar att det finns möjligheter att ta del av konsthantverk av olika slag, som komplement men också som motvikt till all annan försäljning. Besökarantalet har legat rund 3000 besök per sommar. Lokalerna i Smögenskolan är inte optimala för denna verksamhet utan innebär en hel del praktiskt arbete och möjligheten för utställning är begränsade pga. den utformning lokalerna har och att det inte är möjligt att förändra dessa. Koppling till vision, programförklaring och mål En utställningslokal uppfyller kommunfullmäktiges inriktnings mål om ett rikt fritids och kulturliv i Sotenäs. Slutsats Behovet av en utställningslokal både för konst och konsthantverk har påtalats från olika intressenter under lång tid. Sökandet efter en möjlig lokal har genomförts utan att hittat några optimala lokaler för detta ändamål. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

196 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2013/167 Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden tackar för medborgarförslaget och föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Bilaga/Bilagor Skickas till Kommunfullmäktige Datum Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

197

198

199 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 32 UN 2015/44 Medborgarförslag om konstfrusen isbana i kommunen Sammanfattning Sven Olof Oresten har lämnat in ett medborgarförslag om att utreda möjligheten att investera i en isbana i Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Att bygga en konstfrusen isbana är en stor investering och anläggningen har stora driftkostnader. Om arbetet med att utreda en konstfrusen isbana skall startas bör utredningen innehålla förslag på möjliga finansieringsformer och en framtida driftform. Skridskoåkning är ofta en populär aktivitet och det är både barn, ungdomar och vuxna kan vara aktiva. Möjligheten till dessa aktiviteter är idag mycket begränsade med det klimat som västkusten erbjuder. Medborgarförslaget uppmanar kommunen att utreda möjligheten att investera i en isbana för att locka till nyinflyttning och möjligheter att erbjuda nya idrotter/aktiviteter i kommunen. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut , 18. Yrkande Jeanette Loy (M) och Annica Erlandsson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att utbildningsnämnden beslutat enligt yrkandet. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget med hänvisning till att man inte finner i dagsläget eller i en nära framtid någon möjlighet att kunna investera eller finansiera driftkostnader för denna typ av anläggning. Skickas till Kommunfullmäktige H:/UN/Protokoll/2015/UN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(22)

200 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll UNAU 18 UN 2015/44 Medborgarförslag om konstfrusen isbana i kommunen Sammanfattning Sven Olof Oresten har lämnat in ett medborgarförslag om att utreda möjligheten att investera i en isbana i Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Att bygga en konstfrusen isbana är en stor investering och anläggningen har stora driftkostnader. Om arbetet med att utreda en konstfrusen isbana skall startas bör utredningen innehålla förslag på möjliga finansieringsformer och en framtida driftform. Skridskoåkning är ofta en populär aktivitet och det är både barn, ungdomar och vuxna kan vara aktiva. Möjligheten till dessa aktiviteter är idag mycket begränsade med det klimat som västkusten erbjuder. Medborgarförslaget uppmanar kommunen att utreda möjligheten att investera i en isbana för att locka till nyinflyttning och möjligheter att erbjuda nya idrotter/aktiviteter i kommunen. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsansvarigs tjänsteutlåtande Yrkande Jeanette Loy (M) föreslår att utbildningsnämnden tackar för medborgarförslaget, men finner varken i dagsläget eller nära framtid möjlighet att kunna investera eller finansiera driftkostnader för denna typ av anläggning. Utbildningsnämnden förslår Kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Jeanette Loys (M) förslag och finner att Utbildningsnämndens arbetsutskott antar detta. Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget men beslutar att avslå förslaget med hänvisning till att man inte finner i dagsläget eller i en nära framtid någon möjlighet att kunna investera eller finansiera driftkostnader för denna typ av anläggning. Skickas till Utbildningsnämnden H:/UNAU/Protokoll/2015/UNAU Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(22)

201 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/505 Sida 1(2) Medborgarförslag från Sven Olof Oresten om konstfrusen isbana i kommunen. Sammanfattning Sven Olof Oresten (FP) har lämnat i en medborgarförslag om att utreda möjligheten att investera i en Isbana i Sotenäs Kommun Beskrivning av ärendet Att bygga en konstfrusen isbana är en stor investering och anläggningen har stora driftkostnader. Om arbetet med att utreda en konstfrusen isbana skall startas bör utredningen innehålla förslag på möjliga finansieringsformer och en framtida driftform. Skridskoåkning är ofta en populär aktivitet och det är både barn, ungdomar och vuxna kan vara aktiva. Möjligheten till dessa aktiviteter är idag mycket begränsade med det klimat som västkusten erbjuder. Medborgarförslaget uppmanar kommunen att utreda möjligheten att investera i en isbana för att locka till nyinflyttning och möjligheter att erbjuda nya idrotter/aktiviteter i kommunen. Koppling till vision, programförklaring och mål En isbana uppfyller kommunfullmäktiges inriktnings mål om ett rikt fritids och kulturliv i Sotenäs. Organisation och personal Personal från tekniska avdelningen och kultur o fritid får avsätta tid till en projektgrupp för att utreda möjligheterna och ta fram förslag på möjliga finansieringsformer och en framtida driftform. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden tackar för medborgarförslaget och föreslår att kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

202 Utbildningsförvaltningen Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KF Dnr KA 2014/505 Sida 2(2) Bilaga/Bilagor Skickas till - Kommunstyrelsen Datum Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

203

204

205 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 47 KA 2013/725 Motion om att fånga/skjuta vilda minkar Olof Börjesson (C) har lämnat en motion med förslag om att det tillsätts någon eller några att skjuta mink på våra öar och andra ställen i Sotenäs kommun. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet och kontakta jaktvårdkretsen för att höra om de kan utföra uppdraget samt kontakta Länsstyrelsen för att utreda om det föreligger något hinder för minkjakt. Miljöenheten har ställt frågan till Jaktvårdskretsen och Länsstyrelsen och lämnar följande svar: Jaktvårdskretsen meddelar att jakt utförs på frivillig basis, men det är svårt att få frivilliga jägare att jaga mink. Länsstyrelsen meddelar att inga hinder föreligger för minkjakt, jakten regleras inom jaktlagstiftningen. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens protokoll Miljöutvecklarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(39)

206 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: KA 2013/725 Sida 1(1) Motion om att fånga/skjuta vilda minkar Olof Börjesson (C), Kerstin Johansson (C) och Rune Johansson (C) har lämnat en motion med förslag om att det tillsätts någon eller några att skjuta mink på våra öar och andra ställen i Sotenäs kommun. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet och kontakta jaktvårdkretsen för att höra om de kan utföra uppdraget samt kontakta Länsstyrelsen för att utreda om det föreligger något hinder för minkjakt. Per Olsson från Miljöenheten har ställt frågan till Jaktvårdskretsen och Länsstyrelsen och lämnar följande svar: Jaktvårdskretsen meddelar att jakt utförs på frivillig basis, men det är svårt att få frivilliga jägare att jaga mink. Länsstyrelsen meddelar att inga hinder föreligger för minkjakt, jakten regleras inom jaktlagstiftningen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

207 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 121 KA 2013/725 Motion om att fånga/skjuta vilda minkar Olof Börjesson (C), Kerstin Johansson (C) och Rune Johansson (C) har lämnat en motion med förslag om att det tillsätts någon eller några att skjuta mink på våra öar och andra ställen i Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Minken är ett djur som i för stora och täta populationer kan orsaka skador på framförallt fågellivet. Viltvård och avskjutning av mink betraktas inom naturmark inte som skyddsjakt och ska därför ske utifrån gällande jaktlagstiftning. Skyddsjakt på mink är dock tillåten hela året då de kommer in på gård eller i trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Vem som får utföra detta är kopplat till fastighet alternativt jakträtten. Kommunen har generellt varken rådighet eller ansvar för att fånga eller skjuta mink på öar eller andra ställen inom kommunen, om det inte sker som fastighetsägare. Det finns ett antal jägare som utför uppdrag av miljö- och byggförvaltningen som kommunjägare. Det är dock begränsat till uppdrag för att förhindra olägenhet och djurs lidande och gäller inom detaljplanelagda områden, som dessa jägare har skjuttillstånd för. Det uppdrag som föreslås i motionen bör betraktas som en naturvårdsåtgärd. Det bör därför ta upp i ett samordnat sammanhang med övriga naturvårdsfrågor och -åtgärder, för bedömning och prioritering. Ett första sådant steg kan vara att det tas fram ett naturvårdsplan för Sotenäs kommun, med ett tillhörande åtgärdsprogram. Beslutsunderlag Miljöhandläggarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Ronald Hagbert (M) och Mats Abrahamsson (M) föreslår att ärendet återremitteras och uppdra åt kommunchefen att kontakta jaktvårdkretsen för att utreda om de kan utföra uppdraget samt kontakta Länsstyrelsen för att utreda om det föreligger något hinder för minkjakt. Hilbert Eliasson (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet och uppdrar åt kommunchefen att kontakta jaktvårdkretsen för att höra om de kan utföra uppdraget samt kontakta Länsstyrelsen för att utreda om det föreligger något hinder för minkjakt. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(59)

208 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 121 Skickas till Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(59)

209

210

211

212

213

214

215 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 42 KA 2013/543 Motion - Sotenäs behöver en klimatanpassningsplan Sammanfattning Britt Wall (S) föreslår i en motion att Sotenäs kommun snarast arbetar fram en klimatanpassningsplan som innehåller en konsekvens- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan med kostnadsbedömning. Arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat pågår runt om i världen och är ett viktigt och långsiktigt arbete. Länsstyrelsen i Västra Götaland tog under 2014 fram en klimatanpassningsplan och har varit drivande för att arbetet även ska komma igång i kommunerna, man har under 2014 bland annat anordnat seminarium och workshops samt stöttat kommunerna som har haft en vilja att ta tag i frågorna. Sotenäs kommun har haft deltagande vid samtliga seminarium och workshops, fört diskussioner med Länsstyrelsen och har även varit med och anordnat ett eget seminarium tillsammans med de andra kommunerna i Norra Bohuslän om ras, skred och stigande vatten. Ansvaret för att samordna projektet i Sotenäs kommun har landat hos Miljö- och Säkerhetssamordnaren, och projektet ligger idag som ett av kommunens miljömål antagna av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Säkerhetssamordnarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och föreslår att arbetet med en klimatanpassningsplan för Sotenäs fortsatt ska pågå som ett led i miljömålsarbetet. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(39)

216 Tjänsteutlåtande Fullmäktige Dnr KA 2013/543 Sida 1(1) Motion - Sotenäs behöver en klimatanpassningsplan Sammanfattning Britt Wall (S) föreslår i en motion att Sotenäs kommun snarast arbetar fram en klimatanpassningsplan som innehåller en konsekvens- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan med kostnadsbedömning. Arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat pågår runt om i världen och är ett viktigt och långsiktigt arbete. Länsstyrelsen i Västra Götaland tog under 2014 fram en klimatanpassningsplan och har varit drivande för att arbetet även ska komma igång i kommunerna, man har under 2014 bland annat anordnat seminarium och workshops samt stöttat kommunerna som har haft en vilja att ta tag i frågorna. Sotenäs kommun har haft deltagande vid samtliga seminarium och workshops, fört diskussioner med Länsstyrelsen och har även varit med och anordnat ett eget seminarium tillsammans med de andra kommunerna i Norra Bohuslän om ras, skred och stigande vatten. Ansvaret för att samordna projektet i Sotenäs kommun har landat hos Miljö- och Säkerhetssamordnaren, och projektet ligger idag som ett av kommunens miljömål antagna av kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen och föreslår att arbetet med en klimatanpassningsplan för Sotenäs fortsatt ska pågå som ett led i miljömålsarbetet. Skickas till Räddningschef Miljöchef Sandra Ylinenpää Miljö- och Säkerhetssamordnare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

217 Handlingsplan Miljömål Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sida 1(5) Handlingsplan för miljömålsarbete Sotenäs kommun BILDBESKRIVNING Figuren beskriver hur Sotenäs kommuns vision direkt kan kopplas till de nationella miljömålen. Bilden innefattar inte det nationella miljömålet Storslagen fjällmiljö. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning

Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning 2. Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4. Kommunens organisation Block 1 - Förvaltningsberättelse 6. Omvärld 8. Sammanfattande finansiell

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun www.pwc.se Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Daniel Johansson godkänd revisor Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer