Grundkurs i lantbrukets företagsekonomi (MAE 1C) jsumeliu/mae1c/index.htm l. Företagsekonomi.
|
|
- Sara Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundkurs i lantbrukets företagsekonomi (MAE 1C) jsumeliu/mae1c/index.htm l Föreläsningstider: Tisdagar och onsdagar kl i B-huset i Vik, föreläsningssal VIA SH 207. Den första föreläsningen hålls tisdagen 4 november och den sista onsdagen 26 november. JS mottagning: i allmänhet måndagar och onsdagar 13-14, alternativt enligt överenskommelse John Sumelius Institutionen för ekonomi Mjölkko, Östfinsk ras (fi. kyyttö) Fotografi, John Sumelius Tentamensdagar Vik sal B1 (VIB LS 1) Observera tidpunkt Fre Vik institutionstent. Fre Vik institutionstent Deltagare bör anmäla sig till alla dessa tentamen via Weboodi För finskspråkiga deltagare gäller att man efter avlagd kurs kan gå direkt till slutprovet i svenska. Finskspråkiga deltagare bör dock genast i början av kursen ta kontakt med läraren i svenska (Jaana Jokinen) Företagsekonomi Lantbruket företagsekonomi undersöker de ekonomiska problem som uppstår inom lantbruksföretaget Delas ofta in i produktionsekonomi, ekonomistyrning (redovisning), investering och finansiering (inklusive värdering) och företagsledning. Problemen som jordbruksföretagaren ställs inför är dessutom ofta tvärvetenskapliga och inkluderar biologi, teknologi och ekonomi. 1
2 Företagsekonomi Behandlar hur företag fungerar internt (fi. sisäisesti) och hur de förhåller sig till omgivningen. Ekonomistyrning (talousohjaus) handlar bl.a. om att planera och kontrollera verksamhetens ekonomi och innehåller olika metoder för redovisning (laskentatoimi) och kalkylering (laskenta). Andra centrala frågor rör investering, finansiering (rahoitus) marknadsföring (markkinointi) och ledarskap (johtaminen) Hur företag anskaffar (hankkia) och använder kapital och når ett optimalt resursutnyttjande under osäkerhet (epävarmuus) och olika begränsningar (rajoituksia), är också viktiga frågor inom företagsekonomin (definition av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för ekonomi) Mål för MAE1c: MÅL 1. Studeranden lär sig elementära begrepp inom lantbruksekonomi och lantbrukets företagsekonomi Mål 2. Studeranden lär sig studera och lär sig bättre Mål 3. Finskspråkiga elever lär sig samtidigt mer svenska Mål: Mål 4 Den avser även underlätta slutförandet av praktikantberättlesen (fi. harjoittelukertomus) Medel: 1. Inledande introduktionsdel, fem lektioner hålls av John Sumelius. 2. Studeranden håller föreläsningar för de övriga studeranden under tre lektioner. Förberedelseperiod två veckor. 2
3 MAL 2 Introduktionsdel: Avläggande: Ti Föreläsning Ti Föreläsning Ti Föreläsning Ti Presentation av elever Ons Föreläsning Ons Föreläsning Ons Presentation av elever Ons Presentation av elever 1. Godkänd egen presentation av eleven Bedöms som en tentamensfråga 2.Tentamen: John Sumelius Grundbegrepp inom lantbrukets företagsekonomi, Helsingfors universitet Institutionen för ekonom, Kompendium nr 20, 2014 sjunde upplagan. (MAL 2) Elevernas egna presentationer: MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Onsdag Individuell presentation 1 Individuell presentation 2 Tisdag Individuell presentation 3 Individuell presentation 4 Onsdag Individuell presentation 5 Individuell presentation 6 Bidragskalkylering (Täckningsbidrag) Katetuottolaskelma Begreppet affärsidé och exempel Liikeidean käsite Företagsledningens uppgifter på ett gårdsbruk Yritysjohdon tehtävät maatilalla (Avskrivning Poisto) Planeringen av driften Tuotannon suunnittelu Investeringsbegreppet Investointikäsite Finansiering av investeringar Investointien rahoitus (Marknadsföring markkinointi) Stödformer för jordbruk Maatalouden eri tukimuotojoa Olika företagstyper Erilaiset yhtiömuodot 3
4 Direktiv för eget framförande: så som det varit tidigare (Ohjeet esitykselle) Bestäm ämne, 5 november måste du senast besluta Bestäm tid med John Sumelius om att diskutera frågeställningen och att erhålla material när du kommer och visar presentationen/rätta texten Innan presentationen bör finskspråkiga elever visa sin presentation åt läraren i svenska (Jaana Jokinen) för granskning av texten och språkstöd Dela ut minst 2 sidor A4 med de viktigaste synpunkterna eller exempel om ämnet till alla åhörare vid framförandet Framförandet: presentera ditt arbete på 20 minuter Lämna därefter rum för diskussion och frågor. Om du inte hittar ord på svenska, säg det då på finska. Materialet läggs ut på kursens hemsida Tentamen: John Sumelius: Grundbegrepp inom lantbrukets, kompendium 20, företagsekonomi, sjunde upplagan Föreläsningarna Elevernas egna föreläsningar. I tentamen fyra frågor, möjligen en från elevernas egna föreläsningar Den egna presentationen bedöms som en tentfråga (1-5 poäng). Lantbrukets företagsekonomi på andra språk Lantbruksekonomi = Lantbrukets företagsekonomi + lantbrukspolitik Eng. Agricultural Economics = Lantbruksekonomi (maatalousekonomia) Production Economics and Farm Management = Lantbrukets företagsekonomi (maatalouden liiketaloustiede) Agricultural Policy = Lantbrukspolitik Ty. Landwirtschaftliche Betriebslehre = Lantbrukets företagsekonomi, Agrarpolitik = lantbrukspolitik En del av ekonomivetenskaperna (taloustieteet) Redan de klassiska nationalekonomerna (t.ex. David Ricardo, ) behandlade jordbruket och jordräntan som skillnaden mellan produktionsresultatet av samma mängder arbete och kapital, nedlagda på jord av lika eller olika kvalitet". Varför studera lantbrukets företagsekonomi? 1. Lantbruket är en fascinerande (kiehtova) näringsgren (elinkeino) och livsområde 2. Lantbruksekonomiska tänkesätt (ajattelutapoja) och koncept (käsitteitä) är viktiga för att förstå lantbruk 3. Många av principerna för lantbrukets företagsekonomi kan tillämpas på andra områden. Grundprincipen är att tänka på olika alternativ som en förberedelse (valmistelu) rör rationella beslut. 4. Lantbruk sysselsätter (työllistää) en mycket stor del av världen befolkning. Lantbruk är med skogsbruk den störst användaren av arealer och en betydande del av världens yta är upptagen av åkerodling (peltoviljely), bete (laidun)och skog. (Stephan Dabbert und Jürgen Braun: Landwirtschaftliche Betriebslehre. Grundwissen Bachelor. 2006) 4
5 Vad tänker ni på då ni hör ordet ekonomi?? Begreppet ekonomi De materiella resurserna (aineelliset resurssit) som finns till förfogande är begränsade (rajoitettuja) (land, kapital och arbete) (maa, pääoma ja työ) Dessa resurser kan användas till inbördes konkurrerande syften (keskenään kilpaileviin tarkoituksiin) Ekonomi innebär att man producerar en given mängd produkter eller tjänster genom att använda så lite resurser som möjligt Via priserna på produktionsinsatser allokeras (allokoida) resurserna till effektiv användning Av denna orsak är priserna en avgörande faktor för lönsamheten Prisförhållande mellan ajs ochsoja, årligt medeltal, vilka är fodermedeli svinköttproduktionen i Illiois, USA- Källa: FARMDOCDAILY The Department of Agric. And Consumer Econ, Uinv. of illnioiss, Urbana Champagne Använd Den stora frågan för jordbruket idag: Hur kan man skapa ett jordbruk som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt uthålligt (kestävä)? Jordbruk = växtproduktion (växtodling) och husdjursskötsel (maatalous = kasvinviljey ja kotieläintalous) Lantbruk = jordbruk + skogsbruk och trädgårdsskötsel 5
6 Ett hållbart jordbruk Jordbrukets huvuduppgift: Producerar mat och fiber på ett sätt som minimerar negativa effekter på miljö, beaktar djurens välbefinnande och som samtidigt är ekonomiskt lönsamt och socialt hållbart. Ekologisk, ekonomisk och social dimension Att förse människor med mat och fiber (kuitua) Övriga uppgifter: en levande landbygd och ett vackert landskap (fotografi, Stefan Bäckman) Synonymer: uthålligt jordbruk, bärkraftigt jordbruk Detta är en vision, mer än en realitet men vi behöver både visioner och realism Antal gårdar och åkerareal Enligt TIKEs lantbruksstatistik fanns det år jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland. Antalet gårdar har minskat med sedan Den utnyttjade jordbruksarealen 2013 var ca 2,283 milj. ha Hela arealen i Finland ca 33,9 milj. ha Myr och torvmark ca 9,3 milj. ha Se preliminär skördestatistik Trender inom jordbruket: Snabb teknologisk utveckling med kraftig produktivitetsutveckling (tuottavuuskehitys) som följd: Medelhektarskörd för vete år kg/ha vårvete år kg/ha höstvete år kg/ha ) Mjölkavkastningen per ko år l mjölk/ko, (källa: tike, skördestatistik) år l mjölk/ko (alla kor) (källa: tike, skördestatistik) år l mjölk/ko (kontrollgranskningen) (källa: Ruokatieto) Samtidigt har en del av arbetsinsatsen ersatts med kapitalkostnader 6
7 Aktiva gårdarnas antal och medelstorlek (keskikoko) (ha) åren st Medelstorlek Gårdarnas antal Finlands lantbruk och landsbygdsnäringar 2010 Källa: Tike ha Antal gårdar i Finland områdesvis 2012 enligt TIKE : 2013: gårdar, medelstorlek 17 ha gårdar, medelstorlek 41,5 ha MTT Ekonomisk forskning, MTT Ekonomisk forskning, Publikationer 110b Publikationer 110b Finlands lantbruk och landsbygdsnäringar 2010 Jordbruk (fi. maatalous, maanviljelys): Utnyttjande av mark till åkerbruk (fi. peltoviljely) eller bete (fi. laidun) för produktion av livsmedel, fodermedel och råvaror till energiändamål eller till vidare industriell förädling eller beredning Lantbruksföretagets uppbyggnad Modifierat efter Hjelm, Renborg, Ölund (1969) (Gårdsbruk Maatilatalous) Lantbruk Maatalous Verksamheten består som regel av växtodling och/eller husdjursskötsel (fi kotieläintalous) ibland kombinerad med trädgårdsskötsel. Skogsbruk Metsätalous Jordbruk Maanviljely (Maatalous) Trädgårdsbruk Puutarhatalous Jordbruket är jämte skogsbruk och fiske den viktigaste areella näringen. Jordbruk kan definieras som konsten, tillämpningen och vetenskapen om åkerbruk och husdjursskötsel på organiserade gårdsenheter (John Pesek 1994, översättning John Sumelius) Växtodling Kasvinviljely Vallodling Nurmen viljely Husdjursskötsel Kotieläintalous Höstveteodling Syysvehnänviljely Potatisodling Perunanviljely Mjölkproduktion Maidontuotanto Fläskproduktion Sianlihantuotanto 7
8 Termen gårdsbruk (fi. maatilatalous) är nära besläktad med lantbruk: Gårdsbruket omfattande jordbruk inklusive husdjursskötsel, trädgårdsbruk och skogsbruk jämte binäringar I Finland avser termen gårdsbruk (fi. maatilatalous) kombinationen av jordbruk och skogsbruk och övrig företagsverksamhet som anknyter till primärnäringarna. Familjegårdsbruk (enl. Westermarck (1973) En i privat ägo varande driftsenhet på vilken jord- och skogsbruksproduktion bedrivs i inkomstbringande syfte i första hand med företagarfamiljens arbetskraft, varvid företagaren äger självbestämmanderätt och bär ansvaret. De areella näringarna (fi resurssipohjaiset tuotannonhaarat) Jordbruk Skogsbruk Trädgårdsodling Binäringar (sivuansioelinkeinot) (pälsdjur, bär- och svampplockning, fiske, fiskodlingar, renskötsel mm.) Primärproduktion: Man brukar indela produktionen av nyttigheter (fi. hyödyke) dels i primärproduktion, dels i sekundär produktion, förädling (jalostustuotanto). Nyttigheter = varor och tjänster I primärproduktionen (fi. alkutuotanto) hjälper människan naturen att producera varor (jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk, fiske). Producentens (fi. tuottaja) uppgift är att frambringa primärprodukter. En viss förädling sker redan på gårdarna då fodermedel omvandlas till animalier (eläinkunnasta peräisin olevat tuotteet) 8
9 Livsmedelsförädlingen Sekundärproduktionen: (1) Inom livsmedelsförädlingen (fi. elintarvikejalostus) blir råvaran föremål för ytterligare behandling. En viss vidareförädling sker redan inom gårdsbruket: Mjölken utgör råvara för mejerier =>konsumtionsmjölk, ost, yoghurt, smör Spannmålen utgör råvaran för kvarnar och bagerier =>mjöl, bröd etc Växtprodukter => djurprodukter Rybs utgör råvaran för margarin och rybsolja Potatis säljs direkt till konsumenterna men används även t.ex. till franska potatis och chips. Nötkreatur, svin, får, broiler, kalkoner utgör råvaran för slakterier och köttindustrin =>kött, korv, charkuterivaror, broilerbitar etc. Jordbruket globalt och i Finland Globalt upptar den odlingsbara jorden (viljelymaa) ca 11 % av den totala markarealen (2008) medan den totala jordbruksmarken (maatalousmaa) omfattar ca 38% av markytan (en stor del är betesmarker (laidunmaa) och skogsmarken omfattar ytterligare ca 30% (Världsbanken 2011). Den totala globala landarealen omfattar 13 miljarder ha. Jordbrukets totala åkerareal har beräknats till knappt 1,4 miljarder ha och betesmarkerna till ca 3,4 miljarder ha (FAOstat 2009). I Finland omfattade den utnyttjade åkerarealen år ,283 miljoner ha varav ca ha låg i träda, ca ha var naturvårdsåker (luonnonhoitopelto) och ha gröngödslingsvall (viherlannoitusnurmi) Tike har hand om lantbruksstatistiken i Finland. Databasen Heter matilda. Nedan fördelningen av odlingsväxter Husdjursproduktionen, antal gårdar år 2013, hela landet,: Mjölkgårdar (år 1960 var antalet ) Övriga nötköttsgårdar Övriga nötgårdar 879 Övriga betesdjur Svingårdar Fjäderfägårdar (siipikarjatiloja) 395 9
10 Växtodlingsgårdar år 2013, hela landet, och totalantal gårdar 2013: Spannmålsgårdar Växthusproduktion 983 (kasvihuonetuotanto) Frilandsodling av trädgårdsväxter (avomaan puutarhaviljely) Övrig produktion av växter Blandat Totalantal gårdar Det globala perspektivet: Globalt domineras åkerbruket av odling av stråsäd, där den störst arealen upptas av vete. Ris, majs och korn kommer därnäst i betydelse Bland husdjuren är nötkreatur viktigast med ca 1,4 miljarder djur varefter följer får, svin, get, buffel, häst, åsna och Fotografi, Zambia John Sumelius kameldjur. Majoriteten av gårdarna i världen är små (global lantbruksräkning, World Census of Agriculture FAO, ref. von Braun 2011) exklusive trädgårdstäppor < 0,1 ha Gårdsstorlek (ha) I procent av alla gårdar Antal jordbruk (gårdar), miljoner < ,7 14 >100 0,6 3 Totalt Den globala produktionen och konsumtionen av spannmål, exklusive ris (källa: Internationella spannmålsrådet, sidan använd 28 oktober 2014) 10
Elevernas presentationer: Begreppet ekonomi (1) Vad är lantbrukets företagsekonomi? MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Kapitel 1 i kompendiet (fi.
MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Bidragskalkylering (Täckningsbidrag) Katetuottolaskelma Begreppet affärsidé och exempel Liikeidean käsite Företagsledningens uppgifter på ett gårdsbruk Yritysjohdon tehtävät maatilalla
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merJordbruket inom EU och de nya medlemsländerna
Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merJORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller
JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten 981105 Referenser Lars Augustsson 036-15 59 61 2 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen.
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 231 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merStöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 25 juli 2018 Uppföljningen
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merFramtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län
Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del
Läs merVägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet
Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen
Läs merFramtida utmaningar och behov för de gröna näringarna
Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna Omvärld och Marknad Alnarp 160127 Bengt Persson I och med industrialiseringen gick jordbruket från vad naturen kan ge till vad naturen kan producera
Läs merÄmnet Redovisning. Accounting Laskentatoimi. laskentatoimi) (management accounting, johdon laskentatoimi) rahoitus)
Ämnet Redovisning Accounting Laskentatoimi Redovisning beskriver den företagsekonomiska verkligheten i siffror. Den ger underlag för ledning av företag och organisationer och den visar utåt hur företaget
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 235 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs mer216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr
215 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2005 men vissa tabeller
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merUrban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merFÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR
Utbildningsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogrammet ekonomi hållbar utveckling, 180 högskolepoäng Syllabus for the Bachelor's programme in Business and Economics Sustainable Development, 180 credits
Läs merKurser vid Yrkeshögskoleutbildningen
Kurser vid Yrkeshögskoleutbildningen Driftledare lantbruk, 300 Yh-poäng Termin 1 Lantbruket som företag, näring och arbetsplats, 15 p Lantbruksdjurens biologi och närmiljö, 25 p Odlingens biologi och teknik,
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
231 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
197 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2000 men vissa tabeller
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?
Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
187 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 1999 men vissa tabell
Läs merEkologiska åkerarealen (eko+ omläggning) år 2017 var totalt ha. Av totalarealen i Nyland år 2017 var den ekologiska åkerarealen 12,40 %
Ekologiskt i Nyland Ekologiska åkerarealen (eko+ omläggning) år 217 var totalt 22 585 ha 25 Ekologisk åkerareal i Nyland år 211-217 14, Av totalarealen i Nyland år 217 var den ekologiska åkerarealen 12,4
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merLönsamhet och resultat
Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och
Läs merAlltid det svarta fåren!
Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merFör mera information: Om Växa Sverige
2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs meren livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022
örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2015 Statsrådets förordning om djurenheter i vissa stöd till jordbruket Utfärdad i Helsingfors den 22 januari 2015 I enlighet med statsrådets
Läs merStrukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.
PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merVad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merRIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015
KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-
Läs merbruka utan att förbruka
bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs merUppdaterad Eko i Finland 2018
Uppdaterad 2.5.2019. Eko i Finland 2018 Innehåll 2. Innehåll 3. Ekobranschens utveckling 4. Ekogårdar 5. Trädgårdsproduktion 6. Växtproduktion 7. Husdjursgårdar 8. Husdjursproduktion 9. Ekologisk insamling
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs mer2001-11-09 EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture
2001-11-09 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture 2 EAA - ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. 1. Inledning Fram till och med 1999 har den s.k. sektorskalkylen utgjort
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om
Läs mer