Energieffektiviseringsanalys av bergvärmeinstallation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektiviseringsanalys av bergvärmeinstallation"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:37 HIP Energieffektiviseringsanalys av bergvärmeinstallation Per-Olof Jutterström HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Energiteknik 2007:37 HIP ISSN: ISRN: LTU - HIP - EX / SE

2 SAMMANFATTNING Leif Carlsson bedriver en ombyggnation av Nyborgskyrkan i Arvidsjaur. Tidigare har kyrkan endast verkat som en EFS 1 samlingskyrka med möjligheter till daghemsaktiviteter, men i fortsättningen ska fastigheten drivas som ett vandrarhem, lägenhet, utställningslokal och konferenssal, samtidigt som en del av kyrkverksamheten bibehålls. Rapporten behandlar värmebehovet efter ombyggnation och installation av en bergvärmepump med värmeeffekten 16,2 kw, samt de besparingar som genereras av dessa förändringar. I dagsläget täcks värmebehovet av elradiatorer. Det årliga energibehovet för fastigheten, beräknat med bergvärmepumpen installerad, blir cirka 35,2 MWh, vilket är en minskning på 51,5 MWh efter installationen. Detta leder till en besparing på SEK årligen jämfört med om kyrkan hade fortsatt drivas med enbart elvärme. Eftersom Leif Carlsson har investerat SEK i konvertering från el till bergvärme kommer avbetalningstiden bli cirka 7 år och 10 månader, räknat med nuvärdesmetoden. 1 EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) bildades den 7 maj 1856 och är en inomkyrklig rörelse (del av Svenska kyrkan)

3 ABSTRACT Nyborgskyrkan in Arvidsjaur is being rebuilt by Leif Carlsson. The church has previously only been used as an EFS 2 congregation church, with some possibility of pursuing day nursery activities. However, the church is intended to pursue other activities after the reconstruction; such as a hostel, an apartment, a showroom and conference facilities, as well as some of the regular church activity is maintained. At present, radiators are used in order to cover the heat demand. During the reconstruction of the church, a ground source heat pump is installed, with the heateffect 16.2 kw. In the report, the new heat demand after the installation is calculated, and also the cost-savings generated by this investment. The church s annual energy demand, calculated after the installation of the ground source heat pump, is approximately 35.2 MWh. This is a reduction of 51.5 MWh due to the installation. As a result of this, there is an annual cost-saving of 58,200 SEK, compared to continue using only electrical heating of the church. Since Leif Carlsson has invested 333,750 SEK in the conversion from electricity to ground source heat, the payback period is approximately 7 years and 10 months, calculated by using the net present value method. 2 EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) was formed May 7, 1856 and is a part of the Swedish Church.

4 FÖRORD Rapporten är en energieffektiviseringskalkyl beställd av Leif Carlsson, och utgör underlag till framtida ekonomiberäkningar gällande Nyborgskyrkan i Arvidsjaur. Leif Carlsson är intresserad av besparingspotentialen som investeringarna kommer att inbringa. Energieffektiviseringsprojektet har delvis drivits av Värmeteknik Arvidsjaur som är entreprenör för installationen av bergvärmen, dock har utrustningsförslaget tagits fram i samarbete med IVT INDUSTRIER AB, som är Värmeteknik Arvidsjaurs konsult på området. Arbetet med rapporten är endast kopplad till Luleå Tekniska Universitet och Leif Carlsson, inte till ett företag. Rapporten är skriven av Per-Olof Jutterström vid Luleå Tekniska Universitet som examensarbete till utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot energi. Följande personer skulle jag vilja tacka för den kunskap de har delat med sig av, med deras hjälp har denna rapport förverkligats. Särskilt tack till följande, i alfabetisk ordning: David Nyman Backman, konsult, Pelator Kimmo Anttila, säljare, SWEGON Kurt Johansson, pensionerad servicetekniker, Storfors ventilation AB Lars Westerlund, handledare och examinator, LTU Leif Carlsson, Rektor, Fridhemskolan (ägare till Nyborgskyrkan) Malin Pudas, ekonomstudent, Göteborgs Handelshögskola Stefan Grimberg, säljare, Preconal System AB Tommy Nilsson, säljare, SWEGON Tord Holmström, Projektledare, IVT Luleå Per-Olof Mats Jutterström

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 6 NYBORGSKYRKAN... 7 BESKRIVNING AV ENERGIEFFEKTIVISERING VENTILATIONSSYSTEMET U-VÄRDEN TEMPERATURER VÄRMEEFFEKTBEHOV ÅRLIGT VÄRMEBEHOV MAX VÄRMEEFFEKT BERGVÄRMEPUMP EKONOMI SLUTSATS DISKUSSION REFERENSER BILAGOR NYBORGSKYRKANS AREA & VOLYM VENTILATIONSSYSTEMET Ventilationsceller VENTILATIONSAGGREGATET U-VÄRDEN U-värden för fönster och dörrar U-värden för ytterväggar U-värden för innerväggar U-värden för mellangolv (tak/golv) U-värden för yttertak U-värden för källargolv Summering av U-värden Fönster Dörrar

6 4.7.3 Ytterväggar Innerväggar Mellangolv (tak/golv) Yttertak Källargolv TRANSMISSIONSFÖRLUSTER TIDSKONSTANTEN TEMPERATURER I ARVIDSJAUR DOT NIVÅ UNDER MARK VÄRMEEFFEKTBEHOVET Bottenvåning Övervåningen Medeleffektbehov i Nyborgskyrkan RADIATORER INNAN ENERGIEFFEKTIVISERING VÄRMEBEHOV, VÄRMEEFFEKT & VENTILATIONSFÖRLUSTER Värmebehov för Nyborgskyrkan Värmeeffekt för Nyborgskyrkan Ventilationsförluster för Nyborgskyrkan GRATIS VÄRME HUSHÅLLSEL TAPPVARMVATTEN ÅRLIGA VÄRMEBEHOVET & ENERGIBEHOVET MAX VÄRMEEFFEKT BERGVÄRMEPUMP ENERGIBEHOV MÅNADSVIS EKONOMI Återbetalningskalkyl

7 INTRODUKTION Nyborgskyrkan ligger i Arvidsjaurs kommun, beläget i norra Sverige. Kyrkan genomgår en omvandlingsprocess, från att tidigare ha fungerat som en samlingslokal för dess medlemmar, till att nu främst drivas som ett vandrarhem och lägenhet. Det kommer även att bedrivas konferens- och utställningsverksamhet i dess lokaler. För att säkerhetsställa att kyrkan fortfarande skall kunna användas som församlingslokal, hyr EFS 1 en mindre del av fastigheten. Denna omställning medför att fastigheten kommer att genomgå en del förändringar för att kunna anpassas till sin planerade verksamhet, bland annat genom ändrad arkitektur av vissa rum, ombyggd ventilation och extra isoleringen i vissa lokaler. Leif Carlsson, rektor på Fridhemskolan i Arvidsjaur, köpte Nyborgskyrkan under 2007 och driver processen med att förvandla kyrkan till en affärsverksamhet. Det är också hans beslut att energieffektivisera Nyborgskyrkan med syfte att minska driftkostnaden, samt anpassa kyrkan efter dagens miljöaspekter. Detta görs genom ett bättre energival, då Nyborgskyrkan går från att ha enbart drivits av el till att i fortsättningen huvudsakligen drivas av bergvärme. Ett antal företag kommer att vara inblandade i processen att energieffektivisera Nyborgskyrkan, dock kommer denna rapport endast behandla resultatet av processen och därmed inte presentera förslag på vilka förändringar som kan göras. Syftet med denna rapport är således att kalkylera och redovisa effektbehovet för varje rum, samt det årliga värmebehovet för byggnaden. Dessa beräkningar ska fungera som ett beslutsunderlag till framtida radiatorval och ekonomisk planering. Rapporten kommer inte att gå in i detalj gällande rörkonstruktion och tryckfall av radiatorkretsarna, radiatorernas placering, storlek, eller effekt. Inte heller ventilationskanalernas konstruktion, tryckfall, samt luftdon kommer att presenteras, istället redovisas ett förslag på till- och frånluftsflöden i berörda rum. Dessa avgränsningar har fått göras på grund av tidsbrist samt att flera byggnadsbeslut ännu inte är fastställda. Valet att inte framlägga förslag till radiatorer eller ventilationssystem beslutades efter samtal med uppdragsgivaren, Leif Carlsson. 1 EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) bildades den 7 maj 1856 och är en inomkyrklig rörelse (del av Svenska kyrkan) 6

8 NYBORGSKYRKAN Nyborgskyrkan ligger i Arvidsjaurs kommun med en befolkning på cirka innevånare. Den byggdes av Arvidsjaurbygdens EFS 2. Nyborgskyrkan invigdes och togs i bruk den 20 november 1977 av dåvarande biskopen i Luleå stift, Stig Hellsten. Ritningarna till kyrkan gjordes av Olof Meethz vid Jan Thurfjells Arkitektkontor AB i Skellefteå. För att upprätta kyrkan med dess inventarier uppgick kostnaderna till 1,7 miljoner kronor [1]. Kyrkan fungerade i många år som en samarbetskyrka mellan EFS och Arvidsjaurs församling i Svenska kyrkan, men under 2000-talet minskade användningen av Nyborgskyrkan på grund av att dess medlemmar blev färre och äldre. Det blev allt svårare att hitta de frivilliga krafter som krävdes för att driva både verksamheten och kyrkan, vilket resulterade i försäljning av Nyborgskyrkan enligt beslut av EFS. Kyrkan kallställdes och den 12 juni 2005 upphörde den att fungera som kyrka [2]. År 2007 köptes kyrkan av Leif Carlsson som ett steg i att erbjuda andra utbud till vandrarhem än de som existerar i Arvidsjaur idag. Nyborgskyrkan har cirka 626 m² golvarea och består av två våningar, varav källarvåningen är en suterrängvåning, Se Bilaga 1.0. Fastigheten kommer att bestå av en lägenhet på bottenplanet med ett sovrum, vardagsrum, kök, förråd och duschrum. Resterande rum på bottenplanet kommer att tillhöra vandrarhemmet, med möjlighet att även nyttja en del av dessa rum för konferensaktiviteter när det passar. Vandrarhemmet kommer att ha fyra sovsalar, två duschrum, ett gemensamt kök samt ett vardagsrum. Det kommer även att finnas rum som kan användas till nöjesverksamheter, Se Figur 1. Övervåningen består av en stor kyrksal, som även fungerar som utställningslokal. Intill stora salen ligger lilla salen, som erbjuder möjlighet till konferens, festlokal, eller annan aktivitet som kräver ett större utrymme. Bredvid den lilla salen finns ett relativt stort kök, med möjlighet att serva en större grupp människor. Värt att notera är väggen mellan stora och lilla salen som är en vikvägg (Se Figur 2), vilket gör att dessa två salar ibland kan ses som en gemensam sal, Se Figur 3. Stora och lilla salen är också de två salar som har en annan takhöjd än de resterande rum i fastigheten (3 m till tak i stora salen och 2,7 m i den lilla salen), Se Figur 4 & 5. Figur 2: Vikvägg. Förutom de nämnda lokalerna finns det även ett kontor och två förråd på övervåningen. Nyborgskyrkan har också en vindsvåning ovan lilla salen där ventilationsaggregatet är placerat, dock räknas denna vindsvåning som en del av det yttre klimatet på grund av att den inte är medvetet uppvärmd. Detsamma gäller soprummet, som inte heller har någon egen värmekälla. Beräkningsmässigt så hjälper dock vindsvåningen och soprummet till som vindskydd för närliggande rum. 2 EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) bildades den 7 maj 1856 och är en inomkyrklig rörelse (del av Svenska kyrkan) 7

9 Temperaturen i Nyborgskyrkans lokaler ska ligga runt +20 C, med undantag av duschrummet, WC/dusch och lägenhetens WC/dusch som alla är belägna på bottenvåningen. Dessa rum kommer att hålla en temperatur kring +25 C, för att få en behagligare atmosfär. Figur 1: Översiktsbild på bottenvåning. Figur 3: Översiktsbild på övervåning. 8

10 Figur 4: Genomskärning av Nyborgskyrkan, genom stora salen. Figur 5: Genomskärning av Nyborgskyrkan, genom lilla salen. 9

11 BESKRIVNING AV ENERGIEFFEKTIVISERING Projektet att energieffektivisera Nyborgskyrkan startade kring juli 2007 och beräknas vara klart runt augusti De förändringar som Nyborgskyrkan genomgår kommer inte att utgöra några markanta förändringar för fastighetens effektbehov. Den största förändringen består av investeringen och installationen av bergvärmepumpen IVT HT plus E (17), som kommer att mer än halvera energibehovet för Nyborgskyrkan, Se Bilaga Bergvärmen kommer att stå för uppvärmning av radiatorkretsarna och tappvarmvattnet. I dagsläget är det dock inte aktuellt att värma ventilationsluften med bergvärmen, som även i fortsättningen kommer att värmas med hjälp av el. De mindre värmebehovsförändringarna består av extra isolering av ytterväggarna i utsatta rum, samt att ventilationen måste omstruktureras. Detta beror på att lokalerna som tidigare använts som förråd eller dylikt, kommer att konverteras om till sovrum eller allrumslokaler, Se Figur 6 & 7. Ventilationsaggregatet i sig kommer inte att bytas ut, eftersom det är relativt nytt med en värmeväxlingskapacitet omkring 80 %, och det klarar enligt beräkningar de ställda kraven på till- och frånluftsflöden, som krävs för att bibehålla ett acceptabelt inomhusklimat. Om utomhustemperaturen sjunker under +10 C så klarar inte värmeväxlaren det ställda kravet på +18 C för tilluften, värme måste då tillföras via värmebatteriet, Se Bilaga 3.0. Figur 6: Lokaler under ombyggnation. Figur 7: Sovsal 1. 10

12 VENTILATIONSSYSTEMET Luften som passerar genom Nyborgskyrkan upplever ett flertal temperaturdifferenser under sin cykel. Luft med utomhustemperatur tas in i fastigheten och passerar genom värmeväxlaren varvid den värms av frånluften. Om värmeväxlaren inte har nog med kapacitet att värma eller kyla luften till en förbestämd temperatur, så måste ett värmebatteri tillföra den sista energin. Därefter kommer luften att transporteras in i lokalen varefter radiatorerna påverkar luftens slutgiltiga temperatur för ett behagligt inomhusklimat. När luften har cirkulerat i lokalerna kommer den att återgå till ventilationsaggregatet, men denna gång som användbar energi till värmeväxlaren. Efter passagen genom värmeväxlaren lämnar den fastigheten, Se Figur 8. UTOMHUS VÄRMEVÄXLARE VÄRMEVÄXLARE RADIATORER VÄRMEBATTERI Figur 8: Ventilationsluftens olika temperaturfaser. Ventilationssystemet i Nyborgskyrkan måste genomgå en ombyggnation för att anpassa kyrkan till den planerade aktiviteten, vilket medför en ökning av antalet människor som kommer att vistas i kyrkan. Förändringen kommer att påverka de berörda rummens effektbehov. Däremot bör man ha i åtanke att förslaget på konstruktionen av det nya ventilationssystemet inte behöver bli det slutgiltiga resultatet, vilket i sin tur kan komma att påverka framtida radiatorval; eftersom effektbehovet kan öka eller minska en aning om ett annat val av till- och frånluftsflöden väljs. 11

13 För att veta vilka förändringar som behöver göras i omlokaliseringen av ventilationssystemet, krävs en djupare utvärdering av ventilationens nuvarande uppbyggnad. Denna fördjupning utförs inte i rapporten, fokus ligger istället på hur ventilationen bör konstrueras. Däremot har ett försök till en godtycklig beskrivning av det gamla ventilationssystemet gjorts. Följande problem för att lösa uppgiften uppstod dock: Ventilationen i vissa rum är strypta eller omdragna, i ett försök att omdistribuera luftflödena i lokalerna (utfördes någon gång mellan ). Detta har lett till att den nya ägaren, Leif Carlsson, idag inte har en fullständig överblick över ventilationen, Se Figur 9. Figur 9: Strypt ventilation. Senast erhållen data gällande luftflödena är från Konsultföretaget som utförde mätningarna har kontaktats, men både ledning och personal har under åren bytts ut eller pensionerats, och ingen nuvarande anställd kan idag erinra sig om det utförda jobbet [3]. Svårigheter att hitta relevant data över hur till- och frånluftflödena var innan ombyggnationen. De värden som funnits kan inte anses vara pålitliga (data från 1995 års mätningar, utfört av ovannämnda konsultföretag). 12

14 Resultatet av försöket till en rekonstruktion av det gamla ventilationssystemet är som följer i Figur 10, 11 & Tabell 1, 2, 3. (obs: ett fåtal rum är i sina originalutförande så som Nyborgskyrkan såg ut innan ombyggnationen): ÖVERVÅNING: Figur 10: Uppskattning av gamla ventilationssystemet (övervåning). BOTTENVÅNING: Figur 11: Uppskattning av gamla ventilationssystemet (bottenvåning). 13

15 RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Övervåning) [l/s] [l/s] Stora salen Lilla salen 228 Kontor 14 Toalett 1 28 Toalett 2 28 WC (handikapp) 28 Städskrubb 28 Σ Övervåning [l/s] 453 l/s 420 l/s Tabell 1: Gamla ventilationen (övervåning). VÅNING TILLUFT FRÅNLUFT (Nyborgskyrkan) [l/s] [l/s] ÖVERVÅNING BOTTENVÅNING Σ TOTALT FLÖDE [l/s] 731 l/s 743 l/s Tabell 3: Gamla ventilationen (hela fastigheten). RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Bottenvåning) [l/s] [l/s] Sovsal 1 14 Hobbyrum Förråd/Sovsal 4 25 WC (handikapp) 28 WC/Dusch 28 Hall/Pentry Allrum Bönrum 19 Duschrum 6 Städskrubb 14 Lgh: WC/Dusch 24 Lgh: Kök 25 Lgh: Allrum/Sovrum Lgh: Förråd 17 Korridor/Sovsal Σ Bottenvåning [l/s] 278 l/s 323 l/s Tabell 2: Gamla ventilationen (bottenvåning). Värt att notera är tilluftsflödena i Stora och Lilla salen, som är nämnvärt större än de övriga värdena. Detta kan bero på att flödena är avlästa i ett maximalt flödestillstånd (tänkt för lägen då dessa två salar är nyttjade av ett större antal människor); ett antagande som görs på grund av likheten med de framtagna luftflödena för det nya ventilationssystemet i Bilaga 2.1. Även dessa värden är uträknade med antagandet att det kommer existera ett maxflöde och ett minflöde av till- och frånluften i Stora och Lilla salen (på grund av att lokalerna har olika ventileringsbehov beroende av om de är i bruk eller inte). De nya värdena vid maximalt tilluftflöde för Stora respektive Lilla salen är 257 l/s, samt 233 l/s enligt Bilaga 2.1. Det antagna ventilationssystemet kommer att ha fler tilluftventiler jämfört med det äldre systemet, på grund av det ökade antalet sovrum och allrum som kräver en bestämd mängd tilluft (Se Figur 12). Ett förslag på framtida ventilationsflöden i de markerade lokalerna presenteras i Figur 13, 14 och Tabell 4, 5, 6. Luftflödena i lägenheten är anpassade så att en jämn balans av till- och frånluft ska samexistera i lägenhetskomplexet, och därav inte vara beroende av närliggande lokalers till- och frånluft. Detta syftar till att göra lägenheten till en egen brandcell, och därmed minimera risken att en eventuell eld sprider sig, Se Bilaga 2.1. Själva ventilationsaggregatet har även ett inbyggt skydd mot brand, som resulterar i att aggregatet automatiskt stänger av sig om brand uppstår [4]. Luftflödena som presenteras är minflöde (normalt läge för ventilationen i Stora respektive Lilla salen), och beräkningarna är gjorda utefter 90 % regeln; Se Ekvation 2.1. Figur 12: Tilluftventilation. (Ekvation 2.1) 14

16 ÖVERVÅNING: Figur 13: Nya ventilationssystemet (övervåning). BOTTENVÅNING: Figur 14: Nya ventilationssystemet (bottenvåning). 15

17 RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Övervåning) [l/s] [l/s] Stora salen (Minflöde) Lilla salen (Minflöde) 23 Kontor 36 Kök 10 Städskrubb 10 Toalett 1 10 Toalett 2 10 WC (handikapp) 10 Σ Övervåning [l/s] 106 l/s 118 l/s Tabell 4: Nya ventilationen (övervåning). VÅNING TILLUFT FRÅNLUFT (Nyborgskyrkan) [l/s] [l/s] ÖVERVÅNING BOTTENVÅNING Σ TOTALT FLÖDE [l/s] 205 l/s 228 l/s Tabell 6: Nya ventilationen (hela fastigheten). RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Bottenvåning) [l/s] [l/s] Sovsal 1 10 Sovsal 2 10 Sovsal 3 17 Sovsal 4 9 Hobbyrum 12 Förråd 10 WC (handikapp) 10 WC/Dusch 10 Hall/Pentry 10 Allrum 14 Duschrum 15 2 st Städskrubb 10 Lgh: WC/Dusch 10 Lgh: Sovrum 9 Lgh: Kök 10 Lgh: Allrum 18 Lgh: Förråd 10 Σ Bottenvåning [l/s] 99 l/s 110 l/s Tabell 5: Nya ventilationen (bottenvåning). Allmänna regler för samlingssalar är: det bestämda minimumkravet av 0,35 l/s tilluft per kvadratmeter golvarea, och att de utöver detta också ska tillkomma 7 l/s per person när samlingssalarna är i bruk (vilket resulterar i maxflödeläget; eftersom detta scenario endast uppstår då en större folkgrupp använder salen). Med andra ord är ventilationsaggregatets maximala luftflödeskapacitet bestämd utifrån det maximala antal personer en samlingssal kan rymma. Dessa regler bör tillämpas på kyrkans samlingssalar, Stora och Lilla salen, Se Bilaga 2.0. Det får maximalt vistas 30 personer i Stora salen, och 30 personer i Lilla salen, om de uträknade luftflödesmängderna i de bestämda salarna ska kunna bibehållas, Se Bilaga 2.1. Dessa beräkningar grundas i att ventilationsaggregatets maxflödeskapacitet är på 900 l/s, och ventilationsaggregatets värmebatteri är på 6 kw (Se Bilaga 17.0). Maxgränserna för antal personer kan dock påverkas, eftersom båda samlingssalarna har tilluftsdon, men enbart Stora salen har frånluftsventilation. På grund av detta kan det antas att Stora salens maxkapacitet kan öka om Lilla salen inte fyller sin maxgränskvot, eller att ventilationen körs dagar då värmebatteriet inte behöver kopplas in. 16

18 I teorin skulle det även kunna installeras frånluftsdon i Lilla salen. Därmed kan frånluftsdon i Stora salen strypas, och man uppnår en omvänd effekt. Detta är dock bara teoretiskt och skall inte ses som en genomförbar handling förrän vidare studier har utförts på området. Bland annat, måste man ta hänsyn till att köket, i detta fall, suger en del av tilluften från Lilla salen, Se Figur 15. Figur 15: Serveringslucka mellan köket och Lilla Salen. Vid maxläge för ventilationen fås följande totala luftflöde enligt Tabell 7 (beräknat med maxflödena 257 l/s i Stora salen och 233 l/s i Lilla salen): VÅNING (Nyborgskyrkan) TILLUFT [l/s] FRÅNLUFT [l/s] ÖVERVÅNING (med maxflöde) BOTTENVÅNING Σ TOTALT FLÖDE [l/s] 625 l/s 695 l/s Tabell 7: Luftflöden vid maximal ventilation. När samlingssalarna fylls så behöver inte radiatorerna värma den extra luften som kommer vid maxflöde, eftersom människorna i salarna kommer att värma denna luft med kroppsvärmen [5]. 17

19 U-VÄRDEN Nyborgskyrkans skydd mot omgivningens klimat består av ytterväggar, yttertak, golv, fönsterrutor och ytterdörrar. Vidare finns det inre barriärer, som har till uppgift att bibehålla värmen i bestämda rum, vilka har en högre medeltemperatur än återstående lokaler runtomkring. Dessa yttre och inre skydd består av olika material i differerande tjocklek och utformning. För att generalisera beräkningarna av värmeförluster och annalkande effektbehov, uppskattas ett värmegenomgångstal för samtliga differerande väggar. Barriärernas material och därav påföljande U- värden kan avläsas i Bilaga 4.7. Materialens värmeledningsförmåga har bestämda värmekonduktivitetsvärden (λ) som förenklar energiberäkningarna, Se Bilaga 4.0. Genom denna kunskap kan U-värden framtas från Ekvation 4.1. (Ekvation 4.1) För djupare insikt i U-beräkningar, Se Bilaga

20 TEMPERATURER Viktiga temperaturer att ta hänsyn till i beräkningarna för Nyborgskyrkan ses i Tabell 8. Arvidsjaur (Nyborgskyrkan) Temperatur i januari - 13 C Årlig medeltemperatur 0 C Medeltemperatur under marknivå 8 C Tabell 8: Arvidsjaurs temperaturer. Dessa gradtal har uppskattats genom närliggande kommuners temperaturer. För en djupare insikt i hur dessa temperaturer har fastställts, bör Bilaga 7.0 begrundas. En mycket viktig temperatur är DOT 20 som har beräknas till -31 C i Bilaga 8.0. Detta värde är framtaget genom medeltemperaturen i Arvidsjaur under januari månad, samt tidskonstanten som uppskattats till 101 h enligt Bilaga

21 VÄRMEEFFEKTBEHOV Direkt en sluten volym, med en bestämd intern temperatur, utsätts för avvikande externa temperaturer, kommer en värmeförlust att ske. Detta sker under alla omständigheter, förutsatt att gradtalet är lägre på utsidan än insidan. För en fastighet utgörs dessa förluster till störst del av transmissions-, infiltrationsoch ventilationsförluster. Dessa förluster täcks av ett antal olika värmekällor, bland annat: Radiatorer Solen Intern värmeproduktion (människor, teknisk utrustning, lysarmaturer mm) Radiatorerna är den värmekälla som bidrar rikligast till att täcka värmeförlusterna. Resterande värmekällor kan ses som kostnadsfri värme, som antingen är en biprodukt från hushållet eller utnyttjandet av solenergi. Transmissionsförluster uppkommer när värme, eller kyla, leds genom ett material. Orsaken till detta är temperaturdifferensen på vardera sidan av materialet. I fastigheten uppkommer denna skillnad mellan inne- och uteluften, varvid även konvektiv värmetransport ingår. Transmissionsförluster sker även inomhus, om fastighetens utrymmen har avvikande värmetillstånd [6]. Infiltrationsförluster uppstår på grund av det undertryck som skapas i fastigheten. Undertrycket har sitt ursprung i ventilationsflödet; då tilluften i fastigheten är 90 % av frånluften, skapas ett undertryck som leder till att exteriör luft letar sig in genom otätheter i fastigheten. Detta forcerade luftflöde från utsidan kallas infiltration, vilket är ett nödvändigt ont för att kunna minimera risken att uppvärmd inomhusluft ska tränga sig ut i väggarna och kondensera, ifall det hade varit övertryck i fastigheten [6]. Ventilationsförluster kan innefatta många faktorer. En av de större faktorerna är temperaturen på tilluften, som i detta fall är +18 C. Tilluften måste värmas upp av radiatorerna till rumstemperatur som i sin tur leder till ett ökat värmeeffektbehov. Intern värmeproduktion är en av de värmekällor som kan ses som gratis värme. Detta stämmer till en viss grad, då en del av denna gratis värme kräver att energibrukande maskiner eller armaturer måste nyttjas. Emellertid finns det intern värme som uppkommer utan att teknisk utrustning är inblandat; människor och djur producerar värme i relativt hög grad. En medelperson i vila alstrar cirka W/h, vilket ungefär motsvarar effekten hos två glödlampor. Detta värde kan tredubblas vid måttlig fysisk ansträngning, och vid tung fysisk aktivitet är det inte ovanligt att en människa gör av med det tiodubbla värdet [7]. 20

22 Solenergi är i detta fall den enda energikällan som kan ses som helt gratis (människor och djur kostar i föda om man ska dra det till sin spets). Att beräkna solens påverkan på en fastighet kan variera kraftigt. Problemet för Nyborgskyrkans värmeberäkning av solen, uppkommer vid det faktum att halva fastigheten delvis är belägen under marknivå. Därför brukas ett generellt koncept; att solen tillför värme motsvarande 3 graders uppvärmning [8], Se Figur 16 (Tappvarmvatten & Hushållsel kan studeras närmare i Bilaga 14.0 & 15.0). Int VÄRME- PRODUKTION HUSHÅLLSEL SOLVÄRME TAPP- VARMVATTEN VÄRME VENTILATION Figur 16: Översiktsbild som illustrerar gratisenergi respektive betalenergi. Effektbehoven som Nyborgskyrkan kräver, varierar kraftigt mellan rum; Se Tabell 9, 10 & 11. Några av orsakerna härstammar från att Nyborgskyrkan just är en kyrka. Både Stora och Lilla salen har en stor volym som ger upphov till ett högre effektbehov (Se Bilaga 1.0), då en större lokalvolym kräver mer värme gentemot mindre salar, samt en större yta där transmission och infiltration kan uppstå. Vidare är många av kyrkans väggar dåligt isolerade, vilket i viss grad har kompletterats i bestämda lokaler, men dock inte i alla. För att beräkna värmeeffektbehov i en lokal måste U-värdet och arean för den utsatta väggen vara känt. Vad som därefter styr rummets värmekrav är differensen i temperaturen mellan insida och utsida, som i effektbehovsuträkningarna ges av ΔT, Se Bilaga 10.0 för en djupare insikt i dessa beräkningar. ΔT är den mest avgörande faktorn för att förutse en fastighets värmeeffektbehov, och i de beräkningar som gjorts har DOT 20 använts som utomhustemperatur (Se Bilaga 8.0 för DOT 20 ). Efter ΔT så kommer ventilationen och infiltrationen som de faktorer vars data styr värmeeffektbehovet. 21

23 Rum (Bottenvåning) Effektbehov [W] Sovsal Hobbyrum 467 Sovsal Förråd 289 Pannrum 289 Entré 752 Hall/Pentry 24 WC (handikapp) -28 WC/Dusch 240 Allrum 169 Bönrum -95 Duschrum 708 Städskrubb 187 Lgh: WC/Dusch 234 Lgh: Kök 420 Lgh: Allrum 805 Lgh: Sovrum 537 Lgh: Förråd 196 Sovsal Sovsal Korridor 2 Σ Effektbehov : W Medeleffektbehov : 311 W/rum Tabell 10: Värmeeffektbehov (bottenvåning). Rum (Övervåning) Effektbehov [W] Foajé Städskrubb 103 Toalett 1 22 Toalett 2 22 WC (handikapp) 36 Kontor 927 Hall 421 Förråd 408 Kök 282 Förråd/Elcentral 458 Lilla salen Stora salen Σ Effektbehov : W Medeleffektbehov : 987 W/rum Tabell 9: Värmeeffektbehov (övervåning). Våning (Nyborgskyrkan) Övervåning Bottenvåning Σ Effektbehov : Medeleffektbehov : Effektbehov [W] W W W 557 W/rum Tabell 11: Värmeeffektbehov (hela fastigheten). 22

24 I Figur 17 & 18 redovisas en mer överskådlig bild av effektbehovet på övervåningen och bottenvåningen: EFFEKTBEHOV FÖR ÖVERVÅNING [W] Figur 17: Värmeeffektbehov för övervåningen. EFFEKTBEHOV FÖR BOTTENVÅNING [W] Figur 18: Värmeeffektbehov för bottenvåningen. Några fakta bör uppmärksammas, om data över effektbehovet är avsedd för att användas till radiatorval; effektbehoven är uttagna för varje rum, även rum som inte vanligtvis har radiatorer. 23

25 ÅRLIGT VÄRMEBEHOV För att uppskatta det årliga värmebehovet måste den energi som förbrukas av Nyborgskyrkan summeras. Nyborgskyrkans energiförbrukning kan delas in i följande kategorier (Se Bilaga 16.0): Hushållsel Tappvarmvattenproduktion Ventilation (tilluft och värmebatteriet) Värme Solvärme Intern värmeproduktion Det totala energibehovet för Nyborgskyrkan hamnar på 86,7 MWh. Denna siffra är dock inte relevant ur besparingssynpunkt, då bergvärmen inte utnyttjas för hela energibehovet. Bergvärmen kommer att hantera följande områden: Värme (Vattenburna radiatorer) Tappvarmvatten Detta innebär att det värmebehov som bergvärmepumpen ska täcka årligen, är 75 MWh. Resterande 11,7 MWh kommer även i fortsättningen att täckas av direktverkande el, Se Bilaga Värmebatteriet till ventilationsaggregatet kommer också fortsättningsvis att drivas av el. Dock har Leif Carlsson som avsikt, att i en möjlig framtid, även åtgärda detta, då ytterligare energibesparing kan bli en nödvändighet. 24

26 MAX VÄRMEEFFEKT Det finns ett tillfälle under ett år, då Nyborgskyrkan kommer att kräva som mest värmeeffekt. Detta infaller oftast den kallaste natten på året, dock måste värmebatteriet redan kopplas in när temperaturen sjunker under +10 C, Se Bilaga 3.0. För att försäkra sig om att effekten verkligen är maximal vid detta tillfälle, så antas det att Nyborgskyrkan har full aktivitet (ventilationen går på maxläge). De maximala värmeeffekterna har kalkylerats i Bilaga 17.0, för de varierande tillstånden Nyborgskyrkan utsätts för. Ventilationsaggregatet har en maxgräns på 6 kw för värmebatteriet enligt Bilaga 3.0. Vid maxkörning den kallaste dagen ligger effekten på 5,97 kw, vilket alltså är precis under maxgränsen (Se Bilaga 17.0). Det är därför möjligt att värma upp tilluften till +18 C vid detta tillfälle, tack vare Nyborgskyrkans roterande värmeväxlare. Den värme som lämnar lokalerna genom frånluften kan alltså nyttjas för att värma upp inluften. Energiförlusterna minskas betydligt tack vare värmeväxlarens höga verkningsgrad, som enligt data är approximativt 80 %, Se Bilaga 3.0. Radiatorerna har en maxeffekt på 18,4 kw, Se Bilaga Med en samlad maxeffekt för radiatorerna och värmebatteriet, slutar den totala maxeffekten för Nyborgskyrkan på 24,4 kw enligt Bilaga Om kyrkan inte skulle ha full aktivitet, kommer inte värmebatteriet att behöva gå för fullt. Resultatet av detta är en effektsänkning till 1,8 kw för värmebatteriet, Se Bilaga För radiatorerna är det dock ingen skillnad, eftersom det yttre klimatet inte påverkas av kyrkans aktiviteter. Följaktligen blir max effekt för Nyborgskyrkan vid normal drift 20,2 kw enligt Bilaga

27 BERGVÄRMEPUMP Bergvärme uppfyller sin funktion genom att använda den lagrade värmen i marken. Detta görs genom att borra cirka 200 meters hål i marken (antal hål och djup kan variera beroende på bergrund och den effekt man vill leverera). Se Figur 19 för en närmare förklaring till hur bergvärme fungerar. Figur 19: Illustration över bergvärmens funktion [9]. Den modell av bergvärmepump som Nyborgskyrkan kommer att använda, är en HT Plus E 17 från IVT [10]. Data över pumpen går att finna i Bilaga Bergvärmepumpens COP-värde (Coefficient Of Performance) är 3,3 vid förutsättningen att vattnet ska hålla en temperatur kring +50 C, Se Bilaga Genom att installera IVT HT Plus E 17 bergvärmepump, så kommer Leif Carlsson att spara 51,5 MWh årligen enligt Bilaga 19.0, se Ekvationen nedan. - (Från Bilaga 19.0) 26

28 EKONOMI I dagsläget har Leif Carlsson investerat SEK (inkl moms) i projektet [11]. Investeringen berör endast energikonverteringen, vilket innefattar borrhåll, installation av bergvärmepump och panna, samt utbyte av elradiatorerna mot vattenburna radiatorer. En legitim ekonomianalys av bergvärmepumpens totala besparingar, är komplicerat att göra. Detta beror på ekonomikalkyler ofta innefattar en stor osäkerhet gällande framtiden. Enligt nuvärdesmetoden har återbetalningstiden beräknats till att bli cirka sju år och tio månader (Se Bilaga 20.1), med ovanstående investering och en total besparing på ungefär SEK per år. Hänvisning till Bilaga 20.0 för en djupare insikt i ekonomiberäkningarna. Faktorer som kan påverka återbetalningstiden är bland annat kalkylräntan, som fastställts till 7,5 % av Leif Carlsson [11], och avvikelser i elpriserna. Beräkningarna är gjorda med ett elpris på 1,13 SEK/kWh, både med och utan bergvärmen installerad, samt avsaknad av abonnemangsavgifter, Se Bilaga Att göra ett antagande av abonnemangsavgifter är invecklat, eftersom detta är en förhandlingsvara och därav varierar mellan olika avtal. Vattenfall AB utvecklar för närvarande nya strategier, där bland annat, företag erbjuds fria abonnemangsavgifter om de brukar mindre än 75 MWh om året [11]. En alternativ återbetalningstid är då 6 år och 6 månader (Se Bilaga 20.1), om man i beräkningarna antar en dyrare driftkostnad för Nyborgskyrkan utan bergvärmepumpen. Vid en större energiförbrukning kräver Vattenfall AB en säkring runt 63 Amp [11], som då leder till en approximativ abonnemangsavgift på SEK enligt Bilaga

29 SLUTSATS Investeringen i bergvärmepumpen är, ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, legitimerat då återbetalningstiden är relativt kort och energin tas på ett kontrollerat, miljövänligt sätt. Den ökning av rörelse och därav energiförbrukning som Nyborgskyrkan kommer att genomgå, ger också stöd åt projektets resonemang. 28

30 DISKUSSION Återbetalningstiden är troligen kortare än vad återbetalningskalkylerna visar. Det har att göra med bland annat kalkylräntan som i detta fall har satts högre än vad som troligen är rimligt. Att räntan har blivit så hög har att göra med den högkonjunkturen Sverige har för tillfället, vilket antas kommer att övergå till lågkonjunktur inom de närmsta åren [12]. Vad som är viktigt att ha i åtanke med nuvärdesmetoden, är att kalkylen inte tar hänsyn till det varierande energiprisklimat som energibranschen har. En ökning av elpriserna kommer att ha en positiv effekt på återbetalningstiden av bergvärmepumpen, då Leif Carlsson har gjort klart att han kommer att binda sitt elpris. Om dessutom Nyborgskyrkan kommer att registreras som ett företag, så kommer momsen på elpriset att försvinna. Ventilationen är en okänd faktor i detta projekt. Inte för att beräkningarna är missvisande eller irrelevanta, utan snarare om det kommer att genomföras på det sätt rapporten har presenterat i sitt förslag. Följderna ifall det inte görs, påverkar Nyborgskyrkans energieffektiviseringskalkyl på ett flertal områden; Effektbehoven för varje enskilt rum är en av de faktorer som det i en viss mån går att ta hänsyn till osäkerheten kring ventilationen. Att lägga till eller frånta effektbehov för varje lokal, i den storlek ett till- eller frånluftdon kan påverka effektbehovet, är möjligt men ökar dock osäkerheten kring radiatorvalet, vilket i sin tur kan leda till feldimensionerade radiatorer. Nu bör det tilläggas att dessa effekter rimliggen är relativt små, men bör ändå tas i hänsyn ifall en radiator ska täcka ett flertal närliggande lokaler. Svårare att förutse utan en djupare analys är den slutgiltiga påverkan på det totala värmebehovet, samt den max effekt Nyborgskyrkan kommer att ha ifall ventilationen förändras. I Sovsal 1 finns ett pentrykök med kolfilter, eftersom fläkten inte leder ut luften från fastigheten. Dock bör den luft som passerat kolfiltret ledas till hallen utanför sovsal 1 (Se Figur 20), där det sitter en frånluftventil som kan ta luften ut ur fastigheten, istället för att den ska cirkulera i sovsalen. I hallen står det dessutom redan ett annat pentrykök som också har kolfilter, så på detta sätt fås luften från båda pentryköken ut ur fastigheten via samma frånluftsdon. Figur 20: Pentryköket i hallen (bottenvåning) 29

31 Valet att inte ha värmebatteriet kopplat till bergvärmen för att dra ner energikostnaderna, ansågs inte överväga den förlust av värme som uppstår i rören till ventilationsaggregatet [13]. När beslutet att fortgå med elbatteri togs, fanns inte den kostnaden som uppstår vid en senare omkonvertering med i analysen. Inga beräkningar gjordes dock på detta eftersom beslutet redan var fattat. Att bönrummet och handikapptoaletten på bottenvåningen inte behöver radiatorer enligt värmeeffektbehovsuträkningarna kan diskuteras (Se Bilaga 10.0). Detta grundas på det faktum att det idag är radiatorer placerad i bägge av dessa rum enligt Bilaga Man bör dock förstå att dessa radiatorer installerades vid en tid då energieffektivisering inte prioriterades. Bästa lösningen för detta om man vill gardera sig, är att låta elradiatorerna i dessa rum kvarstå som en extra värmekälla ifall att behov uppstår. På grund av att Arvidsjaur är ett relativt litet samhälle, skapade det svårigheter med att få korrekta utomhustemperaturer för Nyborgskyrkan. SMHI lägger inte ut tillräckligt med väderdata på deras hemsida för att kunna fastställa de sökta temperaturerna. För att få exakt data så måste detta inhandlas från SMHI, vilket inte budgeten för rapporten tillät. Det antas dock att felvisningarna i temperatur är så små att de saknar relevans i berörda uträkningar. 30

32 [1] REFERENSER [2] SFF (Svenska Företags Förmedlingen), Robert Salomonsson & Leif Lundgren, [3] Kurt Johansson, pensionerad servicetekniker på Storfors ventilation AB [4] [5] David Nyman Backman, konsult på Pelator VVS Projektering [6] Lars Westerlund, handledare på Luleå Tekniska Universitet. [7] [8] Formula Assemble i kursen Indoor Climate, MTM 133 på LTU 2007 [9] [10] [11] Leif Carlsson, rektor på Fridhemskolan och ägare av Nyborgkyrkan [12] Malin Pudas, ekonomistudent på Göteborgs Handelshögskola [13] Tord Holmström, projektledare på IVT för Nyborgskyrkans energikonvertering [14] [15] Kimmo Antila, säljare på SWEGON i Stockholm [16] (Sida 2 för λ och Densitet) [17] Fundamentals of Thermodynamics, Sixth Edition, tryckt i USA 2003 [18] Physics Handbook, Sixth Edition, tryckt i Sverige 2006 [19] Stefan Grimberg, säljare på Preconal System AB [20] [21] [22] Investeringsbedömning, Liber AB, upplaga 2:4, tryckt 2004 i Malmö [23] SMHI väder och vattten, årgång 2000, Datan är mellan åren [24] 31

33 BILAGOR En del av siffrorna i bilagan kan missuppfattas som felaktiga när ekvationer summeras ihop, vilket beror på att uträkningarna är gjorda i Microsoft Excel; ett program som aldrig avrundar värdesiffror trots att de synliga siffrorna uppfattas som avrundade. Detta kan leda till decimalvariationer i vissa ekvationer. Dock garanteras det att om exakta värdesiffror används från start till slut i uppgifterna, så stämmer bilagans kalkylerade data. 1

34 1.0 NYBORGSKYRKANS AREA & VOLYM Arean för byggnaden är kalkylerad utifrån ritningar över Nyborgskyrkan; dock skall påpekas att ritningarna är från 1977 och en del ombyggnationer har skett sen dess, samt att ritningarna inte är tillfredställande gälland mått och illustration [11]. Vad som också ska observeras är att under examensarbetets gång har byggprojektet med kyrkan även lett till nya ombyggnationer av rummen, vilket har inneburit att nya väggar satts upp, eller gamla byggts om eller förbättras. Golvarean för varje rum togs ut på så sätt att väggarna som delar rummen åt halverades (sett uppifrån), och tilldelades vardera rummet. På så sätt täcks den största delen av golvarean för byggnaden in. En avvikelse från denna regel gäller dock ytterväggarna, där golvarean endast tas fram till väggen, Se Figur 21. Figur 21: Beskrivning av areamätning. 2

35 Takhöjden i Nyborgskyrkan är 2,4 m förutom i Lilla salen som har 2,7 m till tak, samt Stora salen där det är lutande tak (Se Figur 22 & 23). Höjden upp till nivån där taket börjar luta i Stora Salen är 3 m, lutningen på taket är 27 och längden på golvet 10,13 m (mått in i halva väggen, enligt Figur 21). Figur 22: Takhöjder i Nyborgskyrkan. Figur 23: Takhöjd i Stora salen. För att få volymen i Stora salen så delas rummet upp i två delar, Se Figur 24. (Ekvation 1.1) (Ekvation 1.2) Volym 1 har dock en utbyggnad (ett altare, Se Figur 25) vilket gör att volymen delas upp i Volym 1, Sal och Volym 1, Altar. Volym 1, Sal löses följande; Figur 24: Volymindelning. Volym 1, Altar löses på följande vis Figur 25: Altardelen 3

36 Nu fås den korrekta Volym 1 För Volym 2 samt takets area måste en del okända parametrar lösas. Först ut är takets längd, Se Figur 26 och Ekvation 1.3. (Ekvation 1.3) Figur 26: Takets vinklar. Därnäst löses Volym 2 :s högsta höjd ut, Se Figur 27 och Ekvation 1.4. (Ekvation 1.4) Figur 27: Lutande takets höjd. Nu kan vi lösa ut Volym 2 och därmed Volymen för Stora Salen Takets area är dels det lutande taket men också altartaket Totala Takarea kan då summeras ihop Resterande lokaler är relativt kvadratiska och behöver ingen närmare förklaring till framräkningarna av dess area och volym. Se Figur 28 & 29 för en överblicklig bild av mått på Nyborgskyrkan (bilderna är inte fullständiga för att genom dessa ta ut area, utan ska ses som en uppfattningsbild av Nyborgskyrkans storlek). Övervåningen har 12 rum (soprum ej medräknat) och bottenvåningen 21 rum. 4

37 Figur 28: Grova mått över bottenvåningen Figur 29: Grova mått på övervåningen 5

38 Arean för varje lokal i Tabell 12, 13 & 14: RUM (Bottenvåning) AREA [m²] Sovsal 1 25,71 Hobbyrum 32,83 Förråd 16,83 Pannrum 5,01 Entré 5,75 Hall/Pentry 32,98 WC (handikapp) 3,56 WC/Dusch 4,52 Allrum 38,80 Bönrum 7,74 Duschrum 15,31 Städskrubb 2,85 Lgh: WC/Dusch 4,80 Lgh: Kök 8,91 Lgh: Allrum 34,98 Lgh: Sovrum 18,82 Lgh: Förråd 9,41 Sovsal 2 11,08 Sovsal 3 12,97 Korridor 6,63 Sovsal 4 11,08 Σ Bottenvåningen [m²] 310,56 m² Tabell 13: Area för bottenvåning. RUM (Övervåning) AREA [m²] Foajé 46,62 Städskrubb 2,32 Toalett 1 2,03 Toalett 2 2,03 WC (handikapp) 3,30 Kontor 22,07 Hall 4,99 Förråd 8,87 Förråd/Elcentral 8,02 Kök 14,42 Lilla salen 65,97 Stora salen 134,92 Σ Övervåningen [m²] 315,58 m² Tabell 12: Area för övervåning. VÅNING (Nyborgskyrkan) AREA [m²] ÖVERVÅNING 315,58 BOTTENVÅNING 310,56 Σ TOTAL AREA [m²] 626,14 m² Tabell 14: Totala arean för varje våning. 6

39 Volymen för varje lokal i Tabell 15, 16 & 17: RUM (Bottenvåning) VOLYM [m³] Sovsal 1 61,70 Hobbyrum 78,79 Förråd 40,39 Pannrum 12,03 Entré 13,80 Hall/Pentry 79,15 WC (handikapp) 8,55 WC/Dusch 10,84 Allrum 93,12 Bönrum 18,59 Duschrum 36,75 Städskrubb 6,85 Lgh: WC/Dusch 11,52 Lgh: Kök 21,38 Lgh: Allrum 83,95 Lgh: Sovrum 45,17 Lgh: Förråd 22,57 Sovsal 2 26,58 Sovsal 3 31,12 Korridor 15,90 Sovsal 4 26,60 Σ Bottenvåningen [m³] 745,35 m³ Tabell 16: Volym för bottenvåning. RUM (Övervåning) VOLYM [m³] Foajé 111,90 Städskrubb 5,57 Toalett 1 4,87 Toalett 2 4,87 WC (handikapp) 7,93 Kontor 52,97 Hall 11,97 Förråd 21,30 Förråd/Elcentral 7,39 Kök 19,26 Lilla salen 34,60 Stora salen 178,13 Σ Övervåningen [m³] 1 034,15 m³ Tabell 15: Volym för övervåning. VÅNING (Nyborgskyrkan) VOLYM [m³] ÖVERVÅNING 1034,15 BOTTENVÅNING 745,35 Σ TOTAL VOLYM [m³] 1 779,50 m³ Tabell 17: Totala volymen för varje våning. 7

40 2.0 VENTILATIONSSYSTEMET För att förenkla uträkningarna och minimera risken för områden med obalans mellan till- och frånluft, så har Nyborgskyrkan delats upp i ett antal celler som var för sig skapar ett balanserat luftflöde inom sin cell, baserat på 90 procent regeln, Se Ekvation 2.1. Genom att balansera luftflödena i mindre skala, alternativt mot hela fastigheten direkt, elimineras oönskad luftövergång mellan rum, som i sin tur kan skapa oljud mm. Dessutom skall ren luft inte passera mer än två rum innan den ska lämna byggnaden, detta för att luften inte skall vara ohälsosam. 90 procent regeln styr luftflödena så att det existerar 10 % mindre tilluft än frånluft, detta för att skapa ett undertryck i fastigheten som i sin tur hindrar fuktig inomhusluft att tränga sig ut i väggarna (om den uppvärmda luften skulle forceras ut i väggarna på grund av övertryck, så skulle den kylas av och kondensera i underlaget). Nackdelen med denna process är att fastigheten utsätts för infiltration av utomhusluft på grund av undertrycket. (Ekvation 2.1) Sett i frånluftsperspektiv (Ekvation 2.2) Uträkningar gällande till- och frånluften grundas på stipulationer vars funktion är att skapa en hälsosam och acceptabel levnadsmiljö inomhus. Tilluft fördelas ut i rena rum som sovrum och allrum, medan frånluft tas från smutsiga rum som kök, WC eller andra lokaler där luften behöver ventileras ut. Följande grundbestämmelser har uträkningarna utgått från [8] TILLUFT: Sovrum Samlingssal Generellt 4 l/s per sängplats 7 l/s per person (utöver generellt tilluftflöde per m² golvarea) 0,35 l/s per m² golvarea FRÅNLUFT: Kök Tvättstuga/städskrubb WC Badrum utan fönster Övrigt 10 l/s 10 l/s* 10 l/s 10 l/s** 10 l/s * = om golvarean är större än 5 m² så ökar frånluftflödet med 1 l/s för varje m² > 5 m². ** = om golvarean är större än 5 m² så ökar frånluftflödet med 1 l/s för varje m² > 5 m², upp till max 15 l/s. 8

41 2.1 Ventilationsceller Cell 1 (Lägenhetskomplexet) Avgörande faktorer för denna cell är vardagsrummets och badrummets area, samt antal sovplatser i sovrummet GOLVAREA: Allrum i lägenhet 34,98 m² Badrum i lägenhet 4,80 m² SÄNGAR: Sovrum i lägenhet 2 st. Detta ger följande grundflöden i Cell 1 Tilluft: Frånluft: Detta ger i sin tur följande resultat efter att 90 procent regeln används Total tilluft Total frånluft 9

42 Fördelningen av extraluften kommer i detta fall att ske så att 90 procent regeln uppstår mellan var för sig närliggande lokaler, detta för att minimera luftövergång mellan rummen. Kontroll sker med Ekvation 2.2. Resultat i Tabell 18: RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Cell 1) [l/s] [l/s] Lgh: Sovrum 9 Lgh: Allrum 18 Lgh: Kök 10 Lgh: WC/Dusch 10 Lgh: Förråd 10 Σ Cell 1 [l/s] 27 l/s 30 l/s Tabell 18: Luftflöden i Cell 1. 10

43 Cell 2 (Sovsal, förråd & dusch) Avgörande faktorer för denna cell är duschrummets area, samt antal sovplatser i sovsalarna 2 till 4. Det blir två frånluftsventiler i duschrummet för att kompensera för all tilluft i cellen GOLVAREA: Duschrum 15,31 m² SÄNGAR: Sovsal 2 2 st. Sovsal 3 4 st. Sovsal 4 1 st. Detta ger följande grundflöden i Cell 2 Tilluft: Frånluft: Detta ger i sin tur följande resultat efter att 90 procent regeln används Total tilluft Total frånluft 11

44 Fördelningen av extraluften kommer i detta fall att ske så att 90 procent regeln uppstår mellan var för sig närliggande lokaler, detta för att minimera luftövergång mellan rummen. Kontroll sker med Ekvation 2.2. Resultat i Tabell 19: RUM TILLUFT FRÅNLUFT (Cell 2) [l/s] [l/s] Sovsal 2 10 Sovsal 3 17 Sovsal 4 9 Duschrum 30 Förråd 10 Σ Cell 2 [l/s] 36 l/s 40 l/s Tabell 19: Luftflöden i Cell 2. 12

45 Cell 3 (Sovsal, allrum, hobbyrum, WC, städskrubb & hall ) Avgörande faktorer för denna cell är WC/dusch, allrum & hobbyrums area. Samt antal sovplatser i sovsal 1 GOLVAREA: WC/dusch 4,52 m² Allrum 38,8 m² Hobbyrum 32,83 m² Städskrubb 2,85 m² SÄNGAR: Sovsal 1 2 st. Detta ger följande grundflöden i Cell 3 Tilluft: Frånluft: Detta ger i sin tur följande resultat efter att 90 procent regeln används Total tilluft Total frånluft 13

46 Fördelningen av extraluften kommer i detta fall ske så att flödena blir till hela enheter för att minska avrundningssteget (vill ha luftflöden i hela enheter) Resultat i Tabell 20: RUM (Cell 3) TILLUFT [l/s] FRÅNLUFT [l/s] Sovsal 1 10 Hobbyrum 12 Allrum 14 Städskrubb 10 WC (handikapp) 10 WC/Dusch 10 Hall/Pentry 10 Σ Cell 3 [l/s] 36 l/s 40 l/s Tabell 20: Luftflöden i Cell 3. 14

47 Cell 4 (Stora salen, lilla salen & kök) Avgörande faktorer för denna cell är stora & lilla salens area, samt om ventilationen ska köra på maxläge (om lokalen nyttjas) eller minläge (om lokalen ej begagnas) GOLVAREA: Stora salen 134,92 m² Lilla salen 65,97 m² Detta ger följande grundflöden i Cell 4 vid minläge och med hjälp av Ekvation 2.2 Tilluft: Frånluft: När det handlar om frånluftsflöden i stora mängder så som här har framräknats, så behöver inte svaret var i hela tio enheter (sju frånluftsdon med kapacitet av 10 l/s som ger totalt frånluftsflöde av 70 l/s), eftersom det går att kontrollera frånluftsmängden mer exakt vid större flöden. Vid maxläge nyttjas stora och lilla salen av 30 individer vardera. Denna gräns uppstår på grund av ventilationsaggregatets maxkapacitet gällande luftflöde. GOLD 3 har en maxkapacitet på 900 l/s och aggregatets värmebatteri är på 6 kw (Se Bilaga 17.0). Följande grundflöden i Cell 4 vid maxläge och med hjälp av Ekvation 2.2. Tilluft: Frånluft: 15

48 Resultat i Tabell 21 & 22: RUM (Cell 4 vid minläge) TILLUFT [l/s] FRÅNLUFT [l/s] Stora salen Lilla salen 23 Kök 10 Σ Cell 4 [l/s] 70 l/s 78 l/s Tabell 21: Luftflöden för Cell 4 vid normal ventilation. RUM (Cell 4 vid maxläge) TILLUFT [l/s] FRÅNLUFT [l/s] Stora salen Lilla salen 233 Kök 10 Σ Cell 4 [l/s] 490 l/s 544 l/s Tabell 22: Forcerat luftflöde för Cell 4 vid full aktivitet. 16

49 Cell 5 (Kontor, WC & städskrubb) Avgörande faktorer för denna cell är kontoret och städskrubbens area GOLVAREA: Kontor 22,07 m² Städskrubb 2,32 m² Detta ger följande grundflöden i Cell 5 Tilluft: Frånluft: Detta ger i sin tur följande resultat efter att 90 procent regeln används Total tilluft Total frånluft Fördelningen av extraluften kommer i detta fall ske så att flödena blir till hela enheter för att minska avrundningssteget (vill ha luftflöden i hela enheter) Som förefaller så måste kontoret ha en rejäl mängd tilluft för å täcka frånluftsbehovet som uppstår på grund av alla WC. Avsikten att kontoret ensamt får stå som enda bidragare till den krävda frånluftsmängden, har sin grund i missljuden som kan uppstå om större luftmängder transporteras mellan stora och lilla salen till foajén. Om all tilluft i ställe enbart tillkommer från kontoret kan en övergång installeras mellan kontor och foajén som eliminerar möjliga missljud. Nuförtiden är det inte ovanligt med tilluftflöden kring 25 l/s på kontor [5], att det i detta fall är 11 l/s i tillägg utöver 25 l/s, är befogat med att kontoret har plats för två personer samt att en extra säng är inhyst på kontoret. Resultat i Tabell 23: RUM (Cell 5) TILLUFT [l/s] FRÅNLUFT [l/s] Kontor 36 Städskrubb 10 Toalett 1 10 Toalett 2 10 WC (handikapp) 10 Σ Cell 5 [l/s] 36 l/s 40 l/s Tabell 23: Luftflöden i Cell 5. 17

50 3.0 VENTILATIONSAGGREGATET Ventilationsaggregatet är en GOLD 3 från företaget Swegon [4], Se Figur 30. Tyvärr är GOLD 3 en utgående modell vilket försvårar faktainsamlingen [15]. Den har en roterande värmeväxlare med en verkningsgrad runt 80 % [14], Se Figur 31. Eftervärmningsbatteriet har en maxkapacitet på 6 kw. Inställningen på tilluften är 18 grader, frånluften är runt 20 grader eftersom det är den önskade temperaturen i lokalerna [11]. Minsta tillåtna temperatur innan värmebatteriet måste kopplas in är 10 C, vilket ges av Ekvation (Ekvation 3.1) Figur 30: Beskrivning av ventilationsaggregatet GOLD 3. Figur 31: Värmeväxlaren. Besiktningar och underhåll av aggregatet är väsentligt för en fastighet som har mekanisk ventilation. Ventilationen är en viktig del i inomhusklimatet; fungerar inte växlingen av den smutsiga inomhusluften med ren utomhusluft, kan fastigheten upplevas som ohälsosam. 18

51 4.0 U-VÄRDEN All material har var för sig olika förmågor att leda värme, när dessa material adderas ihop används konstanten U för att beskriva energiförlusten genom materialen, Se Ekvation 4.1. Materians värmeledningsförmåga har bestämda värmekonduktivitetsvärden (λ) som förenklar energiberäkningarna. (Ekvation 4.1) Ekvation 4.1 kan därav skrivas som Ekvation 4.2 och ses som en standardekvation på alla U-värdes uträkningar som följer (Ekvation 4.2) Strävan är att få ett lågt U-värde, detta fås genom ett högt R-värde, som i sin tur antingen fås genom ett lågt λ-värde eller ett högt d-värde (tjocklek). 19

52 För att få så korrekta värden som möjligt kommer hänsyn tas till värmemotståndet från materian till atmosfären runt materian (R se, R si och R P ). Data från Formula Assemble sid 18 [8], för Heat resistance outside and inside the building, samt Lars Westerlunds personliga formelsamling [6]. Eftersom en barriär mellan två klimat/rum utsätts för värmetransporter i olika riktningar genom objektet måste ett R TOT räknas ut, Se Ekvation 4.3. R TOT ger ett medelvärde av dessa värmetransporter (Ekvation 4.3) R' T (Higher Limit) Antaget att värmetransporten är vinkelrät mot ytan, med andra ord ingen värmetransport parallellt med objektets yta R'' T (Lower Limit) Antaget att varje plan som ligger parallellt med ytan har samma temperatur, med andra ord inget motstånd mot värmetransport i denna rikting För att få fram vardera R T används följande Ekvationer 4.4 & 4.5. Med i R' T ekvationen tas varje område som har en specifik värmetransport vinkelrätt mot ytan, jämfört med andra områden på objektet (Ekvation 4.4) L 1, 2, 3... är längden på det område med specifik värmetransport d i är djupet för det berörda området λ i är "värmekonduktiviteten" för det berörda området (Ekvation 4.5) d i är det som i början ses som djupet på det berörda området, men kan här ses som "längd" λ'' 1, 2, 3... Är den framräknade koefficienten för ledningsförmåga som fås av Ekvation

53 För R'' T måste ett λ'' bestämmas. Antalet λ'' styrs av antalet specifika värmetransportmöjligheter som går att finna parallellt med ytan i objektet (Ekvation 4.6) λ'' ses som en fiktiv koefficient gällande ledningsförmåga för dess berörda del L 1, 2, 3... Är det som i början ses som längd på det berörda området, men kan här ses som "djup" R TOT används sen för att få fram det sökta U C (Ekvation 4.7) U C = Calculated overall heat transfer coefficient För att förenkla uträkningen av R T så kan alla material som är homogena (samma tjocklek och struktur över det berörda området) göras till en konstant, denna konstant kallas för R Hom. I R Hom ingår R Inne och R Ute eftersom dessa värden uppfyller det homogena kravet. Fastigheten Nyborgskyrkan består av följande material i väggar, tak, golv & dörrar, Se Tabell 24. MATERIAL I ORGINALTEXT λ [W/(m C)] Densitet [kg/m3] Cp [J/(kg ºC)] Reglar (Trä) Wood * 0, Isolering (Gullfiber) Insulation * 0, Lättklinker/bärande LECA block --Internet -- ** 0, Panel (Furu) Softwood (Pine) *** 0, Gipsskiva Gypsum * 0, Lockpanel (Trä) Wood * 0, Läkt (Trä) Wood * 0, Asfaboard Asphaltic Board **** 0, Kakel Brick ***** 0, Spånskiva (Trä) Wood * 0, Armerad Betongplatta Concrete ***** 1, Parkett (Trä) Wood * 0, Stålglättad överbetong Concrete ***** 1, Murbruk Cement mortar *** 0, Klickgolv (Trä) Wood * 0, Klinkers Granit ****** 3, Dörr (trä) Wood * 0, Tabell 24: Viktig data över Nyborgskyrkans material. * Formula Assemble [8] ** Nyströms Cement [16], men för Cp måste Physics Handbook användas (för Brick ) *** Thermodynamics and heat transfer [17] **** Formula Assemble för λ och Densitet [8], men för Cp måste Physics Handbook användas (för Cork ) [18] ***** Formula Assemble för λ och Densitet [8], för Cp måste Physics Handbook användas [18] ****** Physics Handbook [18] 21

54 4.1 U-värden för fönster och dörrar Fönster och dörrar består oftast bara av ett till två lager material, samt att materialet är homogent över helat ytan. De gör att dessa U-värden oftast är lättare att kalkylera fram än barriärer som väggar, golv eller tak. Fönster 1 Nyborgskyrkans fönster består alla av tre rutor i tjocklek och alla fönster har träramar, den enda variationen är storlek och form. Detta ger det praktiskt U-värdet 1,7 W/m² C från Formula Assemble sida 17 [8], Dörr 1 Innerdörrarna i fastigheten är gjorda av trä, dock ej massivt trä rakt igenom. Dörrarna har en 5 mm träskiva på vardera sida med en 30 mm luftspalt emellan, Se Figur 32. Figur 32: Innerdörr (trä). Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Träskiva 0,005 0,14 0,04 2 Luft 0,030 0,18 0,17 3 Träskiva 0,005 0,14 0,04 Dessa dörrar är innerdörrar vilket gör att det är inomhusklimat på alla sidor om dörrarna, vilket ger följande R-värde Dörrarnas material är homogena över hela ytan (ingen avvikelse gällande dörrens materialutformning). Vilket ger följande R Hom för dörren 22

55 Detta ger då ett uträknat U-värde (calculated) Dock måste man verklighetsanpassa U-värdet (practical), detta görs genom att addera korrektionsvärden, tagna från Formula Assemble sida 15 [8] (Ekvation 4.8) För dörrar med U C > 0,6 För dörrar Dörr 2 & 3 Nyborgskyrkan har två sorters ytterdörrar. Båda består av beståndsdelarna stål och glas, med skillnaden i procentdel glas och stål i konstruktionen. Efter samtal med Stefan Grimberg [19] antogs nedanstående U P -värde för dörrarna, antagandet var ett måste då ståldörrarna inte gick att identifiera materialmässigt och ursprungsmässigt, Se Figur 33. Entrédörren till kontorsdelen, som består av 55 % stål och 45 % glas Entrédörren till vandrarhemmet och Foajén, som består av 48 % stål och 52 % glas Figur 33: Ytterdörr (störst del stål) 23

56 4.2 U-värden för ytterväggar Ytterväggarna på Nyborgskyrkan är antingen helt ovan jord eller delvis under jord på grund av att bottenvåningen är en suterrängvåning. Jorden i marken består av lera och dränerad sand, samt dränerat grus [11]. Yttervägg 1 Första väggen är en vägg som både är delvis under jord och helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram för väggen ovan jord, och sen under jord. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker/bärande LECA block 0,250 0,6 0,20 1,25 2 Reglar (Trä) 0,045 0,048 0,14 0,32 3 Isolering (Gullfiber) 0,045 0,552 0,036 1,25 4 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen ovan marknivå När det gäller väggen som delvis är under jord, så är det fortfarande en vägg som skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R värden. Utsidan i detta fall är under marknivå vilket ger barriären ett visst skydd mot vädrets påverkan, och därmed ett högra R-värde än om väggen hade varit "oskyddad". Detta ger R Hom för ytterväggen under marknivå 24

57 Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för vägg ovan och delvis under jord Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. I detta fall blir λ'' detsamma för vägg ovan som under jord, eftersom denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Detta ger R'' T som tvärtemot λ'' här blir olika beroende på om väggen är ovan eller under marknivå. R'' T fås av Ekvation 4.5 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. Som tidigare behövs olika värden beroende på väggens nivå under marken. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen ovan och under marknivå genom Ekvation

58 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger till slut två slutgiltiga U P värden, ett för väggen ovan och ett för väggen under jord För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 26

59 Yttervägg 2 Andra väggen är en vägg som både är delvis under jord och helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram för väggen ovan jord, och sen under jord. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker/bärande LECA block 0,250 0,6 0,20 1,25 2 Reglar (Trä) 0,045 0,048 0,14 0,32 3 Isolering (Gullfiber) 0,045 0,552 0,036 1,25 4 Panel (Furu) 0,012 0,6 0,12 0,10 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen ovan marknivå När det gäller väggen som delvis är under jord, så är det fortfarande en vägg som skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R värden. Utsidan i detta fall är under marknivå vilket ger barriären ett visst skydd mot vädrets påverkan, och därmed ett högra R-värde än om väggen hade varit "oskyddad". Detta ger R Hom för ytterväggen under marknivå 27

60 Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för vägg ovan och delvis under jord Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. I detta fall blir λ'' detsamma för vägg ovan som under jord, eftersom denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4,6 Detta ger R'' T som tvärtemot λ'' här blir olika beroende på om väggen är ovan eller under marknivå. R'' T fås av Ekvation 4.5 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. Som tidigare behövs olika värden beroende på väggens nivå under marken. För R TOT används Ekvation

61 Nu kan U C räknas fram för väggen ovan och under marknivå genom Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger till slut två slutgiltiga U P värden, ett för väggen ovan och ett för väggen under jord För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 29

62 Yttervägg 3 Tredje väggen är en vägg som har två lägen under jord och ett läge helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram för väggen ovan jord, och sedan för under jord lägena. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker/bärande LECA block 0,250 0,20 1,25 I detta fall existerar inga avvikelser i väggens konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När en vägg är alltigenom lik så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen ovan marknivå När det gäller väggen som har två nivåer under jord, så är det fortfarande en vägg som skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R värden. Utsidan i detta fall är under marknivå vilket ger barriären ett visst skydd mot vädrets påverkan, och därmed ett högra R-värde än om väggen hade varit "oskyddad". Detta ger R Hom för ytterväggarna under marknivå 30

63 Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) Dock måste U-värdena likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis tre slutgiltiga U P värden för väggen ovan och under jord För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 31

64 Yttervägg 4 Fjärde väggen är en vägg som både är delvis under jord och helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram för väggen ovan jord, och sen under jord. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker/bärande LECA block 0,250 0,6 0,20 1,25 2 Isolering (Gullfiber) 0,045 0,6 0,036 1,25 3 Reglar (Trä) 0,045 0,048 0,14 0,32 4 Isolering (Gullfiber) 0,045 0,552 0,036 1,25 5 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Denna vägg har två lager av isolering var av ett lager ligger som vanligt mellan reglarna. Vad som tillhör ovanligheten i detta fall är isoleringslagret som ligger fritt utan avbrott från reglar eller andra material. Fördelen med detta sätt att uppföra en vägg med enbart isolering mot ytterväggen, är att påverkan av köldbryggor avtar (reglar har högre λ än isolering vilket gör att den låga temperaturen tar förbindelsen genom regeln i ställe för isoleringen). Se Figur 34. Figur 34: Beskrivning av Yttervägg 4. Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen ovan marknivå När det gäller väggen som delvis är under jord, så är det fortfarande en vägg som skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Utsidan i detta fall är under marknivå vilket ger barriären ett visst skydd mot vädrets påverkan, och därmed ett högra R-värde än om väggen hade varit "oskyddad". 32

65 Detta ger R Hom för ytterväggen under marknivå Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för vägg ovan och delvis under jord Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. I detta fall blir λ'' detsamma för vägg ovan som under jord, eftersom denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Detta ger R'' T som tvärtemot λ'' här blir olika beroende på om väggen är ovan eller under marknivå. R'' T fås av Ekvation

66 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. Som tidigare behövs olika värden beroende på väggens nivå under marken. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen ovan och under marknivå genom Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger till slut två slutgiltiga U P värden, ett för väggen ovan och ett för väggen under jord För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 34

67 Yttervägg 5 Femte väggen är en vägg som både är delvis under jord och helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram för väggen ovan jord, och sen under jord. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker/bärande LECA block 0,250 0,6 0,20 1,25 2 Reglar (Trä) 0,070 0,045 0,14 0,50 3 Isolering (Gullfiber) 0,070 0,555 0,036 1,94 4 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen ovan marknivå När det gäller väggen som delvis är under jord, så är det fortfarande en vägg som skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R värden. Utsidan i detta fall är under marknivå vilket ger barriären ett visst skydd mot vädrets påverkan, och därmed ett högra R-värde än om väggen hade varit "oskyddad". Detta ger R Hom för ytterväggen under marknivå 35

68 Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för vägg ovan och delvis under jord Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. I detta fall blir λ'' detsamma för vägg ovan som under jord, eftersom denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Detta ger R'' T som tvärtemot λ'' här blir olika beroende på om väggen är ovan eller under marknivå. R'' T fås av Ekvation 4.5 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. Som tidigare behövs olika värden beroende på väggens nivå under marken. För R TOT används Ekvation

69 Nu kan U C räknas fram för väggen ovan och under marknivå genom Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger till slut två slutgiltiga U P värden, ett för väggen ovan och ett för väggen under jord För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 37

70 Yttervägg 6 Sjätte väggen är en vägg som är helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram, men i detta fall består ytterväggen av en lockpanel. Ventilerade fasader av detta slag, tilläggs som ett R-värde, som alternativ till att räkna med yttersidan som en del av nedanstående material. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Asfaboard 0,013 0,6 0,07 0,20 2 Reglar (Trä) 0,145 0,048 0,14 1,04 3 Isolering (Gullfiber) 0,145 0,552 0,036 4,03 4 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

71 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 39

72 Yttervägg 7 Sjunde väggen är en vägg som är helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram, men i detta fall består ytterväggen av en lockpanel. Ventilerade fasader av detta slag, tilläggs som ett R-värde, som alternativ till att räkna med yttersidan som en del av nedanstående material. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Asfaboard 0,013 0,6 0,07 0,20 2 Reglar (Trä) 0,145 0,048 0,14 1,04 3 Isolering (Gullfiber) 0,145 0,552 0,036 4,03 4 Panel (Furu) 0,012 0,6 0,12 0,10 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

73 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 41

74 Yttervägg 8 Åttonde väggen är en vägg som är helt ovan marknivå. Först räknas R Hom fram, men i detta fall är väggen mot soprummet. Soprummet har samma temperatur som resterande klimat på utsidan av fastigheten, dock är rummet vindskyddat eftersom det är ett slutet utrymme. Detta tas i hänsyn via R- värdet. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 2 Reglar (Trä) 0,095 0,045 0,14 0,68 3 Isolering (Gullfiber) 0,095 0,555 0,036 2,64 4 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Denna vägg skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för ytterväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

75 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 43

76 4.3 U-värden för innerväggar De lokalerna med en högra medeltemperatur än närliggande lokaler är belägna på bottenvåningen. Många av dessa lokaler var förvaringsutrymme innan de övergick till att vara sovlokaler mm. Således var väggarna inte vidare isolerade eller angenäma att användas till vandrarhemmet. Detta har nu åtgärdas, emellertid kvarstår ett fåtal av Lättklinkersväggarna. Innervägg 1 Första väggen saknar isolering eftersom följande väggtyp använts till att avgränsa större lokaler. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 2 Reglar (Trä) 0,070 0,045 0,14 0,50 3 Luftspalt 0,070 0,555 0,41 0,17 4 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

77 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 45

78 Innervägg 2 Andra väggen består av Lättklinkers med olika material utvändigt för att vandrarhems anpassa väggen. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker 0,150 0,20 0,75 2 Gipsskiva 0,013 0,22 0,06 3 Kakel 0,008 0,60 0,01 I detta fall existerar inga avvikelser i väggens konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När en vägg är alltigenom lik så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) Dock måste U-värdet likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis det slutgiltiga U P värdet för väggen För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 46

79 Innervägg 3 Tredje väggen saknar isolering eftersom följande väggtyp använts i källarplanet. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Kakel 0,008 0,6 0,60 0,01 2 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 3 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 4 Reglar (Trä) 0,070 0,045 0,14 0,50 5 Luftspalt 0,070 0,555 0,41 0,17 6 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

80 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 48

81 Innervägg 4 Fjärde väggen saknar isolering eftersom följande väggtyp använts i källarplanet. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Panel (Furu) 0,012 0,6 0,12 0,10 2 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 3 Reglar (Trä) 0,070 0,045 0,14 0,50 4 Luftspalt 0,070 0,555 0,41 0,17 5 Gipsskiva 0,013 0,6 0,22 0,06 Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för väggen Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i väggen. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

82 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för väggen genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 50

83 Innervägg 5 Femte väggen består av Lättklinkers med olika material utvändigt för att vandrarhems anpassa väggen. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Kakel 0,008 0,60 0,01 2 Gipsskiva 0,013 0,22 0,06 3 Lättklinker 0,250 0,20 1,25 4 Panel (Furu) 0,012 0,12 0,10 I detta fall existerar inga avvikelser i väggens konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När en vägg är alltigenom lik så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) Dock måste U-värdet likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis det slutgiltiga U P värdet för väggen För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 51

84 Innervägg 6 Sjätte väggen består enbart av Lättklinkers. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Lättklinker 0,250 0,20 1,25 I detta fall existerar inga avvikelser i väggens konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När en vägg är alltigenom lik så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för innerväggen Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) Dock måste U-värdet likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis det slutgiltiga U P värdet för väggen För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 52

85 4.4 U-värden för mellangolv (tak/golv) Eftersom det förekommer lokaler på bottenvåningen som har en högre värmegrad än resterande utrymmen, och att detta har tagits i beaktning vid beräkning av innerväggar, så bifaller det att värmetransport torde ske via bottenvåningens tak, upp mot övervåningens lokaler. Mellangolv 1 Första tak/golv ligger emellan vandrarhemmets dusch/wc och köket. Detta tak/golv brukas på samma sätt mellan lilla salen och vinden. Vindsvåningen är kallställd men vindtät, och ses då som vindskyddat område. Först räknas R Hom fram. I detta fall blir R Hom detsamma för mellangolvet i köket som på vinden. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Spånskiva 0,022 0,5 0,14 0,16 2 Reglar (Trä) 0,095 0,045 0,14 0,68 3 Isolering (Gullfiber) 0,080 0,455 0,036 2,22 4 Luftspalt 0,015 0,455 0,10 0,15 5 Armerad Betongplatta 0,160 0,5 1,70 0,09 Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för tak/golv Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för mellangolvet 53

86 Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i tak/golv. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation 4.5 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för tak/golv genom R TOT och Ekvation 4.3 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 54

87 Mellangolv 2 Andra tak/golv ligger emellan vandrarhemmets duschrum samt lägenhetens dusch/wc och lilla samt stora salen. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Parkett 0,015 0,5 0,14 0,11 2 Spånskiva 0,022 0,5 0,14 0,16 3 Reglar (Trä) 0,095 0,045 0,14 0,68 4 Isolering (Gullfiber) 0,080 0,455 0,036 2,22 5 Luftspalt 0,015 0,455 0,10 0,15 6 Armerad Betongplatta 0,160 0,5 1,70 0,09 Detta objekt fungerar som en barriär mellan två olika tempererade rum, även om temperaturen differerar så är delta T:et så litet att det kan antas som insida på båda sidorna om objektet. Detta ger R Hom för tak/golv Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för mellangolvet Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i tak/golv. Detta utförs med Ekvation 4.6 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation

88 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för tak/golv genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 56

89 4.5 U-värden för yttertak Yttertaket varierar en aning på Nyborgskyrkans yttersida. Taket kan delas in i två delar, den inre och den yttre takdelen. Det inre partiet är enhetlig över hela takytan på fastigheten, den utvärtes delen av yttertaket är den del som skiftar i utföring. Mellan dessa takdelar är det ett luftat utrymme som har samma gradtal som det yttre klimatet. Detta leder till att uppskattningar på yttertaket kan generaliseras till enbart ett tak, med ett R-värde som korrigerar för det luftade utrymmet och dess yttertak. Yttertak 1 Yttertaket har isolering mellan och ovanför reglarna, eftersom taket är en stor källa till värmeförluster. Först räknas R Hom fram, som i detta fall har justeras för yttertaket med anledning av luftspalten mellan taket. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Isolering (Gullfiber) 0,080 1,2 0,036 2,22 2 Reglar (Trä) 0,120 0,045 0,14 0,86 3 Isolering (Gullfiber) 0,120 1,155 0,036 3,33 4 Panel (Furu) 0,022 1,2 0,12 0,18 Detta objekt skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för yttertak Nästa steg är att räkna ut R' T genom Ekvation 4.4 för yttertak Nästa okända faktor är λ'' som behövs till R'' T. Denna uträkning gäller längsmed och inne i yttertaket. Detta utförs med Ekvation

90 Nu erhålls tillräckligt med data för att lösa R'' T, som ett steg i att uppskatta U-värdet. R'' T fås av Ekvation 4.5 Detta ska nu summeras till R TOT som behövs till U C uträkningarna. För R TOT används Ekvation 4.3 Nu kan U C räknas fram för yttertak genom R TOT och Ekvation 4.7 Till sist måste U-värdet korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger det slutgiltiga U P värdet För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 58

91 4.6 U-värden för källargolv Upplysning om marken under Nyborgskyrkan har varit oviss, likväl förmodades jordtypen under fastigheten vara densamma såsom terrängen runt om Nyborgskyrkan. Därav antogs att marken under kyrkan består av lera, dränerad sand och dränerat grus [11]. Källargolv 1 Första källargolvet består av betong, precis som hela fastighetens golv gör, men med avvikelsen att ett klickgolv har hopfogats över betongen. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Armerad Betongplatta 0,080 1,70 0,05 2 Stålglättad Överbetong 0,060 1,70 0,04 3 Klickgolv (Trä) 0,007 0,14 0,05 I detta fall existerar inga avvikelser i golvets konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När ett golv är alltigenom detsamma så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Detta objekt skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för källargolv Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) 59

92 Dock måste U-värdet likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis det slutgiltiga U P värdet för väggen För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 60

93 Källargolv 2 Andra källargolvet består av betong, precis som hela fastighetens golv gör. Först räknas R Hom fram. I detta fall är Längden ointressant för att lösa uppgiften. Först räknas R Hom fram. Nr Namn Djup [m] Längd [m] λ [W/m C] R [m² C/W] 1 Armerad Betongplatta 0,080 1,70 0,05 2 Stålglättad Överbetong 0,060 1,70 0,04 I detta fall existerar inga avvikelser i golvets konstruktion, den är inte försedd med några reglar eller andra oregelbundenheter i konstruktionen. När ett golv är alltigenom detsamma så simplifieras uträkningen av U-värdet rejält. Det räcker med R Hom :s kännedom för att erhålla U C Detta objekt skyddar det inre klimatet mot det yttre, detta ger en insida och en utsida (två olika temperaturer) som i sin tur ger två olika R-värden. Dessa adderas till det gemensamma R-värdet Detta ger R Hom för källargolv Näste steg är direkt U C av den orsaken att kalkyleringarna emellan R Hom och U C saknar betydelse i detta fall. För att få U C direkt av R Hom används Ekvation 4.9 (Ekvation 4.9) Dock måste U-värdet likväl korrigeras med hjälp av ΔU g och ΔU Construction på grund av möjliga byggfel och generellt korrigeringstillägg. Detta ger avslutningsvis det slutgiltiga U P värdet för väggen För övriga byggnadskonstruktioner Normal risk för byggfel 61

94 4.7 Summering av U-värden Fönster Fönster 1-3 Glas med träram U = 1,70 [W/m² ºC ] Dörrar Dörr 1-4 cm ihåliga (trä) Innerdörr U = 2,09 [W/m² ºC ] Dörr 2-5 cm stål med glasruta (störst del Stål = 55 %, 2 glas) Ytterdörr U = 2,15 [W/m² ºC ] Dörr 3-5 cm stål med glasruta (störst del glas = 52 %, 2 glas) Ytterdörr U = 2,20 [W/m² ºC ] 62

95 4.7.3 Ytterväggar Bottenvåning Yttervägg 1-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block - 48x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 45 mm tilläggsisolering av Gullfiber (Mellan reglarna) - 13 mm Gipsskiva Ovan Marknivå Under Marknivå (0-1 m) U = 0,43 [W/m² ºC ] U = 0,37 [W/m² ºC ] Yttervägg 2-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block - 48x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 45 mm tilläggsisolering av Gullfiber (Mellan reglarna) - 12 mm Furupanel (fasspontad) från golv till tak Ovan Marknivå Under Marknivå (1-2 m) U = 0,42 [W/m² ºC ] U = 0,27 [W/m² ºC ] Yttervägg 3-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block Ovan Marknivå Under Marknivå (0-1 m) Under Marknivå (1-2 m) U = 0,74 [W/m² ºC ] U = 0,57 [W/m² ºC ] U = 0,36 [W/m² ºC ] Yttervägg 4-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block - 45 mm Isolering av Gullfiber (Utan Reglar) - 48x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 45 mm Isolering av Gullfiber mellan Reglarna - 13 mm Gipsskiva Ovan Marknivå Under Marknivå (1-2 m) U = 0,30 [W/m² ºC ] U = 0,22 [W/m² ºC ] Yttervägg 5-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block - 70x45 Reglar (C/C 600 mm) - 70 mm Isolering mellan Reglarna - 13 mm Gipsskiva Ovan Marknivå Under Marknivå (1-2 m) U = 0,36 [W/m² ºC ] U = 0,25 [W/m² ºC ] 63

96 Övervåning Yttervägg 6-23 resp. 17x120 mm lockpanel - 36x70 mm Läkt (C/C 600 mm) - 13 mm Asfaboard - 48x145 mm reglar (C/C 600 mm) mm Gullfiber - 13 mm Gipsskiva Övervåningen U = 0,29 [W/m² ºC ] Yttervägg 7-23 resp. 17x120 mm lockpanel - 36x70 mm Läkt (C/C 600 mm) - 13 mm Asfaboard - 48x145 mm reglar (C/C 600 mm) mm Gullfiber - 12 mm Panel Övervåningen U = 0,29 [W/m² ºC ] Yttervägg 8-13 mm Gipsskiva - 45x95 mm Reglar (C/C 600 mm) - 95 mm Gullfiber - 13 mm Gipsskiva Övervåningen U = 0,42 [W/m² ºC ] 64

97 4.7.4 Innerväggar Innervägg 1-13 mm Gipsskiva - 70x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 13 mm Gipsskiva U = 1,82 [W/m² ºC ] Innervägg 2-15 cm Lättklinker - 13 mm Gipsskiva - 8 mm Kakel U = 0,96 [W/m² ºC ] Innervägg 3-8 mm Kakel - 13 mm Gipsskiva - 13 mm Gipsskiva - 70x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 13 mm Gipsskiva U = 1,62 [W/m² ºC ] Innervägg 4-12 mm Panel - 13 mm Gipsskiva - 70x45 mm Reglar (C/C 600 mm) - 13 mm Gipsskiva U = 1,55 [W/m² ºC ] Innervägg 5-8 mm Kakel - 13 mm Gipsskiva - 25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block - 12 mm Panel U = 0,63 [W/m² ºC ] Innervägg 6-25 cm Lättklinker/25 cm bärande LECA block U = 1,70 [W/m² ºC ] 65

98 Mellangolv 1-22 mm Spånskiva - 45x95 mm Reglar (C/C 500 mm) - 80 mm Gullfiber mm Armerad betongplatta Mellangolv (tak/golv) U = 0,44 [W/m² ºC ] Mellangolv 2-15 mm Parkett - 22 mm Spånskiva - 45x95 mm Reglar (C/C 500 mm) - 80 mm Gullfiber mm Armerad betongplatta U = 0,42 [W/m² ºC ] Yttertak Yttertak 1-45x120 Reglar (Höjden 120 kommer inte nå över Isoleringen & C/C 1200) mm Gullfiber - 22 mm Furupanel U = 0,21 [W/m² ºC ] Källargolv Källargolv mm dräneringsgrus 80 mm Armerad betongplatta med Armerade grundbalkar (Kantbalkar) - 60 mm Stålglättad överbetong - 7 mm Klickgolv U = 0,31 [W/m² ºC ] Källargolv mm dräneringsgrus - 80 mm Armerad betongplatta med Armerade grundbalkar (Kantbalkar) - 60 mm Stålglättad överbetong U = 0,32 [W/m² ºC ] 66

99 5.0 TRANSMISSIONSFÖRLUSTER När energi leds genom ett material, antingen som värme eller kyla, leder detta till transmissionsförluster för ena partiet. Orsaken till transmissionen är temperaturdifferensen mellan insida och utsida. Konsekvensen av detta är att alla kontaktytor mellan det inre och det yttre klimatet utsätts för transmissionsförluster. Övervåning Material (Övervåning) Area [m²] U [W/m² ⁰C] U A [W/⁰C] Dörr (I) 4,20 2,2 9,2 Dörr (II) 2,94 2,15 6,3 Tak 337,54 0,21 70,9 Fönster (III) 4,84 1,70 8,2 Fönster (IV) 7,15 1,70 12,2 Fönster (V) 8,80 1,70 15,0 Fönster (VI) 4,80 1,70 8,2 Yttre Vägg (VII) 8,85 0,42 3,7 Yttre Vägg (VIII) 182,13 0,29 53,5 Σ U A [W/⁰C] : 187,2 I Foajé V Stora salen II Personal/Kontor VI Vid Altaret III Foajé VII Mot soprummet IV Kontor/Lilla salen VIII Övrigt Bottenvåning Material (Bottenvåning) Area [m²] U [W/m² ⁰C] U A [W/⁰C] Dörr (I) 4,20 2,2 9,2 Golv 310,56 0,32 98,4 Fönster (II) 2,20 1,70 3,7 Fönster (III) 7,15 1,70 12,2 Fönster (IV) 1,43 1,70 2,4 Yttre Vägg (V) 26,1 1 Yttre Vägg (VI) 36,7 2 I Entré V Under Jord II Ljusschakt VI Ovan Jord III Lägenhet IV Sovsal 2 Σ U A [W/⁰C] : 188,7 U A för de yttre väggarna på bottenvåningen tas direkt från Bilaga Följande data användes för att summera ihop värdena: 1 = Datan är enbart från de väggar som är under marknivå = 4,89 + 3,21 + 1,11 + 1,69 + 2,47 + 2,54 + 0,86 + 2,39 + 0,57 + 1,46 + 0,79 + 0,67 + 2,28 + 1,16 = 26,09 26,1 W/ C 2 = Datan är enbart från de väggar som är ovan marknivå = 2,22 + 0,3 + 0,43 + 0,87 + 2,85 + 1,29 + 3,03 + 1,29 + 4,04 + 2,72 + 2,23 + 4,47 + 1,84 + 2,08 + 2,44 + 1,6 = 33,7 W/ C 67

100 6.0 TIDSKONSTANTEN För att uppskatta tidskonstanten så måste vissa okända fakta beröras, nämligen följande: Transmissionsförlusten Infiltrationsförlusten Ø Vent m Cp När den uppvärmda inomhusluften ofrivilligt byts ut mot utomhustempererad luft uppstår infiltrationsförluster, vilket mäts i andelen av den totala luftvolymen i fastigheten som byts ut per timme. Infiltrationsförlusterna för Nyborgskyrkan har antagits till 10 % [6], ett värde som kan ses som standardvärde när det kommer till infiltration av uteluft. Volymerna för våningarna är från Bilaga 1.0 Detta ger infiltrationen med hjälp av Ekvation 6.1 VÅNING (Nyborgskyrkan) VOLYM [m³] ÖVERVÅNING 1 034,15 BOTTENVÅNING 745,35 Σ TOTAL VOLYM [m³] 1 779,50 m³ Tabell 17: Totala volymen för varje våning (Ekvation 6.1) Nu kan Ø Vent kalkyleras genom Ekvation 6.2 (Ekvation 6.2) 68

101 Nästa steg är att ta reda på m Cp, detta görs genom att ta all materia innanför ytterväggarnas isolering och multiplicera det med dess Cp-värde, Se Tabell 25 & 26. Övervåning Material (Övervåning) Area [m²] Djup [m] Densitet [kg/m3] Massa [kg] Cp [J/(kg ºC)] m Cp [MJ/ºC] Golv (Extra, ex. Altaret) Spånskiva 8,09 0, , ,12 Parkett 8,09 0, , ,08 Tak (Furu) 337,54 0, , ,23 Möbler 2 524, ,81 Yttre Väggar Gipsskiva 125,79 0, , ,10 Furu (Panel) 65,19 0, , ,55 Inre Väggar Reglar 9,83 0, , ,61 Isolering (Gullfiber) 131,04 0, , ,26 Gipsskiva 203,33 0, , ,78 Furu (Panel) 41,37 0, , ,35 Inre Dörrar (ihåliga, trä) 19,8 0, , ,14 Σ m Cp : 16,02 Tabell 25: Data för övervåningens material (innanför ytterväggarnas isolering). 69

102 Bottenvåning Material Area Djup Densitet Massa Cp m Cp (Bottenvåning) [m²] [m] [kg/m3] [kg] [J/(kg ºC)] [MJ/ºC] Golv (Klickgolv) 310,56 0, , ,50 Tak/Golv (mellangolv) Parkett 306,25 0, , ,17 Spånskiva 306,25 0, , ,65 Reglar 27,56 0, , ,81 Isolering (Gullfiber) 306,25 0, , ,54 Armerad Betongplatta 306,25 0, , ,68 Möbler 2 484, ,71 Yttre Väggar Furu (Panel) 45,28 0, , ,38 Gipsskiva 76,81 0, , ,67 Inre Väggar Regler 16,12 0, , ,78 Gipsskiva 214,89 0, , ,88 Lättklinker (25 cm) 99,79 0, , ,97 Lättklinker (15 cm) 48,47 0, , ,78 Furu (Panel) 47,58 0, , ,40 Kakel 19,24 0, , ,16 Inre Dörrar (ihåliga, trä) 36 0, , ,25 Σ m Cp : 142,33 Tabell 26: Data för bottenvåningens material (innanför ytterväggarnas isolering). Nu är alla okända faktorer uppdagade. Nu ska tidskonstanten uppskattas genom Ekvation 6.3. Tidskonstanten mäter, i antal timmar, fastighetens förmåga att bevara värmen, om ingen mer energi tillförs. (Ekvation 6.3) 70

103 7.0 TEMPERATURER I ARVIDSJAUR Data över medeltemperaturer i Arvidsjaur gick inte att finna för detta projekt. För att lösa detta fick medeltemperaturer från närliggande kommuner tas i besiktning, när ett antagande av Arvidsjaur medeltemperaturer antogs. Kommunerna som fick tas i anspråk var Arjeplog [23], Stensele och Luleå Flygplats [8], Se Figur 35 Arjeplog (Avstånd 10 mil) Temperatur i januari - 13,9 C Årlig medeltemperatur - 0,5 C Stensele (Avstånd 13 mil) Temperatur i januari - 12,2 C Årlig medeltemperatur 0,7 C Luleå Flygplats (Avstånd 16 mil) Temperatur i januari - 10 C Årlig medeltemperatur 2 C Figur 35: Kommuner med temperaturdata. Arvidsjaur (Nyborgskyrkan) Temperatur i januari - 13 C Årlig medeltemperatur 0 C Medeltemperatur under marknivå 8 C Nyborgskyrkan ska hålla 20 C i de flesta lokaler utom tre, nämligen följande [11]: WC/Dusch Duschrum Lgh: WC/Dusch Dessa lokaler kommer att sträva efter en 25 C temperatur. Alla dessa lokaler är lokaliserade på bottenvåningen. Att de har fått en högre temperatur har att göra med vad lokalen skall användas till, i detta fall är alla tre lokaler tänkt till badrum, varav en behaglig atmosfär är viktigt att uppnå i rummet. 71

104 8.0 DOT20 DOT 20 är en designad utomhustemperatur (Design Outdoor Temperature). De faktorer som avgör DOT 20 :s värde är fastigheten och dess läge. Enligt det svenska byggnadsregelverket, ska DOT 20 väljas så att inomhustemperaturen aldrig understiger tre grader av sin normala temperatur. Dock får en avvikelse av denna regel ske, en gång under en period på 20 år [8]. Då medeltemperaturen i Arvidsjaur under januari månad är -13 C, och tidskonstanten beräknats till 101 h, så ger det ett DOT 20 värde på -31 C enligt grafen på Figur 36 [8] Figur 36: DOT 20 graf. 72

105 9.0 NIVÅ UNDER MARK Nyborgskyrkan är ett suterränghus där bottenplanet är suterrängvåningen. Detta leder till att lokalerna på bottenvåningen utsätts olika för vädrets påfrestningar beroende på om väggen är under marknivå eller ej. Då vissa rum har en skiftande nivå på andel vägg under marknivå, så har det i dessa fall antagits ett medelvärde. Temperaturerna varierar kraftigt från luft till mark. I denna rapport har markens temperatur antagits till 8 C eftersom detta är temperaturen på grundvattnet [6]. Dock togs det i beaktning att under vintertid sätter tjälen till i marken, därav görs en mindre omställning av nivån mellan utomhustemperaturen och marktemperaturen, rättare sagt så flyttas nivån för där 8 C ska börja ta vid, ner 25 cm i marken [6], Se Tabell 27 för en översikt. Berörda rum (Suterräng) Nivå under mark (medel) Ny nivå under mark (pga tjälen) Nivå ovan mark (pga tjälen) Nivå under mark [%] Nivå ovan mark [%] Sovsal 1 2 m 1,75 m 0,65 m 72,9 27,1 Hobbyrum 2 m 1,75 m 0,65 m 72,9 27,1 Sovsal 4 2 m 1,75 m 0,65 m 72,9 27,1 Förråd 2 m 1,75 m 0,65 m 72,9 27,1 Duschrum 2 m 1,75 m 0,65 m 72,9 27,1 Sovsal 2 1,6 m 1,35 m 1,05 m 56,3 43,8 Sovsal 3 1,4 m 1,15 m 1,25 m 47,9 52,1 Lgh: Förråd 1,2 m 0,95 m 1,45 m 39,6 60,4 Lgh: Sovrum 0,8 m 0,55 m 1,85 m 22,9 77,1 Lgh: Allrum 0,8 m 0,55 m 1,85 m 22,9 77,1 Lgh: Kök 0,7 m 0,45 m 1,95 m 18,8 81,3 Entré 0,9 m 0,65 m 1,75 m 27,1 72,9 Pannrum 1,8 m 1,55 m 0,85 m 64,6 35,4 Följande rum har en, eller alla, av sina väggar helt ovan marknivå Städskrubb 0 m 0 m 2,4 m Lgh:Kök 0 m 0 m 2,4 m Entré 0 m 0 m 2,4 m Tabell 27: Suterrängvåningens nivå under mark. 73

106 10.0 VÄRMEEFFEKTBEHOVET Effektbehov uppstår när energi lämnar ett tänkt utrymme. Detta kan ske genom transmission, infiltration eller ventilationsförluster. Den största bidragaren till att täcka detta effektbehov är radiatorer. För att inbringa rätt radiator till uppgiften måste en värmeeffektbehovskalkyl göras för respektive lokal. Somliga lokaler har ett negativt effektbehovsvärde, vilket innebär att närliggande lokaler har en högre temperatur än lokalen i fråga. Detta, i samband med låga värmeförluster, leder till ett större tillflöde av värme, jämfört med förlusterna. Skillnaden i värmeförluster är tydligast mellan övervåningen och bottenvåningen, vilket beror på suterrängen; då jord har en bra isolerande förmåga. Vidare hindrar jorden att konvektionen på ytterväggarna förvärras av det yttre klimatet Bottenvåning Sovsal 1 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 2 Fönster 1 Källargolv 1 Innervägg 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 5,29 0,42 2,22 Fönster 1,32 1,70 2,24 Σ U A : 4,47 - (Ekvation 10.1) 74

107 UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 17,81 0,27 4,89 Golv 25,71 0,31 8,05 Σ U A : 12,93 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg (mot WC/Dusch) 5,74 0,70 4,03 Σ U A : 4,03 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym 75

108 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 76

109 Hobbyrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 4 Fönster 1 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & 10.2 OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 4,91 0,30 1,47 Fönster 0,44 1,70 0,75 Σ U A : 2,22 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 14,42 0,22 3,21 Golv 32,83 0,31 10,28 Σ U A : 13,49 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 77

110 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 78

111 Sovsal 4 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 4 Fönster 1 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & 10.2 OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 1,42 0,30 0,43 Fönster 0,44 1,70 0,75 Σ U A : 1,17 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 5,01 0,22 1,11 Golv 11,08 0,31 3,47 Σ U A : 4,58 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 79

112 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 80

113 Förråd (Bottenvåningen) Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 4 Yttervägg 3 Dörr 1 Källargolv 1 Innervägg 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg Konsum 2,82 0,30 0,85 Yttervägg Skog 2,52 0,74 1,87 Σ U A : 2,72 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg Konsum 7,60 0,22 1,69 Yttervägg Skog 6,78 0,36 2,47 Golv 16,83 0,31 5,27 Σ U A : 9,43 - (Ekvation 10.2) 81

114 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg 7,86 0,70 5,52 Dörr 1,80 2,09 3,77 Σ U A : 9,29 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 82

115 Pannrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 3 Mellangolv 1 Källargolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & 10.2 OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 3,83 0,74 2,85 Tak/Golv 3,08 0,44 1,36 Σ U A : 4,21 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 6,98 0,36 2,54 Golv 5,01 0,32 1,59 Σ U A : 4,13 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 83

116 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 84

117 Entré Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 3 Dörr 3 Källargolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & 10.2 OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg asfaltsidan 1,74 0,74 1,29 Yttervägg jordsidan 4,07 0,74 3,03 Dörr 4,20 2,20 9,24 Σ U A : 13,56 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 1,51 0,57 0,86 Golv 5,75 0,32 1,82 Σ U A : 2,69 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 85

118 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 86

119 Hall/Pentry Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Innervägg 4 Dörr 1 Källargolv 1 Innervägg 5 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 32,98 0,31 10,32 Σ U A : 10,32 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg Lägenhets Dusch 5,10 0,63 3,23 Innervägg WC/Dusch 8,87 1,55 13,78 Dörr 1,40 2,09 2,93 Σ U A : 19,94 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 87

120 Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 88

121 WC (handikappanpassad) Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Innervägg 1 Källargolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 3,56 0,32 1,13 Σ U A : 1,13 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot WC/Dusch 4,53 1,82 8,26 Σ U A : 8,26 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. I detta fall blev effektbehovet negativt, vilket teoretiskt betyder att rummet inte behöver radiatorer. 89

122 WC/Dusch Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Innervägg 2 Källargolv 2 Innervägg 1 Innervägg 4 Mellangolv 1 Dörr 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 4,52 0,32 1,43 Σ U A : 1,43 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot sovsal 5,74 0,70 4,03 Innervägg mot Toa 4,53 1,82 8,26 Innervägg mot Hall 8,87 1,55 13,78 Tak/Golv 4,52 0,44 2,00 Dörr 1,40 2,09 2,93 Σ U A : 31,00 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 90

123 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en frånluftventil i detta rum. Detta leder till att 20 C luft tillförs lokalen från närliggande rum. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 25 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.6) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 91

124 Allrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Innervägg 2 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 38,80 0,31 12,15 Σ U A : 12,15 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot Duschrum 3,06 0,70 2,15 Σ U A : 2,15 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 92

125 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 93

126 Bönrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Innervägg 1 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 7,74 0,31 2,42 Σ U A : 2,42 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot Duschrum 13,61 1,82 24,82 Σ U A : 24,82 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. I detta fall blev effektbehovet negativt, vilket teoretiskt betyder att rummet inte behöver radiatorer. 94

127 Duschrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Ytterväg 5 Källargolv 2 Innervägg 1 Innervägg 2 Mellangolv 2 Dörr 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 3,59 0,36 1,29 Σ U A : 1,29 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 9,67 0,25 2,39 Golv 15,31 0,32 4,85 Σ U A : 7,24 - (Ekvation 10.2) 95

128 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot Bönrum 13,61 1,82 24,82 Innervägg mot sovsal & glas 15,45 0,70 10,85 Tak/Golv 15,31 0,42 6,50 Dörr 3,60 2,09 7,54 Σ U A : 49,71 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym 96

129 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en frånluftventil i detta rum. Detta leder till att 20 C luft tillförs lokalen från närliggande rum. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 25 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.6) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 97

130 Städskrubb Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 3 Innervägg 3 Källargolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 5,42 0,74 4,04 Σ U A : 4,04 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 2,85 0,32 0,90 Σ U A : 0,90 - (Ekvation 10.2) 98

131 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg lägenhetens dusch 5,42 1,62 8,78 Σ U A : 8,78 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 99

132 Lgh: WC/Dusch Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Källargolv 2 Innervägg 3 Innervägg 2 Innervägg 5 Mellangolv 2 Dörr 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 4,80 0,32 1,52 Σ U A : 1,52 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot Kök 10,52 1,62 17,03 Innervägg mot vardagsrum 3,62 0,96 3,49 Innervägg mot Foajé 5,10 0,63 3,23 Dörr 1,80 2,09 3,77 Tak/Golv 4,80 0,42 2,04 Σ U A : 29,56 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 100

133 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en frånluftventil i detta rum. Detta leder till att 20 C luft tillförs lokalen från närliggande rum. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 25 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.6) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 101

134 Lgh: Kök Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 1 Fönster 1 Innervägg 3 Källargolv 1 Figur 37: Lokal med vägg både under och över marknivå. Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg Asfalt sidan 6,31 0,43 2,72 Yttervägg Jord sidan 5,17 0,43 2,23 Fönster 1,43 1,70 2,43 Σ U A : 7,38 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 1,52 0,37 0,57 Golv 8,91 0,31 2,79 Σ U A : 3,35 - (Ekvation 10.2) 102

135 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg lägenhetens dusch 5,10 1,62 8,25 Σ U A : 8,25 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 103

136 Lgh: Allrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 1 Fönster 1 Innervägg 2 Källargolv 1 Dörr 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 10,37 0,43 4,47 Fönster 2,86 1,70 4,86 Σ U A : 9,33 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 3,93 0,37 1,46 Golv 34,98 0,31 10,95 Σ U A : 12,41 - (Ekvation 10.2) 104

137 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg lägenhetens dusch 3,62 0,96 3,49 Dörr 1,80 2,09 3,77 Σ U A : 7,26 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation Vid 20 C Vid 20 C - (Ekvation 10.5) Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 105

138 Lgh: Sovrum Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 1 Fönster 1 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & 10.2 OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 4,26 0,43 1,84 Fönster 2,86 1,70 4,86 Σ U A : 6,70 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 2,12 0,37 0,79 Golv 18,82 0,31 5,89 Σ U A : 6,68 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 106

139 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 107

140 Lgh: Förråd Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 3 Källargolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 2,79 0,74 2,08 Σ U A : 2,08 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 1,83 0,36 0,67 Golv 9,41 0,32 2,98 Σ U A : 3,65 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 108

141 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 109

142 Sovsal 2 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 2 Fönster 1 Innervägg 2 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1, 10.2 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 5,81 0,42 2,44 Fönster 0,66 1,70 1,12 Σ U A : 3,56 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 8,32 0,27 2,28 Golv 11,08 0,31 3,47 Σ U A : 5,75 - (Ekvation 10.2) 110

143 INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot duschrum 3,44 0,70 2,42 Σ U A : 2,42 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation Vid 20 C Vid 20 C - (Ekvation 10.5) Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 111

144 Sovsal 3 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttervägg 2 Fönster 1 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & OVAN MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Ovan marknivå) 3,82 0,42 1,60 Fönster 0,77 1,70 1,31 Σ U A : 2,91 - (Ekvation 10.1) UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg (Under marknivå) 4,22 0,27 1,16 Golv 12,97 0,31 4,06 Σ U A : 5,22 - (Ekvation 10.2) Summera ihop effekterna 112

145 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 113

146 Korridor Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Temperatur under marknivå Nyttjade U-värden för denna lokal: Dörr 1 Innervägg 2 Källargolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.2 & UNDER MARKNIVÅ Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv 6,63 0,31 2,07 Σ U A : 2,07 - (Ekvation 10.2) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Innervägg mot Duschrum 1,08 0,70 0,76 Dörr 1,80 2,09 3,77 Σ U A : 4,53 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 114

147 10.2 Övervåningen Foajé Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Dörr 3 Fönster 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 46,62 0,21 9,79 Yttervägg 28,09 0,29 8,25 Fönster 4,84 1,70 8,23 Dörr 4,20 2,20 9,24 Σ U A : 35,51 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna 115

148 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 116

149 Städskrubb Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 2,32 0,21 0,49 Yttervägg 4,42 0,29 1,30 Σ U A : 1,78 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 117

150 Toalett 1 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 2,03 0,21 0,43 Σ U A : 0,43 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 118

151 Toalett 2 Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 2,03 0,21 0,43 Σ U A : 0,43 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 119

152 WC (handikappanpassad) Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 3,30 0,21 0,69 Σ U A : 0,69 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 120

153 Kontor Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Fönster 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 22,07 0,21 4,64 Yttervägg 16,48 0,29 4,84 Fönster 2,86 1,70 4,86 Σ U A : 14,34 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym 121

154 Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 122

155 Hall Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Dörr 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg 1,38 0,29 0,40 Dörr 2,94 2,15 6,32 Tak 4,99 0,21 1,05 Σ U A : 7,77 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym 123

156 Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 124

157 Förråd Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Yttervägg 17,93 0,29 5,26 Tak 8,87 0,21 1,86 Σ U A : 7,13 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 125

158 Kök Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 8 Mellangolv 1 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 14,42 0,21 3,03 Yttervägg 3,06 0,42 1,30 Σ U A : 4,33 - (Ekvation 10.1) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv/Tak 4,52 0,44 2,00 Σ U A : 2,00 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 126

159 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 127

160 Förråd/Elcentral Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 8 Yttervägg 6 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation Figur 38: Elcentral. YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 8,02 0,21 1,69 Yttervägg mot soprum 5,79 0,42 2,46 Yttervägg 13,77 0,29 4,04 Σ U A : 8,19 - (Ekvation 10.1) Summera ihop effekterna 128

161 Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 129

162 Lilla salen Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 6 Fönster 1 Mellangolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 65,97 0,21 13,86 Yttervägg 34,88 0,29 10,24 Fönster 4,29 1,70 7,29 Σ U A : 31,40 - (Ekvation 10.1) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv/Tak 4,80 0,42 2,04 Σ U A : 2,04 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna Till detta måste infiltrationsförluster adderas. För detta tas Ekvation 10.4 i bruk. 130

163 - (Ekvation 10.4) Vid -31 C Vid -31 C Rummets Volym Utöver detta tillkommer ventilationen, som i detta fall har en tilluftventil i detta rum. Detta leder till att 18 C luft tillförs lokalen. Denna luftmängd måste radiatorerna därefter värma upp till 20 C (rumstemperatur), som i sin tur leder till ett högre effektbehov för lokalen. Effektbehovet för detta beräknas genom Ekvation (Ekvation 10.5) Vid 20 C Vid 20 C Nu kan all data för denna lokal summeras, och detta ger det slutgiltiga effektbehovet som radiatorerna måste täcka upp. 131

164 Stora salen Temperaturer för denna lokal: Temperatur i lokalen Temperatur i angränsande lokal Designad utomhustemperatur - Nyttjade U-värden för denna lokal: Yttertak 1 Yttervägg 7 Fönster 1 Mellangolv 2 Först ut är transmissionsförlusterna genom rummets barriärer. För att lösa detta används Ekvation 10.1 & YTTERBARRIÄRER Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Tak 156,89 0,21 32,96 Yttervägg 65,19 0,29 18,96 Fönster 13,60 1,70 23,12 Σ U A : 75,04 - (Ekvation 10.1) INOMHUS Area [m²] U-Värden [W/m² C] U A [W/ C] Golv/Tak 15,31 0,42 6,50 Σ U A : 6,50 - (Ekvation 10.3) Summera ihop effekterna 132

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08 Brf Barabo Ventilation Lund 2011-04-08 I vårt hus fungerar ventilationen enligt självdragsprincipen. Vi har alltså inga centralfläktar som suger ut luft från badrum och kök. Självdrag uppkommer dels genom

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Kungälv 2012-11-08. Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2 Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8 Jan Arstad 121108_1JA Godkänd av Jan Arstad Utgåva A Fastighet: Orust Huseby 1:36 Adress: Björnbärsvägen 2 1 Innehåll 1. Fastighetsuppgifter:... 3 2. Sammanfattning...

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Energieffektiviseringskalkyl för Landstingshuset i Luleå

Energieffektiviseringskalkyl för Landstingshuset i Luleå 2006:049 HIP EXAMENSARBETE Energieffektiviseringskalkyl för Landstingshuset i Luleå DAVID NYMAN BACKMAN CARINA OLOFSSON HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00 Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1. Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 4. Luften värms upp av radiatorn, stiger uppåt och vidare in i

Läs mer

Vissa saker är självklara, andra borde vara det

Vissa saker är självklara, andra borde vara det På www.flaktwoods.se/bostadsventilation hittar du mer information och kan ladda ner vår produktkatalog med en komplett teknisk beskrivning. På hemsidan hittar du också den återförsäljare som finns närmast

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Brf Runstenen i Landskrona

Brf Runstenen i Landskrona Datum 2009-01-21 1(7) i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 www.evu.se Organisationsnr 556471-0423, Säte Lund

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem?

Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem? Öppet brev till Energimyndigheten. Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem? Kolfilterfläkt är en anordning som monteras över spisen för att minska matos och fett som sprids

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer