Väg 32, delen Traneryd - Sommen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väg 32, delen Traneryd - Sommen"

Transkript

1 Förstudie Väg 32, delen Traneryd - Sommen Tranås kommun, Jönköpings län Förslagshandling Objekt:

2 Titel: Väg 32, delen Traneryd-Sommen, Förstudie - förslagshandling Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Henrik Lönngren Konsult: Norconsult AB Uppdragsansvarig: Kurt Lundberg Tryck: Norconsult AB Distributör: Trafikverket, Jönköping, telefon:

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE PLANERINGSPROCESSEN FYRSTEGSPRINCIPEN TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER AKTUALITET BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER TRANSPORTSYSTEM MARKANVÄNDNING OCH KOMMUNAL PLANERING MILJÖ BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FUNKTIONSANALYS BAKGRUND MEDBORGARNAS RESOR NÄRINGSLIVETS TRANSPORTER REGIONAL TILLGÄNGLIGHET SÄKERHET MILJÖ MÄNNISKORS HÄLSA SAMMANFATTANDE PROBLEMBESKRIVNING PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER PRINCIPER PÅVERKA TRANSPORTBEHOV OCH TRANSPORTSÄTT EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGNÄTET FÖRBÄTTRINGAR OCH MINDRE OMBYGGNADER NYINVESTERINGAR OCH STÖRRE OMBYGGNADER ANLÄGGNINGSKOSTNAD RISKHANTERING BAKGRUND SKYDDSOBJEKT RISKOBJEKT SLUTSATSER

4 7. MÅLUPPFYLLELSE STEG 1, PÅVERKAN PÅ TRANSPORTMÖNSTER STEG 2, EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGNÄTET STEG 3, MINDRE OMBYGGNAD STEG 4, NYBYGGNAD ELLER STÖRRE OMBYGGNAD SAMMANVÄGNING SAMRÅD GENOMFÖRANDE INKOMNA SYNPUNKTER FORTSATT ARBETE TRAFIKVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE FORTSATT PLANERING FORTSATT MILJÖARBETE KÄLLFÖRTECKNING VÄG- OCH TRAFIKUPPGIFTER MILJÖUNDERLAG MARKANVÄNDNING OCH KOMMUNAL PLANERING RISKHANTERING

5 Sammanfattning Bakgrund och förutsättningar Väg 32 är en väg av riksintresse som bl a förbinder Blekinge och inre Småland med väg E4 och Motala/Linköping. Sträckan Traneryd Sommen är cirka 19 km lång och trafikbelastningen varierar mellan och fordon per dygn på olika delar av sträckan. Andelen tung trafik är hög. Vägsträckan har skiftande standard och trafikbelastning. Den södra delen är äldre med lägre standard på vägens sidoområden men bredare vägrenar, medan delen förbi Tranås och vidare mot Sommen är öppnad 1996 med säkrare sidoområden men smalare väg, utom där det finns stigningsfält. Anslutningarna till Tranås tätort sker i planskilda trafikplatser. På hela sträckan gäller 90 km/tim, utom vid ett par större korsningar där hastigheten är nedsatt. De miljömässigt mest värdefulla områdena kring väg 32 finner man dels i Säbydalen i den södra delen av området, dels vid sjön Sommen som ligger öster om väg 32 i den norra delen av området. Det finns risk för negativ miljöpåverkan från väg 32 i form av buller vid enstaka bostadshus och föroreningspåverkan på ett par kommunala vattentäkter som passeras. Problem och projektmål Problemen på den studerade delen av väg 32 består framförallt av låg trafiksäkerhet, särskilt vad gäller mötesseparering, och av dålig tillgänglighet för kollektivtrafikresenärer och oskyddade trafikanter. Målen med projektet är att åstadkomma en trafiksäker vägsträcka med god tillgänglighet för alla trafikanter, utformad med hänsyn till omgivande miljö. Tänkbara åtgärder Åtgärder har studerats med utgångspunkt från Trafikverkets fyrstegsprincip och följande åtgärder bedöms exempelvis vara tänkbara inom de olika stegen: Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Att få fler att välja kollektivtrafik eller cykel för sina resor. Att anpassa hastighetsgränser och verkliga hastigheter till vägens standard och att uppmuntra samåkning. Att förbättra för bussresenärer och oskyddade trafikanter samt att förbättra vägens säkerhet genom omkörningsfält och säkrare sidoområden. Även miljöåtgärder mot buller och förorening av vattentäkt kan ingå i detta steg. Ombyggnad av delsträckan till mötesfri landsväg med mitträcke, i nuvarande sträckning. Samråd och fortsatt arbete Samråd med Tranås kommun, berörda myndigheter och allmänheten har genomförts under hösten Trafikverket föreslår preliminärt att arbetet fortsätter med att ta fram arbetsplaner för ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke. 5

6 1. Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Väg 32 är av riksintresse, eftersom den är av särskild betydelse för regional och interregional trafik. Den är en del av en viktig förbindelse från Blekinge och inre Småland till E4 och Motala/Linköping. Den har också stor betydelse lokalt för näringsliv och arbetsmarknad i Tranås kommun. I den regionala infrastrukturplaneringen beskrivs den som en del av stråket Växjö-Mjölby på följande sätt: Stråket utgörs genom Jönköpings län av riksväg 32, stråket förbinder de nordostliga delarna av länet med viktiga arbetsmarknader i Östergötland samt ansluter till E4 till Norrköping/Linköping och Stockholm. Vägen övergår i riksväg 50 och utgör en viktig förbindelse till Örebro och de västra delarna av Mälardalen. Mellan kommunhuvudorterna längs stråket finns viktiga pendlingsrelationer. Trafikmängden längs stråket varierar mellan fordon per dygn. Förbi Eksjö och Tranås har vägen relativt nybyggda förbifarter, på övriga sträckor är dock standarden varierande. 1.1:1 Översiktskarta, aktuellt område markerat med blått. På väg 32 planeras åtgärder på delsträckan förbi Aneby och mellan Mjölby och Motala pågår utbyggnad av nuvarande väg 32 till ny mötesfri väg. 6

7 Vägsträckan mellan Traneryd och Sommen är cirka 19 km. Avsnittet Traneryd- Sommen upplevs idag som bristfälligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Delar av sträckan har osäkra sidoområden och korta siktsträckor, vilket försvårar säkra omkörningar. Förstudien syftar till att inventera viktiga värden, problem och brister i förstudieområdet, samt ta fram förslag till möjliga åtgärder som gynnar de transportpolitiska målen. 1.2 Planeringsprocessen Förstudieskedet inleder den process som enligt bestämmelserna i väglagen krävs för att genomföra ny- eller ombyggnad av allmän väg. Processen är anpassad efter bestämmelserna i miljöbalken (MB). Vid byggande av väg skall enligt väglagen tillses att vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn skall också tas till stads och landskapsbild samt till natur- och kulturmiljövärden. Miljöfrågor i samband med vägprojekt ska uppmärksammas och ingå i beslutsunderlaget i de lagstadgade planeringsskedena: förstudie, vägutredning och arbetsplan, se figur 1.2:1. Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling 1.2:1 Planeringsprocessen enligt väglagen I förstudien beskrivs projektet och förutsättningarna utreds i samråd med länsstyrelsen och särskilt berörda enligt MB 6 kap 4. Som underlag för samråd redovisas förstudiearbetet i en samrådshandling. Efter samrådet sammanställs en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Slutligen beslutar väghållningsmyndigheten, i detta fall Trafikverket Region Syd, om och hur arbetet ska drivas vidare. I förstudiens beslutshandling anges också om planeringsarbetet ska fortsätta i en vägutredning eller om nästa steg är att ta fram en arbetsplan. I de fall det krävs samordning med kommunal planering ska det också klargöras i beslutet. I vägutredningen utreds olika alternativa vägsträckningar och alternativen jämförs sedan utgående från trafikteknisk standard såväl som miljöpåverkan. I de fall projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en utökad samrådsprocess ske innan utredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) får sitt slutliga innehåll. MKB:n ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i dokumentet som utgör resultatet av vägutredningen. I arbetsplanen ska möjliga utformningar för det valda alternativet studeras och konsekvenserna av dessa liksom möjliga skyddsåtgärder analyseras. Kraven på samråd och godkännande av MKB är samma som vid vägutredningen. Trafikverket fastställer sedan arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. Det är i detta skede som det finns formella möjligheter att överklaga det fattade 7

8 beslutet. När fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft är markägaren skyldig att, mot ersättning, upplåta marken för vägändamål. De olika arbetsskedena och de samråd som genomförs syftar till att vägutbyggnader ska kunna genomföras med hänsyn till såväl allmänna, som enskilda intressen. Processen ska också säkerställa att berörda ges möjligheter att både påverka förslaget och överklaga Trafikverkets beslut. 1.3 Fyrstegsprincipen Trafikverket ska vid framtagande av åtgärder och beslut om fortsatt arbete i sin planering tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen när man studerar åtgärder mot brister i trafiksystemet. Det innebär en prioritering av vilken typ av åtgärder som ska prövas, i första hand steg 1, i andra hand steg 2 och så vidare. Steg 1 innebär åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt. Steg 2 innebär åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät genom trafikstyrning, information och liknande. Steg 3 innebär begränsade ombyggnads- eller förbättringsåtgärder. Steg 4 innebär omfattande ombyggnad eller nybyggnad i ny sträckning. 1.4 Tidigare utredningar och beslut Trafiksäkerhetsåtgärder för delsträckan Traneryd-Sommen har inte tidigare studerats för sträckan som helhet. För den södra delen, Traneryd-Säby, har en studie av möjliga sidoområdesåtgärder gjorts. Resultatet av den inarbetas i förstudien. Vägverket har sett över hastighetsgränserna för alla statliga vägar under För väg 32 genomfördes översynen under Den resulterade inte i någon förändring av gällande hastighetsgränser. 1.5 Geografisk avgränsning Förstudien behandlar väg 32 på sträckan Traneryd-Sommen. I söder avslutas förstudieområdet i princip där bredden på väg 32 idag går från 12 till 8 meter. I norr avslutas förstudieområdet i södra delen av tätorten Sommen. Området är i övrigt avgränsat med hänsyn till att åtgärder som innebär ny sträckning för väg 32 inte bedöms vara aktuella. Nuvarande sträckning är dessutom förhållandevis gen, vilket ytterligare talar för att den bör kunna utvecklas med gott resultat. Förstudieområdet täcker in vägsträckan med en korridor runt vägen, med möjlighet att anvisa parallella vägar för oskyddade trafikanter och lokal trafik på delar av sträckan. Inom området finns värden som kan påverkas av planerade åtgärder och som också kan styra den slutliga utformningen. Åtgärder på en vägsträcka påverkar dessutom människor och verksamheter i ett större influensområde som i detta fall omfattar viktiga delar av Tranås kommun. 8

9 9

10 Här finns samhällen, verksamheter som påverkar vägens roll, men som också är beroende av vägen för sin utveckling. 1.6 Övergripande mål och strategier Som grund för arbetet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Detta mål har sedan våren 2009 förtydligats i form av två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande målet är oförändrat. Av regeringens proposition, 2008/09:93 framgår att de nya målen inte innebär någon ny inriktning på arbetet utan endast är ett annat sätt att förtydliga det övergripande målet, jämfört med de tidigare formulerade sex delmålen. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De övergripande målen, eventuella lokala och regionala mål tillsammans med aktuella problem och förutsättningar är grunden för att ta fram mål för projektet, se vidare under kapitel 4 Projektmål. 1.7 Aktualitet Den regionala åtgärdsplanen för Jönköpings län är under omarbetande och beslut om vilka projekt som ska prioriteras under perioden kommer att fattas under Delen Säby Sommen redovisas i förslaget till regional åtgärdsplan som en prioriterad sträcka för mittseparering. Åtgärder på denna del av väg 32 finns däremot inte med i gällande ekonomisk plan för åren

11 2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Transportsystem Vägstandard Delsträckor Aktuellt avsnitt mellan Traneryd och Sommen är 19 km långt. Förstudien börjar vid Traneryd, drygt två kilometer söder om korsningen med länsväg 133 och slutar vid Sommen, två kilometer söder om korsningen med länsväg Vägbredden varierar utmed den studerade sträckan. Delen Traneryd-Tranås byggdes på 1960-talet och har en bredd på 12 meter. Delen förbi Tranås till Sommen öppnades 1996, med en vägbredd på 9 meter, som ökas till 12,5 meter vid de stigningsfält som finns på delar av sträckan. Skyltad hastighet är 90 km/tim förutom en sträcka om cirka 0,6 km vid passagen av korsningen med länsväg 133 vid Säby, där det är skyltat 70 km/tim. Även i Sommens tätort är hastigheten 70 km/tim från anslutningen till Holavedskapellet. Tabell 2.1:1 ger en översikt över de olika delsträckorna, med trafikbelastning enligt mätningar år Delsträcka Från Till Längd, km Vägbredd ÅDT 2005 Traneryd Säby 2,5 12 m Säby Tranås S (Drumstorp) 3,5 12 m Tranås S Höganloft 1,5 9 m Höganloft Tranås N 3,0 9 12,5 m Tranås N Tenbäcken 6,0 9 12,5 m Tenbäcken Sommen 2,5 9 m + gång/cykelväg Traneryd Sommen, totalt :1 Översikt över studerad del av väg 32 Sträckan har en normal standard för sin tid med avseende på väggeometri, vägsektion samt sidoområde. Längs med sträckan finns sidoanläggningar som busshållplatser och parkeringsfickor. En dubbelsidig trafikkontrollplats finns vid Katarp, mellan Säby och Tranås. 11

12 2.1:2 Vid Katarp finns en trafikkontrollplats Anslutningar Mellan Traneryd och Tranås S är alla anslutningar och korsningar i plan, medan det på sträckan Tranås S - Tenbäcken huvudsakligen är planskilda korsningar och anslutningar, utom för enskilda skogsfastigheter. Viktigare anslutningar är vid: Säby, anslutning av väg 133 och väg 1051 mot Säby kyrka, utformad som två kanaliserade trevägskorsningar. Katarp, anslutning av två enskilda vägar i en fyrvägskorsning. Drumstorp, trafikplats Tranås S, anslutning mot Tranås centrum. Höganloft, trafikplats med anslutning till väg 1008, industriområde och rastplats. Lillaryd, trafikplats Tranås N, anslutning av väg 131 mot Tranås centrum och väg Ållebäcken, anslutning till enskilt vägnät i kanaliserad trevägskorsning, bl a för att nå flisterminal. Tenbäcken, anslutning till enskilt vägnät i kanaliserad trevägskorsning, bl a mot norra delen av Tranås tätort. Holavedskapellet, strax söder om Sommens tätort, trevägskorsning. Södra delen av Sommens tätort, där det finns ett antal anslutningar till det lokala gatunätet. 12

13 Broar På sträckan Traneryd-Sommen finns flera broar, både över och under väg 32. De är viktiga genom att de kan begränsa möjligheterna att enkelt bygga om vägen. Viktigare broar på sträckan är: Bro över Svartån Bro över Södra Stambanan Broar i tre trafikplatser, bl a en trespannsbro över väg 32 vid Tranås N, se figur 2.2:3 Fem broar över lokala vägar och ett vattendrag på sträckan mellan Tranås S och Tenbäcken Bro över väg 32 och Södra Stambanan vid Tenbäcken. Dessutom finns några enklare passager, sk rörbroar, där cykelvägar och gångstigar leds under väg 32 på sträckan mellan Tranås N och Tenbäcken. 2.2:3 I trafikplats Tranås N passerar lokalvägen på en bro över väg 32 Trafik och trafikanter Trafikmängder Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) varierar längs sträckan. Mätningarna från 2005 visar att ÅDT är högst söder mellan Säby och Tranås S. Antalet tunga fordon varierar mindre. Andelen tung trafik är generellt sett hög, %, vilket också avspeglar den betydelse väg 32 har för näringslivets transporter. 13

14 Enligt Trafikverkets länsvisa prognos för trafikutvecklingen förväntas trafiktillväxten på väg 32 fram till år 2020 uppgå till 13 % för personbilar och 32 % för lastbilar. Detta ligger till grund för prognosen i tabell 2.1:4. Delsträcka Uppmätt trafikmängd [ÅDT] Prognos [ÅDT] Väg 32 Tung trafik Tung trafik Totaltrafik Totaltrafik Totaltrafik Tung trafik Traneryd Säby Säby -Tranås S Tranås S -Höganloft Höganloft -Tranås N Tranås N - Sommen Anslutande vägar Väg 133, Säby Väg 131, Tranås N :4 Aktuella trafikflöden, fordon/årsmedeldygn. Fördelningen mellan långväga trafik och trafik med start/mål i Tranås har bedömts med utgångspunkt från trafikmätningarna. Från dessa bedöms genomfartstrafiken vara knappt fordon per dygn, varav cirka 25 % tung trafik. Det innebär att andelen lokal alstrad trafik bedöms ligga kring %, lägst på de norra delsträckorna. Den tunga trafiken är dock i högre utsträckning långväga. Kollektivtrafik Det studerade området längs väg 32 trafikeras av fyra busslinjer, linje 120 Tranås Gränna, linje 150 Tranås-Aneby-Eksjö, linje 155 Tranås-Sommen och linje 160 Tranås-Aneby. Trafiken mellan Sommen och Tranås trafikerar väg 32 på delen Sommen-Tenbäcken, för att vid Tenbäcken svänga av och köra på den gamla vägen in till Tranås tätort. Trafiken mellan Tranås och Gränna trafikerar väg 32 mellan Tranås S och Säby och trafiken mellan Tranås och Aneby trafikerar väg 32 mellan Tranås S och Traneryd. Sträckan Sommen-Tranås trafikeras av 7 turer under vardagar i båda riktningar. Av de 7 avgångarna görs en i vardera riktningen med snabbuss och går längs med väg 32 hela sträckan från Sommen in till Tranås tätort i stället för att svänga av till den gamla vägen vid Tenbäcken. På delen Sommen-Tenbäcken finns två hållplatser. Båda hållplatserna består av fickor och är anslutna till gångbana. Den 14

15 nordligaste av de två hållplatserna, Stallberga, är även belyst och har ett väderskydd på ena sidan. Sträckan Tranås-Gränna trafikeras också av 7 turer under vardagar i båda riktningar och Tranås-Aneby trafikeras av 11 turer under vardagar och ett par turer under lördag och söndag. Längs med sträckan Drumstorp-Traneryd, finns sex busshållplatser. Busshållplatserna är endast utformade som enkla fickor. Standarden är låg med avseende på belysning, synbarhet och anslutningsmöjligheter till gång- och cykelnät. Endast hållplats Säby kyrka har belysning i anslutning till bussfickan. Tranås järnvägsstation trafikeras huvudsakligen av lokala och regionala tåg. Tranås kommun arbetar för att lokala tåg även ska stanna i Sommen. 2.1:5 Busslinjer på väg 32 Gång- och cykelnät och de oskyddade trafikanterna Det finns inga tidigare studier, mätningar eller kartläggningar av oskyddade trafikanter i förstudieområdet. Omfattande rörelser av oskyddade trafikanter längs och tvärs vägen förväntas inte då ingen omfattande bebyggelse finns i närheten av vägen. Målpunkterna utmed vägen kan dock vara busshållplatser och eventuella postlådor utmed vägkanten. Den studerade sträckan har inte en lämplig standard för fotgängare och cyklister, med undantag för delsträckan Sommen-Tenbäcken där det finns en gång- och cykelbana utmed väg 32. För övrigt är vägrenen är smal, hastigheterna höga och sikten varierande. 15

16 Trafiksäkerhet Olyckor Olycksdata från perioden har hämtats ur registret STRADA, som är det samlade registret över trafikolyckor med personskador i Sverige. Det bygger på rapportering från polisen och sjukvården. Under perioden har rapporterats totalt 22 trafikolyckor på sträckan och 4 trafikolyckor i trafikplatser angränsande till den studerande sträckan. Av olyckorna längs vägen är 13 singelolyckor och 5 mötesolyckor. 16 av olyckorna längs vägen hade troligen kunnat undvikas eller blivit lindrigare om det hade funnits räcken längs vägens kant och mitt. Tre av olyckorna var dödsolyckor, där två av dem skedde i korsningen med väg 133 och en söder om Sommen vid Tenbäcken. Olyckstyp Antal olyckor Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Singel Korsning/Avsväng Upphinnande Cykel/Moped Övriga Totalt :6 Sammandrag av trafikolyckor Övrig infrastruktur Parallellt med den studerade sträckan av väg 32 går Södra stambanan. Både Tranås och Sommen ligger i direkt anslutning till järnvägen. Sträckan är tätt trafikerad både av godståg och passagerartåg, både lokala, regionala och långväga tåg. Strax norr om Säby passerar järnvägen under väg 32 och mellan Tenbäcken och Sommen ligger väg och järnväg nära varandra. 2.2 Markanvändning och kommunal planering Marken kring väg 32 i förstudieområdet är till stor del skogsmark, men söder om Tranås förekommer även jordbruk. Tätorterna Tranås och Sommen ligger i anslutning till väg 32, men särskilt i Tranås är området kring vägen ändå huvudsakligen obebyggt. Längs den studerade sträckan finns ett stort antal utfarter från enskilda vägar. Större industrier finns i Hjälmaryd, Strömsund och Tranås. 16

17 Befolkning och bebyggelse Tranås kommun har strax över invånare, varav bor i Tranås tätort, i de mindre tätorterna och på landsbygden. Kommunen har tre tätorter; Tranås, Sommen och Gripenberg. Sommen har cirka 800 invånare och Gripenberg 300 invånare. Näringsliv och sysselsättning Tranås har ett differentierat näringsliv omfattande bl a den traditionellt starka möbelindustrin, plastindustri som vuxit sig stark, OEM-koncernen (agenturföretag), livsmedelsföretag (Pastejköket AB) och IVT industrier. I Sommen finns två betydande industrier, Tranåslist AB som tillverkar ramlist, och Arona AB som tillverkar hundfoder. I Gripenberg finns enstaka tomter med småindustri, handel och hantverk. Kommunens största industriområde sträcker sig från västra sidan av järnvägen i Tranås tätorts norra del och ut till väg 32. I ytterområden finns relativt gott om utrymme för befintlig verksamhet att fortsätta expandera på egen mark, medan trängseln i centrala delar är påtaglig. Här finns några av kommunens största industrier men även inslag av handel och service. En framtida expansion är möjlig genom att fortsätta åt nordväst på andra sidan väg 32. Andra expansionsriktningar bedöms mindre lämpliga med hänsyn till natur- och friluftsvärden samt påverkan på befintliga bostadsområden. I Tranås tätorts södra del mellan väg 32 och järnvägen finns Hubbarps industriområde. Här finns gott om planlagd och förberedd mark med förutsättningar för ytterligare expansion söderut. Båda dessa områden nås enkelt från väg 32 via befintliga trafikplatser. Tranås kommun har cirka 600 fritidshus, där den samlade fritidsbebyggelsen är nästan uteslutande koncentrerad till sjön Sommen samt Säbysjön och Noen. I övriga delar är fritidsbebyggelsen mer begränsad och utspridd. I kommunen finns två större campingplatser, Hätte och Lugnalandet, med sammanlagt cirka gästnätter per år. Väg 32 är huvudvägen för resenärer som ska till och från regionen. Pendlingsmöjligheterna har stor betydelse för den lokala arbetsmarknaden. Den totala pendlingen uppgår till cirka personer där pendlingsöverskottet är cirka 300 personer. Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter för trafikanter på den studerade delen av väg 32 är framförallt Tranås tätort men det är också en stor andel av trafikanterna som har mål utanför delsträckan Traneryd-Sommen. 17

18 Tekniska anläggningar Inom området finns kraftledningar som ägs av Tranås Energi och Eon. De är den del av den regionala och lokal energiförsörjningen. Inom verksamhetsområde intill trafikplatsen Tranås N finns ett ställverk dit ett flertal ledningar ansluter efter att ha korsat väg 32. Utmed väg 32 finns också optokablar för dataöverföring på båda sidor av vägen. De följer vägen men är lagda på ledningsägarens ansvar. 2.2:1 Framtida exploateringar, utdrag ur Tranås översiktsplan 18

19 Kommunal planering Tranås kommun har som ett långsiktigt mål att befolkningen ska växa till cirka invånare år Fler bostäder och arbetsplatser bedöms kunna skapas genom utbyggnad i eller intill befintliga områden och inga helt nya exploateringsområden redovisas i översiktsplanen, se utdrag i figur 2.2:1. De mest attraktiva områdena för bostadsutbyggnad bedöms vara de med kontakt med sjön Sommen. Utmed väg 32 gäller utöver den kommunomfattande översiktsplanen en fördjupad översiktsplan för Sommen, områdesbestämmelser för området vid Säby kyrka och detaljplaner för de verksamhetsområden som vägen passerar i utkanten av Tranås tätort. Kommunen arbetar aktivt för förbättrade järnvägskommunikationer med bl a pendeltågsstation i Sommen. När det gäller vägtrafik är det framförallt en förbättrad koppling mellan väg 32 och Hjälmaryds industriområde som berör förstudiearbetet. Riksintressen De riksintresseområden som staten har pekat ut inom eller nära förstudieområdet är: Södra Stambanan, kommunikationsintresse Väg 32, kommunikationsintresse Sommen, naturvård och friluftsliv Svartån med Säbysjön, naturvård Säthälla/Katarp, naturvård Säbydalen, kulturvård Strånnesjön, Natura 2000 Kartorna i figur 2.2:2 visar läget för riksintressen och naturreservat. Som synes passerar väg 32 i södra delen genom Säbydalens riksintresse för kulturvården och Säthälla/Katarps riksintresse för naturvård samt korsar Svartån, riksintresse för naturvård. I norra delen ligger väg 32 nära naturreservatet Holavedens urskog och sjön Sommen som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. 19

20 2.2:2 Riksintressen och andra skyddade områden 20

21 2.3 Miljö Områdets allmänna karaktär Naturen i Tranås kommun har en varierad landskapsbild som framförallt betingas av de fyra isälvsstråk som löper i nord-sydlig riktning och de mer låglänta markerna utmed Svartån samt det skärgårdsliknande landskapet längs sjön Sommen. Samtliga sjöar och vattendrag ligger inom Svartåns avrinningsområde med utlopp i sjön Sommen. Kommunen är relativt fattig på våtmarker samtidigt som grundvattentillgångarna är övervägande goda. Försurningsproblematiken är enligt översiktsplanen så gott som obefintlig. Området i anslutning till väg 32 söder om Tranås, i höjd med Säbysjön, kännetecknas av sammanhängande jordbruksmark och betesmark, som delas upp av partier med gles lövskog. Norr om Tranås kännetecknas området av sammanhängande skogsområden, lavrik tallskog. Större öppna partier finns framförallt vid Lillaryd och Drumstorp. Naturmiljö I området finns ett antal naturvårdsobjekt inventerade; Säthälla/Katarp, Svartån, Säbysjön, sjön Sommen och Holavedens urskog, vilka alla utom den sistnämnda utgör riksintressen för naturvård. Förbi Säthälla och Katarp passerar väg 32 öster om värdefulla ängs- och hagmarker samt nationellt bevarande odlingslandskap. Längre norrut, mellan Drumstorp och Hubbarp passerar vägen genom ängs- och hagmarker, blandlövhagar. 2.3:1 Norr om Katarp passerar väg 32 ett värdefullt område med betad hagmark 21

22 Norr om Traneryd, vid Säby passerar väg 32 över Svartån. Svartåsystemet är av riksintresse för naturvård mellan Flisbysjön i söder och fram till och med Säbysjön i norr, samt Noån. Detta är ett av de områden i Sverige som hyser en relativt god utterstam. Mellan Hultamaden och Rökärret, norr om Tenbäcken, passerar väg 32 öster om det mindre naturreservatet Holavedens urskog. Barrskogen i området är cirka 400 år gammal. Området är av regionalt intresse avseende biologiska förhållanden. Förstudieområdet berör även sjön Sommen, som är av riksintresse då den har stora natur- och friluftslivsvärden. Vägen bedöms inte påverka Sommen. Tre vattendrag och två sjöar registrerade av de svenska vattenmyndigheterna berörs. Deras nuvarande ekologiska status framgår av tabell 2.3:2. I de fall den ekologiska statusen inte är god är det inte orsakat av påverkan från väg 32. Vattendrag Rallån Ekologisk status God Svartån Måttlig, mål: god 2021 Lillån Måttlig, mål: god 2021 Säbysjön Otillfredsställande, mål: god 2021 Sommen God 2.3:2 Vattendrag, data ur VISS Vatteninformationssystem för Sverige Kulturmiljö Kulturmiljöns utformning präglas för Tranås kommun av skogsbygden i de norra delarna och i söder längs Säbydalen, Noen och Adelövsdalen samt Svartån och sjön Sommen av sammanhängande odlingslandskap. Fornlämningar finns i riklig mängd på flera håll i kommunen med de största koncentrationerna söder om Adelöv samt kring Säbydalen. Tranås kommun har tre sockencentra, varav det ena finns i Säby. Samtliga är av medeltida ursprung, men de nuvarande kyrkobyggnaderna är av olika åldrar. Medeltidens kolonisation ledde successivt till att byar växte fram, inledningsvis kring Säbysjön, Svartån och Linderås och efterhand över större delar av kommunen. I kommunen har även adelns jordinnehav under långa perioder varit betydande och säterierna många, något som präglar stora delar av landskapet idag. I Säbydalen är detta mycket tydligt där det finns flera herrgårdsmiljöer. Kulturhistoriska objekt av riksintresse som finns inom utredningsområdet är Säbydalen med bl a Säby och Åbonäs. Säbydalen är en av länets mest komplexa och största sammanhängande riksintressemiljöer med en fornlämningsmiljö bestående av cirka 130 fornlämningar varav större koncentrationer finns strax sydost om gården Ebbarp, 22

23 vid Åbonäs samt runt bl a gården Säthälla. Längs den studerade sträckan av väg 32 finns milstenar och väghållningsstenar. Naturresurser Skogsbruk i någon omfattning finns i stort sett i hela kommunen med en tyngdpunkt på de stora barrskogsområdena i de norra och västra delarna. I de södra och östra delarna är inslagen av lövträd större och jordbruket mer omfattande. Kommunens mest utpräglade odlingsmarker finns i huvudsak längs ett öst-västligt stråk som går i höjd med bl a Säbysjön och Svartådalen. Norrut är odlingslandskapet av en mer småskalig natur och med en koncentration till partierna mellan och i anslutning till de mer höglänta och skogsdominerande isälvsstråken. Grundvattentäkter finns i Säby och vid Stallberga i södra delen av Sommens tätort. Vägen passerar genom det yttre skyddsområdet vid Stallberga och tangerar skyddsområdet vid Säby. Inga särskilda tekniska åtgärder har genomförts för att förstärka skyddet av vattentäkterna. Stallberga vattentäkt är reservvattentäkt för tätorten Sommen. Säby vattentäkt betjänar närområdet. Tranås kommun planerar en överföringsledning från Tranås, för att skapa en reserv för dricksvattenförsörjningen i Säby. Ett område för eventuell framtida bergtäkt finns vid Ållebäcken, nära väg 32 mellan Tranås N och Tenbäcken. Rekreation och friluftsliv Mycket av områdets värden för friluftsliv är knutet till området runt sjön Sommen. Området är av riksintresse för naturvård, yrkesfiske och rörligt friluftsliv. Vandringsleder och motionsspår finns i skogsområdena väster om Tranås och Sommen. Holavedsleden korsar väg 32 vid Katarp, utan några särskilda åtgärder. Mellan Tranås S och Tenbäcken korsas flera spår och stigar planskilt. Skyddade och skyddsvärda områden Områden utmed väg 32 med särskilt skydd är: Säby vattentäkt: skyddsområde Stallberga vattentäkt: skyddsområde Fornlämningar: skydd enligt kulturminneslagen Holavedens urskog: naturreservat enligt miljöbalken. Strandskyddsområden: skydd enligt miljöbalken. Områdenas läge framgår av kartor i figur 2.2:2 och 2.3:3. 23

24 2.3:3 Utpekade värdefulla miljöer i området 24

25 Lokal miljöbelastning Förorenad mark Risk för föroreningar finns där någon miljöstörande verksamhet har bedrivits t ex vid bensinstationer, verkstäder, industrier eller vid nedlagda deponier. Äldre markutfyllnader bör också uppmärksammas då fyllnadsmaterial kan innehålla avfall och restprodukter. Inget av de 30-tal områden med förorenad mark inom Tranås kommun som sedan tidigare klassificerats som efterbehandlingsprojekt ligger i anslutning till väg 32. Risker Ur ett riskperspektiv är det i första hand transporter av farligt gods på väg 32 och Södra Stambanan som vid en olycka skulle kunna leda till allvarliga föroreningar av mark och vatten, inte minst sjön Sommen, se vidare kapitel 6. Barriäreffekter Väg 32 utgör både fysisk och funktionell barriär för människor och djur. Utöver de sträckor där vägbankar gör den svårpasserad så är i princip alla delsträckor i skogsmark försedda med viltstängsel. Trafikbuller Utöver att väg 32 delvis ligger inom Sommens tätort passerar den ett litet antal bebyggelsegrupper på sträckan. Söder om tätorten Sommen finns två bebyggelsegrupper; Sjöstugan och Tenbäcken där husen ligger inom meters avstånd från vägen. Söder om Tranås, strax norr om Säby, finns ett antal hus som ligger inom 50 meters avstånd från vägen. Även i Säby ligger husen inom avståndet 100 meter från vägen. Trafikverkets inventering av bullerutsatta bostäder utmed det statliga vägnätet redovisar ett fåtal bostadsfastigheter med höga bullernivåer, vid Traneryd, Säby och Tenbäcken. Inventeringen är gjord med inriktningen att hitta bostäder med bullernivåer som ligger minst 5-10 dba över gällande riktvärden. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Grundförhållanden Jordarterna i området utgörs enligt SGU:s jordartskarta i huvudsak av morän. Söder om Säby, där vägen korsar Svartån, är en del av vägsträckan belägen på torv. Strax norr om korsningen mellan vägen och Svartån finns en sektion av drumlin. Mellan Säthälla och Katarp är vägsträckan belägen på lera-silt. Förbi Tranås är vägen anlagd på morän med sektioner av tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg och bitvis berggrund. Ett kartutsnitt redovisas i figur 2.4:1. För sträckan mellan Tranås N och Sommen finns ingen information från SGU om jordarter. Relationshandlingarna från utbyggnaden av nuvarande vägsträckning mellan Drumstorp och Sommen ger däremot information som visar att den övergripande bilden är likartad med ett tunt jordtäcke på berg. Däremot framkommer i detta material att i botten av dalgångar och lokala svackor i 25

26 landskapet återfinns ofta partier med lera eller organiska jordar, som grävts ur och ersatts med fastare massor. Geotekniska åtgärder vid en eventuell breddning av nuvarande väg bedöms främst kunna bli aktuella kring Svartån och på de platser där det krävdes urgrävning när nuvarande väg byggdes. 2.4:1 Utsnitt ur jordartskarta Nuvarande väg Nuvarande väg är byggnadstekniskt av skiftande kvalitet på sträckan. Delen Tranås S-Sommen är utbyggd i mitten av 1990-talet då kvalitetskraven motsvarade dagens krav, medan delen Traneryd-Tranås S är äldre. Denna sträcka uppfyllde troligen inte dagens krav även när den var ny. Dessutom har trafikbelastning, underhållsåtgärder och ombyggnader under femtio år påverkat den ursprungliga vägkonstruktionen. Den separata tekniska utredning som påbörjats samtidigt med förstudiearbetet ska även belysa i vilken mån skicket på nuvarande väg kan påverka möjligheter och kostnader för en ombyggnad. Om en omfattande ombyggnad av nuvarande väg föreslås är det också av intresse att närmare belysa påverkan under byggnadstiden för trafikanter, kringboende och de som berörs av trafikomläggningar under byggnadstiden. 26

27 3. Funktionsanalys 3.1 Bakgrund I detta avsnitt görs en funktionsanalys, det vill säga en genomgång av hur det nuvarande vägtransportsystemet fungerar, med utgångspunkt från de transportpolitiska målen om god tillgänglighet med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa: Transportsystemet ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Transportsystemet ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 3.2 Medborgarnas resor Bilresenärer Den studerade delen av väg 32 utnyttjas både för långväga resor och resor med lokala mål. Tillgängligheten för både långväga och lokala resenärer bedöms vara god eftersom trafikbelastningen på vägen är liten eller måttlig och de punkter där trafiken till/från Tranås tätort ansluter är utformade som planskilda trafikplatser. Den punkt som troligen kan upplevas som sämst ur tillgänglighetssynpunkt är korsningen i Säby. Där har trafiken från Gränna/Gripenberg, som utgör ungefär 40 % av trafiken mot Tranås, stopplikt vid utfart på väg 32. Kapacitetsutnyttjandet i korsningen ligger på cirka 25 %, vilket bedöms ge god tillgänglighet. Kollektivtrafikresenärer De busshållplatser som finns utmed den studerade sträckan är alla enkelt utformade och har endast i enstaka fall exempelvis väderskydd, belysning och anslutande gångvägar. De betjänar huvudsakligen mindre bebyggelsegrupper eller enstaka gårdar och antalet resenärer är troligen litet från dessa hållplatser, samtidigt som trafiken fyller en viktig funktion särskilt för skolungdom. Särskilda trafikantgrupper Tillgänglighetsmålet för transportsystemet gäller alla. Den grupp som brukar kallas oskyddade trafikanter, gående och cyklister, ställer i flera avseenden andra krav än fordonsresenärer. Inom gruppen finner vi också barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Även kollektivtrafikresenärer tar sig oftast till hållplatsen till fots. För att vägsystemet ska erbjuda dessa grupper en god tillgänglighet är såväl den övergripande strukturen med gångvägar och säkra passager som utformningsdetaljer i systemet viktiga att uppmärksamma. Den studerade delen av väg 32 erbjuder skiftande tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Mellan Traneryd och Tranås S hänvisas gång- och cykeltrafik i princip till vägrenarna, vilka är förhållandevis breda. Det finns delvis också ett äldre 27

28 vägnät som löper parallellt med väg 32 och ligger i anslutning till bebyggelsen. Det är dock inte uppbyggt och utformat för att vara fungera som ett separat gångoch cykelvägnät. Mellan Tranås S och Tenbäcken ligger väg 32 avskilt från bebyggelsen vilket innebär att behovet för gående och cyklister att använda vägen är litet. Även här hänvisas gång- och cykeltrafik i princip till vägrenarna, vilka på sträckan är smala. För korsande trafik finns däremot flera planskilda passager under eller över väg 32, som minskar risken för att vägen fungerar som en barriär för den som vill röra sig i skog och mark. Mellan Tenbäcken och Sommen finns en separat gång- och cykelväg utmed väg 32, på samma sida som bebyggelsen och det är endast behovet av att korsa vägen vid busshållplatser som inte tillgodoses på ett tryggt och säkert sätt. Busshållplatserna på sträckan uppfyller inte de sedan 2010 lagstadgade kraven på tillgänglighet för funktionshindrade. Samlad bedömning Huvudsakligen erbjuder väg 32 god tillgänglighet för medborgarnas resor på delen Traneryd-Sommen. De brister som har identifierats gäller kollektivtrafikresenärer och andra oskyddade trafikanter på delen Traneryd- Tranås, där tillgängligheten till busshållplatser och möjligheterna att tryggt röra sig utmed eller korsa väg 32 bedöms som mindre goda, samtidigt som bebyggelsen kring vägen gör att det finns ett behov. 3.3 Näringslivets transporter Det nord-sydliga transportstråk som väg 32 ingår i har bedömts vara av stor betydelse för näringslivets transporter. Detta avspeglas också i att andelen tung trafik ligger på en hög nivå, jämförbar med t ex vägar som E4 och E6. Trafikräkningarna tyder också på att huvuddelen av den tunga trafiken är genomfartstrafik, som passerar Traneryd-Sommen utan att ha mål på sträckan. 3.3:1 Den höga andelen tung trafik visar på vägens betydelse för godstransporter 28

29 Nuvarande vägutformning bedöms erbjuda den genomgående trafiken god tillgänglighet, bl a eftersom alla korsningar är utformade så att väg 32 prioriteras framför de anslutande vägarna. Transporter med lokala mål erbjuds också i huvudsak god tillgänglighet. I den kommunala planeringen framförs dock ett långsiktigt behov av en anslutning till väg 32 vid Katarp, för att enklare nå verksamhetsområdet i Hjälmaryd. 3.4 Regional tillgänglighet Betydelsen av väg 32 för den regionala tillgängligheten och därigenom utvecklingsmöjligheterna hos de kommuner som ligger utmed vägen är stor. De faktorer som är viktiga är dels tillgängligheten till en god lokal arbets- och utbildningsmarknad, där mindre tätorter som Tranås, Aneby, Eksjö och Boxholm i många avseenden kompletterar varandra, dels det lokala näringslivets tillgång till effektiva transporter. I ett större perspektiv är för Tranås del möjligheterna att nå den expansiva regionen kring Linköping en ytterligare viktig faktor. Vägsträckan Traneryd-Sommen är idag inte något hinder för att erbjuda en god tillgänglighet, med undantag av de brister som noterats i tidigare avsnitt. 3.5 Säkerhet Trafiksäkerhet kan bedömas på olika sätt. En jämförelse mellan verkliga olyckor på sträckan och olycksstatistik från liknande vägar är ett sätt att få en indikation på säkerhetsstandarden, men på en relativt lite belastad väg som denna får slumpartade variationer stor påverkan. Därför är det viktigt att bedöma faktorer som erfarenhetsmässigt påverkar sannolikhet för och konsekvensen av trafikolyckor, baserat på Vägverkets förstudiehandbok. Dessa är: Mötesseparering Sidoområdesstandard Korsningar Åtgärder för oskyddade trafikanter Siktförhållanden och visuell ledning Risk för konflikt med vilt Hastighetsanpassning 29

30 Mötesseparering Korsningar Utformning för oskyddade trafikanter Siktförhållanden och visuell ledning Risk för konflikt med vilt Sidoområdesstandard Hastighetsanpassning 3.5:1 Sidoområde med fasta hinder, exempel från Traneryd Den studerade sträckan har också så olika förhållanden vad gäller utformning och trafikbelastning att den har delats upp i delsträckor med likartade förhållanden. Översiktligt har varje delsträckas standard klassats som God, Mindre god eller Låg (Grön, Gul, Röd) för de olika säkerhetsfaktorerna, se tabell 3.5:2. Traneryd - Säby Säby - Tranås S Tranås S - Tranås N Tranås N - Tenbäcken Tenbäcken - Sommen MG L MG L MG L MG L L MG L MG L MG MG MG G MG G G MG L MG G MG G G L L MG MG G G G MG 3.5:2 Bedömd säkerhetsstandard 30

31 Det visar sig att säkerhetsmässigt kan sträckan Traneryd-Sommen delas i tre delar. Delen Traneryd-Tranås S har mindre god till låg säkerhetsstandard med brister särskilt vad gäller mötesseparering, sidoområdesstandard, utformning för oskyddade trafikanter och risk för konflikt med vilt. Delen Tranås S-Tranås N har god till mindre god säkerhetsstandard med vissa brister vad gäller mötesseparering. Delen Tranås N-Sommen har varierande och delvis låg säkerhetsstandard med brister särskilt vad gäller mötesseparering och hastighetsanpassning. 3.6 Miljö Den studerade delen av väg 32 bedöms inte vara viktig för möjligheterna att nå de långsiktiga miljökvalitetsmålen. På ett par platser kan värdefulla miljöer och resurser komma till skada i samband med olyckor på väg 32. Det är dels där vägen passerar genom eller intill två skyddsområden för vattentäkt, Säby och Stallberga, dels passagen av Svartån, söder om Säby, där värdefulla vattenmiljöer kan påverkas. De övriga värdefulla miljöer som finns utmed väg 32, framförallt vid Säby och Katarp, är inte av den karaktären att de bedöms vara känsliga för påverkan från vägen, men vid en eventuell ombyggnad kan man behöva ta hänsyn. 3.7 Människors hälsa Vägtrafikens påverkan på människors hälsa, bortsett från effekten av trafikolyckor, består huvudsakligen av bullerstörningar och påverkan på luftkvalitet. Trafiken på väg 32 är dock så begränsad att dess påverkan på luftkvaliteten erfarenhetsmässigt inte ger risk för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. I Sommen, Tenbäcken med flera platser där det finns bostadsbebyggelse utmed väg 32 finns också risk för att de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller vid bostäder överskrids vid enstaka hus. 3.8 Sammanfattande problembeskrivning När det gäller de transportpolitiska målen har följande brister identifierats för väg 32 på delen Traneryd-Sommen: Tillgängligheten till vägtransportsystemet är mindre god för oskyddade trafikanter och kollektivtrafikresenärer på delen Traneryd-Tranås S. Långsiktigt bedöms tillgängligheten till Hjälmaryds industriområde behöva förbättras genom en mer direkt anslutning till väg

32 Säkerhetsmässigt har hela sträckan brister vad gäller mötessepareringen, särskilt de mer trafikerade avsnitten mellan Säby och Tranås S respektive Tranås N och Sommen. Delen Traneryd-Tranås S har säkerhetsmässigt även brister vad gäller utformning av sidoområdet, åtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet och risken för konflikt med vilt. Miljömässigt finns det brister vad gäller skyddet av vattentäkterna i Säby och Stallberga, respektive vattensystemet Svartån-Säbysjön. För ett mindre antal bostäder kan trafiken på väg 32 påverka människors hälsa negativt genom störande trafikbuller. 32

33 4. Projektmål Syftet med att lyfta fram projektmål är dels att de ska tjäna som gemensam plattform i det fortsatta arbetet och dels att de ska vara utgångspunkt för den jämförelse av måluppfyllelse som görs. I detta projekt har målarbetet utgått från de övergripande transportpolitiska målen, se avsnitt 1.6, och från den problemanalys som genomförts. Med denna bakgrund har Trafikverket Region Syd satt som projektets primära mål att föreslå åtgärder som leder till att väg 32 i framtiden: erbjuder god tillgänglighet för alla trafikanter på sträckan mellan Traneryd och Sommen, vilket även ökar den regionala tillgängligheten genom att arbetspendling, godstransporter och fritidsresor underlättas. är en trafiksäker vägsträcka, utformad med hänsyn till målsättningen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. bidrar till hälsa och god miljö genom att åtgärderna väljs och utformas med hänsyn till de kringboende och till områdets naturresurser och miljövärden. Vid arbetet med att ta fram åtgärder mot de problem som identifierats är det därför viktigt att ta hänsyn till behoven hos olika trafikantkategorier, oavsett färdmedel, och att ta hänsyn till omgivande miljöer, särskilt inom de riksintresseområden som omger vägen söder om Tranås. 33

34 5. Tänkbara åtgärder 5.1 Principer Som tidigare nämnts arbetar Trafikverket efter den s k fyrstegsprincipen för att hitta rätt nivå på de åtgärder som kan bli aktuella mot problem i vägsystemet. Steg 1, påverka transportbehov/transportsätt. Steg 2, utnyttja befintligt transportsystem effektivare Steg 3, begränsad ombyggnad/förbättring Steg 4, omfattande ombyggnad/nybyggnad Endast åtgärder som genomförs på vägtransportsystemet inom förstudieområdet beskrivs. I vissa fall är åtgärderna alternativa, men oftast går de att kombinera eller genomföra som etapplösningar. En del åtgärder är av principiell natur och påverkar hela sträckan, andra syftar till att förbättra situationen i en punkt eller på en delsträcka. Utgångspunkten för en jämförelse är de framtida förhållanden som bedöms uppkomma om inga åtgärder utöver normalt underhåll genomförs, det s k Nollalternativet. 5.2 Påverka transportbehov och transportsätt Ökad andel resor med kollektivtrafik En överföring av personresor till kollektivtrafiken, buss eller tåg, kan reducera trafikbelastningen på väg 32. Med en lägre trafikbelastning är det möjligt att acceptera något lägre standard både vad gäller tillgänglighet och säkerhet, men det kräver att tillgängligheten och säkerheten i kollektivtrafiksystemet är god. Således finns ett samband mellan önskad påverkan på transportsättet, steg 1, och ett behov av fysiska förbättringar, steg 3-4. Tänkbara åtgärder är: Genomgång av busshållplatser för att säkerställa att alla hållplatser är rätt lokaliserade och utformade. Viktigt med god koppling till gång- och cykelvägar och eventuellt möjlighet till parkering av bil eller cykel. Ombyggnad av bristfälliga hållplatser. Översyn av vilka orter som har tågstopp för att erbjuda fler resande möjlighet att välja tåget. Exempelvis ser Tranås kommun det som önskvärt att lokala/regionala tåg stannar även i Sommen. 34

35 Ökad andel godstransporter på järnväg Eftersom en stor del av godstransporterna på väg 32 är långväga kan det finnas möjlighet att föra över dessa till järnväg och på så sätt reducera den tunga trafiken på väg 32, vilket ger övrig trafik bättre tillgänglighet och säkerhet. Inom ramen för den nu aktuella förstudien för delen Traneryd-Sommen ser vi dock inga åtgärder som skulle kunna leda till en ökad godstrafik på järnvägen. Ökad andel kortare resor med cykel En viss del av de kortare resorna som idag troligen sker med bil skulle kunna föras över till cykel, t ex från området kring Säby till Tranås. För att detta ska positiva effekter utöver en minskning av biltrafiken krävs dock åtgärder för att erbjuda ett gent, tryggt och överskådligt cykelvägnät, som troligen bör vara skilt från väg 32. Uppmuntra distansarbete Om fler människor ges möjlighet att tidvis utföra sitt arbete utan att resa till arbetsplatsen minskar behovet av att resa och de negativa effekterna av de brister som identifierats reduceras. Därigenom reduceras behovet av andra åtgärder. Det finns olika metoder att åstadkomma detta, normalt åtgärder som ligger utanför väghållarens ansvarsområde. 5.3 Effektivare utnyttjande av vägnätet Översyn av hastighetsgränser Då det finns en direkt koppling mellan olycksrisk och hastighet är sänkt hastighet en åtgärd för att öka trafiksäkerheten. Med nuvarande utformning bedöms att 80 km/tim är en lämplig hastighetsgräns för större delen av sträckan Traneryd- Sommen. Detta utgående från att vid högre hastigheter krävs mötesseparering om inte trafikbelastningen ligger under fordon per dygn. Svårigheten med en sådan åtgärd är att påverka den verkliga hastigheten och troligen krävs en utökad hastighetskontroll, se nedan. För delsträckan Traneryd-Sommen skulle en verklig hastighetssänkning från 90 till 80 km/tim ge en restidsförlängning med ungefär en och en halv minut för den enskilde trafikanten. Lastbilstrafiken påverkas däremot inte då tunga lastbilar inte tillåts köra fortare än 80 km/tim. Trafiksäkerheten påverkas positivt av en hastighetssänkning. Den regionala tillgängligheten påverkas negativt, särskilt i jämförelse med regioner där vägstandarden är högre. Samhällsekonomiskt innebär också förlängda restider en förlust. 35

36 5.3:1 Exempel på vägmiljö med 80 km/tim Automatisk hastighetsövervakning För att förbättra hastighetsanpassningen är övervakning med automatiska kameror, ATK eller fartkameror, ett verktyg som kommit att användas på senare år. På vägsträckor där hastigheten övervakas på detta sätt har det visat sig att andelen hastighetsöverträdelser och medelhastigheten sjunker. Även antalet döda och svårt skadade har minskat. ATK kan vara aktuellt både som egen åtgärd och som komplement till en hastighetsöversyn enligt ovan. Uppmuntra samåkning Om fler människor kan samordna sina resor kan antalet bilrörelser reduceras. Åtgärder för att stimulera detta ligger delvis utanför väghållarens ansvarsområde, men genom väl placerade och utformade samåkningsparkeringar kan samåkning gynnas. Dessa bör kunna samordnas med parkering för bussresenärer. Med en lägre trafikbelastning är det möjligt att acceptera något lägre standard både vad gäller tillgänglighet och säkerhet, då olycksrisken antas kopplad till antalet fordonskilometer, men då det i detta fall är fler passagerare i varje fordon är effekten svårbedömd. 5.4 Förbättringar och mindre ombyggnader Förbättrade busshållplatser Övergripande åtgärder för att gynna kollektivtrafikens resenärer redovisas tidigare som ett led i en förändring av transportsättet. Bland dessa ingår en genomgång av busshållplatser, som resulterar i en prioritering av hållplatser vars standard bör höjas. En checklista med lämpliga åtgärder bör innehålla: Trafiksäker lokalisering, goda siktförhållanden, god koppling till bebyggelse, med anslutning via säkra gång- och cykelvägar. Bussen ska kunna stå helt utanför körbanan, eller på körbanan så att omkörning inte är möjlig. 36

37 Upphöjd plattform för väntande resenärer, väderskydd enligt lokal policy. Vid lämpliga hållplatser möjlighet att ställa t ex cykel eller bil nära hållplatsen. Riktade åtgärder för oskyddade trafikanter Av problemanalysen framgår att både tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter är låg på delen Traneryd-Tranås S. Förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter ger också en ökad trygghet och förbättrad tillgänglighet som i förlängningen kan leda till minskad lokal biltrafik genom att fler går eller utnyttjar cykel. Tänkbara åtgärder för att åstadkomma detta är framförallt att identifiera och skapa ett separat nät för gång- och cykeltrafik som huvudsakligen inte utnyttjar från väg 32. Enklare mötesfri väg, utan räcke För vägar med upp till fordon per dygn är det möjligt att förbättra trafiksäkerheten genom att erbjuda omkörningsfält med jämna mellanrum, 2-3 sträckor per 10 km. Här kan omkörning göras utan risk för konflikt med mötande trafik. På övriga sträckor tillåts inte omkörning. På vägar med dåliga siktförhållanden kan detta också ge förbättrad framkomlighet. Åtgärden innebär en vägbreddning på delar med omkörningsmöjlighet och i övrigt en förstärkt heldragen linje, se bild 5.4:1. Preliminärt bedöms att hastigheten på denna vägtyp kan sättas till 90 km/tim. Vägbreddning innebär intrång i området kring vägen men eftersom endast vissa delar breddas bör värdefulla miljöer kunna undvikas. Denna typ av åtgärd bedöms kunna tillämpas på delarna Traneryd-Säby och Tranås S-Tranås N, där trafikflödet ligger under fordon per dygn. 5.4:1 Exempel på enklare mötesfri väg Sidoområdesåtgärder För att mildra konsekvenserna av olyckor som medför avåkning, särskilt singelolyckor, är det möjligt att avlägsna fasta hinder, flacka ut branta slänter eller komplettera med vägräcke på sträckor med osäkra sidoområden. Åtgärderna innebär i princip att området kring nuvarande väg utformas efter de principer som numera tillämpas vid nybyggnad. Kompletterande räcken kan normalt åstadkommas inom nuvarande vägområde, men åtgärder som innebär fysiska 37

38 ingrepp i sidoområdet kan ofta kräva ett utökat vägområde. Att komplettera med viltstängsel är också en typ av sidoområdesåtgärd som kan vara aktuell och som i så fall både innebär ett utökat vägområde och en större barriäreffekt än vad nuvarande väg har. Åtgärder mot bullerstörningar Åtgärder mot höga bullernivåer vid och i bostadshus kan utföras som skärmar eller t ex fönsteråtgärder som endast påverkar bullernivån inomhus. Sådana åtgärder vid befintliga vägar genomförs antingen som riktade åtgärder eller som en del i en förbättring av vägsträckan. Åtgärder för skydd av vattentäkt Den värdefulla naturresurs som vattentäkterna i Säby och Stallberga utgör kan skyddas från skador antingen genom åtgärder i samband med en ombyggnad av väg 32 eller som självständiga åtgärder. Behovet av åtgärder och vilka åtgärder som kan vara aktuella bör utgå från Vägverkets publikationer om vattenskydd och från de utredningar som troligen gjorts för att avgränsa vattentäktens skyddsområde. Sannolikt bör åtgärderna syfta till att förhindra att förorenande ämnen efter olyckor når grundvattentäkten innan det finns möjlighet att sanera ett utsläpp. 5.5 Nyinvesteringar och större ombyggnader Ombyggnad till mötesfri landsväg, med räcke För att förbättra trafiksäkerheten genom att mötes- och omkörningsolyckor förhindras bör vägar med högre trafikflöde än fordon per dygn utformas som mötesfri landsväg med mitträcke. Möjligheten till omkörning säkerställs då genom att delar av sträckan utformas med två körfält. Andelen tvåfältighet kan variera beroende på trafikbelastning och rekommenderas vid högre belastning vara minst 35 %. Vid låga trafikflöden bedöms framkomligheten bli godtagbar även med % tvåfältighet, men erfarenheterna av sådana lösningar är begränsade. Mötesfri landsväg ges normalt en tillåten hastighet av 100 km/tim, eventuellt med lokala nedsättningar t ex vid korsningar. Vid ombyggnad där vägens linjeföring inte förändras krävs också hänsyn till vilka siktlängder som vägens linjeföring medger. Utbyggnad till mötesfri väg innebär en minsta rekommenderad vägbredd av drygt 10 meter. Befintliga 9 meter breda vägar kan byggas om utan breddning annat än där det behövs för att åstadkomma omkörningssträckor. Detta innebär att man måsta acceptera begränsad framkomlighet vid t ex havererade fordon. Antalet anslutningar bör begränsas och i många fall tillåts endast högersväng, dvs att det inte är möjligt att korsa mitträcket. Goda detaljlösningar för passager över vägen t ex vid busshållplatser och för förflyttning längs vägen är viktiga för att ge de oskyddade trafikanterna god tillgänglighet och säkerhet. 38

39 5.5:1 Exempel på mötesfri landsväg med mitträcke Ny sträckning på hela eller delar av sträckan Nuvarande sträckning av väg 32 mellan Traneryd och Sommen är förhållandevis gen och medför inte någon påtaglig miljöbelastning från vägen eller trafiken. Den enda delsträcka där det tidigare har diskuterats möjligheterna att välja annan sträckning är förbi tätorten Sommen. Dessa diskussioner ledde fram till att väg 32 genom Sommen förbättrades då tillgängligheten till väg 32 bedömdes vara värdefull för tätortens utveckling. En annan komplettering av vägnätet som förts fram inom ramen för den kommunala planeringen är en förbättrad anslutning till väg 32 vid Katarp från Hjälmaryds industriområde. Sammantaget bedöms att utbyggnad i ny sträckning inte är en realistisk åtgärd mot identifierade problem på sträckan Traneryd-Sommen. Möjligheten till nya anslutningar till väg 32 kan behöva bevakas i det fortsatta arbetet. 39

40 5.6 Anläggningskostnad Skillnaden i anläggningskostnad är stor mellan de olika åtgärder som presenterats ovan. Möjligheterna att hitta en så kostnadseffektiv lösning som möjligt studeras dels i en separat teknisk utredning, dels i det fortsatta projekteringsarbetet. Exempel på schablonkostnader för olika åtgärder som kan komma att ingå i en ombyggnad av väg 32 framgår av tabell 5.6:1. Åtgärd Busshållplats Gång- och cykelväg Ombyggnad till enklare mötesfri väg Ombyggnad till mötesfri landsväg Uppskattad kostnad 0,3 mkr per hållplats 1,5 2,5 mkr/km 4 5 mkr/km 6 8 mkr/km 5.6:1 Schablonkostnader för vägåtgärder 40

41 6. Riskhantering 6.1 Bakgrund Riskhantering är en process i flera steg, identifiering av risker, beräkning och bedömning av risknivåer, förslag och genomförande av åtgärder. I förstudieskedet är det den första delen som står i fokus, identifiering av risker som hänger samman med vägen. De objekt som ska skyddas mot risker kallas skyddsobjekt. De objekt som orsakar risker kallas för riskobjekt. Skyddsobjekt är t ex människor som bor nära vägen och kan drabbas vid olyckor och vattendrag eller grundvattentillgångar som kan bli förorenade. Riskobjekt är t ex transporter av farligt gods på vägen. 6.2 Skyddsobjekt Viktiga skyddsobjekt kring väg 32 är människor som bor eller vistas nära vägen. Det är framförallt i vid Säby, Tenbäcken och i Sommen som det finns bostäder nära vägen. Det är här som det är störst sannolikhet att människor vistas vid vägen, men även utmed landsbygdssträckorna finns det en del bostadshus. Vattentäkterna i Säby och Sommen är viktiga naturresurser vars skyddsområden berörs av väg 32. Där väg 32 passerar över Svartån kan dagvatten från vägen relativt enkelt nå ån, som tillsammans med Säbysjön är naturvårdsmässigt värdefull. Södra Stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägssträckor och i denna egenskap att betrakta som ett skyddsobjekt på de ställen där järnvägstrafiken skulle kunna påverkas av en olycka på väg 32. Det rör sig om bro över järnväg norr om Säby och sträckan vid Tenbäcken där avståndet mellan väg och järnväg är mindre än 25 meter på en sträcka av drygt 1 km. 6.3 Riskobjekt Väg 32 är primär transportväg för farligt gods. De primära transportvägarna bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och används för genomfartstrafik. Det går ofta stora mängder och olika typer av farligt gods på dessa vägar. På de sekundära transportvägarna transporteras däremot mest farligt gods till lokalmål. Farligt gods klassas i ett antal klasser beroende på sina egenskaper. I tabell 6.3:1 redovisas vilka typer av farligt gods och vilka ungefärliga mängder som transporterades på väg 32, delen Traneryd-Sommen. Uppgifterna är hämtade från Räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter och anger vad som transporterades under september Farligt gods av de flesta slag transporteras på sträckan men de transporterade mängderna ligger alla i det lägsta redovisade intervallet i statistiken. Det finns därför ingen anledning att betrakta transporter av farligt gods på väg 32 som en onormalt stor riskfaktor på sträckan. Även på Södra Stambanan transporteras många olika kategorier av farligt gods, men i många fall i mindre volymer än på väg 32. Viktiga undantag är brandfarliga 41

42 eller giftiga gaser, andra giftiga ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten, oxiderande ämnen och organiska peroxider. På sträckan mellan Tenbäcken och Sommen, cirka 4 km, går väg 32 i direkt anslutning till Södra Stambanan och strax norr om Säby korsas den. På dessa platser påverkas riskbedömningen för väg 32 av att även en olycka i järnvägstrafiken skulle komma att påverka samma människor eller miljövärden som en på väg 32 och att de två transportlederna kan påverka varandra. Klass Benämning Väg 32, transporterade ton Södra Stambanan, transporterade ton 1 Explosiva ämnen 0-70 <0,1(högsta klass) 2.1 Brandfarlig gas Annan gas (näst högsta) 2.3 Giftig gas , (högsta) 3 Brandfarlig vätska Brandfarliga ämnen , (näst högsta) 4.2 Självantändande ämnen Brandfarliga med vatten (näst högsta) 5.1 Oxiderande ämnen , (mitt klass) 5.2 Organiska peroxider , (högsta) 6.1 Giftiga ämnen , (mitt klass) 6.2 Smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen , (näst lägsta) 9 Övrigt farligt gods :1 Transporter av farligt gods på delen Traneryd-Sommen, sep Slutsatser Transporterna av farligt gods på väg 32 bedöms inte vara av den omfattningen att de behöver ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med att förbättra trafiksäkerheten på delsträckan Traneryd-Sommen, men behovet av kompletterande skydd av berörda vattentäkter bör behandlas. Eftersom det går relativt mycket farligt gods på Södra Stambanan bör risken för att vägtrafikolyckor påverkar järnvägstrafiken också uppmärksammas. 42

43 7. Måluppfyllelse Konsekvenserna av de åtgärder som kommit fram i förstudiearbetet jämförs mot de projektmål som presenterats i kapitel 4. En god måluppfyllelse innebär att åtgärderna väsentligt bidrar till att väg 32 på delsträckan Traneryd-Sommen: erbjuder god tillgänglighet för alla trafikanter är en trafiksäker vägsträcka bidrar till hälsa och god miljö Åtgärderna jämförs med utgångspunkt från fyrstegsmodellens principer och måluppfyllelsen bedöms enligt skalan: ingen begränsad god. 7.1 Steg 1, påverkan på transportmönster Ökad andel resor med kollektivtrafik De åtgärder som kan bli aktuella för att få människor att utnyttja kollektivtrafiken mer har dubbla positiva effekter, dels underlättas arbetspendlingen vilket gynnar en positiv regional utveckling, dels förbättrar åtgärderna tillgänglighet och säkerhet inte bara för bussresenärer utan även för andra oskyddade trafikanter. Konsekvenserna i form av att trafikbelastningen minskar bedöms ha liten inverkan på tillgänglighet och säkerhet. Måluppfyllelse: god Ökad andel godstransporter på järnväg Inom ramen för arbetet med denna förstudie har inga konkreta åtgärder identifierats för att uppnå en ökad andel godstransporter på järnväg. Uppmuntra distansarbete Inom ramen för arbetet med denna förstudie har inga konkreta åtgärder identifierats för att uppmuntra ett ökat distansarbete. 7.2 Steg 2, effektivare utnyttjande av vägnätet Översyn av hastighetsgränser En översyn av hastighetsgränsen på väg 32 leder troligen till sänkt tillåten hastighet. Detta förbättrar säkerheten men leder till sämre tillgänglighet. Framförallt påverkas möjligheterna till arbetspendling vilket ger sämre regional tillgänglighet. Måluppfyllelse: begränsad Automatisk hastighetsövervakning Erfarenheten visar att trafiksäkerheten förbättras, men tillgängligheten påverkas inte. Åtgärden kan också ge minskad påverkan på miljö och hälsa. Måluppfyllelse: god 43

44 Uppmuntra samåkning Ökad samåkning minskar det totala trafikflödet och därigenom de problem som orsakas av den nuvarande vägens brister. Åtgärder som underlättar samåkning kan på så sätt i någon mån förbättra tillgänglighet och säkerhet. Att det totala trafikarbetet minskar bidrar till en god miljö. Måluppfyllelse: god 7.3 Steg 3, mindre ombyggnad Förbättrade busshållplatser Åtgärderna är en del av tänkbara fysiska åtgärder för att få ett större utnyttjande av kollektivtrafiken, se bedömning ovan. Förbättrade busshållplatser bedöms särskilt leda till bättre säkerhet och tillgänglighet för kollektivtrafikresenärer, men påverkar inte övriga trafikanter. Måluppfyllelse: god Riktade åtgärder för oskyddade trafikanter Aktuella åtgärder innebär framförallt att erbjuda gående och cyklister ett separat vägnät, med god säkerhet. Detta ger en förbättring av tillgänglighet och säkerhet för trafikanter som i dagens vägnät upplever stora brister och kan även ge positiva hälsoeffekter om fler väljer att gå eller cykla. Vissa av åtgärderna är en del av tänkbara fysiska åtgärder för att få ett större utnyttjande av kollektivtrafiken. Måluppfyllelse: god Enklare mötesfri väg, utan räcke Åtgärderna förbättrar framförallt framkomlighet och trafiksäkerhet för bilister på den begränsade del av sträckan Traneryd-Sommen som bedöms vara aktuell. Trafiksäkerhetsförbättringen är inte så stor som vid utbyggnad till mötesfri väg med räcke, men anläggningskostnaderna är lägre. Måluppfyllelse: god Sidoområdesåtgärder Åtgärderna förbättrar trafiksäkerheten, framförallt på delen Traneryd-Tranås S, där bristerna är störst. Påverkar dock inte tillgängligheten. Måluppfyllelse: begränsad Åtgärder mot bullerstörningar Åtgärder för att begränsa bullerstörningar vid utsatta bostäder påverkar de boendes hälsa positivt. Måluppfyllelse: begränsad 44

45 Åtgärder för skydd av vattentäkt Ett förbättrat skydd av berörda vattentäkter bidrar till en god miljö. Åtgärderna i sig påverkar dock inte övriga mål, men de kan ingå som en del av en annan utbyggnad. Måluppfyllelse: begränsad 7.4 Steg 4, nybyggnad eller större ombyggnad Ombyggnad till mötesfri landsväg, med räcke Denna åtgärd har god effekt på trafiksäkerheten och är normalt positiv för framkomlighet och tillgänglighet för biltrafik på huvudvägen. Däremot kan vägens barriäreffekter för oskyddade trafikanter och jord/skogsbruk öka. Åtgärden kan också medföra intrång i värdefulla miljöer i direkt anslutning till nuvarande väg, men för sträckan Traneryd-Sommen bedöms möjligheterna att undvika sådana intrång preliminärt vara goda. Måluppfyllelse: god Ny sträckning på hela eller delar av sträckan Utbyggnad i ny sträckning bedöms inte vara en realistisk åtgärd mot identifierade problem på sträckan Traneryd-Sommen. 7.5 Sammanvägning I tabell 7.5:1 visas en sammanställning av måluppfyllelsen för olika åtgärder. Här framgår att projektmålen att skapa tillgänglighet för alla och en trafiksäker vägsträcka särskilt gynnas av en ombyggnad till mötesfri väg med mitträcke i kombination med särskilda åtgärder för busshållplatser och oskyddade trafikanter. Att bidra till hälsa och god miljö är mycket en fråga om hur man på ett bra sätt kan ta hänsyn när åtgärder för att nå andra mål ska genomföras. Tydliga positiva effekter uppkommer av åtgärder direkt riktade mot problem, t ex bullerskydd eller skydd av vattentäkt. Däremot kan åtgärder som innebär en utökning av vägområdet medföra skada för omgivande miljövärden. Detta kan ofta undvikas men i förstudieskedet är det svårt att bedöma både skaderisken och möjligheterna att undvika skada. 45

46 Åtgärdssteg enligt fyrstegsprincipen God tillgänglighet för alla trafikanter Trafiksäker vägsträcka Bidrar till hälsa och god miljö 1 2 Åtgärd Ökad andel resor med kollektivtrafik Översyn av hastighetsgränser Automatisk hastighetsövervakning Samlad måluppfyllelse God Begränsad God Uppmuntra samåkning God 3 Förbättrade busshållplatser Riktade åtgärder för oskyddade trafikanter Ombyggnad till enklare mötesfri väg, utan mitträcke God God God Sidoområdesåtgärder Begränsad 4 Åtgärder mot bullerstörningar Åtgärder för skydd av vattentäkt Ombyggnad till mötesfri landsväg, med mitträcke Begränsad Begränsad God 7.5:1 Sammanställning av alternativa åtgärders måluppfyllelse 46

47 8. Samråd 8.1 Genomförande Samråd för förstudien har inledningsvis genomförts i form av underhandssamråd med länsstyrelsen och Tranås kommun. Med samrådshandling daterad som underlag genomfördes samråd med Tranås kommun, allmänheten och berörda organisationer under september/oktober Samrådshandlingen fanns tillgänglig för allmänheten på Trafikverkets hemsida, på Trafikverkets kontor i Jönköping och hos Tranås kommun. 8.2 Inkomna synpunkter Samrådssynpunkter eller yttranden lämnades av Tranås kommun, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Tranås kommungrupp inom LRF, Regionförbundet i Jönköpings län, E.ON elnät Sverige AB och Jan Liedholm. Dessutom meddelade Myndigheten för skydd och beredskap att man avstår från att yttra sig. Nedan redovisas lämnade synpunkter i sammandrag och Trafikverkets kommentarer till dessa. Tranås kommun Yttrandet från Tranås kommun berör vattentäkter, bullerutsatta fastigheter, anslutningar till väg 32, riksintressen och kommunala planer: De kommunala vattentäkterna i Säby och Sommen kommer efter 2012 endast att vara reservvattentäkter, men kommunen är ändå angelägen om att de har ett gott skydd. Bullerutsatta fastigheter bör kartläggas och åtgärdas så att gällande riktvärden klaras. Två anslutningar kommenteras särskilt. Vid Höganloft anses anslutningen söderut på väg 32 vara olämpligt utformad. Vidare kan den enskilda anslutningen vid Mölarp ifrågasättas då området nås söderifrån. Det är mycket viktigt att planering och utbyggnad av åtgärder sker med hänsyn till de riksintresseområden som finns i området. Tranås kommun har inga planer som berör utbyggnaden av väg 32 till mötesfri väg. Trafikverket Region Syd kommer att ta med sig de lämnade synpunkterna i det fortsatta arbetet. Troligen kommer inte några ytterligare skyddsåtgärder att föreslås för vattentäkterna, då ingen av dem är direkt berörd av vägombyggnaden. Bullersituationen för bostäder utmed väg 32 kommer att studeras i de arbetsplaner som blir aktuella. Vilka riktvärden som blir aktuella att tillämpa påverkas av om åtgärderna bedöms som väsentlig ombyggnad eller inte. De kommenterade anslutningarna kommer att studeras vidare, till att börja med i den pågående tekniska utredningen. 47

48 Åtgärderna på väg 32 bedöms inte vara av den karaktären att de riskerar att skada närliggande riksintresseområden. Även i det fortsatta arbetet kommer Trafikverket att fortlöpande bevaka dessa områden, bl a i samråd med länsstyrelse och kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen ser den planerade ombyggnaden av väg 32 som positiv och lämnar i sitt yttrande förslag på punkter som bör belysas ytterligare i arbetet: Hänsyn till passagebehov vid exempelvis busshållplatser och anslutningar. Samordning med ny anslutning till Hjälmaryds industriområde. Alternativa vägar för oskyddade trafikanter och lantbrukstransporter. Möjligheterna att anordna tågstopp i Sommens samhälle. Viktiga miljöfrågor är hänsyn till kulturmiljövärden inom Säbydalen, utterstammen i Svartån och värdefulla växtmiljöer som kan komma att påverkas. Miljöskyddsfrågor viktiga att uppmärksamma är potentiellt förorenade områden och eventuella behov av tillstånd till arbeten i vatten eller kompletterande skyddsåtgärder för vattentäkter. Trafikverket Region Syd kommer att ta med sig huvuddelen av de lämnade synpunkterna i det fortsatta arbetet. Inledningsvis bedrivs detta i form av en teknisk utredning som ska kunna ligga till grund för kommande arbetsplaner. Den tekniska utredningen fokuserar på principiell utformning av omkörningssträckor, åtgärder i korsningar och åtgärder för kollektivtrafik eller gång- och cykeltrafik. Även om tåguppehåll på ytterligare orter i kommunen vore värdefullt för att öka kollektivtrafikresandet så bedömer Trafikverket att arbetet med detta inte har ett direkt samband med åtgärder på väg 32 utan kan drivas separat. Tranås kommungrupp inom LRF Av de lämnade synpunkterna framgår att det är i första hand sex brukningsenheter med mark på båda sidor av väg 32 på sträckan Traneryd- Tranås Södra som berörs. Markerna används framförallt till vallodling vilket medför ett omfattande transportbehov och LRF befarar att ett mitträcke skulle tvinga fram ett stort antal långsamgående transporter längs väg 32. För att hitta en bra lösning ser man fram mot fortsatta kontakter med Trafikverket. Trafikverket Region Syd kommer i det fortsatta arbetet att ta hänsyn till behovet av jordbrukstransporter, men ser det samtidigt som oundvikligt att passagerna tvärs väg 32 kommer att begränsas. För att detta inte ska ge orimliga konsekvenser för jordbruket kan det både behövas parallella brukningsvägar som är gemensamma för flera fastigheter och särskilda korsningsmöjligheter med avbrott i mitträcket. I den tekniska utredningen behandlas principerna för detta, men det är först när arbetet med detaljprojekteringen tar vid som ytterligare samrådskontakter kommer att tas. 48

49 Regionförbundet i Jönköpings län Regionförbundet ser positivt på att förstudiearbetet genomförs, men har inga synpunkter i sakfrågan. Trafikverket Region Syd noterar synpunkterna. E.ON elnät Sverige AB Som ledningsägare för ett antal låg- och högspänningsledningar kring vägsträckan bedömer E.ON att det endast är vid en breddning av befintlig väg som deras anläggningar kan komma att beröras. I det fortsatta arbetet krävs samråd och utbyte av med detaljerad information, bl a för att klargöra arbetsmiljöaspekter av arbete nära kraftledningar. Trafikverket Region Syd noterar synpunkterna. Jan Liedholm, Tranås Som boende i Tranås protesterar Jan Liedholm mot den planerade ombyggnaden av sträckan Traneryd-Sommen. Han framför att behovet av ombyggnad är större på sträckan Sunneränga-Marbäck. Trafikverket Region Syd noterar synpunkten och kan informera om att utredningsarbete pågår även för delen Sunneränga-Marbäck, där det delvis kan bli aktuellt med omläggning i ny sträckning. Åtgärder på denna sträcka ingår också i förslaget till regional transportplan för Inkomna yttranden bifogas i sin helhet, utom E.ON:s, som är av mer teknisk karaktär. 49

50 9. Fortsatt arbete 9.1 Trafikverkets ställningstagande Trafikverket Region Syd avser att gå vidare med arbetet att ta fram förslag till ombyggnad av väg 32 till mötesfri landsväg. Ombyggnadsförslagen kommer att innehålla olika typer av åtgärder beroende på de delsträckornas lokala förutsättningar, som beskrivits i förstudien. För de olika delsträckorna föreslås följande principer för det fortsatta arbetet: Traneryd-Tranås S; ombyggnad till mötesfri landsväg med räcke genom att utnyttja nuvarande vägbredd. Åtgärder för att åstadkomma säkra sidoområden, busshållplatser och lösningar för gång- och cykeltrafikanter inarbetas i förslaget och kan innebära att ny mark tas i anspråk. För att avslutningen i söder av den mötesfria sträckan ska kunna utformas med hänsyn till vägens profil kan också ny mark behöva tas i anspråk. Tranås S-Tranås N; ombyggnad till mötesfri landsväg med räcke genom att utnyttja nuvarande vägbredd, med särskild hänsyn till de stigningsfält som finns på delsträckan. Troligen behöver ingen ny mark tas i anspråk. Tranås N-Sommen; ombyggnad till mötesfri landsväg med räcke genom att utnyttja befintliga stigningsfält och komplettera nuvarande väg med omkörningssträckor, särskilt i den norra delen. En översyn av befintliga busshållplatser kan bli aktuell. Breddning av nuvarande väg innebär att ny mark tas i anspråk. 9.2 Fortsatt planering Nästa planeringssteg I förstudiearbetet har inte identifierats något behov av alternativstudier för olika vägsträckningar. Den trafiktekniska utformningen av föreslagen mötesfri landsväg bedöms kunna beslutas med utgångspunkt från en enklare teknisk utredning som påbörjats samtidigt med förstudiearbetet. Planerings- och projekteringsarbetet kan därför gå vidare med arbetsplan dels för att klargöra behovet av markåtkomst för de åtgärder som inte inryms inom nuvarande vägområde, dels för att klargöra hur t ex fastighetsanslutningar påverkas av ett mitträcke även i de fall inget utökat vägområde krävs. Geografisk avgränsning Åtgärderna på delen Traneryd-Tranås S avgränsas söderut 2,5 km söder om anslutningen till väg 133 i Säby och norrut i trafikplats Tranås S. Delen Tranås S- Tranås N innefattar ombyggnad av trafikplatserna. Delen Tranås N-Sommen avgränsas norrut vid infarten till Holavedskapellet, vilket innebär att inga åtgärder föreslås i tätorten Sommen, på den delsträcka där det idag är 70 km/tim. Se även karta i figur 9.2:1. Utöver väg 32 kan förslaget för delen Traneryd-Tranås S komma att innehålla åtgärder för gång- och cykeltrafik på angränsande vägnät. 50

51 51

52 Samspel med annan planering Föreslagna ombyggnader bedöms inte medföra förändringar som innebär konflikt med gällande detaljplaner. Kompletterande tillstånd Behovet av kompletterande tillstånd enligt annan lagstiftning bedöms preliminärt vara litet, men måste studeras vidare i samråd med länsstyrelsen. Ofta krävs t ex dispens från generellt biotopskydd, tillstånd att avlägsna fornlämningar eller anmälan om vattenverksamhet även vid begränsade breddningsåtgärder. 9.3 Fortsatt miljöarbete De arbetsplaner som föreslås tas fram kommer att innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. I den södra delen är det viktigt att uppmärksamma omgivningens höga helhetsvärden, särskilt naturvärden hos vattendrag och odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Flera av de omgivande miljöerna är av riksintresse. Längre norrut är det viktigt att uppmärksamma naturresurser som skogsbruk och grundvatten, riskhantering i anslutning till järnväg och bullerutsatta bostäder. 52

53 10. Källförteckning 10.1 Väg- och trafikuppgifter Titel/innehåll Utgivare/källa Datum Uppgifter om trafikolyckor Transportstyrelsens informationssystem för vägtrafikens skador och olyckor STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition). Trafikflöden på allmänna vägar Uppgifter om busstrafik Vår 2010 Relationshandlingar från utbyggnaden av sträckan Tranås S - Sommen Trafikverkets arkiv Miljöunderlag Titel/innehåll Utgivare/källa Datum Fornlämningsregistret Riksantikvarieämbetet, Digitalt planeringsunderlag Översiktlig jordartskarta Länsstyrelsernas gemensamma GIS-tjänster, gis.lst.se SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) VISS Vatteninformationssystem för Sverige Vattenmyndigheterna 10.3 Markanvändning och kommunal planering Titel/innehåll Utgivare/källa Datum Översiktsplan Tranås kommun 2006 Energiplan Tranås kommun

54 10.4 Riskhantering Titel/innehåll Utgivare/källa Datum Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län Uppgifter om transporter av farligt gods Allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, CA2006/

55 11. Bilagor Inkomna yttranden 1. Tranås kommun 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län 3. Tranås kommungrupp inom LRF 4. Regionförbundet i Jönköpings län 5. Jan Liedholm, Tranås 55

56 Fredrik Skaghammar TRANÅS KOMMUN Datum Ert datum Trafikverket att. Henrik Lönngren Jönköping Vår beteckning Dnr 0709/2010 Er beteckning TRV 2010/79045 Samrådsyttrande från Tranås kommun angående förstudie för väg 32. BAKGRUND Trafikverket arbetar med en förstudie om mötesseparering i befintlig väg på väg 32 sträcka Traneryd Sommen i Tranås kommun. YTTRANDE Följande synpunkter har framkommit vid diskussion av förstudien i Tranås kommun: Vattentäkten i Säby är idag i drift. Under får dessa fastigheter möjlighet att koppla på kommunalt VA. Vattentäkten i Sommen kommer att fungera som en reservvattentäkt då Sommen numera huvudsakligen försörjas med dricksvatten från vattentäkten i Seglavik öster om Tranås tätort. Det är dock fortsatt viktigt att ha ett gott skydd för dessa grundvattentäkter trots att de i framtiden förmodligen endast kommer att fungera som reservvattentäkter. De fastigheter som berörs av buller från rv 32 bör kartläggas och åtgärdas så att regeringens planeringsriktvärden för vägtrafikbuller kan innehållas. Två anslutningar till rv 32 har det framkommit synpunkter om. Anslutningen söderut från Höganlofts industriområde anses vara otillräcklig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Trafiken från industriområdet ökar i och med att aktiviteten där har ökat kraftigt de senaste åren och kommer öka ytterligare framöver. Anslutningen på östra sidan om rv 32 norr om Mölarp som är skyltad S Mölarp har ifrågasatts då området nås söderifrån samt att synpunkter har kommit från allmänheten på att viltstängslet är brutet vid anslutningen. Kommunen anser att det bör utredas om anslutningen ska vara kvar. Det är mycket viktigt att det i planering och genomförande tas mycket stor hänsyn till berörda riksintressen: Sommen, naturvård och friluftsliv Tranås Kommun Miljö & Hälsa, Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadshuset tfn TRANÅS fax Samråd v32 Trafikverket docx

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga Remisshandling Förstudie Trafikplats Romberga Februari 2008 Titel: Förstudie trafikplats Romberga Objektnummer: VMN 86 11 723 Utgivningsdatum: Februari 2008 Utgivare: Vägverket Region Mälardalen Distributör:

Läs mer

Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund. Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg

Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund. Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg Objekt nr: VMN 10567 Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg Samrådshandling 2002-09-25 Förstudie väg 55, delen mellan Örsundsbro - Kvarnbolund

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN

Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN Förstudie E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun Samrådshandling Oktober 2008 VMN 8611765 Titel: Trafikplats Marieberg Norra Objektnummer: VMN 8611765 Utgivningsdatum: September 2008 Utgivare:

Läs mer

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING Trollhättans Stad, Västra Götalands län Objektnr: 108113 Juni 2012 Publicerad 2012-06-21 Beställare Kontaktperson Trafikverket Örjan

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29 Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29 Objektdata Vägnr: 942 Vägnamn: Gathes väg Objektnamn: Väg 942, Anslutning vid Mariedal i Kungsbacka

Läs mer

2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender

2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning Markerna i förstudieområdet används till stor del för skogs- och jordbruk. Längs väg 288 finns ett mycket högt antal utfarter från åker-

Läs mer

Stråk 2 regional plan. Workshop

Stråk 2 regional plan. Workshop Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

Ärendenr: TRV 2013/39703

Ärendenr: TRV 2013/39703 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Planering Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010-123 57 72 Beredningsunderlag till förslag

Läs mer

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Förstudie Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Projektgrupp: Trafikverket: Lars-Erik Håkansson Projektledare Trafikverket

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

N V 558. Trafikplats Romberga, förstudieområdet markerat med rött.

N V 558. Trafikplats Romberga, förstudieområdet markerat med rött. 2. Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte knyter ihop två viktliga länkar i transportsystemet, E18 och riksväg 70. E18 norr om Mälaren är tillsammans med väg E20 söder om Mälaren den viktigaste förbindelsen

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Ärendenr: TRV 2013/23961

Ärendenr: TRV 2013/23961 Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-05-29 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post magnus.b.andersson@trafikverket.se Beredningsunderlag

Läs mer

2. Projektmål. 4) Projektet hjälper till att minska barriäreffekten för lokala resor Delmål: 4.1) Vägkorridoren splittrar inte den lokala bebyggelsen.

2. Projektmål. 4) Projektet hjälper till att minska barriäreffekten för lokala resor Delmål: 4.1) Vägkorridoren splittrar inte den lokala bebyggelsen. 2. Projektmål Det övergripande målet för Trafikverket är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ombyggnaden

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB

Läs mer

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka)

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka) 1(9) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 108, Skåne län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Kartor som visar aktuella

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Trafikverket Region Öst Marie Holms Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se marie.holms@trafikverket.se Direkt: 010-123 25 60 Beredningsunderlag till förslag om

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61

Läs mer

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-22 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Enhet Samhällsbehov Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.u.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123

Läs mer

VMN Förstudie. Gång-och cykelbana mellan Bälinge och Ulva Kvarn

VMN Förstudie. Gång-och cykelbana mellan Bälinge och Ulva Kvarn VMN 11060 Förstudie Gång-och cykelbana mellan Bälinge och Ulva Kvarn Samrådshandling april 2003 Medverkande Projektledare: Konsult: Uppdrag: Tommy Danielsson Vägverket Konsult Uppsala Elisabeth Lloyd Hans

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Protokoll Tidigt samråd, Väg 49 delen Axvall-Varnhem

Protokoll Tidigt samråd, Väg 49 delen Axvall-Varnhem PROTOKOLL 1 (6) Protokoll Tidigt samråd, Väg 49 delen Axvall-Varnhem Tid: 18:30 ca 21:00 Datum: 2016-05-31 Plats: Varnhemsgården, Varnhem Föredragande deltagare: Trafikverket Mikael Rintala, Projektledare

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland SAMMANFATTNING E20 är en av de tre statliga infrastrukturella förbindelserna

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Alternativ med avsmalning och gångbana. Rv70 Enköping - Simtuna 27 (33) Vårdcentral. Hållplatsslinga. Simtuna kyrka. Bensinstation

Alternativ med avsmalning och gångbana. Rv70 Enköping - Simtuna 27 (33) Vårdcentral. Hållplatsslinga. Simtuna kyrka. Bensinstation Genom Simtuna Den mötesfria landsvägen slutar i samband med korsningen med väg 254. Därefter sänks den högsta tillåtna hastigheten till 70 km/h, och fortsätter så genom Simtuna och förbi kyrkan. Framkomligheten

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) 1(11) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg E6, Hallands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning

Läs mer

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Förslag till hastighetsbegränsningar. Ny- eller ombyggnad

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Förslag till hastighetsbegränsningar. Ny- eller ombyggnad [Motpartens ärendeid] 1(6) Kopia till: Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 51, Östergötlands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning

Läs mer

PM - Trafik. Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 m.fl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken Uppdragsnummer:

PM - Trafik. Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 m.fl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken Uppdragsnummer: 1(6) PM - Trafik Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 m.fl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken 2015-09-15 Uppdragsnummer: 256723 Uppdragsansvarig: Rune Karlberg Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 24--3 Ärendenr: TRV 23/6846 Trafikverket Region Väst Joakim Bergman Samhälle Trafikmiljö Telefon: 77-92 92 www.trafikverket.se joakim.bergman@trafikverket.se

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte

E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte 2014-08-27 Dagordning Presentation Inledning Presentation av projektet Miljöfrågor i projektet Fortsatt arbete Marklösenfrågor Övriga frågor

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering GRANSKNINGSHANDLING E18 Köping-Västjädra Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län PM Kommunal planering 2016-09-30 Dokumenttitel: PM Kommunal planering Skapat av: Mia Jameson Dokumentdatum:

Läs mer

FÖRSTUDIE väg 50, delen Askersund-Åsbro. Askersunds kommun, Örebro län Samrådshandling Objektnummer

FÖRSTUDIE väg 50, delen Askersund-Åsbro. Askersunds kommun, Örebro län Samrådshandling Objektnummer FÖRSTUDIE väg 50, delen Askersund-Åsbro Askersunds kommun, Örebro län Samrådshandling 2011-03-15 Objektnummer 8611812 Beställare: Trafikverket Box 1140 Besöksadress: Tullgatan 8 631 80 Eskilstuna Telefon:

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446

2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-06-04 Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se

Läs mer

Rapport HUDIKSVALLS KOMMUN HUDIKSVALL TRAFIKUTREDNING. Rapport. Eskilstuna

Rapport HUDIKSVALLS KOMMUN HUDIKSVALL TRAFIKUTREDNING. Rapport. Eskilstuna HUDIKSVALLS KOMMUN HUDIKSVALL TRAFIKUTREDNING Eskilstuna 2010-11-17 Datum 2010-11-17 Uppdragsnummer 613A1042069000 Utgåva/Status Slutrapport 2 Rev 2010-11-11 kkn 3 Rev 2010-11-15 kkn KNUTSSON KRISTINA

Läs mer

Vägplan: Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen. Samråd 2 september 2016

Vägplan: Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen. Samråd 2 september 2016 Vägplan: Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen Samråd 2 september 2016 Innehåll 1. Planeringsprocess enligt väglagen 2. Planeringsprocessen för gång- och cykelväg i Ryggebol 3. Syfte

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun Chatarina

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla. Simrishamns kommun, Skåne län. Samrådshandling 2014-01-28 Objekt: 8850568

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla. Simrishamns kommun, Skåne län. Samrådshandling 2014-01-28 Objekt: 8850568 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Simrishamns kommun, Skåne län Samrådshandling 2014-01-28 Objekt: 8850568 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning - Vägutredning cykelled

Läs mer

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard Lycksele 2013-04-11 Richard Hultmar Sktm Hastighetsfrågan i planeringsdirektivet Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Hösten 2012 fanns alltså hela den sträckning av väg 990 som detta beredningsunderlag och konsekvensutredning behandlar klar.

Hösten 2012 fanns alltså hela den sträckning av väg 990 som detta beredningsunderlag och konsekvensutredning behandlar klar. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-06-10 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Trafikmiljö Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt:

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

UTREDNING AV VÄG 46/184

UTREDNING AV VÄG 46/184 DRYPORT OCH LOGISTIKCENTRUM I FALKÖPING UTREDNING AV VÄG 46/184 Västra Götalands län 2010-05-19, reviderat 2010-09-28 Titel: Dryport och logistikcentrum i Falköping. Utredning av väg 46/184. Utgivningsdatum:

Läs mer