En statistisk analys av akademiska ideal bland studenter i den svenska högskolan våren 2005

Transkript

1 1augusti 2005 Slutversion En statistisk analys av akademiska ideal bland studenter i den svenska högskolan våren 2005 Bilaga till rapporten Akademisk frihet i praktiken Jörgen Hermansson på uppdrag av Katarina Barrling Hermansson

2 Innehåll 1. RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING...4 I) VAD SKALL BELYSAS?...4 II) VILKA INGÅR I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN? EN KARTLÄGGNING AV OLIKA AKADEMISKA IDEAL...8 I) BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET UTBILDNINGSPOLITISKA IDEAL...8 II) BETYDELSE FÖR STUDENTEN INDIVIDUELLA STUDIEIDEAL...11 III) IDEAL RÖRANDE UNDERVISNINGENS OCH UTBILDNINGENS FORMER...15 IV) SAMMANFATTNING EN UTVÄRDERING AV DE AKADEMISKA IDEALEN...25 I) HUR LEVER HÖGSKOLAN UPP TILL DE UTBILDNINGSPOLITISKA IDEALEN?...25 II) HUR LEVER HÖGSKOLAN UPP TILL DE INDIVIDUELLA STUDIEIDEALEN?...28 III) HUR LEVER HÖGSKOLAN UPP TILL UNDERVISNINGSIDEALEN?...32 IV) SAMMANFATTNING FÖRKLARING AV DE OLIKA AKADEMISKA IDEALEN...43 I) TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET...43 Vad skall förklaras?...43 Vad kan tänkas förklara?...44 Hur skall förklaringsanalyserna läggas upp?...46 II) VAD FÖRKLARAR DE UTBILDNINGSPOLITISKA IDEALEN?...47 III) VAD FÖRKLARAR DE INDIVIDUELLA STUDIEIDEALEN?...52 IV) VAD FÖRKLARAR UNDERVISNINGSIDEALEN?...57 V) SAMMANFATTNING AV FÖRKLARINGSANALYSEN...62 Hur bra är förklaringarna?...62 Vad bidrar mest till förklaringarna?...65 Vad inom högskolan bidrar till ett akademiskt förhållningssätt?...65 Svaren i kortform VAD FÖRKLARAR DE UTBILDNINGSPOLITISKA IDEALEN?...68 I) IDEALET SAMHÄLLSNYTTA SOM BEROENDE VARIABEL (BV11)...68 Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung...68 Hur mycket förklaras av högskolan själv?...69 Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund?...71 Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation?...72 Ett försök att väga samman samtliga faktorer...74 II) IDEALET UPPLYSNING SOM BEROENDE VARIABEL (BV12)...75 Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung...75 Hur mycket förklaras av högskolan själv?...76 Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund?...78 Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation?...78 Ett försök att väga samman samtliga faktorer...79 III) BETONING AV UTBILDNINGSPOLITISKA IDEAL SOM BEROENDE VARIABEL (BV21)...80 Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung...80 Hur mycket förklaras av högskolan själv?...81 Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund?...82 Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation?...82 Ett försök att väga samman samtliga faktorer...83 IV) PRIORITERINGEN AV UTBILDNINGSPOLITISKT IDEAL SOM BEROENDE VARIABEL (BV22)...84 Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung...84 Hur mycket förklaras av högskolan själv?...85 Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund?...88 Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation?...89 Ett försök att väga samman samtliga faktorer...90 V) SAMMANFATTNING: FÖRKLARINGAR AV UTBILDNINGSPOLITISKA IDEAL

3 6. VAD FÖRKLARAR DE INDIVIDUELLA STUDIEIDEALEN?...98 I) IDEALET INTELLEKTUELL UTVECKLING SOM BEROENDE VARIABEL (BV11)...98 Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung...98 Hur mycket förklaras av högskolan själv?...99 Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer II) IDEALET SOCIAL OCH PERSONLIG UTVECKLING SOM BEROENDE VARIABEL (BV12) Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer III) BETONINGEN AV STUDIEIDEAL TAGNA TILLSAMMANS SOM BEROENDE VARIABEL (BV21) Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer IV) PRIORITERINGEN AV STUDIEIDEAL SOM BEROENDE VARIABEL (BV22) Kontrollvariablerna ålder, kön och ursprung Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer V) SAMMANFATTNING: FÖRKLARINGAR AV INDIVIDUELLA STUDIEIDEAL VAD FÖRKLARAR UNDERVISNINGSIDEALEN? I) IDEALET POSITIV FRIHET SOM BEROENDE VARIABEL Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer II) EXAMINATIONENS BETYDELSE SOM BEROENDE VARIABEL Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer III) IDEALET PROGRESSIV UNDERVISNING SOM BEROENDE VARIABEL Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer IV) IDEALET TRADITIONELL UNDERVISNING SOM BEROENDE VARIABEL Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer V) BETONINGEN AV UNDERVISINGSFORMER SOM BEROENDE VARIABEL Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer VI) PRIORITERINGEN AV UNDERVISNINGSIDEAL (PROGRESSIVT KONTRA TRADITIONELLT) SOM BEROENDE VARIABEL142 Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer VII) SAMMANFATTNING: FÖRKLARINGAR AV UNDERVISNINGSIDEAL

4 8. UTVIKNING: FÖRKLARING AV BETYGSÄTTNINGEN I) TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vad skall förklaras? Vad kan tänkas förklara? Hur skall förklaringsanalyserna läggas upp? II) VAD FÖRKLARAR BETYGSÄTTNINGEN? Hur mycket förklaras av de egna förväntningarna, av idealen? Hur mycket förklaras av högskolan själv? Hur mycket förklaras av gymnasiestudierna och av akademisk bakgrund? Hur mycket förklaras av social bakgrund, av den egna livssituationen och av studiemotivation? Ett försök att väga samman samtliga faktorer III) SAMMANFATTNING: FÖRKLARING AV BETYGSÄTTNINGEN AVSLUTANDE REFLEKTION: EN HÖGSKOLA OFÖRMÖGEN ATT REPRODUCERA SINA EGNA IDEAL?

5 1. RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING i) Vad skall belysas? Syftet med denna rapport är att systematiskt redovisa ett antal statistiska analyser av det enätmaterial som SCB insamlat åt Katarina Barrling Hermansson (artistnamn Barrlo) för hennes HSV-projekt Akademisk frihet i praktiken. Rapportens analyser är beställda av Barrling Hermansson och kommer i valda delar att ingå i hennes kommande rapport till Högskoleverket, som förutom enkätmaterialet även bygger på intervjuer med studenter och lärare vid universiteten i Uppsala och Örebro. Innehållet i denna statistikrapport kretsar kring de olika typer av akademiska ideal normativa uppfattningar om mer principiella frågor som omfattas av studenter i den svenska högskolan. Den relevanta bakgrunden är de intervjuer som Barrling Hermansson genomförde under hösten Det allmänna intrycket av dessa var att förvånansvärt få studenter över huvud taget funderade över vad akademisk frihet kunde tänkas innebära för dem som studerande. Därmed föll det sig naturligt att utforma enkäten tämligen öppet; den första forskningsuppgiften blev att utröna om svenska högskolestuderande hade några sammanhängande principiellt orienterade uppfattningar om hur högre utbildning bör fungera och vara utformad. I den mån detta fiskarfänge skulle ge något resultat väcks nya frågor. I linje med Högskoleverkets egen utvärderingsverksamhet till exempel den så kallade Studentspegeln finns till att börja med anledning att fråga sig hur studenterna bedömer att högskolan förmår att leva upp till olika normer och ideal. Ännu mer angeläget bland annat därför att Studentspegeln inte ger något svar på detta är att ställa frågor om vad som förklarar, mer precist om högskolan själv formar sina ideal. Är det högskolan, dess sakliga innehåll och dess utformning, eller helt andra fasktorer, som avgör hur de studerande tänker principiellt om den högre utbildningen? Rapporten är disponerad så att den först kartlägger vilka akademiska ideal som omfattas av studenterna som helhet och av olika studerandegrupper. Därefter, i kapitel 3, låter vi studenterna sätta betyg på den högre utbildningen; vi redovisar hur studenterna bedömer i vilken utsträckning den svenska högskolan lever upp till de akademiska idealen. I det fjärde kapitlet påbörjas sedan vårt försök att med statistisk metod bidra till att förklara varför studenterna anammar de olika idealen. Som vid alla jämförelser bygger en sådan förklaringsmetod på att det finns en registrerad variation i det som skall förklaras. Metoden har således vissa begränsningar: det är till exempel inte möjligt att förklara varför studenterna omfattar de ideal som återfinns i det statistiska materialet och inte ideal som vi på andra (teoretiska) grunder tycker att de borde omfatta. Kapitel 4 innehåller de nödvändiga teoretiska och metodologiska preciseringarna, samt korta sammanfattningar av huvudresultaten i de tre följande kapitlen. Det femte, sjätte och sjunde kapitlet innehåller således detaljerna i förklaringen av de utbildningspolitiska idealen, de individuella studieidealen respektive undervisningsidealen. I kapitel 8 görs en mindre utvikning: vi försöker där ge en förklaring till studenternas betygssättning. Rapporten avslutas med ett sammanfattande kapitel. ii) Vilka ingår i enkätundersökningen? Den datamängd som används i rapporten har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) med hjälp av en postenkät under perioden 31 mars 13 maj. Enkäten gick ut till 3127 individer, som under höstterminen 2004 var registrerade vid någon av Sveriges högskolor. Efter två påminnelser hade 1867 personer svarat, vilket motsvarar knappt 60 procents svarsfrekvens. Av de svarande var dock 372 4

6 personer som inte längre studerade på högskolan. På en enskild enkätfråga kan det därför som mest finnas 1495 svar som ger oss underlag till statistisk analys. 1 Vilka är det då i grova drag som har svarat på vår enkät? Ämnesfördelningen framgår av nedanstående tårtdiagram: Annat Konstnärlig utbildni Vårdutbildning Läkar/tandläkar/apot Missing Lärarutbildning och språkveten Annan teknisk utbild Humaniora utom språk Teologi sutbild Datavetenskap Samhällsvetenskap in Matematik och naturv Cases weighted by VIKTURV Figur 1.ii.1. Ämnesfördelningen bland de som har svarat på enkäten Av nedanstående tabell framgår att studenterna i undersökningen är förhållandevis erfarna. I genomsnitt har de redan läst motsvarande nästan en hel grundutbildning. Den mindre gruppen av teologer framstår som riktiga veteraner. 1 Urval och bortfall finns presenterat i en teknisk rapport från SCB (författad av Harald Theorin och daterad ). En viktig sak som bör noteras är att urvalet är stratifierat så att även studerande från små ämnesområden skall finnas med i undersökningen. Dessutom har urvalet gjorts så att fördelningen mellan män och kvinnor är jämn inom samtliga ämnesområden. I de statistiska analyserna har dock samtliga svarande givits en vikt så att resultaten ger en representativ bild av studentpopulationen (som den såg ut hösten 2004). 5

7 Tabell 1.ii.1. De studerandes egna akademiska erfarenhet Antal tidigare ämnestyper Antal terminer (inklusive vt 05) Antal högskolepoäng Antal svarande Teologi 1,7 10, Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 1,4 8, och språkvetenskap 1,7 8, Humaniora (utom språk) 1,7 6, Vårdutbildning 1,0 6, Matematik och naturvetenskap 1,4 7, Lärarutbildning 1,1 6, ,0 6, Samhällsvetenskap 1,4 6, ,4 6, Datavetenskap 1,3 6, Konstnärlig utbildning 1,3 6, Annan teknisk utbildning 1,2 6, Annat 0,8 6, Samtliga 1,3 6, Fördelningen mellan män och kvinnor, medelålder och ursprung för de studerande inom de olika ämnestyperna framgår av tabellen nedan. Tabell 1.ii.2. Könsfördelning, ålder och nationell härkomst inom olika ämnen Män (%) Kön Medelålder Andel med utländsk härkomst (%) Kvinnor Norden (ej Europa (ej Övriga (%) (år) Sverige) Norden) värlen Teologi , och språkvetenskap , Vårdutbildning , Humaniora (utom språk) , Lärarutbildning , Datavetenskap , Annan teknisk utbildning , Samhällsvetenskap , Konstnärlig utbildning , , Läkar/tandläkar/apotekarutbildning , Matematik och naturvetenskap , , Annat , Samtliga , Teologerna, med den högsta medelåldern, är den enda grupp med jämn könsfördelning. Tabellen visar tydligt att männen har varit klart mindre villiga än kvinnorna att besvara enkäten. Den visar också att chansen att möta studiekamrater med utländsk bakgrund är som störst på läkar-, tandläkar och apotekarlinjen. De mest nationellt homogena utbildningarna hittar vi inom juridik ochh humaniora. Till sist skall vi även skaffa oss en bild av de svarandes akademiska familjebakgrund: 6

8 Tabell 1.ii.3.De studerandes familjers akademiska erfarenhet Andel med akademiker i familjen (%) Modern akademiker Fadern akademiker Syskon akademiker Minst en akademiker ,0 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning ,5 Matematik och naturvetenskap ,1 Konstnärlig utbildning ,8 Teologi , ,0 och språkvetenskap ,1 Humaniora (utom språk) ,6 Samhällsvetenskap ,4 Datavetenskap ,1 Lärarutbildning ,5 Annan teknisk utbildning ,7 Vårdutbildning ,5 Annat ,3 Samtliga ,0 Tre studenter av fyra har en mor, far eller ett syskon som tidigare har studerat på högskolan. Bland civilingenjörer och läkarstudenter är det ännu vanligare, medan det bland studerande på till exempel lärar- och vårdutbildningen är något mindre vanligt, endast två av tre. Ett visst mönster kan skönjas där det inom vissa utbildningar exempelvis läkarlinjen och konstutbildning framför allt är föräldrarna som har en akademisk bakgrund, medan det bland teologer och civilingenjörer snarare är ett syskon som har banat vägen. Nu är det dags att ta reda på vad dessa studenter tycker om den högre utbildningen. 7

9 2. EN KARTLÄGGNING AV OLIKA AKADEMISKA IDEAL Vilka är de akademiska ideal som omfattas av Sveriges högskolestuderande? Och finns det några skillnader i detta avseende mellan olika studentgrupper? Enkäten innehåller en knippe frågor (15-18), som avser att mäta studenternas normativa föreställningar om akademiska studier. Den första (nr 15), som rymmer sju delfrågor, handlar om högskolans (avser både universitet och högskolor) betydelse för samhället, dvs. den mäter studenternas utbildningspolitiska ideal. Den andra (nr 16), med elva delfrågor, handlar i stället om högskolans betydelse för studenterna själva och kan därmed sägas mäta studenternas föreställning om vad studierna idealt sett bör leda till för egen del. De båda övriga frågorna (17 och 18), som tillsammans innehåller 17 delfrågor, handlar om undervisningens villkor och former, dvs. de mäter studenternas undervisningsideal. i) Betydelse för samhället utbildningspolitiska ideal Enkäten innehåller sju frågor (fråga 15) som allesammans avser att belysa studenternas uppfattning om vilken betydelse högskolan bör ha för samhället. Tabell 2.i.1. Normativa uppfattningar om universitetens/högskolornas betydelse för samhället (%) I vilken grad tycker du att det är universitetens/högskolornas uppgift att...?" Inte alls I hög grad 5 Summa Medelvikt Tillhandahålla kvalificerad yrkesutbildning 1,5 3,0 12,5 23,8 59, , Antal Höja bildningsnivån i samhället 1,5 4,6 15,5 26,9 51,6 100,1 4, Förmedla kunskap och bedriva forskning som motsvarar näringslivets behov Möjliggöra ett nära samband mellan forskning och grundutbildning 1,8 4,4 17,0 29,3 47,6 100,1 4, ,9 3,8 19,0 35,1 41,1 99,9 4, Bidra med kunskaper som främjar samhällsdebatten 1,2 3,9 22,0 30,5 42, , Ge utrymme för fri forskning 1,4 4,2 22,8 31,3 40,2 99,9 4, Tillgodose samhällets efterfrågan på arbetskraft 2,0 6,4 22,0 34,4 35,1 99,9 3, Samtliga sju samhällsuppgifter uppfattas som viktiga (medelvikt drygt 4 för alla frågor utom en). Det finns skäl att tro att studenterna helt enkelt har värderat om universiteten/högskolorna har en viktig uppgift i samhället. Men så är det inte riktigt. Det visar sig nämligen att de sju frågorna bildar två olika dimensioner. Frågorna 1, 3 och 7 har inbördes starka samband (särskilt den tredje och den sjunde), liksom de fyra övriga. En faktoranalys (principalkomponentanalys med varimax rotering, Kaijsers kriterium) ger nämligen två komponenter, som tillsammans svarar för drygt 57 procent av variationen. 8

10 Tabell 2.i.2.Faktoranalys av frågor om normativa uppfattningar om universitetens/högskolornas betydelse för samhället I vilken grad tycker du att det är universitetens/högskolornas uppgift att...?" 1 Upplysning 2 Samhällsnytta Bidra med kunskaper som främjar samhällsdebatten 0,812 0,039 Möjliggöra ett nära samband mellan forskning och grundutbildning 0,784 0,203 Ge utrymme för fri forskning 0,771 0,054 Höja bildningsnivån i samhället 0,626 0,052 Tillgodose samhällets efterfrågan på arbetskraft 0,169 0,774 Förmedla kunskap och bedriva forskning som motsvarar näringslivets behov 0,047 0,802 Tillhandahålla kvalificerad yrkesutbildning 0,039 0,648 Komponentens egenvärde 2,293 1,709 Av tabellen framgår att frågorna kan användas för att konstruera två additiva index, som kan sägas uttrycka två skilda utbildningspolitiska ideal: upplysning respektive samhällsnytta (den första som medelvärde av fyra delfrågor och den andra av tre). De två nya variablerna kan nu användas för att belysa inställningen hos olika kategorier inom högskolan. Först kartlägger vi de utbildningspolitiska idealen vid olika typer av lärosäten. Landets högskolor har delats in i tre kategorier. Universitet är de lärosäten som har forskarutbildning. Bland de övriga högskolorna har de med konstnärlig inriktning särredovisats. Tabell 2.i.3. Utbildningspolitiska ideal vid olika lärosäten Universitet och högskolor har till Samhällsnytta Upplysning Balans uppgift att främja Medelvikt Antal Medelvikt Antal Shnytta Uppl Universitet (högskola med fu) 4, , ,04 Högskola 4, , Konstnärlig högskola 4, ,03 9-0,03 Samtliga 4, , ,09 Ett första intryck är att det inte finns några större skillnader mellan studenter från olika lärosäten. Det framgår dock att högskolestudenterna lägger större vikt vid samhällsnytta än de som studerar vid universitet. Den skillnaden är också signifikant (på 95 procentsnivån). På universiteten lägger man i stället något större vikt vid upplysningsidealet (på gränsen till signifikant 2 ). Om vi beräknar differensen mellan samhällsnytta och upplysning med tanken att detta balansmått ger uttryck för den relativa prioriteringen mellan de båda idealen, framträder skillnaden mellan studerandegrupperna ännu tydligare. Finns det någon skillnad i dessa båda avseenden mellan studenter på olika nivåer och på olika typer av kurser. 2 Standardavvikelserna ligger genomgående i intervallet 0,5 0,9. Felmarginalen för ett enskilt värde fås genom att dividera standardavvikelsen med kvadratroten av gruppstorleken (minus 1) och därefter multiplicera med 1.96 (för 95 procents säkerhetsnivå). En delgrupp bestående av 100 individer har som regel en felmarginal i storleksordningen +/- 0,1 och en grupp med 400 individer ungefär +/- 0,07. En grov, om än överdrivet försiktig, uppskattning av om en differens är signifikant fås genom att addera felmarginalerna för de enskilda värdena 9

11 Tabell 2.i.4. Utbildningspolitiska ideal på olika nivåer och på olika typer av kurser Samhällsnytta Upplysning Universitet och högskolor har till uppgift att främja Medelvikt Antal Medelvikt Antal A-nivå 4, , B- 4, , C 4, , D-nivå eller däröver 4, , Nivåsystemet ej tillämpligt 4, , Praktiktermin 4, ,19 30 Samtliga 4, , Programstudenter 4, , Läser fristående kurs 4, , Uppgift saknas 3, ,08 9 Samtliga 4, , Här finns få skillnader värda att uppmärksamma. Med några undantag är de inte signifikanta, och de ger inget meningsfullt mönster. Det som bör noteras är att studenter som läser fristående kurser ger högre prioritet åt upplysning än programstudenter (kan givetvis ha att göra med att programmen har en slagsida åt vissa typer av ämnen). Vår tredje kategorisering tar fasta på olika typer av ämnen (oavsett lärosäte och nivå). Är det någon skillnad mellan studenter inom olika ämnen? Först kategoriserar vi studenterna med utgångspunkt från huvudämnet vårterminen Varje student kan då endast tillhöra en ämneskategori. Därefter utnyttjas ett batteri av frågor om tidigare studier och där kan man givetvis finnas med i flera ämneskategorier. Tabell 2.i.5. Utbildningspolitiska ideal inom olika ämnen (huvudämne vt 2005) Universitet och högskolor har till Samhällsnytta Upplysning Balans uppgift att främja Medelvikt Antal Medelvikt Antal Shnytta--Uppl Lärarutbildning 4, , ,31 Annan teknisk utbildning 4, , ,29 4, , ,24 Vårdutbildning 4, , ,17 Datavetenskap 4, , ,13 3, , ,11 Samhällsvetenskap 4, , ,06 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 4, , Matematik och naturvetenskap 4, , ,01 Konstnärlig utbildning 4, , ,11 och språkvetenskap 4, , ,15 Teologi 4, , ,26 Humaniora (utom språk) 3, , ,46 Annat 4, , ,37 Uppgift saknas 4,05 3 2,75 1 1,30 Samtliga 4, , ,09 Som väntat betonas såväl samhällsnytta som upplysning inom alla ämnen. Det går dock att registrera vissa skillnader i prioritering. Några av de mer utpräglade yrkesutbildningarna (vård, lärare och läkare) lägger allra mest vikt vid samhällsnyttan, medan studenter inom humaniora och civilingenjörer är minst nyttoinriktade. Humanisterna hyllar i stället upplysningsidealet desto mer, liksom teologer och läkarstudenter. erna ligger däremot i botten även i detta avseende. När vi beaktar hur samhällsnytta värderas jämfört med upplysning (balansmåttet) är det möjligt att urskilja ett mönstret som går att tolka på ett meningsfullt sätt. Det blir då tydligt att yrkes- eller professionsutbildningarna i 10

12 olika grad framhäver nytta framför upplysning, medan studenter i teologi och i ämnen som härrör från den gamla filosofiska fakulteten ger prioritet åt upplysningsidealet. I allt väsentligt står sig detta resultat om vi i stället delar in studenterna med utgångspunkt från deras tidigare studier. Tabell 2.i.6. Utbildningspolitiska ideal inom olika ämnen (tidigare studier) och hos dem som studerat utomlands Universitet och högskolor har till Samhällsnytta Upplysning Balans uppgift att främja Medelvikt Antal Medelvikt Antal Shnytta--Uppl 4, , ,17 4, , ,15 Vårdutbildning 4, , ,12 Datavetenskap 4, , ,06 Lärarutbildning 4, , ,04 Matematik och naturvetenskap 4, , ,01 Annan teknisk utbildning 4, , ,01 Samhällsvetenskap 4, , ,01 och språkvetenskap 4, , ,01 Konstnärlig utbildning 3, , ,18 Teologi 4, , ,22 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 4, , ,35 Humaniora (utom språk) 3, , ,38 Har studerat på högskola utomlands 4, , ,10 Vi kan dock även notera att studier utomlands har ett samband med prioritet åt upplysning. Huvudresultatet i detta avsnitt (2.i) är att svenska högskolestudenter har en tydlig och bestämd uppfattning om vad högskolan bör bidra med i samhället. Den bör både främja samhällsnytta och upplysning. De båda idealen omhuldas i nästan lika hög grad av alla. Det finns dock vissa skillnader i betoningen. Upplysning, det mer utpräglat akademiska idealet, omhuldas mer på universiteten och än på högskolorna och inom de ämnen som hör hemma inom det gamla filosofiska fakultetet, särskilt humaniora, samt teologi. Om vi bortser från läkarutbildningen (och teologi) är det studerande från de typiska yrkesutbildningarna som prioriterar samhällsnytta. ii) Betydelse för studenten individuella studieideal Enkäten rymmer också ett antal frågor (fråga 16) om vilken betydelse högskolan bör ha för individen/studenten själv. Mot bakgrund av resultatet i föregående avsnitt kan vi även här hysa förhoppningar om att dessa normativa uppfattningar på ett meningsfullt sätt skall kunna reduceras till ett fåtal principiella hållningar eller ideal. 11

13 Tabell 2.ii.1. Normativa uppfattningar om universitetens/högskolornas betydelset för studenten (%) "I vilken grad tycker du att grundutbildningen vid ett universitet eller en högskola bör bidra till att studenterna tillägnar sig följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt?" Inte alls I hög grad 5 Summa Medelvikt Antal Förmåga att analysera problem 0,3 0,9 6,0 28,9 63, , Förmåga att tänka kritiskt 0,5 1,4 7,9 29,3 60, , Förmåga att självständigt söka kunskap 0,6 1,6 8,8 28,4 60,7 100,1 4, Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter 0,6 2,9 13,0 29,0 54, , Förmåga att uttrycka sig klart och begripligt 1,0 3,3 14,2 32,5 49,1 100,1 4, Ökad självkännedom och förmåga att reflektera över 1,8 6,9 23,0 30,7 37, , egna värderingar Förmåga att samarbeta med andra 1,9 5,8 21,8 35,1 35,5 100,1 3, Förståelse för människor med en annan bakgrund 4,1 8,2 23,9 26,2 37, , God inlärningsförmåga 2,7 6,7 30,3 33,9 26, , En bred allmänbildning 4,6 11,4 30,0 24,5 29, , Ökat intresse för samhälls- och kulturfrågor 6,0 14,3 30,3 24,2 25,3 100,1 3, Jämfört med frågorna om betydelsen för samhället (tabell 2.i.1) är mönstret mindre enhetligt, även om det framgår att studenternas förväntningar på högskolan är många och höga också i detta avseende. Främst är det högskolans uppgift att främja den egna intellektuella utvecklingen, preciserad som förmåga att analysera problem m.m., som betonas. Standardavvikelserna ligger i intervallet 0,68 1,18. Spridningen är större ju längre ner i tabellen vi flyttar oss. Felmarginalerna för medelvärdet går från c:a +/- 0,04 till c:a +/- 0,06. En faktoranalys resulterar även här i två komponenter, som tillsammans svarar för ungefär 55 procent av variationen: Tabell 2.ii.2.Faktoranalys av frågor om normativ uppfattning om universitetens/högskolornas betydelse för studenten "I vilken grad tycker du att grundutbildningen vid ett universitet eller en högskola bör bidra till att studenterna tillägnar sig följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt?" 1 Social och personlig utveckling 2 Intellektuell utveckling Förståelse för människor med en annan bakgrund 0,834 0,161 Ökat intresse för samhälls- och kulturfrågor 0,798 0,152 Ökad självkännedom och förmåga att reflektera över egna värderingar 0,722 0,305 Förmåga att samarbeta med andra 0,654 0,274 En bred allmänbildning 0,593 0,113 God inlärningsförmåga 0,488 0,469 Förmåga att uttrycka sig klart och begripligt 0,356 0,617 Förmåga att självständigt söka kunskap 0,232 0,789 Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter 0,201 0,168 Förmåga att tänka kritiskt 0,196 0,807 Förmåga att analysera problem 0,100 0,866 Komponentens egenvärde 3,140 2,881 Med undantag av två delfrågor (en som inte laddar alls och en som laddar ganska starkt på båda) delar frågorna prydligt upp sig längs två dimensioner, som dessutom kan ges en meningsfull tolkning. De uppgifter som studenter anser vara allra viktigast handlar just om högskolans bidrag till den egna intellektuella utvecklingen (den andra komponenten). De frågor som laddar starkt på den första 12

14 dimensionen handlar alla om högskolans bidrag till den egna personliga och sociala utveckling i en bredare bemärkelse. Liksom i föregående avsnitt kan vi konstruera två additiva index, som mäter två olika individuella studieideal: personlig och social utveckling respektive intellektuell utveckling. Med hjälp av dessa kan vi kartlägga hur idealbilden av akademiska studier ser ut inom olika delar av högskolan. Tabell 2.ii.3. Individuella studieideal vid olika lärosäten Grundutbildningen bör främja studentens Sociala och personliga utveckling Intellektuella utveckling Balans Medelvikt Antal Medelvikt Antal SoPutv Intutv Universitet (högskola med fu) 3, , ,68 Högskola 3, , ,43 Konstnärlig högskola 4, , ,43 Samtliga 3, , ,61 Tabellen avslöjar att det även här finns en skillnad mellan universitet och högskolor. Jämfört med kamraterna vid univesiteten fäster högskolestudenterna större vikt vid den sociala och personliga utvecklingen, medan de universitetsstuderande betonar den intellektuella utvecklingen mer. Dessa skillnader i prioritering framträder tydligt i balansmåttet: särskilt universitetsstudenter prioriterar den intellektuella utvecklingen framför social och personlig utveckling. Nedanstående tabell visar hur studieidealen varierar mellan olika typer av kurser. Tabell 2.ii.4. Individuella studieideal på olika nivåerna och på olika typer av kurser Grundutbildningen bör främja studentens Sociala och personliga utveckling Intellektuella utveckling Medelvikt Antal Medelvikt Antal A-nivå 3, , B- 3, , C 3, , D-nivå eller däröver 3, , Nivåsystemet ej tillämpligt 3, , Praktiktermin 4, ,54 38 Samtliga 3, , Programstudenter 3, , Läser på fristående kurs 3, , Uppgift saknas 3, ,37 12 Samtliga 3, , Studenterna har, oavsett nivå, ungefär samma uppfattning om vilken betydelse studierna bör ha för den egna sociala och pesonliga utvecklingen. De enda studenter som härvidlag skiljer ut sig är de som har en praktiktermin. Skillnaden mellan dessa studenter och övriga (i storleksordningen 0,5 enheter) är också signifikant. Vad gäller betoningen av den egna intellektuella utvecklingen kan vi urskilja ett intressant mönster: ju högre nivå, desto viktigare. Skillnaden mellan A-nivå och D-nivå är signifikant 3, och mellansteget (Cnivån) är nästan signifikant (på 95 procents säkerhetsnivå). 3 Standardavvikelsen för A-nivån är 0,62, för C-nivån 0,56 och för D-nivån 0,57. Felmarginalerna är därför 0,07 (A), 0,07 (C) respektive 0,08 (D). 13

15 Studenter på fristående kurser skiljer sig inte nämnvärt från programstudenter. Den tredje kategoriseringen tar fasta på olika typer av ämnen (oavsett lärosäte och nivå). Först en indelning på grundval av vilka ämnen som studerades våren 2005, vid tiden för undersökningen. Tabell 2.ii.5. Individuella studieideal inom olika ämnen (huvudämne vt 2005) Grundutbildningen bör främja studentens Sociala och personliga utveckling Intellektuella utveckling Balans Medelvikt Antal Medelvikt Antal SoPut--Intut 3, , ,96 Matematik och naturvetenskap 3, , ,87 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 3, , ,75 3, , ,73 och språkvetenskap 3, , ,66 Annan teknisk utbildning 3, , ,65 Samhällsvetenskap 3, , ,63 Teologi 4, , ,63 Datavetenskap 3, , ,60 Humaniora (utom språk) 4, , ,50 Vårdutbildning 4, , ,43 Konstnärlig utbildning 4, , ,36 Lärarutbildning 4, , ,30 Annat 3, , ,63 Uppgift saknas 3,05 3 4,15 3-1,10 Samtliga 3, , ,61 Social och personlig utveckling som mål betonas särskilt av humanister, teologer och konststuderande, samt studenter från ett par utpräglade yrkesutbildningar: lärar- och vårdutbildningen. Samtliga studerandegrupper fäster större vikt vid den intellektuella utvecklingen, men även här ligger humanister och teologer i topp. Den största skillnaden i hur man prioriterar mellan dessa båda ideal (balansmåttet) återfinner vi dock bland civilingenjörer och matematiker, där den intellektuella utvecklingen sätts i högsätet. Mönstret blir ungefär detsamma om vi i stället utgår från studenternas tidigare ämnen. 14

16 Tabell 2.ii.5. Individuella studieideal inom olika ämnen (tidigare studier) och hos dem som har studerat utomlands Grundutbildningen bör främja studentens Sociala och personliga utveckling Intellektuella utveckling Balans Medelvikt Antal Medelvikt Antal SoPut--Intut 3, , ,02 Matematik och naturvetenskap 3, , ,93 3, , ,72 Datavetenskap 3, , ,72 Annan teknisk utbildning 3, , ,71 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 3, , ,67 Samhällsvetenskap 3, , ,66 och språkvetenskap 3, , ,64 Humaniora (utom språk) 3, , ,62 Konstnärlig utbildning 3, , ,54 Vårdutbildning 3, , ,53 Teologi 3, , ,51 Lärarutbildning 4, , ,48 Har studerat utomlands 3, , ,68 Huvudresultatet i detta avsnitt om den högre utbildningens betydelse för de studerande är att svenska högskolestudenter skiljer mellan två olika ideal. Högskolan bör dels och i första hand främja de studerandes intellektuella utveckling, dels och i andra hand bidra till de studerandes sociala och personliga utveckling. Skillnaden i betoning är betydande: den intellektuella utvecklingen ges medelvikten 4,4 medan den sociala och personliga utvecklingen får medelvikten 3,8. Prioriteringen mellan dessa studieideal varierar dock mellan olika studerandegrupper. Universitetsstudenter betonar den intellektuella utvecklingen ännu mer än högskolestudenterna. Betoningen av intellektuell utveckling är också större på de högre nivåerna inom högskola och universitet. Ser vi till de olika ämnena, är det tydligt att det intellektuella idealet främst prioriteras av tekniker, matematiker, naturvetare, medicinare och jurister, medan den sociala och personliga utvecklingen har sina främsta tillskyndare inom vård-, lärar- och konstutbildningar, samt bland teologer. iii) Ideal rörande undervisningens och utbildningens former Två frågor ger underlag till detta avsnitt: enkätfrågorna 17 och 18. De innehåller ett stort antal delfrågor om normativa uppfattningar om hur utbildningen och undervisningen bör vara utformad. 15

17 Tabell 3.iii.1. Normativa uppfattningar om undervisningens former och utbildningssystemet i stort (%) "I vilken grad tycker du att följande faktorer bör vara vägledande för universitets och högskoleutbildning? Undervisningen: Att läraren lyckas förmedla sina kunskaper till studenterna Inte alls I hög grad 5 Summa Medelvikt Antal 0,1 0,3 3,2 14,6 81,9 100,1 4, Att studenterna har möjlighet att ifrågasätta läraren 0,7 4,0 17,1 37,6 40, , Att undervisningen huvudsakligen är lärarledd 1,8 6,2 27,9 38,9 25, , Att undervisningen bedrivs i form av seminarier 1,2 6,7 30,7 38,6 22,7 99,9 3, eller laborationer Att undervisningen bedrivs i form av föreläsningar 1,2 6,2 32,2 39,8 20,7 100,1 3, Att studenterna har möjlighet att påverka 3,2 13,6 27,4 30,6 25, , kurslitteraturen Att läraren inger respekt och ses som en auktoritet 12,2 21,6 32,6 22,3 11, , Utbildningssystemet i stort: Att studenterna har möjlighet att få studiemedel 0,3 0,7 2,2 6,4 90,3 99,9 4, Att det finns möjlighet att läsa på program 0,2 0,4 3,1 13,4 82, , Att det finns möjlighet att läsa fristående kurser 0,3 1,2 3,8 15,5 79,3 100,1 4, Att universitets-/högskolestudier är kostnadsfria 1,4 1,3 4,6 10,8 81, , Att det finns möjlighet att välja mellan olika universitet/högskolor Att universitet/högskolor även rymmer praktiskt inriktade ämnen/utbildningar 0,5 1,3 9,1 22,8 66,4 100,1 4, ,8 5,8 17,0 32,0 42, , Exemplen som rör själva undervisningen har uppenbarligen olika vikt för studenterna, medan de faktorer som rör utbildningssystemet i stort nästan genomgående uppfattas som mycket viktiga. Nästan alla tillmäter stor betydelse åt faktorer som skapar positiva möjligheter till högskolestudier. Den andra frågan handlar om synen på examinationen. Tabell 3.iii.2. Normativa uppfattningar om examinationens utformning (%) "I vilken grad bör examinationen pröva en självständig...?" Inte alls I hög grad 5 Summa Medelvikt Antal Analys av fakta 0,2 1,8 13,6 38,6 45,7 99,9 4, Tillämpning av teorier eller idéer på empiriska fall 0,9 3,9 16,0 39,9 39, , Värdering av fakta eller argument 1,8 2,7 19,7 37,9 37, , Inlärning av fakta 3,0 8,9 29,5 34,9 23, , Även i detta avsnitt använder vi oss av greppet att försöka reducera alla dessa detaljfrågor till ett mindre antal underliggande principer med hjälp av faktoranalys (principalkomponentanalys med varimaxrotering, Kaijsers kriterium). 16

18 Tabell 3.iii.3. Faktoranalys av frågor om normativa uppfattningar om undervisningens och utbildningens former Positiv frihet 1 Examination 2 Progressiv underv. 3 Traditionell underv. 4 Undervisningen: Att undervisningen bedrivs i form av föreläsningar 0,081 0,026 0,010 0,720 Att undervisningen huvudsakligen är lärarledd 0,124-0,041-0,070 0,641 Att läraren inger respekt och ses som en auktoritet - 0,120-0,056 0,132 0,564 Att undervisningen bedrivs i form av seminarier eller laborationer 0,066 0,155 0,338 0,365 Att läraren lyckas förmedla sina kunskaper till studenterna 0,332 0,094 0,131 0,360 Att studenterna har möjlighet att påverka kurslitteraturen 0,106-0,002 0,761 0,037 Att studenterna har möjlighet att ifrågasätta läraren 0,144 0,090 0,707 0,014 Utbildningssystemet i stort: Att universitet/högskolor även rymmer praktiskt inriktade 0,216-0,052 0,581 0,135 ämnen/utbildningar Att det finns möjlighet att välja mellan olika universitet/högskolor 0,521 0,062 0,339-0,004 Att universitets-/högskolestudier är kostnadsfria 0,677-0,015 0,115-0,026 Att det finns möjlighet att läsa fristående kurser 0,677 0,166 0,106 0,060 Att det finns möjlighet att läsa på program 0,688 0,085 0,087 0,089 Att studenterna har möjlighet att få studiemedel 0,741 0,012 0,069-0,003 Examinationen: Inlärning av fakta - 0,091 0,337 0,084 0,429 Analys av fakta 0,085 0,825-0,054 0,094 Tillämpning av teorier eller idéer på empiriska fall 0,150 0,740 0,008 0,003 Värdering av fakta eller argument 0,054 0,813 0,122-0,014 Denna gång trillar det ut fyra komponenter. Den första komponenten fångar in alla utom en av delfrågorna om utbildningssystemet i stort. Tolkningen är uppenbar. De handlar alla om studentens möjligheter att välja mellan olika alternativ och om den praktiska möjligheten att över huvud taget läsa på universitet och högskola. Den klassiska terminologin för detta är positiv frihet. Nästa komponent fångar in tre av examinationsfrågorna, och kan därmed helt enkelt sägas handla om den betydelse man tillmäter examinationsmomentet. De två övriga komponenterna handlar om olika aspekter av undervisningen. Den ena kan tolkas som synen på det som brukar benämnas progressiva undervisningsformer, medan den andra i stället kan summeras med uttrycket traditionell undervisning. Två av delfrågorna faller utanför, eftersom de endast laddar svagt på samtliga faktorer. Med hjälp av dessa frågor kan vi således konstruera fyra olika additiva index (med ovanstående benämningar). En av indexvariablerna visar sig vara mer eller mindre ointressant i den fortsatta analysen. Positiv frihet är viktig för alla medel 4,74 (standardavvikelse 0,41, vilket ger felmarginal +/- 0,02). Variabeln innehåller helt enkelt alltför lite variation för att medge vidare analys. Det finns exempelvis ingen skillnad mellan studenter på universitet och högskolor. Det är också små skillnader mellan studenter på olika nivåer och mellan studentgrupper från olika ämnen (högst: 4,81 för språk och vård; lägst: 4,51 läkar m.m. och 4,57 civilingenjörer; övriga mellan 4,70 och 4,80). I första hand kommer vi i fortsättningen att koncentrera oss på studenternas inställning till progressiva respektive traditionella undervisningsformer. Som tidigare börjar vi med att undersöka om det är någon skillnad mellan universitet och högskolor. 17

19 Tabell 3.iii.4. Undervisningsideal vid olika lärosäten Progressivt Traditionellt Grundutbildningen bör utformas Medelvikt Antal Medelvikt Antal Universitet (högskola med fu) 3, , Högskola 4, , Konstnärlig högskola 3, ,40 9 Samtliga 3, , Högskolestudenterna har en mer positiv inställning till såväl progressiva som traditionella undervisningsformer. Hur varierar synen på undervisningen mellan olika kursnivåer och mellan olika typer av kurser? Inställningen till traditionella undervisningsformer ligger tämligen konstant kring 3,54. Vi väljer därför att i stället redovisa synen på examination, som komplement till ställningstagandet till progressiva undervisningsformer. Tabell 3.iii.5. Normativa undervisningsideal på olika nivåer och på olika typer av kurser Grundutbildningens former och Progressiv undervisning Examination uppläggning Medelvikt Antal Medelvikt Antal A-nivå 4, , B- 3, , C 3, , D-nivå eller däröver 3, , Nivåsystemet ej tillämpligt 4, , Praktiktermin 4, ,26 38 Samtliga 3, , Programstuderande 3, , Läser på fristående kurs 4, , Uppgift saknas Samtliga 3, , Den progressiva undervisningen har starkast stöd på lägre nivåer, samtidigt som examinationen tillmäts ökad betydelse i takt med att man når högre nivåer. Finns det då några skillnader mellan studenter inom olika typer av ämnen (oavsett lärosäte och nivå)? 18

20 Tabell 3.iii.6. Normativa undervisningsideal inom olika ämnen (huvudämne vt 2005) Progressivt Traditionellt Balans Grundutbildningen bör utformas Medelvikt Antal Medelvikt Antal Progr Trad Konstnärlig utbildning 4, , ,90 Lärarutbildning 4, , ,81 Vårdutbildning 4, , ,52 3, , ,47 Humaniora (utom språk) 3, , ,45 Samhällsvetenskap 3, , ,44 och språkvetenskap 3, , ,39 Datavetenskap 3, , ,37 Matematik och naturvetenskap 3, , ,29 Annan teknisk utbildning 3, , ,26 Teologi 3, , ,22 Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 3, , ,15 3, , ,10 Annat 4, , ,34 Uppgift saknas 3,95 3 3,35 3 0,60 Samtliga 3, , ,45 De progressiva undervisningsformena har sitt starkaste fäste inom konstutbildningen och inom ett par av de moderna yrkesutbildningarna. Motpolen där den traditionella undervisningen relativt sett står starkt representeras av teknik, medicin och teologi. Mönstret påminner om det som identifierades i avsnittet om individuella studieideal. Tabell 3.iii.7. Normativa undervisningsideal inom olika ämnen (tidigare studier) och hos dem studerat utomlands Grundutbildningen bör utformas Progressivt Traditionellt Balans Medelvikt Antal Medelvikt Antal Progr Trad Läkar/tandläkar/apotekarutbildning 3, , ,68 Lärarutbildning 4, , ,60 Vårdutbildning 4, , ,58 Konstnärlig utbildning 3, , ,55 Samhällsvetenskap 3, , ,52 Humaniora (utom språk) 4, , ,49 3, , ,38 och språkvetenskap 3, , ,37 Teologi 3, , ,36 Annan teknisk utbildning 3, , ,27 Datavetenskap 3, , ,25 Matematik och naturvetenskap 3, , ,23 3, , ,11 Har studerat utomlands Balansmåttet är här beräknat som medelvärdet av de individuella differenserna och inte som skillnaden mellan aggregaten. I allt väsentligt upprepas mönstret också när vi tar fasta på studenternas tidgare ämnesval. Huvudresultatet i detta avsnitt är att det finns skäl att särskilja flera olika undervisningsideal: positiv frihet, betoning av examination, progressiv undervisning och traditionell undervisning representerar fyra olika värdegrunder inom högskolan. 19

21 Den positiva friheten studentens möjlighet att bedriva högre studier och möjlighet att välja inom högskolans ram omhuldas starkt i alla studerandegrupper. Examinationen anses viktigare på de högre kursnivåerna. Progressiv undervisning förordas i något större utsträckning på högskolorna än vid universiteten, och av studenter på lägre kursnivåerna. Ämnesmässigt är konstutbildning och yrkesutbildningar med vårdoch lärarinriktning dess starkaste fästen. Traditionella undervisningsformer, som allmänt sett är mindre populära än de progressiva, har flest anhängare på vårdutbildningar (något förvånande) och bland matematiker, naturvetare och tekniker. iv) Sammanfattning Det allra viktigaste resultatet i detta kapitel är nog detta att studenterna har en nyanserad och mångfacetterad syn på högre utbildning. När de tar ställning till hur högskolan bör fungera har de förmågan att särskilja olika aspekter av högskolepolitik, utbildningssystem och undervisningsformer. På den utbildningspolitiska nivån går det att identifiera två skilda ideal, som värderas tämligen högt av de flesta. Den högre utbildningen bör enligt studenterna både främja samhällsnytta och upplysning. Den högre utbildningen bör dessutom spela en viktig roll för de studerande själva. Främst förväntas att högskolestudier skall bidra till den egna intellektuella utvecklingen. Men därutöver, om än med mindre emfas, anser studenterna också att studierna bör bidra till den sociala och personliga utvecklingen. Studenterna har för det tredje bestämda uppfattningar om hur utbildningssystemet och undervisningen bör vara utformade. Allra viktigast är att den högre utbildningen erbjuder positiva möjligheter; den positiva friheten omhuldas av nästan alla. Studenterna fäster också stor vikt vid examinationsmomentet. Däremot går det att skönja viss splittring ifråga om undervisningens utformning, där något fler betonar värdet av progressiv undervisning än de traditionella formerna för undervisning. Tabell 2.iv.1. Uppslutning bakom olika ideal inom högskolan Medelvikt Standardavvikelse Antal Utbildningspolitiska ideal Samhällsnytta 4,19 0, Upplysning 4,10 0, Individuella studieideal Intellektuell utveckling 4,42 0, Social och personlig utveckling 3,81 0, Undervisningsideal Positiv frihet 4,74 0, Examination 4,17 0, Progressiva undervisningsformer 3,99 0, Traditionella undervisningsformer 3,54 0, Vad skiljer universitet från högskolor? Vad gäller de utbildningspolitiska idealen ger högskolestudenterna högre prioritet åt samhällsnytta, medan universitetsstudenter värderar upplysning nästan lika högt. I avvägningen mellan intellektuell utveckling och social och personlig utveckling är det 20

22 också tydligt att de studerande vid univesiteten lägger ännu större vikt vid det förstnämnda än de högskolestuderande. När vi ser till synen på utbildningens och undervisningens former är skillnaderna mindre. Det enda som framträder mera tydligt är att man på högskolorna har större fäbless för progressiva undervisningsformer. Tabell 2.iv.2. Uppslutning bakom olika ideal vid universitet och på högskolor (medel) Universitet Högskolor Utbildningspolitiska ideal Samhällsnytta 4,16 4,25 Upplysning 4,12 4,06 Individuella studieideal Intellektuell utveckling 4,45 4,35 Social och personlig utveckling 3,77 3,92 Undervisningsideal Positiv frihet 4,73 4,74 Examination 4,18 4,14 Progressiva undervisningsformer 3,94 4,08 Traditionella undervisningsformer 3,52 3,59 Antal svarande Skillnaden mellan studenter på olika nivåer är mindre påtaglig och följer inget enhetligt mönster. Den intellektuella utvecklingen samt värdet av examinationen får dock en allt starkare ställning med stigande nivå, samtidigt som den progressiva undervisningen tydligt tappar i popularitet. Tabell 2.iv.3. Uppslutning bakom olika ideal på olika nivåer A-nivå B-nivå C-nivå D-nivå o mer Utbildningspolitiska ideal Samhällsnytta 4,19 4,08 4,22 4,13 Upplysning 4,12 4,19 4,02 4,16 Individuella studieideal Intellektuell utveckling 4,42 4,42 4,50 4,60 Social och personlig utveckling 3,85 3,81 3,79 3,80 Undervisningsideal Positiv frihet 4,75 4,79 4,70 4,73 Examination 4,09 4,19 4,26 4,37 Progressiva undervisningsformer 4,09 3,96 3,95 3,76 Traditionella undervisningsformer 3,60 3,52 3,61 3,45 Antal svarande För att belysa skillnaden mellan olika ämnen tar vi hjälp av ett par figurer. Den första visar i horisontell led hur studerande inom olika ämnen prioriterar mellan samhällsnytta och upplysning och i vertikal led hur prioriteringen ser ut mellan intellektuell utveckling och social och personlig utveckling. Av figuren kan man ana ett svagt positivt samband. Det går att återfinna även på individnivå, och är faktiskt signifikant på 95 procents säkerhetsnivå. Signifikansen upphör emellertid när sambandet studeras med kontroll för ämne. Vad säger då figuren? I grova drag placerar sig de olika ämnena inom en triangel, där de flesta flockar sig kring dess tyngdpunkt något till höger om mitten av figuren. I triangelns tre hörn återfinner vi några distinkta discipliner. Längst ner till höger hittar vi lärarutbildningen där man betonar samhällsnyttan, 21