ta tåget till våning en klimatförändring vi kan påverka Harvard ANvänder 20 Mikrofoner berättar om rälens status INNOVATION TYRÉNS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ta tåget till våning 159 12 en klimatförändring vi kan påverka Harvard ANvänder 20 Mikrofoner berättar om rälens status INNOVATION TYRÉNS 2014-2015 1"

Transkript

1 tyréns FORSKNING & UTVECKLING 2014/2015 ta tåget till våning 159 Harvard ANvänder TYRÉNS SOM EXPERTER 7 LYHÖRD PLANPROCESS FÖR 8-9 SOCIALT HÅLLBARA STÄDER 12 en klimatförändring vi kan påverka 20 Mikrofoner berättar om rälens status PCR & EPD BIM TRUST HÄLSA I MKB GEOTEKNIK GO SMART CITY SOUL INNOVATION TYRÉNS

2 Ett samhälles utveckling är beroende av de resurser som läggs ned i humankapitalet i form av utbildning och forskning. Detta är själva drivmotorn för tillväxt och ökad välfärd. Utan utveckling av nya produkter står samhället stilla. Därför är det viktigt att inte bara staten och de organisationerna, utan också företag och ideella organisationer kan bidra. Sven Tyréns Stiftelse har till uppgift att främja utvecklingen inom svensk industri med särskild betoning på teknikområdet. Det gör vi dels genom ren grundforskning där vi stödjer ett antal professurer, doktorander och forskarassistenter inom de tekniska högskolorna samt även inom samhällsekonomi. Dels är vi engagerade i en rad forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med andra. Forsknings- och utvecklingsprojekt ska leda framåt mot konkreta lösningar. Tyréns har till exempel haft ett stort engagemang i att utveckla BIM, Building Information Modelling, till ett verktyg för det dagliga arbetet. Satsningen på BIM är också ett exempel på hur Tyréns utbildar och uppdaterar sina medarbetare för att de ska klara uppgiften att hjälpa kunderna till de bästa lösningarna. Tyréns är känt just för sin tekniska kompetens. Det är stiftelsens uppgift att bidra till att den positionen vidmakthålls. Sven Tyréns Stiftelse anslår varje år 20 miljoner kronor till forskning och utveckling. Medlen växlas upp med de resurser som Tyréns AB satsar plus samfinansiering med en rad olika intressenter. Det är viktigt att vi i stiftelsen har en känsla för var resurserna gör störst nytta. Vi försöker vara så nyfikna som vi kan, använda den erfarenhet som finns i styrelsen och bereda ärendena noga i samverkan med forskningsinstitutionerna. Inom grundforskning har man en hypotes, men resultatet vet man inte förrän forskningen är genomförd. Det är stiftelsens uppgift att vara orädd. Går man bara på säkra kort får man ingen utveckling, inget nytänkande och inga kreativa lösningar. Vi ska spänna bågen ytterligare för att bidra till ett samhällsbygge som är ekonomiskt, socialt och tekniskt hållbart. Det vi skapar får gärna också vara vackert. Teknik och estetik hänger ihop i allt från trafiklösningar till köpcentra. Per Anders Örtendahl Ordförande i Sven Tyréns Stiftelse Ansvarig utgivare och chefredaktör: Ingvar Johansson, Chef Affärsstöd, Tyréns Forskningsansvarig: Birgitta Olofsson, FoU-ansvarig, Tyréns Produktion: Panang Kommunikation Redaktör, AD: Cecilia Hagen-Nilsson, Panang Kommunikation Skribenter: Stig Meiton, Ewa Brobäck och Erika Hagegård Tryck: Strålins AB, oktober 2014 Kontakt: Webbsida: Foto till höger: Oskar Allerby Omslagsillustration: PS Communication 2 INNOVATION TYRÉNS

3 8 Planprocesserna leder inte till social hållbarhet. Det är något som vi måste börja ta på allvar. Vi måste bygga riktiga stadsdelar som har plats för alla människor, säger professor Björn Hellström, ansvarig för projektet Tjänstedesign för hållbara dynamiska städer. 22 Nu är det möjligt att jämföra olika byggnaders totala miljöpåverkan under hela livscykeln. GO:smart och Sendsmart har fokus på att utveckla konkreta koncept för personoch godstransporter Rent vatten är en global ödesfråga och efterfrågan på kompetens är stor. Vi exporterar svenskt vattenkunnande för cirka sex miljarder kronor per år, och det är en marknad som växer. INNEHÅLL 4 Ulrika Francke, VD för Tyréns 17 Databas gör all geoinfo tillgänglig i BIM 5 Anna Sander, VD för IQ Samhällsbyggnad 18 Verktyget som mäter smarta transporter 6 Karin Markides, rektor och VD för Chalmers tekniska högskola 19 Ökad säkerhet med multivariat analys / Dynamisk broanalys 7 Samarbete med Harvard / Begreppet hälsa lyfts i MKB 8-9 Hållbara städer för alla 10 Tänk om, åk rätt! 20 Smarta betongkonstruktioner / Mikrofoner skvallrar om rälen 21 Ta snabbtåget till våning Byggnaders miljöpåverkan nu går de att jämföra 11 Hitta stadens själ forma drömstaden 24 Stor potential för nytt sätt att bygga Bättre koll på stomlösningen 13 Rent vatten i kranen? 26 BIM ger högre kvalitet och lönsamhet En klimatförändring vi kan påverka Tunneln under Varberg ger plats för en levande stad 27 Standardkomponenter ger utrymme för unik design Underjorden blir transparent Birgitta Olofsson, FoU-ansvarig på Tyréns INNOVATION TYRÉNS

4 Foto: Linus Hallgren Ulrika Francke VD Tyréns Om man gillar utveckling måste man också vara en smula otålig. Ulrika Francke leder ett av Sveriges mest utvecklingsorienterade företag. Hon har följt det som händer inom stadsbyggnad i hela sitt yrkesliv. Hon är otålig, på det konstruktiva sätt man bör vara om man ser att det finns lösningar. obrutet informationsflöde Vi får vänja oss vid att det går språngvis. På 1990-talet försökte man med projektering i 3D. Det blev ingen hit, inte alls. Men sedan, när en hel generation som är uppvuxen med dataspel har etablerat sig på arbetsmarknaden, då säger det pang. Språnget var helt plötsligt väldigt enkelt och vi har satsat mycket på att vara med i framkant, säger Ulrika Francke, VD för Tyréns AB. Hon är också engagerad i BIM Alliance Sweden som driver på för att skapa det obrutna informationsflöde som BIM, Building Information Modelling, ger förutsättningar för. Vi har kommit väldigt långt i Sverige, men det återstår att lösa några juridiska frågor och en del arbete kring standardisering. I samhällsbyggnad är det helheten som avgör. Tyréns fokuserar på att vara starkt inom bland annat konstruktion, geoteknik, järnväg, vatten, akustik och kulturmiljö. Vi vill vara kompletta inom de områden vi verkar. Det finns till exempel en stark koppling mellan akustik och samhällsbuller. Båda frågorna måste finnas med tidigt i processen. Man måste ha en viss mängd projekt för att kunna hålla rätt kompetens, utveckla effektiva arbetssätt och driva utvecklingen framåt. sälja smarta lösningar Forskning kan pågå under lång tid. Liksom förändringar under ytan. Att Sverige är världsledande på industriellt byggande är knappast något som hörs i den allmänna debatten. Flera av de forskningsprojekt som Tyréns driver öppnar vägen mot en effektivare byggprocess. Vad vi försöker göra nu är att standardisera moment som är enkla, repetitiva, som kommer tillbaka i alla projekt. Då kan vi i stället lägga tid på de moment som är komplexa, säger Ulrika Francke. Utvecklingen av nya tekniska plattformar kan leda till nya skalbara moduler och plattformar. Branschen behöver nya affärsmodeller där konsulterna kan sälja smarta lösningar istället för timmar. Ulrika Francke vill utmana framför allt de offentliga beställarna att ta nya grepp. Med fler beställningar till fasta priser skulle det bli lönsamt att investera mer kunskap i det som levereras. Får vi chansen kan vi bygga härliga, barnvänliga bostadsmiljöer och bra arbetsplatser som binds samman med moderna kommunikationer. Vi fixar att vara långsiktiga och att bygga hållbart. Så släpp loss kraften! 4 INNOVATION TYRÉNS

5 Vi vill vara ett kitt mellan olika sektorer, och framför allt driva på för mer och bättre forskning, utveckling och innovation som ger samhällsnytta, säger Anna Sander, VD för IQ Samhällsbyggnad. Hon leder en medlemsbaserad intresseorganisation med 120 medlemmar från hela samhällsbyggnadssektorn. IQ Samhällsbyggnad kopplar ihop företag med akademi och myndigheter. Tyréns tillhör dem som tagit en aktiv roll i organisationen. Bland medlemmarna finns stora myndigheter och företag, branschföreningar, nätverksorganisationer, universitet och högskolor men också små tillverkningsföretag. Det ger oss en unik styrka. Vi har en bredd som gör att vi kan föra hela sektorns talan när det gäller forskning och innovation. Foto: IQ Samhällsbyggnad Högre utväxling Att lobba för mer och bättre forskning och innovation är en av de främsta uppgifterna. Men det handlar inte bara om att arbeta för högre forskningsmedel från staten. Inför förra forskningsproppen sa vi att om staten fördubblar sin satsning så lovar vi att branschen också gör det. Sedan går vi till våra medlemsföretag och uppmanar dem att ta fram egna FoI-strategier och resurser till det. Kanske ännu viktigare är vår uppgift att ordna mötesplatser och hitta kopplingarna, se var det går att hitta gemensamma forskningsintressen och kombinationer som ger högre utväxling på de resurser som satsas, förklarar Anna Sander. Forskningsprogram Ytterligare en uppgift är att vara en sammanhållande aktör för forsknings- och innovationsprogram och projekt inom samhällsbyggnadssektorn. För närvarande hanterar IQ Samhällsbyggnad tre stora utvecklingsprogram. De rör BIM, hållbar stadsutveckling och energieffektivt byggande. Det är tre områden som delvis överlappar varandra. Vår roll är att ha koll på vilka som ligger i framkant. Vi tar emot ansökningar och är både dörröppnare, inspiratörer och ser till att forskningsprogrammen får rätt fokus. Att sprida FoI-resultat ingår också, men är nästan den svåraste uppgiften, menar hon. Vi behöver verkligen forskning som stöd för att fatta klokare beslut i ett samhälle som blir allt mer komplext. Ett av våra EU-program berör så kallade governance-frågor, hur man tar fram de beslut som krävs för de lösningar vi behöver och i tid. Anna Sander VD IQ Samhällsbyggnad INNOVATION TYRÉNS

6 Samhällsbyggnadsbranschen präglas traditionellt av olika grupperingar där alla sitter var för sig. Men i den tidsanda som råder, i en allt mer komplex verklighet, måste vi arbeta mer gränsöverskridande. Det gäller naturligtvis även forskningen. Det handlar om en kulturförändring som både utbildningar och forskning måste anpassa sig till. Gamla områdesgränser exempelvis mellan väg och vatten och arkitektur suddas ut allt mer. Alla vet också att akademin måste arbeta tillsammans med näringsliv och myndigheter, men det saknas verktyg, säger Karin Markides som är rektor och VD för Chalmers tekniska högskola. Karin Markides Rektor och VD, Chalmers tekniska högskola Ordförande, Johanneberg Science Park Foto: Chalmers, Jan-Olof Yxell teknikparken johanneberg Johanneberg Science Park, där Tyréns gått in som delägare, är just ett sådant verktyg. Den gör att forskare från vitt skilda ämnesområden hittar samverkan, med en fysisk koppling direkt till samhället. I praktiken fungerar hela Johanneberg campus som ett labb. Här kan man testa och utveckla tjänster och produkter i verklig skala. HSB bygger till exempel ett studentboende här, där man byter ut detaljer och testar olika lösningar efter hand. Studenterna ska bo där under tiden och kan ge feedback. HSB bjuder in andra företag som får medverka med sina affärsutmaningar och expertkompetenser, berättar Karin Markides. I teknikparken arbetar man också med Challenge Lab. Det är en masterutbildning där studenterna arbetar tillsammans med företagen utifrån deras frågeställningar kring hållbar utveckling. De får lära sig att arbeta med samhällsomställning på ett professionellt sätt. Sverige ligger långt fram när det gäller innovation inom samhällsbyggnadsområdet. Men det går inte att bygga en hållbar stad om inte infrastruktur och lagar bäddar för det. Då först kan företagen satsa. När det gäller att få samhällets aktörer att beställa lösningar som ännu inte finns ligger vi efter, menar Karin Markides. Global samverkan Chalmers har strategisk samverkan med globala storföretag, och även med universitet i till exempel Shanghai och Kenya. Det leder till att alla medlemmar i teknikparken, även mindre företag, har möjlighet att påverka den globala utvecklingen och lära av andra kulturer. Karin Markides ser Tyréns som en mycket välkommen aktör. Det är viktigt för oss att ha med företag som inte ser framtiden som något farligt, utan som en möjlighet. Tyréns vågar satsa på forskning, utbildning och utveckling, det tror vi leder till att även andra vågar, säger Karin Markides. 6 INNOVATION TYRÉNS

7 Samarbete mellan Tyréns och Harvard University Arkitektur handlar om mycket mer än hur en byggnad ska se ut. En arkitekt har exempelvis stor möjlighet att påverka utformningen av en byggnad så att den blir mer hållbar både ur social och miljömässig synvinkel. De närmsta tre åren ska Tyréns utveckla kunskapen kring detta tillsammans med det delägda bolaget AKT II och arkitekturinstitutionen på Harvard University, med specifik inriktning på industribyggnader. Det är en typ av byggnad där man oftast bara bryr sig om funktion. Arkitektoniska frågor väger sällan särskilt tungt, säger Elisabet Höglund, projektsamordnare och avfallsexpert på Tyréns. Energi istället för deponi På Harvard har de valt att titta specifikt på Waste to Energy-anläggningar som fallstudie. Det handlar alltså om att göra användbar energi av avfall. Sådana anläggningar finns i hela världen, men de bör byggas och anpassas lokalt utifrån de förutsättningar som gäller i området där avfallet uppstår. I Sverige har vi stor erfarenhet av både förbrännings- och biogasanläggningar som kan producera värme, el och bränsle från avfallet. Internationellt finns även andra metoder, som till exempel förgasning och pyrolys. I varmare länder finns den stora potentialen i elproduktion, eftersom värmebehovet är litet eller obefintligt, säger Elisabet Höglund. Foto: Harvard hållbar avfallshantering I många länder handlar avfallsförbränning fortfarande primärt om att minska mängden mark som tas i anspråk för deponier, det finns med andra ord en stor utvecklingspotential inom det här området. Projektet finansieras av Sven Tyréns Stiftelse och Harvard University. Tyréns deltar som experter när det gäller avfall och att producera energi från avfall. Vi hoppas att den kunskap om hållbar samhällsutveckling som vi har på Tyréns kan komma projektet till godo. Samtidigt får vi en unik chans till ökade kontakter med Harvard, säger Elisabet Höglund. Elisabet Höglund Begreppet hälsa lyfts i miljökonsekvensbeskrivningar Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt och som har varit och är försummat i flera avseenden i miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Dessutom är beställare, myndigheter, konsulter och planerare frustrerade över hur begreppet ska hanteras. Industridoktoranden Mari Kågströms forskning har identifierat flera brister som leder till godtycke i hur MKB-arbetet genomförs. Många hälsofrågor kommer inte upp och få reflekterar över dem. Något som Tyréns vill ändra på. Vårt forskningsprojekt har kommit till för att utveckla och bidra till att hälsa blir en mer synlig och prioriterad del i MKBarbetet och för att Tyréns konsulter ska ha kunskaper som följer forskningens frontlinjer, berättar Ulf Wiklund, miljö- och klimatexpert på Tyréns. MKB-arbetet utvecklas över tid, i takt med förändrade förväntningar och ny kunskap. För att bättre förstå hur MKB fungerar och kunna föreslå förbättringar är det viktigt att studera hur idéer implementeras, bland annat vilka som är nyckelaktörer i arbetet med att stärka den etablerade praktiken och vilka som är viktiga för förändring, förklarar Mari och tillägger att konsulternas handlingsutrymme kommer att studeras särskilt noga. Mari Kågström Sven Tyréns Stiftelse finansierar en industridoktorandtjänst med inriktning mot hälsa i MKB. Mari Kågström, fil mag, innehar tjänsten sedan Forskarutbildningen ligger på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. PUBLICERADE RESULTAT Forskningsarbetet genomförs i tre delar: litteraturstudier, fallstudier och intervjustudier. Resultatet av litteraturstudien har publicerats enligt förteckning här nedan. Projektet beräknas resultera i ytterligare två vetenskapliga artiklar. Kågström, M (2009). Hur ska man hantera det här med hälsa? - en kunskapsöversikt om hälsans roll i konsekvensbeskrivning och transportplanering. Uppsala: Institutionen för stad och land. Sveriges lantbruksuniversitet. Kågström, M (2010). Hälsa i MKB ger utrymme för godtycke. PLAN tidskrift för samhällsplanering 2-3, Kågström, M, Hilding-Rydevik, T & Sjöberg, I (2013). Human health frames in EIA the case of Swedish road planning. Impact Assessment and Project Appraisal 31(3), INNOVATION TYRÉNS

8 TJÄNSTEDESIGN FÖR HÅLLBARA DYNAMISKA STÄDER Forskare Mål Finansiärer Beräknas klart Juni 2015 Björn Hellström, professor på Konstfack, seniorkonsult på Tyréns Effektivare samverkansplattformar i komplexa planprocesser Sven Tyréns Stiftelse, Konstfack och Vinnova Foto: Linus Hallgren 8 INNOVATION TYRÉNS

9 Hållbara städer för alla Hållbara städer måste vara täta städer. Men förtätning leder ofta till konflikter, fördröjning och dåliga lösningar. Varberg och Upplands Väsby är två kommuner som prövar nya grepp för att skapa lösningar som pekar framåt; mot att hållbarhetscertifiera stadsdelar och hela städer. /Text: Stig Meiton I Varberg frigörs mark för ny stadsbyggnad när järnvägen läggs under jord. I Upplands Väsby ska ett av Sveriges riktigt stora moderna stadskvarter förnyas och förtätas. De två kommunerna är nu med och utvecklar en modell för stadsutveckling där medborgarna ses som kunskapskällor och medskapare. Det kan skapa lösningar som gör att människor lättare accepterar förändringar. Björn Hellström, professor vid Konstfack och seniorkonsult på Tyréns, leder projektet Tjänstedesign för hållbara dynamiska städer. Fokus ligger på social hållbarhet. dialog och kunskap Vi måste lära oss att fånga den kunskap som finns på platsen, bland dem som vistas där och som ska leva med förändringarna. Brevbäraren, barnen, de pensionerade kvinnorna som gillar att cykla alla vet viktiga saker, även om kunskapen oftast är oartikulerad, säger Björn Hellström. Kommunen bjuder in till workshops och arbetar för att få dit människor och grupper som annars ofta glöms bort. Deltagarna får vara med i flera steg, även i direkta möten med stadsplanerare och politiker. Det som kommer fram måste verkligen lyftas in till kommunfolket, menar Björn Hellström. Projektet tar stöd från kunskapsområden som sällan används i planprocesser. I dialogen i Upplands Väsby medverkar en kulturgeograf, en sociolog, en konstnär och en filosof. Jonna Bornemark hörs ofta i Filosofiska rummet i P1. Hon är docent i filosofi, verksam vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hennes uppgift är att ta fram en palett av olika sätt att kommunicera med olika grupper som drabbas av en förtätning. stadsdelar MED PLATS FÖR ALLA Det kallas co-design och är det ena huvudspåret i den modell som utvecklas och utvärderas i projektet. Det andra huvudspåret kallas interdisciplinär tjänstedesign. Också det handlar om att dela kunskap, men mer på expertnivå. Olika kompetenser och tjänsteinriktningar ska utveckla förmågan att kommunicera kring komplexa problemställningar. Enkelt uttryckt: hur pratar politikern med stadsplaneraren? Och hur pratar stadsplaneraren med akustikern? Vi måste bli bättre på att artikulera vad vi gör. Och att lyssna efter vad andra har att tillföra istället för att gå parallella spår, konstaterar Björn Hellström. Projektet drivs av Tyréns i samverkan med Konstfack och Sweden Green Building Council, SGBC och med stöd av Vinnova. Förutom Varberg och Upplands Väsby deltar nio kommuner i Sverige i utvecklingen av samverkansplattformarna. SGBC ansvarar för att utveckla en metodik för att upprätta ett ramverk för en svensk och nordisk hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Idag är det regel att stora stadsbyggnadsprojekt överklagas. Resultatet blir fördröjning, lägre kvalitet och dyrare lösningar. Planprocesserna leder framför allt inte till social hållbarhet. Det är något som vi måste börja ta på allvar. Vi måste bygga riktiga stadsdelar som har plats för alla människor, säger Björn Hellström. PLANPROCESS SOM GÅTT SNETT Tillsammans med Kristina Tamm Hallström, docent på Handelshögskolan, ska Björn Hellström göra en fallstudie på en planprocess som gått snett. När togs ett politiskt beslut, av vem och varför? I synnerhet kan vi se vilka luckor som finns vad gäller de sociala dimensionerna. I Upplands Väsby ska vi titta på två tidigare case där man misslyckats, för att se vad vi kan lära oss av detta i den process som pågår där nu. Att vara just multidisciplinär är Björn Hellströms specialitet. I botten är han musiker. När han läste arkitektur blev han intresserad av hur platser låter, av stadens ljud. Han forskade i skärningspunkten mellan arkitektur och akustik och hans doktorsavhandling omfattar fyra vetenskapliga discipliner; akustik, arkitektur, musik och konst. Vad jag lärt mig genom väldigt många projekt är att dela information mellan skilda kunskapsområden. 2 FRÅGOR... till Maria Lantz, rektor på Konstfack Vad kan en konstnär tillföra i en planprocess? Jämfört med andra experter är konstnären en slags professionell amatör. Konstnärer är vana att se problem och fenomen från sidan, är bra på att ställa om frågor och testa hypoteser långt från det som tycks vara grundproblemet. Konstnären har också mycket att bidra med i form av kompetens inom gestaltning, något som ofta kommer in sent i processer. Hur interdisciplinära är ni på Konstfack? Vi är unika genom att vara självständiga och samtidigt härbärgera hela bildoch formområdet inom en och samma högskola. Här finns allt från slöjd- och bildlärarutbildningar till forskningsprojekt inom detta stora fält. Vi är intresserade av samarbeten med discipliner som teknik, medicin och humaniora. I två år har våra Friday Lectures varit öppna för den typen av möten våra föreläsare representerar ämnesområden som antropologi, astronomi, kriminologi och medicin. Foto: Hironori Tsukue INNOVATION TYRÉNS

10 Tänk om, åk rätt! Mobility management brukar kallas mjukvaran när det gäller trafik- och samhällsplanering. Det handlar om attityder och värderingar som styr vårt resande, och hur de går att påverka. Många arbetar med detta på olika sätt, men utan en effektiv arbetsmetod har det hittills varit svårt att uppnå resultat. Vi tar bilen ändå. /Text: Erika Hagegård Tyréns har sett ett stort behov, inte minst hos kommuner och regionala myndigheter, av en arbetsmetod som kan användas när man vill effektivisera användandet av transporter och infrastruktur i samhället. En metod som går att anpassa till specifika geografiska områden och målgrupper. Vi har genomfört 27 djupintervjuer i tre olika målgrupper. Intervjuerna har resulterat i sex olika profiler som motiverar sina resval på liknande sätt, säger Jesper Johansson, som är uppdragsansvarig och Tyréns expert på Mobility management. MJUKA FAKTORER ÄR VIKTIGA De rationella motiven handlar om tid, bekvämlighet och synliga pengar (hur mycket man betalar i parkeringsavgift eller för en bussbiljett). Utöver dessa har vi velat komma åt de mer underliggande emotionella motiven som kan handla om till exempel trygghet, självständighet eller sinnesro. Forskning visar att åtgärder som fokuserar på de här mjuka faktorerna är effektivast om man vill minska bilåkandet. Har man kunskap om dem kan man marknadsföra olika alternativa resesätt på ett framgångsrikt sätt, berättar Jesper Johansson. Två olika arbetsmetoder, där djupintervjuer ligger till grund för påverkansarbete, har testats och utvärderats. Utifrån erfarenheterna ska nu en helt ny metod utvecklas för att arbeta specifikt med Mobility managementåtgärder i samhället. Tyresö kommun är intresserade av det här eftersom de vet att de kommer att på- Jesper Johansson MOBILITY MANAGEMENT Uppdragsansvarig Mål Finansiärer verkas mycket av stora infrastrukturprojekt, inte minst ombyggnationen av Slussen. Människors resmönster måste förändras om det ska fungera, menar Jesper Johansson. samarbete och utbildning Mycket av den kunskap som finns inom Mobility management kommer från Storbritannien. Inför OS i London satsades stora resurser på att styra människors resval. Egentligen hade de inget val, en stad som redan lider av trängsel både på vägar och i tunnelbanan skulle ta emot flera miljoner besökare under några veckor. Det handlade till viss del om teknisk upprustning, men framför allt arbetade de med att få till samarbete mellan olika Jesper Johansson Beräknas klart December 2014 Utveckla en ny kvalitativ metod för att arbeta med hållbara transporter i samhällsplaneringen. Sven Tyréns Stiftelse, Tyresö kommun och Trafikverket nyckelaktörer och utbildning av arbetsgivare. När OS startade visste de på kvartsnivå när belastningen var som störst och kunde kommunicera det, säger Jesper Johansson. Tunnelbaneresandet ökade med 25 procent under OS-veckorna och fungerade bättre än i normala fall. Bilåkandet minskade med 15 procent. Men ett halvår senare hade hela effekten försvunnit. I det här fallet hade man ett väldigt tydligt och tidsbegränsat mål, det var antagligen det som gjorde att man fick en sådan stor effekt. Det väcker ändå tankar om vad man kan uppnå och motiverar oss i arbetet med att ta fram en svensk metod, säger Jesper Johansson. 10 INNOVATION TYRÉNS

11 Vilka stadsutvecklingsprojekt ska kommuner och städer satsa på för att bli mer attraktiva? Mia Hårsman Wahlströms forskning handlar både om stadens kropp och själ. /Text: Ewa Brobäck Hitta stadens själ forma drömstaden Ny kunskap gör Tyréns konsulter bättre rustade att vägleda kommuner och städer i tidiga skeden. Målet med min forskning är att identifiera vilka fysiska kvaliteter som skapar identitet i städer och att kunna svara på frågor som kan man bygga in en själ i en ny eller ombyggd stadsdel eller måste den växa fram? Konkreta råd saknas Mia Hårsman Wahlströms forskning är indelad i två delstudier: Min lic-avhandling kommer att handla om klimatsmart boende hur stor är betalningsviljan när det gäller energieffektiva hus Mia Hårsman Wahlström och hur detta boende påverkar en plats attraktivitet och ekonomi i stort. Hennes doktorsavhandling kommer därefter att fokusera på stadens identitet och varumärke, ett område där dagens forskning främst finns inom marknadsföring, management och kulturgeografi. Kopplingen till samhälls- och stadsplanering är däremot vag och för en stadsplanerare finns få konkreta råd att hämta. Här vill jag göra en insats. Undersöker vad som är viktigt Mia Hårsman Wahlströms intresse för vad som identifierar stadens själ väcktes när Stadsattraktivitet, konkurrenskraft och platsmarknadsföring Forskare Mål Finansiär Mia Hårsman Wahlström, industridoktorand, Tyréns och KTH Ge beslutsfattare inom privat och offentlig sektor ökad kunskap om vilka faktorer som bygger upp och är betydelsefulla för urbana platsers identitet och den fysiska planeringen. Sven Tyréns Stiftelse Beräknas klart Lic-avhandling 2015, doktorsavhandling Tyréns arbetade med projektet Stadstrender Då analyserades bland annat tio världsstäder och svenskar deltog i en enkätundersökning. Våren 2014 genomfördes, som ett första steg i Mias egen forskning, en undersökning bland boende i Uppsala, Örebro, Västerås och Eskilstuna personer fick besvara frågor om sin stad och stadsdel. Allt med syftet att fånga och beskriva städernas identitet. Fysiska kvaliteter och element Vad är det som du försöker ringa in i din forskning? Människor nämner till exempel mötesplatser eller funktioner som bidrar till att skapa sociala kontakter. Annat som värdesätts är möjligheter till reflektion, rörelse och livlighet. Vatten är ett exempel på element som tillför livskvalitet. Dessutom är konst, kulturella inslag, byggnader, landmärken eller föremål som berättar något om platsens bakgrund eller historia fysiska element som boende och turister värdesätter. Min ansats handlar om att kunna visa vad som faktiskt spelar roll för en plats. Idag finns ett gap i forskningen om vad som konstituerar städers, stadsdelar och bostadsområdens identitet i relation till den fysiska planeringen. Det är stor brist på kvantitativa empiriska studier på detta område. INNOVATION TYRÉNS

12 En klimatförändring vi kan påverka Vi lever i en viss klimatzon och vädret kan vi inte göra något åt. Men klimatet i en stad och hur vi upplever en plats påverkas i hög utsträckning av olika byggnadssätt, olika typer av markanvändning och de aktiviteter som pågår i staden. /Text: Erika Hagegård Per Jonsson har doktorerat i stadsklimatologi, ett ämne som handlar om just detta. När konkurrensen om utrymmet i staden ökar behöver vi kunna utnyttja våra utemiljöer bättre, under en större del av året. Därför har vi utvecklat Bioclimatic Design Toolkit. Det är en uppsättning beräkningsverktyg som kan användas för att optimera klimatet på en viss plats. Åtgärderna kan gagna en viss typ av aktiviteter och de människor som oftast vistas där, säger Per Jonsson, chef för Tyréns avdelning Analys. Utifrån 3D-modellering av ett nytt kvarter kan Tyréns beräkna solinstrålning, vindhastighet, temperatur och upplevd komfort för olika tidpunkter. Detta ligger till grund för en utvärdering av hur klimatet kommer att bli. IDENTIFIERAR PROBLEM TIDIGT Ett vanligt problemområde är kraftiga vindar. Med vår metod kan man identifiera sådant i ett tidigt skede när det fortfarande finns möjlighet att göra ändringar i planeringen. Man kan också i förväg jämföra flera scenarier. Området som ska byggas klimatoptimeras för överskådlig framtid. Vad mer kan kommande generationer begära av dagens planering när det gäller klimatanpassning? säger Per Jonsson. Exakta beräkningar Bioclimatic Design Toolkit har utvecklats i samarbete med Tyréns UK i London, och i projektets avslutande fas kommer verktygen att testas på planerad bebyggelse i både Göteborg och London. Att man kan göra så exakta beräkningar av klimatet i stadens mellanrum gör att vi verkligen kan förstå vad olika åtgärder får för effekt. Vi kan göra en modellering, lägga till förbättringar och köra igen tills vi uppnår det bästa slutresultatet. Det tillför en ny dimension till designprocessen, säger Mike Luszczak, landskapsarkitekt på Tyréns UK i London. Mike Luszczak Per Jonsson Bioclimatic Design Toolkit Forskare Fil. dr Per Jonsson Mike Luszczak, landskapsarkitekt Mål Finansiär Att mikro- och lokalklimat kan simuleras och inarbetas i stadsplaneringen. Sven Tyréns Stiftelse Beräknas klart September INNOVATION TYRÉNS

13 Rent vatten i kranen? I Sverige har vi länge tagit rent vatten för givet, men det kan vi inte göra längre. Ramprojektet Säkrare dricksvatten är en kraftsamling från Tyréns sida för att möta de utmaningar vi står inför. Tyréns är först med att utveckla en riskanalysmodell på samhällsnivå som utgår från hur mänskliga celler påverkas av läkemedelsrester i vattnet. /Text: Erika Hagegård Händelserna i Östersund 2010 och Skellefteå 2011, då hela regioner lamslogs på grund av att dricksvattnet hade förorenats av parasiter, fick många att öppna ögonen. Vårt vatten innehåller allt fler oönskade ämnen. Förutom parasiter och andra vattenburna smittoämnen så ökar även halterna av bland annat läkemedel och bekämpningsmedel. För att hantera det behövs både tekniska lösningar och smartare samhällsplanering. Inom Säkrare dricksvatten arbetar vi med allt från vilka bedömningskriterier som ska användas när olika vattenresurser ska prioriteras, till konkreta GIS-verktyg för att spåra parasiter och kostnadseffektiva metoder för analys av grundvatten. Ett av de sex delprojekten fokuserar på klimatförändringarna. Vi måste kunna säkra vattenkvaliteten även om nederbörden ökar och vattennivåerna stiger. Samtidigt måste vi ta höjd för längre torrperioder som kan leda till vattenbrist, säger Lena Tilly, vattenresursspecialist på Tyréns. Projektet finansieras av Sven Tyréns Stiftelse. Stor efterfrågan på kompetens Rent vatten är en global ödesfråga och efterfrågan på kompetens är stor. Redan i dag exporteras svenskt vattenkunnande för cirka sex miljarder kronor per år, och det är en marknad som växer. För att bli trovärdig Lena Tilly Ulf Wiklund internationellt måste vi kunna visa att vi har lösningar som fungerar på hemmaplan. Den kunskap vi bygger upp är viktig för att vattenfrågan ska prioriteras högre i samhället. Idag har bara 40 procent av alla de som använder kommunalt vatten och avlopp ett dricksvatten med modernt vattenskydd enligt miljöbalken. De övriga, som motsvarar 5,1 miljoner människor, får dricksvatten som saknar eller har ett föråldrat vattenskydd, säger Ulf Wiklund, miljö- och klimatexpert på Tyréns. Viktiga riskanalyser En del av problemen i Sverige handlar om att många avloppsreningsverk, men kanske främst vattenverk, börjar bli för gamla. Avloppsreningsverken är i regel byggda för att hantera kväve och fosfor. Varken vattenverk eller avloppsreningsverk är tillräckligt avancerade för att hantera den cocktail av komplexa ämnen som vattnet har blivit. Det handlar om stora kostnader, Göteborgs stad investerar just nu miljardbelopp i sina vattenverk. Därför behövs väl underbyggda riskanalyser. På Örebro universitet arbetar en forskargrupp med att undersöka hur läkemedelsrester i vattenprover som tagits nära reningsverk kan påverka mänskliga celler. Utifrån det har vi på Tyréns tagit fram en riskanalysmodell som kan användas i samhällsplaneringen, ett projekt som finansieras av KK-stiftelsen. Hur påverkas människors hälsa och samhällsutvecklingen i stort om vi sätter olika gränsvärden? Det vanliga är att forska på hur smådjur och fiskar påverkas. Vi är först med att utgå från mänskliga celler, säger Ulf Wiklund. I projektets nästa steg ska slammet från reningsverken analyseras på samma sätt, för att ta reda på vad konsekvenserna blir om det sprids på åkrarna. 2 FRÅGOR 1. När det gäller vattenfrågan; hur ser du på kunskapsbehovet? 2. Litar du på svenskt dricksvatten? Daniel Hellström, utvecklingsledare, Svenskt Vatten 1. Vi måste få fram verktyg för att hantera mikrobiella risker (virus, bakterier och parasiter), något som vi redan finansierat under lång tid. Och vi behöver veta mer om vad som händer med vattnet i vattennätet, under själva distributionen. 2. Vi har bra dricksvatten, men för att det ska förbli så krävs kontinuerligt arbete. Det går definitivt att göra mer, både när det gäller vattenskydd och hur vi planerar våra samhällen. Just nu görs en dricksvattenutredning, vi hoppas att den leder till en förbättring. Per-Erik Olsson, professor, Örebro universitet 1. I dag görs i stort sett bara kemiska analyser av vattnet. Det är inte tillräckligt för att sätta korrekta gränsvärden. Det behövs även biologiska effektanalyser, att man tittar på vad som verkligen händer när olika ämnen kommer ut i naturen. 2. Sverige är unikt. I hur många länder kan man åka ut på en sjö, skopa upp lite vatten och dricka? Men vi vet för lite. Vattnet kanske förvärrar en allergi eller ger symtom som vi inte vet är kopplade till vattnet. Vattensektorns gemensamma forsknings- och innovationsagenda hittar du på sök på Vattenvisionen. INNOVATION TYRÉNS

14 Tunneln under Varberg ger plats för en levande stad Varbergstunneln är inte bara ett stort steg mot en effektiv järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Skåne. Varberg får samtidigt en attraktiv stadskärna med plats för nya bostäder vid havet. Projektet skär rakt igenom staden och rymmer många utmaningar. /Text: Stig Meiton Dubbelspåret är en av de sista länkarna i utbyggnaden av Västkustbanan. När det står klart 2024 kommer hela banan att ha hög teknisk standard och kapacitet för täta och snabba person- och godstransporter. Det stärker hela Sydvästsverige. Inte minst Varberg får ett attraktivt läge när de första pendlarna kan kliva på från den nya nedsänkta stationen. MARKTRÅG OCH TUNNEL På uppdrag av Trafikverket projekterar nu Tyréns det nya dubbelspåret. En järnvägskorridor har lagts fast från Getteröns Natura 2000-område i norr ned till odlingslandskapet i Hamra i söder. Hälften av den 7,5 kilometer långa sträckan ska järnvägen gå i marktråg och tunnel. Tågtrafiken ska flyta på utan störningar, samtidigt som man schaktar för ett spårtråg och en ny station. Uppdraget är komplext och brett. Just nu har vi ett skede med stort fokus på miljöhänsyn och tillstånd. Vi har en godsbangård invid ett Natura 2000-område och flera områden med kultur- och naturmiljöhänsyn. Sedan har vi all konstruktion med betongtråg, betongtunnel och bergtunnel mitt i staden. Det är vägbyggnad och järnvägsteknik. Och vi ska skapa en helt ny stationsmiljö, säger Britta Hedman som är uppdragsansvarig på Tyréns. Med underkonsulter har Tyréns engagerat 170 specialister. Det är vårt helhetskoncept som är Tyréns styrka. För att vinna ett uppdrag av den här karaktären måste man verkligen förstå vad som ska göras och fastställa storleksordningen på uppdragets olika delar, fortsätter Britta Hedman. FÖRORENAD MARK I uppdraget drar Tyréns nytta av sitt FoUarbete. Vid de geotekniska undersökningarna används metoder som utvecklats inom det så kallade TRUST-projektet. Man har kartlagt en gammal soptipp i norr, förorenad mark och sprickzoner i centrum och mätt in berget vid det södra tunnelpåslaget. Intill det nya tråget mitt i staden finns starkt förorenad mark som ska tas om hand inom projektet. Järnvägen går till stor del under mark och nära havet. Tråg och tunnlar måste skyddas från inträngning i samband med nederbörd och höga grundvattennivåer. Dimensioneringen ska också ta hänsyn till framtida höjning av havsnivån. NÄRMARE HAVET Den barriär som järnvägen utgör idag försvinner. Stadskärnan får bättre kontakt med havet och flera gator kan förlängas ned till vattnet där det byggs en ny strandpromenad. Stora markområden frigörs för bostäder och stadsutveckling. Varbergs kommun har inlett en tidig medborgardialog kring vilken funktion det nya området ska fylla. En rad workshops genomförs inom ramen för ett utvecklingsprojekt som Tyréns driver tillsammans med Konstfack. Den nya järnvägsstationen får fyra spår med två mellanplattformar. Trafikmiljön förbättras avsevärt och fler ska kunna gå och cykla till tåget. I vårt uppdrag ingår att ta fram detaljplan åt kommunen för de delar som ligger inom järnvägskorridoren, berättar Britta. Förutom Trafikverket bidrar Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen till finansieringen av järnvägsprojektet som är kostnadsberäknat till 2,9 miljarder kronor (i 2009 års prisnivå). PROJEKTERING I BIM Tyréns har satsat stort på att ligga i framkant när det gäller att projektera i BIM (Building Information Modelling). Vi är bra på 3D-pusslet, även om vi i det här stora projektet inte är helt framme än med en samlad BIM-modell. Det har att göra med att väg, geoteknik, berg, hydrogeologi, förorenad mark, VA, konstruktion, arkitektur, landskap med flera ligger i programvaror som är kopplade till Autodesk medan vi inom järnvägsprojekteringen är hänvisade till en programvara som står på Bentleys plattform. Men vi har öppnat fönster där vi kan flytta information mellan de två programvärldarna, säger Britta Hedman. Foto: Mikael Pilstrand, Marknad Varberg Läs mer om TRUST på sidorna 16-17, om Tjänstedesign för hållbara dynamiska städer på sidorna 8-9 och på sidan 26 kan du läsa mer om BIM. 14 INNOVATION TYRÉNS

15 Britta Hedman INNOVATION TYRÉNS

16 Underjorden blir transparent För att bygga i urbana miljöer måste vi kunna se under marken och hantera stora mängder geoteknisk och geologisk information. Inte bara lerlager och berg med sprickzoner. Nu byggs också bostäder, vägar och järnvägar på industritomter med förorenad mark och områden som gömmer gamla soptippar. /Text: Stig Meiton TRUST-projektet handlar om att göra strukturerna under jord mer transparenta. Både för att bygga effektivt under mark och för att bygga säkert ovanpå. Tyréns deltar i två av delprojekten. I delprojektet 2.1 utvecklar Tyréns en förundersökningsmetod som bygger på geoelektrisk kartläggning. Metoden kan ge en rumslig bild av hur det ser ut under mark i ett område eller i en korridor. Underjorden kan nu visualiseras i 3D. Metoden utnyttjas bäst för utredning av de ingenjörsmässiga och byggtekniska aspekterna i tidiga skeden. Den ger en överskådlig bild av vad som finns under mark, som ett komplement till punktvisa provtagningar, säger Mats Svensson som är projektansvarig för TRUST på Tyréns. komplexa Urbana miljöer Under hösten 2014 pågår fältmässiga tester, bland annat i kvarteret Färgaren i Kristianstad ska verktyget användas för mätningar och tester inom projekt Förbifart Stockholm, samt vid Äspö Hard Rock Laboratory. Förbifart Stockholm går fram genom all sorts mark, men precis som vid all förtätning används områden som blivit över eller som haft andra funktioner, som gamla industritomter, säger Mats Svensson. Metoden utvecklas inom TRUST särskilt för den komplexitet som finns i urbana miljöer, där man bland annat måste filtrera bort störningar från elektromagnetiska fält från järnvägar och kraftledningar. Stadsmiljön är trång vilket innebär utmaningar både mättekniskt och tolkningsmässigt. Det är inte samma sak som att lägga ut en mätlinje på en åker, säger Mats Svensson. Metoden kan visa alla slags strukturer under mark, som tjocklek och mäktighet hos leror och moränlager, vattenförekomst, avstånd till berg och utbredning av sprickzoner. Men Tyréns viktigaste del i projektet är att karaktä- risera föroreningar, till exempel från tidigare kemtvättar samt utbredning och innehåll i gamla deponier. Koll på deponier I ett tidigare projekt, MaLaGa, har Tyréns geotekniker visat att det går att särskilja olika typer av avfall med hjälp av geoelektriska metoder. Grunden är att olika material inte bara metaller utan också salter och dylikt har olika ledningsförmåga. I Malagaprojektet utvecklade vi en metod att detektera metangas och gasrörelser i deponier. Vi visade också hur man kan mäta utbredningen av själva deponin. I TRUSTprojektet har vi tagit metoden vidare. Enkelt uttryckt kan vi nu se djupare och bredare samtidigt som vi förfinar metoden så att vi ser mer detaljerat vad som finns under ytan, säger Mats Svensson. Parallellt med projektet undersöker en av Tyréns doktorander, Sara Johansson, hur man i detalj kan studera vilka material som döljer sig i en deponi. Det handlar om labbtester på typmaterial som är extremt rena. På sikt kan det här öppna för landfill mining, alltså att utvinna metaller och andra material ur gamla soptippar, säger Mats Svensson. TRUST 2.1 Projektledare Syfte Finansiärer Beräknas klart December 2016 Mats Svensson, tekn dr geoteknik, LTH Geoelektrisk kartläggning för förundersökning av underjordisk infrastruktur i urban miljö. Sven Tyréns Stiftelse, Formas och BeFo Mats Svensson TRUST 4.1 GEO-BIM Projektledare Syfte Finansiärer Beräknas klart December 2016 Mats Svensson, tekn dr geoteknik, LTH Geo-BIM - Metodik för rationell utvärdering av geoteknik för underjordisk infrastruktur i urban miljö Sven Tyréns Stiftelse och Formas 16 INNOVATION TYRÉNS

17 Databas gör all geoinfo tillgänglig i BIM Inom ramen för TRUST-projektet byggs nu en databas som kan hantera alla typer av georelaterad information i ett infrastrukturprojekt, en så kallad Geo-BIM. En fullskalig demonstrationsmodell kommer att testas för projekt Varbergstunneln. Tyréns svarar för att bygga upp databasen. Till den kopplas visualiseringsverktyg som kan användas både för tolkning av information inom projektet och som kommunikationsverktyg gentemot alla parter som berörs under hela infraprojektprocessen. Tillsammans tar Tyréns och KTH fram ett kraftfullt verktyg för geoinformation. En viktig och unik del är det verktyg för kvalitets- och osäkerhetsbedömning av data samt ett verktyg för multivariat analys som KTH utformar, säger Mats Svensson, projektansvarig på Tyréns. LÄTTOLKADE BILDER FÖR BESLUT Geodatabasen benämns Geo-BIM (Building Information Modelling), och ska kunna hantera all georelaterad information kring ett infrastrukturprojekt. Alla som deltar i planerings- och byggprocessen vid stora tunnelprojekt kan dela och samtolka all information. Utformning av tunnlar och annan infrastruktur under mark visas i 3D-modeller där objekten kan vändas och vridas. Vi kan på ett helt nytt sätt presentera rättvisande bilder för allmänhet och politiker. De myndigheter som ska bedöma lämplighet och ge tillstånd får tillgång till lättolkade bilder. I alla undermarksprojekt är det till exempel viktigt att grundligt belysa vattenfrågan, säger Mats Svensson. multivariata analyser KTH tar fram verktyg för kvalitetsbedömning och kvalitetssäkring av data. Vi kommer att kunna hantera osäkerheterna på ett nytt sätt, och därmed erbjuda en bättre kontroll på riskpengarna. Tanken är att alla data vi stoppar in ska åtföljas av ett osäkerhetsmått, förklarar Mats Svensson. I varje givet skede ska den som projekterar kunna beskriva hur säker man är på ett beslut. När databasen lämnar en uppgift om hur djupt berget ligger på en viss plats eller att det ligger lera i ett visst skikt, kan man samtidigt se vilken mätmetod uppgiften baseras på. Utifrån detta kan man räkna fram hur omfattande undersökningar som krävs för att få en säkrare bestämning. Och vad det kostar. KTH tar fram en modul för analys av osäkerheterna som bygger på så kallade multivariata analyser. Genom att kombinera informationen från flera olika mätningar och olika mätmetoder kan man reducera den totala osäkerheten. Det gör att beräkningarna kan förfinas. Verktyget utarbetas av Anders Prästings som är medarbetare på Tyréns och verksam som doktorand vid KTH. Sammantaget ger den nya geodatabasen möjlighet att förbättra resurshushållningen, göra säkrare kostnadsberäkningar och mer relevanta livscykelanalyser. Utvecklingsarbetet följs med stort intresse från flera stora infraprojekt i landet. För första gången får vi en modell som kan ta in alla undersökningsmetoder och samtolka alla data vid undermarksbyggande, säger Mats Svensson. TRUST TRansparent Underground STructures. Syftet med TRUST är att förbättra verktygen för planering, utformning och byggande av underjordiska anläggningar. TRUST-projektet sammanför forskare från Sveriges Bygguniversitet dvs Chalmers, KTH, LTH och LTU samt Uppsala universitet (UU), SGU, Århus Universitet och Tyréns. 3 FRÅGOR... till Maria Ask, lektor, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet Vad är den stora utmaningen vid undermarksbyggande? Om man drar en parallell till att bygga en bro. Där har man järnkoll på alla material och känner alla laster. Vid undermarksbyggande har vi hittills haft så mycket mindre att gå på, och framför allt inte alls samma överblick. Vad kan vi vinna med TRUST? Vi är på väg att få bättre metoder för undersökningar och bättre underlag för design och beräkningar. Dessutom är vi på väg att bygga en databas, Geo-BIM, där vi kan kvalitetssäkra data och hantera osäkerheter. Kan vi bli tio procent säkrare, framför allt vad gäller stabilitet och vattenflöden, så skulle det få mycket stor betydelse eftersom infrastrukturprojekten är så stora och kostsamma. Hur fungerar TRUST som FoI-miljö? Vi har hittat ett sätt att samverka på en ny nivå. Alla universitet med forskning inom geoteknologi inom hållbar utveckling och urbant underjordiskt infrabyggande är med. Vi har lärt känna varandra och går från att vara ett projekt till ett kompetenscentrum. INNOVATION TYRÉNS

18 3 FRÅGOR 1. Hur arbetar man effektivt med hållbara transporter i stadsmiljö? 2. Vad är viktigast för att projekt som dessa ska få reell effekt i samhället? 3. Är det något i resultaten från projekten som förvånar dig? Per Norman, (projektet Go:smart) handläggare på Vinnova 1. Det behövs effektiva styrmedel. Dessutom krävs ett fungerande samspel mellan politik/förvaltning, näringsliv och akademi. 2. En mycket viktig aspekt, framför allt när det gäller persontransportlösningar i städer, är att beslutsfattarna (tjänstemän och politiker) i staden är engagerade i projekten. Det gäller åtminstone större projekt i Go:smarts storlek. 3. Det här är stora, komplexa projekt. Parterna kommer från skilda verksamheter, politik/förvaltning, näringsliv och akademi. Att det ändå är möjligt att nå resultat och se effekter på relativt kort tid förvånade mig. Rein Jüriado, (projektet Sendsmart) handläggare på Vinnova 1. Teknikutveckling och bättre fordon är en del, men det behövs också beteendeförändringar. Alternativen till bilen måste vara tillräckligt tillgängliga och attraktiva. Den tredje biten handlar om att arbeta tillsammans, både näringsliv, akademi och myndigheter. 2. Det är alltid svårt att få effekten av ett projekt att leva vidare efter att det avslutats. Vi jobbar hela tiden med att få fram fungerande affärs- och styrmedel för det. I det här fallet finns i alla fall många som är intresserade av resultatet. 3. Att människor i så pass hög utsträckning är beredda att ändra sina resvanor. Vi har också insett att ljudnivån som ett hälsoproblem i stadsmiljö inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare, det finns enkla åtgärder som innebär stora förbättringar. Per Norman Rein Jüriado Verktyget som mäter smarta transporter Tyréns deltar i två Vinnova-finansierade projekt som syftar till mer hållbara transportlösningar för person- och godstransporter i städer. Uppgiften har varit att analysera, bedöma potential och visualisera olika konkreta lösningar. /Text: Erika Hagegård I projektet Go:smart har en ny resemäklartjänst utvecklats. Tjänsten ger människor tillgång till mobilitet, utan att behöva äga en bil. Man kan välja kollektivtrafik, bilpoolsbilar, hyrbilar, lånecyklar, elcyklar och taxi beroende på vad som passar bäst. Planering och administration av resorna görs via en app, säger Linus Theorin som är uppdragsansvarig för Tyréns delar i projekten. Antalet bilresor halverades 100 hushåll i Göteborg har deltagit i Go:smart, resultatet blev att deras bilresor minskade med 50 procent. Det närliggande projektet Sendsmart handlar om att utveckla godstransporterna så att vi får en tystare stad, renare luft, och minskad trängsel. Det sker bland annat genom Stadsleveransen. Varor till butikerna i innerstaden samlastas och körs in med små elfordon, istället för att tio lastbilar ska gå på tomgång på varje gata. En annan lösning är tysta, eldrivna sopbilar. De kan köra tidigare på morgonen när konkurrensen om gaturummet inte är lika stor, säger Linus Theorin. Tyréns har i samarbete med Chalmers och det holländska företaget TNO utvecklat verktyget Urban Strategy. Med hjälp av det kan man tydligt visa de miljömässiga effekterna av olika åtgärder avseende trängsel, luftkvalitet och buller. Vi kan visa och jämföra olika scenarier, nära realtid. Visualiseringen bygger på transporteffektivisering i specifika målpunkter, i det här fallet centrala Göteborg. Det handlar alltså inte om att minska trafiken generellt, men modellen visar att åtgärderna får effekt även långt utanför centrum, säger Linus Theorin. Båda projekten koordineras av Closer, en del av Lindholmen Science Park. Det är en nationell arena för forskning, utveckling och innovation inom transporteffektivitet. Linus Theorin 18 INNOVATION TYRÉNS

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

GO:SMART. Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö.

GO:SMART. Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö. GO:SMART Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö. GO:SMART vision Storstadshushåll väljer 9llgång 9ll mobilitet istället för bilägande

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR Värdeskapande förhandlingar Hur skapar vi förutsättningar att genomföra stora investeringar i infrastruktur och andra betydelsefulla samhällsinvesteringar Hur får vi igång byggandet? INBJUDAN Seminarium

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor

Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor Stadskärnan är viktig för många! Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor KULTUR Organisationen Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare! Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Presentation för möjliga intressenter. www.vattencentrum.se

Presentation för möjliga intressenter. www.vattencentrum.se Presentation för möjliga intressenter Kunskap Företag Forskning? Kompetensbehov Prover FOI Vatten info Vatten arkivet Utvecklings centrum för vatten Water Science Park Vatten Campus En gång om året: Strategiska

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna BIM i en värdedriven process Tekniska Högskolan i Jönköping 17 jan 2012 Mårten Lindström och Rogier Jongeling Projektledare OpenBIM För dyrt att

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Samverkan mellan aktörer - markanvändning och trafikplanering

Samverkan mellan aktörer - markanvändning och trafikplanering Samverkan mellan aktörer - markanvändning och trafikplanering Lisa Hansson Statsvetenskapliga avdelningen Linköpings universitet Lisa.hansson@liu.se Attraktiv stad hållbar stadsutveckling Förtätning Diversifierad

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Renare Marks Vårmöte, Arlanda, 25-26 mars 2015 DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Torleif Dahlin 1, Esben Auken 2, Håkan Rosqvist 3 1 Teknisk geologi,

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer