Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys"

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik Civ. ing. utbildningen i Energiteknik Examensarbete D 20 poäng Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys Claes Englund Företagshandledare: Åsa Kling Vattenfall AB Värme Uppsala Daniel Nordgren Vattenfall Utveckling AB Universitetshandledare: Sigrid De Geyter Umeå Universitet Michael Sjöström Umeå Universitet

2 SAMMANFATTNING...4 ABSTRACT INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅLSÄTTNING ANLÄGGNINGEN BRÄNSLE TEORI KVÄVEOXIDER Termisk NO Prompt NO Bränsle NO Reduktion av NO på oförbränt kol STEGAD FÖRBRÄNNING Stegad lufttillförsel Stegad bränsletillförsel KORROSION VID UNDERSTÖKIOMETRISKA FÖRHÅLLANDEN Klorinducerad korrosion Svavelinducerad korrosion STATISTISK EXPERIMENTELL DESIGN MULTIVARIAT DATAANALYS PCA PLS Skalning Medelvärdescentrering Tolkning av resultat från score- och loadingplottar METOD OCH UTFÖRANDE CO-MÄTNINGAR FÖRBRÄNNINGSOPTIMERING ENERGIBALANS MELLAN P ANNVÄGGAR OCH ÖVERHETTARE ANALYS AV MÄTVÄRDEN Parametrar Analysmetodik RESULTAT RESULTATSAMMANFATTNING Resultat från mätning av väggnära CO NO-resultat Temperaturanalysresultat Värmebalansanalysresultat VÄGGNÄRA CO PCA-ANALYS AV ALLA MÄTVÄRDEN MULTIVARIATANALYS AV NO FRÅN FLERA MÄTTILLFÄLLEN PLS-analys av alla mättillfällen PLS-analys av fyra mättillfällen med fem brännare PLS-analys av fem mättillfällen med sju brännare PLS-analys av fyra mättillfällen med nio brännare MULTIVARIATANALYS AV NO FRÅN ENSKILDA MÄTTILLFÄLLEN Resultat från PLS-analys av mättillfälle Resultat från PLS-analys av mättillfälle Resultat från PLS-analys av mättillfälle Utvärdering av resultat från NO-analyserna MULTIVARIATANALYS AV ELDSTADSTEMPERATURER

3 5.6.1 Utvärdering av resultat från temperaturanalys MULTIVARIATANALYS AV VÄRMEBALANSEN I PANNAN Utvärdering av resultat från värmebalansanalysen DISKUSSION FÖRBRÄNNINGSOPTIMERING FÖR PRIMÄRA NO-MINSKANDE ÅTGÄRDER TEMPERATURANALYS VÄRMEBALANSANALYS PANNTUBSKORROSION FÖRSLAG PÅ DRIFTINSTRUKTION FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE PROBLEM OCH OSÄKERHETER SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX TABELLER FIGURER PROVTAGNINGSMETODIK

4 Sammanfattning För att minska utsläppen av kväveoxider har kraftvärmepannan vid Vattenfall AB Värme Uppsala byggts om för att eldas med stegad lufttillförsel. Detta i sin tur har inneburit problem med korrosion på panntuberna i förbränningsrummet. Problemet med stegad förbränning är den syrefattiga miljö som skapas vid pannväggarna, denna brist på syre förhindrar att skyddande oxidskikt kan skapas på panntuberna och aggressiva kemikalier som klor och svavel kan angripa metallen i tuberna. I detta examensarbete har möjligheten undersökts att elda med högre luftfaktor i brännarplanen samtidigt som acceptabla kväveoxidhalter erhålls. I huvudsak har parametrarna antal brännare (effekt), brännarkonfiguration och tertiärluftflöde undersökts. Brännarkonfigurationerna har ändrats så att förbränningen förskjutits uppåt eller nedåt i pannan och tre olika värden på antal brännare och tertiärluftflöden i brännarna har undersökts. Försöken som har utförts på pannan har planerats med hjälp av statistisk experimentell design och resultaten har utvärderats med hjälp av multivariat dataanalys. Undersökningarna visar att det med optimering av förbränningen går att sänka kväveoxidutsläppen och jämna ut temperaturprofilen över panntvärsnittet. Därmed skulle en luftfaktor som är skonsam för panntuberna kunna användas utan att öka kväveoxidutsläppen. Störst inverkan på utsläppen av kväveoxider har bränsle, effekt och luftfaktor. O 2 efter pannan är också viktig att hålla låg. Indikationer finns på att en brännarkonfiguration som medför att förbränningen flyttas längre ned i pannan är fördelaktig. Detta skulle sänka temperaturen och temperaturskillnaden i rökgastvärsnittet, samtidigt som lägre NO-halt erhålls. Då temperaturprofilen hos rökgaserna visade sig vara en viktig parameter i flera av analyserna, och dessutom är en viktig faktor för att effektivisera sekundära NO-reduceringsåtgärder, borde det i fortsatta försök undersökas hur denna kan jämnas till. Detta kan göras genom att temperaturprofilen hos den akustiska pyrometern används som responsvariabel och brännarkonfigurationen och luftflöden undersöks för olika effekter med statistisk experimentell design och multivariat dataanalys. 4

5 Abstract To reduce the emission of nitrous oxides the combined power and heating plant at Vattenfall AB Värme Uppsala has been rebuilt to use air staging in the combustion process. This has however led to problems with corrosion of boiler tubes in the furnace. The problem with air staging is the low oxygen content of the flue gases in the furnace. The lack of oxygen prevents the build up of protecting oxide layers on the boiler tubes and aggressive chemicals like chlorine and sulfur can then corrode the metal in them. In this thesis the possibility to use a higher stoichiometry in the burners is investigated while acceptable levels of nitrous oxide are maintained. Three parameters have been varied, number of burners (output), configuration of the burners and the flow of tertiary air. The configuration of the burners has been varied in a way so that the combustion process is moved up and down in the furnace and three different flows of tertiary air and three different number of burners have been tested. Statistical design of experiments has been used to plan the test runs. Evaluation of the results was done with multivariate data analysis. The results show that the combustion process can be optimized to lower the formation of NO and that a higher stoichiometry could be used. The largest contribution to formation of NO is type of fuel, output and stochiometry. The concentration of O 2 in the flue gases after the furnace is also important to minimize. Indications that a lower configuration of the burners is favorable can be seen. This will lower the temperature and temperature cross-sectional difference in the flue gas and give lower NOlevels. The profile of flue gas temperature is an important parameter in some analyses, and is important for good performance from secondary actions to reduce the levels of nitrous oxide. This means that further investigations should be made to evaluate how to even out the temperature profile. This can be done by using the acoustic pyrometer as response variable, while burner configuration and airflows are investigated for different effects. The results could then be evaluated with multivariate data analysis. 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har problem med korrosion på panntuberna i eldstaden uppstått på kraftvärmepannan vid Vattenfall AB Värme Uppsala. Detta tros bero på att anläggningen byggts om för att eldas understökiometriskt, vilket innebär att en mindre andel luft tillförs i brännarplanen och istället tillsätts luft genom en så kallad over fire air, OFA. Detta har medfört att kväveoxidhalterna minskat till mellan mg/mj men övergången till stegvis förbränning innebär också att syrehalten minskat i förbränningsrummet och en reducerande miljö skapas. Denna reducerande miljö bryter ned det skyddande magnetitskikt som finns på panntuberna i eldstaden och till följd av detta accelererar avverkningsgraden på dem. Pannan har även kört vid mycket höga laster vilket kan förhöja korrosionshastigheten. För att undersöka den understökiometriska förbränningens inverkan på den kemiska miljön vid panntuberna utförde Vattenfall Utveckling AB 2004 en mätning av CO-halten nära pannväggen [1]. De höga CO-halterna som uppmättes tyder på en reducerande miljö vid eldstadspanntuberna. Den ökande avverkningsgraden på panntuber har inneburit att delar av pannväggarna fått bytas ut och att antalet driftstopp till följd av panntubsläckor har ökat. Detta är mycket kostsamt. De största korrosionsproblemen har lokaliserats till områden runt brännarna, främst runt brännarna på 50- och 70- planen. Under sommaren 2004 byttes stora delar av pannväggarna runt brännarna på 50- och 70-planen samt runt brännarna på 60-planet. Sidoväggarna verkar klara sig bättre och har påverkats mindre av korrosion [2]. Efter en utredning om att eventuellt bygga ett nytt kraftvärmeverk, beslutades i maj 2004 att pannan ska rehabiliteras för 15 års fortsatt drift. Detta ska ske på ett sätt som ger pannan motsvarande miljödata som en nybyggd panna. För att genomföra detta startades ett rehabiliteringsprojekt. Inom det planeras installation av ett nytt styrsystem och nya brännare för att bättre kunna reglera pannan då de gamla brännarna är slitna och fungerar dåligt. För att få miljödata jämförbara med moderna pannor ska en katalysator installeras för att reducera kväveoxidutsläppen. Inom rehabiliteringsprojektet finns en grupp som utreder förbränningsoptimering och panntubskorrosion, detta examensarbete utförs som en del av denna utredning. Målsättningarna denna grupp har satt består av sju punkter. Mindre än 1 % väggnära CO i eldstaden i snitt Inga enskilda punkter med mycket höga CO-värden väggnära i eldstaden Temperaturskillnaden innan överhettarna ska vara mindre än 200 C Maxtemperaturen innan överhettarna ska vara lägre än 1500 C 5 % vatteninsprutning i högtrycksöverhettaren Stödja övergripande NO x -mål för rehabiliteringsprojektet på 15 mg/mj ut i skorstenen efter katalysator genom att optimera NO-bildningen primärt Kostnadsbedöma konsekvenserna av driftoptimeringen fram till revisionen Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka om pannan kan köras med högre luftfaktor i brännarna än i nuläget samtidigt som acceptabla värden på kväveoxidutsläpp erhålls. Detta ska göras för att minska korrosionshastigheten på panntuberna i eldstaden. Samtidigt ska även möjligheten undersökas att sänka temperaturen innan överhettarna och jämna ut temperaturprofilen. 1.3 Målsättning Målet med examensarbetet är att hitta en luftfaktor i brännarna som ger en tillräckligt låg CO-nivå vid panntuberna. Vid denna luftfaktor ska sedan förbränningen optimeras. Undersökningen ska utföras genom att med hjälp av experimentell design och multivariatanalys utvärdera om luftmängder, brännarkonfiguration vid en viss effekt kan optimeras för att minska bildandet av NO, jämna ut temperaturprofilen i rökgaserna och öka andelen effekt som tas upp i pannväggarna för att ej behöva spruta in kylvatten i överhettarna. 6

7 2 Anläggningen Pannan byggdes 1973 som oljeeldad kraftvärmepanna. Valet av olja som bränsle var dock inte bra då oljepriset steg, därför konverterades pannan 1985 till fastbränslepanna. Detta gjordes genom att 13 pulverbrännare installerades och pannan förlängdes nedåt där ett system för att ta hand om den större mängden bottenaska byggdes. Bränslebehandlingslinjen som byggdes anpassades för torv och kol som ansågs tillräckligt energirika och prisvärda. Målet var att behålla pannans kapacitet på drygt 500 MW termisk effekt efter ombyggnad. Primär NO-bildning angavs då av tillverkaren till mellan mg/mj. Pulverbrännarna som installerades är av låg-no x typ och kommer från Burmeister & Wein. De är uppbyggda med ett bärluftflöde i mitten där bränslet förs in, utanför sitter primär-, sekundär- och tertiärluftsregister. Om så önskas kan brännarna även köras på olja, vilket utnyttjas då problem med fastbränslehanteringen uppstår. Pannan kördes under dessa förutsättningar fram till 1997, då en kväveoxidavgift på 40 kr/kg [3] gjorde att driftskostnaden blev för hög även då stegad förbränning användes i själva brännarna. Ombyggnationer gjordes därför detta år för att kunna elda hela eldstaden med stegad förbränning. Det vill säga att brännarna eldas med ett underskott av syre och luft tillsätts i toppen av eldstaden. I pannan finns även en SNCR- anläggning (Selective Non Catalytic NO x Reduction) som doserar urea eller ammoniak för att reducera kväveoxiderna, urea vid låg effekt och ammoniak vid hög. Reduceringsgraden i denna är betydligt lägre än i andra motsvarande anläggningar. Detta tros bero på den ojämna temperaturprofil rökgaserna har vid doseringen där en viss del av rökgaserna har en temperatur som ligger utanför de temperaturgränser som gäller för kväveoxidreduktion med urea och ammoniak. Ovanför förbränningsrummet sitter en akustisk pyrometer, som beräknar en temperaturprofil över panntvärsnittet genom att analysera ljudhastighetens variation i rökgaserna mellan 8 olika mätpunkter placerade på pannväggen. Resultatet från denna presenteras i form av en konturplot på en datorskärm i kontrollrummet. På denna syns oftast att temperaturen är betydligt högre på pannans högra sida. Pannan är en Benson genomströmningspanna utrustad med en turbin med hög- och lågtrycksdel. Mellan låg- och högtrycksdel finns mellanöverhettning. Nedre delen av pannan är insprängd i berget eftersom pannan inte fick byggas högre än en viss höjd av estetiska skäl. Detta medför att då pannan konverterades till pulvereldning, fick bränsleberedningen inte plats i anslutning till pannan. Den finns istället i en separat byggnad och pulvret transporteras pneumatiskt till brännarna. De 13 brännarna är placerade i 5 nivåer med 9 brännare på framsidan och 4 på baksidan. Brännarplanen kallas 40, 50, 60, 70 och 80, brännarna är sedan numrerade efter vilket plan de sitter på. Brännarplan 40, 60 och 80 har tre brännare var. Plan 50 och 70 har två. Hur planen är placerade syns i Figur 1. Under en ombyggnad 1998 togs tertiärluftkanalerna från brännarna på 50- och 70-planen samt brännare 61 till de nya OFAportarna som byggdes då. Det betyder att dessa brännare nu saknar tertiärluft. 7

8 Figur 1. Skiss av pannan sedd från sidan. På plan 40, 60 och 80 sitter 3 brännare var och på plan 50 och 70 sitter Bränsle Torvbränslet som används kommer med containrar på tåg till kraftvärmeverket. Inuti containrarna lagras bränslet i brickettform för att minska risken för självantändning, som kan ske med torvbränsle. I början av bränslelinjen tippas torven från containrarna på ett band som leder in till två kvarnar. Från dessa två kvarnar blåses det finfördelade pulvret till två separata bränslelinjer. Bärgasen som transporterar bränslepulvret består av rökgaser från oljebrännare för att hålla ned syrehalten i bärgasen och att torka bränslet. Om syrehalten blir för hög kan bränslet ta eld i transportledningarna. Bränslepulvret lagras sedan i två doserbehållare, som i sin tur förser de olika brännarna med bränsle. Doseringen av bränsle sker med cellmatare, en för varje brännare. De bränslen som främst används är torv från vitryssland och torv från Härjedalen Mineral AB med 30 % träinblandning. Även en separat anläggning för träinblandning testades under våren

9 3 Teori 3.1 Kväveoxider Kväveoxider bildas vid förbränning av organiskt material med luft. En del av kväveoxidutsläppen i Sverige kommer från industriella förbränningsanläggningar, men största delen kommer från transportsektorn som står för drygt hälften av utsläppen. Även småskalig förbränning står för en större del än utsläppen från industrianläggningar [4]. Kväveoxidutsläpp orsakar försurning och övergödning av mark och vatten. I städer är de en orsak till marknära ozon och dålig luft [3]. Kväveoxiderna som bildas vid förbränning är till största delen kvävemonoxid, NO. NO är också den gas som mäts i rökgaserna. Då största delen av NO sedan omvandlas till NO 2 då det kommer ut i atmosfären [6], omräknas utsläppen till NO 2 -ekvivalent för kontroll av mängden utsläpp. Som sammanfattande ord för alla kväveoxider brukar förkortningen NO x användas. Kväveoxider bildas av kväve från två olika källor. Dels från det kväve som är bundet i bränslet och dels från kvävgas i förbränningsluften. Skillnaden mellan de två kvävekällorna är bland annat hur hårt bundna kväveatomerna är. Eftersom det krävs mer energi för att bryta N 2 -bindningar, bildas termisk NO först vid högre temp, medan kväve som är bundet i bränslet lättare oxideras [6]. I en förbränningsanläggning kan kväveoxider från dessa två kvävekällor bildas genom flera olika mekanismer, termisk NO, prompt NO samt oxidering av kvävet i bränslet [6] Termisk NO Kväveoxider bildas från luftens kväve som följd av förbränning vid höga temperaturer. Kväveoxiderna bildas dock inte direkt från syrgas och kvävgas eftersom syrgasmolekylen inte klarar att bryta den starka bindningen mellan kväveatomerna i kvävgas. Istället sker reaktionen som en kedjereaktion som initieras av en syreatom och en kvävgasmolekyl [6,7,8], se ekvation 1 och 2 N + O NO+ N N O NO + O 2 (1) + 2 (2) Detta fenomen kallas för Zeldovich mekanism efter upptäckaren. Det har även visat sig att vid understökiometriska förhållanden då syrets oxiderande verkan minskar, reagerar kvävet med hydroxidradikaler enligt ekvation 3. N OH NO + H + (3) Då även denna reaktion räknas in är mekanismen känd som den utökade Zeldovich mekanismen. Termisk NO bildas endast i små mängder vid temperaturer under 1400 C, men stegrar snabbt då temperaturen stiger över 1600 C. För att minska bildningen av termisk NO bör ojämna temperaturprofiler undvikas, luft till brännare bör tillsättas så en lång flamma med bra värmestrålning bildas. Även att minska luftöverskottet minskar bildandet av termisk NO då reaktionen i ekvation 3 inte sker lika lätt som reaktionen i ekvation 2 [6,8] Prompt NO Vid förbränning kan även kväveoxider bildas genom att kvävgas reagerar med kolväteradikaler enligt ekvation 4. N + CH HCN + N 2 (4) HCN och N kan sedan reagera vidare om syre finns närvarande. Detta sker oftast genom förloppet som beskrivs i ekvation 5. HCN HCO NH N + O + H + H + O, + OH NO 2 (5) 9

10 Bildandet av prompt NO är en snabb reaktion som sker då förbränningen är ofullständig. Andelen prompt NO är större i understökiometriska kalla flammor med kort uppehållstid. Detta beror på att temperaturberoendet för denna mekanism inte är så stort och den höga reaktionshastigheten. Andelen prompt NO är dock relativt liten, ca 5 % av totala kväveoxidhalten [6] Bränsle NO Då bränslet upphettas frigörs delar av dess kväveinnehåll och bildar föreningar som HCN och NH 3. Om syre finns tillgängligt kan dessa vidareoxideras till NO. Detta kallas bränsle-no. Bränsle-NO är inte starkt beroende av temperaturen, men däremot har luftfaktorn en betydande effekt på mängden NO som bildas från bränslets kväve. För kväverika bränslen har bränslekvävet en stor inverkan på NOhalten. I ett pulvereldat kolkraftverk kan upp till 80 % av kväveoxiden bildas från bränslekväve [6,7] Reduktion av NO på oförbränt kol I förbränningsprocessen kan partiklar av oförbränt kol bildas. Dessa kolrester kan i vissa situationer hjälpa till att reducera NO till N 2. Processen är komplicerad och har ännu inte helt förklarats. Vid temperaturer under 950 K bildas N 2 och CO 2 från NO och kolet, vid högre temperaturer bildas också CO [7]. 3.2 Stegad förbränning Kväveoxidbildningen kan reduceras betydligt om förbränningen sker vid understökiometriska förhållanden. Alla de tidigare beskrivna mekanismerna för kväveoxidbildning minskar då i omfattning. Detta sker genom att andelen tillgängligt syre i förbränningen minskar och temperaturen i flamman sänks [9,10,11]. Att uppnå denna stegade förbränning kan ske på två sätt, stegad lufttillförsel och stegad bränsletillförsel Stegad lufttillförsel Fördelarna med en låg luftfaktor utnyttjas i förbränning med stegad lufttillförsel. Då körs brännarna med en bränslerik flamma, vilket skapar ett underskott av syre. Rökgaserna från denna flamma innehåller en stor del oförbränt material och CO, därför tillsätts luft ovanför brännarna genom OFA för att slutförbränna dem. Några problem som kan uppstå vid sådan stegad lufttillförsel är att den kemiska miljön blir aggressiv och korrosion uppstår på panntuberna i eldstaden [12,13]. Andelen oförbränt material i rökgaserna kan även öka, vilket kan ställa till med problem med större mängder aska och sänka verkningsgraden då bränslet utnyttjas sämre. För att minska korrosionsproblemen som kan uppstå kan luft tillsättas nära pannväggen vid brännarna för att på så vis lokalt höja syrehalten vid väggen [14] Stegad bränsletillförsel En annan metod att skapa en reducerande miljö är att tillsätta ett sekundärt bränsle ovanför förbränningen av huvudbränslet. Det sekundära bränslet kan vara t.ex. naturgas och motsvara ca % av totala energimängden. Huvudbränslet förbränns med luftöverskott och stökiometrin, förhållandet mellan luft - och bränslemolekyler, sänks sedan genom att det sekundära bränslet tillsätts ovanför huvudbränslets flammor. Då stökiometrin sänks kan NO omvandlas till N 2 genom en kedjereaktion som initieras av kolväteradikaler se ekvation 6 [6]. NO CH i HCN + O, + OH H i NCO + NO N 2 (6) För att sedan slutförbränna rökgaserna tillsätts luft genom OFA. Nackdelen med denna typ av konstruktion är att den kan kräva hantering av två olika sorters bränsle vilket kan vara kostsamt och problematiskt. Dessutom blir konstruktionskostnaden högre då systemet blir mer komplicerat med ett extra bränsle och att större utrymme krävs för att även det andra bränslet ska hinna slutförbrännas samt att den understökiometriska miljön kan orsaka korrosionsproblem [8] 3.3 Korrosion vid understökiometriska förhållanden Då driftförhållandena ändras från ett syreöverskott till ett syreunderskott kommer den kemiska miljön i pannan ändras radikalt. Luftöverskott i brännarna innebär att miljön närmast panntuberna är 10

11 oxiderande. Under sådana förhållanden bildas oxidskikt av Fe 3 O 4 (magnetit) och Fe 2 O 3 (hematit), på metallytan. Dessa oxidskikt växer snabbt i början, men då skiktet tjocknar saktas oxidationstakten ned och hindrar metallen från att oxidera vidare. Att tillväxttakten avtar och inga korrosionsproblem uppstår beror på att dessa oxidskikt är hårda och diffusionshastigheten genom dem är låg, vilket gör det svårt för kemikalier från rökgaserna att komma i kontakt med metallen i pannväggarna [19]. Korrosionsproblem har även uppstått vid flera andra liknande anläggningar som använder sig av understökiometrisk miljö i eldstaden. Andra rapporter har skrivits om korrosionsproblemen, bland annat har arbete gjorts av, Davis et al. [15], där korrosionsmekanismerna hos klor och svavel undersöks vid understökiometriska förhållanden. Där dras slutsatsen att hög klorhalt i bränslet kan öka korrosionstakten vid reducerande förhållanden. Att mäta korrosionshastigheten online har undersökts av Davis et al [16], där framkommer att möjligheter finns att kontinuerligt mäta korrosionshastigheten online med en korrosionsprob. Med tanke på det svavelrika bränslet och klorhaltiga beläggningsprover tagna i samband med examensarbete av Ulrika Farnebäck [17] kan misstänkas att två typer av korrosion dominerar vid panntuberna, en orsakad av svavel i reducerande miljö och en orsakad av klor Klorinducerad korrosion Klor skapar korrosion genom att klorgas diffunderar genom oxidskiktet in till metallen. Där är syrepartialtrycket lågt och kloren kan reagera med järnet i panntuberna enligt ekvation 8. Fe + (8) Cl 2 FeCl 2 Det FeCl 2 som bildas har vid höga temperaturer ett tillräckligt högt partialtryck för att diffundera igenom oxidskiktet ut till en syrerikare miljö. Där kan järnkloriden i sin tur omvandlas till Fe 2 O 3, hematit. Kloren frigörs och kan försvinna med rökgaserna, men en liten del kan diffundera in i oxidskiktet igen och genomgå samma cykel en gång till. Korrosionen hämmar till viss del sig själv då oxidskiktet av Fe 2 O 3 försvårar för klor att diffundera in till metallytan igen [18,19] Svavelinducerad korrosion Torvbränslet och kolet som eldats i pannan har relativt höga svavelhalter jämfört med t.ex. träbränsle. Vid förhållanden med högt syreöverskott omvandlas svavlet till SO 2 och SO 3 i förbränningen. Dessa är oftast mindre korrosiva i högtemperaturmiljö än vad H 2 S är, som bildas vid understökiometriska förhållanden. Vid kraftigt reducerande förhållanden kan svavlet från bränslet reagera med järnet och bilda FeS istället för Fe 3 O 4 och Fe 2 O 3 som finns i de oxidskikt som bildas vid syrerika förhållanden. Denna FeS är porösare mjukare och betydligt sämre än magnetit och hematit på att skydda den underliggande metallen [13,15]. Följden av att detta porösa skikt bildas blir att korrosionen inte hindras lika effektivt som vid bildandet av ett oxidskikt och kan därför fortsätta. Även andra korrosionsmekanismer än de från svavel har större möjlighet att ske då det skyddande oxidskiktet ej byggs upp. 11

12 3.4 Statistisk experimentell design En förbränningsanläggning som denna är väldigt komplicerad och mätsystemen ger väldigt stora mängder data i form av mätvärden från ett stort antal variabler. Detta innebär svårigheter att få en överblick då mätdata ska analyseras och vilka mätområden som är intressanta. Ett vanligt sätt att optimera en process är att koncentrera sig på en variabel i taget, men denna metod kräver oftast många försök och det är inte säkert den optimala punkten hittas. Ett exe mpel på detta kan ses i Figur 2, där hittas en optimal punkt först för variabel 1. Detta variabelvärde används sedan för att optimera variabel 2. Den punkt som hittas stämmer dock inte överens med den optimala punkten som kan hittas om variablerna optimeras tillsammans. Figur 2. Exempel för att beskriva nackdel med att inte optimera fler variabler samtidigt. Om en variabel först optimeras och det optimala värdet för denna väljs för att optimera nästa kan den gemensamma optimala punkten missas. Ett korrekt sätt som tar hänsyn till alla parametrar samtidigt är att använda sig av statistisk experimentell design. Med denna metod kan flera variabler varieras i en försöksplan så att hela testintervallet undersöks med avseende på en eller flera responser. Experimentell design kan delas in i tre delar, screening, optimering och robusthetstest. Screening används som ett första steg i den experimentella designen, där används ofta många variabler och antalet försök är få i förhållande till antalet variabler. Syftet är att hitta vilka av dem som är viktigast för processen och att se om flera variabler samverkar. Vid optimeringen används de variabler som screeningen visade var viktigast. Syftet är att kunna prediktera responsvariablers värde för alla möjliga kombinationer av inparametrarna inom det område modellen beskriver och att hitta en optimal punkt däri. Ett robusthetstest är det sista som görs i experimentell design. Detta görs för att se till att modellen är tillräckligt stabil och inte är känslig för små fluktuationer i inparametrarna. Alla steg är inte alltid nödvändiga för en analys med experimentell design, ibland kan screeningen ge tillräckligt bra resultat för att de övriga stegen kan utelämnas [20]. 12

13 I en experimentell design används vanligtvis två försöksnivåer, en sådan av typen full faktoriell design i 2 nivåer med 3 variabler förklaras grafiskt i Figur 3 [20]. Figur 3. Illustration av full faktoriell design med 3 faktorer och 2 nivåer. Cirklarna markerar var i det tredimensionella rummet mätpunkterna ska väljas. betyder att variabeln har ett lågt värde, 0 betyder centrerat och + högt värde. Denna uppställning ger 11 mätpunkter och sambandet mellan responsvärdena och variabelinställningarna i försöksplanen kan beräknas. Tack vare de tre centrumpunkterna kan icke - linjära samband detekteras och reproducerbarheten i resultaten utvärderas. För att analysera mätpunkterna som erhålls från designmatrisen används ofta programvara utvecklad för ändamålet, men experimentell design kan även användas då mätdata ska samlas in för att analyseras med multivariat dataanalys. Viktigt att tänka på i en experimentell design är att variera variablerna inom ett intervall som är relevant. För små intervaller kan missa punkter som är intressanta eller ge för liten inverkan på responsvariabeln. 3.5 Multivariat dataanalys Då en experimentell design gjorts för de viktigaste variablerna krävs ett kraftfullt analysverktyg för att kunna utvärdera mätvärdena. I detta läge vill man kanske också ta med variabler som inte varit med i den experimentella designen, vilket kan ge stora datamängder med många variabler och observationer. Stora mängder data är ofta svåra att analysera och det är svårt att veta vilka variabler som inverkar starkast på resultatet. Ett sätt att lösa detta problem är att använda sig av multivariat dataanalys, som kan hantera stora mängder data och många variabler samtidigt. I multivariat dataanalys skapas en modell, som beskriver samband mellan variabler med hjälp av ett antal latenta variabler. En latent variabel har en direkt koppling till de riktiga variablerna som undersöks, eftersom de latenta variablerna fås genom att vikta ihop originalvariablerna. De latenta variabler som används i en multivariatanalys skapas så att de beskriver spridningen av mätdata så bra som möjligt. Beroende på egenskaperna hos mätdata beräknas ett antal latenta variabler i modellen. På detta sätt kan mätdata med stora mängder data och många variabler beskrivas med ett fåtal latenta variabler. Inom multivariat dataanalys finns flera olika projektionsmetoder två sådana är PCA och PLS PCA PCA är en för kortning för Principal Component Analysis och byggs upp av latenta variabler. För att bilda de latenta variablerna som bygger upp PCA-modellen beräknas den riktning vilken data sprider sig mest. Detta kan beskrivas som att alla mätvärden finns i ett K-dimensionellt rum där K är antalet variabler. I detta rum kan den riktning vilken data sprider sig mest i hittas med hjälp av minsta kvadratmetoden. Denna riktning får då representeras av en vektor kallad principalkomponent 1. I Figur 4 förklaras principen för tre variabler. Varje mätvärde kan då projiceras på denna komponent, och projiceringens avstånd från origo får ett värde som kallas score. Varje variabel får också ett 13

14 loadingvärde. Detta loadingvärde representerar vinkeln mellan variabelns värdeaxel och principalkomponenten enligt ekvation 7. På så vis får varje mätpunkt ett scorevärde från varje komponent och variablerna ett loadingvärde. p = cosθ (7) Vinkeln θ i ekvation 7 visas för variabel X 3 i Figur 5 Figur 4. Principalkomponent 1 och förklaring av scorevärde i ett koordinatsystem med 3 variabler. Figur 5. Illustration av vinkeln q som används i formel 6 för beräkning av loadingvärde. Denna vinkel i figuren motsvarar loadingvärdet för variabel X 3. 14

15 Modellen kan sedan utökas med flera principalkomponenter. Den andra principalkomponenten ska vara ortogonal mot den första och får den riktning där den beskriver den största variationen hos mätdata. Då två principalkomponenter plottas mot varandra kan olika grupperingar framträda tydligt. Som exempel skulle mätpunkter från olika bränslen kunna synas som grupperingar i plotten. Att plotta principalkomponenter mot varandra kan även ge viktig information om hur en process fortskrider. Det kan vara svårt att följa en process genom att se på många olika parametrar var för sig, men om de sammanfattas i en tydlig bild kan man lättare se om problem är på väg att uppstå. För att få en uppfattning om hur bra komponenten beskriver data används parametern goodness of fit, R 2 och goodness of prediction, Q 2. R 2 är ett mått på hur bra en komponent kan beskriva indata till modellen. Q 2 är istället ett mått på hur bra modellen kan prediktera värden som inte ingår i modellen. Utifrån sättet de beräknas på kommer R 2 alltid vara större än Q 2. R 2 är en parameter som alltid kommer att öka med fler komponenter, ökningen avtar dock ju fler komponenter som beräknas. Q 2 däremot kommer endast att öka till ett visst värde där den sedan sjunker [21] PLS Ett kraft fullt verktyg för att undersöka hur ett antal responsvariabler beror av ett antal inparametrar är projections to latent structures by means of partial least squares, PLS. PLS använder sig som PCA av latenta variabler för att bygga modeller som beskriver mätdata. Skillnaden är att data delas upp i två block, prediktioner och responser, eller X-variabler och Y- variabler. De latenta variablerna bildas från både X- och Y-matrisen så att de beskriver varianser så bra som möjligt, samt med så bra korrelation som möjligt mellan blocken. Mätpunkterna projiceras sedan ned på de två komponentvektorerna och får därmed scorevektorer, t 1 för X-matrisen och u 1 för Y- matrisen. Principen visas för tre X-variabler och tre Y-variabler i Figur 6a och b. Figur 6a och b. Till vänster ses X-data för observationer insatta i ett tredimensionellt koordinatsystem och komponenten t1. Till höger ses Y-data för observationerna i ett tredimensionellt koordinatsystem med komponenten u1. 15

16 Korrelationen mellan scorevärdena t och u för de olika observationerna kan visas i ett diagram, se Figur 7. Där har observationerna plottats efter de scorevärde de får från de två blocken. Om nu nya värden ska predikteras med hjälp av modellen beräknas först scorevärdet t genom att X-mätvärdena för den nya observationen projiceras på komponenten t1 i Figur 6a. Detta t-värde kan sedan ge ett u-värde genom korrelationen mellan u1 och t1 som visas i Figur 7. Detta u-värde kan sedan sättas in i Y- matrisen som visas i Figur 6b, där värden för y1, y2 och y3 erhålls [21]. Figur 7. Sambandet mellan scorevärdena u och t för de olika observationerna. Precis som för PCA kan score- och loadingplottar göras även för PLS och på så vis hitta samband i data. För att på ett tydligt sätt se hur viktig en X-variabel är för att beskriva en Y-variabel kan en VIPparameter beräknas. VIP står för variable influence on projection och beskriver hur mycket en X- variabel bidrar till modellen [21]. VIP-parametern är alltid positiv och som tumregel kan sägas att ett värde över 1 innebär att X-variabeln är väsentlig för att beskriva en Y-variabel. Att en X-variabel beskriver responsvariabeln behöver dock inte alltid betyda att ett verkligt fysiskt samband finns, därför bör dessa tolkas kritiskt så att inte oväsentliga parametrar får bestämma utseendet på modellen. Som exempel kan sägas att både SO 2 -halten och NO-halten påverkas av O 2 -halten. I en modell utan O 2 som variabel skulle det kunna se ut som SO 2 är en viktig parameter för NO-bildning, vilket det inte behöver vara. För att tydliggöra resultaten från modellen kan de latenta variablerna räknas om till regressionskoefficienter enligt ekvation 9. Y = 1 y + XBPLS + F (9) B PLS i ekvationen är matrisen med regressionskoefficienterna, F är residualmatrisen och 1 y kommer från förbehandlingen av data. Dessa regressionskoefficienter beskriver hur X-variablerna inverkar på responsvariablerna. En positiv koefficient betyder att variabeln ger ett positivt bidrag till responsen och en negativ koefficient ger ett negativt bidrag. Hur stor koefficienten är speglar hur starkt variabeln inverkar på responsen. Fördelen med regressionskoefficienter är att responsen beskrivs med en enhetlig vektor med information om varje responsvariabel, istället för flera vektorer med vikter. Nackdelen är att information om korrelationen mellan responsvariablerna försvinner [21]. Även för PLS beräknas R 2 - och Q 2 -värden för komponenterna i modellen. I detta fall erhålls R 2 -värden för både X- och Y-komponenterna, R 2 X och R 2 Y Skalning Då PCA och PLS använder sig av spridningen i data för att hitta riktningen för principalkomponenterna är det viktigt att skala värdena så att alla variabler får lika stor möjlighet att inverka på modellen. En variabel som har stort mätintervall har också en stor varians, medan en variabel som har litet 16

17 mätintervall får en mindre varians. Detta kan åtgärdas genom att alla mätvärden divideras med standardavvikelsen för variabeln. Efter detta har alla variabler samma varians. Denna metod kallas UVskalning [21] Medelvärdescentrering Nästa steg i förbehandlingen av mätdata är medelvärdescentrering. Detta innebär att ett medelvärde för varje variabel beräknas. Detta medelvärde subtraheras sedan från alla mätvärden. Efter detta ligger alla variabler centrerade runt nollpunkten, detta görs för att underlätta tolkningen av modellen [21] Tolkning av resultat från score- och loadingplottar I score- och loadingplottar presenteras mycket information, men den kan vara svår att hitta. I en scoreplot plottas scorevärden för de olika observationerna från två olika komponenter, oftast komponent 1 och 2. Tolkar man en scoreplot för sig själv kan man se om någon observation sticker ut väldigt mycket från resten av observationerna, en avvikare. Dessa avvikare kan uppstå vid mätfel, eller på grund av att observationen på något sätt inte är representativ för resten av data. Det finns olika klasser av avvikare, moderata och starka. Starka avvikare hittas lättast i en PCA -analys medan moderata kan upptäckas då residualmatrisen inspekteras. Denna granskning av residualerna kan i programvaran Simca göras med DmodX- och DmodY-diagram. Starka avvikare bör tolkas och därefter eventuellt tas bort för att förbättra modellen, medan moderata avvikare vanligtvis tas bort. Från data med ett stort antal observationer kan grupperingar uppstå i scoreplotten. Dessa är intressanta då de tillsammans med loadingplotten kan ge information om vad som är specifikt för just observationerna i grupperingen [21]. Loadningplotten visar hur stor inverkan variablerna har på de olika komponenterna i modellen. Där kan ses vilka variabler som korrelerar väl med varandra, eftersom de som ligger nära varandra i plotten korrelerar med varandra. Tolkning av resultat från multivariatanalys kan göras geometriskt genom att kombinera score- och loadingplottar. I Figur 8 presenteras en score- och en loadingplot från en PCA-modell. För att se hur en observation förhåller sig till responserna dras en linje som korsar observationen i fråga och origo på scoreplotten. En lika linje med samma lutning dras sedan i loadingplotten. Punkterna från variablerna i loadingplotten projiceras sedan ned på linjen. Avståndet från origo speglar sedan hur stor inverkan variabeln har på observationen. Är variabel och observation på samma sida om origo är sambandet positivt, är de på olika sida är sambandet negativt. På samma sätt kan observationer och variabler jämföras i en PLS-modell, där kan även X-varibler och responsvariabler jämföras i loadingplotten [21]. Figur 8. Förklaring hur score- och loadingplottar tolkas. I vänstra bilden skapas en linje genom observationen och origo scoreplotten. En linje med samma lutning skapas sedan i loadingplotten. För att se hur variablerna inverkar på observationen projiceras variablerna ned på linjen. Längre avstånd från origo betyder större inverkan. 17

18 4 Metod och Utförande Undersökningarna är indelade i två separata delar, en då väggnära CO mäts och en förbränningsoptimeringsdel. Mätningarna utfördes under februari och mars I den första försöksomgången gjordes mätningar där luftfaktorn varierades vid konstant effekt. Vid detta tillfälle mättes väggnära CO. Utifrån resultat från denna mätkampanj bestämdes att fortsatta försök skulle göras med en luftfaktor på 0,76. Vid denna luftfaktor ansåg man att medelhalten av CO skulle ligga vid cirka 1 % och kväveoxidhalterna skulle vara acceptabla. Under denna första försöksomgång tycktes ett samband finnas mellan tertiärluftsflödet och parametrarna väggnära CO och kväveoxid. Enligt tillverkarens specifikationer ska tertiärluften inte användas vid eldning med fastbränsle men för att utreda om detta kunde vara fördelaktigt utformades en ny försöksplan där luftfaktorn hölls konstant medan antal brännare, tertiärluftflöde och brännarkonfiguration varierades. Vid försöken samlades data från tre olika källor. Från anläggningens processdatabas PDB, från en separat databas för flöden och temperaturer i pannan, SLAG MOD samt från mätutrustningen som mätte väggnära CO. Undersökningarna inriktades på att se hur primär NO bildas, därför var SNCR-anläggningen ej i drift under försöken. Då försöken gjordes instruerades driftpersonalen om hur de skulle utföras och en person som ansvarade för försöket fanns hela tiden i kontrollrummet så driftpersonalen kunde ställa frågor om något var oklart. Då möjligheterna att göra försök på pannan begränsades av flera faktorer så som för hög eller låg fjärrvärmelast, trasig utrustning med mera fick försöken ofta anpassas efter rådande driftförhållanden. Detta innebär till exempel att det inte gick använda samma bränsle för alla tester vilket hade varit önskvärt för att utesluta att bränsletypen påverkar resultaten. 4.1 CO-mätningar I februari 2005 gjordes en serie mätningar på pannan då luftfaktorn i brännarplanen varierades i tre steg samtidigt som CO-halten mättes vid pannväggen på sju ställen. Två av mätpunkterna var på 40-planet, en vid brännare 41 och en vid brännare 43. En mätpunkt var placerad mellan brännarna på 50-planet, likaså på 70-planet. På plan 60 satt mätpunkterna vid brännare 61, 62 och 63, se Figur 9. Figur 9. Ungefärlig placering av mätpunkter för väggnära CO. Cirklarna visar var brännarna sitter och kryssen var mätpunkterna placerades. Mätserien bestod av 7 mätningar, samtliga vid effekten 100 MW el och bränslet var torv från Härjedalen Mineral AB, HMAB med 30 % träinblandning. Inställningarna för de olika mätningarna presenteras i Tabell 1. För luftfaktorerna 0,70 och 0,78 gjordes två mätningar var och för 0,85 gjordes tre mätningar. Att tre mätningar gjordes i det sistnämnda fallet var för att bättre kunna se reproducerbarheten i mätningarna. 18

19 Tabell 1. Tabell över inställningar och tidpunkt för mätningar av väggnära CO. Nr. Datum StarttidLuftfaktorKonfiguration Bränsle ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,70 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,78 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,70 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,78 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/30 CO-mätinstrumenten sköttes av personal från Swedpower. Dessa bestod av två olika CO-instrument. Ett för halter upp till ppm och ett för halter upp till 10 %. Även en O 2 -mätare användes, se Tabell 2. Mätdata samlades med fem sekunders intervall under 10 minuter för varje mätpunkt. Mätpunkterna användes alltså en och en efter varandra. Rökgaserna som mättes sögs genom slangar från de sju mätpunkterna till analysinstrumenten där mätpunkterna analyserades var för sig. Tabell 2. Beskrivning av mätinstrument för väggnära CO. Mätgas Mätintervall Märke och modell O % M&C PMA10 CO ppm BINOS CO 0 10% MIAHAK UNOR 6N Utvärderingen av mätdata gjordes genom att medelvärden för de olika mätfallen beräknades och tolkades grafiskt tillsammans med data för NO-halt och luftfaktor, se Figur 11 i resultatdelen. 4.2 Förbränningsoptimering Under mars månad 2005 utfördes 13 mätningar på pannan under vilka mätdata på luftflöden, effekter, temperaturer och miljödata samlades in. För att erhålla så mycket information som möjligt från så få mätningar som möjligt, användes teori för statistisk experimentell design vid försöksplaneringen. Vilka parametrar som skulle ingå i den experimentella designen och hur många de skulle vara valdes genom diskussioner inom projektgruppen. Valen gjordes utgående från förbränningsteori samt resultat från mätkampanjen för mätning av väggnära CO. Bland annat dis kuterades att i större omfattning variera brännarkonfigurationen, detta skulle dock kräva ett stort antal extra mätningar och valdes därför bort. En annan variabel som föreslogs ingå var luftfaktorn. Att variera luftfaktorn är dock väldigt kostsamt då SNCR-anläggningen är avstängd och valdes bort eftersom man ansåg att tillräcklig inforation erhållits från de tidigare mätningarna då halten av väggnära CO undersöktes. Den experimentella designen som valdes är en screening som består av en full faktoriell design med tre variabler i två nivåer, denna ansågs vara en bra kompromiss mellan antalet försök som krävs och hur bra variablerna undersöks. Variablerna som varieras är antalet brännare, tertiärluftflödet samt brännarkonfigurationen. För att komplettera modellen tillkom även två extra mätningar med 7 brännare. Se Tabell 3. Alla variabler varierades i två steg plus en centrumpunkt. Antalet brännare var 5, 7 och 9 för de olika försöken och tertiärluftflödet varierades mellan 0, 4000 och 8000 m3/h. De tre brännarkonfigurationerna som testades var låg, centrerad och hög. Brännarkonfigurationerna presenteras i Figur

20 Tabell 3. Försöksplan för förbränningsanalys gjord med experimentell design. Variabeln X1 är antal brännare, X2 är tertiärluftsflöde och X3 är brännarkonfigurationen. Nr. Datum Tid X1 X2 X3 X1 X2 X3 Bränsle brännare 8000 m3/h låg Vitrysk med 28 % trä brännare 4000 m3/h cent Vitrysk torv brännare 8000 m3/h hög Vitrysk torv brännare 8000 m3/h låg Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h låg Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h hög Vitrysk + HMAB 30/ brännare 8000 m3/h hög Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h låg HMAB 30/ brännare 0 m3/h hög Vitrysk torv brännare 4000 m3/h cent HMAB 30/ brännare 0 m3/h cent HMAB 30/ brännare 4000 m3/h cent HMAB 30/ brännare 8000 m3/h cent HMAB 30/70 Figur 10. Brännarkonfigurationerna för de olika driftfallen. Prickarna motsvarar brännarna på de olika planen. Längst ned ligger 40-planet, sedan i ordning och 70-planen. Svart prick indikerar att brännaren är avstängd. 20

21 4.3 Energibalans mellan pannväggar och överhettare I pannan finns ett system som sprutar in kylvatten i den överhettade ångan då den blir för het. Detta är något man vill slippa eftersom det försämrar elverkningsgraden. Genom att undersöka möjligheten att få en större del av energin att tas upp i pannväggarna kan behovet av kylvatten minska och därmed öka elverkningsgraden. Detta gjordes genom att se hur ändring av brännarkonfiguration och tertiärluftsandel inverkar på energiupptagningsbalansen mellan pannväggar och överhettare. I analysen gjordes responsvariabler som beskriver hur mycket effekt som tas upp i överhettare, pannväggar och kvoten däremellan. Variablerna kallas i analysen för ÖH-entalpi och pannentalpi och beräknades enligt ekvation 10 och 11. ÖH-kvot beräknades som kvoten mellan dessa två enligt ekvation 12. ÖH entalpi = m& C T + C T ) (10) pannentalpi ÖH ( Ånga P, MÖ MÖ P, HÖ HÖ = m& ( C, T + h g) (11) Ånga P vatten ÖH entalpi kvot = pannentalpi Panna ångbildnin (12) I ekvationerna betyder HÖ högtrycksöverhettare och MÖ mellanöverhettare.?t innebär temperaturskillnaden över komponenten. Denna approximation antar att trycket är konstant under uppvärmningen i pannan och överhettarna, även antogs att ångan beter sig som en ideal gas. Detta stämmer inte exakt, men ger ett närmevärde på hur energibalansen ser ut mellan panna och överhettare. Värdena på Cp för de olika fallen togs från tabell [22] och gäller approximativt för det tryck och temperatur som gäller i pannan. C C C P, MÖ P, HÖ P, vatten = 2,2kJ/ kg K = 2,6kJ/ kg K = 5,6kJ/ kg K 4.4 Analys av mätvärden Förutom de variabler som ingår i den experimentella designen registrerades även ett antal andra variabler som användes i den multivariata analysen. Mätserierna kommer från 2 olika databaser. Dels från processdatabasen (PDB) och dels från en databas som är kopplad till programmet Slagmod som analyserar slaggpåslagen i pannan. Mätdata från Slagmod-databasen lagras var 90: e sekund. Därför valdes detta som intervall även för medelvärden som togs från PDB Parametrar De mätserier som användes i analysen presenteras i Tabell 5 i appendix. Denna består av mätserier tagna direkt från databaserna och variabler beräknade från dessa mätserier. Serierna som togs direkt från databaserna valdes ut från en större mängd dataserier och parametrarna som valdes är sådana som tros inverka på förbränningen så som luftflöden och temperaturer. De beräknade parametrarna beskrivs närmare i Tabell 4. För att utvärdera hur brännarkonfigurationen inverkar på NO användes variablerna som beskriver hur stor andel luft som kommer från respektive brännarplan. Eftersom bränslematningen hölls konstant och lika för alla brännare i drift bör denna variabel ge en uppfattning av hur effektfördelningen är mellan brännarplanen. Luftfaktorn analyserades med två olika variabler, lufteffkvot och lufteffkvotbr. Anledningen till detta är att ett visst flöde kylluft alltid finns i de brännare som ej är i drift. Den första, lufteffkvot är det totala luftflödet från alla brännare inklusive kylluft, dividerat med nettouteffekten. Den andra, lufteffkvotbr, är luftflödet endast från de brännare som är i drift dividerat med nettoeffekten. OFA-luften ingår inte i någon av dessa två. Tre variabler som anger vilket bränsle som används lades också in. Denna gjordes genom att andelen trä, vitrysk torv och HMAB-torv lades in i var sin variabel. 21

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 1 Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 Dessa instuderingsfrågor är främst tänkta att stämma överens med innehållet i föreläsningarna,

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots Fuktighet i jordmåner Variansanalys (Anova) Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 A 1 A 2 A 3 12.8 8.1 9.8 13.4 10.3 10.6 11.2 4.2 9.1 11.6 7.8 4.3 9.4 5.6 11.2 10.3

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; beslutade den XX månad

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

1 Förberedelseuppgifter

1 Förberedelseuppgifter LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli

Läs mer

Korrosion i bioeldade anläggningar

Korrosion i bioeldade anläggningar Korrosion i bioeldade anläggningar Av Trine Nybo Lomholt, specialist, och Søren Klinggaard, projektledare Halm och flis är attraktiva bränslen, men när det gäller korrosion är utmaningarna större vid eldning

Läs mer

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA LONGITUDINELLA DATA Linda Wänström Linköpings universitet 12 December Linda Wänström (Linköpings universitet) LONGITUDINELLA DATA 12 December 1 / 12 Explorativ Faktoranalys

Läs mer

SKADEPASSET 2014-10-22. Avfallspanna, Korrosion

SKADEPASSET 2014-10-22. Avfallspanna, Korrosion SKADEPASSET 1 Rökgasernas väg Juli 2014 besiktar vår riksberömde ingenjör Per- Anders Persson en avfallspanna i Värmland tillverkad år 2010. Vid 2013 års besiktning upptäcktes så pass omfattande korrosionsskador

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Statistiska samband: regression och korrelation

Statistiska samband: regression och korrelation Statistiska samband: regression och korrelation Vi ska nu gå igenom något som kallas regressionsanalys och som innebär att man identifierar sambandet mellan en beroende variabel (x) och en oberoende variabel

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

Kiselkarbidbaserat sensorsystem

Kiselkarbidbaserat sensorsystem Kiselkarbidbaserat sensorystem Kiselkarbidbaserat sensorsystem Linköpings Universitet Kiselkarbidbaserade transistorer, ändring av elektriskt fält, billiga, tål hög temperatur, klarar låg syrehalt, mäter

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x Examensarbete Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x -utsläpp för ENA Energi Optimization of the SNCR-technique at a biofueled heat and power plant Anna Björk

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Datorlaboration 3. 1 Inledning. 2 Grunderna. 1.1 Förberedelse. Matematikcentrum VT 2007

Datorlaboration 3. 1 Inledning. 2 Grunderna. 1.1 Förberedelse. Matematikcentrum VT 2007 Lunds universitet Kemometri Lunds Tekniska Högskola FMS 210, 5p / MAS 234, 5p Matematikcentrum VT 2007 Matematisk statistik version 7 februari Datorlaboration 3 1 Inledning I denna laboration behandlas

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet 732G71 Statistik B Föreläsning 4 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 11, 2016 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 11, 2016 1 / 34 Kap. 5.1, korrelationsmatris En korrelationsmatris

Läs mer

Resultat. Principalkomponentanalys för alla icke-kategoriska variabler

Resultat. Principalkomponentanalys för alla icke-kategoriska variabler Introduktion Den första delen av laborationen baserar sig på mätdata som skapades i samband med en medicinsk studie där en ny metod för att mäta ögontryck utvärderas. Den nya metoden som testas, Applanation

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige 20-06-4 En process byggdes upp i laboratorium

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2014-03-26

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 3: MULTIPEL REGRESSION.

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 3: MULTIPEL REGRESSION. MATEMATISKA INSTITUTIONEN Tillämpad statistisk analys, GN STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB 2011-04-13 DATORLABORATION 3: MULTIPEL REGRESSION. Under Instruktioner och data på

Läs mer