Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys"

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik Civ. ing. utbildningen i Energiteknik Examensarbete D 20 poäng Optimering av förbränning i torvpulvereldad kraftvärmepanna med hjälp av multivariat dataanalys Claes Englund Företagshandledare: Åsa Kling Vattenfall AB Värme Uppsala Daniel Nordgren Vattenfall Utveckling AB Universitetshandledare: Sigrid De Geyter Umeå Universitet Michael Sjöström Umeå Universitet

2 SAMMANFATTNING...4 ABSTRACT INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅLSÄTTNING ANLÄGGNINGEN BRÄNSLE TEORI KVÄVEOXIDER Termisk NO Prompt NO Bränsle NO Reduktion av NO på oförbränt kol STEGAD FÖRBRÄNNING Stegad lufttillförsel Stegad bränsletillförsel KORROSION VID UNDERSTÖKIOMETRISKA FÖRHÅLLANDEN Klorinducerad korrosion Svavelinducerad korrosion STATISTISK EXPERIMENTELL DESIGN MULTIVARIAT DATAANALYS PCA PLS Skalning Medelvärdescentrering Tolkning av resultat från score- och loadingplottar METOD OCH UTFÖRANDE CO-MÄTNINGAR FÖRBRÄNNINGSOPTIMERING ENERGIBALANS MELLAN P ANNVÄGGAR OCH ÖVERHETTARE ANALYS AV MÄTVÄRDEN Parametrar Analysmetodik RESULTAT RESULTATSAMMANFATTNING Resultat från mätning av väggnära CO NO-resultat Temperaturanalysresultat Värmebalansanalysresultat VÄGGNÄRA CO PCA-ANALYS AV ALLA MÄTVÄRDEN MULTIVARIATANALYS AV NO FRÅN FLERA MÄTTILLFÄLLEN PLS-analys av alla mättillfällen PLS-analys av fyra mättillfällen med fem brännare PLS-analys av fem mättillfällen med sju brännare PLS-analys av fyra mättillfällen med nio brännare MULTIVARIATANALYS AV NO FRÅN ENSKILDA MÄTTILLFÄLLEN Resultat från PLS-analys av mättillfälle Resultat från PLS-analys av mättillfälle Resultat från PLS-analys av mättillfälle Utvärdering av resultat från NO-analyserna MULTIVARIATANALYS AV ELDSTADSTEMPERATURER

3 5.6.1 Utvärdering av resultat från temperaturanalys MULTIVARIATANALYS AV VÄRMEBALANSEN I PANNAN Utvärdering av resultat från värmebalansanalysen DISKUSSION FÖRBRÄNNINGSOPTIMERING FÖR PRIMÄRA NO-MINSKANDE ÅTGÄRDER TEMPERATURANALYS VÄRMEBALANSANALYS PANNTUBSKORROSION FÖRSLAG PÅ DRIFTINSTRUKTION FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE PROBLEM OCH OSÄKERHETER SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX TABELLER FIGURER PROVTAGNINGSMETODIK

4 Sammanfattning För att minska utsläppen av kväveoxider har kraftvärmepannan vid Vattenfall AB Värme Uppsala byggts om för att eldas med stegad lufttillförsel. Detta i sin tur har inneburit problem med korrosion på panntuberna i förbränningsrummet. Problemet med stegad förbränning är den syrefattiga miljö som skapas vid pannväggarna, denna brist på syre förhindrar att skyddande oxidskikt kan skapas på panntuberna och aggressiva kemikalier som klor och svavel kan angripa metallen i tuberna. I detta examensarbete har möjligheten undersökts att elda med högre luftfaktor i brännarplanen samtidigt som acceptabla kväveoxidhalter erhålls. I huvudsak har parametrarna antal brännare (effekt), brännarkonfiguration och tertiärluftflöde undersökts. Brännarkonfigurationerna har ändrats så att förbränningen förskjutits uppåt eller nedåt i pannan och tre olika värden på antal brännare och tertiärluftflöden i brännarna har undersökts. Försöken som har utförts på pannan har planerats med hjälp av statistisk experimentell design och resultaten har utvärderats med hjälp av multivariat dataanalys. Undersökningarna visar att det med optimering av förbränningen går att sänka kväveoxidutsläppen och jämna ut temperaturprofilen över panntvärsnittet. Därmed skulle en luftfaktor som är skonsam för panntuberna kunna användas utan att öka kväveoxidutsläppen. Störst inverkan på utsläppen av kväveoxider har bränsle, effekt och luftfaktor. O 2 efter pannan är också viktig att hålla låg. Indikationer finns på att en brännarkonfiguration som medför att förbränningen flyttas längre ned i pannan är fördelaktig. Detta skulle sänka temperaturen och temperaturskillnaden i rökgastvärsnittet, samtidigt som lägre NO-halt erhålls. Då temperaturprofilen hos rökgaserna visade sig vara en viktig parameter i flera av analyserna, och dessutom är en viktig faktor för att effektivisera sekundära NO-reduceringsåtgärder, borde det i fortsatta försök undersökas hur denna kan jämnas till. Detta kan göras genom att temperaturprofilen hos den akustiska pyrometern används som responsvariabel och brännarkonfigurationen och luftflöden undersöks för olika effekter med statistisk experimentell design och multivariat dataanalys. 4

5 Abstract To reduce the emission of nitrous oxides the combined power and heating plant at Vattenfall AB Värme Uppsala has been rebuilt to use air staging in the combustion process. This has however led to problems with corrosion of boiler tubes in the furnace. The problem with air staging is the low oxygen content of the flue gases in the furnace. The lack of oxygen prevents the build up of protecting oxide layers on the boiler tubes and aggressive chemicals like chlorine and sulfur can then corrode the metal in them. In this thesis the possibility to use a higher stoichiometry in the burners is investigated while acceptable levels of nitrous oxide are maintained. Three parameters have been varied, number of burners (output), configuration of the burners and the flow of tertiary air. The configuration of the burners has been varied in a way so that the combustion process is moved up and down in the furnace and three different flows of tertiary air and three different number of burners have been tested. Statistical design of experiments has been used to plan the test runs. Evaluation of the results was done with multivariate data analysis. The results show that the combustion process can be optimized to lower the formation of NO and that a higher stoichiometry could be used. The largest contribution to formation of NO is type of fuel, output and stochiometry. The concentration of O 2 in the flue gases after the furnace is also important to minimize. Indications that a lower configuration of the burners is favorable can be seen. This will lower the temperature and temperature cross-sectional difference in the flue gas and give lower NOlevels. The profile of flue gas temperature is an important parameter in some analyses, and is important for good performance from secondary actions to reduce the levels of nitrous oxide. This means that further investigations should be made to evaluate how to even out the temperature profile. This can be done by using the acoustic pyrometer as response variable, while burner configuration and airflows are investigated for different effects. The results could then be evaluated with multivariate data analysis. 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har problem med korrosion på panntuberna i eldstaden uppstått på kraftvärmepannan vid Vattenfall AB Värme Uppsala. Detta tros bero på att anläggningen byggts om för att eldas understökiometriskt, vilket innebär att en mindre andel luft tillförs i brännarplanen och istället tillsätts luft genom en så kallad over fire air, OFA. Detta har medfört att kväveoxidhalterna minskat till mellan mg/mj men övergången till stegvis förbränning innebär också att syrehalten minskat i förbränningsrummet och en reducerande miljö skapas. Denna reducerande miljö bryter ned det skyddande magnetitskikt som finns på panntuberna i eldstaden och till följd av detta accelererar avverkningsgraden på dem. Pannan har även kört vid mycket höga laster vilket kan förhöja korrosionshastigheten. För att undersöka den understökiometriska förbränningens inverkan på den kemiska miljön vid panntuberna utförde Vattenfall Utveckling AB 2004 en mätning av CO-halten nära pannväggen [1]. De höga CO-halterna som uppmättes tyder på en reducerande miljö vid eldstadspanntuberna. Den ökande avverkningsgraden på panntuber har inneburit att delar av pannväggarna fått bytas ut och att antalet driftstopp till följd av panntubsläckor har ökat. Detta är mycket kostsamt. De största korrosionsproblemen har lokaliserats till områden runt brännarna, främst runt brännarna på 50- och 70- planen. Under sommaren 2004 byttes stora delar av pannväggarna runt brännarna på 50- och 70-planen samt runt brännarna på 60-planet. Sidoväggarna verkar klara sig bättre och har påverkats mindre av korrosion [2]. Efter en utredning om att eventuellt bygga ett nytt kraftvärmeverk, beslutades i maj 2004 att pannan ska rehabiliteras för 15 års fortsatt drift. Detta ska ske på ett sätt som ger pannan motsvarande miljödata som en nybyggd panna. För att genomföra detta startades ett rehabiliteringsprojekt. Inom det planeras installation av ett nytt styrsystem och nya brännare för att bättre kunna reglera pannan då de gamla brännarna är slitna och fungerar dåligt. För att få miljödata jämförbara med moderna pannor ska en katalysator installeras för att reducera kväveoxidutsläppen. Inom rehabiliteringsprojektet finns en grupp som utreder förbränningsoptimering och panntubskorrosion, detta examensarbete utförs som en del av denna utredning. Målsättningarna denna grupp har satt består av sju punkter. Mindre än 1 % väggnära CO i eldstaden i snitt Inga enskilda punkter med mycket höga CO-värden väggnära i eldstaden Temperaturskillnaden innan överhettarna ska vara mindre än 200 C Maxtemperaturen innan överhettarna ska vara lägre än 1500 C 5 % vatteninsprutning i högtrycksöverhettaren Stödja övergripande NO x -mål för rehabiliteringsprojektet på 15 mg/mj ut i skorstenen efter katalysator genom att optimera NO-bildningen primärt Kostnadsbedöma konsekvenserna av driftoptimeringen fram till revisionen Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka om pannan kan köras med högre luftfaktor i brännarna än i nuläget samtidigt som acceptabla värden på kväveoxidutsläpp erhålls. Detta ska göras för att minska korrosionshastigheten på panntuberna i eldstaden. Samtidigt ska även möjligheten undersökas att sänka temperaturen innan överhettarna och jämna ut temperaturprofilen. 1.3 Målsättning Målet med examensarbetet är att hitta en luftfaktor i brännarna som ger en tillräckligt låg CO-nivå vid panntuberna. Vid denna luftfaktor ska sedan förbränningen optimeras. Undersökningen ska utföras genom att med hjälp av experimentell design och multivariatanalys utvärdera om luftmängder, brännarkonfiguration vid en viss effekt kan optimeras för att minska bildandet av NO, jämna ut temperaturprofilen i rökgaserna och öka andelen effekt som tas upp i pannväggarna för att ej behöva spruta in kylvatten i överhettarna. 6

7 2 Anläggningen Pannan byggdes 1973 som oljeeldad kraftvärmepanna. Valet av olja som bränsle var dock inte bra då oljepriset steg, därför konverterades pannan 1985 till fastbränslepanna. Detta gjordes genom att 13 pulverbrännare installerades och pannan förlängdes nedåt där ett system för att ta hand om den större mängden bottenaska byggdes. Bränslebehandlingslinjen som byggdes anpassades för torv och kol som ansågs tillräckligt energirika och prisvärda. Målet var att behålla pannans kapacitet på drygt 500 MW termisk effekt efter ombyggnad. Primär NO-bildning angavs då av tillverkaren till mellan mg/mj. Pulverbrännarna som installerades är av låg-no x typ och kommer från Burmeister & Wein. De är uppbyggda med ett bärluftflöde i mitten där bränslet förs in, utanför sitter primär-, sekundär- och tertiärluftsregister. Om så önskas kan brännarna även köras på olja, vilket utnyttjas då problem med fastbränslehanteringen uppstår. Pannan kördes under dessa förutsättningar fram till 1997, då en kväveoxidavgift på 40 kr/kg [3] gjorde att driftskostnaden blev för hög även då stegad förbränning användes i själva brännarna. Ombyggnationer gjordes därför detta år för att kunna elda hela eldstaden med stegad förbränning. Det vill säga att brännarna eldas med ett underskott av syre och luft tillsätts i toppen av eldstaden. I pannan finns även en SNCR- anläggning (Selective Non Catalytic NO x Reduction) som doserar urea eller ammoniak för att reducera kväveoxiderna, urea vid låg effekt och ammoniak vid hög. Reduceringsgraden i denna är betydligt lägre än i andra motsvarande anläggningar. Detta tros bero på den ojämna temperaturprofil rökgaserna har vid doseringen där en viss del av rökgaserna har en temperatur som ligger utanför de temperaturgränser som gäller för kväveoxidreduktion med urea och ammoniak. Ovanför förbränningsrummet sitter en akustisk pyrometer, som beräknar en temperaturprofil över panntvärsnittet genom att analysera ljudhastighetens variation i rökgaserna mellan 8 olika mätpunkter placerade på pannväggen. Resultatet från denna presenteras i form av en konturplot på en datorskärm i kontrollrummet. På denna syns oftast att temperaturen är betydligt högre på pannans högra sida. Pannan är en Benson genomströmningspanna utrustad med en turbin med hög- och lågtrycksdel. Mellan låg- och högtrycksdel finns mellanöverhettning. Nedre delen av pannan är insprängd i berget eftersom pannan inte fick byggas högre än en viss höjd av estetiska skäl. Detta medför att då pannan konverterades till pulvereldning, fick bränsleberedningen inte plats i anslutning till pannan. Den finns istället i en separat byggnad och pulvret transporteras pneumatiskt till brännarna. De 13 brännarna är placerade i 5 nivåer med 9 brännare på framsidan och 4 på baksidan. Brännarplanen kallas 40, 50, 60, 70 och 80, brännarna är sedan numrerade efter vilket plan de sitter på. Brännarplan 40, 60 och 80 har tre brännare var. Plan 50 och 70 har två. Hur planen är placerade syns i Figur 1. Under en ombyggnad 1998 togs tertiärluftkanalerna från brännarna på 50- och 70-planen samt brännare 61 till de nya OFAportarna som byggdes då. Det betyder att dessa brännare nu saknar tertiärluft. 7

8 Figur 1. Skiss av pannan sedd från sidan. På plan 40, 60 och 80 sitter 3 brännare var och på plan 50 och 70 sitter Bränsle Torvbränslet som används kommer med containrar på tåg till kraftvärmeverket. Inuti containrarna lagras bränslet i brickettform för att minska risken för självantändning, som kan ske med torvbränsle. I början av bränslelinjen tippas torven från containrarna på ett band som leder in till två kvarnar. Från dessa två kvarnar blåses det finfördelade pulvret till två separata bränslelinjer. Bärgasen som transporterar bränslepulvret består av rökgaser från oljebrännare för att hålla ned syrehalten i bärgasen och att torka bränslet. Om syrehalten blir för hög kan bränslet ta eld i transportledningarna. Bränslepulvret lagras sedan i två doserbehållare, som i sin tur förser de olika brännarna med bränsle. Doseringen av bränsle sker med cellmatare, en för varje brännare. De bränslen som främst används är torv från vitryssland och torv från Härjedalen Mineral AB med 30 % träinblandning. Även en separat anläggning för träinblandning testades under våren

9 3 Teori 3.1 Kväveoxider Kväveoxider bildas vid förbränning av organiskt material med luft. En del av kväveoxidutsläppen i Sverige kommer från industriella förbränningsanläggningar, men största delen kommer från transportsektorn som står för drygt hälften av utsläppen. Även småskalig förbränning står för en större del än utsläppen från industrianläggningar [4]. Kväveoxidutsläpp orsakar försurning och övergödning av mark och vatten. I städer är de en orsak till marknära ozon och dålig luft [3]. Kväveoxiderna som bildas vid förbränning är till största delen kvävemonoxid, NO. NO är också den gas som mäts i rökgaserna. Då största delen av NO sedan omvandlas till NO 2 då det kommer ut i atmosfären [6], omräknas utsläppen till NO 2 -ekvivalent för kontroll av mängden utsläpp. Som sammanfattande ord för alla kväveoxider brukar förkortningen NO x användas. Kväveoxider bildas av kväve från två olika källor. Dels från det kväve som är bundet i bränslet och dels från kvävgas i förbränningsluften. Skillnaden mellan de två kvävekällorna är bland annat hur hårt bundna kväveatomerna är. Eftersom det krävs mer energi för att bryta N 2 -bindningar, bildas termisk NO först vid högre temp, medan kväve som är bundet i bränslet lättare oxideras [6]. I en förbränningsanläggning kan kväveoxider från dessa två kvävekällor bildas genom flera olika mekanismer, termisk NO, prompt NO samt oxidering av kvävet i bränslet [6] Termisk NO Kväveoxider bildas från luftens kväve som följd av förbränning vid höga temperaturer. Kväveoxiderna bildas dock inte direkt från syrgas och kvävgas eftersom syrgasmolekylen inte klarar att bryta den starka bindningen mellan kväveatomerna i kvävgas. Istället sker reaktionen som en kedjereaktion som initieras av en syreatom och en kvävgasmolekyl [6,7,8], se ekvation 1 och 2 N + O NO+ N N O NO + O 2 (1) + 2 (2) Detta fenomen kallas för Zeldovich mekanism efter upptäckaren. Det har även visat sig att vid understökiometriska förhållanden då syrets oxiderande verkan minskar, reagerar kvävet med hydroxidradikaler enligt ekvation 3. N OH NO + H + (3) Då även denna reaktion räknas in är mekanismen känd som den utökade Zeldovich mekanismen. Termisk NO bildas endast i små mängder vid temperaturer under 1400 C, men stegrar snabbt då temperaturen stiger över 1600 C. För att minska bildningen av termisk NO bör ojämna temperaturprofiler undvikas, luft till brännare bör tillsättas så en lång flamma med bra värmestrålning bildas. Även att minska luftöverskottet minskar bildandet av termisk NO då reaktionen i ekvation 3 inte sker lika lätt som reaktionen i ekvation 2 [6,8] Prompt NO Vid förbränning kan även kväveoxider bildas genom att kvävgas reagerar med kolväteradikaler enligt ekvation 4. N + CH HCN + N 2 (4) HCN och N kan sedan reagera vidare om syre finns närvarande. Detta sker oftast genom förloppet som beskrivs i ekvation 5. HCN HCO NH N + O + H + H + O, + OH NO 2 (5) 9

10 Bildandet av prompt NO är en snabb reaktion som sker då förbränningen är ofullständig. Andelen prompt NO är större i understökiometriska kalla flammor med kort uppehållstid. Detta beror på att temperaturberoendet för denna mekanism inte är så stort och den höga reaktionshastigheten. Andelen prompt NO är dock relativt liten, ca 5 % av totala kväveoxidhalten [6] Bränsle NO Då bränslet upphettas frigörs delar av dess kväveinnehåll och bildar föreningar som HCN och NH 3. Om syre finns tillgängligt kan dessa vidareoxideras till NO. Detta kallas bränsle-no. Bränsle-NO är inte starkt beroende av temperaturen, men däremot har luftfaktorn en betydande effekt på mängden NO som bildas från bränslets kväve. För kväverika bränslen har bränslekvävet en stor inverkan på NOhalten. I ett pulvereldat kolkraftverk kan upp till 80 % av kväveoxiden bildas från bränslekväve [6,7] Reduktion av NO på oförbränt kol I förbränningsprocessen kan partiklar av oförbränt kol bildas. Dessa kolrester kan i vissa situationer hjälpa till att reducera NO till N 2. Processen är komplicerad och har ännu inte helt förklarats. Vid temperaturer under 950 K bildas N 2 och CO 2 från NO och kolet, vid högre temperaturer bildas också CO [7]. 3.2 Stegad förbränning Kväveoxidbildningen kan reduceras betydligt om förbränningen sker vid understökiometriska förhållanden. Alla de tidigare beskrivna mekanismerna för kväveoxidbildning minskar då i omfattning. Detta sker genom att andelen tillgängligt syre i förbränningen minskar och temperaturen i flamman sänks [9,10,11]. Att uppnå denna stegade förbränning kan ske på två sätt, stegad lufttillförsel och stegad bränsletillförsel Stegad lufttillförsel Fördelarna med en låg luftfaktor utnyttjas i förbränning med stegad lufttillförsel. Då körs brännarna med en bränslerik flamma, vilket skapar ett underskott av syre. Rökgaserna från denna flamma innehåller en stor del oförbränt material och CO, därför tillsätts luft ovanför brännarna genom OFA för att slutförbränna dem. Några problem som kan uppstå vid sådan stegad lufttillförsel är att den kemiska miljön blir aggressiv och korrosion uppstår på panntuberna i eldstaden [12,13]. Andelen oförbränt material i rökgaserna kan även öka, vilket kan ställa till med problem med större mängder aska och sänka verkningsgraden då bränslet utnyttjas sämre. För att minska korrosionsproblemen som kan uppstå kan luft tillsättas nära pannväggen vid brännarna för att på så vis lokalt höja syrehalten vid väggen [14] Stegad bränsletillförsel En annan metod att skapa en reducerande miljö är att tillsätta ett sekundärt bränsle ovanför förbränningen av huvudbränslet. Det sekundära bränslet kan vara t.ex. naturgas och motsvara ca % av totala energimängden. Huvudbränslet förbränns med luftöverskott och stökiometrin, förhållandet mellan luft - och bränslemolekyler, sänks sedan genom att det sekundära bränslet tillsätts ovanför huvudbränslets flammor. Då stökiometrin sänks kan NO omvandlas till N 2 genom en kedjereaktion som initieras av kolväteradikaler se ekvation 6 [6]. NO CH i HCN + O, + OH H i NCO + NO N 2 (6) För att sedan slutförbränna rökgaserna tillsätts luft genom OFA. Nackdelen med denna typ av konstruktion är att den kan kräva hantering av två olika sorters bränsle vilket kan vara kostsamt och problematiskt. Dessutom blir konstruktionskostnaden högre då systemet blir mer komplicerat med ett extra bränsle och att större utrymme krävs för att även det andra bränslet ska hinna slutförbrännas samt att den understökiometriska miljön kan orsaka korrosionsproblem [8] 3.3 Korrosion vid understökiometriska förhållanden Då driftförhållandena ändras från ett syreöverskott till ett syreunderskott kommer den kemiska miljön i pannan ändras radikalt. Luftöverskott i brännarna innebär att miljön närmast panntuberna är 10

11 oxiderande. Under sådana förhållanden bildas oxidskikt av Fe 3 O 4 (magnetit) och Fe 2 O 3 (hematit), på metallytan. Dessa oxidskikt växer snabbt i början, men då skiktet tjocknar saktas oxidationstakten ned och hindrar metallen från att oxidera vidare. Att tillväxttakten avtar och inga korrosionsproblem uppstår beror på att dessa oxidskikt är hårda och diffusionshastigheten genom dem är låg, vilket gör det svårt för kemikalier från rökgaserna att komma i kontakt med metallen i pannväggarna [19]. Korrosionsproblem har även uppstått vid flera andra liknande anläggningar som använder sig av understökiometrisk miljö i eldstaden. Andra rapporter har skrivits om korrosionsproblemen, bland annat har arbete gjorts av, Davis et al. [15], där korrosionsmekanismerna hos klor och svavel undersöks vid understökiometriska förhållanden. Där dras slutsatsen att hög klorhalt i bränslet kan öka korrosionstakten vid reducerande förhållanden. Att mäta korrosionshastigheten online har undersökts av Davis et al [16], där framkommer att möjligheter finns att kontinuerligt mäta korrosionshastigheten online med en korrosionsprob. Med tanke på det svavelrika bränslet och klorhaltiga beläggningsprover tagna i samband med examensarbete av Ulrika Farnebäck [17] kan misstänkas att två typer av korrosion dominerar vid panntuberna, en orsakad av svavel i reducerande miljö och en orsakad av klor Klorinducerad korrosion Klor skapar korrosion genom att klorgas diffunderar genom oxidskiktet in till metallen. Där är syrepartialtrycket lågt och kloren kan reagera med järnet i panntuberna enligt ekvation 8. Fe + (8) Cl 2 FeCl 2 Det FeCl 2 som bildas har vid höga temperaturer ett tillräckligt högt partialtryck för att diffundera igenom oxidskiktet ut till en syrerikare miljö. Där kan järnkloriden i sin tur omvandlas till Fe 2 O 3, hematit. Kloren frigörs och kan försvinna med rökgaserna, men en liten del kan diffundera in i oxidskiktet igen och genomgå samma cykel en gång till. Korrosionen hämmar till viss del sig själv då oxidskiktet av Fe 2 O 3 försvårar för klor att diffundera in till metallytan igen [18,19] Svavelinducerad korrosion Torvbränslet och kolet som eldats i pannan har relativt höga svavelhalter jämfört med t.ex. träbränsle. Vid förhållanden med högt syreöverskott omvandlas svavlet till SO 2 och SO 3 i förbränningen. Dessa är oftast mindre korrosiva i högtemperaturmiljö än vad H 2 S är, som bildas vid understökiometriska förhållanden. Vid kraftigt reducerande förhållanden kan svavlet från bränslet reagera med järnet och bilda FeS istället för Fe 3 O 4 och Fe 2 O 3 som finns i de oxidskikt som bildas vid syrerika förhållanden. Denna FeS är porösare mjukare och betydligt sämre än magnetit och hematit på att skydda den underliggande metallen [13,15]. Följden av att detta porösa skikt bildas blir att korrosionen inte hindras lika effektivt som vid bildandet av ett oxidskikt och kan därför fortsätta. Även andra korrosionsmekanismer än de från svavel har större möjlighet att ske då det skyddande oxidskiktet ej byggs upp. 11

12 3.4 Statistisk experimentell design En förbränningsanläggning som denna är väldigt komplicerad och mätsystemen ger väldigt stora mängder data i form av mätvärden från ett stort antal variabler. Detta innebär svårigheter att få en överblick då mätdata ska analyseras och vilka mätområden som är intressanta. Ett vanligt sätt att optimera en process är att koncentrera sig på en variabel i taget, men denna metod kräver oftast många försök och det är inte säkert den optimala punkten hittas. Ett exe mpel på detta kan ses i Figur 2, där hittas en optimal punkt först för variabel 1. Detta variabelvärde används sedan för att optimera variabel 2. Den punkt som hittas stämmer dock inte överens med den optimala punkten som kan hittas om variablerna optimeras tillsammans. Figur 2. Exempel för att beskriva nackdel med att inte optimera fler variabler samtidigt. Om en variabel först optimeras och det optimala värdet för denna väljs för att optimera nästa kan den gemensamma optimala punkten missas. Ett korrekt sätt som tar hänsyn till alla parametrar samtidigt är att använda sig av statistisk experimentell design. Med denna metod kan flera variabler varieras i en försöksplan så att hela testintervallet undersöks med avseende på en eller flera responser. Experimentell design kan delas in i tre delar, screening, optimering och robusthetstest. Screening används som ett första steg i den experimentella designen, där används ofta många variabler och antalet försök är få i förhållande till antalet variabler. Syftet är att hitta vilka av dem som är viktigast för processen och att se om flera variabler samverkar. Vid optimeringen används de variabler som screeningen visade var viktigast. Syftet är att kunna prediktera responsvariablers värde för alla möjliga kombinationer av inparametrarna inom det område modellen beskriver och att hitta en optimal punkt däri. Ett robusthetstest är det sista som görs i experimentell design. Detta görs för att se till att modellen är tillräckligt stabil och inte är känslig för små fluktuationer i inparametrarna. Alla steg är inte alltid nödvändiga för en analys med experimentell design, ibland kan screeningen ge tillräckligt bra resultat för att de övriga stegen kan utelämnas [20]. 12

13 I en experimentell design används vanligtvis två försöksnivåer, en sådan av typen full faktoriell design i 2 nivåer med 3 variabler förklaras grafiskt i Figur 3 [20]. Figur 3. Illustration av full faktoriell design med 3 faktorer och 2 nivåer. Cirklarna markerar var i det tredimensionella rummet mätpunkterna ska väljas. betyder att variabeln har ett lågt värde, 0 betyder centrerat och + högt värde. Denna uppställning ger 11 mätpunkter och sambandet mellan responsvärdena och variabelinställningarna i försöksplanen kan beräknas. Tack vare de tre centrumpunkterna kan icke - linjära samband detekteras och reproducerbarheten i resultaten utvärderas. För att analysera mätpunkterna som erhålls från designmatrisen används ofta programvara utvecklad för ändamålet, men experimentell design kan även användas då mätdata ska samlas in för att analyseras med multivariat dataanalys. Viktigt att tänka på i en experimentell design är att variera variablerna inom ett intervall som är relevant. För små intervaller kan missa punkter som är intressanta eller ge för liten inverkan på responsvariabeln. 3.5 Multivariat dataanalys Då en experimentell design gjorts för de viktigaste variablerna krävs ett kraftfullt analysverktyg för att kunna utvärdera mätvärdena. I detta läge vill man kanske också ta med variabler som inte varit med i den experimentella designen, vilket kan ge stora datamängder med många variabler och observationer. Stora mängder data är ofta svåra att analysera och det är svårt att veta vilka variabler som inverkar starkast på resultatet. Ett sätt att lösa detta problem är att använda sig av multivariat dataanalys, som kan hantera stora mängder data och många variabler samtidigt. I multivariat dataanalys skapas en modell, som beskriver samband mellan variabler med hjälp av ett antal latenta variabler. En latent variabel har en direkt koppling till de riktiga variablerna som undersöks, eftersom de latenta variablerna fås genom att vikta ihop originalvariablerna. De latenta variabler som används i en multivariatanalys skapas så att de beskriver spridningen av mätdata så bra som möjligt. Beroende på egenskaperna hos mätdata beräknas ett antal latenta variabler i modellen. På detta sätt kan mätdata med stora mängder data och många variabler beskrivas med ett fåtal latenta variabler. Inom multivariat dataanalys finns flera olika projektionsmetoder två sådana är PCA och PLS PCA PCA är en för kortning för Principal Component Analysis och byggs upp av latenta variabler. För att bilda de latenta variablerna som bygger upp PCA-modellen beräknas den riktning vilken data sprider sig mest. Detta kan beskrivas som att alla mätvärden finns i ett K-dimensionellt rum där K är antalet variabler. I detta rum kan den riktning vilken data sprider sig mest i hittas med hjälp av minsta kvadratmetoden. Denna riktning får då representeras av en vektor kallad principalkomponent 1. I Figur 4 förklaras principen för tre variabler. Varje mätvärde kan då projiceras på denna komponent, och projiceringens avstånd från origo får ett värde som kallas score. Varje variabel får också ett 13

14 loadingvärde. Detta loadingvärde representerar vinkeln mellan variabelns värdeaxel och principalkomponenten enligt ekvation 7. På så vis får varje mätpunkt ett scorevärde från varje komponent och variablerna ett loadingvärde. p = cosθ (7) Vinkeln θ i ekvation 7 visas för variabel X 3 i Figur 5 Figur 4. Principalkomponent 1 och förklaring av scorevärde i ett koordinatsystem med 3 variabler. Figur 5. Illustration av vinkeln q som används i formel 6 för beräkning av loadingvärde. Denna vinkel i figuren motsvarar loadingvärdet för variabel X 3. 14

15 Modellen kan sedan utökas med flera principalkomponenter. Den andra principalkomponenten ska vara ortogonal mot den första och får den riktning där den beskriver den största variationen hos mätdata. Då två principalkomponenter plottas mot varandra kan olika grupperingar framträda tydligt. Som exempel skulle mätpunkter från olika bränslen kunna synas som grupperingar i plotten. Att plotta principalkomponenter mot varandra kan även ge viktig information om hur en process fortskrider. Det kan vara svårt att följa en process genom att se på många olika parametrar var för sig, men om de sammanfattas i en tydlig bild kan man lättare se om problem är på väg att uppstå. För att få en uppfattning om hur bra komponenten beskriver data används parametern goodness of fit, R 2 och goodness of prediction, Q 2. R 2 är ett mått på hur bra en komponent kan beskriva indata till modellen. Q 2 är istället ett mått på hur bra modellen kan prediktera värden som inte ingår i modellen. Utifrån sättet de beräknas på kommer R 2 alltid vara större än Q 2. R 2 är en parameter som alltid kommer att öka med fler komponenter, ökningen avtar dock ju fler komponenter som beräknas. Q 2 däremot kommer endast att öka till ett visst värde där den sedan sjunker [21] PLS Ett kraft fullt verktyg för att undersöka hur ett antal responsvariabler beror av ett antal inparametrar är projections to latent structures by means of partial least squares, PLS. PLS använder sig som PCA av latenta variabler för att bygga modeller som beskriver mätdata. Skillnaden är att data delas upp i två block, prediktioner och responser, eller X-variabler och Y- variabler. De latenta variablerna bildas från både X- och Y-matrisen så att de beskriver varianser så bra som möjligt, samt med så bra korrelation som möjligt mellan blocken. Mätpunkterna projiceras sedan ned på de två komponentvektorerna och får därmed scorevektorer, t 1 för X-matrisen och u 1 för Y- matrisen. Principen visas för tre X-variabler och tre Y-variabler i Figur 6a och b. Figur 6a och b. Till vänster ses X-data för observationer insatta i ett tredimensionellt koordinatsystem och komponenten t1. Till höger ses Y-data för observationerna i ett tredimensionellt koordinatsystem med komponenten u1. 15

16 Korrelationen mellan scorevärdena t och u för de olika observationerna kan visas i ett diagram, se Figur 7. Där har observationerna plottats efter de scorevärde de får från de två blocken. Om nu nya värden ska predikteras med hjälp av modellen beräknas först scorevärdet t genom att X-mätvärdena för den nya observationen projiceras på komponenten t1 i Figur 6a. Detta t-värde kan sedan ge ett u-värde genom korrelationen mellan u1 och t1 som visas i Figur 7. Detta u-värde kan sedan sättas in i Y- matrisen som visas i Figur 6b, där värden för y1, y2 och y3 erhålls [21]. Figur 7. Sambandet mellan scorevärdena u och t för de olika observationerna. Precis som för PCA kan score- och loadingplottar göras även för PLS och på så vis hitta samband i data. För att på ett tydligt sätt se hur viktig en X-variabel är för att beskriva en Y-variabel kan en VIPparameter beräknas. VIP står för variable influence on projection och beskriver hur mycket en X- variabel bidrar till modellen [21]. VIP-parametern är alltid positiv och som tumregel kan sägas att ett värde över 1 innebär att X-variabeln är väsentlig för att beskriva en Y-variabel. Att en X-variabel beskriver responsvariabeln behöver dock inte alltid betyda att ett verkligt fysiskt samband finns, därför bör dessa tolkas kritiskt så att inte oväsentliga parametrar får bestämma utseendet på modellen. Som exempel kan sägas att både SO 2 -halten och NO-halten påverkas av O 2 -halten. I en modell utan O 2 som variabel skulle det kunna se ut som SO 2 är en viktig parameter för NO-bildning, vilket det inte behöver vara. För att tydliggöra resultaten från modellen kan de latenta variablerna räknas om till regressionskoefficienter enligt ekvation 9. Y = 1 y + XBPLS + F (9) B PLS i ekvationen är matrisen med regressionskoefficienterna, F är residualmatrisen och 1 y kommer från förbehandlingen av data. Dessa regressionskoefficienter beskriver hur X-variablerna inverkar på responsvariablerna. En positiv koefficient betyder att variabeln ger ett positivt bidrag till responsen och en negativ koefficient ger ett negativt bidrag. Hur stor koefficienten är speglar hur starkt variabeln inverkar på responsen. Fördelen med regressionskoefficienter är att responsen beskrivs med en enhetlig vektor med information om varje responsvariabel, istället för flera vektorer med vikter. Nackdelen är att information om korrelationen mellan responsvariablerna försvinner [21]. Även för PLS beräknas R 2 - och Q 2 -värden för komponenterna i modellen. I detta fall erhålls R 2 -värden för både X- och Y-komponenterna, R 2 X och R 2 Y Skalning Då PCA och PLS använder sig av spridningen i data för att hitta riktningen för principalkomponenterna är det viktigt att skala värdena så att alla variabler får lika stor möjlighet att inverka på modellen. En variabel som har stort mätintervall har också en stor varians, medan en variabel som har litet 16

17 mätintervall får en mindre varians. Detta kan åtgärdas genom att alla mätvärden divideras med standardavvikelsen för variabeln. Efter detta har alla variabler samma varians. Denna metod kallas UVskalning [21] Medelvärdescentrering Nästa steg i förbehandlingen av mätdata är medelvärdescentrering. Detta innebär att ett medelvärde för varje variabel beräknas. Detta medelvärde subtraheras sedan från alla mätvärden. Efter detta ligger alla variabler centrerade runt nollpunkten, detta görs för att underlätta tolkningen av modellen [21] Tolkning av resultat från score- och loadingplottar I score- och loadingplottar presenteras mycket information, men den kan vara svår att hitta. I en scoreplot plottas scorevärden för de olika observationerna från två olika komponenter, oftast komponent 1 och 2. Tolkar man en scoreplot för sig själv kan man se om någon observation sticker ut väldigt mycket från resten av observationerna, en avvikare. Dessa avvikare kan uppstå vid mätfel, eller på grund av att observationen på något sätt inte är representativ för resten av data. Det finns olika klasser av avvikare, moderata och starka. Starka avvikare hittas lättast i en PCA -analys medan moderata kan upptäckas då residualmatrisen inspekteras. Denna granskning av residualerna kan i programvaran Simca göras med DmodX- och DmodY-diagram. Starka avvikare bör tolkas och därefter eventuellt tas bort för att förbättra modellen, medan moderata avvikare vanligtvis tas bort. Från data med ett stort antal observationer kan grupperingar uppstå i scoreplotten. Dessa är intressanta då de tillsammans med loadingplotten kan ge information om vad som är specifikt för just observationerna i grupperingen [21]. Loadningplotten visar hur stor inverkan variablerna har på de olika komponenterna i modellen. Där kan ses vilka variabler som korrelerar väl med varandra, eftersom de som ligger nära varandra i plotten korrelerar med varandra. Tolkning av resultat från multivariatanalys kan göras geometriskt genom att kombinera score- och loadingplottar. I Figur 8 presenteras en score- och en loadingplot från en PCA-modell. För att se hur en observation förhåller sig till responserna dras en linje som korsar observationen i fråga och origo på scoreplotten. En lika linje med samma lutning dras sedan i loadingplotten. Punkterna från variablerna i loadingplotten projiceras sedan ned på linjen. Avståndet från origo speglar sedan hur stor inverkan variabeln har på observationen. Är variabel och observation på samma sida om origo är sambandet positivt, är de på olika sida är sambandet negativt. På samma sätt kan observationer och variabler jämföras i en PLS-modell, där kan även X-varibler och responsvariabler jämföras i loadingplotten [21]. Figur 8. Förklaring hur score- och loadingplottar tolkas. I vänstra bilden skapas en linje genom observationen och origo scoreplotten. En linje med samma lutning skapas sedan i loadingplotten. För att se hur variablerna inverkar på observationen projiceras variablerna ned på linjen. Längre avstånd från origo betyder större inverkan. 17

18 4 Metod och Utförande Undersökningarna är indelade i två separata delar, en då väggnära CO mäts och en förbränningsoptimeringsdel. Mätningarna utfördes under februari och mars I den första försöksomgången gjordes mätningar där luftfaktorn varierades vid konstant effekt. Vid detta tillfälle mättes väggnära CO. Utifrån resultat från denna mätkampanj bestämdes att fortsatta försök skulle göras med en luftfaktor på 0,76. Vid denna luftfaktor ansåg man att medelhalten av CO skulle ligga vid cirka 1 % och kväveoxidhalterna skulle vara acceptabla. Under denna första försöksomgång tycktes ett samband finnas mellan tertiärluftsflödet och parametrarna väggnära CO och kväveoxid. Enligt tillverkarens specifikationer ska tertiärluften inte användas vid eldning med fastbränsle men för att utreda om detta kunde vara fördelaktigt utformades en ny försöksplan där luftfaktorn hölls konstant medan antal brännare, tertiärluftflöde och brännarkonfiguration varierades. Vid försöken samlades data från tre olika källor. Från anläggningens processdatabas PDB, från en separat databas för flöden och temperaturer i pannan, SLAG MOD samt från mätutrustningen som mätte väggnära CO. Undersökningarna inriktades på att se hur primär NO bildas, därför var SNCR-anläggningen ej i drift under försöken. Då försöken gjordes instruerades driftpersonalen om hur de skulle utföras och en person som ansvarade för försöket fanns hela tiden i kontrollrummet så driftpersonalen kunde ställa frågor om något var oklart. Då möjligheterna att göra försök på pannan begränsades av flera faktorer så som för hög eller låg fjärrvärmelast, trasig utrustning med mera fick försöken ofta anpassas efter rådande driftförhållanden. Detta innebär till exempel att det inte gick använda samma bränsle för alla tester vilket hade varit önskvärt för att utesluta att bränsletypen påverkar resultaten. 4.1 CO-mätningar I februari 2005 gjordes en serie mätningar på pannan då luftfaktorn i brännarplanen varierades i tre steg samtidigt som CO-halten mättes vid pannväggen på sju ställen. Två av mätpunkterna var på 40-planet, en vid brännare 41 och en vid brännare 43. En mätpunkt var placerad mellan brännarna på 50-planet, likaså på 70-planet. På plan 60 satt mätpunkterna vid brännare 61, 62 och 63, se Figur 9. Figur 9. Ungefärlig placering av mätpunkter för väggnära CO. Cirklarna visar var brännarna sitter och kryssen var mätpunkterna placerades. Mätserien bestod av 7 mätningar, samtliga vid effekten 100 MW el och bränslet var torv från Härjedalen Mineral AB, HMAB med 30 % träinblandning. Inställningarna för de olika mätningarna presenteras i Tabell 1. För luftfaktorerna 0,70 och 0,78 gjordes två mätningar var och för 0,85 gjordes tre mätningar. Att tre mätningar gjordes i det sistnämnda fallet var för att bättre kunna se reproducerbarheten i mätningarna. 18

19 Tabell 1. Tabell över inställningar och tidpunkt för mätningar av väggnära CO. Nr. Datum StarttidLuftfaktorKonfiguration Bränsle ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,70 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,78 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,70 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,85 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/ ,78 Alla brännare utom 81, 82 och 83. HMAB 70/30 CO-mätinstrumenten sköttes av personal från Swedpower. Dessa bestod av två olika CO-instrument. Ett för halter upp till ppm och ett för halter upp till 10 %. Även en O 2 -mätare användes, se Tabell 2. Mätdata samlades med fem sekunders intervall under 10 minuter för varje mätpunkt. Mätpunkterna användes alltså en och en efter varandra. Rökgaserna som mättes sögs genom slangar från de sju mätpunkterna till analysinstrumenten där mätpunkterna analyserades var för sig. Tabell 2. Beskrivning av mätinstrument för väggnära CO. Mätgas Mätintervall Märke och modell O % M&C PMA10 CO ppm BINOS CO 0 10% MIAHAK UNOR 6N Utvärderingen av mätdata gjordes genom att medelvärden för de olika mätfallen beräknades och tolkades grafiskt tillsammans med data för NO-halt och luftfaktor, se Figur 11 i resultatdelen. 4.2 Förbränningsoptimering Under mars månad 2005 utfördes 13 mätningar på pannan under vilka mätdata på luftflöden, effekter, temperaturer och miljödata samlades in. För att erhålla så mycket information som möjligt från så få mätningar som möjligt, användes teori för statistisk experimentell design vid försöksplaneringen. Vilka parametrar som skulle ingå i den experimentella designen och hur många de skulle vara valdes genom diskussioner inom projektgruppen. Valen gjordes utgående från förbränningsteori samt resultat från mätkampanjen för mätning av väggnära CO. Bland annat dis kuterades att i större omfattning variera brännarkonfigurationen, detta skulle dock kräva ett stort antal extra mätningar och valdes därför bort. En annan variabel som föreslogs ingå var luftfaktorn. Att variera luftfaktorn är dock väldigt kostsamt då SNCR-anläggningen är avstängd och valdes bort eftersom man ansåg att tillräcklig inforation erhållits från de tidigare mätningarna då halten av väggnära CO undersöktes. Den experimentella designen som valdes är en screening som består av en full faktoriell design med tre variabler i två nivåer, denna ansågs vara en bra kompromiss mellan antalet försök som krävs och hur bra variablerna undersöks. Variablerna som varieras är antalet brännare, tertiärluftflödet samt brännarkonfigurationen. För att komplettera modellen tillkom även två extra mätningar med 7 brännare. Se Tabell 3. Alla variabler varierades i två steg plus en centrumpunkt. Antalet brännare var 5, 7 och 9 för de olika försöken och tertiärluftflödet varierades mellan 0, 4000 och 8000 m3/h. De tre brännarkonfigurationerna som testades var låg, centrerad och hög. Brännarkonfigurationerna presenteras i Figur

20 Tabell 3. Försöksplan för förbränningsanalys gjord med experimentell design. Variabeln X1 är antal brännare, X2 är tertiärluftsflöde och X3 är brännarkonfigurationen. Nr. Datum Tid X1 X2 X3 X1 X2 X3 Bränsle brännare 8000 m3/h låg Vitrysk med 28 % trä brännare 4000 m3/h cent Vitrysk torv brännare 8000 m3/h hög Vitrysk torv brännare 8000 m3/h låg Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h låg Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h hög Vitrysk + HMAB 30/ brännare 8000 m3/h hög Vitrysk + HMAB 30/ brännare 0 m3/h låg HMAB 30/ brännare 0 m3/h hög Vitrysk torv brännare 4000 m3/h cent HMAB 30/ brännare 0 m3/h cent HMAB 30/ brännare 4000 m3/h cent HMAB 30/ brännare 8000 m3/h cent HMAB 30/70 Figur 10. Brännarkonfigurationerna för de olika driftfallen. Prickarna motsvarar brännarna på de olika planen. Längst ned ligger 40-planet, sedan i ordning och 70-planen. Svart prick indikerar att brännaren är avstängd. 20

21 4.3 Energibalans mellan pannväggar och överhettare I pannan finns ett system som sprutar in kylvatten i den överhettade ångan då den blir för het. Detta är något man vill slippa eftersom det försämrar elverkningsgraden. Genom att undersöka möjligheten att få en större del av energin att tas upp i pannväggarna kan behovet av kylvatten minska och därmed öka elverkningsgraden. Detta gjordes genom att se hur ändring av brännarkonfiguration och tertiärluftsandel inverkar på energiupptagningsbalansen mellan pannväggar och överhettare. I analysen gjordes responsvariabler som beskriver hur mycket effekt som tas upp i överhettare, pannväggar och kvoten däremellan. Variablerna kallas i analysen för ÖH-entalpi och pannentalpi och beräknades enligt ekvation 10 och 11. ÖH-kvot beräknades som kvoten mellan dessa två enligt ekvation 12. ÖH entalpi = m& C T + C T ) (10) pannentalpi ÖH ( Ånga P, MÖ MÖ P, HÖ HÖ = m& ( C, T + h g) (11) Ånga P vatten ÖH entalpi kvot = pannentalpi Panna ångbildnin (12) I ekvationerna betyder HÖ högtrycksöverhettare och MÖ mellanöverhettare.?t innebär temperaturskillnaden över komponenten. Denna approximation antar att trycket är konstant under uppvärmningen i pannan och överhettarna, även antogs att ångan beter sig som en ideal gas. Detta stämmer inte exakt, men ger ett närmevärde på hur energibalansen ser ut mellan panna och överhettare. Värdena på Cp för de olika fallen togs från tabell [22] och gäller approximativt för det tryck och temperatur som gäller i pannan. C C C P, MÖ P, HÖ P, vatten = 2,2kJ/ kg K = 2,6kJ/ kg K = 5,6kJ/ kg K 4.4 Analys av mätvärden Förutom de variabler som ingår i den experimentella designen registrerades även ett antal andra variabler som användes i den multivariata analysen. Mätserierna kommer från 2 olika databaser. Dels från processdatabasen (PDB) och dels från en databas som är kopplad till programmet Slagmod som analyserar slaggpåslagen i pannan. Mätdata från Slagmod-databasen lagras var 90: e sekund. Därför valdes detta som intervall även för medelvärden som togs från PDB Parametrar De mätserier som användes i analysen presenteras i Tabell 5 i appendix. Denna består av mätserier tagna direkt från databaserna och variabler beräknade från dessa mätserier. Serierna som togs direkt från databaserna valdes ut från en större mängd dataserier och parametrarna som valdes är sådana som tros inverka på förbränningen så som luftflöden och temperaturer. De beräknade parametrarna beskrivs närmare i Tabell 4. För att utvärdera hur brännarkonfigurationen inverkar på NO användes variablerna som beskriver hur stor andel luft som kommer från respektive brännarplan. Eftersom bränslematningen hölls konstant och lika för alla brännare i drift bör denna variabel ge en uppfattning av hur effektfördelningen är mellan brännarplanen. Luftfaktorn analyserades med två olika variabler, lufteffkvot och lufteffkvotbr. Anledningen till detta är att ett visst flöde kylluft alltid finns i de brännare som ej är i drift. Den första, lufteffkvot är det totala luftflödet från alla brännare inklusive kylluft, dividerat med nettouteffekten. Den andra, lufteffkvotbr, är luftflödet endast från de brännare som är i drift dividerat med nettoeffekten. OFA-luften ingår inte i någon av dessa två. Tre variabler som anger vilket bränsle som används lades också in. Denna gjordes genom att andelen trä, vitrysk torv och HMAB-torv lades in i var sin variabel. 21

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Datorlaboration 3. 1 Inledning. 2 Grunderna. 1.1 Förberedelse. Matematikcentrum VT 2007

Datorlaboration 3. 1 Inledning. 2 Grunderna. 1.1 Förberedelse. Matematikcentrum VT 2007 Lunds universitet Kemometri Lunds Tekniska Högskola FMS 210, 5p / MAS 234, 5p Matematikcentrum VT 2007 Matematisk statistik version 7 februari Datorlaboration 3 1 Inledning I denna laboration behandlas

Läs mer

1 Förberedelseuppgifter

1 Förberedelseuppgifter LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli

Läs mer

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x Examensarbete Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x -utsläpp för ENA Energi Optimization of the SNCR-technique at a biofueled heat and power plant Anna Björk

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar;

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation WR 07 Martin Karlsson Götaverken Miljö AB Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation Syfte med projektet: Testa svavelrecirkulation i fullskala

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar

Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar Biobränslehantering presented by H Sundström Andritz LimeLine White Liquor Plant 2 Chemical Systems Andritz Pulp Mill Machinery and Systems Chemical Systems Division recausticizing overheads show a.ppt

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Multivariat analys av kådlåpesamband i granved

Multivariat analys av kådlåpesamband i granved Multivariat analys av kådlåpesamband i granved Mattias Brännström Mathias Robertsson Gustav Eriksson 00-0-8 Institutionen i Skellefteå Luleå tekniska universitet Innehållsförteckning. Inledning. Rapport.

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:103 CIV Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Arena jordens resurser Institutionen för

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet

Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet Redfox C-Ty för bättre driftsäkerhet - genom att övervaka gasinnehållet och larma då ett förinställt värde passeras - genom avgasning, avvattning och filtrering följer en ökning av elektriska genomslagshållfastheten.

Läs mer

CO-220 Carbon Monoxide Meter

CO-220 Carbon Monoxide Meter Page 1 CO-220 Carbon Monoxide Meter Instruktionsblad Inledning Carbon Monoxide Meter CO-220 (i fortsättningen mätaren ) känner av förekomsten av koloxid (CO) och mäter koncentrationer på från 1 till 1000

Läs mer

MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR

MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR mvjuuaevirk5 founingen MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR Råd och anvisningar gällande förbränningstekniska åtgärder och rökgasreningsutrustning September 1993 FJARRVARH MINSKNING

Läs mer

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion Multivariat statistik inom miljöövervakning En introduktion Sortera figurerna! Sorteringen är baserad på en kvantifiering av figurerna Figur nr Hörn Gul Blå Röd 1 5 100 0 0 2 8 50 50 0 3 10 100 0 0 4 10

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment Multivariat utvärdering av toxiciteten mot brackvattenorganismer exponerade

Läs mer

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338 STU-rapport 7O-4O7/U338 Strönmingsbilder längs en kokarkanal inkl. burnout. Grundläggande studier i ett 9-stavsknippe bernt Gustafsson AB Atomenergi Studsvik Fack, 611 01 Nyköping r r September 1971 x

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt Du skall undersöka hur temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och syrehalt förändras då du vistas i ett slutet utrymme klimatkammaren.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Statistik 2 2010, 3.-9.5.2010. Stansens PC-klass ASA-huset. Schema: mån ti ons to fre 9.15-12.00 9.15-12.00 10.15-13.00 10.15-12.00 10.15-12.

Statistik 2 2010, 3.-9.5.2010. Stansens PC-klass ASA-huset. Schema: mån ti ons to fre 9.15-12.00 9.15-12.00 10.15-13.00 10.15-12.00 10.15-12. Statistik 2 2010, 3.-9.5.2010 Stansens PC-klass ASA-huset. Schema: mån ti ons to fre 9.15-12.00 9.15-12.00 10.15-13.00 10.15-12.00 10.15-12.00 13.15-15.00 13.15-15.00 13.15-16.00 13.15-16.00 Under kursens

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 REGRESSIONSLINJEN: NIVÅ OCH LUTNING 1. En av regressionslinjerna nedan beskrivs av ekvationen y = 20 + 2x; en annan av ekvationen y = 80 x; en tredje av ekvationen y = 20 + 3x

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Mäta rakhet Scanning med M7005

Mäta rakhet Scanning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 141121/150411/150704/SJn Mäta rakhet Scanning med M7005 Mätgivare Detalj Mäta rakhet - Scanning 1 (12) Innehåll 1 Ett exempel... 3 2 Beskrivning... 6 2.1 Scanna in

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Examensarbete i mastersprogrammet Sustainable Energy Systems Chalmers Tekniska Högskola Louise Axelsson Handledare: David Pallarès, Christian

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM K.H./C.F./C.W. Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, 18/6 013, 9-14. Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer

Läs mer

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Miljövärden. Vad är det vi mäter? Miljövärden Larmrapporterna duggar allt tätare om energikriser, kilmatförändringar och förgiftade ekosystem. Människan har bara på ett halvt sekel förstört och påverkat lika mycket som vi dessförinnan

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

Linjär algebra förel. 10 Minsta kvadratmetoden

Linjär algebra förel. 10 Minsta kvadratmetoden Linjär algebra förel. 10 Minsta kvadratmetoden Niels Chr. Overgaard 015-09- c N. Chr. Overgaard Förel. 9 015-09- logoonly 1 / 17 Data från 1 vuxna män vikt (kg) längd (m) 58 1,69 83 1,77 80 1,79 77 1,80

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Rapport GC 90.02. Roland Brodin Sydkraft AB

Rapport GC 90.02. Roland Brodin Sydkraft AB Rapport GC 90.02.. o NOx-UTSLAPP FRAN TEGELUGN, HETOLJEPANNA OCH HETVATTEN PANNOR VID OLJE- RESPEKTIVE GASELDNING Roland Brodin Sydkraft AB Mars 1990 FÖRORD Denna rapport redovisar mätningar av NOx-utsläpp

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen 2 juni 2015 Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen Innehåll Krav i gödselgasstödet 1 Hur kan du söka efter läckor? 2 Fler tips för bättre läcksökning - Mellanliggande kontroller 2 Vilket läcksökningsinstrument

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Gunnar yquist 005-05-04 O x -föreskriftens krav enligt FS 004:6 och SS-E 48 Krav på mätningarna av utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30>

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30> PROJEKTBESKRIVNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym Projektnamn < Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar INFORMATION MEMORANDUM ECOMB AB (publ) 11 februari 2003 Ecotube-systemet representerar en ny teknik för att optimera förbränningsprocesser och består av utdragbara rör försedda med munstycken där luft

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna

Läs mer