Småföretagares risker för hjärtinfarkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Småföretagares risker för hjärtinfarkt"

Transkript

1 Småföretagares risker för hjärtinfarkt Rapport S3/99 ISSN X Örebro april 1999 Carl-Göran Ohlson 1, Annika Gustavsson 2,5, Johan Hallqvist 3, Christina Reuterwall 2,4,5, Christer Hogstedt 4,5 1) Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro 2) Epidemiologiska enheten 3) Socialmedicinska enheten 4) Yrkesmedicinska enheten, Stoockholms läns landsting 5) Arbetslivsinstitutet, Solna

2 2 Småföretagares risker för hjärtinfarkt Bakgrund Det råder en stor brist på undersökningar av hälsa och sjuklighet bland småföretagare. Inte en publikation som avser risk för hjärtinfarkt bland småföretagare, egenföretagare eller entreprenörer har kunnat återfinnas i en litteratursökning som omfattade Medline , Exerpta Medica , Psychological Abstracts och slutligen Arbline hela talet. En fransk studie baserad på tre register ur WHO-MONICA-projektet i Frankrike jämförde hjärtinfarktrisk hos olika yrkeskategorier, varibland ingick bl a Managers in firms > 10 wageearners som sannolikt inkluderar småföretagare. Däremot ingick inte den stora gruppen företagare med tio eller färre anställda, t ex egenföretagarna, men troligen ingick dessa i några andra yrkesgrupper, t ex Craftsmen och Salesmen. Chefer på företag hade de lägsta riskerna för hjärtinfarkt, följda av hantverkare medan anställda i icke manuella arbeten hade de högsta riskerna. Även Managers hade statistiskt signifikant förhöjda risker, motsvarande en oddskvot på 1,45 (Lang 1997). En studie av mellanchefer visade samband mellan arbetsrelaterad stress och kardiovaskulära riskfaktorer dock utan att kontrastera resultaten mot kollektivanställda (Siegrist 1996b). En matchad jämförelse mellan anställda tjänstemän och chefer på ett norskt försäkringsbolag visade inga skillnader i kardiovaskulära riskfaktorer (Berg 1994). Ett fåtal studier har belyst problemet att nå ut till småföretag med information om arbetsmiljöförbättringar (Niemi 1992). Intresset för småföretagares, inte minst kvinnliga entreprenörers, arbetssituation har ökat på senare år. I en amerikansk studie belystes t ex betydelsen av nätverk för kvinnligt företagande. 360 män och kvinnor, varav hälften soloföretagare intervjuades om sina professionella nätverkskontakter. Det visade sig att kvinnor hade ett sämre sådant nätverksstöd än män och att orsaken till detta kunde vara tidsbrist och uttröttning (Katz 1997). Enligt SCB:s företagsregister fanns det företag i landet Av dessa var företag utan anställda (skogs- och lantbruk samt fiske inräknade), företag med 1-4 anställda, företag med 5-9 anställda, företag med anställda, företag med anställda och cirka företag med fler än 49 anställda. Fyra av fem företag är tjänsteföretag. Ca 20-25% av alla småföretagare är kvinnor. Med småföretag brukar vi i vårt land vanligen avse företag med färre än femtio anställda, men internationellt brukar företag med färre än 250 anställda hänföras till denna kategori. Dessa utgör 97% av alla företag i landet och sysselsätter cirka 1,3 miljoner företagare och anställda, vilket är cirka 34% av totalt antal sysselsatta. Företag med färre än tio anställda benämns mikroföretag och utgör 95% av företagen. Ensamföretag eller soloföretag som de också kallas, utgör 66% av alla företag. Företagaren ägnar mycket tid och energi åt företagandet och eftersträvar att hela tiden ha en god kontroll över alla delar i verksamheten. I de minsta företaget är företagaren direkt

3 3 engagerad i produktionen och påverkas i arbetet av samma arbetsmiljöfaktorer som personalen. Starka psykologiska drivkrafter binder samman företagaren med företaget. Det egna företaget representerar förutom materiella, även immateriella eller abstrakta värden för företagaren. Företaget och den egna identiteten är en mycket viktig helhet (Beckérus 1985). Det finns vissa gemensamma drag hos de minsta företagen (Ramström 1994): De är familjeföretag Företagarnas formella utbildning varierar starkt och många har förvånansvärt låg utbildning och saknar djupare kunskaper i ekonomi och administration. Det viktigaste med att driva företag är att få vara oberoende och att nå en högre grad av självförverkligande. Företagen har ofta en bräcklig ekonomisk bas och man har sällan råd att anlita konsulter. Man arbetar under stark tidspress och har svårt att hinna planera mera långsiktigt. Företagarna ser på företaget i ett helhetsperspektiv där allting hänger samman. Företagarna känner i regel ett stort ansvar gentemot sina anställda och är mycket beroende av personalens arbetsinsatser Företagens kontakt med omvärlden är ofta beroende av den lokala företagsmiljön på orten och det är viktigt att känna samhällets och företagskollegornas stöd och uppskattning Upplevda problem är koncentrerade till personal-, ekonomi- och planeringsfrågor. Det är sällan lagom mycket att göra. Kundens krav är leverans helst igår. Det är med andra ord ständig stress och tidspress. Förutom detta känner småföretagaren ofta oro för framtiden, orderingången, egna och andras kompetens, rekryteringsproblem, familjen-relationer-nätverk, ekonomi och personella resurser, men även viss oro för den egna hälsan (Persson 1991, Grindestam 1992). Företagare som drabbas av arbetsrelaterad ohälsa tar sig ofta inte tid att söka vård direkt, utan går och drar på krämpor. I de fall man söker hjälp vid vårdcentral eller inom övrig sjukvård så är kunskapen om arbetsrelationen och lämpliga arbetsmiljöåtgärder oftast bristfällig. Symtomen behandlas medan det ursprungliga problemet förblir olöst (Bornberger-Dankvardt 1993). Många småföretagare anser att det enda sättet att bli en verkligt fri människa är att driva ett eget företag. Påfrestningar i arbetssituationen uppvägs av stunder med arbetsglädje och goda möjligheter till att påverka den egna situationen. Ledarskapet i ett småföretag bygger på värden som att vara både vän, kamrat och välgörare (Johansson 1995). Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om småföretagare löper högre risk för hjärtinfarkt än anställda. Småföretagare har många gånger en mycket hög arbetsbelastning och kanske även brist på kontroll över sin arbetssituation och det ligger därmed nära till hands att anta att de riskerar ohälsa på grund av kronisk stress. Skillnader i hjärtinfarktrisk mellan män och kvinnor skall studeras. Vidare skall skillnader mellan tjänsteföretag och tillverkningsföretag samt mellan ensamföretagare och företagare med anställda analyseras eftersom

4 4 arbetsbetingelserna skiljer sig åt. Studien utnyttjar information insamlad inom SHEEP-projektet (Stockholms hjärtepidemiologiska program). Bakgrundsbeskrivning SHEEP En detaljerad beskrivning av SHEEP är under publicering (Reuterwall et al, 1999), det följande är en kort sammanfattning. SHEEP är en populationsbaserad fall-referentstudie av riskfaktorer för förstagångs hjärtinfarkt. Fallen har identifierats från och med 13 januari 1992 till 12 januari 1994 för män respektive 13 januari 1992 till 31 december 1994 för kvinnor. I studiebasen ingår alla som bodde i Stockholms län respektive år, som var svenska medborgare och som tidigare inte haft hjärtinfarkt. Till och med oktober 1992 omfattade studiebasen åldrarna år och från och med november 1992 åldrarna år. Fallen definieras som samtliga förstagångs hjärtinfarkter, såväl icke-dödliga som dödliga, enligt specificerade diagnostiska kriterier. En referent per fall har valts slumpmässigt från studiebasen efter stratifiering för kön, ålder och sjukhusområde. För att uppnå åtminstone en referent per fall valdes en ny referent då den första referenten avböjde deltagande. Fallen har rekryterats via en särskild organisation vid regionens samtliga tio akutsjukhus, via utskrivningsdiagnoser i det datoriserade slutenvårdsregistret och via dödsbevis med hjärtinfarktdiagnos från Statistiska centralbyrån. Referenterna valdes från landstingets datoriserade befolkningsregister i samband med fallets insjuknande. Frågeställningarna i SHEEP spänner över ett brett spektrum: kemiska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön; socialmedicinska frågor som socialt nätverk och stöd, social mobilitet och migration; faktorer i omgivningsmiljön som luftföroreningar och dricksvattenkvalitet; betydelsen av arbetslöshet, sömnstörningar och 'livshändelser'; betydelsen av fysisk aktivitet i arbetet och på fritiden; betydelsen av kostvanor inklusive kaffe- och alkoholbruk och tobaksbruk inklusive passiv rökning och snusning. Exponering för dessa faktorer liksom förekomst av vissa sjukdomar (egna och hos nära släktingar) kartlades med frågeformulär. Yrkeshistorik (anställningar och arbetsuppgifter) för hela vuxenlivet inhämtades i ett särskilt frågeformulär. För överlevande fall och deras referenter mättes och kontrollerades också vissa biomedicinska faktorer, inklusive hormonsubstitution för kvinnor, vid en hälsokontroll där blodprovstagning (fasteprover), vägning och mätning, kontroll av blodtryck m m ingick. Hälsokontrollen gjordes, för fallets del, tidigast tre månader efter insjuknandet, för att patienten åter skulle vara metabolt stabil. Referenten hälsokontrollerades nära nog samtidigt, för att undvika effekter av den säsongsvariation som förekommer i vissa av de undersökta blodparametrarna. Sammanlagt identifierades 2246 fall, varav 1485 män och 761 kvinnor. Sammanlagt 603 fall avled inom 28 dygn efter insjuknandet och 1643 fall överlevde minst så länge. Totalt 3206 referenter togs ut. Drygt 4000 ifyllda frågeformulär återsändes, varav mer än 1300 gällde kvinnors exponeringsförhållanden. Nära 3000 personer deltog i hälsokontrollen på något av sjukhusen. Männen hade genomgående litet högre deltagarfrekvens än kvinnorna: av de överlevande fallen deltog 88% av männen och 77% av kvinnorna, av deras referenter 75% respektive 69%.

5 5 Delstudien om småföretagare Denna studie omfattar en del av studiepersonerna i SHEEP, nämligen de fall som överlevde sin infarkt och referenterna till dessa fall. Åldersspannet är också begränsat till år. Klassificering i olika kategorier av företagare gjordes utifrån uppgifter i enkäten om yrkeshistorik där bl a frågor om man varit anställd och om man varit företagare ingick. Dessa frågor kunde besvaras särskilt för olika perioder i yrkeslivet, maximalt 19 sådana arbetsperioder. På detta sätt erhölls detaljerad yrkesinformation även från de personer som bytt yrkesstatus flera gånger i livet. Definition av företagare Som exponering räknades att ha varit företagare. Härvid avgränsades fem olika kategorier, nämligen att någon gång varit företagare (vilket inkluderar de övriga kategorierna), att ha haft företagande som bisyssla till anställning, att alltid ha varit småföretagare, närmare bestämt från 30 års ålder, att ha startat ett företag under de senaste fem åren som föregick insjuknandet och att ha slutat som företagare senast fem år före inklusionen i studien. Inga företagare hade haft 150 eller fler anställda. Sysselsatta inom jord- och skogsbruk eller fiske ingick inte. Som oexponerad definierades personer som alltid varit anställda, dvs aldrig drivit ett eget företag eller varit arbetslösa eller sjukskrivna under längre perioder. Härmed exkluderades personer med arbetsmarknadsutbildning, långvarig arbetslöshet och förtidspension samt hemmafruar, kategorier som kan ha kraftigt avvikande sjukdomsrisker i förhållande till stabilt anställda. Denna definition utesluter inte personer med kortare avbrott i anställningen eftersom definitionen grundades på uppgifter om yrkesstatus under olika perioder. Frågan om nuvarande anställning besvarades t ex av c:a 200 av de drygt tusen alltid anställda med ålderseller förtidspension. Studiepopulationen uppdelad på exponeringskategorier, fall och referenter och på kön visas i tabell 1. Antalet någon gång företagare uppgick till 513 varav, 443 män och 70 kvinnor, som fördelade sig på 247 fall och 266 referenter. Företagande som bisyssla sysselsatte endast 26 personer varav tio manliga fall, åtta manliga referenter, fem kvinnliga fall och tre kvinnliga referenter. Att alltid ha varit företagare uppgavs av 63 personer, 58 män och endast fem kvinnor. De två sista kategorierna, dvs de som startat företag de fem sista åren och de som slutat sitt företagande senast för fem år sedan, omfattade endast åtta respektive elva personer. Dessvärre fanns inga kvinnliga fall i kategorierna alltid företagare, startat företag eller slutat företagande. De oexponerade, alltid anställda, uppgick till totalt personer, 945 män och 208 kvinnor. Riskfaktorer Förekomsten av vanliga riskfaktorer för hjärtinfarkt noterades och varje person klassificerades som exponerad eller ej för dessa faktorer, utifrån svar på frågorna i frågeformuläret och resultat från provtagningen vid hälsoundersökningen. Följande definitioner gäller för de resultat som presenteras.

6 6 Personer med insulin-, läkemedels- eller dietbehandlad diabetes klassificerades som exponerade för diabetes. Blodfetter representeras i denna redovisning av nivåerna av triglycerider respektive kolesterol totalt i serum (fasteprov). Personer med en triglyceridnivå om minst 2,3 mmol/l klassificerades som exponerade; motsvarande nivå för totalkolesterol var 6,5 mmol/l. Personer som stod på serumlipidsänkande medicin klassades också som exponerade. Personer med uppmätt blodtryck om minst 170/95 mm Hg eller som medicinerade mot högt blodtryck, klassificerades som exponerade. Övervikt bedömdes enligt WHO:s kriterium för grav övervikt, dvs ett Body Mass Index (BMI) om minst 30 kg/m 2 (kroppsvikt dividerat med kroppslängden i kvadrat = 30 eller mer). Som rökare klassades den som rökt dagligen minst ett år och som inte slutat röka inom de senaste två åren före deltagande i SHEEP-studien. Exponering för job strain bedömdes från svaren på elva enkätfrågor: fem om krav och sex frågor om inflytande/kontroll i arbetet. Om kvoten mellan kravpoängen och kontrollpoängen översteg 0,765 klassades personen som exponerad för job strain. (Gränsvärdet 0,765 = 75e percentilen i fördelningen av referenternas kvotvärden.). Fördelen med denna kvotdefinition är att den är ganska sensitiv, dvs fångar in ganska många individer med denna egenskap men nackdelen är en bristfällig specificitet, nämligen att definitionen kan klassa även låg grad av krav som job strain i de fall då kontrollmöjligheterna samtidigt är låga. Fördelningen av riskfaktorer beräknades för manliga alltid företagare och manliga alltid anställda liksom för samtliga fall och samtliga referenter i studiepopulationen, se tabell 2. Alltid företagare bedömdes vara den företagarkategori som tydligast torde kontrastera mot de oexponerade alltid anställda. På grund av få kvinnor i denna kategori gjordes denna jämförelse endast för män. Som framgår av tabell 2 skiljer sig riskfaktorerna påtagligt, som väntat, mellan fall och referenter. Fallen har således genomgående högre andelar individer med förhöjda värden på de sju studerade riskfaktorerna. Diabetes var således mer än dubbelt så vanligt bland fallen än bland referenterna och förhöjda triglycerider nästan dubbelt så vanligt bland fallen. Skillnaderna var mer blygsamma för de övriga riskfaktorerna. En från metodologisk synpunkt mer intressant aspekt kan vara huruvida det föreligger skillnader mellan exponerade, företagare, och oexponerade, anställda, eftersom sådana skillnader introducerar en confounding vilken kräver multivariat analys. Manliga alltid företagare hade större andel individer med förhöjt kolesterol än alltid anställda liksom större andel individer med diabetes. För de övriga riskfaktorerna var skillnaderna obetydliga. Förekomsten av riskfaktorer var således inte jämnt fördelad mellan exponerade och oexponerade vilket således motiverar en multivariat analys.

7 7 Epidemiologiska analyser Alla analyser och beräkningar av risker har gjorts med uppbruten matchning (unconditional) vilket betyder att alla kategorier av företagare jämförs med samma totalgrupp av referenter. Risken för hjärtinfarkt har beräknats såsom oddskvoter erhållna ur logistisk regression, dels såsom enkla oddskvoter och dels såsom multivariata oddskvoter. Enkla oddskvoter har beräknats ur regression med enbart ålder och bostadsområde eftersom skillnader kan föreligga i ålder och geografiskt boende framför allt mellan mindre företagarkategorier och totalgruppen referenter. Multivariata oddskvoter har härletts ur logistisk regression med inte bara ålder och geografiskt boende utan även med sju för hjärtinfarkt etablerade riskfaktorer, nämligen förhöjda triglycerider, förhöjt kolesterol, hypertoni, förekomst av diabetes, fetma, rökning och jobstrain. För varje oddskvot har beräknats ett 95%-igt konfidensintervall. Resultat Totalt ingick 759 fall och 907 referenter i denna delstudie. Bland fallen hade 247 individer någon gång varit företagare och 512 alltid varit anställda och bland referenterna var motsvarande antal 266 respektive 641. Andelen företagare bland fallen var således 16% högre än bland referenterna. Riskerna för hjärtinfarkt inom olika kategorier visas i tabell 3. De enkla oddskvoterna skiljer sig inte nämnvärt mellan män och kvinnor i de två kategorier där denna jämförelse är möjlig. Vidare framgår att samtliga enkla oddskvoter är > 1 (utom för alltid företagare), vilket kan indikera en överrisk. De multivariata oddskvoterna, som tar hänsyn till skillnader i förekomst av riskfaktorer, visar större skillnader i risk mellan manliga och kvinnliga företagare. Den enda statistiskt signifikanta risken är den sjufaldigt förhöjda risken bland kvinnor som haft företagande som bisyssla, OR=7,34 (1,14-47). De manliga företagarna visar här en i stort sett normal risk när hänsyn tagits till deras något högre förekomst av riskfaktorer, OR=1,26 (0,31-5,2). Undantaget är alltid företagare med en risk som är nästan hälften av de alltid anställdas, OR=0,56 (0,27-1,17), men inte heller denna skillnad är statistiskt signifikant. Uppdelning på bransch visade något högre oddskvoter inom kommersiella tjänster samt varuförsäljning och inom transportnäringar. Antalet exponerade fall blir dock vid denna uppdelning alltför få för att vidare beräkningar ska vara meningsfulla. En uppdelning i manuella företag respektive tjänstemannaföretag visade inte några skillnader i oddskvoterna. Uppdelning på egenföretagare respektive företagare med anställda visade en oddskvot för företagare med anställda som hos män var något högre och hos kvinnor något lägre än för egenföretagare utan anställda. Dessa avvikelser var således inte bara av motsatt riktning mellan könen utan även statistiskt insignifikanta. Slutligen gjordes även en analys av de som var yrkesaktiva fram till åtminstone två år före inklusionen, som inte heller visade några förändringar i riskmönstret.

8 8 Diskussion Denna populationsbaserade fall-kontrollstudie av hjärtinfarkt visade att småföretagarna inte löpte någon generellt ökad risk för hjärtinfarkt. Att alltid ha varit företagare var associerat med en nästan hälften så stor risk medan kvinnor med företagande någon gång under livet eller som bisyssla till anställning hade tecken på ökad risk för hjärtinfarkt. Som referens användes här individer som alltid varit anställda och som varken hade varit företagare eller i nämnvärd grad varit arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Detta val av referensgrupp torde eliminera den healthy worker effect med bias av oddskvoterna mot lägre värden som arbetslösa och förtidspensionerade skulle åstadkomma i en referensgrupp pga sina högre risker för bl a hjärtinfarkt. Eftersom de traditionella riskfaktorerna var något vanligare hos företagare än hos alltid anställda beräknades oddskvoterna även efter hänsynstagande till de sju vanligaste riskfaktorerna, t ex förhöjt kolesterol och rökning. För manliga företagare sjönk härvid oddskvoterna något medan oddskvoterna hos kvinnliga företagare steg då hänsyn togs till dessa riskfaktorer vilket tyder på att riskfaktorerna var något vanligare bland manliga företagare och något mindre vanliga bland kvinnliga företagare jämfört med motsvarande kategorier anställda. Kategorin de som alltid varit företagare (endast manliga fall, inget kvinnligt fall) är intressant eftersom risken var nästan halverad, dock ej statistiskt signifikant, jämfört med alltid anställda. Bland kvinnor med företagande som bisyssla vid sidan av anställning observerades en uppseendeväckande hög oddskvot som var statistiskt signifikant. En försiktig slutsats av detta kan vara att denna kategori dubbelarbetande utsätts för en extra stressbelastning Job strain, den i detta sammanhang kanske mest intressanta riskfaktorn och confounding factor i analyserna, bidrog med fördubblad och statistiskt signifikant risk, således väl i paritet med de andra riskfaktorernas bidrag. Fallen hade som väntat högre andel individer med job strain, 31% mot 24% bland referenterna, och särskilt stor var skillnaden mellan kvinnliga fall och referenter med 44% respektive 31% som upplevt denna stressfaktor. Bland alltid företagare och män hade 27% upplevt job strain (32% bland fallen och 24% bland referenterna) vilket kan jämföras med 24% bland alltid anställda (29% bland fallen och 21% bland referenterna). Skillnaderna mellan dessa exponeringskategorier var således liten och skillnaderna inom dessa två kategorier mellan fall och referenter var också helt likartade. Därför torde job strain snarare fungera som effektmodifierare än confounding factor inom dessa exponeringskategorier. En viss felklassificering av yrkesstatus är naturligtvis sannolik eftersom minnesfel avseende yrkesaktivitet längre tillbaka och enkätfrågornas förenklade formuleringar kan ha orsakat smärre avvikelser. För de flesta individer torde dock klassificeringen i kategorierna alltid anställda, någon gång företagare och alltid företagare ha hög precision. Kategorin företagare som bisyssla är däremot mindre tydlig och här kan felklassificeringar inte uteslutas. Induktionstiden, dvs den tid det i allmänhet tar för en stressor att märkbart öka risken för hjärtinfarkt, är inte känd men det kan vara rimligt att tänka sig två förlopp, ett subakut och ett kroniskt. Ett subakut förlopp skulle kunna räknas i månader - enstaka år och spegla akuta, stressbetingade förändringar i blodkemi och trombosbenägenhet. Ett kroniskt förlopp, dvs

9 9 över många år, skulle snarare avspegla stressbetingade strukturella kärlförändringar dvs ökning av ateromatosgraden. Eftersom information saknas om yrkesaktiviteten den närmaste tiden före insjuknandet finns risk för en påverkan på riskestimatet. Om småföretagande är en stressor och riskfaktor för hjärtinfarkt som verkar subakut kan de som slutade sitt företagande flera år före insjuknandet felaktigt bli klassificerade som exponerade, dvs deras företagande kan inte ha påverkat sjukdomsrisken. Samma missklassifikation finns då förstås bland referenterna eftersom de rekryterats på ett incident sätt samtidigt med fallen. Resultatet av denna missklassificering skulle kunna bli en låg grad av utspädningseffekt dvs underskattning av risken. Om småföretagandet däremot som stressor verkar mer kroniskt och över många år spelar inte ett eventuellt upphörande av företagandet flera år före insjuknandet någon roll för riskestimatet. Slutsatserna i denna fall-kontrollstudie kan inte med säkerhet generaliseras eftersom studiegrupperna rekryterats från Storstockholmsområdet. Andra riskmönster kan således inte uteslutas på mindre orter och på landsbygden. Sammanfattningsvis ger inte denna populationsbaserade fall-kontrollstudie stöd åt misstanken om en generellt ökad risk för hjärtinfarkt bland småföretagare. Det kan dock inte uteslutas att särskilda kategorier av småföretagare belastas med sådan grad av psykologisk stress att de löper ökad risk för denna sjukdom.

10 10 Referenser Aronsson G. Dimensions of controls as related to work organization, stress, and health. Int J of health services 1989;19: Beckérus Å, Roos B. Affärer som livsstil. Stockholm: Libers förlag, Berg JE, Hostmark AT. Workload and cardiovascular risk factors in executives and nonexecutives of the same company. Occup Med 1994;44: Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I. Handläggning av patienter med arbetsrelaterade åkommor vid en vårdcentral - Uppföljning. Rapport S04/93, Regionsjukhuset, Örebro, Brezinka V, Kittel F. Psychosocial factors of coronary heart disease in women: a review. Soc Sci Med 1996;42: Everson SA, Lynch JW, Chesney MA et al. Interaction of workplace demands and cardiovascular reactivity in progression of carotid atherosclerosis: population based study. BMJ 1997;314: Hammar N, Alfredsson L, Smedberg M, Ahlbom A. Differences in the incidence of myocardial infarction among occupational groups. Scand J Work Environ Health 1992;18: Hammar N, Alfredsson L, Theorell T. Job characteristics and the incidence of myocardial infarction. Int J Epidemiol 1994;23: Hellerstedt WL, Jeffery W. The association of job-strain and health behaviors in men and women. Int J Epidemiol 1997;26: Johansson B. Småföretagares analys och hantering av risker i arbetsmiljön. Tekniska högskolan i Luleå, Luleå Karasek R, Theorell T. Healthy work. New York: Basic Books, Inc, Publishers, Katz J, Williams P. In: Entrepreneurship and Regional Development. 1997;9: Kawai C. Pathogenesis of Acute Myocardial Infarction. Circulation 1994;90: Kristensen TS. Cardiovascular diseases and the work environment. A critical review of the epidemiologic literature on nonchemical factors. Scand J Work Environ Health 1989;15: Kristensen TS. The demand-control-support model: Methodological challanges for future research. Stress Medicine 1995;11:17-26.

11 11 Lang T, Ducimetiere P, Arveiler D, Amouyel P, Cambou JP, Ruidavets JB et al. Incidence, case fatality, risk factors of acute coronary heart disease and occupational categories in men aged in France. Int J Epidemiol 1997;26: Niemi J, Heikkonen J, Notkola V, Husman K. How to reach and motivate owners of small enterprises with respect to the health and safety of their work environment? An experimental intervention programme. Int J Health Sciences 1992;3: Persson O. Att leva som småföretagare. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg Ramström T, Åberg S. Att ge småföretagen kompetens för arbetslivet, bil 1. SOU 1994;48. Reuterwall C, Hallqvist J, Ahlbom A, de Faire U, Diderichsen F, Hogstedt C, Pershagen G, Theorell T, Wiman B, Wolk A, & the SHEEP Study Group. Higher relative but lower absolute risks of myocardial infarction in women than in men for some major risk factors in the SHEEP study. J Intern Med, 1999, accepted for publication. Schnall PL, Landsbergis PA, Baker D. Job strain and cardiovascular disease. Ann Rev Public Health 1994;15: Siegrist J. Adverse health effects of high effort-low reward conditions. J Occup Health Psychol 1996(a);1:27. Siegrist J, Peter R. Threat to occupational status control and cardiovascular risk. Isr J Med Sci 1996(b);32: Theorell T, Karasek RA. Current methodological issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. J Occup Health Psychol 1996a;1:3. Wallén H, Larson T, Bröijersén A, Hjemdahl, P. Trombocytaktivering. En länk mellan stress och hjärtinfarkt? Läkartidningen 1995;92:

12 12 Tabell 1. Studiepopulationen uppdelad på kön och exponeringskategorier Exponeringskategori Fall Referenter Hela populationen Exponerade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Någon gång (=alla) företagare - företagare som bisyssla - alltid företagare startat företag senaste 5 åren - slutat som företagare senast för 5 år sedan Oexponerade Alltid anställda Samtliga Tabell 2. Förekomst av riskfaktorer såsom procentuella andelar bland manliga alltid företagare, manliga alltid anställda och bland alla fall och alla referenter (dvs hela studiepopulationen, män och kvinnor) Riskfaktorer Alltid anställda, män Alltid företagare, män Fall Referenter Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Förhöjda triglycerider 1) Förhöjt kolesterol 2) Hypertoni 3) Diabetes Fetma 4) Rökare Jobstrain 5) ) > 2,3 mmol/l 2) > 6,5 mmol/l 3) Systoliskt blodtryck > 170 mm Hg eller distoliskt blodtryck > 95 mm Hg 4) BMI > 27? 5) Definerad som kvoten mellan arbetskrav och kontrollmöjligheter

13 13 Tabell 3. Risker för hjärtinfarkt såsom oddskvoter för olika kategorier av småföretagare. Oddskvoterna är beräknade ur logistiskt regression, dels som enkla ( crude ) och dels som multivariata oddskvoter, dvs med hänsyn tagen till relevanta riskfaktorer 1 Oddskvoter (95% konfidensintervall) Bivariat ( crude ) Multivariat Exponeringskategori n Män Kvinnor Män Kvinnor Någon gång (=alla) 513 1,16(0,92-1,46) 1,13(0,64-2,0) 1,00(0,76-1,3) 1,92(0,90-4,1) företagare - företagare som 26 1,53(0,59-3,9) 2,36(0,5-10,8) 1,26(0,31-5,2) 7,34(1,14-47) bisyssla - alltid företagare ,81(0,47-1,4) - 0,56(0,27-1,17) - - startat företag 8 2 1,79(0,40-8,1) - 0,83(0,15-4,7) - senaste 5 åren - slutat som företagare senast för 5 år sedan ,38(0,40-4,9) - 1,06(0,20-5,7) - 1 Kolesterol, triglycerider, blodtryck, diabetes, fetma, rökning och jobstrain 2 Inga kvinnliga fall

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm 1977-1996 Per Gustavsson 1,2 Kristina Jakobsson 3 Niklas Hammar 3,4 1. Arbets- och Miljömedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2.

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation & hälsa Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar

Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar Ökad kroppsvikt hotar den positiva trenden Hjärtinfarktincidens och mortalitet har minskat signifikant i Göteborg under de senaste 20 åren. En rapport från det

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Missbruk av alkohol och konsekvenserna av alkoholkonsumtion kostar samhället stora summor och forskning visar att det drabbar arbetslivet bl.a. i form av

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer