Småföretagares risker för hjärtinfarkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Småföretagares risker för hjärtinfarkt"

Transkript

1 Småföretagares risker för hjärtinfarkt Rapport S3/99 ISSN X Örebro april 1999 Carl-Göran Ohlson 1, Annika Gustavsson 2,5, Johan Hallqvist 3, Christina Reuterwall 2,4,5, Christer Hogstedt 4,5 1) Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro 2) Epidemiologiska enheten 3) Socialmedicinska enheten 4) Yrkesmedicinska enheten, Stoockholms läns landsting 5) Arbetslivsinstitutet, Solna

2 2 Småföretagares risker för hjärtinfarkt Bakgrund Det råder en stor brist på undersökningar av hälsa och sjuklighet bland småföretagare. Inte en publikation som avser risk för hjärtinfarkt bland småföretagare, egenföretagare eller entreprenörer har kunnat återfinnas i en litteratursökning som omfattade Medline , Exerpta Medica , Psychological Abstracts och slutligen Arbline hela talet. En fransk studie baserad på tre register ur WHO-MONICA-projektet i Frankrike jämförde hjärtinfarktrisk hos olika yrkeskategorier, varibland ingick bl a Managers in firms > 10 wageearners som sannolikt inkluderar småföretagare. Däremot ingick inte den stora gruppen företagare med tio eller färre anställda, t ex egenföretagarna, men troligen ingick dessa i några andra yrkesgrupper, t ex Craftsmen och Salesmen. Chefer på företag hade de lägsta riskerna för hjärtinfarkt, följda av hantverkare medan anställda i icke manuella arbeten hade de högsta riskerna. Även Managers hade statistiskt signifikant förhöjda risker, motsvarande en oddskvot på 1,45 (Lang 1997). En studie av mellanchefer visade samband mellan arbetsrelaterad stress och kardiovaskulära riskfaktorer dock utan att kontrastera resultaten mot kollektivanställda (Siegrist 1996b). En matchad jämförelse mellan anställda tjänstemän och chefer på ett norskt försäkringsbolag visade inga skillnader i kardiovaskulära riskfaktorer (Berg 1994). Ett fåtal studier har belyst problemet att nå ut till småföretag med information om arbetsmiljöförbättringar (Niemi 1992). Intresset för småföretagares, inte minst kvinnliga entreprenörers, arbetssituation har ökat på senare år. I en amerikansk studie belystes t ex betydelsen av nätverk för kvinnligt företagande. 360 män och kvinnor, varav hälften soloföretagare intervjuades om sina professionella nätverkskontakter. Det visade sig att kvinnor hade ett sämre sådant nätverksstöd än män och att orsaken till detta kunde vara tidsbrist och uttröttning (Katz 1997). Enligt SCB:s företagsregister fanns det företag i landet Av dessa var företag utan anställda (skogs- och lantbruk samt fiske inräknade), företag med 1-4 anställda, företag med 5-9 anställda, företag med anställda, företag med anställda och cirka företag med fler än 49 anställda. Fyra av fem företag är tjänsteföretag. Ca 20-25% av alla småföretagare är kvinnor. Med småföretag brukar vi i vårt land vanligen avse företag med färre än femtio anställda, men internationellt brukar företag med färre än 250 anställda hänföras till denna kategori. Dessa utgör 97% av alla företag i landet och sysselsätter cirka 1,3 miljoner företagare och anställda, vilket är cirka 34% av totalt antal sysselsatta. Företag med färre än tio anställda benämns mikroföretag och utgör 95% av företagen. Ensamföretag eller soloföretag som de också kallas, utgör 66% av alla företag. Företagaren ägnar mycket tid och energi åt företagandet och eftersträvar att hela tiden ha en god kontroll över alla delar i verksamheten. I de minsta företaget är företagaren direkt

3 3 engagerad i produktionen och påverkas i arbetet av samma arbetsmiljöfaktorer som personalen. Starka psykologiska drivkrafter binder samman företagaren med företaget. Det egna företaget representerar förutom materiella, även immateriella eller abstrakta värden för företagaren. Företaget och den egna identiteten är en mycket viktig helhet (Beckérus 1985). Det finns vissa gemensamma drag hos de minsta företagen (Ramström 1994): De är familjeföretag Företagarnas formella utbildning varierar starkt och många har förvånansvärt låg utbildning och saknar djupare kunskaper i ekonomi och administration. Det viktigaste med att driva företag är att få vara oberoende och att nå en högre grad av självförverkligande. Företagen har ofta en bräcklig ekonomisk bas och man har sällan råd att anlita konsulter. Man arbetar under stark tidspress och har svårt att hinna planera mera långsiktigt. Företagarna ser på företaget i ett helhetsperspektiv där allting hänger samman. Företagarna känner i regel ett stort ansvar gentemot sina anställda och är mycket beroende av personalens arbetsinsatser Företagens kontakt med omvärlden är ofta beroende av den lokala företagsmiljön på orten och det är viktigt att känna samhällets och företagskollegornas stöd och uppskattning Upplevda problem är koncentrerade till personal-, ekonomi- och planeringsfrågor. Det är sällan lagom mycket att göra. Kundens krav är leverans helst igår. Det är med andra ord ständig stress och tidspress. Förutom detta känner småföretagaren ofta oro för framtiden, orderingången, egna och andras kompetens, rekryteringsproblem, familjen-relationer-nätverk, ekonomi och personella resurser, men även viss oro för den egna hälsan (Persson 1991, Grindestam 1992). Företagare som drabbas av arbetsrelaterad ohälsa tar sig ofta inte tid att söka vård direkt, utan går och drar på krämpor. I de fall man söker hjälp vid vårdcentral eller inom övrig sjukvård så är kunskapen om arbetsrelationen och lämpliga arbetsmiljöåtgärder oftast bristfällig. Symtomen behandlas medan det ursprungliga problemet förblir olöst (Bornberger-Dankvardt 1993). Många småföretagare anser att det enda sättet att bli en verkligt fri människa är att driva ett eget företag. Påfrestningar i arbetssituationen uppvägs av stunder med arbetsglädje och goda möjligheter till att påverka den egna situationen. Ledarskapet i ett småföretag bygger på värden som att vara både vän, kamrat och välgörare (Johansson 1995). Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om småföretagare löper högre risk för hjärtinfarkt än anställda. Småföretagare har många gånger en mycket hög arbetsbelastning och kanske även brist på kontroll över sin arbetssituation och det ligger därmed nära till hands att anta att de riskerar ohälsa på grund av kronisk stress. Skillnader i hjärtinfarktrisk mellan män och kvinnor skall studeras. Vidare skall skillnader mellan tjänsteföretag och tillverkningsföretag samt mellan ensamföretagare och företagare med anställda analyseras eftersom

4 4 arbetsbetingelserna skiljer sig åt. Studien utnyttjar information insamlad inom SHEEP-projektet (Stockholms hjärtepidemiologiska program). Bakgrundsbeskrivning SHEEP En detaljerad beskrivning av SHEEP är under publicering (Reuterwall et al, 1999), det följande är en kort sammanfattning. SHEEP är en populationsbaserad fall-referentstudie av riskfaktorer för förstagångs hjärtinfarkt. Fallen har identifierats från och med 13 januari 1992 till 12 januari 1994 för män respektive 13 januari 1992 till 31 december 1994 för kvinnor. I studiebasen ingår alla som bodde i Stockholms län respektive år, som var svenska medborgare och som tidigare inte haft hjärtinfarkt. Till och med oktober 1992 omfattade studiebasen åldrarna år och från och med november 1992 åldrarna år. Fallen definieras som samtliga förstagångs hjärtinfarkter, såväl icke-dödliga som dödliga, enligt specificerade diagnostiska kriterier. En referent per fall har valts slumpmässigt från studiebasen efter stratifiering för kön, ålder och sjukhusområde. För att uppnå åtminstone en referent per fall valdes en ny referent då den första referenten avböjde deltagande. Fallen har rekryterats via en särskild organisation vid regionens samtliga tio akutsjukhus, via utskrivningsdiagnoser i det datoriserade slutenvårdsregistret och via dödsbevis med hjärtinfarktdiagnos från Statistiska centralbyrån. Referenterna valdes från landstingets datoriserade befolkningsregister i samband med fallets insjuknande. Frågeställningarna i SHEEP spänner över ett brett spektrum: kemiska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön; socialmedicinska frågor som socialt nätverk och stöd, social mobilitet och migration; faktorer i omgivningsmiljön som luftföroreningar och dricksvattenkvalitet; betydelsen av arbetslöshet, sömnstörningar och 'livshändelser'; betydelsen av fysisk aktivitet i arbetet och på fritiden; betydelsen av kostvanor inklusive kaffe- och alkoholbruk och tobaksbruk inklusive passiv rökning och snusning. Exponering för dessa faktorer liksom förekomst av vissa sjukdomar (egna och hos nära släktingar) kartlades med frågeformulär. Yrkeshistorik (anställningar och arbetsuppgifter) för hela vuxenlivet inhämtades i ett särskilt frågeformulär. För överlevande fall och deras referenter mättes och kontrollerades också vissa biomedicinska faktorer, inklusive hormonsubstitution för kvinnor, vid en hälsokontroll där blodprovstagning (fasteprover), vägning och mätning, kontroll av blodtryck m m ingick. Hälsokontrollen gjordes, för fallets del, tidigast tre månader efter insjuknandet, för att patienten åter skulle vara metabolt stabil. Referenten hälsokontrollerades nära nog samtidigt, för att undvika effekter av den säsongsvariation som förekommer i vissa av de undersökta blodparametrarna. Sammanlagt identifierades 2246 fall, varav 1485 män och 761 kvinnor. Sammanlagt 603 fall avled inom 28 dygn efter insjuknandet och 1643 fall överlevde minst så länge. Totalt 3206 referenter togs ut. Drygt 4000 ifyllda frågeformulär återsändes, varav mer än 1300 gällde kvinnors exponeringsförhållanden. Nära 3000 personer deltog i hälsokontrollen på något av sjukhusen. Männen hade genomgående litet högre deltagarfrekvens än kvinnorna: av de överlevande fallen deltog 88% av männen och 77% av kvinnorna, av deras referenter 75% respektive 69%.

5 5 Delstudien om småföretagare Denna studie omfattar en del av studiepersonerna i SHEEP, nämligen de fall som överlevde sin infarkt och referenterna till dessa fall. Åldersspannet är också begränsat till år. Klassificering i olika kategorier av företagare gjordes utifrån uppgifter i enkäten om yrkeshistorik där bl a frågor om man varit anställd och om man varit företagare ingick. Dessa frågor kunde besvaras särskilt för olika perioder i yrkeslivet, maximalt 19 sådana arbetsperioder. På detta sätt erhölls detaljerad yrkesinformation även från de personer som bytt yrkesstatus flera gånger i livet. Definition av företagare Som exponering räknades att ha varit företagare. Härvid avgränsades fem olika kategorier, nämligen att någon gång varit företagare (vilket inkluderar de övriga kategorierna), att ha haft företagande som bisyssla till anställning, att alltid ha varit småföretagare, närmare bestämt från 30 års ålder, att ha startat ett företag under de senaste fem åren som föregick insjuknandet och att ha slutat som företagare senast fem år före inklusionen i studien. Inga företagare hade haft 150 eller fler anställda. Sysselsatta inom jord- och skogsbruk eller fiske ingick inte. Som oexponerad definierades personer som alltid varit anställda, dvs aldrig drivit ett eget företag eller varit arbetslösa eller sjukskrivna under längre perioder. Härmed exkluderades personer med arbetsmarknadsutbildning, långvarig arbetslöshet och förtidspension samt hemmafruar, kategorier som kan ha kraftigt avvikande sjukdomsrisker i förhållande till stabilt anställda. Denna definition utesluter inte personer med kortare avbrott i anställningen eftersom definitionen grundades på uppgifter om yrkesstatus under olika perioder. Frågan om nuvarande anställning besvarades t ex av c:a 200 av de drygt tusen alltid anställda med ålderseller förtidspension. Studiepopulationen uppdelad på exponeringskategorier, fall och referenter och på kön visas i tabell 1. Antalet någon gång företagare uppgick till 513 varav, 443 män och 70 kvinnor, som fördelade sig på 247 fall och 266 referenter. Företagande som bisyssla sysselsatte endast 26 personer varav tio manliga fall, åtta manliga referenter, fem kvinnliga fall och tre kvinnliga referenter. Att alltid ha varit företagare uppgavs av 63 personer, 58 män och endast fem kvinnor. De två sista kategorierna, dvs de som startat företag de fem sista åren och de som slutat sitt företagande senast för fem år sedan, omfattade endast åtta respektive elva personer. Dessvärre fanns inga kvinnliga fall i kategorierna alltid företagare, startat företag eller slutat företagande. De oexponerade, alltid anställda, uppgick till totalt personer, 945 män och 208 kvinnor. Riskfaktorer Förekomsten av vanliga riskfaktorer för hjärtinfarkt noterades och varje person klassificerades som exponerad eller ej för dessa faktorer, utifrån svar på frågorna i frågeformuläret och resultat från provtagningen vid hälsoundersökningen. Följande definitioner gäller för de resultat som presenteras.

6 6 Personer med insulin-, läkemedels- eller dietbehandlad diabetes klassificerades som exponerade för diabetes. Blodfetter representeras i denna redovisning av nivåerna av triglycerider respektive kolesterol totalt i serum (fasteprov). Personer med en triglyceridnivå om minst 2,3 mmol/l klassificerades som exponerade; motsvarande nivå för totalkolesterol var 6,5 mmol/l. Personer som stod på serumlipidsänkande medicin klassades också som exponerade. Personer med uppmätt blodtryck om minst 170/95 mm Hg eller som medicinerade mot högt blodtryck, klassificerades som exponerade. Övervikt bedömdes enligt WHO:s kriterium för grav övervikt, dvs ett Body Mass Index (BMI) om minst 30 kg/m 2 (kroppsvikt dividerat med kroppslängden i kvadrat = 30 eller mer). Som rökare klassades den som rökt dagligen minst ett år och som inte slutat röka inom de senaste två åren före deltagande i SHEEP-studien. Exponering för job strain bedömdes från svaren på elva enkätfrågor: fem om krav och sex frågor om inflytande/kontroll i arbetet. Om kvoten mellan kravpoängen och kontrollpoängen översteg 0,765 klassades personen som exponerad för job strain. (Gränsvärdet 0,765 = 75e percentilen i fördelningen av referenternas kvotvärden.). Fördelen med denna kvotdefinition är att den är ganska sensitiv, dvs fångar in ganska många individer med denna egenskap men nackdelen är en bristfällig specificitet, nämligen att definitionen kan klassa även låg grad av krav som job strain i de fall då kontrollmöjligheterna samtidigt är låga. Fördelningen av riskfaktorer beräknades för manliga alltid företagare och manliga alltid anställda liksom för samtliga fall och samtliga referenter i studiepopulationen, se tabell 2. Alltid företagare bedömdes vara den företagarkategori som tydligast torde kontrastera mot de oexponerade alltid anställda. På grund av få kvinnor i denna kategori gjordes denna jämförelse endast för män. Som framgår av tabell 2 skiljer sig riskfaktorerna påtagligt, som väntat, mellan fall och referenter. Fallen har således genomgående högre andelar individer med förhöjda värden på de sju studerade riskfaktorerna. Diabetes var således mer än dubbelt så vanligt bland fallen än bland referenterna och förhöjda triglycerider nästan dubbelt så vanligt bland fallen. Skillnaderna var mer blygsamma för de övriga riskfaktorerna. En från metodologisk synpunkt mer intressant aspekt kan vara huruvida det föreligger skillnader mellan exponerade, företagare, och oexponerade, anställda, eftersom sådana skillnader introducerar en confounding vilken kräver multivariat analys. Manliga alltid företagare hade större andel individer med förhöjt kolesterol än alltid anställda liksom större andel individer med diabetes. För de övriga riskfaktorerna var skillnaderna obetydliga. Förekomsten av riskfaktorer var således inte jämnt fördelad mellan exponerade och oexponerade vilket således motiverar en multivariat analys.

7 7 Epidemiologiska analyser Alla analyser och beräkningar av risker har gjorts med uppbruten matchning (unconditional) vilket betyder att alla kategorier av företagare jämförs med samma totalgrupp av referenter. Risken för hjärtinfarkt har beräknats såsom oddskvoter erhållna ur logistisk regression, dels såsom enkla oddskvoter och dels såsom multivariata oddskvoter. Enkla oddskvoter har beräknats ur regression med enbart ålder och bostadsområde eftersom skillnader kan föreligga i ålder och geografiskt boende framför allt mellan mindre företagarkategorier och totalgruppen referenter. Multivariata oddskvoter har härletts ur logistisk regression med inte bara ålder och geografiskt boende utan även med sju för hjärtinfarkt etablerade riskfaktorer, nämligen förhöjda triglycerider, förhöjt kolesterol, hypertoni, förekomst av diabetes, fetma, rökning och jobstrain. För varje oddskvot har beräknats ett 95%-igt konfidensintervall. Resultat Totalt ingick 759 fall och 907 referenter i denna delstudie. Bland fallen hade 247 individer någon gång varit företagare och 512 alltid varit anställda och bland referenterna var motsvarande antal 266 respektive 641. Andelen företagare bland fallen var således 16% högre än bland referenterna. Riskerna för hjärtinfarkt inom olika kategorier visas i tabell 3. De enkla oddskvoterna skiljer sig inte nämnvärt mellan män och kvinnor i de två kategorier där denna jämförelse är möjlig. Vidare framgår att samtliga enkla oddskvoter är > 1 (utom för alltid företagare), vilket kan indikera en överrisk. De multivariata oddskvoterna, som tar hänsyn till skillnader i förekomst av riskfaktorer, visar större skillnader i risk mellan manliga och kvinnliga företagare. Den enda statistiskt signifikanta risken är den sjufaldigt förhöjda risken bland kvinnor som haft företagande som bisyssla, OR=7,34 (1,14-47). De manliga företagarna visar här en i stort sett normal risk när hänsyn tagits till deras något högre förekomst av riskfaktorer, OR=1,26 (0,31-5,2). Undantaget är alltid företagare med en risk som är nästan hälften av de alltid anställdas, OR=0,56 (0,27-1,17), men inte heller denna skillnad är statistiskt signifikant. Uppdelning på bransch visade något högre oddskvoter inom kommersiella tjänster samt varuförsäljning och inom transportnäringar. Antalet exponerade fall blir dock vid denna uppdelning alltför få för att vidare beräkningar ska vara meningsfulla. En uppdelning i manuella företag respektive tjänstemannaföretag visade inte några skillnader i oddskvoterna. Uppdelning på egenföretagare respektive företagare med anställda visade en oddskvot för företagare med anställda som hos män var något högre och hos kvinnor något lägre än för egenföretagare utan anställda. Dessa avvikelser var således inte bara av motsatt riktning mellan könen utan även statistiskt insignifikanta. Slutligen gjordes även en analys av de som var yrkesaktiva fram till åtminstone två år före inklusionen, som inte heller visade några förändringar i riskmönstret.

8 8 Diskussion Denna populationsbaserade fall-kontrollstudie av hjärtinfarkt visade att småföretagarna inte löpte någon generellt ökad risk för hjärtinfarkt. Att alltid ha varit företagare var associerat med en nästan hälften så stor risk medan kvinnor med företagande någon gång under livet eller som bisyssla till anställning hade tecken på ökad risk för hjärtinfarkt. Som referens användes här individer som alltid varit anställda och som varken hade varit företagare eller i nämnvärd grad varit arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Detta val av referensgrupp torde eliminera den healthy worker effect med bias av oddskvoterna mot lägre värden som arbetslösa och förtidspensionerade skulle åstadkomma i en referensgrupp pga sina högre risker för bl a hjärtinfarkt. Eftersom de traditionella riskfaktorerna var något vanligare hos företagare än hos alltid anställda beräknades oddskvoterna även efter hänsynstagande till de sju vanligaste riskfaktorerna, t ex förhöjt kolesterol och rökning. För manliga företagare sjönk härvid oddskvoterna något medan oddskvoterna hos kvinnliga företagare steg då hänsyn togs till dessa riskfaktorer vilket tyder på att riskfaktorerna var något vanligare bland manliga företagare och något mindre vanliga bland kvinnliga företagare jämfört med motsvarande kategorier anställda. Kategorin de som alltid varit företagare (endast manliga fall, inget kvinnligt fall) är intressant eftersom risken var nästan halverad, dock ej statistiskt signifikant, jämfört med alltid anställda. Bland kvinnor med företagande som bisyssla vid sidan av anställning observerades en uppseendeväckande hög oddskvot som var statistiskt signifikant. En försiktig slutsats av detta kan vara att denna kategori dubbelarbetande utsätts för en extra stressbelastning Job strain, den i detta sammanhang kanske mest intressanta riskfaktorn och confounding factor i analyserna, bidrog med fördubblad och statistiskt signifikant risk, således väl i paritet med de andra riskfaktorernas bidrag. Fallen hade som väntat högre andel individer med job strain, 31% mot 24% bland referenterna, och särskilt stor var skillnaden mellan kvinnliga fall och referenter med 44% respektive 31% som upplevt denna stressfaktor. Bland alltid företagare och män hade 27% upplevt job strain (32% bland fallen och 24% bland referenterna) vilket kan jämföras med 24% bland alltid anställda (29% bland fallen och 21% bland referenterna). Skillnaderna mellan dessa exponeringskategorier var således liten och skillnaderna inom dessa två kategorier mellan fall och referenter var också helt likartade. Därför torde job strain snarare fungera som effektmodifierare än confounding factor inom dessa exponeringskategorier. En viss felklassificering av yrkesstatus är naturligtvis sannolik eftersom minnesfel avseende yrkesaktivitet längre tillbaka och enkätfrågornas förenklade formuleringar kan ha orsakat smärre avvikelser. För de flesta individer torde dock klassificeringen i kategorierna alltid anställda, någon gång företagare och alltid företagare ha hög precision. Kategorin företagare som bisyssla är däremot mindre tydlig och här kan felklassificeringar inte uteslutas. Induktionstiden, dvs den tid det i allmänhet tar för en stressor att märkbart öka risken för hjärtinfarkt, är inte känd men det kan vara rimligt att tänka sig två förlopp, ett subakut och ett kroniskt. Ett subakut förlopp skulle kunna räknas i månader - enstaka år och spegla akuta, stressbetingade förändringar i blodkemi och trombosbenägenhet. Ett kroniskt förlopp, dvs

9 9 över många år, skulle snarare avspegla stressbetingade strukturella kärlförändringar dvs ökning av ateromatosgraden. Eftersom information saknas om yrkesaktiviteten den närmaste tiden före insjuknandet finns risk för en påverkan på riskestimatet. Om småföretagande är en stressor och riskfaktor för hjärtinfarkt som verkar subakut kan de som slutade sitt företagande flera år före insjuknandet felaktigt bli klassificerade som exponerade, dvs deras företagande kan inte ha påverkat sjukdomsrisken. Samma missklassifikation finns då förstås bland referenterna eftersom de rekryterats på ett incident sätt samtidigt med fallen. Resultatet av denna missklassificering skulle kunna bli en låg grad av utspädningseffekt dvs underskattning av risken. Om småföretagandet däremot som stressor verkar mer kroniskt och över många år spelar inte ett eventuellt upphörande av företagandet flera år före insjuknandet någon roll för riskestimatet. Slutsatserna i denna fall-kontrollstudie kan inte med säkerhet generaliseras eftersom studiegrupperna rekryterats från Storstockholmsområdet. Andra riskmönster kan således inte uteslutas på mindre orter och på landsbygden. Sammanfattningsvis ger inte denna populationsbaserade fall-kontrollstudie stöd åt misstanken om en generellt ökad risk för hjärtinfarkt bland småföretagare. Det kan dock inte uteslutas att särskilda kategorier av småföretagare belastas med sådan grad av psykologisk stress att de löper ökad risk för denna sjukdom.

10 10 Referenser Aronsson G. Dimensions of controls as related to work organization, stress, and health. Int J of health services 1989;19: Beckérus Å, Roos B. Affärer som livsstil. Stockholm: Libers förlag, Berg JE, Hostmark AT. Workload and cardiovascular risk factors in executives and nonexecutives of the same company. Occup Med 1994;44: Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I. Handläggning av patienter med arbetsrelaterade åkommor vid en vårdcentral - Uppföljning. Rapport S04/93, Regionsjukhuset, Örebro, Brezinka V, Kittel F. Psychosocial factors of coronary heart disease in women: a review. Soc Sci Med 1996;42: Everson SA, Lynch JW, Chesney MA et al. Interaction of workplace demands and cardiovascular reactivity in progression of carotid atherosclerosis: population based study. BMJ 1997;314: Hammar N, Alfredsson L, Smedberg M, Ahlbom A. Differences in the incidence of myocardial infarction among occupational groups. Scand J Work Environ Health 1992;18: Hammar N, Alfredsson L, Theorell T. Job characteristics and the incidence of myocardial infarction. Int J Epidemiol 1994;23: Hellerstedt WL, Jeffery W. The association of job-strain and health behaviors in men and women. Int J Epidemiol 1997;26: Johansson B. Småföretagares analys och hantering av risker i arbetsmiljön. Tekniska högskolan i Luleå, Luleå Karasek R, Theorell T. Healthy work. New York: Basic Books, Inc, Publishers, Katz J, Williams P. In: Entrepreneurship and Regional Development. 1997;9: Kawai C. Pathogenesis of Acute Myocardial Infarction. Circulation 1994;90: Kristensen TS. Cardiovascular diseases and the work environment. A critical review of the epidemiologic literature on nonchemical factors. Scand J Work Environ Health 1989;15: Kristensen TS. The demand-control-support model: Methodological challanges for future research. Stress Medicine 1995;11:17-26.

11 11 Lang T, Ducimetiere P, Arveiler D, Amouyel P, Cambou JP, Ruidavets JB et al. Incidence, case fatality, risk factors of acute coronary heart disease and occupational categories in men aged in France. Int J Epidemiol 1997;26: Niemi J, Heikkonen J, Notkola V, Husman K. How to reach and motivate owners of small enterprises with respect to the health and safety of their work environment? An experimental intervention programme. Int J Health Sciences 1992;3: Persson O. Att leva som småföretagare. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg Ramström T, Åberg S. Att ge småföretagen kompetens för arbetslivet, bil 1. SOU 1994;48. Reuterwall C, Hallqvist J, Ahlbom A, de Faire U, Diderichsen F, Hogstedt C, Pershagen G, Theorell T, Wiman B, Wolk A, & the SHEEP Study Group. Higher relative but lower absolute risks of myocardial infarction in women than in men for some major risk factors in the SHEEP study. J Intern Med, 1999, accepted for publication. Schnall PL, Landsbergis PA, Baker D. Job strain and cardiovascular disease. Ann Rev Public Health 1994;15: Siegrist J. Adverse health effects of high effort-low reward conditions. J Occup Health Psychol 1996(a);1:27. Siegrist J, Peter R. Threat to occupational status control and cardiovascular risk. Isr J Med Sci 1996(b);32: Theorell T, Karasek RA. Current methodological issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. J Occup Health Psychol 1996a;1:3. Wallén H, Larson T, Bröijersén A, Hjemdahl, P. Trombocytaktivering. En länk mellan stress och hjärtinfarkt? Läkartidningen 1995;92:

12 12 Tabell 1. Studiepopulationen uppdelad på kön och exponeringskategorier Exponeringskategori Fall Referenter Hela populationen Exponerade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Någon gång (=alla) företagare - företagare som bisyssla - alltid företagare startat företag senaste 5 åren - slutat som företagare senast för 5 år sedan Oexponerade Alltid anställda Samtliga Tabell 2. Förekomst av riskfaktorer såsom procentuella andelar bland manliga alltid företagare, manliga alltid anställda och bland alla fall och alla referenter (dvs hela studiepopulationen, män och kvinnor) Riskfaktorer Alltid anställda, män Alltid företagare, män Fall Referenter Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Förhöjda triglycerider 1) Förhöjt kolesterol 2) Hypertoni 3) Diabetes Fetma 4) Rökare Jobstrain 5) ) > 2,3 mmol/l 2) > 6,5 mmol/l 3) Systoliskt blodtryck > 170 mm Hg eller distoliskt blodtryck > 95 mm Hg 4) BMI > 27? 5) Definerad som kvoten mellan arbetskrav och kontrollmöjligheter

13 13 Tabell 3. Risker för hjärtinfarkt såsom oddskvoter för olika kategorier av småföretagare. Oddskvoterna är beräknade ur logistiskt regression, dels som enkla ( crude ) och dels som multivariata oddskvoter, dvs med hänsyn tagen till relevanta riskfaktorer 1 Oddskvoter (95% konfidensintervall) Bivariat ( crude ) Multivariat Exponeringskategori n Män Kvinnor Män Kvinnor Någon gång (=alla) 513 1,16(0,92-1,46) 1,13(0,64-2,0) 1,00(0,76-1,3) 1,92(0,90-4,1) företagare - företagare som 26 1,53(0,59-3,9) 2,36(0,5-10,8) 1,26(0,31-5,2) 7,34(1,14-47) bisyssla - alltid företagare ,81(0,47-1,4) - 0,56(0,27-1,17) - - startat företag 8 2 1,79(0,40-8,1) - 0,83(0,15-4,7) - senaste 5 åren - slutat som företagare senast för 5 år sedan ,38(0,40-4,9) - 1,06(0,20-5,7) - 1 Kolesterol, triglycerider, blodtryck, diabetes, fetma, rökning och jobstrain 2 Inga kvinnliga fall

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Stora sociala skillnader bakom kvinnors risk för kranskärlssjukdom Okvalificerat jobb och slitningar i familjen avgörande faktorer

Stora sociala skillnader bakom kvinnors risk för kranskärlssjukdom Okvalificerat jobb och slitningar i familjen avgörande faktorer Sarah P Wamala, med dr, avdelning för preventiv medicin, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, och Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting (Sarah.Wamala@phs.ki.se) Stora sociala

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har.

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har. En proximal riskfaktor ligger nära kroppsorganet, t ex atheroscleros i arteria carotis i förhållande till strokerisk eller förändringar i amygdala i förhållande till depression En distal riskfaktor ligger

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005 Lars Westman Stress hos brandmän i Helsingborg 25 Lars Westman Handledare : Lars Havewald, Yrkesmedicinska kliniken Lund Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Christina Bruce NMC AB c.bruce@telia.com Handledare: Gösta Axelsson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Missbruk av alkohol och konsekvenserna av alkoholkonsumtion kostar samhället stora summor och forskning visar att det drabbar arbetslivet bl.a. i form av

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Foto: Martin Knape Göteborg den 21 juni 2005 Ellen Bonde ST-läkare Evy Öhrström Docent Helena Svensson Bitr.forskare

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Generella

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE 2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete

Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete Rapport S6/98 ISSN 1403-865X Anna-Lisa Hellsing Sofia Loodh Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset 701 85 ÖREBRO Tfn: 019-15

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige

Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer