Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande"

Transkript

1 Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande Frida Håkans & Anette Laurén Avhandling pro gradu Socialpolitik Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Åbo Akademi, Vasa Våren 2010 Handledare: Jan Saarela

2 ABSTRAKT ÅBO AKADEMI Författare: Handledare: Avhandling pro gradu SOCIALPOLITIK Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Socialvetenskapliga institutionen Frida Håkans & Anette Laurén Jan Saarela Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande Sökord: Stress, förvärvsarbete, universitetsstuderande Våren 2010 Sidantal: 70 Bilagor: 1 Stress uppmärksammas allt oftare i samband med studier, vilket innebär att studerande är utsatta för stressorer som finns inom studiemiljön. Förutom att studerande upplever stress på grund av studier, blir det även allt vanligare att studerande förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar universitetsstuderandes upplevelse av stress. Tidigare forskning tyder på att olika resultat framkommit vad det gäller stressupplevelsen hos studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del forskningsresultat tyder på att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna rapporterar mer stress än studerande som enbart studerar. Forskningsresultat från andra undersökningar igen, tyder på att studerande som enbart studerar rapporterar mer stress än studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Forskning som gjorts inom området för studerande och förvärvsarbetande har påvisat att studerande anser att studier och förvärvsarbete går bra att kombinera. Som underlag för den empiriska analysen använder vi oss av data från Yliopistoopiskelijoiden terveystutkimus Vi har fokuserat på tre stressvariabler, vilkas avsikt är att fånga upp aspekten av stress. Variablerna studeras i förhållande till den variabel som fångar upp förvärvsarbete vid sidan om studierna. För att studera samband mellan upplevelse av stress och förvärvsarbete har vi även utfört en multivariat analys där vi beaktar inverkan av flera variabler samtidigt. Förvärvsarbete har enligt vår undersökning ingen effekt på upplevelsen av stress. Resultaten av den multivariata analysen påvisar inga entydiga mönster att benägenheten att uppleva stress ökar eller minskar till följd av förvärvsarbete vid sidan om studierna. Den enda variabel som ger en statistiskt signifikant effekt på stress är ålder. Studerande som befinner sig i de äldre ålderskategorierna rapporterar mer stress än studerande som befinner sig i de yngre ålderskategorierna.

3 Innehållsförteckning Abstrakt Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning 1 Inledning 1 2 Begreppet stress Uppkomst och dimensioner Stressorer i studie- och arbetsmiljö Stresshantering Förvärvsarbete vid sidan om studierna Stressmätning Tidigare forskning 32 4 Empirisk undersökning Databeskrivning Fördelning av variablerna Resultat av multivariat analys Sammanfattande diskussion 65 Litteratur 71 Bilagor 79

4 Tabellförteckning Tabell 1. Vanliga skalor som används för att mäta stress hos universitetsstuderande Tabell 2. Finländsk forskning kring studerande och förvärvsarbetande Tabell 3. Internationell forskning kring studerande och förvärvsarbetande Tabell 4. Andelen män och kvinnor som upplever stress (%) Tabell 5. Andelen män och kvinnor i förvärvsarbete (%) Tabell 6. Andelen män och kvinnor som upplever stress i förvärvsarbete (%) Tabell 7. Bakgrundsvariablernas fördelning för män och kvinnor (%) Tabell 8. Studieprestationernas inverkan på upplevelsen av stress för män respektive kvinnor (%) Tabell 9. Genomsnittliga studieprestationer enligt förvärvsarbete för män och kvinnor (N) Tabell 10. Sambandet mellan stressvariablerna (N) Tabell 11. Resultat av logistisk regressionsanalys för män Tabell 12. Resultat av logistisk regressionsanalys för kvinnor... 63

5 Figurförteckning Figur 1. Personliga och akademiska stressorer Figur 2. Bedömningsprocess vid stress Figur 3. Transaktionell modell för studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna

6 1 Inledning Stress är ett begrepp som vanligtvis förknippas med arbete och den arbetsföra befolkningen. Begreppet har blivit alltmer utbrett och stress är nu någonting som uppmärksammas inom alla miljöer. Samtidigt som vi blir medvetna om den stress som uppstår hos den arbetsföra befolkningen, uppmärksammas begreppet stress i samband med studier, vilket innebär att också studerande är en grupp som är utsatta för stressorer. I dagligt tal används begreppet stress för att beskriva både stressiga uppgifter och de känslor och reaktioner som följer, det vill säga att individen känner sig stressad. På ett universitet, en arbetsplats eller överhuvudtaget i vilket sammanhang som helst där stress kan uppstå, bör vi vara medvetna om att stress inte enbart handlar om en fysisk reaktion, utan stress handlar även om processer på det psykiska planet. (Dahlgren & Dahlgren, 1988). Stress är en process där både individuella och miljömässiga faktorer bör beaktas samtidigt. Både stressorer och reaktioner på stress ingår i begreppet. (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Stressupplevelsen är individuell och det en individ anser vara en utmaning kan för en annan vara en källa till stress. När det gäller att förstå stress är det också viktigt att finna grunderna till vad det är som orsakar stress. För en studerande är exempelvis tidsgränser, tentamina och tidsbrist faktorer som bidrar till en ökad stresskänsla. Förutom att de studerande är utsatta för stressorer inom studiemiljön blir det nu också allt vanligare att de förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del studerande förvärvsarbetar enbart under lov och ledigheter, medan andra förvärvsarbetar under hela läsåret (Viuhko, 2006). Ju äldre en studerande är, desto vanligare är det också att han eller hon arbetar vid sidan om studierna. Totalt sett har förvärvsarbete vid sidan om studierna bland studerande över 18 år ökat i Finland. År 2000 förvärvsarbetade cirka 48 procent vid sidan om studierna och år 2007 förvärvsarbetade omkring 58 procent vid sidan om studierna. (Statistikcentralen, 2009). 1

7 Eftersom det verkar bli allt vanligare att förvärvsarbeta vid sidan om studierna och eftersom studerande är en grupp som är utsatt för stressorer, är vi intresserade av att undersöka sambandet mellan stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande. Syftet med vår avhandling är alltså att studera huruvida förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar studerandes upplevelse av stress. Som underlag för den empiriska delen i vår avhandling har vi använt oss av Yliopisto-opiskelijoiden terveystutkimus Målgruppen för vår undersökning är finländska universitetsstuderande. Till finländska universitetsstuderande räknas alla universitets- och högskolestuderande i Finland. Studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna är utsatta för stressorer som finns inom två olika miljöer. Detta innebär att studerande kan uppleva och påverkas av stressorer både inom studie- och arbetsmiljön. Att uppleva stressorerna som positiva och övervinnliga medför ingen negativ stress. Positiv stress kan upplevas trots att studerande är utsatta för olika stressorer. Stressorerna upplevs då som hanterbara och studerande upplever sig klara av påfrestningarna. Att däremot uppleva stressorerna som negativa kan bidra till en ökad stresskänsla. Negativ stress uppstår när en individ inte klarar av att hantera stressorerna och när denna upplever brister i den egna förmågan att klara av påfrestningarna. (Cassidy, 2003; Jones, 2001). Huruvida stressorerna upplevs som positiva (utmaningar) eller negativa (hot) beror på studeranden själv och tolkningen av dels stressorerna och dels förmågan att klara av kraven. De individuella skillnaderna i upplevelse av stress kan förklaras genom studerandes personliga stresskänslighet eller stresstålighet när det gäller yttre stressorer. Det är möjligt att upprätthålla en balans mellan studierna och arbetet, så att studierna avgör i vilken utsträckning studerande kan förvärvsarbeta vid sidan om studierna, eller studera vid sidan om förvärvsarbetet. (Cassidy, 2003; Jones, 2001). 2

8 Swanson, Broadbridge och Karatzias (2006) menar att rollteorier och rollkonflikter även kan förklara hur studerande upplever kombinationen av studier och förvärvsarbete. En studerande som upplever att rollen som studerande väl går att kombinera med rollen som förvärvsarbetande skapar ingen rollkonflikt och därmed ingen stress. Upplevs dessa två roller som motstridiga eller inte kombinerbara skapas en rollkonflikt, som påverkar individen och kan leda till upplevelse av stress. Balansen mellan olika roller är därför avgörande för stressupplevelsen. Även beteendetyper och personlighetsdrag kan vara avgörande i fråga om stressupplevelse bland förvärvsarbetande studerande. Frankenhaeuser och Ödman (1987) menar att vissa studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna kan ha lägre självkontroll, vilket i sin tur kan bidra till lägre stresstolerans. Andra studerande däremot kan ha en benägenhet att inte påverkas av yttre stressorer och kan således vara mer stresståliga. De kanske vet att de klarar av ett hårdare tempo och att det inte är något problem för dem att kombinera studier och förvärvsarbete. Studerande som har möjlighet att själva påverka sin närmiljö och sin egen situation klarar påfrestningar bättre. Att själv kunna fördela krav från miljön, kan bidra till att individen hålls inom den optimala zonen. I vår avhandling ser vi på stress ur ett psykiskt perspektiv snarare än ur ett fysiskt. Psykisk stress är en individuell upplevelse där förhållandet mellan individen och miljön uppfattas som påfrestande. Psykisk stress uppstår när påfrestningarna upplevs överskrida individens resurser att hantera dem. Fysisk stress däremot handlar om kroppens reaktioner på påfrestningar och tar sig uttryck i fysiologiska reaktioner såsom förhöjt blodtryck och snabbare puls. I detta avseende handlar stress och yttre samt inre påfrestningar enbart om individuella upplevelser. Stress studeras i detta sammanhang utgående från självrapporterad upplevd stress. Det existerar ett antal teorier och modeller inom stressforskningen. För att precisera begreppet stress genomgås de viktigaste stressmodellerna. Stressmodellerna ger en översikt av begreppets innebörd och dimensioner. Teorikapitlet inleds med en teoretisk inblick i begreppet stress, där definition, 3

9 innebörd, ursprung och dimensioner behandlas. Efter den teoretiska infallsvinkeln kommer vi att behandla vad det är som framkallar stress, det vill säga stressorer. Vi kommer att gå igenom vilka stressorer som finns inom studiemiljön respektive arbetsmiljön och vad det är som stressar studerande. Eftersom vi vill undersöka hur förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar upplevelsen av stress, kommer vi också att diskutera hur stressorer ser ut i respektive miljö och hur de kan påverka studerande. När en individ upplever stress och känner till stressorerna är det möjligt att försöka hantera stressen. Med hjälp av stresshanteringsstrategier försöker studerande få kontroll över de krav som upplevs och de stressorer som finns inom studie- och arbetsmiljön. Genom stresshantering hanterar studerande de krav som uppstår i samspelet mellan individen och miljön. Stresshantering och hanteringsstrategier är viktiga faktorer när det gäller stressupplevelse, varför olika strategier att hantera stress genomgås. Att kombinera studier med förvärvsarbete kan påverka studerande på olika sätt och vilka följderna blir diskuteras i kapitlet som handlar om förvärvsarbete vid sidan om studierna. Kombinationen studier och förvärvsarbete förklaras i detta sammanhang främst utgående från rollteorier. Genom att studera rollteorier är det möjligt att förklara hur rollen som studerande kan kombineras med rollen som förvärvsarbetande, men även hur händelser inom universitetet och det vardagliga livet kombineras med dessa roller. Vidare behandlas en transaktionell modell som beskriver den situation som studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna befinner sig i. Teoridelen avslutas med en diskussion gällande svårigheter att mäta stress. Stress är ett komplext begrepp och stress är problematisk att mäta. Det krävs stor insikt i själva stressprocessen för att utveckla mätinstrument som på ett adekvat sätt fångar upp stress. Fastän det existerar flera mätmetoder som är utvecklade för att mäta stress är det tveksamt om de fångar upp och mäter stress enligt definitionerna. Vi kommer även att diskutera de stressvariabler vi använder oss av i anslutning till problematiken kring stressmätning. 4

10 Innan vi går över till den empiriska delen i avhandlingen framlägger vi en översikt över tidigare forskning som gjorts bland studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En genomgång av tidigare forskning ger en inblick i vilka andra undersökningar som gjorts inom detta område samt vilka resultat som framkommit. I kapitlet som behandlar tidigare forskning presenteras både forskning som gjorts i Finland och internationell forskning. Tidigare forskning tyder på att olika resultat framkommit vad det gäller stressupplevelsen hos studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del forskningsresultat tyder på att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna rapporterar mer stress än studerande som enbart studerar. Forskningsresultat från andra undersökningar igen, tyder på att studerande som enbart studerar rapporterar mer stress än studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Förvärvsarbete och studier kan dock kombineras under förutsättning att studerade kan upprätthålla en balans mellan kraven från de olika miljöerna. Det som påverkar hur studerande upplever kombinationen av studier och förvärvsarbete är förmågan att balansera kombinationen studier och förvärvsarbete. Den empiriska delen inleds med en beskrivning av det datamaterial som vi använder oss av, samt en beskrivning av de variabler som undersökningen baseras på. I databeskrivningen presenteras således de variabler vi använder oss av för att mäta upplevelsen av stress, graden av förvärvsarbete vid sidan om studierna samt de variabler som används som kontrollvariabler. Efter genomgången av de centrala variablerna presenteras fördelningen av variablerna. Variablerna kommer även att studeras i en multivariat analys, vilken möjliggör beaktandet av flera variabler samtidigt. Den mulitvariata analysen används för att studera sambandet mellan de olika variablerna och för att beräkna oddset för att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna uppger att de är stressade. Resultaten av den multivariata analysen presenteras mer ingående i resultatdiskussionen. Utgående från den multivarata analysen diskuteras huruvida förvärvsarbete vid sidan om studierna och kontrollvariabler påverkar upplevelsen av stress. 5

11 Avhandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion där teori och resultat knyts ihop. Utgående från teorierna försöker vi förstå och förklara resultaten som framkommit i vår undersökning. Vi diskuterar eventuella brister i data samt lägger fram olika förslag till kommande undersökningar inom området för studerande och förvärvsarbetande. Avslutningsvis presenterar vi förslag på hur universitet och arbetsplatser kan dra nytta av kunskap om kombinationen studier och arbete. Denna avhandling är skriven av Frida Håkans och Anette Laurén. Texten och innehållet har bearbetats och producerats gemensamt. De olika delarna kan inte kopplas till enbart en av skribenterna, eftersom samtliga delar i avhandlingen skrivits gemensamt. 2 Begreppet stress Användandet av begreppet stress ökar hela tiden och begreppet diskuteras i flera olika sammanhang, men det finns ingen entydig definition. Orsaken till detta kan vara att stress inte är något statiskt tillstånd som kan definieras utgående från objektiva mätmetoder och inte heller genom enskilda subjektiva uppfattningar. Genom fysiologiska experiment har stressforskare funnit stressreaktioner hos både människor och djur och till en början definierades stress enbart som fysiologiska reaktioner. Definitionen och innebörden har sedan kompletterats med teorier och synsätt från andra vetenskaper såsom sociala, psykologiska och medicinska vetenskaper. Det faktum att stress används inom flera vetenskaper och att definitionerna varierar inom de olika vetenskaperna gör att benämningen och terminologin är svårdefinierad. Varje disciplin undersöker och definierar stress utgående från sina egna perspektiv och väljer sitt eget sätt att se på stress. (Cooper, Dewe & O Driscoll, 2001; Währborg, 2003). 6

12 Stress kan definieras som stimuli, respons eller som ett resultat av ett samspel mellan dessa två, där samspelet resulterar i någon form av obalans mellan individen och miljön. De olika synsätten på stress relateras till diskussioner angående vad som egentligen menas med stress. Stress igenkänns i samspelet mellan individ och miljö och ingetdera av elementen ensamt kan definieras som stress. (Cooper et al., 2001). Lazarus och Folkman (1984) menade att psykisk stress är ett specifikt tillstånd mellan individ och miljö som av individen bedöms som påfrestande eller som överskrider dennes resurser och äventyrar välbefinnandet. Stress kan undersökas på ett fysiskt, psykiskt och sociologiskt plan. Stress som upplevs på en nivå behöver inte upplevas på en annan, inte heller behöver stress upplevas likadan på de olika nivåerna. En individ som upplever fysisk stress behöver inte uppleva psykisk stress och stress som upplevs på en social nivå behöver inte upplevas på en psykisk eller fysisk nivå. Det existerar ett antal teorier och modeller inom stressforskningen och de stressforskare och stressmodeller som vi kommer att behandla är Hans Selyes ( ) generella anpassningssyndrom, Joseph E. McGraths ( ) transaktionsmodell samt Richard S. Lazarus ( ) kognitivfenomenologisk-transaktionella modell. 2.1 Uppkomst och dimensioner Enligt Kaufmann och Kaufmann (2005) härstammar begreppet stress från det latinska ordet stringere som betyder dra ihop. Stress är inget nytt fenomen, utan termen anses ha uppstått inom fysiken på 1600-talet. Det finns också påståenden att termen kunde hittas redan på 1300-talet och då användes den för att beskriva svårigheter eller motgångar (Cassidy, 1999). Vidare menar Kaufmann och Kaufmann (2005) att under början av 1900-talet användes begreppet i samband med hotande psykiska och sociala påfrestningar. Stressbegreppet har sedan dess definierats och använts på olika sätt inom olika ämnesområden. 7

13 Termen stress definierades till att börja med utifrån stimulus- och responsmodellen. Enligt stimulusmodellen anses stress som olika stimuli. Det handlar här om stress som krav och stress som stressorer. Denna modell bygger på ett antagande att stress är någonting som finns i miljön och som ställer krav på individen. Kravfyllda situationer uppstår ständigt. Universitetsstuderande ställs inför krav som exempelvis att flytta hemifrån, att lämna in uppgifter inom utsatt tid och att klara av tentamina. Studerande som dessutom förvärvsarbetar vid sidan om studierna bör klara av en tung arbetsbörda och motstridiga krav som ställs på dem inom arbetslivet. Stressorer finns i miljön och de varierar beroende på i vilken miljö individen befinner sig. Stimulusmodellen tar fasta på källor till stress eller på de yttre krav som ställs på individen. (Cooper et al., 2001; Cassidy, 2003). Enligt Cassidy (2003) handlar stress som respons om att se stress som upplevelser eller beteenden. Responsmodellen inriktar sig med andra ord på individens upplevelse. Denna modell tar upp följderna av de krav som ställs på individen och de försök individen vidtar för att försöka hantera kraven. Hit hör beteendemässiga, känslomässiga och fysiska symptom som en individ uppvisar som ett resultat av krävande situationer. Selye, även kallad stressforskningens fader, myntade begreppet stress och utformade en modell för stress som responsfenomen. Selye ser på stress på två olika sätt, dels stress som ett individuellt inre tillstånd och dels stress som stressorer. Stressorer är de utlösande faktorerna till stress. Enligt Selye är stress en ospecifik reaktion på påfrestningar. Selye anser att en ospecifik reaktion på påfrestningar innebär en kroppslig reaktion som alltid är den samma oberoende av vilka stressorer individen utsätts för. (Bailey & Clarke, 1992; Kaufmann & Kaufmann, 2005). Selye (1956) kallade den ospecifika reaktionen i kroppen för det generella anpassningssyndromet (General Adaption Syndrome, G.A.S.). Syndromet introducerades för att påvisa att stress är en dynamisk process som utvecklas stegvis. Selye kallar syndromet generellt, eftersom det förorsakas av faktorer som har en generell verkan på kroppen. Med anpassning avser han att syndromet leder till att kroppen försöker försvara sig och anpassa sig till 8

14 stressorerna. Enligt Selye hör syndromets enskilda delar också ihop och är delvis beroende av varandra. G.A.S. består av tre olika stadier som beskriver hur en person reagerar vid stress. Dessa stadier benämner Selye (1956) alarm-, motstånds- och utmattningsstadiet. Alarmstadiet utlöses av både fysiska och psykiska stimuli. I alarmstadiet mobiliserar kroppen sitt försvar och det autonoma nervsystemet aktiveras, vilket resulterar i en adrenalinkick som leder till att bland annat musklerna spänns och andningen blir snabbare. I motståndsstadiet försöker individen anpassa sig till stressituationen och de symptom som uppstod i alarmstadiet övergår i stället till huvud-, muskel- och magvärk. Befinner sig individen i motståndsstadiet under en längre tid och inte har möjlighet att återhämta sig kommer han så småningom in i utmattningsstadiet. Individens psykiska och fysiska försvar bryts ner i utmattningsstadiet och kan leda till stressrelaterade sjukdomar. (Kaufmann & Kaufmann, 2005; Währborg, 2003). Selye utvecklade och modifierade sina teorier och skiljde också på eustress och distress. Eustress är synonymt med positiv, god eller nyttig stress och distress är det samma som negativ eller ond stress. Eustress sammankopplas med positiva händelser och bidrar till en hälsosam anpassning, medan distress sammankopplas med negativa händelser och leder till en ohälsosam anpassning. (Währborg, 2003). Stressforskare som Lazarus och Folkman (1984) och McGrath (1970) definierar begreppet stress som upplevelser av möjligheter eller hot. Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att upplevelsen av stress som en möjlighet är en form av eustress som kan skärpa uppmärksamheten, motivationen och prestationen. Angelöw (1999) säger att eustress kännetecknas av en meningsfull och lustbetonad ansträngning där kroppen inte reagerar med skadliga stressreaktioner. Assadi och Skansén (2000) anser också att en måttlig nivå av stress är positiv och som exempel kan nämnas nervositet inför tentamina. Nervositeten leder till extra koncentration och motivation, vilket medför att större fokus sätts på problemlösning. Uppmuntran angående prestationer och resultat kan leda till att stressen blir en utmaning snarare än en belastning. 9

15 Upplevs stressen däremot som ett hot är det fråga om distress. Distress upplevs när ansträngningar och belastningar överstiger en viss tröskel och leder till negativ hanteringsförmåga (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Angelöw (1999) säger att denna negativa stress kan vara farlig och medföra oro och en känsla av press inför vardagssituationer. Distress uppstår när individen utsätts för intensiv stress under en lång tid. Den uppstår i situationer där upplevelsen av att inte hinna utföra uppgifter inom utsatt tid förekommer och vid avsaknad av tillgängliga resurser. Detta innebär att distress uppkommer när individen upplever att det finns avvikelser mellan förväntningar eller krav och den egna prestationsförmågan. Även när individen inte ser någon mening med det som görs kan distress uppstå. Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att det sist och slutligen är individens subjektiva tolkning och bedömning av händelserna som avgör om de upplevs som stressande eller inte. Senare uppkom en annan definition på begreppet stress, vilken utgår från att stress är ett resultat av ett samspel mellan individen och miljön. Stress handlar således om både stimulus och respons. Det transaktionella synsättet presenterar en mer komplex syn på begreppet stress än den förenklade bild som stimulus- och responsmodellen ger. Till följd av dess komplexitet speglar detta synsätt mer realistiskt den stress som uppstår i vardagen. Stressforskaren McGrath (1970) introducerade en transaktionsmodell för stress. Transaktionsmodellen beskriver stress som ett samspel mellan individen och miljön och modellen inbegriper både stimulus- och responsperspektivet. När en individ upplever stress i sitt liv handlar det om krav som ställs, och om hur individen reagerar på kraven antingen känslomässigt, beteendemässigt, fysiologiskt eller kognitivt. Individen ses som ett dynamiskt system som försöker kontrollera de hot eller krav som uppstår. Kraven resulterar i en psykologisk eller fysiologisk anpassning. Detta innebär att individens subjektiva tolkning av situationen och hur de olika elementen i processen påverkar varandra är avgörande faktorer för huruvida stress uppstår eller ej. Samspelet mellan individen och miljön bör beaktas utgående från antagandet att individen är en aktiv och påverkande part i själva processen. (Cassidy, 2003; Kaufmann & Kaufmann, 2005). 10

16 Stressforskaren Lazarus (1966) utvecklade en kognitiv-fenomenologisktransaktionell modell för stress. Stressmodellen är kognitiv eftersom den utgår från att den direkta orsaken till stress är bunden till individens tänkande och minne, samt från den betydelse olika händelser har för individen. Huruvida stress uppstår bestäms utgående från det sätt på vilket individen tolkar sitt förhållande till situationen. Individens tolkning beror på tidigare upplevelser och minnen. Modellen är fenomenologisk i det avseendet att individens subjektiva bedömning är den viktigaste faktorn när det gäller reaktionen. Den transaktionella aspekten betonar samspelet mellan individens tolkning av miljön och sig själv. Tolkningen innebär en utvärdering av den grad av hot, skada, förlust eller utmaning som individen anser existerar eller som han tror ska uppstå. (Bailey och Clarke, 1992). Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att stress är en process där både individuella faktorer samt miljöfaktorer bör beaktas samtidigt. Såväl stressorer som mekanismer och responsmönster ingår i stressprocessen. Det är av betydelse att understryka att det på alla nivåer finns individuella skillnader i fråga om upplevelse, tolkning och reaktioner som är knutna till bland annat tidigare erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper. Det en individ upplever som intressant kan en annan uppleva som hotfullt eller farligt. 2.2 Stressorer i studie- och arbetsmiljö Stressorer är den tekniska termen för faktorer som framkallar stress (Selye, 1956). Stressorer är dels fysiska och psykiska krav som ställs på individen (Karlsson, 2004) och dels miljöbetingade, sociala eller inre krav, vilka kräver att individen återanpassar sig till sitt normala beteendemönster (Thoits, 1995). Stressorer motiverar till försök att hantera beteendemässiga krav med emotionella reaktioner. När stressorer hopar sig eller blir för många kan den individuella förmågan att hantera dessa bli överbelastad. (Lazarus & Folkman, 1984). Hur stressande en situation är beror på de resurser som individen har för att klara av de krav som 11

17 ställs. Det är således balansen mellan krav och resurser som bestämmer stressnivån. (Karlsson, 2004). Stressorerna kan komma utifrån eller inifrån, vara positiva eller negativa, verkliga eller inbillade, farliga eller ofarliga och en individ kan reagera med stress inför både över- och understimulans. Det kan vara lika stressande för en individ att ha för stort inflytande som att ha för litet inflytande. Antalet möjliga stressorer är därför mycket stort, eftersom allt i vår omgivning och alla våra tankar och känslor kan leda till stress. Både studiemiljöns och arbetsmiljöns stressorer är likartade. Det handlar inte om att vissa stressorer finns i studiemiljön och att andra stressorer finns i arbetsmiljön. Samma stimuli som upplevs som stressande i studiemiljön fungerar även som stressorer på en arbetsplats (Kunttu, 2008). Detta innebär att dessa två till synes olika miljöer är lika varandra när det gäller stressorer. I princip utsätts studerande som arbetar vid sidan om studierna för samma stressorer oberoende av om de befinner sig i studiemiljön eller i arbetsmiljön. Studietiden är en övergångsperiod då studerande får uppleva nya erfarenheter, träffa nya människor samt stå inför pressande situationer (Negga, Applewhite & Livingston, 2007). Övergången till universitetsvärlden kan upplevas stressande för många studerande, eftersom studerande är tvungna att kämpa emot nya utmaningar. Familjelivet och det dagliga stöd familjen och vännerna gett, samt den struktur och inlärningsmiljö som funnits i tidigare skolor blir mindre när en individ träder in i studielivet (Larson, 2006; Robotham, 2008). Stressorerna täcker hela området av inlärning och prestation samt anpassning till en ny miljö. Inom inlärningsområdet måste ett stort stoff inhämtas under en till synes kort tidsperiod. (Kariv & Heiman, 2005). I början av studierna är den största stressfaktorn anpassningen till den nya studiemiljön. Nya ansvarsområden och nytt ansvarstagande uppkommer. (Laaksonen, 2005; Ross, Niebling & Heckert, 1999). Studerande befinner sig på egen hand och måste organisera egna scheman och ansvara för sitt eget liv. Studerande är även tvungna att ta ansvar för sin 12

18 fysiska hälsa, delta i undervisning och förvärvsarbete samt avsätta tillräckligt med tid för studier. (Larson, 2006). Halvvägs i studierna har studiemiljön blivit mera vardaglig och i studierna förväntas det att mer fakta produceras i till exempel seminariearbeten (Laaksonen, 2005). Universitetsvärlden pressar ständigt studerande att fundera på karriären och framgången i den. Oron gällande framtida karriär och ett framtida jobb eller yrke finns oupphörligen hos studerande. (Lee, Kang & Yum, 2005). I slutskedet av studierna kan avhandlingen vara tidskrävande samtidigt som den egna frigörelsen från studievärlden och förberedelsen inför arbetslivet inleds (Laaksonen, 2005). Sadri (1997) menar att det finns många faktorer i studiemiljön som kan kopplas till stress. Till dessa faktorer hör frustration, konflikter, press samt förändringar. Stress uppstår som en följd av frustration och försämrar möjligheten att uppnå mål, eller bidrar till misslyckande när det gäller att uppnå de uppsatta målen. Stress uppstår också som en följd av att det finns konflikter i studiemiljön. Exempel på detta är konflikter som uppstår på grund av att det finns två eller flera alternativ eller till följd av att det finns ett mål som har både positiva och negativa alternativ. Press som är ett resultat av tävlan, av uppsatta tidsgränser eller av interpersonella förhållanden kan bidra till en känsla av stress. Stress kan också uppkomma som en följd av förändringar i studiemiljön som studerande då upplever som olustig och splittrad. Studerande upplever egna prestationskrav, tidsgränser, svårigheter i skolan samt organisering av studierna och studiernas omfattning som stressfaktorer (Kunttu, 2008; Laaksonen, 2005). Studerande är sårbara för stress som hänger ihop med akademiska 1 prestationer och för bedömning. Detta resulterar i oro över vitsord, konkurrens och tävlingsinriktning i studiemiljön. (Kunttu, 2008; Lee et al., 2005; Negga et al., 2007). Även arbetsbördan upplevs stressande hos studerande. När arbetsbördan blir stor och studerande uppfattar den som överväldigande uppstår en känsla av stress. (Mailandt, 1998). Till arbetsbördan räknas inlärningsmängd, 1 Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) avser termen akademisk de faktorer som har ett samband med eller hör till universitet, högskolor eller akademier. 13

19 föreläsningar, tentamensläsning, tentamina, individuella arbeten, grupparbeten samt tidsplanering (Kunttu, 2008; Larson, 2006). Ifall en individ inte anses klara sig bra i exempelvis tentamina blir nya utmaningar en bekräftelse på otillräcklighet. Tentamina anses vara en källa till stress på grund av att studerande är medvetna om de krav som de kommer att utsättas för i eventuell vidareutbildning. Studerande är också oroliga för de akademiska prestationerna. Självkänslan äventyras och oförmågan att leva upp till de krav som ställs av en själv, föräldrar, lärare och andra auktoriteter kan leda till stress. (Mailandt, 1998; Währborg, 2003). Att hela tiden konfronteras med auktoriteter inom universitetsvärlden och att befinna sig i en miljö som förorsakar stress påverkar studerande negativt (Lee et al., 2005). I flera undersökningar som studerat vilka stressorer det finns inom studiemiljön framkommer samma stressorer upprepade gånger. I figur 1 har vi sammanställt de personliga och akademiska stressorer som ofta förekommer i litteraturen. Figuren tydliggör vilka personliga och akademiska stressorer studerande är utsatta för. Personliga stressorer Akademiska stressorer sociala relationer organisering av studier nya ansvarsområden nivå på undervisningen prestationer arbetsbörda målsättningar tidsgränser bedömning av situationer akademiska uppgifter oro inför framtiden tentamina förväntningar vitsord ekonomiska situationer krav oro över akademiska faktorer bedömningar konflikter förväntningar tidsbrist framgångar hälsa anpassning till ny studiemiljö oro över utexaminering vantrivsel Figur 1. Personliga och akademiska stressorer. (Egen sammanställning). 14

20 När det kommer till arbetsmiljöns stressorer menar Dahlgren och Dahlgren (1988) att det inom arbetslivet finns ett flertal olika situationer som kan upplevas som mer eller mindre hotfulla för välbefinnandet. Även i detta sammanhang handlar det om att individen upplever stora skillnader i den individuella uppfattningen av behov och förmåga i förhållande till arbetsmiljöns krav och erbjudanden. Det kan handla om skillnader mellan individens förväntningar och den upplevda verkligheten. Det kan även gälla arbetsmiljöer med antingen för mycket eller för litet stimulans, eller arbetsuppgifter som tar antingen för mycket eller för litet av individens resurser. De allra flesta individer utsätts för samma typ av problem på arbetsplatser. Stressfaktorerna varierar dock i grad och betydelse på samma sätt som arbetstagarens personlighet avgör hur han eller hon påverkas. Den ökade stressen skapar inte enbart problem för individen, utan också för hela organisationen. Det som ofta upplevs som orsak till stress på arbetsplatsen är själva arbetet. Överbelastning är också en av stressorerna på arbetsplatsen och det innebär att de anställda har för mycket att göra, eller också att arbetsuppgifterna är för svåra. Ett vanligt problem är att de anställda måste arbeta långa dagar och att de därigenom får allt mindre fritid. När det gäller studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna kan långa arbetsdagar medföra svårigheter vad det gäller studierna. Dessutom kan situationen bidra till uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar. Tidspress innebär att arbeten måste utföras med beaktande av ständiga tidsgränser, vilket i sig är stressande. Tidspress medför en konstant känsla av brådska och stressnivån är ofta hög hos de individer som måste klara av snäva tidsgränser för varje uppgift. (Jones, 1999; Sadri, 1997). En annan stressor återfinns i relationer, vilket betyder att stress kan uppkomma i samspel med andra individer. Samspelet mellan individer kan antingen framkalla stress eller fungera som ett stöd. Individer, vars yrke involverar nära kontakt med ett stort antal andra människor, upplever ofta mycket stress. Många kan vara tvungna att arbeta för personer där samspelet inte fungerar på ett optimalt sätt. 15

21 Detta kan ta sig uttryck i att anställda är tvungna att övervaka andra, att stöd från kollegor saknas samt att det råder brist på uppmuntran från överordnade. (Jones, 1999; Sadri, 1997). Huruvida anställda är nöjda med sina möjligheter till avancemang på arbetsplatsen eller inte kan också innebära att stress uppstår. Även strukturen och klimatet på arbetsplatsen är avgörande. (Sadri, 1997). Sättet på vilket individer förhåller sig till överordnade och underordnade påverkar i hög grad välbefinnandet (Jones, 1999). Otillräcklig vägledning från överordnade, dåliga utbildnings- och utvecklingsprogram, oberättigad kritik samt diskriminering och favorisering kan vara stressframkallande. Brist på makt och inflytande, tvetydighet, motstridiga uppgifter samt krav gällande olika roller inverkar också på stressupplevelsen. Sadri (1997) påpekar att stress kan uppkomma om individen tar hem sitt arbete eller om det är svårt att glömma arbetet när individen är hemma. Agervold (2001) anser att kraven i arbetet kan beskrivas som arbetspress. När arbetspressen överskrider det som individen klarar av, uppstår en obalans mellan kraven från miljön och individens egna resurser. Genom att jämföra kraven från miljön med individens resurser kan man se huruvida de är i balans eller inte. När kraven och resurserna motsvarar varandra uppstår en balans, medan en obalans uppstår om kraven överstiger eller understiger individens förmåga. De stressorer som finns inom både studie- och arbetsmiljön är faktorer som existerar mer eller mindre hela tiden. Alla individer som befinner sig inom dessa miljöer är utsatta för de stressorer som är kännetecknande för respektive miljö. Frågan är bara hur dessa stressorer upplevs av olika individer och vad det är som påverkar upplevelsen av stress. Det är inte antalet stressorer eller frekvensen av stressande situationer och händelser som avgör om studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna upplever mer stress än studerande som enbart studerar. Hur stressande en situation upplevs beror dels på individens resurser samt på balansen mellan krav och resurser, dels på bedömningen av stressorerna som hot eller möjligheter. Även stresshanteringsstrategier kan påverka upplevelsen av stress. 16

22 2.3 Stresshantering Att hantera stress innebär att studerande förstår det komplexa samspelet mellan stressfaktorer och faktorer som hör till individen, samt hur de påverkar varandra (Negga et al., 2007). Lazarus och Folkman (1984) beskriver stresshantering som en process där individen hanterar kraven som uppstår i samspelet mellan individen och miljön. Stresshantering kan ses som konstant föränderliga kognitiva och beteendemässiga försök att hantera specifika interna och externa krav som bedöms vara påfrestande eller överskrida individens resurser. Jones (2001) menar att kraven på individen bör minskas och hanteringsförmågan ökas för att stressbalansen ska kunna hållas på en optimal nivå. När rätt balans uppnås upplevs eustress. För att uppnå eustress bör upplevelsen av press från omgivningen samt anpassningssättet bearbetas. Med hjälp av stresshantering försöker individen få kontroll över de upplevda kraven eller hoten (Bailey & Clarke, 1992). Stresshantering handlar om att lära sig de färdigheter och tekniker som krävs för att stressbalansen ska utjämnas. Stressbalansen kan utjämnas genom att kraven anpassas samt genom ett fördelaktigare sätt att reagera på dessa krav hittas. (Jones, 2001). Thoits (1995) säger att hanteringsresurser eller individuella resurser är sociala och personliga egenskaper som studerande använder sig av för att hantera stressorer. De individuella resurserna avspeglar en dold dimension av hanteringsförmågor, eftersom de anger en möjlighet till agerande, inte en riktig handling. Hanteringsstrategier, som är invanda mönster och syftar till att ta itu med problem, är allmänna hanteringsbeteenden som studerande använder sig av när de utsätts för olika stressorer. Hanteringsstrategier består av beteendemässiga och kognitiva försök att klara av specifika situationsmässiga krav. Kraven bedöms antingen som för påfrestande eller som att de överstiger anpassningsförmågan. Exempel på sådana hanteringsstrategier är tillbakadragande, problemhantering, förnekande, konfrontation, aktivitet eller passivitet. Hanteringsstrategier som studerande använder sig av som en reaktion på stressorer påverkar val och hanteringseffektivitet. 17

23 Kariv och Heiman (2005) menar att det finns två huvudsakliga funktioner av stresshantering, dels hantering av de problem som orsakar stress och dels styrande av de känslor som associeras till stressorerna. Stressorer som uppfattas som kontrollerbara frambringar proaktiva hanteringsmekanismer, medan stressorer som uppfattas som okontrollerbara frambringar undvikande strategier. Även Lazarus och Folkman (1984) pekar på en avgörande skillnad mellan stresshantering som syftar till att hantera stressorer och stresshantering som är inriktad på att hantera känslor som orsakas av stressorer. Problemfokuserad stresshantering innefattar en rad problemlösningsstrategier, genom vilka individen försöker övervinna ett förväntat eller upplevt hot (Bailey & Clarke, 1992) och hitta ett bättre sätt att klara av den stressande situationen. Denna typ av stresshantering används alltså när individen anser att situationen är föremål för förändring. Individen ägnar sig åt att definiera problemet, söka alternativa lösningar och väga olika lösningar mot varandra. Individen kan även försöka ändra på sig själv istället för på omgivningen. (Jones & Bright, 2001; Karlsson, 2004). Hur bra denna strategi fungerar kan sedan bedömas utgående från hur den inverkar på individen (Bailey & Clarke, 1992). Känslofokuserad stresshantering innebär att individen snarare försöker hantera sina känslor än situationen. Känslofokuserad stresshantering används när den individuella bedömningen tyder på att ingenting kan göras för att ändra stressorerna. Känslofokuserade strategier kan inkludera känslouttryck och kognitiva strategier, såsom att se situationen ur ett annat perspektiv eller att försöka tänka på andra saker. Känslofokuserade strategier kan även innefatta användning av beteendemässiga strategier, såsom att koppla bort den stressiga situationen genom att exempelvis träna eller dricka alkohol. (Jones & Bright, 2001; Karlsson, 2004; Lazarus & Folkman, 1984). Utgående från ett liknande synsätt indelar Lazarus och Folkman (1984) hanteringsstrategierna i tre grupper, det vill säga uppgiftsorienterade strategier, känsloorienterade strategier och strategier som innefattar ett undvikande beteende. Den uppgiftsorienterade strategin är problemfokuserad. Den innebär ett direkt angripande av problemet för att ändra själva situationen så att stressen reduceras. I 18

24 den känsloorienterade strategin är insatserna riktade på att förändra emotionella reaktioner på stressorer. Denna strategi inkluderar försök att åtsnärja problemet så att det inte längre väcker negativa emotionella reaktioner eller framkallar stress. Studerande som använder sig av strategier som innefattar ett undvikande beteende undviker situationen, förnekar dess existens eller förlorar hoppet. Den här strategin innefattar användande av indirekta insatser för att anpassa sig till stressorerna. Denna strategi kan uppnås genom att distansera sig själv, genom att undvika problemet eller genom att sysselsätta sig med aktiviteter i syfte att minska känslan av stress. Denna strategi kännetecknas av avsaknad av insatser som ändrar situationen. (Kariv & Heiman, 2005). Lazarus (1966) är en av de som identifierat kognitiva bedömningsprocessers centrala roll inom stressområdet. Vilken situation som helst kan bli en stressor, men ingen händelse eller företeelse kan identifieras som stressor utan att kännedom om personens bedömning av situationen finns. Det är upplevelsen av världen som tar hand om, filtrerar, bearbetar, lagrar och ger mening åt information och det är även den som styr reaktionerna på yttervärlden. (Cassidy, 2003). Lazarus (1993) anser att den kognitiva bedömningen medlar mellan, eller aktivt förenar yttre krav och resurser. Den kognitiva bedömningen kan också innefatta individens målhierarki och personliga föreställningar. Den kognitiva bedömningen av stressupplevelsen kan ske i tre steg. Den primära bedömningen utgör en värdering av huruvida det finns ett problem och den handlar om individens egen värdering av den utmaning situationen ger eller de krav den ställer (Bailey & Clarke, 1992; Cassidy, 2003). Enligt Lazarus och Folkman (1984) finns det tre former av primär bedömning och dessa handlar om att bedöma situationen som irrelevant, positiv eller stressande. När en situation inte får några konsekvenser för en individs välbefinnande hänförs bedömningen till kategorin irrelevant. Individen behöver inte engagera sig i det möjliga utfallet, det vill säga situationen påverkar inte värderingar, behov eller åtaganden. Individen varken förlorar eller vinner något på situationen. Att bedöma situationen som positiv och gynnsam sker när utfallet av en situation tolkas positivt, det vill säga när situationen upprätthåller eller förbättrar välbefinnandet. Individens upplevelse 19

25 av stress kännetecknas av angenäma känslor såsom glädje, lycka och upprymdhet. Bedömningen av en stressande situation kan indelas i tre områden, skada/förlust, hot och utmaning. Skada eller förlust refererar till en påfrestning som individen redan har klarat av att hantera. Hot hänvisar till förutspådda påfrestningar. Utmaning kan gälla situationer där det finns möjligheter att klara av påfrestningarna. Hot och utmaningar är inte varandras motsatser, utan de kan uppstå samtidigt och måste betraktas som separata tillstånd. Den sekundära bedömningen av stress gäller individens egen förmåga att handskas med kraven och att hantera situationen (Bailey & Clarke, 1992; Cassidy, 2003). Sekundär bedömning är en värdering som gäller vad som skulle kunna göras och vad som kan göras för att reducera stressupplevelsen. Den innefattar en bedömning av huruvida en specifik hanteringsstrategi är ändamålsenlig. I stressiga situationer är individen tvungen att inse att det finns potentiella stressorer. Dessutom är individen tvungen att avgöra vilken resurs han kan använda sig av för att hantera stressorerna. Resultatet av bedömningsprocessen är en hanteringsreaktion. (Lazarus & Folkman, 1984). Figur 2 åskådliggör hur bedömningsprocessen ser ut när en situation eller händelse upplevs stressande. Först ska en situation eller händelse upplevas som ett hot, varefter en primärbedömning inleds. Den primära bedömningen kan resultera i två olika upplevelser, antingen att individen upplever ett hot, eller att individen inte upplever något hot. Upplevs inget hot leder det också till att ingen stress upplevs. Upplever individen däremot en situation eller händelse som ett hot leder det till en sekundär bedömning. Den sekundära bedömningen kan också resultera i två möjliga utfall. Det första utfallet är att individen upplever oförmåga att klara av hot, vilket resulterar i negativ stress. Det andra utfallet är att individen upplever förmåga att klara av de hot som uppstår. Upplevelsen av att ha en förmåga att klara av hot leder till positiv stress. 20

26 Situation eller händelse Primärbedömning Upplevelse av hot Ingen upplevelse av hot Sekundär bedömning Ingen stress Upplevelse av oförmåga att klara av hot Upplevelse av förmåga att klara av hot Negativ stress Positiv stress Figur 2. Bedömningsprocess vid stress. (Egen bearbetning enligt Lazarus & Folkman, 1984). En tredje typ av kognitiv bedömning benämns förnyad bedömning. Denna bedömning är en värdering av hur effektivt individens beteende är för att reducera eller ta bort källan till hot (Bailey & Clarke, 1992). Individen bedömer möjligheten till kontroll och denna kontroll utgör en värdering av orsaken till problemet. Orsaken till problemet placeras antingen inom eller utanför individen själv, eller så hittas ingen orsak, vilket leder till en känsla av hopplöshet. (Cassidy, 2003). Förnyad bedömning av stressorerna innebär också en förändrad bedömning som baseras på ny information från miljön och/eller från individen (Lazarus & Folkman, 1984). 21

27 I teorin utgör probleminriktad och känsloinriktad stresshantering två olika dimensioner av stresshantering. Probleminriktad stresshantering har ett nära samband med direkt stresshantering samt med primär och sekundär bedömning och förnyad utvärdering. På samma sätt tycks även känsloinriktad stresshantering ha ett samband med indirekt stresshantering och med de olika stadierna av bedömning och förnyad utvärdering. (Bailey & Clarke, 1992). Enligt Kariv och Heiman (2005) väljer studerande som står inför stressframkallande situationer att ta itu med stressorer genom en steg för steg hanteringsstrategi. Detta innebär att studerande till en början antar ett uppgiftsorienterat beteende. Sedan använder de sig av indirekta känsloorienterade tekniker för att hantera övrig upplevd stress. Studerande uppfattar akademisk stress som delvis kontrollerbar, därför hanteras stressen genom uppgiftsorienterade beteenden till en början. Om den akademiska belastningen minskar men upplevelsen av stress kvarstår, förlorar de uppgiftsorienterade hanteringsteknikerna sin relevans och känsloorienterade beteenden dominerar. Ju högre nivå av akademisk stress som upplevs, desto oftare tenderar studerande att hantera stressen genom känsloorienterade hanteringsstrategier. Studerandes hanteringsbeteende påverkas av stressupplevelsen och av deras uppskattning av stressnivåer relaterade till studierna. Studerande använder sig huvudsakligen av uppgifts- och känsloorienterade hanteringsstrategier. Kariv och Heiman menar också att äldre studerande tenderar att använda sig av uppgiftsorienterade metoder, medan yngre studerande använder sig av känsloorienterade strategier och undvikande beteende som strategi. Sammanfattningsvis kan noteras att stresshantering är en reaktion på, eller en produkt av de handlingar en individ använder sig av för att upprätthålla personlig kontroll och balans. Modellerna för stresshantering förändras och förbättras hela tiden som ett resultat av tidigare försök att hantera stress. (Bailey & Clarke, 1992). Studerandes förmåga att hantera stress och de krav som finns inom studie- och arbetsmiljön påverkar upplevelsen av stress. Studerande som medvetet använder sig av olika hanteringsstrategier kan på ett bättre sätt hantera olika stressorer och 22

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Stress översiktlig teoretisk bakgrund

Stress översiktlig teoretisk bakgrund Carl Åborg Sidan 1 jan. -01 Stress översiktlig teoretisk bakgrund Det finns ingen allmänt accepterad definition av stress, utan begreppet används på många olika sätt i vardagsspråket och i olika vetenskapliga

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning 1 (7) TRAFI/8037/03.04.02.02/2011 Utfärdad: 10.05.2012 Träder i kraft: 15.05.2012 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet(1664/2009) 21 4 mom.

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER Sammanställt av Nils Karlsson efter att ha hört en föreläsning av Björn Liljeqvist, braingain.se samt inkluderande material från diverse andra källor INDEX Förord...1

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 1 Arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och hälsa Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för tredje coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer