Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande"

Transkript

1 Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande Frida Håkans & Anette Laurén Avhandling pro gradu Socialpolitik Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Åbo Akademi, Vasa Våren 2010 Handledare: Jan Saarela

2 ABSTRAKT ÅBO AKADEMI Författare: Handledare: Avhandling pro gradu SOCIALPOLITIK Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Socialvetenskapliga institutionen Frida Håkans & Anette Laurén Jan Saarela Stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande Sökord: Stress, förvärvsarbete, universitetsstuderande Våren 2010 Sidantal: 70 Bilagor: 1 Stress uppmärksammas allt oftare i samband med studier, vilket innebär att studerande är utsatta för stressorer som finns inom studiemiljön. Förutom att studerande upplever stress på grund av studier, blir det även allt vanligare att studerande förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar universitetsstuderandes upplevelse av stress. Tidigare forskning tyder på att olika resultat framkommit vad det gäller stressupplevelsen hos studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del forskningsresultat tyder på att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna rapporterar mer stress än studerande som enbart studerar. Forskningsresultat från andra undersökningar igen, tyder på att studerande som enbart studerar rapporterar mer stress än studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Forskning som gjorts inom området för studerande och förvärvsarbetande har påvisat att studerande anser att studier och förvärvsarbete går bra att kombinera. Som underlag för den empiriska analysen använder vi oss av data från Yliopistoopiskelijoiden terveystutkimus Vi har fokuserat på tre stressvariabler, vilkas avsikt är att fånga upp aspekten av stress. Variablerna studeras i förhållande till den variabel som fångar upp förvärvsarbete vid sidan om studierna. För att studera samband mellan upplevelse av stress och förvärvsarbete har vi även utfört en multivariat analys där vi beaktar inverkan av flera variabler samtidigt. Förvärvsarbete har enligt vår undersökning ingen effekt på upplevelsen av stress. Resultaten av den multivariata analysen påvisar inga entydiga mönster att benägenheten att uppleva stress ökar eller minskar till följd av förvärvsarbete vid sidan om studierna. Den enda variabel som ger en statistiskt signifikant effekt på stress är ålder. Studerande som befinner sig i de äldre ålderskategorierna rapporterar mer stress än studerande som befinner sig i de yngre ålderskategorierna.

3 Innehållsförteckning Abstrakt Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning 1 Inledning 1 2 Begreppet stress Uppkomst och dimensioner Stressorer i studie- och arbetsmiljö Stresshantering Förvärvsarbete vid sidan om studierna Stressmätning Tidigare forskning 32 4 Empirisk undersökning Databeskrivning Fördelning av variablerna Resultat av multivariat analys Sammanfattande diskussion 65 Litteratur 71 Bilagor 79

4 Tabellförteckning Tabell 1. Vanliga skalor som används för att mäta stress hos universitetsstuderande Tabell 2. Finländsk forskning kring studerande och förvärvsarbetande Tabell 3. Internationell forskning kring studerande och förvärvsarbetande Tabell 4. Andelen män och kvinnor som upplever stress (%) Tabell 5. Andelen män och kvinnor i förvärvsarbete (%) Tabell 6. Andelen män och kvinnor som upplever stress i förvärvsarbete (%) Tabell 7. Bakgrundsvariablernas fördelning för män och kvinnor (%) Tabell 8. Studieprestationernas inverkan på upplevelsen av stress för män respektive kvinnor (%) Tabell 9. Genomsnittliga studieprestationer enligt förvärvsarbete för män och kvinnor (N) Tabell 10. Sambandet mellan stressvariablerna (N) Tabell 11. Resultat av logistisk regressionsanalys för män Tabell 12. Resultat av logistisk regressionsanalys för kvinnor... 63

5 Figurförteckning Figur 1. Personliga och akademiska stressorer Figur 2. Bedömningsprocess vid stress Figur 3. Transaktionell modell för studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna

6 1 Inledning Stress är ett begrepp som vanligtvis förknippas med arbete och den arbetsföra befolkningen. Begreppet har blivit alltmer utbrett och stress är nu någonting som uppmärksammas inom alla miljöer. Samtidigt som vi blir medvetna om den stress som uppstår hos den arbetsföra befolkningen, uppmärksammas begreppet stress i samband med studier, vilket innebär att också studerande är en grupp som är utsatta för stressorer. I dagligt tal används begreppet stress för att beskriva både stressiga uppgifter och de känslor och reaktioner som följer, det vill säga att individen känner sig stressad. På ett universitet, en arbetsplats eller överhuvudtaget i vilket sammanhang som helst där stress kan uppstå, bör vi vara medvetna om att stress inte enbart handlar om en fysisk reaktion, utan stress handlar även om processer på det psykiska planet. (Dahlgren & Dahlgren, 1988). Stress är en process där både individuella och miljömässiga faktorer bör beaktas samtidigt. Både stressorer och reaktioner på stress ingår i begreppet. (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Stressupplevelsen är individuell och det en individ anser vara en utmaning kan för en annan vara en källa till stress. När det gäller att förstå stress är det också viktigt att finna grunderna till vad det är som orsakar stress. För en studerande är exempelvis tidsgränser, tentamina och tidsbrist faktorer som bidrar till en ökad stresskänsla. Förutom att de studerande är utsatta för stressorer inom studiemiljön blir det nu också allt vanligare att de förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del studerande förvärvsarbetar enbart under lov och ledigheter, medan andra förvärvsarbetar under hela läsåret (Viuhko, 2006). Ju äldre en studerande är, desto vanligare är det också att han eller hon arbetar vid sidan om studierna. Totalt sett har förvärvsarbete vid sidan om studierna bland studerande över 18 år ökat i Finland. År 2000 förvärvsarbetade cirka 48 procent vid sidan om studierna och år 2007 förvärvsarbetade omkring 58 procent vid sidan om studierna. (Statistikcentralen, 2009). 1

7 Eftersom det verkar bli allt vanligare att förvärvsarbeta vid sidan om studierna och eftersom studerande är en grupp som är utsatt för stressorer, är vi intresserade av att undersöka sambandet mellan stress och förvärvsarbete bland universitetsstuderande. Syftet med vår avhandling är alltså att studera huruvida förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar studerandes upplevelse av stress. Som underlag för den empiriska delen i vår avhandling har vi använt oss av Yliopisto-opiskelijoiden terveystutkimus Målgruppen för vår undersökning är finländska universitetsstuderande. Till finländska universitetsstuderande räknas alla universitets- och högskolestuderande i Finland. Studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna är utsatta för stressorer som finns inom två olika miljöer. Detta innebär att studerande kan uppleva och påverkas av stressorer både inom studie- och arbetsmiljön. Att uppleva stressorerna som positiva och övervinnliga medför ingen negativ stress. Positiv stress kan upplevas trots att studerande är utsatta för olika stressorer. Stressorerna upplevs då som hanterbara och studerande upplever sig klara av påfrestningarna. Att däremot uppleva stressorerna som negativa kan bidra till en ökad stresskänsla. Negativ stress uppstår när en individ inte klarar av att hantera stressorerna och när denna upplever brister i den egna förmågan att klara av påfrestningarna. (Cassidy, 2003; Jones, 2001). Huruvida stressorerna upplevs som positiva (utmaningar) eller negativa (hot) beror på studeranden själv och tolkningen av dels stressorerna och dels förmågan att klara av kraven. De individuella skillnaderna i upplevelse av stress kan förklaras genom studerandes personliga stresskänslighet eller stresstålighet när det gäller yttre stressorer. Det är möjligt att upprätthålla en balans mellan studierna och arbetet, så att studierna avgör i vilken utsträckning studerande kan förvärvsarbeta vid sidan om studierna, eller studera vid sidan om förvärvsarbetet. (Cassidy, 2003; Jones, 2001). 2

8 Swanson, Broadbridge och Karatzias (2006) menar att rollteorier och rollkonflikter även kan förklara hur studerande upplever kombinationen av studier och förvärvsarbete. En studerande som upplever att rollen som studerande väl går att kombinera med rollen som förvärvsarbetande skapar ingen rollkonflikt och därmed ingen stress. Upplevs dessa två roller som motstridiga eller inte kombinerbara skapas en rollkonflikt, som påverkar individen och kan leda till upplevelse av stress. Balansen mellan olika roller är därför avgörande för stressupplevelsen. Även beteendetyper och personlighetsdrag kan vara avgörande i fråga om stressupplevelse bland förvärvsarbetande studerande. Frankenhaeuser och Ödman (1987) menar att vissa studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna kan ha lägre självkontroll, vilket i sin tur kan bidra till lägre stresstolerans. Andra studerande däremot kan ha en benägenhet att inte påverkas av yttre stressorer och kan således vara mer stresståliga. De kanske vet att de klarar av ett hårdare tempo och att det inte är något problem för dem att kombinera studier och förvärvsarbete. Studerande som har möjlighet att själva påverka sin närmiljö och sin egen situation klarar påfrestningar bättre. Att själv kunna fördela krav från miljön, kan bidra till att individen hålls inom den optimala zonen. I vår avhandling ser vi på stress ur ett psykiskt perspektiv snarare än ur ett fysiskt. Psykisk stress är en individuell upplevelse där förhållandet mellan individen och miljön uppfattas som påfrestande. Psykisk stress uppstår när påfrestningarna upplevs överskrida individens resurser att hantera dem. Fysisk stress däremot handlar om kroppens reaktioner på påfrestningar och tar sig uttryck i fysiologiska reaktioner såsom förhöjt blodtryck och snabbare puls. I detta avseende handlar stress och yttre samt inre påfrestningar enbart om individuella upplevelser. Stress studeras i detta sammanhang utgående från självrapporterad upplevd stress. Det existerar ett antal teorier och modeller inom stressforskningen. För att precisera begreppet stress genomgås de viktigaste stressmodellerna. Stressmodellerna ger en översikt av begreppets innebörd och dimensioner. Teorikapitlet inleds med en teoretisk inblick i begreppet stress, där definition, 3

9 innebörd, ursprung och dimensioner behandlas. Efter den teoretiska infallsvinkeln kommer vi att behandla vad det är som framkallar stress, det vill säga stressorer. Vi kommer att gå igenom vilka stressorer som finns inom studiemiljön respektive arbetsmiljön och vad det är som stressar studerande. Eftersom vi vill undersöka hur förvärvsarbete vid sidan om studierna påverkar upplevelsen av stress, kommer vi också att diskutera hur stressorer ser ut i respektive miljö och hur de kan påverka studerande. När en individ upplever stress och känner till stressorerna är det möjligt att försöka hantera stressen. Med hjälp av stresshanteringsstrategier försöker studerande få kontroll över de krav som upplevs och de stressorer som finns inom studie- och arbetsmiljön. Genom stresshantering hanterar studerande de krav som uppstår i samspelet mellan individen och miljön. Stresshantering och hanteringsstrategier är viktiga faktorer när det gäller stressupplevelse, varför olika strategier att hantera stress genomgås. Att kombinera studier med förvärvsarbete kan påverka studerande på olika sätt och vilka följderna blir diskuteras i kapitlet som handlar om förvärvsarbete vid sidan om studierna. Kombinationen studier och förvärvsarbete förklaras i detta sammanhang främst utgående från rollteorier. Genom att studera rollteorier är det möjligt att förklara hur rollen som studerande kan kombineras med rollen som förvärvsarbetande, men även hur händelser inom universitetet och det vardagliga livet kombineras med dessa roller. Vidare behandlas en transaktionell modell som beskriver den situation som studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna befinner sig i. Teoridelen avslutas med en diskussion gällande svårigheter att mäta stress. Stress är ett komplext begrepp och stress är problematisk att mäta. Det krävs stor insikt i själva stressprocessen för att utveckla mätinstrument som på ett adekvat sätt fångar upp stress. Fastän det existerar flera mätmetoder som är utvecklade för att mäta stress är det tveksamt om de fångar upp och mäter stress enligt definitionerna. Vi kommer även att diskutera de stressvariabler vi använder oss av i anslutning till problematiken kring stressmätning. 4

10 Innan vi går över till den empiriska delen i avhandlingen framlägger vi en översikt över tidigare forskning som gjorts bland studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En genomgång av tidigare forskning ger en inblick i vilka andra undersökningar som gjorts inom detta område samt vilka resultat som framkommit. I kapitlet som behandlar tidigare forskning presenteras både forskning som gjorts i Finland och internationell forskning. Tidigare forskning tyder på att olika resultat framkommit vad det gäller stressupplevelsen hos studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. En del forskningsresultat tyder på att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna rapporterar mer stress än studerande som enbart studerar. Forskningsresultat från andra undersökningar igen, tyder på att studerande som enbart studerar rapporterar mer stress än studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna. Förvärvsarbete och studier kan dock kombineras under förutsättning att studerade kan upprätthålla en balans mellan kraven från de olika miljöerna. Det som påverkar hur studerande upplever kombinationen av studier och förvärvsarbete är förmågan att balansera kombinationen studier och förvärvsarbete. Den empiriska delen inleds med en beskrivning av det datamaterial som vi använder oss av, samt en beskrivning av de variabler som undersökningen baseras på. I databeskrivningen presenteras således de variabler vi använder oss av för att mäta upplevelsen av stress, graden av förvärvsarbete vid sidan om studierna samt de variabler som används som kontrollvariabler. Efter genomgången av de centrala variablerna presenteras fördelningen av variablerna. Variablerna kommer även att studeras i en multivariat analys, vilken möjliggör beaktandet av flera variabler samtidigt. Den mulitvariata analysen används för att studera sambandet mellan de olika variablerna och för att beräkna oddset för att studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna uppger att de är stressade. Resultaten av den multivariata analysen presenteras mer ingående i resultatdiskussionen. Utgående från den multivarata analysen diskuteras huruvida förvärvsarbete vid sidan om studierna och kontrollvariabler påverkar upplevelsen av stress. 5

11 Avhandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion där teori och resultat knyts ihop. Utgående från teorierna försöker vi förstå och förklara resultaten som framkommit i vår undersökning. Vi diskuterar eventuella brister i data samt lägger fram olika förslag till kommande undersökningar inom området för studerande och förvärvsarbetande. Avslutningsvis presenterar vi förslag på hur universitet och arbetsplatser kan dra nytta av kunskap om kombinationen studier och arbete. Denna avhandling är skriven av Frida Håkans och Anette Laurén. Texten och innehållet har bearbetats och producerats gemensamt. De olika delarna kan inte kopplas till enbart en av skribenterna, eftersom samtliga delar i avhandlingen skrivits gemensamt. 2 Begreppet stress Användandet av begreppet stress ökar hela tiden och begreppet diskuteras i flera olika sammanhang, men det finns ingen entydig definition. Orsaken till detta kan vara att stress inte är något statiskt tillstånd som kan definieras utgående från objektiva mätmetoder och inte heller genom enskilda subjektiva uppfattningar. Genom fysiologiska experiment har stressforskare funnit stressreaktioner hos både människor och djur och till en början definierades stress enbart som fysiologiska reaktioner. Definitionen och innebörden har sedan kompletterats med teorier och synsätt från andra vetenskaper såsom sociala, psykologiska och medicinska vetenskaper. Det faktum att stress används inom flera vetenskaper och att definitionerna varierar inom de olika vetenskaperna gör att benämningen och terminologin är svårdefinierad. Varje disciplin undersöker och definierar stress utgående från sina egna perspektiv och väljer sitt eget sätt att se på stress. (Cooper, Dewe & O Driscoll, 2001; Währborg, 2003). 6

12 Stress kan definieras som stimuli, respons eller som ett resultat av ett samspel mellan dessa två, där samspelet resulterar i någon form av obalans mellan individen och miljön. De olika synsätten på stress relateras till diskussioner angående vad som egentligen menas med stress. Stress igenkänns i samspelet mellan individ och miljö och ingetdera av elementen ensamt kan definieras som stress. (Cooper et al., 2001). Lazarus och Folkman (1984) menade att psykisk stress är ett specifikt tillstånd mellan individ och miljö som av individen bedöms som påfrestande eller som överskrider dennes resurser och äventyrar välbefinnandet. Stress kan undersökas på ett fysiskt, psykiskt och sociologiskt plan. Stress som upplevs på en nivå behöver inte upplevas på en annan, inte heller behöver stress upplevas likadan på de olika nivåerna. En individ som upplever fysisk stress behöver inte uppleva psykisk stress och stress som upplevs på en social nivå behöver inte upplevas på en psykisk eller fysisk nivå. Det existerar ett antal teorier och modeller inom stressforskningen och de stressforskare och stressmodeller som vi kommer att behandla är Hans Selyes ( ) generella anpassningssyndrom, Joseph E. McGraths ( ) transaktionsmodell samt Richard S. Lazarus ( ) kognitivfenomenologisk-transaktionella modell. 2.1 Uppkomst och dimensioner Enligt Kaufmann och Kaufmann (2005) härstammar begreppet stress från det latinska ordet stringere som betyder dra ihop. Stress är inget nytt fenomen, utan termen anses ha uppstått inom fysiken på 1600-talet. Det finns också påståenden att termen kunde hittas redan på 1300-talet och då användes den för att beskriva svårigheter eller motgångar (Cassidy, 1999). Vidare menar Kaufmann och Kaufmann (2005) att under början av 1900-talet användes begreppet i samband med hotande psykiska och sociala påfrestningar. Stressbegreppet har sedan dess definierats och använts på olika sätt inom olika ämnesområden. 7

13 Termen stress definierades till att börja med utifrån stimulus- och responsmodellen. Enligt stimulusmodellen anses stress som olika stimuli. Det handlar här om stress som krav och stress som stressorer. Denna modell bygger på ett antagande att stress är någonting som finns i miljön och som ställer krav på individen. Kravfyllda situationer uppstår ständigt. Universitetsstuderande ställs inför krav som exempelvis att flytta hemifrån, att lämna in uppgifter inom utsatt tid och att klara av tentamina. Studerande som dessutom förvärvsarbetar vid sidan om studierna bör klara av en tung arbetsbörda och motstridiga krav som ställs på dem inom arbetslivet. Stressorer finns i miljön och de varierar beroende på i vilken miljö individen befinner sig. Stimulusmodellen tar fasta på källor till stress eller på de yttre krav som ställs på individen. (Cooper et al., 2001; Cassidy, 2003). Enligt Cassidy (2003) handlar stress som respons om att se stress som upplevelser eller beteenden. Responsmodellen inriktar sig med andra ord på individens upplevelse. Denna modell tar upp följderna av de krav som ställs på individen och de försök individen vidtar för att försöka hantera kraven. Hit hör beteendemässiga, känslomässiga och fysiska symptom som en individ uppvisar som ett resultat av krävande situationer. Selye, även kallad stressforskningens fader, myntade begreppet stress och utformade en modell för stress som responsfenomen. Selye ser på stress på två olika sätt, dels stress som ett individuellt inre tillstånd och dels stress som stressorer. Stressorer är de utlösande faktorerna till stress. Enligt Selye är stress en ospecifik reaktion på påfrestningar. Selye anser att en ospecifik reaktion på påfrestningar innebär en kroppslig reaktion som alltid är den samma oberoende av vilka stressorer individen utsätts för. (Bailey & Clarke, 1992; Kaufmann & Kaufmann, 2005). Selye (1956) kallade den ospecifika reaktionen i kroppen för det generella anpassningssyndromet (General Adaption Syndrome, G.A.S.). Syndromet introducerades för att påvisa att stress är en dynamisk process som utvecklas stegvis. Selye kallar syndromet generellt, eftersom det förorsakas av faktorer som har en generell verkan på kroppen. Med anpassning avser han att syndromet leder till att kroppen försöker försvara sig och anpassa sig till 8

14 stressorerna. Enligt Selye hör syndromets enskilda delar också ihop och är delvis beroende av varandra. G.A.S. består av tre olika stadier som beskriver hur en person reagerar vid stress. Dessa stadier benämner Selye (1956) alarm-, motstånds- och utmattningsstadiet. Alarmstadiet utlöses av både fysiska och psykiska stimuli. I alarmstadiet mobiliserar kroppen sitt försvar och det autonoma nervsystemet aktiveras, vilket resulterar i en adrenalinkick som leder till att bland annat musklerna spänns och andningen blir snabbare. I motståndsstadiet försöker individen anpassa sig till stressituationen och de symptom som uppstod i alarmstadiet övergår i stället till huvud-, muskel- och magvärk. Befinner sig individen i motståndsstadiet under en längre tid och inte har möjlighet att återhämta sig kommer han så småningom in i utmattningsstadiet. Individens psykiska och fysiska försvar bryts ner i utmattningsstadiet och kan leda till stressrelaterade sjukdomar. (Kaufmann & Kaufmann, 2005; Währborg, 2003). Selye utvecklade och modifierade sina teorier och skiljde också på eustress och distress. Eustress är synonymt med positiv, god eller nyttig stress och distress är det samma som negativ eller ond stress. Eustress sammankopplas med positiva händelser och bidrar till en hälsosam anpassning, medan distress sammankopplas med negativa händelser och leder till en ohälsosam anpassning. (Währborg, 2003). Stressforskare som Lazarus och Folkman (1984) och McGrath (1970) definierar begreppet stress som upplevelser av möjligheter eller hot. Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att upplevelsen av stress som en möjlighet är en form av eustress som kan skärpa uppmärksamheten, motivationen och prestationen. Angelöw (1999) säger att eustress kännetecknas av en meningsfull och lustbetonad ansträngning där kroppen inte reagerar med skadliga stressreaktioner. Assadi och Skansén (2000) anser också att en måttlig nivå av stress är positiv och som exempel kan nämnas nervositet inför tentamina. Nervositeten leder till extra koncentration och motivation, vilket medför att större fokus sätts på problemlösning. Uppmuntran angående prestationer och resultat kan leda till att stressen blir en utmaning snarare än en belastning. 9

15 Upplevs stressen däremot som ett hot är det fråga om distress. Distress upplevs när ansträngningar och belastningar överstiger en viss tröskel och leder till negativ hanteringsförmåga (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Angelöw (1999) säger att denna negativa stress kan vara farlig och medföra oro och en känsla av press inför vardagssituationer. Distress uppstår när individen utsätts för intensiv stress under en lång tid. Den uppstår i situationer där upplevelsen av att inte hinna utföra uppgifter inom utsatt tid förekommer och vid avsaknad av tillgängliga resurser. Detta innebär att distress uppkommer när individen upplever att det finns avvikelser mellan förväntningar eller krav och den egna prestationsförmågan. Även när individen inte ser någon mening med det som görs kan distress uppstå. Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att det sist och slutligen är individens subjektiva tolkning och bedömning av händelserna som avgör om de upplevs som stressande eller inte. Senare uppkom en annan definition på begreppet stress, vilken utgår från att stress är ett resultat av ett samspel mellan individen och miljön. Stress handlar således om både stimulus och respons. Det transaktionella synsättet presenterar en mer komplex syn på begreppet stress än den förenklade bild som stimulus- och responsmodellen ger. Till följd av dess komplexitet speglar detta synsätt mer realistiskt den stress som uppstår i vardagen. Stressforskaren McGrath (1970) introducerade en transaktionsmodell för stress. Transaktionsmodellen beskriver stress som ett samspel mellan individen och miljön och modellen inbegriper både stimulus- och responsperspektivet. När en individ upplever stress i sitt liv handlar det om krav som ställs, och om hur individen reagerar på kraven antingen känslomässigt, beteendemässigt, fysiologiskt eller kognitivt. Individen ses som ett dynamiskt system som försöker kontrollera de hot eller krav som uppstår. Kraven resulterar i en psykologisk eller fysiologisk anpassning. Detta innebär att individens subjektiva tolkning av situationen och hur de olika elementen i processen påverkar varandra är avgörande faktorer för huruvida stress uppstår eller ej. Samspelet mellan individen och miljön bör beaktas utgående från antagandet att individen är en aktiv och påverkande part i själva processen. (Cassidy, 2003; Kaufmann & Kaufmann, 2005). 10

16 Stressforskaren Lazarus (1966) utvecklade en kognitiv-fenomenologisktransaktionell modell för stress. Stressmodellen är kognitiv eftersom den utgår från att den direkta orsaken till stress är bunden till individens tänkande och minne, samt från den betydelse olika händelser har för individen. Huruvida stress uppstår bestäms utgående från det sätt på vilket individen tolkar sitt förhållande till situationen. Individens tolkning beror på tidigare upplevelser och minnen. Modellen är fenomenologisk i det avseendet att individens subjektiva bedömning är den viktigaste faktorn när det gäller reaktionen. Den transaktionella aspekten betonar samspelet mellan individens tolkning av miljön och sig själv. Tolkningen innebär en utvärdering av den grad av hot, skada, förlust eller utmaning som individen anser existerar eller som han tror ska uppstå. (Bailey och Clarke, 1992). Kaufmann och Kaufmann (2005) menar att stress är en process där både individuella faktorer samt miljöfaktorer bör beaktas samtidigt. Såväl stressorer som mekanismer och responsmönster ingår i stressprocessen. Det är av betydelse att understryka att det på alla nivåer finns individuella skillnader i fråga om upplevelse, tolkning och reaktioner som är knutna till bland annat tidigare erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper. Det en individ upplever som intressant kan en annan uppleva som hotfullt eller farligt. 2.2 Stressorer i studie- och arbetsmiljö Stressorer är den tekniska termen för faktorer som framkallar stress (Selye, 1956). Stressorer är dels fysiska och psykiska krav som ställs på individen (Karlsson, 2004) och dels miljöbetingade, sociala eller inre krav, vilka kräver att individen återanpassar sig till sitt normala beteendemönster (Thoits, 1995). Stressorer motiverar till försök att hantera beteendemässiga krav med emotionella reaktioner. När stressorer hopar sig eller blir för många kan den individuella förmågan att hantera dessa bli överbelastad. (Lazarus & Folkman, 1984). Hur stressande en situation är beror på de resurser som individen har för att klara av de krav som 11

17 ställs. Det är således balansen mellan krav och resurser som bestämmer stressnivån. (Karlsson, 2004). Stressorerna kan komma utifrån eller inifrån, vara positiva eller negativa, verkliga eller inbillade, farliga eller ofarliga och en individ kan reagera med stress inför både över- och understimulans. Det kan vara lika stressande för en individ att ha för stort inflytande som att ha för litet inflytande. Antalet möjliga stressorer är därför mycket stort, eftersom allt i vår omgivning och alla våra tankar och känslor kan leda till stress. Både studiemiljöns och arbetsmiljöns stressorer är likartade. Det handlar inte om att vissa stressorer finns i studiemiljön och att andra stressorer finns i arbetsmiljön. Samma stimuli som upplevs som stressande i studiemiljön fungerar även som stressorer på en arbetsplats (Kunttu, 2008). Detta innebär att dessa två till synes olika miljöer är lika varandra när det gäller stressorer. I princip utsätts studerande som arbetar vid sidan om studierna för samma stressorer oberoende av om de befinner sig i studiemiljön eller i arbetsmiljön. Studietiden är en övergångsperiod då studerande får uppleva nya erfarenheter, träffa nya människor samt stå inför pressande situationer (Negga, Applewhite & Livingston, 2007). Övergången till universitetsvärlden kan upplevas stressande för många studerande, eftersom studerande är tvungna att kämpa emot nya utmaningar. Familjelivet och det dagliga stöd familjen och vännerna gett, samt den struktur och inlärningsmiljö som funnits i tidigare skolor blir mindre när en individ träder in i studielivet (Larson, 2006; Robotham, 2008). Stressorerna täcker hela området av inlärning och prestation samt anpassning till en ny miljö. Inom inlärningsområdet måste ett stort stoff inhämtas under en till synes kort tidsperiod. (Kariv & Heiman, 2005). I början av studierna är den största stressfaktorn anpassningen till den nya studiemiljön. Nya ansvarsområden och nytt ansvarstagande uppkommer. (Laaksonen, 2005; Ross, Niebling & Heckert, 1999). Studerande befinner sig på egen hand och måste organisera egna scheman och ansvara för sitt eget liv. Studerande är även tvungna att ta ansvar för sin 12

18 fysiska hälsa, delta i undervisning och förvärvsarbete samt avsätta tillräckligt med tid för studier. (Larson, 2006). Halvvägs i studierna har studiemiljön blivit mera vardaglig och i studierna förväntas det att mer fakta produceras i till exempel seminariearbeten (Laaksonen, 2005). Universitetsvärlden pressar ständigt studerande att fundera på karriären och framgången i den. Oron gällande framtida karriär och ett framtida jobb eller yrke finns oupphörligen hos studerande. (Lee, Kang & Yum, 2005). I slutskedet av studierna kan avhandlingen vara tidskrävande samtidigt som den egna frigörelsen från studievärlden och förberedelsen inför arbetslivet inleds (Laaksonen, 2005). Sadri (1997) menar att det finns många faktorer i studiemiljön som kan kopplas till stress. Till dessa faktorer hör frustration, konflikter, press samt förändringar. Stress uppstår som en följd av frustration och försämrar möjligheten att uppnå mål, eller bidrar till misslyckande när det gäller att uppnå de uppsatta målen. Stress uppstår också som en följd av att det finns konflikter i studiemiljön. Exempel på detta är konflikter som uppstår på grund av att det finns två eller flera alternativ eller till följd av att det finns ett mål som har både positiva och negativa alternativ. Press som är ett resultat av tävlan, av uppsatta tidsgränser eller av interpersonella förhållanden kan bidra till en känsla av stress. Stress kan också uppkomma som en följd av förändringar i studiemiljön som studerande då upplever som olustig och splittrad. Studerande upplever egna prestationskrav, tidsgränser, svårigheter i skolan samt organisering av studierna och studiernas omfattning som stressfaktorer (Kunttu, 2008; Laaksonen, 2005). Studerande är sårbara för stress som hänger ihop med akademiska 1 prestationer och för bedömning. Detta resulterar i oro över vitsord, konkurrens och tävlingsinriktning i studiemiljön. (Kunttu, 2008; Lee et al., 2005; Negga et al., 2007). Även arbetsbördan upplevs stressande hos studerande. När arbetsbördan blir stor och studerande uppfattar den som överväldigande uppstår en känsla av stress. (Mailandt, 1998). Till arbetsbördan räknas inlärningsmängd, 1 Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) avser termen akademisk de faktorer som har ett samband med eller hör till universitet, högskolor eller akademier. 13

19 föreläsningar, tentamensläsning, tentamina, individuella arbeten, grupparbeten samt tidsplanering (Kunttu, 2008; Larson, 2006). Ifall en individ inte anses klara sig bra i exempelvis tentamina blir nya utmaningar en bekräftelse på otillräcklighet. Tentamina anses vara en källa till stress på grund av att studerande är medvetna om de krav som de kommer att utsättas för i eventuell vidareutbildning. Studerande är också oroliga för de akademiska prestationerna. Självkänslan äventyras och oförmågan att leva upp till de krav som ställs av en själv, föräldrar, lärare och andra auktoriteter kan leda till stress. (Mailandt, 1998; Währborg, 2003). Att hela tiden konfronteras med auktoriteter inom universitetsvärlden och att befinna sig i en miljö som förorsakar stress påverkar studerande negativt (Lee et al., 2005). I flera undersökningar som studerat vilka stressorer det finns inom studiemiljön framkommer samma stressorer upprepade gånger. I figur 1 har vi sammanställt de personliga och akademiska stressorer som ofta förekommer i litteraturen. Figuren tydliggör vilka personliga och akademiska stressorer studerande är utsatta för. Personliga stressorer Akademiska stressorer sociala relationer organisering av studier nya ansvarsområden nivå på undervisningen prestationer arbetsbörda målsättningar tidsgränser bedömning av situationer akademiska uppgifter oro inför framtiden tentamina förväntningar vitsord ekonomiska situationer krav oro över akademiska faktorer bedömningar konflikter förväntningar tidsbrist framgångar hälsa anpassning till ny studiemiljö oro över utexaminering vantrivsel Figur 1. Personliga och akademiska stressorer. (Egen sammanställning). 14

20 När det kommer till arbetsmiljöns stressorer menar Dahlgren och Dahlgren (1988) att det inom arbetslivet finns ett flertal olika situationer som kan upplevas som mer eller mindre hotfulla för välbefinnandet. Även i detta sammanhang handlar det om att individen upplever stora skillnader i den individuella uppfattningen av behov och förmåga i förhållande till arbetsmiljöns krav och erbjudanden. Det kan handla om skillnader mellan individens förväntningar och den upplevda verkligheten. Det kan även gälla arbetsmiljöer med antingen för mycket eller för litet stimulans, eller arbetsuppgifter som tar antingen för mycket eller för litet av individens resurser. De allra flesta individer utsätts för samma typ av problem på arbetsplatser. Stressfaktorerna varierar dock i grad och betydelse på samma sätt som arbetstagarens personlighet avgör hur han eller hon påverkas. Den ökade stressen skapar inte enbart problem för individen, utan också för hela organisationen. Det som ofta upplevs som orsak till stress på arbetsplatsen är själva arbetet. Överbelastning är också en av stressorerna på arbetsplatsen och det innebär att de anställda har för mycket att göra, eller också att arbetsuppgifterna är för svåra. Ett vanligt problem är att de anställda måste arbeta långa dagar och att de därigenom får allt mindre fritid. När det gäller studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna kan långa arbetsdagar medföra svårigheter vad det gäller studierna. Dessutom kan situationen bidra till uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar. Tidspress innebär att arbeten måste utföras med beaktande av ständiga tidsgränser, vilket i sig är stressande. Tidspress medför en konstant känsla av brådska och stressnivån är ofta hög hos de individer som måste klara av snäva tidsgränser för varje uppgift. (Jones, 1999; Sadri, 1997). En annan stressor återfinns i relationer, vilket betyder att stress kan uppkomma i samspel med andra individer. Samspelet mellan individer kan antingen framkalla stress eller fungera som ett stöd. Individer, vars yrke involverar nära kontakt med ett stort antal andra människor, upplever ofta mycket stress. Många kan vara tvungna att arbeta för personer där samspelet inte fungerar på ett optimalt sätt. 15

21 Detta kan ta sig uttryck i att anställda är tvungna att övervaka andra, att stöd från kollegor saknas samt att det råder brist på uppmuntran från överordnade. (Jones, 1999; Sadri, 1997). Huruvida anställda är nöjda med sina möjligheter till avancemang på arbetsplatsen eller inte kan också innebära att stress uppstår. Även strukturen och klimatet på arbetsplatsen är avgörande. (Sadri, 1997). Sättet på vilket individer förhåller sig till överordnade och underordnade påverkar i hög grad välbefinnandet (Jones, 1999). Otillräcklig vägledning från överordnade, dåliga utbildnings- och utvecklingsprogram, oberättigad kritik samt diskriminering och favorisering kan vara stressframkallande. Brist på makt och inflytande, tvetydighet, motstridiga uppgifter samt krav gällande olika roller inverkar också på stressupplevelsen. Sadri (1997) påpekar att stress kan uppkomma om individen tar hem sitt arbete eller om det är svårt att glömma arbetet när individen är hemma. Agervold (2001) anser att kraven i arbetet kan beskrivas som arbetspress. När arbetspressen överskrider det som individen klarar av, uppstår en obalans mellan kraven från miljön och individens egna resurser. Genom att jämföra kraven från miljön med individens resurser kan man se huruvida de är i balans eller inte. När kraven och resurserna motsvarar varandra uppstår en balans, medan en obalans uppstår om kraven överstiger eller understiger individens förmåga. De stressorer som finns inom både studie- och arbetsmiljön är faktorer som existerar mer eller mindre hela tiden. Alla individer som befinner sig inom dessa miljöer är utsatta för de stressorer som är kännetecknande för respektive miljö. Frågan är bara hur dessa stressorer upplevs av olika individer och vad det är som påverkar upplevelsen av stress. Det är inte antalet stressorer eller frekvensen av stressande situationer och händelser som avgör om studerande som förvärvsarbetar vid sidan om studierna upplever mer stress än studerande som enbart studerar. Hur stressande en situation upplevs beror dels på individens resurser samt på balansen mellan krav och resurser, dels på bedömningen av stressorerna som hot eller möjligheter. Även stresshanteringsstrategier kan påverka upplevelsen av stress. 16

22 2.3 Stresshantering Att hantera stress innebär att studerande förstår det komplexa samspelet mellan stressfaktorer och faktorer som hör till individen, samt hur de påverkar varandra (Negga et al., 2007). Lazarus och Folkman (1984) beskriver stresshantering som en process där individen hanterar kraven som uppstår i samspelet mellan individen och miljön. Stresshantering kan ses som konstant föränderliga kognitiva och beteendemässiga försök att hantera specifika interna och externa krav som bedöms vara påfrestande eller överskrida individens resurser. Jones (2001) menar att kraven på individen bör minskas och hanteringsförmågan ökas för att stressbalansen ska kunna hållas på en optimal nivå. När rätt balans uppnås upplevs eustress. För att uppnå eustress bör upplevelsen av press från omgivningen samt anpassningssättet bearbetas. Med hjälp av stresshantering försöker individen få kontroll över de upplevda kraven eller hoten (Bailey & Clarke, 1992). Stresshantering handlar om att lära sig de färdigheter och tekniker som krävs för att stressbalansen ska utjämnas. Stressbalansen kan utjämnas genom att kraven anpassas samt genom ett fördelaktigare sätt att reagera på dessa krav hittas. (Jones, 2001). Thoits (1995) säger att hanteringsresurser eller individuella resurser är sociala och personliga egenskaper som studerande använder sig av för att hantera stressorer. De individuella resurserna avspeglar en dold dimension av hanteringsförmågor, eftersom de anger en möjlighet till agerande, inte en riktig handling. Hanteringsstrategier, som är invanda mönster och syftar till att ta itu med problem, är allmänna hanteringsbeteenden som studerande använder sig av när de utsätts för olika stressorer. Hanteringsstrategier består av beteendemässiga och kognitiva försök att klara av specifika situationsmässiga krav. Kraven bedöms antingen som för påfrestande eller som att de överstiger anpassningsförmågan. Exempel på sådana hanteringsstrategier är tillbakadragande, problemhantering, förnekande, konfrontation, aktivitet eller passivitet. Hanteringsstrategier som studerande använder sig av som en reaktion på stressorer påverkar val och hanteringseffektivitet. 17

23 Kariv och Heiman (2005) menar att det finns två huvudsakliga funktioner av stresshantering, dels hantering av de problem som orsakar stress och dels styrande av de känslor som associeras till stressorerna. Stressorer som uppfattas som kontrollerbara frambringar proaktiva hanteringsmekanismer, medan stressorer som uppfattas som okontrollerbara frambringar undvikande strategier. Även Lazarus och Folkman (1984) pekar på en avgörande skillnad mellan stresshantering som syftar till att hantera stressorer och stresshantering som är inriktad på att hantera känslor som orsakas av stressorer. Problemfokuserad stresshantering innefattar en rad problemlösningsstrategier, genom vilka individen försöker övervinna ett förväntat eller upplevt hot (Bailey & Clarke, 1992) och hitta ett bättre sätt att klara av den stressande situationen. Denna typ av stresshantering används alltså när individen anser att situationen är föremål för förändring. Individen ägnar sig åt att definiera problemet, söka alternativa lösningar och väga olika lösningar mot varandra. Individen kan även försöka ändra på sig själv istället för på omgivningen. (Jones & Bright, 2001; Karlsson, 2004). Hur bra denna strategi fungerar kan sedan bedömas utgående från hur den inverkar på individen (Bailey & Clarke, 1992). Känslofokuserad stresshantering innebär att individen snarare försöker hantera sina känslor än situationen. Känslofokuserad stresshantering används när den individuella bedömningen tyder på att ingenting kan göras för att ändra stressorerna. Känslofokuserade strategier kan inkludera känslouttryck och kognitiva strategier, såsom att se situationen ur ett annat perspektiv eller att försöka tänka på andra saker. Känslofokuserade strategier kan även innefatta användning av beteendemässiga strategier, såsom att koppla bort den stressiga situationen genom att exempelvis träna eller dricka alkohol. (Jones & Bright, 2001; Karlsson, 2004; Lazarus & Folkman, 1984). Utgående från ett liknande synsätt indelar Lazarus och Folkman (1984) hanteringsstrategierna i tre grupper, det vill säga uppgiftsorienterade strategier, känsloorienterade strategier och strategier som innefattar ett undvikande beteende. Den uppgiftsorienterade strategin är problemfokuserad. Den innebär ett direkt angripande av problemet för att ändra själva situationen så att stressen reduceras. I 18

24 den känsloorienterade strategin är insatserna riktade på att förändra emotionella reaktioner på stressorer. Denna strategi inkluderar försök att åtsnärja problemet så att det inte längre väcker negativa emotionella reaktioner eller framkallar stress. Studerande som använder sig av strategier som innefattar ett undvikande beteende undviker situationen, förnekar dess existens eller förlorar hoppet. Den här strategin innefattar användande av indirekta insatser för att anpassa sig till stressorerna. Denna strategi kan uppnås genom att distansera sig själv, genom att undvika problemet eller genom att sysselsätta sig med aktiviteter i syfte att minska känslan av stress. Denna strategi kännetecknas av avsaknad av insatser som ändrar situationen. (Kariv & Heiman, 2005). Lazarus (1966) är en av de som identifierat kognitiva bedömningsprocessers centrala roll inom stressområdet. Vilken situation som helst kan bli en stressor, men ingen händelse eller företeelse kan identifieras som stressor utan att kännedom om personens bedömning av situationen finns. Det är upplevelsen av världen som tar hand om, filtrerar, bearbetar, lagrar och ger mening åt information och det är även den som styr reaktionerna på yttervärlden. (Cassidy, 2003). Lazarus (1993) anser att den kognitiva bedömningen medlar mellan, eller aktivt förenar yttre krav och resurser. Den kognitiva bedömningen kan också innefatta individens målhierarki och personliga föreställningar. Den kognitiva bedömningen av stressupplevelsen kan ske i tre steg. Den primära bedömningen utgör en värdering av huruvida det finns ett problem och den handlar om individens egen värdering av den utmaning situationen ger eller de krav den ställer (Bailey & Clarke, 1992; Cassidy, 2003). Enligt Lazarus och Folkman (1984) finns det tre former av primär bedömning och dessa handlar om att bedöma situationen som irrelevant, positiv eller stressande. När en situation inte får några konsekvenser för en individs välbefinnande hänförs bedömningen till kategorin irrelevant. Individen behöver inte engagera sig i det möjliga utfallet, det vill säga situationen påverkar inte värderingar, behov eller åtaganden. Individen varken förlorar eller vinner något på situationen. Att bedöma situationen som positiv och gynnsam sker när utfallet av en situation tolkas positivt, det vill säga när situationen upprätthåller eller förbättrar välbefinnandet. Individens upplevelse 19

25 av stress kännetecknas av angenäma känslor såsom glädje, lycka och upprymdhet. Bedömningen av en stressande situation kan indelas i tre områden, skada/förlust, hot och utmaning. Skada eller förlust refererar till en påfrestning som individen redan har klarat av att hantera. Hot hänvisar till förutspådda påfrestningar. Utmaning kan gälla situationer där det finns möjligheter att klara av påfrestningarna. Hot och utmaningar är inte varandras motsatser, utan de kan uppstå samtidigt och måste betraktas som separata tillstånd. Den sekundära bedömningen av stress gäller individens egen förmåga att handskas med kraven och att hantera situationen (Bailey & Clarke, 1992; Cassidy, 2003). Sekundär bedömning är en värdering som gäller vad som skulle kunna göras och vad som kan göras för att reducera stressupplevelsen. Den innefattar en bedömning av huruvida en specifik hanteringsstrategi är ändamålsenlig. I stressiga situationer är individen tvungen att inse att det finns potentiella stressorer. Dessutom är individen tvungen att avgöra vilken resurs han kan använda sig av för att hantera stressorerna. Resultatet av bedömningsprocessen är en hanteringsreaktion. (Lazarus & Folkman, 1984). Figur 2 åskådliggör hur bedömningsprocessen ser ut när en situation eller händelse upplevs stressande. Först ska en situation eller händelse upplevas som ett hot, varefter en primärbedömning inleds. Den primära bedömningen kan resultera i två olika upplevelser, antingen att individen upplever ett hot, eller att individen inte upplever något hot. Upplevs inget hot leder det också till att ingen stress upplevs. Upplever individen däremot en situation eller händelse som ett hot leder det till en sekundär bedömning. Den sekundära bedömningen kan också resultera i två möjliga utfall. Det första utfallet är att individen upplever oförmåga att klara av hot, vilket resulterar i negativ stress. Det andra utfallet är att individen upplever förmåga att klara av de hot som uppstår. Upplevelsen av att ha en förmåga att klara av hot leder till positiv stress. 20

26 Situation eller händelse Primärbedömning Upplevelse av hot Ingen upplevelse av hot Sekundär bedömning Ingen stress Upplevelse av oförmåga att klara av hot Upplevelse av förmåga att klara av hot Negativ stress Positiv stress Figur 2. Bedömningsprocess vid stress. (Egen bearbetning enligt Lazarus & Folkman, 1984). En tredje typ av kognitiv bedömning benämns förnyad bedömning. Denna bedömning är en värdering av hur effektivt individens beteende är för att reducera eller ta bort källan till hot (Bailey & Clarke, 1992). Individen bedömer möjligheten till kontroll och denna kontroll utgör en värdering av orsaken till problemet. Orsaken till problemet placeras antingen inom eller utanför individen själv, eller så hittas ingen orsak, vilket leder till en känsla av hopplöshet. (Cassidy, 2003). Förnyad bedömning av stressorerna innebär också en förändrad bedömning som baseras på ny information från miljön och/eller från individen (Lazarus & Folkman, 1984). 21

27 I teorin utgör probleminriktad och känsloinriktad stresshantering två olika dimensioner av stresshantering. Probleminriktad stresshantering har ett nära samband med direkt stresshantering samt med primär och sekundär bedömning och förnyad utvärdering. På samma sätt tycks även känsloinriktad stresshantering ha ett samband med indirekt stresshantering och med de olika stadierna av bedömning och förnyad utvärdering. (Bailey & Clarke, 1992). Enligt Kariv och Heiman (2005) väljer studerande som står inför stressframkallande situationer att ta itu med stressorer genom en steg för steg hanteringsstrategi. Detta innebär att studerande till en början antar ett uppgiftsorienterat beteende. Sedan använder de sig av indirekta känsloorienterade tekniker för att hantera övrig upplevd stress. Studerande uppfattar akademisk stress som delvis kontrollerbar, därför hanteras stressen genom uppgiftsorienterade beteenden till en början. Om den akademiska belastningen minskar men upplevelsen av stress kvarstår, förlorar de uppgiftsorienterade hanteringsteknikerna sin relevans och känsloorienterade beteenden dominerar. Ju högre nivå av akademisk stress som upplevs, desto oftare tenderar studerande att hantera stressen genom känsloorienterade hanteringsstrategier. Studerandes hanteringsbeteende påverkas av stressupplevelsen och av deras uppskattning av stressnivåer relaterade till studierna. Studerande använder sig huvudsakligen av uppgifts- och känsloorienterade hanteringsstrategier. Kariv och Heiman menar också att äldre studerande tenderar att använda sig av uppgiftsorienterade metoder, medan yngre studerande använder sig av känsloorienterade strategier och undvikande beteende som strategi. Sammanfattningsvis kan noteras att stresshantering är en reaktion på, eller en produkt av de handlingar en individ använder sig av för att upprätthålla personlig kontroll och balans. Modellerna för stresshantering förändras och förbättras hela tiden som ett resultat av tidigare försök att hantera stress. (Bailey & Clarke, 1992). Studerandes förmåga att hantera stress och de krav som finns inom studie- och arbetsmiljön påverkar upplevelsen av stress. Studerande som medvetet använder sig av olika hanteringsstrategier kan på ett bättre sätt hantera olika stressorer och 22

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Mellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad

Läs mer

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial

Läs mer

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer