Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög"

Transkript

1 Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög Bo Knarrström Inledning Flintanalysen innehåller framförallt studier av funktion, med viss diskussion kring råmaterial och teknologi. Arbetssättet utvecklades i samband med Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar inför Västkustbanan (Knarrström 2000b). Den multivariata metoden syftar till att belysa mönster som tar hänsyn till faktiska omständigheter och resultaten är tänkta att kunna användas som underlag för kulturhistoriska analyser. För att närma sig de enskilda objektens funktion har delar av materialet undergått slitspårsanalys. För ändamålet användes ett modifierat Nikon Optihot metallografmiksoskop med x förstoring. Inför mikroskoperingen rengjordes flintorna på sedvanligt sätt (alkohol, tensider, vatten). De objekt som valdes ut för mikroskopering följde på förhand givna kriterier. Flintor med kraftig patinering, ljus ytstruktur eller kraftig eldpåverkan sållades bort (för en närmare diskussion kring denna problematik se Knarrström 2007:116ff). Eftersom frågeställningen inte innefattade en eftersökning av nya verktygskategorier prioriterades föremål med synbar retusch alternativt kraftiga mikroavspaltningar. När det gällde förmodade skärverktyg studerades endast samplade bitar med en egglängd överstigande 2 cm. Upprepade experiment har visat att denna längd utgör en undre gräns för när ett skärverktyg kan anses funktionsdugligt. Experimentens resultat har också kunnat verifieras vid kontrollanalyser av skarpa flintmaterial. Den begränsade råmaterialbestämningen och teknologiska/morfologiska analysen av artefakterna från Brunnshög gjordes från samplade kategorier och specialregistrering har inte ansetts nödvändig. Bestämningarna baseras på resultaten från den senaste forskningen rörande olika flintors förekomster och proveniens (Högberg & Olausson 2007). Lager 105 Råmaterial En översiktlig genomgång av fyndsamlingen, inalles 322 flintor, från lager 105 anger att råmaterialet företrädesvis består av Danien- och Senonflinta, Överlag varierar kvaliteten på de ursprungliga råämnena. Utifrån bevarade krustor på kärnor och avslag kan slutsatsen dras att merparten av det bearbetade flintmaterialet härrör från morändepositioner. Det mest sannolika är att flintorna insamlats i närområdet, troligen i anslutning till våtmarker och vattendrag. Enstaka avslag med slipyta visar en måttligt bearbetning av sönderslagna fyrsidiga yxämnen. I avslags- och kärnmaterialet finns en handfull flintor (utan synliga slipade partier) vars morfologiska attribut Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 1

2 samt högkvalitativa och täta sammansättning påvisar deras ursprung från fyrsidiga yxkroppar. Teknologi Materialet domineras av knackstensspaltade avslag från plattformskärnor, samt en mindre mängd skivor från ythuggning av yxkroppar (punsteknik). Det förekommer enstaka tecken på bipolär bearbetning (bla. en kärna). Merparten av flintan kommer från moränlagrade noduler som sannolikt hämtats i anslutning till närområdets våtmarker och vattendrag. Funktion Sammantaget valdes 34 flintor ut för mikroskopering. Kvaliteten på objektens ytstruktur varierar kraftigt och många flintor uppvisar patinering typisk för våtmarksmiljö. I övrigt ses endast ringa påverkan från postdepositionella processer. Slitspårsanalysen uppenbarade endast 6 redskap med spår efter användning. Av dessa kunde hälften (3 st.) ges en närmare diagnosticering. En flinta med skarp kant (F.667) har använts för hyvling av trä. En liknande flinta (F.677) har nyttjats som hyvel alt. stickel mot horn eller ben. Slutligen finns ett enkelt patinerat avslag (F.731) som i begränsad omfattning använts på kiselhaltigt växtmaterial av karaktären vass eller ag. Sammanfattning lager 105 Det finns ingenting som tyder på att flintmaterialet från lager 105 specifikt skulle reflektera rituella aktiviteter. Visserligen finns en hel del bränd flinta, men inte i en utsträckning som särskiljer från ett ordinärt boplatsmaterial. Många av de brända bitarna har dessutom genomgått en mycket marginell upphettning (dvs. föremål har legat intill snarare än i en härd). Resultatet från slitspårsanalysen pekar samtidigt mot att flintmaterialet från lager 105 inte utgör ett regelrätt boplatsmaterial. Därtill är användningsgraden, både procentuellt och i nednötning, betydligt lägre/mindre än vad som generellt brukar ses på föremål från boplatsmiljöer. Dessutom är frekvensen av retuscherade verktyg nästan obefintlig. Fyndsamlingen från lager 105 tolkas som ett sekundärt deponerat avfallsmaterial. Det finns inga bitar som uppenbart härrör från samma kärna eller produktionsserie. De enklare avslagen, splittren och avfallet är blandade med enstaka bitar från yxtillverkning i råämnen av annorlunda (bättre) kvalitet (tex. F.714). Likaså finns ett antal fragment med slipyta. Offergrop A3250 Råmaterial Materialet, inalles 324 bitar, utgörs av senon- och danienflinta. Förutom de enstaka avslagen från yxtillverkning indikerar bitarna med krusta att noduler samlats in i närområdet. Generellt sett är materialet av god kvalitet (tät flinta). Ett litet stycke svart skiffer bär spår av bearbetning (förarbete hänge). 2 UV Syd Daff 2009:2

3 Teknologi Materialet domineras av avslag från plattformskärnor, samt en mindre mängd skivor från ythuggning av yxkroppar. Flintavslagen från A3250 innehåller rikligt med artefakter som retuscherats alternativt använts som hyvlar/sticklar. Merparten av flintan kommer från moränlagrade noduler som sannolikt hämtats i närområdet. Ett tiotal avslag härrör från yxtillverkning, men det kan anses helt säkerställt att yxor inte tillverkats på platsen. Processen att färdigställa även en mindre fyrsidig yxa generar hundratals karaktäristiska avslag, och sådan ackumulationer saknas helt. Avslag från yxtillverkning har i boplatssammanhang varit attraktiva som råämnen för enklare skär- och skrapverktyg (vilket finns exempel på i A3250). Möjligen kan de obearbetade yxavslag som införts till den nu diskuterade anläggningen istället kopplas till rituella aktiviteter. Funktion Sammantaget utvaldes 64 flintor för mikroskopering. Av dessa uppvisade 54 st. (84%) spår av användning. Denna mycket höga frekvens beror på två faktorer. Dels utvaldes för analysen föremål med optimala förutsättningar (begränsad patina, långa eggpartier och retuscheringar). Dels utgjorde artefaktsamlingen i A3250 redan i nedläggningsskedet ett koncentrerat verktygsmaterial. Kategorierna utgjordes av skrap- och skärverktyg, hyvlar/ sticklar samt eggpartiet av en yxa. Skraporna. 40 st, dominerar bland de morfologiska verktygsformerna. Av dessa uppvisade 16 st. (40%) spår efter användning. Material Torrt skinn Färskt skinn Skinn, gen. Horn/ben Trä Gen. pol. Antal Sticklar/hyvlar 8 st, är inte lika uppenbara i sin morfologi och samtliga upptäcktes genom slitspårsanalys. I denna kategori återfinns skivyxorna som snarast är att betrakta som handhållna hyvlar (de saknar för övrigt skaftningsspår). Material Horn/ben Trä Gen. pol. Antal Skärverktygen, 6 st, framkom vid slitspårsanalysen. Det rör sig både om traditionella och spånliknande avslag. Material Slakt Gen. pol. Antal 2 4 Flintor med ristad krusta uppgår till minst 23 st (det finns fler bitar med repor alt. spår av skrapning, men det är inte möjligt att säkert tolka dessa som antropogena). Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 3

4 Sammanfattning offergrop A3250 Flintmaterialet från gropen skiljer sig från ett reguljärt boplatsmaterial genom den höga koncentrationen av morfologiska och/eller funktionella redskap. Skrapor dominerar och gropar med depositioner av denna föremålskategori i anslutning till hägnadssystem är ett välkänt fenomen i Sydsverige (Svensson 1998). En direkt parallell finns också i ett analyserat material från Stävie (Knarrström 2000a). I en offergrop påträffades flint- och keramikmaterial med bland annat ett stort skrapmaterial. Totalt framkom där 95 skivskrapor varav 80% bar spår av användning. Det var uppenbart att resterande skrapor tillverkats endast för denna nedläggelse. I A3250 befanns bara 40% av skraporna ha varit använda vilket än tydligare gör gällande att gropen i Brunnshög nyttjats för rituell deponering (hård tolkning; 60% av skraporna är tillverkade enkom för nedläggelse). Åter visar slitspårsanalys det oftast dolda hantverket i ben/horn och trä (jfr Balic & Knarrström 2007). Detta gäller skrapor såväl som kategorin sticklar/hyvlar. Totalt identifierades 6 skärverktyg. Inget av verktygen kan kopplas till jordbruksaktiviteter, men å andra sidan är sydskandinaviska fynd av neolitiska flintor från sammansatta skörderedskap relativt sällsynta (jfr Juel Jensen 1994). Två av skärredskapen har använts vid slakt/styckning/matpreparering medan 4 endast kan konstateras ha varit använda. Det mest sannolika är dock att också de sistnämnda haft samma brukningsområde, men under så kort tid att tydliga slitspår inte hunnit utvecklas (generellt är skärverktyg i flinta liktydigt med slakt/matprepareringsaktiviteter). Redskap för processande av köttprodukter kan antingen avspegla djurhållning eller en beskattning av jaktbart vilt i vilket fall rör det sig om hantering av högkvalitativ föda. Den förhållandevis rikliga mängden flinta med ristad krusta, 23 st, (7% av den totala mängden i antal) stärker bilden av sakral aktivitet. Avskavning av krusta används ibland för att frilägga ytor för att överhuvudtaget kunna komma åt att bearbeta flintan med knacksten. Dock rör detta nästan uteslutande färsk flinta ur primära kalklager och inte den typ av moräninlagrat råmaterial som nyttjats i Brunnshög. Ristningarna i form av enkla streck och ibland linjemönster återfinns i krustan på både redskap och enkla avslag. Det har inte varit möjligt att passa ihop bitarna, vilket betyder att stycken slumpmässigt eller medvetet valts ut för att läggas i gropen. Fler retuscherade flintor eller redskap (såsom skrapor) har ristningar (18 st), i förhållande till oanvända obearbetade avslag (5 st). Snarare än att detta skall tolkas som ytterligare en rituell aspekt, förklaras skillnaden genom fyndsamlingens höga frekvens av redskap. För övrigt kan noteras att ristningarna gjorts innan flintämnena bearbetats med knacksten. Eggpartiet från en sönderslagen slipad fyrsidig yxa samt ett antal ythuggningsavslag passar väl in i en rituell tolkning. Båda kategorierna påträffas generellt i anslutning till lämningar av palissader, offergropar och invid våtmarker. Likaså bör ett litet bearbetat stycke svart skiffer kopplas till denna typ av miljö. 4 UV Syd Daff 2009:2

5 Grav A7049 Råmaterial Flintan i gravkontexten utgörs till större delen av danien- och senonflinta i form av avslag och frostsprängda stycken. En kärna, ursprungligen från en slipad tunnackig yxa, representerar en högkvalitativ flintsort (dock utan matchande avslag). I vissa fall kommer fler av avslagen från en och samma rånodul (tyvärr ingen direkt passning). Teknologi Flintan har bearbetats i direkt teknik med knacksten. Undantagen utgörs av enstaka avslag från yxtillverkning samt bifaciala avslag. De sistnämnda flintorna (Fnr.399, 9 st små avslag) uppvisar snedställda vingeplattformar, dvs. tydliga spår efter bearbetning med hornklubba (jfr. Knarrström & Wrentner 1996). Troligen härrör flintorna från tillhuggningen av en dolkstav den tidigneolitiska dateringen utesluter i stort sett andra artefaktformer. Funktion Sammantaget utvaldes 14 flintor för mikroskopering. Av dessa uppvisade 3 st. spår av användning. Ett skrapretuscherat verktyg har varit använd mot torrt skinn (F.394). Den typologiska skivyxan (F.400) har nyttjats som handhållen hyvel mot ett trämaterial (skaftningsspår saknas). Ett litet avslag med egg (F.526) visar tydliga spår efter växtbearbetning. Kiselpoleringen förekommer ytterst lokalt på eggen, och det kan röra sig om bearbetning av exempelvis nässelfibrer eller liknande. Ristad krusta förekommer på ett avslag i samlingen flintor inom F.304. Sammanfattning - grav A7049 Flintmaterialet påminner i både råmaterial och teknologi om de övriga neolitiska samlingarna från Brunnshög. Förutom den höga andelen morfologiska andelen verktyg i offergropen, så är den enda övriga skillnaden att det i samlingen från graven finns ett antal avslag från flathuggning. Denna teknologi en direkt bearbetning med hornklubba finns inte representerad någon annanstans på ytan. Det finns i flintmaterial tecken på likåldrighet mellan grav A7049 och offergropen A3250. Det ena är förekomsten av skivyxor i båda kontexterna, vilka i båda fallen genom slitspårsanalys visat sig fungera som handhållna hyvlar. Det andra är att graven innehöll ett flintavslag med ristad krusta av samma karaktär som de ristade flintorna i gropen med rituellt deponerat material. Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 5

6 Referenser Balic, I. & Knarrström, B Ben om föremål och hantverk. I Anderson, M. (red). Kustslättens mötesplatser. Riksantikvarieämbetets förlag. Stockholm. Högberg, A. & Olausson, D Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Juel Jensen, H Flint tools and plant working. Hidden traces of stone age technology. Århus. Knarrström, B. 2000a. Tidigneolitisk social och rituell organisation. Analys av 95 skivskrapor i ett depåfynd. I Högberg, A. (red). Artefakter arkeologiska ting. En bok om föremål ur ett arkeologiskt perspektiv. University of Lund/Kultur Malmö. 2000b. Flinta i sydvästra Skåne. En diakron studie av råmaterial, production och function med focus på boplatsteknologi och metalltida flintutnyttjande. Acta Archaeologica Lundensia. Almqvist & Wiksell International. Stockholm Flint a Scanian Hardware. Skånska Spår arkeologi längs Västkustbanan. National Heritage Board. Archaeological Excavations Department. Lund Flinthantverket. I Andersson, M (red). Kustslättens mötesplatser. Riksantikvarieämbetet. Regionmuseet Kristianstad. Riksantikvarieämbetets förlag. Stockholm. Knarrström, R. & Wrentner, R Diagnostik av plattformar. Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige. Nr. 2-3/1996. Lund. Svensson, M Det neolitiska rummet. Projektprogram VKB. Det neolitiska rummet. RAÄ UV Syd. Lund. 6 UV Syd Daff 2009:2

7 Torbjörn Brorsson Godsanalys av mellanneolitisk keramik från palissaden i Brunnshög, Lund, Skåne K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 34, 2008

8 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som pdf eller rekvireras i enstaka exemplar. Kontakta då Kontoret för Keramiska Studier, Vadensjövägen 150, Landskrona eller Vadensjö 2008 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges. 2

9 Innehåll Inledning s. 5 Frågeställningar s. 5 Material s. 6 Metod s. 8 Resultat s. 8 Tolkning s. 10 Litteratur s. 11 3

10 4

11 Inledning Under 2007 och 2008 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd arkeologiska undersökningar inom Brunnshög, i nordöstra delarna av Lund (Fig. 1). På platsen påträffades lämningar som främst kan dateras till mellanneolitikum och till äldre järnålder. Den mest betydelsefulla lämningen från neolitikum utgörs av en cirka 50 m stor palissad. Under de senaste åren har ett flertal mellanneolitiska palissader påträffats i västra Skåne och dessa har tolkats vara någon form av centralplatser och/eller offerplatser (Andersson 2003:265 ff). Tidigare har keramik från palissaderna i Dösjebro i Kävlinge kommun (Stilborg 2003) och i Bunkeflostrand, Malmö kommun (Brorsson 2008) varit föremål för teknologiska analyser i form av tunnslip av keramikskärvor. Sammanlagt har sex keramikskärvor från Brunnshög analyserats. Anna Lagergren, RAÄ UV Syd, har utfört urvalet, medan analysen utförts av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier. Figur 1. Den analyserade keramiken påträffades vid undersökning i Brunnshög utanför Lund i Skåne. Ur Sverigekartan Lantmäteriverket Gävle MEDGIV Frågeställningar Huvudsyftet med analysen är att undersöka om det föreligger en variation i godset och om det därmed skulle kunna utgöra en indikation på att palissaden varit en samlingsplats för människor från olika platser. En variation i godset, det vill säga en variation i val av lera och magringsmedel kan vara tecken på att kärlen tillverkats inom olika boplatser, medan ett homogent keramikmaterial antyder det motsatta. Vidare skall det undersökas om det finns några tecken på stridsyxekeramik. Denna typ av keramik är ofta magrad med chamotte och närvaron av chamotte kan därmed indikera om det finns stridsyxekeramik eller ej i Brunnshög. 5

12 Tunnslip Kontext Urval Skärvtjocklek (mm) Punktintryck Grov magring Grov magring Grov magring Grov magring Grov magring - Tabell I. Den analyserade keramiken från Brunnshög. Samtliga skärvor är grovmagrade och endast en skärva är ornerad. Skärvorna är bukskärvor. Figur 2. De analyserade skärvorna från Brunnshög. Material Samtliga analyserade skärvor utgörs av bukskärvor (Fig. 2). Godset förefaller vara grovt eftersom stora magringskorn är synliga. Skärvtjocklekarna har uppmätts till mellan 7 och 9 mm, vilket indikerar att kärlen varit medelstora (Tab. I). Vidare kan det noteras att samtliga skärvor varit glättade och att endast en varit ornerad. Skärvan från stolphål A30319, tunnslip 1, har sannolikt haft någon form av punktintryck. Dateringen av keramiken är med hänsyn till avsaknaden av både mynningspartier och dekor svår, utan förhoppningsvis kan godsanalysen bidraga till tolkningen av keramikens ålder. Skärvorna har påträffats inom olika delar av palissaden (Fig. 3). Därmed har en viktig källkritisk aspekt uteslutits, nämligen att en typ av aktivitet i ett specifikt område blivit synonymt för hela palissadens keramikmaterial. Det har emellertid även studerats om det finns likheter mellan 6

13 skärvor som påträffats intill varandra, som exempelvis i grop A45448 (tunnslip 4) och i stolphål A (tunnslip 5). Figur 3. Den analyserade keramiken har påträffats inom olika delar av palissaden. Skärvorna, tunnslip 4 och 5, påträffades endast 1,5 m ifrån varandra. Skärvorna fanns i antingen gropar eller stolphål. 7

14 Metod Keramikskärvorna har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens funktion och om lokalt såväl som om främmande hantverk. Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25X och 630X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som fin-, mellangrova- eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt material och förekomsten av diatomeer (kiselalger). Resultat Med utgångspunkt i val av magringsmedel och rålera kan keramiken indelas i två olika grupper (Tab. II). Det skall noteras att magringen i fem av de sex tunnslipen inte identifierats i tunnslipet. Orsaken till detta är att magringen består av bergartskorn som är mer än flera millimetrar stora och dessa finns inte i de snitt av skärvorna som senare blivit tunnslip. Det är viktigt att notera att tunnslipen utgör ett snitt av skärvan, där leran är representerad, men enstaka magringskorn kan förbigås i analysen. Därmed uppgår också magringsandelen till en uppskattad andel och de större kornen är synliga vid en okulär bedömning av skärvorna. Detta kan också noteras i fotografiet av skärvorna, där större bergartskorn är synliga i tunnslip 2, 4 och 6 (Fig. 2). Samtliga skärvor har haft en mycket grov magring, det vill säga stora bergartskorn, men andelen har varit förhållandevis låg. Därmed är det framförallt leran som gör att keramiken från Brunnshög kan indelas i två grupper. Godsgrupp I (tunnslip 1, 2, 4): Skärvorna har framställts av sorterade mellanleror som magrats med mellan 10 och 14 % krossad granitisk bergart. Den mellangrova leran består till stor del av ler och silt, men även sandfragment förekommer. Samtliga leror är järnrika och andelen glimmer varierar mellan låg till mycket hög. I tunnslip 4 har även växtmaterial identifierats. Samtliga kärl har troligtvis framställts med rullbyggnad och sammanfogats med N-teknik och tydliga spår av detta återfinns i tunnslip 4. Trots att skärvorna består av samma typ av leror kommer lerorna med största sannolikhet inte från samma lertäkter. Grovleken varierar något, och man kan exempelvis studera tunnslip 1 och 2, där den senare är något grövre (Fig. 4). Vidare varierar glimmerhalten kraftigt vilket utesluter en gemensam lertäkt. Den mineralogiska sammansättningen är dock likartad och kärlen har framställts inom samma region. Någon chamotte har för övrigt inte identifierats i någon av tunnslipen. Godsgrupp II (tunnslip 3, 5, 6): Skärvorna har framställts av grövre leror än de i godsgrupp I, och det är framför allt andelen sand som är betydligt högre och därmed har de klassificerats som grova leror. Kornstorleksfördelningen är inte lika jämn utan lerorna är även osorterade. Magringen består av krossad granitisk bergart och andelen uppgår till cirka 10 %. Liksom föregående grupp varierar andelen glimmer i leran och lerornas grovlek inom gruppen är inte identiska. Därmed är det 8

15 troligt att kärlen inte framställts av leror från samma lertäkter. Uppbyggnadstekniken har också likheter med skärvorna från godsgrupp I, och det är troligt att kärlen byggts upp med rullbyggnad och sammanfogats med N-teknik. Sammantaget innebär det att kärlen troligtvis härrör från samma region och att någon chamotte ej identifierats i keramiken. Tunnslip 1 Tunnslip 2 Tunnslip 3 Tunnslip 4 Tunnslip 5 Tunnslip 6 Figur 4. Mikroskopfoto av de analyserade tunnslipen från Brunnshög. Samtliga skärvor utom tunnslip 5 har bränts i oxiderande atmosfär. Tunnslip 5 är reducerad bränd. 9

16 SKÄRVIDENTIFIERING LERA MAGRING NOTERINGAR* slipnr. kontext Anl. typ sort. / osort. grov / mellan / fin silt sand järnoxid järnoxihydroxid glimmer diatoméer växtmaterial krossad granit naturlig magringsandel [%] största kornstorlek [mm] Stolphål s m x x + x ++ e.o. x 10 1,0 (3,6) Siktad magring Grop s m x x + x - e.o. x 10 1,0 (6,3) N-teknik. Siktad magring Stolphål o g x x + x * e.o. x 10 3,0 (3,0) Siktad magring Grop s m x x + x + e.o. x x 14 4,5 (5,2) Siktad magring Grop o g x x e.o e.o + e.o. x 10 3,3 (8,9) Red. Bränd. Siktad magring Stolphål o g x x + x - e.o. x 10 1,0 (4,9) Siktad magring Tabell II. Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip från Brunnshög. Förkortningar: * = normal andel, - = sparsam andel, + = hög andel, ++ = mycket hög andel, x = förekomst. e.o. = ej observerad. Två värden på största korn har redovisats. Det lägre värdet är det uppmätta kornet i mikroskop medan det högre, som står inom parentes, är från skärvan. Tolkning Den analyserade keramiken från Brunnshög tillhör en och samma hantverkstradition. Det är uppenbart att man använt sig av förhållandevis grova leror och magrat dessa med stora korn från en krossad granitisk bergart. Godset är därmed ett förhållandevis grovt keramikgods som lämpade sig för upphettningar och det är därmed troligt att keramiken använts som kokkärl. Någon chamotte har inte identifierats i något av tunnslipen. Det förekommer järnoxihydroxidanhopningar i flera av skärvorna och dessa är utan tvekan inte chamotte. Anhopningarna har studerats i både korsat och parallellt ljus i polarisationsmikroskopet. Därmed kan man dra slutsatsen är keramiken inte kan klassificeras som den tidiga stridsyxekeramiken. Stridsyxekeramiken från Bunkeflostrand bestod till exempel av finleror som bland annat magrats med chamotte (Brorsson 2008:Tab. II). Däremot var lerorna i Dösjebro mellangrova och grova och man hade främst använts sig av granitmagring med korn på cirka 2-3 mm i kornstorlek (Stilborg 2003:Tab. 2). Chamottemagring har vid senare tillfälle observerats i något av tunnslipen från Dösjebro. Den resterande mellanneolitiska keramiken från Dösjebro uppvisar likheter med keramiken från Brunnshög, och det är framför allt förekomsten av grova leror och en grov bergartsmagring som påvisar likheter. Förflyttar man sig till Järrestad utanför Simrishamn där också flera stridsyxekärl och trattbägarkeramik analyserats är bilden delvis en annan. Stridsyxekeramiken domineras av kärl bestående av fina leror som magrats med bland annat chamotte (Brorsson 2003:Tab. I). Trattbägarkeramiken från Järrestad är emellertid äldre än keramiken från Brunnshög och med hänsyn till tid och rum är övriga jämförelser inte aktuella. Från Hunneberget i nordöstra Skåne har en omfattande studie av gropkeramik, trattbägarkeramik och stridsyxekeramik utförts (Brorsson 2007). Analyser av stridsyxekeramiken visade att man använt sig av grova leror till denna keramik och magrat den med krossad granitisk bergart. Någon chamotte observerades inte. Trattbägarkeramiken var varierad och initialt kunde den indelas i två grupper, som möjligen kunde representera olika befolkningsgrupper (Ibid:197). Om keramiken på Hunneberget representerat olika befolkningsgrupper, hade den samtidigt representerat ett gemensamt hantverk, baserat på samma uppfattning om hur keramik skulle framställas. Samma bild kan faktiskt urskönjas i analysen av keramiken från Brunnshög. Till diskussionen om stridsyxekeramikens gods finns även en opublicerad analys av gropkeramik, trattbägarkeramik samt stridsyxekeramik från Siretorp i Blekinge. Analysen visade att trattbägarkeramiken och stridsyxekeramiken var likartad. Birgitta Hulthén som gjort ett stort antal analyser av stridsyxekeramik i Skåne var den första att 10

17 upptäcka att stridsyxekeramiken ofta innehöll chamotte (Hulthén 1977:Tab. 15). Analyser av keramik från Hagestad och Löderup i sydöstra Skåne, och material från Trelleborgsområdet visade sig ofta bestå av grova leror som magrats med bland annat chamotte. Kornstorlekarna på bergartskornen var också förhållandevis stora. Därmed kan man inte helt avfärda att keramiken från Brunnshög tillhör stridsyxekeramiken. Avsaknaden av chamotte indikerar att den inte tillhör den tidiga stridsyxekeramiken, utan den kan istället ha varit något yngre, men den kan även ha tillhört trattbägarkeramiken. Vid undersökningar för väg 108 vid Nöbbelöv nordväst om Lund påträffades bland annat lämningar efter en trattbägarboplats från senare delen av mellanneolitikum. Analyser utfördes på 10 skärvor och dessa bestod av i stort sett bara grova leror som antingen var naturligt magrade eller magrade med krossad bergart (Brorsson 1996:Tab. 3). Godset är likartat med keramiken från Brunnshög, och keramikkärlen har tillhört samma hantverkstradition. Beträffande diskussionen om Brunnshögs tillhörighet som stridsyxekeramik eller trattbägarkeramik tyder mer på att keramiken skall klassificeras som trattbägare än som stridsyxekeramik. Det är väldigt tydligt att man använt sig av olika typer av grova leror för att framställa keramiken på Brunnshög. Denna variation kan, liksom i Hunneberget, representera olika befolkningsgrupper. Den kan också vara resultatet av en normal fördelning inom samma grupp människor som framställde olika typer av kärl. Det är möjligt att variationen inte skall ses som olika grupper av människor utan att den beror på att flera keramiker inom samma boplats använde sig av delvis olika leror. Något helt främmande gods som skulle påvisa en främmande keramiker har inte belagts i analysen. Funktionellt har kärlen med största sannolikt haft likartade egenskaper och de bör ha använts som kokkärl. Ett kärl, tunnslip 5, är reducerat bränt, vilket normalt är ett tätare gods, vilket var mera lämpligt att förvara vätskor i. Resterande kärl har varit utsatta för oxiderande atmosfärer. Slutligen påvisar godsgrupperna och spridningen inom palissaden att någon godsgrupp inte kan relateras till ett specifikt område eller till en speciell anläggningstyp i form av gropar eller stolphål. Keramiken utgör rester av kärl som kan ha använts av en eller flera grupper människor i samband med olika aktiviteter som var kopplade till palissaden. Litteratur Andersson, M Skapa plats i landskapet. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8, No 42. Lund Brorsson, T Analys av trattbägarkeramik från en boplats vid Nöbbelövs mosse. I: Olson, T. Boplatslämningar från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1996:60. Lund Brorsson, T Analyser av neolitisk keramik från Järrestad, Järrestad sn. Skåne. KFL Rapport Keramiska Forskningslaboratoriet, Lunds Universitet. Lund Brorsson, T Keramiken en teknologisk undersökning. I: Andersson, M. (red.). Kustslättens mötesplatser. Regionsmuseet Kristianstad. Riksantikvarieämbetet. Lund, s Brorsson, T Godsanalys av stridsyxekeramik från Bunkeflostrand, Bunkeflo sn, Malmö. Rapport nr. 16. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Hulthén, B On ceramic technology during the Scanian Neolithic and Bronze Age. These and papers in North-European archaeology 6. Stockholm 11

18 Stilborg, O Keramikhantverk I Välabäcksdalen. I: Svensson, M. (red.). I det neolitiska rummet. Skånska spår arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Lund, s Rapporter från Ceramic Studies, Sweden / Kontoret för Keramiska Studier Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Godsanalys av keramik från sju lokaler inom Naturgasprojektet i Bohuslän, samt från Tega Prästgård i Ytterby sn. en studie av framställningsteknik och kärlgods under senneolitikum, yngre bronsålder och äldre järnålder. Godsanalys av tredje gruppens keramik en studie av keramik från Torslunda, Tierp sn, Uppland Lerbottnar från och 1200-talen. Analys av råleror som ett bidrag till lerbottnars funktion. Kv. Liljan, Malmö, Skåne Gudomliga skärvor en inblick i ett andligt mellanneolitikum. Analys av keramik från gånggriften i Västra Hoby, Kävlinge, Skåne Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne Hällristningens keramik en inblick i keramiken från hällristningen samt boplatsen i Tossene, Tossene sn. Sotenäs kn, Bohuslän Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge A Scandinavian pot from a grave at the Viking age settlement Timerevo, Russia - a study of the ware as a contribution to the interpretation of the pot Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän Vikingatida keramik från Säby, Vintrosa sn. Närke - Analys av kärlgods från fyra krukor Klockbägarkeramik från Bejsebakken, Aalborg, Danmark. Analys av gods och hantverksteknologi. Keramik från Gyllins Trädgårdar, Husie, Malmö. En studie av keramik från övergången mellan tidig- och mellanneolitikum samt förromersk järnålder. Termiska analyser Konserveringsrapport Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera. Analyses of pottery from Area A, B and C at Monte Polizzo, Sicily. Pottery from the 6 th century BC. - Ware analyses and chemical analyses The pottery craft at Büssow and Penkun near Storkow in Vorpommern, Germany - Ware analyses and chemical analyses of Slavonic vessels and Harte Grauware Godsanalys av stridsyxekeramik från Bunkeflostrand, Bunkeflo sn, Malmö Analys av rituellt nedlagda lerkulor från Göteborg 66, Kallebäck, Göteborg Medeltida keramik från Ystad en studie av material från fyra undersökningar. Keramik från förhistorisk och historisk tid. Workshop om ny kunskap om keramik inom arkeologin. 1 februari 2 februari 2008 Nr 20 Keramiken från Tanum 544:4 och Tanum 1840 Nr 21 Termiska analyser av bränd lera från kupolugn i Tumbo 148, Berga 1:3 & 1:5, Tumbo socken, Eskilstuna kommun, Södermanland Nr 22 Keramiken från Nibble, Tillinge sn, Enköping - Skärvor med rituell betydelse från slutet av bronsåldern Nr 23 Godsanalys av gropkeramik från Fembäcke, Vendel sn, Uppland Nr 24 Godsanalys av gropkeramik och stridsyxekeramik från Lötvreten, Valbo sn, Gästrikland Nr 25 Godsanalys av trattbägarkeramik från Nävertorp, Mogetorp och Östra Vrå, Södermanland Nr 26 Snäckskal, kalksten eller ben? Godsanalys av gropkeramik från Sittesta, Ösmo sn, Södermanland Nr 27 Godsanalys av trattbägarkeramik och järnålderskeramik från Påljungshage, Nyköping, Södermanland Nr 28 Ware analyses of pottery from the Funnel Beaker Culture and the Vlaardingen Culture from de Hanzelijn, The Netherlands Nr 29 Analys av bränd lera med metallrester från Löddeköpinge 90:4, Skåne Nr 30 Analys av gravkeramik från yngre romersk järnålder från Skee 1090, Bohuslän Nr 31 Keramik från övergången mellan förromersk- och romersk järnålder från Brunnshög, Lund, Skåne Nr 32 The Medieval pottery from Gásir in Northern Iceland Nr 33 Godsanalys av gravkärl från yngre bronsålder och äldre järnålder, Påljungshage, Nyköping, Södermanland Nr 34 Godsanalys av mellanneolitisk keramik från palissaden i Brunnshög, Lund, Skåne 12

19 Bilaga 11. Resultat av fosfatanalys, AA32700, Brunnshög SU 2008 Analysen utförd av Ove Cederlund, Fosfatlaboratoriet Visby Grav AA32700 Fosfatprov Bilaga 11. Resultat av fosfatanalys 1

Torbjörn Brorsson. Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän

Torbjörn Brorsson. Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän Torbjörn Brorsson Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 9, 2007 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Handlingsplan projekt Bunkeflostrand 15:1 (MK 352), Bunkeflo socken, Malmö stad

Handlingsplan projekt Bunkeflostrand 15:1 (MK 352), Bunkeflo socken, Malmö stad Dnr, Länsstyrelsen: 431-38372-06 Dnr, Malmö Kulturmiljö: KN-KFÖ 2004-410-731 Handlingsplan projekt Bunkeflostrand 15:1 (MK 352), Bunkeflo socken, Malmö stad Inledning Malmö Kulturmiljö har utfört en särskild

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47.

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47. RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015 Vallkärratorn 1:47 Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47 Bo Friman Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Färlöv 19:3, Färlövs socken

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355

Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355 Arkeologisk undersökning 2014 Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355 RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168 Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län KRISTIAN BRINK OCH FREDRIK GREHN SYDSVENSK ARKEOLOGI

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Sallerupsvägens förlängning

Sallerupsvägens förlängning Arkeologisk slutundersökning 1991 Sallerupsvägens förlängning ETAPP I: RISEBERGABÄCKEN, TOFTANÄSVÄGEN OCH KLÅGERUPSVÄGEN Husie och S. Sallerups socknar i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten

Läs mer

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13.

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13. Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:13 Per Sarnäs Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Grytgjuteriet i kvarteret Dovhjorten, Jönköping

Grytgjuteriet i kvarteret Dovhjorten, Jönköping UV GAL RAPPORT 2011:16 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Grytgjuteriet i kvarteret Dovhjorten, Jönköping Arkeometallurgiska analyser av teknisk keramik och kopparlegeringar Jönköpings län, Jönköpings kommun,

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Pilbladet 1 (f.d. del av Södra Sallerup 180:36)

Pilbladet 1 (f.d. del av Södra Sallerup 180:36) Rapport 2013:2 Pilbladet 1 (f.d. del av Södra Sallerup 180:36) Arkeologisk förundersökning 2012 Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck Rapport 2013:2 Pilbladet 1 (f.d. del av Södra Sallerup 180:36) Arkeologisk

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Stenklätt berg och neolitisk boplats i Ytterby

Stenklätt berg och neolitisk boplats i Ytterby Stenklätt berg och neolitisk boplats i Arkeologisk förundersökning och 213 Tega 2:5 m.fl., socken, Kungälvs kommun Joakim Åberg Bohusläns museum Rapport 2012: 46 Stenklätt berg och neolitisk boplats i

Läs mer

Riksväg 41, Veddige 2008

Riksväg 41, Veddige 2008 Riksväg 41, Veddige, arkeologisk undersökning 2008, startsida Riksväg 41, Veddige 2008 Stenålder till Vikingatid i Veddige omläggning av riksväg 41 Startsida Resultat Vägverket ska bygga en ny vägsträcka

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne

Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Rapport 2011:69 Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Arkeologisk slutundersökning 2010 Anders Edring Rapport 2011:69 Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Arkeologisk slutundersökning 2010 Anders Edring Fornlämningsnr:

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Visten vid vatten. Lämningar från mesolitikum, neolitikum och bronsåldern. arkeologisk undersökning 2011. Ola Kadefors

Visten vid vatten. Lämningar från mesolitikum, neolitikum och bronsåldern. arkeologisk undersökning 2011. Ola Kadefors arkeologisk undersökning 211 Halland, Skrea socken, Skrea 8:5, RAÄ Skrea 24 Ola Kadefors Visten vid vatten Lämningar från mesolitikum, neolitikum och bronsåldern a r k eo logisk a r a p p o r t e r fr

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Burlövs Egna Hem. Arkeologisk förundersökning 2007. inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län.

Burlövs Egna Hem. Arkeologisk förundersökning 2007. inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2007 Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

KRISTIANSTAD/LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT NR

KRISTIANSTAD/LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT NR UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2003:7 RAPPORT. REGIONMUSEET I KRISTIANSTAD/LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT NR 2003:34 Hunneberget En neolitisk centralplats Arkeologisk slutundersökning. Väg

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37

3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37 Innehåll Summary 13 Zusammenfassung 15 Förord 17 1 Introduktion 19 2 Upptäckten 28 3 Undersökningsförloppet 31 3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37 4 Dokumentation

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp UV VÄST RAPPORT 2002:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp Västergötland, Mölndal socken, Alvered 1:8 m.fl., RAÄ 115 och RAÄ 116 Mats Lindqvist UV

Läs mer

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 1 Färlöv 76:10 m fl.,

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2013:1 Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken Sjöhistoriska museet har efter beslut av länsstyrelsen i Stockholms län utfört en särskild arkeologisk

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25 UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012 Mossbystrand 10:25 Vendeltida bosättning vid Skånes sydkust Skåne, Skurups kommun, Västra Nöbbelövs socken, Mossbystrand 10:25, fornlämning 76 Adam Bolander

Läs mer

Limhamn 155:355 m.fl.

Limhamn 155:355 m.fl. Rapport 2013:12 Limhamn 155:355 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2012 Åsa Berggren Rapport 2013:12 Limhamn 155:355 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2012 Åsa Berggren Fornlämningsnr: Bunkeflo 24:1, Limhamn

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning RIO KULTUR KOOPERATIV 1652-1897 ISSN ARKEOLOGI

Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning RIO KULTUR KOOPERATIV 1652-1897 ISSN ARKEOLOGI Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning ARKEOLOGI RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 118 ISSN 1652-1897 Lillemor Olsson Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken,

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM GOteboigs stadsomseum Nr Rapport over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992 Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM RAPPORT OVER ARKEOLOGISK FORUNDERSOKNING. HOG, AN 2. En mycket skadad

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Boplatsen vid Valjeviken

Boplatsen vid Valjeviken 2008:51 Boplatsen vid Valjeviken Arkeologisk undersökning, 2007 Tony Björk Rapport 2008:51 Boplatsen vid Valjeviken - från stenålder till järnålder Arkeologisk undersökning, 2007 RAÄ 87 & 289 Ivetofta

Läs mer

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning Torslanda 115 inom Amhult 3:1 Torslanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning Thomas Johansson Torslanda 115 inom Amhult 3:1 Torslanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Sjögatan och Månsgatan i Åhus

Sjögatan och Månsgatan i Åhus Rapport 2011:45 Sjögatan och Månsgatan i Åhus Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:45 Sjögatan och Månsgatan i Åhus Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 23 Sjögatan

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer