Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög"

Transkript

1 Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög Bo Knarrström Inledning Flintanalysen innehåller framförallt studier av funktion, med viss diskussion kring råmaterial och teknologi. Arbetssättet utvecklades i samband med Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar inför Västkustbanan (Knarrström 2000b). Den multivariata metoden syftar till att belysa mönster som tar hänsyn till faktiska omständigheter och resultaten är tänkta att kunna användas som underlag för kulturhistoriska analyser. För att närma sig de enskilda objektens funktion har delar av materialet undergått slitspårsanalys. För ändamålet användes ett modifierat Nikon Optihot metallografmiksoskop med x förstoring. Inför mikroskoperingen rengjordes flintorna på sedvanligt sätt (alkohol, tensider, vatten). De objekt som valdes ut för mikroskopering följde på förhand givna kriterier. Flintor med kraftig patinering, ljus ytstruktur eller kraftig eldpåverkan sållades bort (för en närmare diskussion kring denna problematik se Knarrström 2007:116ff). Eftersom frågeställningen inte innefattade en eftersökning av nya verktygskategorier prioriterades föremål med synbar retusch alternativt kraftiga mikroavspaltningar. När det gällde förmodade skärverktyg studerades endast samplade bitar med en egglängd överstigande 2 cm. Upprepade experiment har visat att denna längd utgör en undre gräns för när ett skärverktyg kan anses funktionsdugligt. Experimentens resultat har också kunnat verifieras vid kontrollanalyser av skarpa flintmaterial. Den begränsade råmaterialbestämningen och teknologiska/morfologiska analysen av artefakterna från Brunnshög gjordes från samplade kategorier och specialregistrering har inte ansetts nödvändig. Bestämningarna baseras på resultaten från den senaste forskningen rörande olika flintors förekomster och proveniens (Högberg & Olausson 2007). Lager 105 Råmaterial En översiktlig genomgång av fyndsamlingen, inalles 322 flintor, från lager 105 anger att råmaterialet företrädesvis består av Danien- och Senonflinta, Överlag varierar kvaliteten på de ursprungliga råämnena. Utifrån bevarade krustor på kärnor och avslag kan slutsatsen dras att merparten av det bearbetade flintmaterialet härrör från morändepositioner. Det mest sannolika är att flintorna insamlats i närområdet, troligen i anslutning till våtmarker och vattendrag. Enstaka avslag med slipyta visar en måttligt bearbetning av sönderslagna fyrsidiga yxämnen. I avslags- och kärnmaterialet finns en handfull flintor (utan synliga slipade partier) vars morfologiska attribut Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 1

2 samt högkvalitativa och täta sammansättning påvisar deras ursprung från fyrsidiga yxkroppar. Teknologi Materialet domineras av knackstensspaltade avslag från plattformskärnor, samt en mindre mängd skivor från ythuggning av yxkroppar (punsteknik). Det förekommer enstaka tecken på bipolär bearbetning (bla. en kärna). Merparten av flintan kommer från moränlagrade noduler som sannolikt hämtats i anslutning till närområdets våtmarker och vattendrag. Funktion Sammantaget valdes 34 flintor ut för mikroskopering. Kvaliteten på objektens ytstruktur varierar kraftigt och många flintor uppvisar patinering typisk för våtmarksmiljö. I övrigt ses endast ringa påverkan från postdepositionella processer. Slitspårsanalysen uppenbarade endast 6 redskap med spår efter användning. Av dessa kunde hälften (3 st.) ges en närmare diagnosticering. En flinta med skarp kant (F.667) har använts för hyvling av trä. En liknande flinta (F.677) har nyttjats som hyvel alt. stickel mot horn eller ben. Slutligen finns ett enkelt patinerat avslag (F.731) som i begränsad omfattning använts på kiselhaltigt växtmaterial av karaktären vass eller ag. Sammanfattning lager 105 Det finns ingenting som tyder på att flintmaterialet från lager 105 specifikt skulle reflektera rituella aktiviteter. Visserligen finns en hel del bränd flinta, men inte i en utsträckning som särskiljer från ett ordinärt boplatsmaterial. Många av de brända bitarna har dessutom genomgått en mycket marginell upphettning (dvs. föremål har legat intill snarare än i en härd). Resultatet från slitspårsanalysen pekar samtidigt mot att flintmaterialet från lager 105 inte utgör ett regelrätt boplatsmaterial. Därtill är användningsgraden, både procentuellt och i nednötning, betydligt lägre/mindre än vad som generellt brukar ses på föremål från boplatsmiljöer. Dessutom är frekvensen av retuscherade verktyg nästan obefintlig. Fyndsamlingen från lager 105 tolkas som ett sekundärt deponerat avfallsmaterial. Det finns inga bitar som uppenbart härrör från samma kärna eller produktionsserie. De enklare avslagen, splittren och avfallet är blandade med enstaka bitar från yxtillverkning i råämnen av annorlunda (bättre) kvalitet (tex. F.714). Likaså finns ett antal fragment med slipyta. Offergrop A3250 Råmaterial Materialet, inalles 324 bitar, utgörs av senon- och danienflinta. Förutom de enstaka avslagen från yxtillverkning indikerar bitarna med krusta att noduler samlats in i närområdet. Generellt sett är materialet av god kvalitet (tät flinta). Ett litet stycke svart skiffer bär spår av bearbetning (förarbete hänge). 2 UV Syd Daff 2009:2

3 Teknologi Materialet domineras av avslag från plattformskärnor, samt en mindre mängd skivor från ythuggning av yxkroppar. Flintavslagen från A3250 innehåller rikligt med artefakter som retuscherats alternativt använts som hyvlar/sticklar. Merparten av flintan kommer från moränlagrade noduler som sannolikt hämtats i närområdet. Ett tiotal avslag härrör från yxtillverkning, men det kan anses helt säkerställt att yxor inte tillverkats på platsen. Processen att färdigställa även en mindre fyrsidig yxa generar hundratals karaktäristiska avslag, och sådan ackumulationer saknas helt. Avslag från yxtillverkning har i boplatssammanhang varit attraktiva som råämnen för enklare skär- och skrapverktyg (vilket finns exempel på i A3250). Möjligen kan de obearbetade yxavslag som införts till den nu diskuterade anläggningen istället kopplas till rituella aktiviteter. Funktion Sammantaget utvaldes 64 flintor för mikroskopering. Av dessa uppvisade 54 st. (84%) spår av användning. Denna mycket höga frekvens beror på två faktorer. Dels utvaldes för analysen föremål med optimala förutsättningar (begränsad patina, långa eggpartier och retuscheringar). Dels utgjorde artefaktsamlingen i A3250 redan i nedläggningsskedet ett koncentrerat verktygsmaterial. Kategorierna utgjordes av skrap- och skärverktyg, hyvlar/ sticklar samt eggpartiet av en yxa. Skraporna. 40 st, dominerar bland de morfologiska verktygsformerna. Av dessa uppvisade 16 st. (40%) spår efter användning. Material Torrt skinn Färskt skinn Skinn, gen. Horn/ben Trä Gen. pol. Antal Sticklar/hyvlar 8 st, är inte lika uppenbara i sin morfologi och samtliga upptäcktes genom slitspårsanalys. I denna kategori återfinns skivyxorna som snarast är att betrakta som handhållna hyvlar (de saknar för övrigt skaftningsspår). Material Horn/ben Trä Gen. pol. Antal Skärverktygen, 6 st, framkom vid slitspårsanalysen. Det rör sig både om traditionella och spånliknande avslag. Material Slakt Gen. pol. Antal 2 4 Flintor med ristad krusta uppgår till minst 23 st (det finns fler bitar med repor alt. spår av skrapning, men det är inte möjligt att säkert tolka dessa som antropogena). Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 3

4 Sammanfattning offergrop A3250 Flintmaterialet från gropen skiljer sig från ett reguljärt boplatsmaterial genom den höga koncentrationen av morfologiska och/eller funktionella redskap. Skrapor dominerar och gropar med depositioner av denna föremålskategori i anslutning till hägnadssystem är ett välkänt fenomen i Sydsverige (Svensson 1998). En direkt parallell finns också i ett analyserat material från Stävie (Knarrström 2000a). I en offergrop påträffades flint- och keramikmaterial med bland annat ett stort skrapmaterial. Totalt framkom där 95 skivskrapor varav 80% bar spår av användning. Det var uppenbart att resterande skrapor tillverkats endast för denna nedläggelse. I A3250 befanns bara 40% av skraporna ha varit använda vilket än tydligare gör gällande att gropen i Brunnshög nyttjats för rituell deponering (hård tolkning; 60% av skraporna är tillverkade enkom för nedläggelse). Åter visar slitspårsanalys det oftast dolda hantverket i ben/horn och trä (jfr Balic & Knarrström 2007). Detta gäller skrapor såväl som kategorin sticklar/hyvlar. Totalt identifierades 6 skärverktyg. Inget av verktygen kan kopplas till jordbruksaktiviteter, men å andra sidan är sydskandinaviska fynd av neolitiska flintor från sammansatta skörderedskap relativt sällsynta (jfr Juel Jensen 1994). Två av skärredskapen har använts vid slakt/styckning/matpreparering medan 4 endast kan konstateras ha varit använda. Det mest sannolika är dock att också de sistnämnda haft samma brukningsområde, men under så kort tid att tydliga slitspår inte hunnit utvecklas (generellt är skärverktyg i flinta liktydigt med slakt/matprepareringsaktiviteter). Redskap för processande av köttprodukter kan antingen avspegla djurhållning eller en beskattning av jaktbart vilt i vilket fall rör det sig om hantering av högkvalitativ föda. Den förhållandevis rikliga mängden flinta med ristad krusta, 23 st, (7% av den totala mängden i antal) stärker bilden av sakral aktivitet. Avskavning av krusta används ibland för att frilägga ytor för att överhuvudtaget kunna komma åt att bearbeta flintan med knacksten. Dock rör detta nästan uteslutande färsk flinta ur primära kalklager och inte den typ av moräninlagrat råmaterial som nyttjats i Brunnshög. Ristningarna i form av enkla streck och ibland linjemönster återfinns i krustan på både redskap och enkla avslag. Det har inte varit möjligt att passa ihop bitarna, vilket betyder att stycken slumpmässigt eller medvetet valts ut för att läggas i gropen. Fler retuscherade flintor eller redskap (såsom skrapor) har ristningar (18 st), i förhållande till oanvända obearbetade avslag (5 st). Snarare än att detta skall tolkas som ytterligare en rituell aspekt, förklaras skillnaden genom fyndsamlingens höga frekvens av redskap. För övrigt kan noteras att ristningarna gjorts innan flintämnena bearbetats med knacksten. Eggpartiet från en sönderslagen slipad fyrsidig yxa samt ett antal ythuggningsavslag passar väl in i en rituell tolkning. Båda kategorierna påträffas generellt i anslutning till lämningar av palissader, offergropar och invid våtmarker. Likaså bör ett litet bearbetat stycke svart skiffer kopplas till denna typ av miljö. 4 UV Syd Daff 2009:2

5 Grav A7049 Råmaterial Flintan i gravkontexten utgörs till större delen av danien- och senonflinta i form av avslag och frostsprängda stycken. En kärna, ursprungligen från en slipad tunnackig yxa, representerar en högkvalitativ flintsort (dock utan matchande avslag). I vissa fall kommer fler av avslagen från en och samma rånodul (tyvärr ingen direkt passning). Teknologi Flintan har bearbetats i direkt teknik med knacksten. Undantagen utgörs av enstaka avslag från yxtillverkning samt bifaciala avslag. De sistnämnda flintorna (Fnr.399, 9 st små avslag) uppvisar snedställda vingeplattformar, dvs. tydliga spår efter bearbetning med hornklubba (jfr. Knarrström & Wrentner 1996). Troligen härrör flintorna från tillhuggningen av en dolkstav den tidigneolitiska dateringen utesluter i stort sett andra artefaktformer. Funktion Sammantaget utvaldes 14 flintor för mikroskopering. Av dessa uppvisade 3 st. spår av användning. Ett skrapretuscherat verktyg har varit använd mot torrt skinn (F.394). Den typologiska skivyxan (F.400) har nyttjats som handhållen hyvel mot ett trämaterial (skaftningsspår saknas). Ett litet avslag med egg (F.526) visar tydliga spår efter växtbearbetning. Kiselpoleringen förekommer ytterst lokalt på eggen, och det kan röra sig om bearbetning av exempelvis nässelfibrer eller liknande. Ristad krusta förekommer på ett avslag i samlingen flintor inom F.304. Sammanfattning - grav A7049 Flintmaterialet påminner i både råmaterial och teknologi om de övriga neolitiska samlingarna från Brunnshög. Förutom den höga andelen morfologiska andelen verktyg i offergropen, så är den enda övriga skillnaden att det i samlingen från graven finns ett antal avslag från flathuggning. Denna teknologi en direkt bearbetning med hornklubba finns inte representerad någon annanstans på ytan. Det finns i flintmaterial tecken på likåldrighet mellan grav A7049 och offergropen A3250. Det ena är förekomsten av skivyxor i båda kontexterna, vilka i båda fallen genom slitspårsanalys visat sig fungera som handhållna hyvlar. Det andra är att graven innehöll ett flintavslag med ristad krusta av samma karaktär som de ristade flintorna i gropen med rituellt deponerat material. Bilaga 9. Multivariat analys av flintmaterialet från Brunnshög 5

6 Referenser Balic, I. & Knarrström, B Ben om föremål och hantverk. I Anderson, M. (red). Kustslättens mötesplatser. Riksantikvarieämbetets förlag. Stockholm. Högberg, A. & Olausson, D Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Juel Jensen, H Flint tools and plant working. Hidden traces of stone age technology. Århus. Knarrström, B. 2000a. Tidigneolitisk social och rituell organisation. Analys av 95 skivskrapor i ett depåfynd. I Högberg, A. (red). Artefakter arkeologiska ting. En bok om föremål ur ett arkeologiskt perspektiv. University of Lund/Kultur Malmö. 2000b. Flinta i sydvästra Skåne. En diakron studie av råmaterial, production och function med focus på boplatsteknologi och metalltida flintutnyttjande. Acta Archaeologica Lundensia. Almqvist & Wiksell International. Stockholm Flint a Scanian Hardware. Skånska Spår arkeologi längs Västkustbanan. National Heritage Board. Archaeological Excavations Department. Lund Flinthantverket. I Andersson, M (red). Kustslättens mötesplatser. Riksantikvarieämbetet. Regionmuseet Kristianstad. Riksantikvarieämbetets förlag. Stockholm. Knarrström, R. & Wrentner, R Diagnostik av plattformar. Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige. Nr. 2-3/1996. Lund. Svensson, M Det neolitiska rummet. Projektprogram VKB. Det neolitiska rummet. RAÄ UV Syd. Lund. 6 UV Syd Daff 2009:2

7 Torbjörn Brorsson Godsanalys av mellanneolitisk keramik från palissaden i Brunnshög, Lund, Skåne K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 34, 2008

8 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som pdf eller rekvireras i enstaka exemplar. Kontakta då Kontoret för Keramiska Studier, Vadensjövägen 150, Landskrona eller Vadensjö 2008 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges. 2

9 Innehåll Inledning s. 5 Frågeställningar s. 5 Material s. 6 Metod s. 8 Resultat s. 8 Tolkning s. 10 Litteratur s. 11 3

10 4

11 Inledning Under 2007 och 2008 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd arkeologiska undersökningar inom Brunnshög, i nordöstra delarna av Lund (Fig. 1). På platsen påträffades lämningar som främst kan dateras till mellanneolitikum och till äldre järnålder. Den mest betydelsefulla lämningen från neolitikum utgörs av en cirka 50 m stor palissad. Under de senaste åren har ett flertal mellanneolitiska palissader påträffats i västra Skåne och dessa har tolkats vara någon form av centralplatser och/eller offerplatser (Andersson 2003:265 ff). Tidigare har keramik från palissaderna i Dösjebro i Kävlinge kommun (Stilborg 2003) och i Bunkeflostrand, Malmö kommun (Brorsson 2008) varit föremål för teknologiska analyser i form av tunnslip av keramikskärvor. Sammanlagt har sex keramikskärvor från Brunnshög analyserats. Anna Lagergren, RAÄ UV Syd, har utfört urvalet, medan analysen utförts av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier. Figur 1. Den analyserade keramiken påträffades vid undersökning i Brunnshög utanför Lund i Skåne. Ur Sverigekartan Lantmäteriverket Gävle MEDGIV Frågeställningar Huvudsyftet med analysen är att undersöka om det föreligger en variation i godset och om det därmed skulle kunna utgöra en indikation på att palissaden varit en samlingsplats för människor från olika platser. En variation i godset, det vill säga en variation i val av lera och magringsmedel kan vara tecken på att kärlen tillverkats inom olika boplatser, medan ett homogent keramikmaterial antyder det motsatta. Vidare skall det undersökas om det finns några tecken på stridsyxekeramik. Denna typ av keramik är ofta magrad med chamotte och närvaron av chamotte kan därmed indikera om det finns stridsyxekeramik eller ej i Brunnshög. 5

12 Tunnslip Kontext Urval Skärvtjocklek (mm) Punktintryck Grov magring Grov magring Grov magring Grov magring Grov magring - Tabell I. Den analyserade keramiken från Brunnshög. Samtliga skärvor är grovmagrade och endast en skärva är ornerad. Skärvorna är bukskärvor. Figur 2. De analyserade skärvorna från Brunnshög. Material Samtliga analyserade skärvor utgörs av bukskärvor (Fig. 2). Godset förefaller vara grovt eftersom stora magringskorn är synliga. Skärvtjocklekarna har uppmätts till mellan 7 och 9 mm, vilket indikerar att kärlen varit medelstora (Tab. I). Vidare kan det noteras att samtliga skärvor varit glättade och att endast en varit ornerad. Skärvan från stolphål A30319, tunnslip 1, har sannolikt haft någon form av punktintryck. Dateringen av keramiken är med hänsyn till avsaknaden av både mynningspartier och dekor svår, utan förhoppningsvis kan godsanalysen bidraga till tolkningen av keramikens ålder. Skärvorna har påträffats inom olika delar av palissaden (Fig. 3). Därmed har en viktig källkritisk aspekt uteslutits, nämligen att en typ av aktivitet i ett specifikt område blivit synonymt för hela palissadens keramikmaterial. Det har emellertid även studerats om det finns likheter mellan 6

13 skärvor som påträffats intill varandra, som exempelvis i grop A45448 (tunnslip 4) och i stolphål A (tunnslip 5). Figur 3. Den analyserade keramiken har påträffats inom olika delar av palissaden. Skärvorna, tunnslip 4 och 5, påträffades endast 1,5 m ifrån varandra. Skärvorna fanns i antingen gropar eller stolphål. 7

14 Metod Keramikskärvorna har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens funktion och om lokalt såväl som om främmande hantverk. Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25X och 630X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som fin-, mellangrova- eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt material och förekomsten av diatomeer (kiselalger). Resultat Med utgångspunkt i val av magringsmedel och rålera kan keramiken indelas i två olika grupper (Tab. II). Det skall noteras att magringen i fem av de sex tunnslipen inte identifierats i tunnslipet. Orsaken till detta är att magringen består av bergartskorn som är mer än flera millimetrar stora och dessa finns inte i de snitt av skärvorna som senare blivit tunnslip. Det är viktigt att notera att tunnslipen utgör ett snitt av skärvan, där leran är representerad, men enstaka magringskorn kan förbigås i analysen. Därmed uppgår också magringsandelen till en uppskattad andel och de större kornen är synliga vid en okulär bedömning av skärvorna. Detta kan också noteras i fotografiet av skärvorna, där större bergartskorn är synliga i tunnslip 2, 4 och 6 (Fig. 2). Samtliga skärvor har haft en mycket grov magring, det vill säga stora bergartskorn, men andelen har varit förhållandevis låg. Därmed är det framförallt leran som gör att keramiken från Brunnshög kan indelas i två grupper. Godsgrupp I (tunnslip 1, 2, 4): Skärvorna har framställts av sorterade mellanleror som magrats med mellan 10 och 14 % krossad granitisk bergart. Den mellangrova leran består till stor del av ler och silt, men även sandfragment förekommer. Samtliga leror är järnrika och andelen glimmer varierar mellan låg till mycket hög. I tunnslip 4 har även växtmaterial identifierats. Samtliga kärl har troligtvis framställts med rullbyggnad och sammanfogats med N-teknik och tydliga spår av detta återfinns i tunnslip 4. Trots att skärvorna består av samma typ av leror kommer lerorna med största sannolikhet inte från samma lertäkter. Grovleken varierar något, och man kan exempelvis studera tunnslip 1 och 2, där den senare är något grövre (Fig. 4). Vidare varierar glimmerhalten kraftigt vilket utesluter en gemensam lertäkt. Den mineralogiska sammansättningen är dock likartad och kärlen har framställts inom samma region. Någon chamotte har för övrigt inte identifierats i någon av tunnslipen. Godsgrupp II (tunnslip 3, 5, 6): Skärvorna har framställts av grövre leror än de i godsgrupp I, och det är framför allt andelen sand som är betydligt högre och därmed har de klassificerats som grova leror. Kornstorleksfördelningen är inte lika jämn utan lerorna är även osorterade. Magringen består av krossad granitisk bergart och andelen uppgår till cirka 10 %. Liksom föregående grupp varierar andelen glimmer i leran och lerornas grovlek inom gruppen är inte identiska. Därmed är det 8

15 troligt att kärlen inte framställts av leror från samma lertäkter. Uppbyggnadstekniken har också likheter med skärvorna från godsgrupp I, och det är troligt att kärlen byggts upp med rullbyggnad och sammanfogats med N-teknik. Sammantaget innebär det att kärlen troligtvis härrör från samma region och att någon chamotte ej identifierats i keramiken. Tunnslip 1 Tunnslip 2 Tunnslip 3 Tunnslip 4 Tunnslip 5 Tunnslip 6 Figur 4. Mikroskopfoto av de analyserade tunnslipen från Brunnshög. Samtliga skärvor utom tunnslip 5 har bränts i oxiderande atmosfär. Tunnslip 5 är reducerad bränd. 9

16 SKÄRVIDENTIFIERING LERA MAGRING NOTERINGAR* slipnr. kontext Anl. typ sort. / osort. grov / mellan / fin silt sand järnoxid järnoxihydroxid glimmer diatoméer växtmaterial krossad granit naturlig magringsandel [%] största kornstorlek [mm] Stolphål s m x x + x ++ e.o. x 10 1,0 (3,6) Siktad magring Grop s m x x + x - e.o. x 10 1,0 (6,3) N-teknik. Siktad magring Stolphål o g x x + x * e.o. x 10 3,0 (3,0) Siktad magring Grop s m x x + x + e.o. x x 14 4,5 (5,2) Siktad magring Grop o g x x e.o e.o + e.o. x 10 3,3 (8,9) Red. Bränd. Siktad magring Stolphål o g x x + x - e.o. x 10 1,0 (4,9) Siktad magring Tabell II. Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip från Brunnshög. Förkortningar: * = normal andel, - = sparsam andel, + = hög andel, ++ = mycket hög andel, x = förekomst. e.o. = ej observerad. Två värden på största korn har redovisats. Det lägre värdet är det uppmätta kornet i mikroskop medan det högre, som står inom parentes, är från skärvan. Tolkning Den analyserade keramiken från Brunnshög tillhör en och samma hantverkstradition. Det är uppenbart att man använt sig av förhållandevis grova leror och magrat dessa med stora korn från en krossad granitisk bergart. Godset är därmed ett förhållandevis grovt keramikgods som lämpade sig för upphettningar och det är därmed troligt att keramiken använts som kokkärl. Någon chamotte har inte identifierats i något av tunnslipen. Det förekommer järnoxihydroxidanhopningar i flera av skärvorna och dessa är utan tvekan inte chamotte. Anhopningarna har studerats i både korsat och parallellt ljus i polarisationsmikroskopet. Därmed kan man dra slutsatsen är keramiken inte kan klassificeras som den tidiga stridsyxekeramiken. Stridsyxekeramiken från Bunkeflostrand bestod till exempel av finleror som bland annat magrats med chamotte (Brorsson 2008:Tab. II). Däremot var lerorna i Dösjebro mellangrova och grova och man hade främst använts sig av granitmagring med korn på cirka 2-3 mm i kornstorlek (Stilborg 2003:Tab. 2). Chamottemagring har vid senare tillfälle observerats i något av tunnslipen från Dösjebro. Den resterande mellanneolitiska keramiken från Dösjebro uppvisar likheter med keramiken från Brunnshög, och det är framför allt förekomsten av grova leror och en grov bergartsmagring som påvisar likheter. Förflyttar man sig till Järrestad utanför Simrishamn där också flera stridsyxekärl och trattbägarkeramik analyserats är bilden delvis en annan. Stridsyxekeramiken domineras av kärl bestående av fina leror som magrats med bland annat chamotte (Brorsson 2003:Tab. I). Trattbägarkeramiken från Järrestad är emellertid äldre än keramiken från Brunnshög och med hänsyn till tid och rum är övriga jämförelser inte aktuella. Från Hunneberget i nordöstra Skåne har en omfattande studie av gropkeramik, trattbägarkeramik och stridsyxekeramik utförts (Brorsson 2007). Analyser av stridsyxekeramiken visade att man använt sig av grova leror till denna keramik och magrat den med krossad granitisk bergart. Någon chamotte observerades inte. Trattbägarkeramiken var varierad och initialt kunde den indelas i två grupper, som möjligen kunde representera olika befolkningsgrupper (Ibid:197). Om keramiken på Hunneberget representerat olika befolkningsgrupper, hade den samtidigt representerat ett gemensamt hantverk, baserat på samma uppfattning om hur keramik skulle framställas. Samma bild kan faktiskt urskönjas i analysen av keramiken från Brunnshög. Till diskussionen om stridsyxekeramikens gods finns även en opublicerad analys av gropkeramik, trattbägarkeramik samt stridsyxekeramik från Siretorp i Blekinge. Analysen visade att trattbägarkeramiken och stridsyxekeramiken var likartad. Birgitta Hulthén som gjort ett stort antal analyser av stridsyxekeramik i Skåne var den första att 10

17 upptäcka att stridsyxekeramiken ofta innehöll chamotte (Hulthén 1977:Tab. 15). Analyser av keramik från Hagestad och Löderup i sydöstra Skåne, och material från Trelleborgsområdet visade sig ofta bestå av grova leror som magrats med bland annat chamotte. Kornstorlekarna på bergartskornen var också förhållandevis stora. Därmed kan man inte helt avfärda att keramiken från Brunnshög tillhör stridsyxekeramiken. Avsaknaden av chamotte indikerar att den inte tillhör den tidiga stridsyxekeramiken, utan den kan istället ha varit något yngre, men den kan även ha tillhört trattbägarkeramiken. Vid undersökningar för väg 108 vid Nöbbelöv nordväst om Lund påträffades bland annat lämningar efter en trattbägarboplats från senare delen av mellanneolitikum. Analyser utfördes på 10 skärvor och dessa bestod av i stort sett bara grova leror som antingen var naturligt magrade eller magrade med krossad bergart (Brorsson 1996:Tab. 3). Godset är likartat med keramiken från Brunnshög, och keramikkärlen har tillhört samma hantverkstradition. Beträffande diskussionen om Brunnshögs tillhörighet som stridsyxekeramik eller trattbägarkeramik tyder mer på att keramiken skall klassificeras som trattbägare än som stridsyxekeramik. Det är väldigt tydligt att man använt sig av olika typer av grova leror för att framställa keramiken på Brunnshög. Denna variation kan, liksom i Hunneberget, representera olika befolkningsgrupper. Den kan också vara resultatet av en normal fördelning inom samma grupp människor som framställde olika typer av kärl. Det är möjligt att variationen inte skall ses som olika grupper av människor utan att den beror på att flera keramiker inom samma boplats använde sig av delvis olika leror. Något helt främmande gods som skulle påvisa en främmande keramiker har inte belagts i analysen. Funktionellt har kärlen med största sannolikt haft likartade egenskaper och de bör ha använts som kokkärl. Ett kärl, tunnslip 5, är reducerat bränt, vilket normalt är ett tätare gods, vilket var mera lämpligt att förvara vätskor i. Resterande kärl har varit utsatta för oxiderande atmosfärer. Slutligen påvisar godsgrupperna och spridningen inom palissaden att någon godsgrupp inte kan relateras till ett specifikt område eller till en speciell anläggningstyp i form av gropar eller stolphål. Keramiken utgör rester av kärl som kan ha använts av en eller flera grupper människor i samband med olika aktiviteter som var kopplade till palissaden. Litteratur Andersson, M Skapa plats i landskapet. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8, No 42. Lund Brorsson, T Analys av trattbägarkeramik från en boplats vid Nöbbelövs mosse. I: Olson, T. Boplatslämningar från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1996:60. Lund Brorsson, T Analyser av neolitisk keramik från Järrestad, Järrestad sn. Skåne. KFL Rapport Keramiska Forskningslaboratoriet, Lunds Universitet. Lund Brorsson, T Keramiken en teknologisk undersökning. I: Andersson, M. (red.). Kustslättens mötesplatser. Regionsmuseet Kristianstad. Riksantikvarieämbetet. Lund, s Brorsson, T Godsanalys av stridsyxekeramik från Bunkeflostrand, Bunkeflo sn, Malmö. Rapport nr. 16. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Hulthén, B On ceramic technology during the Scanian Neolithic and Bronze Age. These and papers in North-European archaeology 6. Stockholm 11

18 Stilborg, O Keramikhantverk I Välabäcksdalen. I: Svensson, M. (red.). I det neolitiska rummet. Skånska spår arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Lund, s Rapporter från Ceramic Studies, Sweden / Kontoret för Keramiska Studier Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Godsanalys av keramik från sju lokaler inom Naturgasprojektet i Bohuslän, samt från Tega Prästgård i Ytterby sn. en studie av framställningsteknik och kärlgods under senneolitikum, yngre bronsålder och äldre järnålder. Godsanalys av tredje gruppens keramik en studie av keramik från Torslunda, Tierp sn, Uppland Lerbottnar från och 1200-talen. Analys av råleror som ett bidrag till lerbottnars funktion. Kv. Liljan, Malmö, Skåne Gudomliga skärvor en inblick i ett andligt mellanneolitikum. Analys av keramik från gånggriften i Västra Hoby, Kävlinge, Skåne Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne Hällristningens keramik en inblick i keramiken från hällristningen samt boplatsen i Tossene, Tossene sn. Sotenäs kn, Bohuslän Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge A Scandinavian pot from a grave at the Viking age settlement Timerevo, Russia - a study of the ware as a contribution to the interpretation of the pot Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän Vikingatida keramik från Säby, Vintrosa sn. Närke - Analys av kärlgods från fyra krukor Klockbägarkeramik från Bejsebakken, Aalborg, Danmark. Analys av gods och hantverksteknologi. Keramik från Gyllins Trädgårdar, Husie, Malmö. En studie av keramik från övergången mellan tidig- och mellanneolitikum samt förromersk järnålder. Termiska analyser Konserveringsrapport Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera. Analyses of pottery from Area A, B and C at Monte Polizzo, Sicily. Pottery from the 6 th century BC. - Ware analyses and chemical analyses The pottery craft at Büssow and Penkun near Storkow in Vorpommern, Germany - Ware analyses and chemical analyses of Slavonic vessels and Harte Grauware Godsanalys av stridsyxekeramik från Bunkeflostrand, Bunkeflo sn, Malmö Analys av rituellt nedlagda lerkulor från Göteborg 66, Kallebäck, Göteborg Medeltida keramik från Ystad en studie av material från fyra undersökningar. Keramik från förhistorisk och historisk tid. Workshop om ny kunskap om keramik inom arkeologin. 1 februari 2 februari 2008 Nr 20 Keramiken från Tanum 544:4 och Tanum 1840 Nr 21 Termiska analyser av bränd lera från kupolugn i Tumbo 148, Berga 1:3 & 1:5, Tumbo socken, Eskilstuna kommun, Södermanland Nr 22 Keramiken från Nibble, Tillinge sn, Enköping - Skärvor med rituell betydelse från slutet av bronsåldern Nr 23 Godsanalys av gropkeramik från Fembäcke, Vendel sn, Uppland Nr 24 Godsanalys av gropkeramik och stridsyxekeramik från Lötvreten, Valbo sn, Gästrikland Nr 25 Godsanalys av trattbägarkeramik från Nävertorp, Mogetorp och Östra Vrå, Södermanland Nr 26 Snäckskal, kalksten eller ben? Godsanalys av gropkeramik från Sittesta, Ösmo sn, Södermanland Nr 27 Godsanalys av trattbägarkeramik och järnålderskeramik från Påljungshage, Nyköping, Södermanland Nr 28 Ware analyses of pottery from the Funnel Beaker Culture and the Vlaardingen Culture from de Hanzelijn, The Netherlands Nr 29 Analys av bränd lera med metallrester från Löddeköpinge 90:4, Skåne Nr 30 Analys av gravkeramik från yngre romersk järnålder från Skee 1090, Bohuslän Nr 31 Keramik från övergången mellan förromersk- och romersk järnålder från Brunnshög, Lund, Skåne Nr 32 The Medieval pottery from Gásir in Northern Iceland Nr 33 Godsanalys av gravkärl från yngre bronsålder och äldre järnålder, Påljungshage, Nyköping, Södermanland Nr 34 Godsanalys av mellanneolitisk keramik från palissaden i Brunnshög, Lund, Skåne 12

19 Bilaga 11. Resultat av fosfatanalys, AA32700, Brunnshög SU 2008 Analysen utförd av Ove Cederlund, Fosfatlaboratoriet Visby Grav AA32700 Fosfatprov Bilaga 11. Resultat av fosfatanalys 1

Torbjörn Brorsson. Analys av rituellt nedlagda lerkulor från Göteborg 66, Kallebäck, Göteborg

Torbjörn Brorsson. Analys av rituellt nedlagda lerkulor från Göteborg 66, Kallebäck, Göteborg Torbjörn Brorsson Analys av rituellt nedlagda lerkulor från Göteborg 66, Kallebäck, Göteborg K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 17, 2008 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga.

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän

Torbjörn Brorsson. Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän Torbjörn Brorsson Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 9, 2007 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera.

Torbjörn Brorsson. Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera. Torbjörn Brorsson Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera. K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 13, 2007 KKS rapporter trycks i

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge Torbjörn Brorsson Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 7, 2007 KKS rapporter trycks i en

Läs mer

Torbjörn Brorsson. ICP-analys, termisk analys och godsanalys av bränd lera från Rådhuspladsen, Köpenhamn

Torbjörn Brorsson. ICP-analys, termisk analys och godsanalys av bränd lera från Rådhuspladsen, Köpenhamn Torbjörn Brorsson ICP-analys, termisk analys och godsanalys av bränd lera från Rådhuspladsen, Köpenhamn Rapport 51, 2011 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som pdf eller rekvireras

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Gudomliga skärvor en inblick i ett andligt mellanneolitikum. Analys av keramik från gånggriften i Västra Hoby, Kävlinge, Skåne

Torbjörn Brorsson. Gudomliga skärvor en inblick i ett andligt mellanneolitikum. Analys av keramik från gånggriften i Västra Hoby, Kävlinge, Skåne Torbjörn Brorsson Gudomliga skärvor en inblick i ett andligt mellanneolitikum. Analys av keramik från gånggriften i Västra Hoby, Kävlinge, Skåne K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport

Läs mer

Litiskt material från Siretorp, Blekinge

Litiskt material från Siretorp, Blekinge Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders Högberg Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne Torbjörn Brorsson Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 5, 2007 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga.

Läs mer

Torbjörn Brorsson. Vikingatida keramik från Säby, Vintrosa sn. Närke Analys av kärlgods från fyra krukor

Torbjörn Brorsson. Vikingatida keramik från Säby, Vintrosa sn. Närke Analys av kärlgods från fyra krukor Torbjörn Brorsson Vikingatida keramik från Säby, Vintrosa sn. Närke Analys av kärlgods från fyra krukor K o n t o r e t f ö r K e r a m i s k a S t u d i e r Rapport 10, 2007 KKS rapporter trycks i en

Läs mer

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren

Läs mer

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie Källorna möjligheter och kritik Vad är keramik? Vem var keramikern? Kärlets form och bruk Keramik i Sydsverige

Läs mer

A Scandinavian pot from a grave at the Viking age settlement Timerevo, Russia - a study of the ware as a contribution to the interpretation of the pot

A Scandinavian pot from a grave at the Viking age settlement Timerevo, Russia - a study of the ware as a contribution to the interpretation of the pot Torbjörn Brorsson A Scandinavian pot from a grave at the Viking age settlement Timerevo, Russia - a study of the ware as a contribution to the interpretation of the pot K o n t o r e t f ö r K e r a m

Läs mer

Höganäs 2015 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges.

Höganäs 2015 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges. Torbjörn Brorsson Analys av förhistorisk, medeltida och postmedeltida keramik, bränd lera och rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen, Gammel Strand, Assistens Kirkegård och Gammel Strand,

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken

Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken Rapport 2010:17 Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken Arkeologisk undersökning 2010 Tony Björk Rapport 2010:17 Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken Arkeologisk undersökning 2010 Tony Björk Fornlämningsnr:

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1

UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1 UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING 2004 Mårtensfälad 1:15 Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Mårtensfälad 1:15 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

VA inom Lundby bytomt

VA inom Lundby bytomt Rapport 2013:54 Arkeologisk förundersökning VA inom Lundby bytomt Inom och intill RAÄ 133, 167 och 170 Styrstad 11:7 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Mindre förundersökning i Låssby

Mindre förundersökning i Låssby ARKEOLOGISK RAPPORT 200 5:1 Mindre förundersökning i Låssby Björlanda 325 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Stig Swedberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås

Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås UV VÄST RAPPORT 2000:26 ARKEOLOGISK UTREDNING Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås Västergötland, Alingsås kn, Alingsås sn, Lövekulle 1:15, 1:131, 1:132, 1:133 samt 1:192 Gundela Lindman UV VÄST

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s a G-! MA- O 1000'1 Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk adåvnmoott Nr ~Ool :s ort över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l Tarslanda socken nr l 54 stenåldersboplats ~.». ;.!(...,0=> ~

Läs mer

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:6 Hästhage i Mosås Bytomtsrester och stolphål Arkeologisk utredning Mosås 14:2 Mosås socken Närke Anna Egebäck Innehållsförteckning Inledning... 1 Topografi och

Läs mer

VA-ledning Sandviken - etapp I

VA-ledning Sandviken - etapp I VA-ledning Sandviken - etapp I Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2010:12 Mikael Henriksson Bakgrund Sölvesborgs kommuns planer på att anlägga VA-ledning från

Läs mer

RAPPORT Delundersökning av Raä 22 Västra Porten/Smällen, Ytterby Sn. HT 2006. Fredrik Fahlander & Tove Hjørungdal

RAPPORT Delundersökning av Raä 22 Västra Porten/Smällen, Ytterby Sn. HT 2006. Fredrik Fahlander & Tove Hjørungdal RAPPORT Delundersökning av Raä 22 Västra Porten/Smällen, Ytterby Sn. HT 2006 Fredrik Fahlander & Tove Hjørungdal Gotarc serie D Nr 66 Arkeologiska Rapporter Institutionen för Arkeologi Göteborgs universitet

Läs mer

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk

Läs mer

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Bilagor Fembäcke stenålder

Bilagor Fembäcke stenålder Bilagor Fembäcke stenålder Bilaga 1. Ruttabell ID Namn X Y 1072 X = 6673636 Y = 1596504 6673636 1596504 1074 X = 6673638 Y = 1596502 6673638 1596502 1076 X = 6673640 Y = 1596504 6673640 1596504 1078 X

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Arkeologisk rapport 2013:19 En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Björlanda 625 Tillfällig aktivitetsplats Arkeologisk förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 2 sträckan Brödåkra Örbyfältet

Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 2 sträckan Brödåkra Örbyfältet UV SYD RAPPORT 2003:10 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Vattenledningen Västra Strö Örbyfältet, etapp 2 sträckan Brödåkra Örbyfältet Skåne, Fjärestad och Kvistofta socknar samt Helsingborg Annika Jeppsson

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk

Läs mer

Förundersökt stenåldersboplats

Förundersökt stenåldersboplats ARKEOLOGISK RAPPORT 200 8:3 Förundersökt stenåldersboplats Björlanda 323 Låssby 1:7 (lotten A) Boplats Förundersökning 1996 Göteborgs kommun Johan Wigforss BILD ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Väg 101. Arkeologisk slutundersökning 2004. Lockarp socken i Malmö stad Skåne län

Väg 101. Arkeologisk slutundersökning 2004. Lockarp socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk slutundersökning 2004 Väg 101 Undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen Lockarp socken i Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten

En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten UV SYD RAPPORT 2004:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En mesolitisk jaktstation vid Lundåkrabukten Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 87:7 Marie Olsson, med bidrag av Bo Knarrström och Annica Cardell En mesolitisk

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Fest Slakt Odling. red. Peter Skoglund

Fest Slakt Odling. red. Peter Skoglund Fest Slakt Odling red. Peter Skoglund Fest Slakt Odling Neolitikum och järnålder i Hyllie red. Peter Skoglund Malmö Kulturmiljö (Malmö Heritage) Box 406 201 24 Malmö tel: +46 40-34 44 75 fax: +46 40-34

Läs mer

Flinta från tre mesolitiska boplatser

Flinta från tre mesolitiska boplatser UV UPPSALA RAPPORT 2008:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Flinta från tre mesolitiska boplatser Avslag och mikrospån av kambrisk flinta Närke, Askersunds socken, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken 1:1, RAÄ 211

Läs mer

Kopparsmälta från Hagby

Kopparsmälta från Hagby UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35 Undersökning: Tuve 115 Lst:s dnr: 220-11150-94 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Eget dnr: 775/95 z 430 Ansvarig för undersökningen: Johan

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:2 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Fornlämning Göteborg 18 Boplats Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5 Förundersökning 2015 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby Undersökning av en härd och odlingslager i Åby Arkeologisk utredning, etapp 2 Kvarntorp 7:3, Kvillinge socken, Norrköping kommun, Östergötland SAU rapport 2014:27 Fredrik Andersson SAU rapporter 2014:27

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Kraftledning vid Södersättra

Kraftledning vid Södersättra uv rapport 2012:52 arkeologisk UTREDNING ETAPP 2 Kraftledning vid Södersättra Uppland; Sollentuna och Täby socknar; Hagby 8:1; Södersättra 4:12 Cecilia Grusmark uv rapport 2012:52 arkeologisk utredning

Läs mer

371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning

371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, 371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg Skredsvik 160, 163, 177, 178,

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Skanör 40:4. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 RAÄ SKANÖR MED FALSTERBO 14:1

Skanör 40:4. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 RAÄ SKANÖR MED FALSTERBO 14:1 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 Skanör 40:4 RAÄ SKANÖR MED FALSTERBO 14:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Boplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland

Läs mer

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan ödermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer