Vad är en god människa?

Transkript

1 EXEMPEL PÅ BEDÖMDA ELEVSVAR I RELIGIONSKUNSKAP ÅRSKURS 7 9 Vad är en god människa? Som stöd för bedömningen hittar du här autentiska elevsvar med tillhörande kommentarer till provuppgifterna i provet Vad är en god människa?. För att öka läsbarheten har vi gjort smärre korrigeringar av språklig karaktär så som stavfel. Svaren är transkriberade från ett prov som genomförts med papper och penna. Varje svar följs av en kommenterande text. Bedömningen är gjord utifrån de bedömningsaspekter som finns beskrivna i bedömningsanvisningarna och i protokollet. Vissa elevsvar är precis över gränsen för den aktuella nivån medan andra väl speglar kraven som kan ställas för den uppnådda nivån. När bedömningen av andra elevsvar görs i ett annat sammanhang är det viktigt att utgå från de förutsättningar de elever som besvarat uppgifterna har haft, till exempel i form av undervisningstid och tillgång till material. Det är också angeläget att anpassa undervisningen och genomförandet av provet utifrån olika elevers förutsättningar och behov. Det är till exempel fullt möjligt att låta eleverna använda digitala verktyg eller låta eleverna genomföra provet muntligt. Kunskapskraven skriver fram att eleverna ska använda etiska begrepp och modeller. Etiska resonemang kan även föras utifrån olika etiska synsätt som till exempel dygdetik och religiösa föreställningar. I den här uppgiften om vad en god människa är skulle det utifrån kursplanens skrivningar snarare vara mer relevant att i sitt resonemang utgå från dygdetik än från etiska modeller. 1 Läroböcker beskriver dock ofta de etiska modellerna på ett förenklat sätt och det är inte alltid etiska modeller särskiljs från andra etiska synsätt. Mot bakgrund av detta har vi valt att i bedömningsprotokollet låta etiska modeller även innefatta etiska synsätt. Flera elevsvar visar också på ett förtjänstfullt sätt på skillnaden mellan etiska modeller och till exempel dygdetik, medan andra inte gör det. 1 Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap, sid. 29. Den här delen av etiken kan balansera de etiska modellerna, som ibland kritiseras för att vara alltför instrumentella. På så sätt fungerar etiken inte enbart som ett verktyg för att lösa moraliska dilemman. I stället kan den bli en del i en mer långsiktig och helhetssträvande reflektion över livet. Kursplanen exemplifierar med dygdetik. Det är en etik som bygger på uppfattningen att de valsituationer människor ställs inför är så komplicerade att enkla principer inte ger tillräcklig moralisk vägledning för våra handlingar. I stället för att söka svar på vilka handlingar som är rätta eller orätta i olika situationer lyfter dygdetiken fram hur vi bör vara som människor. Den betonar att varje människa har en förmåga att förverkliga det goda livet för sig själv och andra. 1 Skolverket 2014

2 Resonemang som bedöms vara enkla och till viss del underbyggda (Nivån för E enligt den aktuella delen av kunskapskravet) Elevsvar 1 Jag tycker att det är en stor skillnad mellan godhet och ondska. T.ex. om man stjäl någonting så tycker många att den personen är ond. Men den personen kanske var tvungen att stjäla. För att om den personen inte stal skulle han eller hon dö av svält eller hade någon skuld att betala. Men det finns människor som stjäl bara för de inte orkade gå i skolan och läsa vidare till något yrke så stjäl de istället. Jag tycker att den som är ond här är den som inte gick i skolan när den hade chans och stal istället är ond. Den som är god här är då den som inte hade chansen att gå i skolan och är tvungen att stjäla för den som var god kunde inte följa pliktetiken men det kunde den onda. Om din kompis berättar för dig t.ex. att han ska gå och göra någonting olagligt då vill man ju inte att den personen ska råka illa ut så man vill stoppa honom så det inte händer något dåligt. Så du pratar med honom att han inte ska göra det, om han inte lyssnar så kanske säger man till deras föräldrar. Då är man ju god för man vill inte något illa om din vän så om hans föräldrar inte brydde sig då har ju du gjort ditt, då räknas tanken alltså sinnelagsetik. Om du gör något dåligt så måste du ta konsekvenserna. T.ex. om du kanske slår någon och den personen bryter benet då måste du betala skadestånd då kan du inte bara strunta i den personen du måste betala alltså ta konsekvenserna. De går in i konsekvensetiken. Kommentar till elevsvar 1 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv I svaret belyses en moralisk frågeställning ur något perspektiv. Eleven belyser den moraliska frågeställningen om vad en god människa är genom att utgå från några exempel på situationer eller handlingar där en persons agerande antingen kan betraktas som gott eller ont. Det rör sig således huvudsakligen om ett individperspektiv. I svaret beskriver eleven sin egen uppfattning om vad som kan vara godhet eller ondska. Använder sig av för- och motargument Eleven använder sig av något enkelt för- och motargument som visar att en moralisk frågeställning kan betraktas på olika sätt. Ett exempel på detta är när eleven resonerar kring om det alltid är fel att stjäla, eller om det, under vissa omständigheter, kan vara rätt att stjäla. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande Eleven använder vid enstaka tillfällen relevanta konkretiseringar. Eleven underbygger sitt resonemang genom att ge några konkreta exempel och genom att belysa olika situationer där det här med att vara ond eller god kan diskuteras. Exemplen hämtas från elevnära situationer som i exemplet med kompisen som 2 Skolverket 2014

3 ska gå och göra något olagligt men resonemanget underbyggs inte av relevanta fakta. De hänvisningar som görs, som exempelvis orsaker till att någon att stjäl eller att man måste betala skadestånd om någon bryter benet, grundar sig snarare på antaganden än på fakta. Använder relevanta etiska begrepp med precision I svaret framkommer något relevant etiskt begrepp. I svaret resonerar eleven utifrån de etiska begreppen god och ond, vilka i stort sett är givna utifrån frågeställningen. I det här sammanhanget kan även begrepp som då räknas tanken och att bry sig betraktas som relevanta etiska begrepp. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang I svaret hänvisas till tre olika etiska modeller och det kan sägas framgå av exemplen att eleven har förstått någon grundläggande princip i någon etisk modell. Eleven skriver till exempel att det är tanken som räknas när han/hon refererar till sinnelagsetik. Däremot gör eleven en tveksam tolkning av konsekvensetiken där det förefaller som om eleven förväxlar konsekvenser i allmänhet med den etiska teorin kring konsekvensetik. För den här nivån räcker det dock med att eleven kan använda någon etisk modell i sitt svar. Elevsvaret uppfyller nivån för E utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. Elevsvar 2 Enligt dygdetiken finns det dygder som man ska leva efter för att vara en god människa. En god människa är en som kan förlåta. En god människa är en som får andra att må bra. Samt mår bra med sig själv. För att bli/vara en god människa ska man leva mitt emellan man ska vara snäll men inte för snäll. Man ska försöka hitta ett mellanting. Hitta en bra balans mellan gott och ont. En god människa är en som lever efter och följer de lagar som är skrivna. Gör du fel och t.ex. stjäl något från någon annan kommer det kanske få dåliga konsekvenser. Hur man är en god människa beror på hur etiken hos den människan är. Har du lärt dig att inte stjäla så stjäl du inte. Det är fel att stjäla för att man måste. För att t.ex. överleva får man försöka hitta andra sätt. Man har alltid val i sitt liv. Man ska försöka leva så gott man kan för man lever bara en gång. En god människa är osjälvisk. En som är nöjd med det man har. Men är det egentligen fel att stjäla? Enligt pliktetiken är det fel. Enligt konsekvensetiken kan du stjäla men det kan ju få dåliga konsekvenser. Enligt sinnelagsetiken är det upp till en själv. Man kan stjäla. Men frågan är hur bra/dåligt man mår efter (moral). Alla kanske inte tycker att det är fel att stjäla. Denna sak kan bara avgöras av individen. Jag tycker att mina föräldrar är ett bra exempel på god människa. De jobbar inom vården så de hjälper andra. De betalar skatt. De ger oss barn, mig och mina syskon, mat på bordet. De köper kläder, hygienartiklar m.m. En god människa behandlar andra så som de vill bli behandlade. Jag tycker att man ska behandla varandra med kärlek och respekt. Jag tycker att det är fel att stjäla. Oavsett. Live the way you love. Love the way you live. 3 Skolverket 2014

4 Kommentar till elevsvar 2 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv Eleven belyser en moralisk fråga ur något perspektiv. Eleven ger först sin syn på vad som kännetecknar en god människa, därefter formuleras en moralisk fråga kring om det är fel att stjäla. Det perspektiv som lyfts fram är främst ett individperspektiv. Använder sig av för- och motargument I svaret använder sig eleven av något enkelt för- och motargument. Argumenten som förs fram visar framförallt på vad som är gott. Eleven lyfter även fram ett slags motargument genom att skriva om att det är fel att stjäla. Argumenten har mer karaktär av påståenden vilket gör att svaret med viss tvekan ges belägg utifrån den här aspekten. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande Eleven använder vid enstaka tillfällen relevanta konkretiseringar. Argumenten underbyggs genom ett par relevanta exempel kring principer för hur en god människa är. Det första exemplet handlar om att vara osjälvisk och framkommer i exemplet med föräldrarna som arbetar inom vården och betalar skatt. Det andra exemplet är när eleven skriver: En god människa behandlar andra så som de vill bli behandlade. Jag tycker att man ska behandla varandra med kärlek och respekt. Använder relevanta etiska begrepp med precision Svaret innehåller några relevanta etiska begrepp som i enstaka fall används med precision, t.ex. när eleven talar om att det är fel att stjäla skriver han/hon om val ( Man har alltid val i sitt liv ). Andra etiska begrepp som förekommer är osjälvisk, kärlek och respekt. Det framgår inte av svaret om begreppen kärlek och respekt används i en etisk kontext eller om de används i vardaglig bemärkelse. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang I det inledande resonemanget nämner eleven dygdetik. Svaret innehåller därför någon grundläggande princip i någon etisk modell. Pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik nämns men det är utifrån svaret oklart om eleven förstått de grundläggande principerna i dessa modeller. För konsekvensetiken är slutsatsen mycket tveksam då det snarare för en konsekvensetiker skulle betraktas som fel att stjäla eftersom det får dåliga konsekvenser. När det gäller pliktetiken skriver eleven att det är fel att stjäla utan att svaret förklaras eller motiveras ytterligare. Elevsvaret uppfyller nivån för E utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. 4 Skolverket 2014

5 Resonemang som bedöms vara utvecklade och relativt väl underbyggda (Nivån för C enligt den aktuella delen av kunskapskravet) Elevsvar 3 Vad är en god människa? Inom etiken så finns det många olika etiska modeller, men det finns 3 viktiga. Är man pliktetiker så följer man guds tio budord mycket och det är till exempel alltid fel att döda oavsett om det räddar fler liv att döda ett. Det kan i vissa fall vara rätt att döda enligt sinnelagsetik och konsekvensetik. Enligt sinnelagsetik så är tanken god, alltså att man menar att det ska bli bra, så är även gärningen god. Konsekvensetiker tänker ganska likt för att dom tänker på konsekvensen av sin handling. Till exempel om jag dödar Hitler så räddar jag fler människor då är man en god människa. En god människa har mycket dygder och lite last. Jag tycker att det är väldigt svårt att svara på hur en god människa är eftersom att det är så många saker som bidrar till att vara god. Jag tror att alla människor är goda inuti men genom uppväxt, uppfostran och umgänge hamnat på fel spår. Finns det genomgoda människor? Ja, det tror jag, det finns säkert människor som är goda rakt igenom, men det finns nog fler människor som inte är det. Enligt mig så är en god människa, en som inte sätter sig själv i första hand utan tänker på andra och om man då dessutom alltid tänker och sätter andra i första hand så är man en väldigt god människa. Snäll, omtänksam, hjälpsam, pålitlig, sympatisk, alla dessa och många fler är dygder för hur en god människa är och detta talade man om redan i trean. Hur man blir en god människa handlar nog mycket om uppväxt, hade man en bra familj som lärde rätt, fel, ont, gott m.m. så är man på god väg mot en god människa. Umgänge, umgicks man med människor som var rasister, slog små barn, m.m. så är det nog lätt att man hamnar på fel spår. Om en självmordsbombare går ut för att spränga sig själv så ses ju han/hon som en mycket ond och dum människa, samtidigt som han/hon i sitt land ses som en god människa som offrar sitt liv för att folk i hans/hennes land ska ha det bra, då har vi ju ett bra exempel på en människa som sätter andra i första hand, då är han/hon ju god. Kan man födas ond/god? Jag tror att alla som föds från början varken är onda eller goda, utan att man sedan formas genom alla dessa faktorer som uppfostring m.m. Kan man vara god även om man dödar? Ja, det kan man. Jag tycker att om man hade dödat till exempel Hitler så hade man varit en god människa eftersom att han fick så många människor att lida och att dö. Och om man gör abort så kan man också vara en god människa för att om man har blivit våldtagen så är det ju inte konstigt om man inte vill ha det barnet, eller om man inte klarar av att ha ett barn av ekonomiska skäl m.m. Man kan ju välja att adoptera bort barnet så att någon som verkligen vill ha barn kan få det, vilket hade varit det absolut bästa men det borde man få bestämma själv. Människor som kämpar för andras liv är goda människor, som moder Theresa som hittade människor på gatan, nästan 5 Skolverket 2014

6 döda och tog in dem till ett sjukhus dom byggt själva, hon och några andra nunnor. Dom hjälpte människor som sjukhusen och andra människor lämnade för att dö. Det är en mycket god människa. Eller som en soldat som skulle döda massa oskyldiga människor men la ner sitt vapen och ställde sig bland de oskyldiga så att han blev skjuten själv. Scott är också en god människa, även om konsekvensen blev att alla dog så lämnade han inte sin kompis själv för att dö. Kan man vara god om man gör hedersmord? Enligt mig, så nej! Även om det är så i deras tro så är det fel! man kan inte döda sin dotter till exempel för att man skäms! Så kort och gott. Man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv, och leva efter det. Då är man en god människa. Kommentar till elevsvar 3 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv Eleven beskriver sin uppfattning om vad en god människa kan vara genom att resonera utifrån några olika perspektiv. Det mest framträdande perspektivet utgår från individen och dess möjlighet till påverkan men även familjen och samhället berörs. Utöver att beskriva vad han/hon tycker förklarar eleven också varför han/hon tycker så. I exemplet med abort och även i resonmanget kring självmordsbombaren visar eleven på hur man kan se på dilemmat på olika sätt beroende på omständigheterna. Använder sig av för- och motargument Eleven tar upp några för- och motargument och vrider och vänder vid flera tillfällen på sina resonemang, till exempel när han/hon skriver: Jag tycker att det är väldigt svårt att svara på hur en god människa är eftersom att det är så många saker som bidrar till att vara god. Jag tror att alla människor är goda inuti men genom uppväxt, uppfostran och umgänge hamnat på fel spår. I resonemanget kring frågan om man kan vara en god människa fastän man dödar för eleven fram invändningar mot argumenten och problematiserar därigenom resonemanget. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande Eleven använder emellanåt relevanta fakta och konkretiseringar. Eleven underbygger sitt resonemang genom viss fakta och relevanta exempel som exempelvis Moder Theresa, äventyraren Scott och den gyllene regeln. Konkretiseringarna bidrar till viss del till att förtydliga resonemanget. Använder relevanta etiska begrepp med precision Eleven använder sig av några relevanta etiska begrepp med precision så som dygder och att sätta andra i första hand. Andra etiska begrepp som nämns i korrekta sammanhang är last, omtänksamhet och hjälpsamhet. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang Svaret innehåller några etiska modellers grundläggande principer. I första delen av svaret beskriver eleven tre etiska modeller och förklarar dess grundläggande principer. Han/hon skriver till exempel: Konsekvensetiker tänker ganska likt för att dom tänker på konsekvensen av sin handling. Tillexempel om jag dödar Hitler så 6 Skolverket 2014

7 räddar jag fler människor då är man en god människa. Det framgår tydligt att eleven förstår modellernas grundläggande principer även om de etiska modellerna inte används som ett som stöd för resonemanget i de följande delarna. Eleven nämner också det i sammanhanget relevanta etiska synsättet dygdetik när han/ hon skriver om dygder och laster och senare räknar upp några dygder som är kännetecknande för en god människa: Snäll, omtänksam, hjälpsam, pålitlig, sympatisk, alla dessa och många fler är dygder för hur en god människa är. Genom att eleven resonerar utifrån dygdetik och andra förklaringsmodeller som att uppväxt och umgänge spelar roll visar eleven på begränsningarna med att endast utgå från etiska modeller i frågor om vad en god människa är. Elevsvaret uppfyller nivån för C utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. Elevsvar 4 Jag gillar inte att sortera människor som goda och onda. Folk har bara olika åsikter och olika sätt att hantera saker. Jag tror däremot att det finns goda och onda handlingar och att alla människor gör väl både bra och dåliga saker. Jag anser att en god människa är en sådan som är solidarisk, bidrar till rättvisa och jämlikhet, skapar fred utan att använda våld själv. Men det finns självklart goda handlingar i mindre perspektiv också, som att ge bort sin plats till någon som ser trött ut på bussen, eller att bara vara vänlig och artig, och sprida glädje. Något annat viktigt är att en god människa inte gör saker för egen vinning. En god människa gör saker för att hjälpa andra hellre än att göra saker för sig själv. En god människa som följer pliktetiken sköter alltid sin plikt, och anser att det är viktigast. Det tycker jag är fel. Om man kan göra något bättre, men man blir tvungen att bryta mot regler för att genomföra det, så tycker jag man ska göra det. Regler och plikter är inte det viktigaste. Följer man konsekvensetiken satsar man istället på att allt blir så bra som möjligt, oavsett hur man tar sig dit. Det verkar mer logiskt enligt mig. Konsekvensen är ju det som faktiskt spelar roll. Enligt sinnelagsetiken ska man ha goda avsikter, och det är tanken som räknas. För mig är den etiken inte riktigt fullständig. Man måste tänka på vad som händer i längden också, annars är det för lätt att säga: Eh jag hade goda avsikter varje gång man gör fel. Jag tycker man ska ha goda avsikter, men ändå tänka på konsekvensen. Ska genmanipulering vara tillåtet? (Exempel, vill de etiska modellerna samma god människa-saker?) En sinnelagsetiker skulle kanske tillåta det, även på människor, för att radera sjukdomar och handikapp redan innan födseln eftersom tanken är att så få som möjligt ska vara sjuka eller rörelsehindrade med mera. Däremot en konsekvensetiker skulle kanske tänka att det skulle kunna bli ett Hitler-samhälle i längden och inte tillåta det på människor. (Kanske inte djur heller). Hur en pliktetiker skulle göra vet jag inte. Det beror på vad man anser är sin plikt. Att hjälpa folket slippa sjukdomar, eller skapa ett samhälle där allt ska vara perfekt. 7 Skolverket 2014

8 Personligen tror jag att jag lutar mest åt konsekvensetik-hållet. Fast jag skulle knappast kunna döda någon, även om det räddar ett tiotal människor. Men i det här exemplet håller jag i alla fall med konsekvensetiken. Kommentar till elevsvar 4 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv Eleven belyser den moraliska frågan om vad en god människa är utifrån några olika perspektiv där framförallt handlingar ses i ett större eller mindre perspektiv (skapa fred och vara vänlig och artig). Använder sig av för- och motargument Eleven betonar just att det egentligen mer handlar om själva handlingarna en människa gör än om en människa är ond eller god i sig. Det blir på så vis ett ifrågasättande av själva frågeställningen vilket kan ses som ett sätt att föra fram några för- och motargument. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande Eleven använder emellanåt relevanta konkretiseringar. Några argument konkretiseras genom exempel eller förtydliganden, så som när eleven hänvisar till exemplet med att ge bort sin plats på bussen och att inte göra saker för egen vinning. Exemplet med genmanipulering ligger en bit utanför frågeställningen men resonemanget är logiskt uppbyggt. Fler exempel som visar hur eleven tänker hade lyft svaret ytterligare. Använder relevanta etiska begrepp med precision I svaret framkommer några relevanta etiska begrepp med precision som solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang Några etiska modellers grundläggande principer används i resonemanget. Styrkan i svaret visar sig främst genom hur eleven relaterar de grundläggande principerna i några etiska modeller till den övergripande frågeställningen. I samband med det vrider och vänder eleven till viss del på de etiska modellernas förtjänster och brister. Ett exempel på detta är resonemanget om sinnelagsetik där eleven är inne på bristerna med modellen när hon/han skriver att tanken räknas men för mig är den etiken inte riktigt fullständig. I resonemanget om pliktetiken uttrycker eleven det som att En god människa som följer pliktetiken sköter alltid sin plikt, och anser att det är viktigast. Det tycker jag är fel. Om man kan göra något bättre, men man blir tvungen att bryta mot regler för att genomföra det, så tycker jag man ska göra det. Regler och plikter är inte det viktigaste. Däremot fungerar inte exemplen kring pliktetik och genmanipulation lika väl då det kan anses tveksamt att det finns en särskild hållning kring genmanipulation inom pliktetiken. I samma resonemang kring konsekvensetiken är slutsatsen också något tveksam då konsekvensetiskt tänkande i regel leder till en liberal syn på ingrepp i den naturliga ordningen. Svaret visar på svårigheten att använda de etiska modellerna snarare än att utgå från ett dygdetiskt resonemang i frågeställningar som handlar om vad en god människa kan vara. Elevsvaret uppfyller nivån för C utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. 8 Skolverket 2014

9 Resonemang som bedöms vara välutvecklade och väl underbyggda (Nivån för A enligt den aktuella delen av kunskapskravet) Elevsvar 5 Vad är en god människa? Enligt mig finns det ingen rätt igenom god eller ond människa. Det finns heller inget rätt eller fel, för det finns lika många svar på hur en god människa är som det finns människor. Om man ser på klassiskt onda människor så finns det alltid de som tycker att den människans åsikter var rätt. Hur kunde annars Hitler bli så framgångsrik? När vi ska avgöra vem som är ond eller god har vi ingen mall att bedöma efter, vi har bara samhällets normer, sunt förnuft och ett samvete att rätta oss efter. Men vad det betyder ändras beroende på uppväxt och var man befinner sig. Ta till exempel länder och religioner/kulturer där kvinnor skall bära slöja. Enligt dem är det tradition, men enligt andra är det kvinnoförtryck. Svaret på vad en god människa är, är beroende av många olika saker. Enligt sinnelagsetikern beror vad som är gott eller ont på vad man hade för avsikt. Konsekvensetikern tycker tvärtom att det är konsekvenserna som räknas, och enligt pliktetikern skall vi göra vår plikt och följa lagar, regler och normer. Låt oss då jämföra dessa etiska modeller i ett exempel. Hade det varit rätt att döda Hitler innan han blev en framgångsrik diktator, om man visste om hans planer? Enligt konsekvensetikern ja, för konsekvensetikens mål är att så många som möjligt skall bli glada, och tänk så mycket krig och elände vi kanske sluppit om Hitler dött tidigt. Enligt sinnelagsetiken beror det ju på omständigheterna, och om avsikten var att rädda alla oskyldiga Hitler tänkt döda så skulle det vara en god handling. Men för en pliktetiker är det fel, för vi ska inte döda, oavsett vem det är. Och det kan man fråga sig, om man är bättre själv som dödar en, enligt mig själv, ond människa. Men detta är bara i största allmänhet. Om det är ens plikt att döda, som en soldat till exempel, då får en pliktetiker plötsligt rätt att döda. Så, vad är då gott och ont? Den slutsatsen jag kan dra av det här, den röda tråden jag ser, är att man skall vara så rättvis som möjligt, det är en god egenskap. Fast då kommer återigen frågan: Enligt vem? Om jag till exempel anser att det är fel att döda råttor som tagit sig in i huset, men min kamrat har lagt ut råttgift. Skulle jag då kunna straffa min kamrat för det? Det kan jag ju inte göra, för enligt mig vore det rättvist men min kamrat skulle tycka att det var rent fruktansvärt orättvist. Debatten om det kan bli oändlig. Men ärlighet, då? Det kan väl aldrig vara fel? Jag försöker vara ärlig, så ärlig som möjligt. Men om man skulle ta ett, något orimligt, exempel så skulle jag om jag visste, aldrig avslöja för tjuvskyttar var de exotiska djuren gömde sig. På det sättet tar jag både sinnelagsetikerns och konsekvensetikerns parti. Om det sedan skulle leda till att de dödade en skogvaktare för att få information, så skulle min handling varit fel enligt konsekvensetiken. Rättvishet och ärlighet borde dock vara två ganska viktiga egenskaper hos en 9 Skolverket 2014

10 god människa, enligt de flesta i de flesta fallen. Vad är då mindre önskvärt? Egoism, kanske? Det kan leda till mycket olycka. Som någon pengakåt ägare till ett oljebolag, som struntar i kostsamma säkerhetsåtgärder för att stoppa pengar i egen ficka. Men om jag ger en fin klocka till min mamma för att jag skall må bättre själv, och kanske slippa städa, så är ju det en god handling, enligt alla etiska modeller. Jag bryter inte mot någon lag eller regel eller norm, min avsikt var att göra någon annan glad, mig själv också i och för sig, och konsekvensen blev att jag, min mamma, och förmodligen butiksägaren där jag köpte klockan blev nöjda och glada. Det fanns då inget fel i mitt egoistiska handlande. Men, om vi jämför lite olika religioner och deras ståndpunkt i denna fråga, så har jag inte gjort något fel enligt kristendomens pliktetik, men enligt buddismens sinnelagsetikriktade mål, så var ju min handling ett visst begär efter att slippa städning och dåligt samvete, alltså fel. Så vad en god människa är beror ju helt på omständigheterna och går aldrig att avgöra. De vaga riktlinjer jag själv tycker är bra att följa är ju att vara ärlig, rättvis och inte låta egoismen ta över. Men det sunda förnuftet är ändå avgörande för mig. Jag kan inte följa någon etisk modell till punkt och pricka, inte heller någon religion. Allt jag vet är att det inte finns något (rätt igenom) gott på denna jord! Kommentar till elevsvar 5 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv Eleven belyser en moralisk frågeställning ur flera olika perspektiv där såväl individ som samhällsperspektivet framträder tydligt. Eleven fördjupar resonemanget genom att sätta frågan i ett större sammanhang där bland annat samhälle och religion kopplas samman med hur man kan se på vad en god människa är. Därmed berörs att en moralisk fråga kan betraktas på olika sätt beroende på kontext och att inget värde är absolut. Ett annat större sammanhang är att eleven berör den moraliska grundfrågan att tänka på sig själv eller andra i första hand (egoism altruism). Använder sig av för- och motargument En styrka i resonemanget är sättet varpå eleven använder sig av flera för- och motargument där argumenten som förs fram vrids och vänds på. Ett exempel är när eleven skriver När vi ska avgöra vem som är ond eller god har vi ingen mall att bedöma efter, vi har bara samhällets normer, sunt förnuft och ett samvete att rätta oss efter. Men vad det betyder ändras beroende på uppväxt och var man befinner sig. Ett annat exempel handlar om exemplet med klockan och städningen där eleven sammanfattar sitt resonemang med Så vad en god människa är beror ju helt på omständigheterna och går aldrig att avgöra. I det sammanhanget argumenterar eleven även för att egoism skulle kunna vara något objektivt ont, men för samtidigt ett resonemang om huruvida det är egoistiskt (och därmed ont) att få personlig vinning av goda handlingar. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande I svaret används ofta relevanta fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande. Resonemanget är logiskt uppbyggt och lämnar få frågetecken till läsaren. De många exemplen bidrar till konkretion i resonemanget, även om exemplet med råttgift inte bidrar till något klargörande. Ett förtydligande exempel är 10 Skolverket 2014

11 istället när eleven tar Hitler som exempel och vad det skulle kunna få för konsekvenser, positiva och negativa, utifrån olika modellers normsystem. Andra exempel som bidrar till förtydliganden handlar om att bära slöja och en soldats plikter. Använder relevanta etiska begrepp med precision Eleven använder sig av flera relevanta etiska begrepp med precision som till exempel ärlighet, rättvisa, egoism och samvete. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang Några av de etiska modellernas grundläggande principer används i relevanta sammanhang och utgör ett tydligt stöd för resonemanget. I början av svaret sammanfattar eleven de grundläggande principerna för att sedan återknyta till de etiska modellerna senare i resonemanget. Genom att kritiskt granska modellerna och söka efter logiska svagheter och orimliga konsekvenser i de etiska modellerna visar eleven på en välfungerande användning av desamma. Argumenten som ifrågasätter att det finns en mall att utgå ifrån för att bedöma om någon är ond eller god förtydligar ytterligare det problematiska att utgå från etiska modeller i resonemang som rör just godhet och ondska. Elevens sätt att koppla samman sinnelagsetik med en buddhistisk tradition visar på en förståelse för hur de etiska modellerna kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Elevsvaret uppfyller nivån för A utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. Elevsvar 6 En god människa ska göra goda handlingar och ha en god moral. Det anses vara god moral att hjälpa en människa som har det svårt, och omoraliskt att lura en man på pengar. En god person ska ha goda egenskaper. Att vara dygdig är en värdefull egenskap. Man kan lära sig att bli dygdig för det är ingen medfödd egenskap. De sju heliga dygderna är enligt katolicismen: ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod och flit. Detta är bra egenskaper men jag skulle vilja lägga till ärlighet. Att inte ljuga tycker jag är oerhört viktigt för att man ska vara en god vän. Enligt sinnelagsetiken så kan det vara okej med en vit lögn. Det kan väl vara okej att ljuga om man kan rädda någons liv tycker jag. Jag tycker att en person ska vara optimistisk för då får man ett roligare liv och är man själv glad så sprider det sig oftast till omgivningen. Sprider man glädje så tycker jag man är en god människa. När man diskuterar moralen så kallas det etik. Det finns olika etiska modeller som man kan använda sig av. För att vara en god människa så ska man kunna se en händelse från olika sidor och inte bara snöa in på att din första tanke om vad som är rätt. Pliktetik här så gör man rätt om man följer plikterna och reglerna. Plikter är t.ex. att bevara liv, att inte ljuga, inte stjäla och att vara solidarisk visa medkänsla och dela med sig. Man brukar rangordna plikterna och då är oftast högst upp att bevara liv. Om man är tvungen att bryta mot någon plikt för att bevara liv så är det okej. 11 Skolverket 2014

12 Religionerna och regler är oftast en vägledning till vad som är det rätta. En regel som finns i många religioner som jag tycker är väldigt bra är den gyllene regeln, som den brukar kallas. Du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Men det finns vissa som säger att religionerna inte ska finnas utan att människan själv kan bestämma vad som är rätt och fel. De är humanisterna som är ickereligiös och de tycker att alla människor har samma människovärde, vilket jag tycker är en bra tanke det med. Men om alla skulle mista sin tro så skulle det på något sätt bli svårare för många att bestämma rätt. Och det finns många som kan hålla inne sitt hat mot människor pga att det tror på gud och vad han sagt. När man handlar i svåra situationer där man inte riktigt vet vad som är det rätta så kallas det ett dilemma. Ett dilemma kan man inte enbart välja något gott mot något ont. Man kan bli tvungen att välja det som är minst ont av två onda alternativ. Konsekvensetiker tänker så att en handling blir god om konsekvenserna är goda. Man ska helst sträva åt lycka till största möjliga antal. T.ex. om det är orientering och man tävlar både individuellt och i lag. Du är snart i mål och då märker du att din lagkompis har fastnat i ett gömt hinder. Om du springer förbi och lämnar honom och vinner tävlingen så är du en egoist. Egoist tycker jag inte är en god egenskap för jag tycker att man ska visa medkänsla och hjälpa andra. Men många tänker att man ska vara egoist för att då får man ibland mer pengar och kanske gör fler egna mål i en match men laget hade kunnat göra fler mål tillsammans. Om du istället hjälper lagkamraten och tar bort hindret så andra inte kan skada sig på det så är du en altruist i detta sammanhang. En god människa kan ibland göra rätt bara den tänker rätt i sinnet. Detta är sinnelagsetik. En björntjänst är en sådan situation. Det var en björn som skulle ta bort en mygga på sin herres näsa men björnen slog så hårt att herren dog. Tanken var ju god, men resultatet blev fel. Händelsen skulle varit fel enligt konsekvensetik och pliktetik men blev rätt enligt sinnelagsetik. Hur livet ska levas och vad som är meningen med livet? Detta brukar kallas livsåskådning. Min livsåskådning är att vi finns här på jorden för att sprida glädje och kärlek till varandra. Om man ska få ett bra liv så vill man få mycket kärlek och glädje tycker jag. Man får det genom att själv ge det till andra. Vissa tycker kanske att meningen i livet är att lyckas ekonomiskt, framgång och föröka sig. Jag tror att vi förökar oss bara för att vi kan sprida mer kärlek och glädje till varandra. En god människa ska inte ge någon några negativa fördomar, för då får man ingen egen åsikt om hur personen är. Man ska inte påverkas alltför mycket utav skvaller och grupptryck Detta är mina värderingar om livet och jag tror man har olika syn på saker för man har olika erfarenheter. 12 Skolverket 2014

13 Kommentar till elevsvar 6 Belyser moraliska frågeställningar ur olika perspektiv Eleven belyser frågan om en god människa ur flera olika perspektiv. Dels beskriver eleven utifrån ett individperspektiv hur egenskaper och handlingar hos människor kan vara ett mått på en god människa, dels lyfter eleven fram hur religion eller livsåskådning kan ge vägledning kring vad en god människa är. Eleven kopplar även meningen med livet till frågan om vad en god människa är och vidgar på så vis perspektivet ytterligare så att frågan sätts i ett större sammanhang. Använder sig av för- och motargument I svaret använder sig eleven av flera för- och motargument där argumenten fördjupas genom att eleven även förhåller sig kritisk till de framförda argumenten. Ett sådant exempel framkommer när eleven utöver de sju dygderna tar upp ärlighet som ytterligare en egenskap som hon/han anser utmärker en god människa. Eleven lägger inte bara till ärlighet utan visar också att det inte alltid behöver vara en god egenskap. Att inte ljuga tycker jag är oerhört viktigt för att man ska vara en god vän. Enligt sinnelagsetiken så kan det vara okej med en vit lögn. Det kan väl vara okej att ljuga om man kan rädda någons liv tycker jag. Använder fakta, konkretiseringar och logiskt resonerande Svaret innehåller ofta relevanta fakta och konkretiseringar i form av exempel och förtydliganden. Eleven tar exempelvis upp de sju dygderna inom katolicismen i sitt svar och visar att den gyllene regeln förekommer i flera religioner. Resonemanget är logiskt och tydligt uppbyggt. Eleven skriver till exempel: En god person ska ha goda egenskaper. Att vara dygdig är en värdefull egenskap. Man kan lära sig att bli dygdig för det är ingen medfödd egenskap. Använder relevanta etiska begrepp med precision Eleven använder flera relevanta etiska begrepp med precision. Begrepp som till exempel dygder, ärlighet, livsåskådningar, dilemma, värderingar och vara solidarisk används i korrekta sammanhang och visar att eleven är väl förtrogen med innebörden i begreppen. Dessutom för eleven ett välutvecklat resonemang kring begreppen egoist och altruist. Använder etiska modeller i relevanta sammanhang I svaret använder eleven några etiska modellers grundläggande principer i relevanta sammanhang. Dels lyfter eleven tydligt fram den mest framträdande principen i de tre etiska modellerna pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik, dels lägger eleven till religion och livsåskådningar som möjliga tolkningsramar för vad som kan anses vara det rätta. Eleven knyter på ett förtjänstfullt sätt resonemanget till dygdetik inom kristen tradition vilket i sammanhanget är mer relevant än att resonera utifrån de etiska modellerna. När eleven använder de etiska modellerna visar han/hon genom exempel hur modellerna kan användas och även hur de olika modellerna kan förhålla sig till varandra. På så vis används både de etiska modellerna och det dygdetiska synsättet på relevanta sätt i resonemanget. Elevsvaret uppfyller nivån för A utifrån den aktuella delen av kunskapskravet. 13 Skolverket 2014