Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek"

Transkript

1 Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek En enkätundersökning utifrån kassapersonals perspektiv Jonna Dahl Institutionen för farmaci, Uppsala universitet Samhällsfarmaci, HT Högskolepoäng Handledare: Sofia Kälvemark Sporrong 1

2 Abstract Introduction In Sweden, none prescription drugs (OTC), are allowed to be sold in supermarkets, gas stations and etc. since the 1 st of November Some of the new regulations about marketing OTC include age limit, counseling limitations and exposure. The aim of this study was to gather information and opinions about OTC in shops from cashier staff s perspectives. Method An exploratory non experimental cross sectional questionnaire survey was performed. The study objects were employees within grocery stores and gas stations in Stockholm. A questionnaire for selfcompletion was distributed personally. Data were analyzed descriptively using Microsoft Excel Results A total of 72 persons, 38 percent, took part. Giving medical counseling is not in their interest, 58 of 72 do not want to give advice. Thirty one percent referred to pharmacies when getting questions about OTCs. Seven persons saw the need of giving counseling in their store whereas none working in gas stations believed this. The most common exposure of OTC was behind the desk not reachable for costumers. Fifty seven percent had gone through education about selling OTC and most found it satisfying. Fifty percent knew their contact person and 97 percent knew the age limit to be 18 years. Discussion Cashier staff may not be competent to decide if counseling is needed. Further investigation is needed to decide such needs. The contact person must be known by everyone because he or she has a central role in providing education about selling OTC. Conclusion Better education for the cashier staff is needed, for the set regulations to be followed. 2

3 Förord Välkommen till mitt examensarbete! Detta examensarbete på D nivå omfattar 30 högskolepoäng och är en del av min utbildning på apotekarprogrammet i Uppsala. Arbetet utfördes under hösten För handledning av arbetet stod Sofia Kälvemark Sporrong vid Institutionen för farmaci. Under termin 8, våren 2010, läste jag den valbara kursen Utvärdering av läkemedelsanvändning. Tillsammans med övriga deltagare genomfördes ett projektarbete där vi studerade attityder till och köpmönster av receptfria läkemedel samt exponering av dessa i detaljhandeln. Intresset för receptfria läkemedel och deras plats utanför apotek blev större och utifrån projektarbetet väcktes idén kring detta arbete. Efter att tagit del av statens offentliga utredning, 2008:33, om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel konstaterade jag att mycket lite beskrev kassapersonalens situation kring försäljningen. Fokus för arbetet har därför varit utifrån kassapersonalens perspektiv. Tack Jag vill tacka min handledare Sofia Kälvemark Sporrong för idéer, kommentarer och läsning av utkast under arbetets gång som lett till att arbetet gått i rätt riktning. Ett stort tack till de livsmedelsbutiker och bensinstationer som ställt upp och mottagit min enkät. Särskilt tack till kassapersonalen som tagit sig tid och fyllt i enkäten och gjort mitt projekt genomförbart. Slutligen vill jag tacka Fredrik för stödet under höstterminen. Jonna Dahl 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 2 Förord... 3 Ordlista... 5 Introduktion... 7 Receptfria läkemedel... 7 Receptbelagt blir receptfritt... 8 Rådgivning... 9 Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek Regelverk Egenvårdsutbildning Syfte Metod Resultat Läkemedelsrådgivning i handeln Informationsutlämning Köpare av receptfria läkemedel Utbildning och regelverk Diskussion Läkemedelsrådgivning i handeln Informationsutlämning Köpare av receptfria läkemedel Utbildning och regelverk Diskussion kring metoden Slutsats Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Appendix

5 Ordlista Analgetika Smärtstillande medel (Lindskog, 2004). Antroposofiska medel Antroposofiska medel bygger på substanser från mineraler och från växtriket. Den antroposofiska medicinen ses som ett komplement till den etablerade medicinen. Sjukdom ses som en obalans mellan den fysiska kroppen, det själsliga och livsprocesser. (Claeson & Edelstam, 2009) Apoteksombud Ett utlämningsställe för färdigställda läkemedel samt egenvårdsprodukter inom flera olika terapiområden. Farmaceutisk bemanning saknas men ombudet står under ett apoteks tillsyn. (SOU, 2008) Bipacksedel Läkemedelsinformation som medföljer i läkemedelsförpackningen avsett för användaren. (Läkemedelsverket, a) Egenvård Patienten ska med rimlig säkerhet kunna ställa sin egen diagnos. Differentialdiagnos som innebär fara vid dröjsmål av diagnos får inte finnas. Patienten ska själv kunna bedöma behandlingseffekten samt att användning av läkemedel endast sker under en kort tidsperiod eller som tillfällig användning. (SOU, 2008) WHO s definition av egenvård från 1998 lyder: "Self Care in health refers to the activities individuals, families and communities undertake with the intention of enhancing health, preventing disease, limiting illness, and restoring health. These activities are derived from knowledge and skills from the pool of both professional and lay experience. They are undertaken by lay people on their own behalf, either separately or in participative collaboration with professionals." (ASMI, ) Homeopatika Principen lika botar lika används som grunden inom homeopatin. En substans som i koncentrerad form ger symtom som liknar en viss sjukdom kan i sin utspädda form behandla sjukdomen. (Claeson & Edelstam, 2009) Laxantia En läkemedelsgrupp som används mot problem i matsmältningsorganen. Vanligt använd mot förstoppningssymtom men även inför ingrepp och undersökningar i mage och tarm. (LIF, 2009) Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem kan innebära en omständighet eller en händelse som vid läkemedelsbehandling stör eller kan komma att störa den förväntade hälsoeffekten av behandlingen. (Pharmaceutical Care Network Europé, ) 5

6 Svensk dagligvaruhandel Branschorganisationen för svensk dagligvaruhandel. Medlemmarna i Svensk dagligvaruhandel är Axfood AB, BergendahlsGruppen AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB och Vi butikerna. (Svensk dagligvaruhandel, a) Traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) Växtbaserade läkemedel innehåller växtbaserade delar och/eller växtextrakt som aktiv substans. För registrering ska TVBL vara traditionellt använd inom medicinsk behandling under minst 30 år och 15 år av dessa inom EU (Europeiska unionen). TVBL receptbeläggs inte. (Claeson & Edelstam, 2009) Öppenvårdsapotek Öppenvårdsapotek bedriver detaljhandel med läkemedel. Apoteken ska ha farmaceutisk kompetent personal som kan ge rådgivning, tillhandahålla läkemedel och varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Öppenvårdsapoteket ska ha en läkemedelsansvarig samt en apotekssymbol. (Regeringen, ) 6

7 Introduktion Till följd av omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige 2009 tillåts fri etablering av apotek, det vill säga att i stort sett alla kan bedriva handel med läkemedel. Dessutom tillåts försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Från den utredning som tillsattes inför omregleringen (apoteksmarknadsutredningen) framgår att man hade i uppdrag att redovisa följande: [ ] lämna förslag som möjliggör försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Vid denna handel ska farmacevtisk kompetens inte krävas hos ägare, driftansvarig eller personal vid försäljningsställena. (SOU, 2008) Delbetänkandet Detaljhandel med receptfria läkemedel blev resultatet av apoteksmarknadsutredningens begäran. Statens offentliga utredning SOU 2008:33 kommer hädanefter att kallas för utredningen. Försäljning av receptfritt på andra platser än apotek innebär att köparen hamnar i en ny situation eftersom läkemedelsrådgivning uteblir i dagligvaruhandeln. En ny situation blir det också för försäljaren av läkemedel. Hur ser kassapersonalen på sin roll som försäljare av receptfria läkemedel utan kompetens och möjlighet till rådgivning? Receptfria läkemedel Ett godkänt läkemedel klassificeras av Läkemedelsverket som receptfritt eller som receptbelagt utifrån Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2006:11. (Läkemedelsverket, b) Kriterierna utgår från vad som gäller för ett receptbelagt läkemedel. Läkemedlet ska vara receptbelagt om det: 1. Kan utgöra en direkt eller indirekt fara för patienten, även då det används på ett korrekt sätt, om patienten inte står under tillsyn av behörig personal. 2. Ofta och i betydande omfattning används på ett felaktigt sätt och därigenom kan medföra direkt eller indirekt fara för människors eller djurs hälsa. 3. Innehåller substanser, eller beredningar av substanser, vilkas verkan och/eller biverkningar behöver undersökas ytterligare. 4. Normalt förordnas för att administreras parenteralt. (Läkemedelsverket, b) Läkemedel som inte går in under nämnda kriterier är således receptfria. Läkemedelsverket beskriver vad som förväntas av receptfria läkemedel: det receptfria läkemedlet ska fungera väl vid egenvård, sakna allvarliga biverkningar samt vara enkelt att dosera; behandlingstiden förväntas vara kortare än vid mer långvariga besvär som bedömts av sjukvårdspersonal; i bipacksedeln ska finnas information, som är tydlig och lättförståelig, för att patienten ska kunna behandla korrekt. Samma läkemedel kan förekomma både som receptfritt och som receptbelagt. Förpackningsstorleken för receptfria läkemedel är mindre än för samma läkemedel receptbelagt. (Läkemedelsverket, c) Risker med receptfritt Även om receptfria läkemedel ska sakna allvarliga biverkningar är inte alla problemfria. Giftinformationscentralen (GIC) meddelade att de hade sett en ökning i antalet förgiftningsfall med paracetamol de senaste åren. (Irestedt et al., 2005) Framförallt bland ungdomar är problemet med 7

8 paracetamolförgiftningar utbrett. En överdos av paracetamol kan leda till livshotande leverskador. Ungdomar använder också laxantiaprodukter i bantningssyfte trots att laxantia saknar indikation för viktminskning. (Läkemedelsverket, d) I juni 2009 ändrade Läkemedelsverket förpackningsstorleken för analgetika som paracetamol och acetylsalicylsyra samt laxantia som tarmirriterande medel till följd av GICs rapport. De tidigare förpackningarna för paracetamol 500 mg med 30 tabletter per ask minskades till 20 tabletter per ask. I Danmark åtgärdades över och felanvändning av vissa receptfria läkemedel genom indelning av de receptfria läkemedlen i tre grupper. Gruppen HF innebär att läkemedlet får inhandlas i obegränsad mängd, HX innebär att köparen endast får inhandla en förpackning av läkemedlet eller läkemedel med samma substans per dag och HV avser läkemedel för djur. Gruppen HX finns därför att vissa receptfria läkemedel vid överdosering kan medföra risker med förgiftningar, t ex paracetamol. (SOU, 2008) Receptbelagt blir receptfritt Egenvård, vad människan själv gör för att upprätthålla god hälsa samt undvika och lindra sjukdom har funnits i flera tusen år. Egenvård har blivit allt vanligare då människor idag i stort är bättre utbildade och information om läkemedelsbehandlingar som är lättförståeliga, uppdaterade och sakliga finns att tillgå enkelt. Receptfria läkemedel är den främsta formen av egenmedicinering i världen. (Wertheimer & Serradell, 2008) Sverige I Sverige har flera tidigare receptbelagda läkemedel ändrats till receptfria läkemedel. Mellan åren 1980 och 1994 ändrades 16 olika läkemedel från receptbelagt till receptfritt. (Carlsten et al., 1996) Försäljningen av de nya receptfria läkemedlen ökade direkt efter ändringen och efter två år var den generella ökningen 36 procent. Förskrivningen av de ändrade läkemedlen sjönk med 26 procent under de följande två åren vilket för den nationella läkemedelsbudgeten innebar en årlig besparing på 200 miljoner svenska kronor (MSEK). Egenvård med receptfria läkemedel ser regeringar runtom i världen som besparingar av kostnader för hälso och sjukvård där kostnaden istället läggs på konsumenten (Blenkinsopp & Bradley, 1996). Med ett ökat utbud av receptfria läkemedel ökar även allmänhetens behov av rådgivning. Farmaceuten får därmed en mer betydande roll kring receptfri rådgivning. (Bond & Hannaford, 2003) Det är av vikt att allmänheten är medvetna om att behandla receptfria läkemedel med samma försiktighet som receptbelagda läkemedel och därmed att farmaceutens råd om rekommenderad dos, kontraindikationer och interaktioner följs av användaren. När svenskar i Uppsalaområdet fick välja om de önskade att sju olika receptbelagda läkemedelskategorier skulle ändras till receptfritt tyckte 40 procent att minst en av läkemedelskategorierna skulle klassas om. (Isacson & Bingefors, 1999) Personerna svarade även var de skulle vilja köpa sina receptfria läkemedel. Sex av tio svarade på apotek, två av tio skulle föredra detaljhandeln och knappt en av tio svarade hälsokostaffärer och bensinstationer. Fördelar och nackdelar med omklassificering Blenkinsopp och Bradley har sammanställt faktorer som talar för, respektive talar mot, att receptbelagda läkemedel klassas om till receptfritt. Lista med faktorer för och emot, se tabell 1. 8

9 Tabell 1: faktorer för och emot att receptbelagd medicin blir receptfri (Blenkinsopp & Bradley, 1996). Promotors Patient empowerment (increase in the autonomy ethic) Rise of consumerism Decreasing power of the professions Changing balance of power within the professions Pharmacists' drive to extend their role Government policy to contain the NHS (national health service) drugs bill Possible influence of health care systems outside Britain Pharmaceutical companies wish to protect profits Inhibitors Professionals' protection of their domain Doubts about patients' competence in self care Pharmacists' anxieties about increased responsibility Drivkrafter från tabell 1 visar att patienten har en stark självbestämmande roll om egenvård och fler receptfria läkemedel bidrar till ökad konsumentmakt. Makten hos olika professioner som arbetar med receptbelagda läkemedel kommer att minska och omfördelas. Farmaceuten kan komma att stärka sin roll då patienterna söker mer rådgivning från dem istället för hos förskrivare. Med fler receptfria läkemedel kan regeringar lättare hålla läkemedelsbudget. Med ökad tillgång ökar konsumtionen och därmed vinsterna för läkemedelsföretag. Bland de hämmande faktorerna finns att professionella inom området vill värna om sitt eget. Det finns en osäkerhet om patienten har tillräcklig kunskap för att utföra egenvård, samt att farmaceuten är orolig att ett ökat ansvar kommer att läggas på deras axlar. (Blenkinsopp & Bradley, 1996) Rådgivning Minskning av receptfria läkemedels status kan relateras till omklassificeringen från receptbelagt till receptfritt. (Westerlund et al., 2001) Användning av receptfria läkemedel som uppfattas som riskfria kan leda till felanvändning och läkemedelsrelaterade problem (LRP). En svensk studie undersökte LRP orsakade av receptfria läkemedel. Hos egenvårdskunderna fann apoteken LRPn hos 18,8 procent av dem. Farmaceuternas åtgärder vid de läkemedelsrelaterade problemen var i sex fall av tio främst kundrådgivning om läkemedlet och dess indikation. I drygt fyra fall av tio valde farmaceuten att byta ut läkemedlet och i knappt tre fall av tio hänvisade farmaceuten kunden till en läkare. Patienter kan erhålla rådgivning från flera olika källor. I en studie tillfrågades personer var de söker rådgivning om receptfria läkemedel. Majoriteten (98 procent) svarade att det var hos läkare och farmaceuter. (Simoens et al., 2009) Övriga källor till information om receptfria läkemedel var familj och vänner (43 procent), dagstidningar (21 procent) och Internet (11 procent). För skolungdomar i Sverige valde över hälften (56 procent) sina receptfria läkemedel utifrån föräldrarnas rekommendationer. (Westerlund et al., 2008) Efter föräldrar var läkare (11,1 procent), reklamkampanjer (9,0 procent) och apotekspersonal (7,7 procent) de främsta källorna till läkemedelsrekommendationer hos unga. Westerlund et al undersökte om egenvårdsrådgivning var korrekt och lämplig rådgivning på apotek. (Westerlund et al., 2007) Granskning, gjord av både farmaceut och läkare, av de studerade fallen visade att egenvårdsrådgivningen var korrekt och lämplig. Vid uppföljning påstod 84 9

10 procent att de till fullo följt farmaceutens rådgivning och 63 procent av dem hade god symtomlindring av behandlingen. Om kunderna inte hade haft tillgång till ett apotek med rådgivning hade 57 procent av fallen direkt vänt sig till sjukvården för hjälp. Fördelningen mellan rådgivning för receptfria läkemedel respektive receptbelagda läkemedel undersöktes i Finland. (Kansanaho et al., 2002) Av rådgivningen gick 45 procent åt till receptfria läkemedel, 42 procent till receptbelagda läkemedel och 13 procent till övrig rådgivning. Av receptfri rådgivning initierades en tredjedel av farmaceuten. De vanligaste rådgivningarna handlade om hudbesvär, mag och tarmsjukdomar och analgetika. I genomsnitt varade en receptfri rådgivning i två och en halv minut. Bland patienter som lider av dyspepsi ställde farmaceuten i genomsnitt tre frågor för att samla in information om patientens situation. (Krishnan & Schaefer, 2000) Farmaceuten tog i genomsnitt upp fem ämnen, antingen som läkemedelsrelaterad eller ej läkemedelsrelaterad information, per patient. Informationsämnena handlade mestadels om produkter och i mindre utsträckning var det hälsoråd som rökstopp och minskat alkoholintag. På fyra apotek i Sverige undersöktes kundernas ärende på apotek. I området innebar kundantalet 0,3 apoteksbesök per invånare under en fyraveckorsperiod. Fler än hälften av kunderna, 58 procent, besökte apoteket för egenvårdssyfte. Tio procent av egenvårdskunderna erhöll farmaceutisk rådgivning. (Marklund et al., 1990) Kompetens hos försäljaren I Danmark har försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek bedrivits sedan Där krävs ingen farmaceutisk kompetens hos de som handskas med läkemedel, dock förväntas de vara insatta i regelverken om verksamheten kring försäljning av receptfria läkemedel. Vid kundfrågor får den danska personalen visa information från läkemedelsförpackning samt bipacksedeln. Vid brist på information ska kunder hänvisas till apotek eller läkare. Sedan 2003 har försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek varit godkänd i Norge. Något krav på farmaceutisk kompetens finns heller inte i Norge men jämfört Danmark ska den norska personalen vid läkemedelsfrågor direkt hänvisa till läkemedelsförpackning, bipacksedel, apotek eller läkare. Sverige kräver, liksom sina grannländer, inte att försäljaren ska besitta farmaceutisk kompetens. (SOU, 2008) Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november 2009 Innan den 1 november 2009, då fri försäljning introducerades, har bland annat registrerade läkemedel som homeopatika, antroposofiska medel och traditionellt växtbaserade läkemedel sålts på andra platser än apotek (SOU, 2008). Störst försäljning 2008 stod hälsofackhandeln för med 34 procent. (Svensk egenvård, ) Dagligvaruhandeln stod för 24 procent och apotek för 20 procent. Varor som ingick i statistiken var naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, vitaminer, mineraler, viktminskningsprodukter samt hudvårdsprodukter. Receptfria nikotinläkemedel, med endast nikotin som aktiv substans, har sedan 1 mars 2008 sålts på andra platser än apotek. För att få bedriva försäljning av nikotinläkemedel ska näringsidkaren anmäla sin verksamhet till den kommun där handeln bedrivs. För att få sälja nikotinläkemedel krävs att köparen har fyllt 18 år. (SOU, 2008) Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria läkemedel säljas på andra platser än apotek enligt lag 2009:730 (Riksdagen, ). Motiven för försäljning på andra platser än apotek är främst 10

11 patient och konsumentgrundade. (SOU, 2008) Liksom i huvudbetänkandet (SOU 2008:4) är målen: ökad tillgänglighet, prispress, samt en ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Utredningen beskrev att Läkemedelsverket skulle ansvara för att bedöma vilka läkemedel som får säljas utanför öppenvårdsapotek. Bedömningen skedde efter framtagna kriterier vilka baserades på andra länders erfarenheter av försäljning av receptfritt. Kriterierna lyder enligt följande: 1. Användningen av läkemedlet får inte förutsätta att diagnos måste fastställas av förskrivare. 2. Läkemedlet ska ha sålts receptfritt på apotek i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 3. Allvarliga biverkningar ska vara sällsynta, även vid långvarig kontinuerlig användning samt användning av andra läkemedel. 4. Läkemedlen ska tillhandahållas i förpackningsstorlekar som inte innebär risk för överdosering vid intag av samtliga läkemedel i förpackningen. 5. Läkemedlet ska kunna säljas utan direkt tillgång till rådgivning och information av farmacevt. 6. Erfarenheter från andra länder i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet avseende försäljning av läkemedel på andra platser än apotek. Sortimentet Läkemedelsverket har sammanställt ett dokument med de receptfria läkemedel som får säljas på andra platser än apotek. (Läkemedelsverket, e) Läkemedelsverkets förteckning över receptfria läkemedel som får säljas utanför apotek innefattar nära olika läkemedelsprodukter (Läkemedelsverket, f; Apotekens Service AB, a). Fram till tredje kvartalet 2010 stod analgetika, nässpray och nikotinläkemedel för nära 90 procent av den totala försäljningen av receptfritt i detaljhandeln (Apotekens Service, a). Alla produkterna finns inte till försäljning på varje enskilt försäljningsställe eftersom näringsidkaren fritt får välja vilka produkter som de vill saluföra. (SOU, 2008) Ett bassortiment krävs inte vilket det gör i våra grannländer Norge och Danmark. För Danmarks bassortiment, se tabell 2. Tabell 2: Danmarks bassortiment. Läkemedelssubstans och/eller styrka är nämnt för smärtstillande tabletter och nikotintuggummi. (SOU, 2008) Läkemedelsgrupp Läkemedelssubstans Läkemedelsstyrka Smärtstillande tabletter Acetylsalicylsyra 500 mg Nikotintuggummi Magsyreneutraliserande tuggtabletter Slemlösande medel Åksjuketabletter Desinficerade sugtabletter Paracetamol Ibuprofen 500 mg 200 mg 2 mg och 4 mg Sveriges val att inte använda bassortiment motiverades utifrån näringsidkarens perspektiv. Det kunde enligt utredningen inte krävas att varje handlare vid varje tidpunkt ska tillhandahålla specifika varor. Ett bassortiment ansågs också hindra näringsidkare från att nischa sig inom olika områden. 11

12 Näringsidkaren För att få bedriva försäljning av vissa receptfria läkemedel krävs att näringsidkaren gjort en anmälan till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har sammanställt de försäljningsställen som bedriver försäljning med vissa receptfria läkemedel. (Läkemedelsverket, g) Listan uppdateras kontinuerligt när det kommer in fler anmälningar och i december 2010 uppgick den till försäljningsställen. Försäljningsstatistik Apotekens Service AB för statistik över försäljningen av läkemedel både från apoteksaktörer samt från detaljhandeln. Försäljningen av receptfria läkemedel på andra platser än apotek uppgick tredje kvartalet 2010 till 153,8 MSEK jämfört med andra kvartalets försäljning om 137,4 MSEK (Apotekens Service AB, a; Apotekens Service AB, b). Apoteken står alltjämt för den största försäljningen med dryga 961 MSEK. (Apotekens Service AB, a)Det innebär att detaljhandeln står för 14 procent av den totala receptfria försäljningen, en ökning från första kvartalets 11 procent. Varuhus och livsmedelsaffärer dominerar tredje kvartalets försäljning inom detaljsektorn med 84 procent, bensinstationer står för 10 procent och övriga 5 procent säljs i kiosker, närbutiker och via Internet. Totalt under det första året har varuhus och livsmedelsbutiker stått för den största försäljningen i detaljhandeln med i snitt 80 procent. Bensinstationer har stått för cirka 15 procent av försäljningen. Rapportering av de anmälda försäljningsställenas försäljning av receptfritt lyder under lag 2009:730 (Riksdagen, ). Det innebär att näringsidkaren ska lämna nödvändiga uppgifter till Apotekens Service så att de kan föra statistik över detaljhandelns försäljning. Trots lagstadgad rapportering sker en stor underrapportering av såld mängd receptfria läkemedel. (Svenska Dagbladet, ) Nio månader efter införandet av fri försäljning med vissa receptfria läkemedel rapporterade endast 73 procent sin försäljning. Dessvärre saknas även bevis på att de som rapporterar gör det korrekt. Till exempel ska momsen vara inräknad i priset vilket Apotekens Service inte kan tyda då endast en totalsumma erhålls för försäljningen. Tillsyn Läkemedelsverket kontaktar den kommun där ett försäljningsställe anmält handel med receptfria läkemedel. (SOU, 2008) Kommunen kommer att bedriva tillsyn av verksamheten. Kommunerna får själva välja hur och vem i kommunen som står för tillsynen samt vilka avgifter de tar ut för kontrollen. Tillsynen kommer därför att variera mellan kommunerna. I Luleå till exempel kommer miljökontoret att ta ansvar för tillsynen och en avgift på SEK tas årligen ut samt en timpenning på 750 SEK för kontrollen. (Norrbottens Kuriren, ) Kontrollen är där tänkt att utföras vartannat år. Av 22 kommuner i Skåne har endast fem kommit igång med tillsynen av försäljningsställen med receptfria läkemedel i augusti 2010 (Helsingborgs Dagblad ). Informationskällor Tanken med bipacksedeln är att kunderna ska erhålla all nödvändig information om läkemedlet och dess användning från den. Utifrån detta motiverades att rådgivning, på andra platser än apotek, vid kundfrågor kring egenvård endast får baseras på läkemedlets bipacksedel. En inskränkning i försäljarens yttrandefrihet medföljer dessa bestämmelser och bestämmelsen ska därav återfinnas i lag. Bestämmelsen om begränsad möjlighet till information och rådgivning från kassapersonal på försäljningsställen med receptfria läkemedel gäller inte hälso och sjukvårdspersonal. De lyder istället under bestämmelsen LYHS (Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område). 12

13 Dock framfördes i utredningen att det efter kommande utvärderingar av omregleringen och av försäljningen utanför apotek bör finnas tankar kring en certifierad utbildning, vilken skulle möjliggöra för andra personalkategorier än hälso och sjukvårdspersonal att informera om egenvård och användning av receptfria läkemedel. (SOU, 2008) Då informationen som ges baseras på bipacksedeln krävs det att näringsidkaren kontinuerligt följer uppdateringar i bipacksedeln. Informationen från bipacksedeln ska finnas att tillgå utanför läkemedelsförpackningen på försäljningsstället för att undvika att bryta förpackningen. Personalen får heller inte rekommendera något annat läkemedel om kundens tilltänkta läkemedel inte finns att tillgå. Hänvisning för kunderna till andra informationskällor ska ske på försäljningsstället. I utredningen nämns några källor som kan användas för privatkunder. De är Farmaceutiska Specialiteter i Sverige (FASS), både som uppslagsverk och på Internet, Läkemedelsverkets hemsida, Sjukvårdsupplysningen samt apotek. (SOU, 2008) Här följer några exempel på hur livsmedelsbutiker och bensinstationer på sina hemsidor informerar om deras försäljning av receptfria läkemedel. På ICAs hemsida beskriver de vilken hjälp du som kund kan få i butiken (ICA AB, ). De erbjuder information om läkemedlen från FASS. Antingen finns informationen i kundkortsterminalen, i FASS uppslagsverk i butiken eller så finns möjlighet att nå FASS via Internet. De har även FASS hemsida länkad på sin hemsida. Coop, Hemköp, City Gross och Willys saknar en läkemedelsinformationssida på sina hemsidor (Coop, ; Hemköp, ; City Gross, ; Willys ). På Coop och Hemköp hemsidor finns dock informationen om att de säljer receptfria läkemedel och att det är 18 årsgräns samt att personalen inte ger råd (Coop, ; Hemköp ). Bensinstationskedjorna OK Q8 och Statoil har på sina hemsidor lagt upp produkterna de erbjuder med kortfattad information om läkemedlet samt hänvisar till bipacksedeln för mer information (OKQ8, ; Statoil, ). Preem har ingen information på sin hemsida om läkemedel trots att de säljer receptfritt i butiken (Preem, ). Regelverk Utredningen kom fram till vissa regler som nu gäller för att få bedriva verksamhet med läkemedel. Bland annat ska köp av läkemedel i detaljhandeln begränsas till personer över 18 år. Läkemedlen får inte exponeras fritt utan vissa direktiv ska följas. På försäljningsstället ska det finnas en kontaktperson som står för ett övergripande ansvar. Åldersgräns Med utgångspunkt i utredningen att Läkemedlen finns att tillgå för alla, oavsett ålder, på apotek och i viss mån hos apoteksombud motiverades en åldersgräns på andra platser än apotek (SOU, 2008). Utredningen menade att en åldersgräns på andra platser inte utestänger unga från att tillgå receptfria läkemedel. Åldersgränsen är i Sverige satt till 18 år. Skyltning av åldersgränsen ska enligt utredningen vara tydlig och klar med en synbar skylt vid kassan eller vid läkemedlen. Gränsen är vald så att den harmoniserar med åldersgränser för nikotinläkemedel enligt lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel (2007:1455), tobak enligt tobakslagen (1993:581) och för detaljhandel med öl enligt alkohollagen (1994:1738). I Norge är gränsen också 18 år medan den i Danmark är satt till 15 år. (SOU, 2008) Till skillnad från nikotinläkemedel som lyder under langningsbestämmelsen, det vill säga att en myndig person inte får köpa ut och langa till en minderårig person, kommer receptfria läkemedel i 13

14 dagligvaruhandeln inte att lyda under den bestämmelsen. En sådan bestämmelse fungerar inte för receptfria läkemedel eftersom en förälder inte kan nekas att handla medicin till sitt minderåriga barn. (SOU, 2008) Exponering av läkemedel i detaljhandeln I Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2009:20 framgår följande bestämmelse angående exponering av läkemedel i detaljhandeln: På försäljningsstället ska läkemedel förvaras inlåst eller under direkt uppsikt av personal. Med direkt uppsikt avses att någon ur personalen kontinuerligt övervakar läkemedlen och kan förhindra otillbörlig åtkomst till läkemedlen eller åverkan på läkemedlen. Vidare ska läkemedlen på försäljningsstället exponeras och förvaras på ett sådant sätt att det tydligt framgår att produkterna är läkemedel. (Läkemedelsverket, h) Läkemedelsverket har förtydligat bestämmelsen eftersom den var svårtolkad och gett exempel på olika exponeringssätt. Alternativ för exponering av receptfria läkemedel är inlåsta i skåp så att kunden måste be personal plocka fram läkemedlet, i inbrottssäker automat, bakom kassan och därmed inte gripbart för kunden. De kan också exponeras intill kassan där kunden kan ta läkemedlet själv vilket förutsätter att kassapersonal hela tiden har uppsikt över läkemedlen eller gripbart för kund på hyllor ute i butiken, vilket också kräver direkt uppsikt av personal som ständigt närvarar vid hyllorna. (Läkemedelsverket, i) Kontaktpersonen på verksamheten Verksamheten ska ha en kontaktperson. Denne ska se till att lagar och bestämmelser som råder för att driva försäljning av vissa receptfria läkemedel följs av personalen samt utföra egentillsyn. Kontakt med Läkemedelsverket och kommunen som står för tillsyn och kontroll sköts också av kontaktpersonen. Kontaktpersonen ska majoriteten av sin tid finnas tillgänglig vid försäljningsstället vilket enklast sker om denne endast ansvarar för ett försäljningsställe. (SOU, 2008) Svensk dagligvaruhandels branschriktlinjer om egentillsyn omfattar: Uppgifter om verksamheten Inköpsrutiner/information om leverantör Ankomstkontroll Förvaring Produkthantering/tillhandahållande Receptfria läkemedel som inte får lämnas ut Kundreklamationer/kundåterlämnande/indragningar/återkallelser/ returer (Svensk dagligvaruhandel, b) Spårbarhet/dokumentation Utbildning Rutiner för ålderskontroll Vilken information får detaljhandeln ge om receptfria läkemedel? Försäljningsstatistik till Apotekens Service AB Uppdateringsrutiner Apoteksombud Symbol Svensk dagligvaruhandel svarade på frågan om en generell utbildning vid försäljning utanför apotek att Varje kedja eller handelsaktör svarar för att en relevant utbildning anordnas, det finns inget central framtaget material., se bilaga 4. I november 2010 gav Apotekarsocietetens bokförlag ut boken Handel med receptfria läkemedel utanför apotek. (Läkemedelsakademin, ) 14

15 Boken innehåller bland annat regelverket kring handel med receptfritt, utbildning av kontrollpersonal inom kommun, utbildningsbehovet inom detaljhandeln samt försäljningsstatistik för receptfria varor. Egentillsynen innefattar bland annat ankomstkontroll. Butiken ska dokumentera sin kontroll av säkerställandeprocessen att inkommande varor är original, inte är brutna eller skadade. (Svensk dagligvaruhandel, b) Datummärkningen ska även vara korrekt. Varans förbrukningstid bör inte understiga sex månader och får ej vara kortare än tre månader. Kunden måste hinna förbruka läkemedlet enligt förskriven dosering innan utgånget datum. Vid försäljning ska kassapersonalen utföra liknande kontroll av varan som leveransmottagningskontrollen. Mottagning av leveranser med receptfria läkemedel ska följa Läkemedelsverkets bestämmelser. De lyder följande: Vid mottagande av leveranser ska det kontrolleras att läkemedel som levererats inte har synliga fel eller brister och att leveransen överensstämmer med gjord beställning. Läkemedel som kräver särskilda förvaringsbetingelser ska omhändertas direkt vid mottagandet och förvaras i enlighet med dessa. (Läkemedelsverket, h) Egenvårdsutbildning Egenvårdsrådgivning ges från utbildad personal. Den lägsta utbildningsnivån för rådgivning är apotekstekniker. Utbildningen ges som kvalificerad yrkesutbildning (KY) under ett och ett halvt års heltidsstudier (Frans Schartaus Handelsinstitut, ) Andra utbildningar som ger berättigande till rådgivning är receptarieprogrammet, tre års heltidsstudier (Uppsala universitet, a) och apotekarprogrammet, fem års heltidsstudier (Uppsala universitet, b). Apotekare och receptarier går under samlingsnamnet farmaceuter samt hälso och sjukvårdspersonal. Kassapersonalens roll som försäljare av receptfria läkemedel styrs mer eller mindre av ett regelverk. Om regelverket fullt nått ut till kassapersonalen och om de receptfria läkemedlen tagit plats i detaljhandelns försäljning är därför av intresse att studera. Syfte Syftet med arbetet är att utifrån kassapersonalens perspektiv studera utbildning och regelverk kring försäljning av läkemedel samt önskan om och behovet av att ge läkemedelsrådgivning i detaljhandeln. Metod Metodkrav En metod är ett verktyg för att lösa problem och införskaffa ny kunskap. Det finns många metoder, men alla väger inte lika tungt. Enligt Holme & Solvang ska en metod uppfylla följande krav för att vara gångbar vid vetenskapligt arbete (Holme & Solvang, 1997): Studien och verkligheten måste överensstämma. Valet av information måste ske systematiskt. Den införskaffade informationen måste utnyttjas på bästa sätt. Resultatet måste presenteras på ett sätt så att tillförlitligheten kan bli kontrollerad och utvärderad. 15

16 Forskningssyfte Med ett outforskat område blir forskningssyftet explorativt (Robson, 2002). Efter artikelsökning om studier på området ansågs att kassapersonalens perspektiv på försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln var ett outforskat område och således användes en explorativ studiedesign. Studien genomfördes som en pilotstudie. En pilotstudie passade bra eftersom den ger övergripande information om nya situationer som kan tänkas studeras mer på djupet vid ett senare tillfälle. Receptfritt utanför apotek är relativt nytt i Sverige och med denna pilotstudie ges en första inblick i kassapersonalens del i den receptfria försäljningen. Metodval Vilket angreppssätt, kvantitativt eller kvalitativt, som används styrs av vilken typ av undersökning det är frågan om samt vilken typ av data som eftersträvas. Att kombinera de två angreppssätten är inte fel då de båda har sina starka och svaga sidor och passar in i olika kontext. Kvantitativ forskning samlar fakta samt skapar och studerar relationer mellan olika fakta. Resultaten kan oftast kvantifieras och generaliseras. Kvalitativ forskning har intresse av att studera människor och deras uppfattningar. (Bell, 2000) Att studera receptfria läkemedel i detaljhandeln och göra jämförelser mellan olika försäljningsställen samt studera kassapersonalens åsikter om receptfria läkemedel motiverade både kvantitativ och kvalitativ metod. En kombination av kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt har använts i denna studie. Enkäten Undersökningen var en icke experimentell tvärsnittsstudie (Robson, 2002). För insamling av data användes en enkätundersökning vilken var delvis kvantitativ och delvis kvalitativ till sin karaktär. Avsaknaden av urvalsram påverkade möjligheten till ett obundet slumpmässigt urval. Möjligheten att dra generaliserbara slutsatser från enkätundersökningen blev således små, därav var studien inte helt kvantitativ. De kvalitativa inslagen följde i analysen och tolkningen av resultaten, dock heller inte helt kvalitativt eftersom kunskap om fenomen dels erhölls i sifferform. Fördelar med enkätundersökningar är att det är enkelt att samla stora mängder data under en kortare tidsperiod samt till låga kostnader. Vid examensarbete är tillgången på tid och ekonomiska resurser begränsade. Information om händelser i dåtid samlas enkelt från många människor med enkäter. Denna studie frågar delvis efter sådan historisk information. Nackdelar med enkäter är dels att de är förknippade med låg svarsfrekvens, missförstånd kring frågorna och att respondenten inte tar enkäten seriöst vilket kan vara svårt att upptäcka. (Robson, 2002) Enkäten utformades som en pappersenkät för självifyllnad med standardiserade frågor, se bilaga 1. Enkätkonstruktionen baserades på arbetets frågeställning om kassapersonalens perspektiv på receptfria läkemedel i handeln. Frågor konstruerades utifrån syftet och bakgrunden i detta arbete. Tillsammans med studenter och lärare vid gruppen för samhällsfarmaci, Uppsala universitet utvärderades och förbättrades enkätfrågorna. Enkäten testades inför undersökningen av personer som var utomstående målgruppen för studien. Enkäten bestod av 17 frågor och var indelad i fyra delar. Delarna bestod i Några frågor om dig, Några frågor om läkemedelsinformation, Några frågor om utbildning och regler samt Några frågor om försäljning. Svarsalternativen i enkäten var 16

17 främst fasta med flera svarsalternativ. På två frågor kunde flera val göras. Även sex öppna frågor ingick i enkäten. Enkäterna distribuerades av författaren under perioden oktober Med enkätundersökningen bifogades ett missivbrev till alla tänkta deltagare i undersökningen, se bilaga 2 och 3. Missivbrevet innehöll syftet med undersökningen, hur insamlad data kommer att hanteras samt hur insamling av enkäterna sker. Insamling av enkäten skedde antingen postalt eller med lokal insamling. Till 98 av de 188 utdelade enkäterna bifogades ett frankerat svarskuvert för postal inlämning av enkäten senast den 25 oktober. Den sista enkäten inkom dock den 15 november. Kuverten var frankerade och adresserade till handledarens adress på Uppsala universitet. Övriga 90 enkäter lämnades ifyllda i slutna kuvert i en svarslåda hos respektive studieobjekt. Svarslådan var avsedd att hämtas av författaren efter tio dagar. Vid insamling var ytters få enkäter ifyllda varför svarslådan lämnades kvar i ytterligare sju dagar. Insamlingstekniken med okodade svarskuvert stärker de svarandes anonymitet respektive konfidentialitet. Urval Urvalet var icke slumpmässigt på grund av avsaknad av urvalsram. Livsmedelsbutiker och bensinstationer inkluderades i studien. Övriga försäljningsställen så som närbutiker (Seven eleven, Pressbyrån, kiosker) och handel med receptfritt via Internet exkluderades. De exkluderades på grund av att de står för en väldigt liten del av den totala försäljningen av receptfria läkemedel. (Apoteken Service AB, b). Genom att använda ett strategiskt urval erhölls studieobjekt som gav varierande svar (Trost, 2007). Strategin i urvalet var att undersöka kassapersonalens perspektiv i större liksom mindre butiker samt på bensinstationer. Vid undersökningar då antalet studieobjekt endast blir ett fåtal som vid undersökningar av organisationer, företag eller skolor kan det vara av nytta att undersöka hela populationen snarare än ett urval (Robson, 2002). All kassapersonal så som heltidsanställd, deltidsanställd och timanställd, är inkluderad i undersökningen. Studiepopulation De utvalda livsmedelsbutikerna och bensinstationerna ligger i södra Stockholm. Av de åtta utvalda livsmedelsbutikerna var fyra större livsmedelsbutiker och fyra mindre livsmedelsbutiker. Bensinstationerna var två till antalet. Kontakten med livsmedelsbutikerna och bensinstationerna gjordes av författaren via telefon. För fördelning av antalet enkäter på respektive studieobjekt, se tabell 3. Till livsmedelsbutiker delades 169 enkäter och till bensinstationer 19 enkäter. Baserat på den procentuella fördelningen av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln, andra kvartalet 2010, skulle 165 enkäter respektive 23 enkäter delas ut till livsmedelsbutiker respektive bensinstationer för exakt fördelning. 17

18 Tabell 3: enkätfördelning mellan studieobjekten. Studieobjekt Studieobjektsnummer Antal enkäter Stora livsmedelsbutiker Mindre livsmedelsbutiker Bensinstationer Totalt Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Traditionellt avser reliabiliteten om mätningen är stabil och att slumpen inte spelar in. Idag handlar det snarare om reliabilitet som att en mätning vid en viss tidpunkt skulle ge samma resultat som vid en ny mätning. Inom begreppet reliabilitet kan fyra komponenter urskiljas. De är kongruens, precision, objektivitet och konstans. Vid enkätundersökning är alla fyra komponenterna av betydelse. Kongruens innebär att ifall flera frågor ställs om samma ämne kan mer nyanserade svar erhållas. Precisionen är viktig, särskilt vid utformningen av enkäten. En enkel enkät att fylla i ger god precision. Objektivitet fokuserar på undersökaren. Vid kodning och inmatning i datorn är det av vikt att ett kryss uppfattas lika varje gång och ger samma information. Konstans innebär att tidsaspekten inte ska spela någon roll och passar därför in på kvalitativa studier där det inte spelar roll om svaret kommer idag eller imorgon. (Trost, 2007) Ett annat ord för validitet är giltighet. Validiteten har betydelse vid enkätundersökningar. Mäter frågan det den är avsedd att mäta. Det är därför viktigt att utvärdera sina svarsalternativ för att uppnå en hög validitet. Trots en låg validitet kan reliabiliteten vara hög. Är reliabiliteten låg blir även validiteten det. (Trost, 2007) Analys Analysen är deskriptiv och den utfördes med hjälp av datorprogrammet Microsoft Excel 2010 på insamlad data. Resultat Resultaten från enkätundersökningen redovisas i textform och i tabellform. Tabellerna visar resultat antingen uppdelat på livsmedelsbutik och på bensinstation eller som större och mindre butiker samt på bensinstation. En tabell är uppdelad på hur män och kvinnor har svarat. Det totala antalet svar på enkäten blev 72 stycken av 188 utdelade enkäter vilket ger en svarsfrekvens på 38 procent. Av de tillfrågade var 22 män (31 procent) och 50 kvinnor (69 procent), se appendix 1:1. Fler enkätsvar erhölls från de som skickade in sina svar gentemot de som lämnade in sina svar på plats i en svarslåda, se appendix 1:2. För fördelningen av de erhållna svaren mellan mindre och större butik samt bensinstation, se tabell 4. 18

19 Tabell 4: antal utdelade enkäter, erhållna svar och svarsrespons för mindre butik, större butik samt bensinstation. I vilken butik arbetar du? Utdelade enkäter Antal svar Svarsrespons Mindre butik Större butik Bensinstation Totalt Åldersfördelningen hos de deltagande var 31 personer (43 procent) i åldersgrupp I (17 30 år), 27 personer (38 procent) i grupp II (31 44 år) och 14 personer (19 procent) i grupp III (45 59 år), se appendix 1:3. Medelåldern var 35 år och medianåldern var 37 år. Av de 61 svarande som arbetade i livsmedelsbutik var deras arbetsplats antingen i kassalinjen (40 procent), i förbutiken (3 procent) eller både i kassalinje och i förbutik (38 procent). En jobbade i delikatessavdelningen, se appendix 1:4. Läkemedelsrådgivning i handeln Kassapersonalen får inte ge läkemedelsrådgivning till kunderna. Bland kassapersonal ville majoriteten (81 procent) heller inte ge rådgivning, se appendix 1:5. Kvinnor svarade i större utsträckning än män att de inte visste om de vill ge rådgivning (18 procent respektive 5 procent). För fördelning om önskan att få ge rådgivning uppdelat på män och kvinnor, se tabell 5. Tabell 5: viljan att få ge läkemedelsrådgivning uppdelat på manlig och kvinnlig kassapersonal. Män Män Kvinnor Kvinnor Totalt Totalt Skulle du vilja få ge läkemedelsrådgivning till kunderna? Ja 1 4, ,5 Nej ,5 Vet inte 1 4, Totalt För att ge rådgivning kring receptfria läkemedel krävs ett behov från kunderna att få råd. Ingen av de tillfrågade som jobbade på bensinstation ansåg att det fanns ett behov av rådgivning hos dem. En person var osäker på behovet av rådgivning. I livsmedelsbutik ansåg 11,5 procent att det fanns ett behov av att ge råd till kunderna, se tabell 6. Behov av rådgivning ansågs olika av de tre åldersgrupperna. Från åldersgrupp I ansåg 3 av 31 och från åldersgrupp II ansåg 4 av 27 att ett behov av rådgivning fanns i deras butik. Ingen från åldersgrupp III ansåg detta, se appendix 1:6. 19

20 Tabell 6: uppskattat behov av att ge läkemedelsrådgivning i livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Anser du att det finns ett behov av att ge rådgivning i din butik? Bensinstation Totalt Totalt Ja 7 11, Nej Vet inte 7 11, Ej svar Totalt Antalet frågor som kassapersonal får per dag varierar brett, se appendix 1:7. Från noll frågor till sju och en halv frågor per dag. Det vanligaste antalet frågor per dag är noll (47 procent) och det näst vanligaste är en fråga per dag (19 procent). Två svarande hade aldrig fått frågor om själva läkemedlen utan istället var kunden hittade läkemedlen i butiken. Fördelningen mellan noll frågor per dag och minst en fråga per dag hos större och mindre livsmedelsbutiker och på bensinstationer var jämn, se tabell 7. Tabell 7: antal, i större och mindre butik samt på bensinstation, som får noll frågor per dag eller minst en fråga per dag. Större Mindre Bensinstation Totalt Totalt butik butik Antal som inte får någon fråga eller får en eller flera frågor Noll frågor per dag Minst en fråga per dag Ej svar Övrigt* Totalt * Väldigt sällan och bara frågor om var de finns, inte om produkten i sig. Informationsutlämning Trots att flera från kassapersonalen i livsmedelsbutiker och en från bensinstationer visste att bipacksedeln fanns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen (19 procent) svarade fler att den inte fanns att tillgå på annat sätt än från läkemedelsförpackningen (43 procent), se tabell 8. De som var medvetna om tillgängligheten av bipacksedeln svarade att den fanns i en informationspärm antingen i kassan, förbutiken eller vid varorna, se appendix 1:8. 20

21 Figur 8: kassapersonalens vetskap om att bipacksedeln finns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen i livsmedelsbutik respektive på bensinstation. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Bensinstation Finns bipacksedlarna att tillgå i butiken utanför läkemedelsförpackningen? Totalt Totalt Ja ,5 Nej , Vet , inte Ej svar ,5 Totalt Vid frågor om receptfria läkemedel hänvisade 22 personer (30,5 procent) till apotek som enda informationskälla medan 20 personer (28 procent) hänvisade både till apotek och till sjukvårdsrådgivningen. För fullständiga kombinationer av hänvisningsställen, se tabell 9. Tabell 9: vilket informationsställe eller kombination av ställen som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor om läkemedel. 21 Antal Antal Till vilken eller vilka informationsställen hänvisar du vid kundfrågor om läkemedel? FASS eller uppslagsverk 3 4 Sjukvårdsupplysningen 3 4 Apotek 22 30,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek Apotek+Läkare 1 1,5 FASS+Apotek 8 11 Apotek+Läkemedelsverket 2 2,5 FASS+Apotek+Internet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen 3 4 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket 2 2,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Kunnig på jobbet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Internet 1 1,5 FASS+Internet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek 1 1,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket 1 1,5 Övrigt* 1 1,5 Ej svar 1 1,5 Totalt * Aldrig hänvisat till något informationsställe.

22 Den vanligaste informationshänvisningen är både för livsmedelsbutiker och för bensinstationer till apotek med 67 procent respektive 46 procent, se tabell 10. Mellan övriga informationsställen var fördelningen jämn. Två tillfrågade hade aldrig behövt hänvisa till någon informationskälla. Tabell 10: de vanligaste informationsställena som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor om läkemedel uppdelat på livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik 22 Bensinstation Bensinstation Totalt Ange den vanligaste informationskällan som du hänvisar till Apotek Sjukvårdsupplysningen FASS Internet Inte hänvisat Ej svar Totalt Köpare av receptfria läkemedel Av de tre ålderskategorierna som svarsalternativ (under 30 år; år samt över 60 år) för vilka som köper mest receptfria läkemedel i handeln ansåg ingen tillfrågad att det var åldersgruppen över 60 år, se appendix 1:9. Majoriteten av alla svarande (82 procent) ansåg att det var gruppen med åldrar mellan 31 och 60 år. Det gäller även vid uppdelning på livsmedelsbutiker och på bensinstationer, se tabell 11. Tre svar om vilka som köper mest var också alla köper lika mycket, åldersspann mellan år och upp till 60 år. Tabell 11: kassapersonalens uppfattning om vilken åldersgrupp som köper mest receptfritt i detaljhandeln uppdelat på livsmedelsbutiker och bensinstationer. Totalt Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Bensinstation Totalt Totalt Vilken ålderskategori köper mest läkemedel? Under 30 år år Över 60 år Ej svar Övrigt* Totalt * Alla köper lika mycket, åldersspann år och upp till 60 år. Utbildning och regelverk Av de svarande hade 57 procent erhållit utbildning kring försäljning av receptfria läkemedel, se appendix 1:10. Den vanligaste utbildningsformen var via medier på Internet (59 procent). Det stämmer både för män och för kvinnor. Utbildningen gavs till personalen i livsmedelsbutiker på ett mer varierande sätt än personalen på bensinstationer, se tabell 12. Även skillnad i utbildningsform fanns mellan män och kvinnor, se appendix 1:11.

Namn på försäljningsstället: Gatuadress: Postadress: Telefonnummer, inkl. riktnummer: E-post: Ägarens firmanamn (AB/HB/enskild firma etc.

Namn på försäljningsstället: Gatuadress: Postadress: Telefonnummer, inkl. riktnummer: E-post: Ägarens firmanamn (AB/HB/enskild firma etc. Egenkontrollprogram handel med vissa receptfria läkemedel Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:20) om handel med vissa receptfria läkemedel Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om handel med vissa receptfria läkemedel LVFS 2009:20

Läs mer

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet 2015-06-02 Åsa Dismats och Ann-Louise Leo, Läkemedelsverket 1 Innehåll Receptfrihet; Over The Counter Ansökan På Läkemedelsverket Försäljning utanför

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

Läkemedelsverket och kommunernas arbete med tillsyn över läkemedelsförsäljning utanför apotek.

Läkemedelsverket och kommunernas arbete med tillsyn över läkemedelsförsäljning utanför apotek. Läkemedelsverket och kommunernas arbete med tillsyn över läkemedelsförsäljning utanför apotek. Mariam Shamoon Institution för farmaci, Uppsala universitet Samhällsfarmaci, HT-2010 15 högskolepoäng Handledare:

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Hur hanteras reklamationer och indragningar i dagligvaruhandeln?

Hur hanteras reklamationer och indragningar i dagligvaruhandeln? Hur hanteras reklamationer och indragningar i dagligvaruhandeln? Matilda Holst, LIF 2015-06-02 (Receptfritt en klass för sig) ARI historik LIF bildade Arbetsgruppen för Reklamationer och Indragningar 1978

Läs mer

Handel med vissa receptfria läkemedel

Handel med vissa receptfria läkemedel Handel med vissa receptfria läkemedel Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:20) om handel med vissa receptfria läkemedel; för verksamhetsutövare (version 4, februari 2015) Postadress/Postal

Läs mer

Egenkontrollprogram för försäljning av nikotinläkemedel

Egenkontrollprogram för försäljning av nikotinläkemedel Egenkontrollprogram för försäljning av nikotinläkemedel Information från September 2009 Information Samtliga butiker och försäljningsställen som säljer nikotinläkemedel ska ha ett egenkontrollprogram enligt

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat?

Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat? Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat? Läkemedelsverket 2011-04-04 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL SN2009/73 1 (5) Ulrica Fornstedt Tillståndshandläggare Tfn: 0171-62 51 90 E-post ulrica.fornstedt@enkoping.se RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL Kommunens ansvar Kommunen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01. Nikotinläkemedel i handeln

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01. Nikotinläkemedel i handeln 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-01 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Nikotinläkemedel i handeln Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Rätt att sälja En förutsättning för detaljhandel att sälja folköl är att det finns matvaror i butiken. Butiken skall ha ett brett sortiment

Läs mer

Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel

Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel Skapad 2010-01-14 socialnamnden@upplands-bro.se 08-581 690 00 Innehållsförteckning Riktlinjer.. 1 Inledning..

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Distanshandel vid öppenvårdsapotek

Distanshandel vid öppenvårdsapotek Distanshandel vid öppenvårdsapotek Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:10) om distanshandel vid öppenvårdsapotek (version 2, februari 2014) Dnr. 3.2-2014-007682 Postadress/Postal

Läs mer

* Obligatorisk uppgift. Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak. Företagsnamn * Organisationsnummer *

* Obligatorisk uppgift. Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak. Företagsnamn * Organisationsnummer * Anmälan avser * * Obligatorisk uppgift Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak Innehavare/Firma Företagsnamn * Organisationsnummer * Typ av företag * Enskild Aktiebolag

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt receptfria läkemedel

Riktlinjer för tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt receptfria läkemedel Antagen av Individnämnden 2013-04-04, IN 131/13 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Skyddslagstiftningar... 5 1.2 Kommunens ansvar... 5 2 Folköl 6 2.1 Försäljning och servering av folköl... 6 2.2 Anmälan och egenkontroll...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL

ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL Kort information till dig som säljer tobak eller folköl REGLER FÖR ATT SÄLJA TOBAK Du får sälja tobak om: du har anmält detta och skickat in ett egenkontrollprogram för försäljningen

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

God apotekssed i Sverige (GPP)

God apotekssed i Sverige (GPP) ! sidan 1 av 7 God apotekssed i Sverige (GPP) Oktober 2011 Introduktion All apoteksverksamhet ska bedrivas med god kvalitet. Good Pharmacy Practice, GPP, ger internationella riktlinjer för apotekens kvalitetsarbete.

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja tobaksvaror till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

Egenkontrollprogram för försäljning av folköl

Egenkontrollprogram för försäljning av folköl Egenkontrollprogram för försäljning av folköl 5 kap. 5 4 st., 8 kap. 8 4 st. alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl till konsumenter ska själv kontrollera

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl

Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett egenkontrollprogram som är lämpligt för verksamheten.

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Öppenvårdsapotek Dnr: 6.2.4-2014-016253 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Kartläggning av receptfria läkemedel: användning, attityder, rådgivning och säkerhet

Kartläggning av receptfria läkemedel: användning, attityder, rådgivning och säkerhet Kartläggning av receptfria läkemedel: användning, attityder, rådgivning och säkerhet Rapport från Läkemedelsverket Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-06-03 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller?

En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller? En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller? Apotekare, Vice President, Corporate relations Apoteket AB Apoteket AB 2011-12-05 Sida 1 En ny apoteksmarknad i Sverige 1. Apoteksmarknaden fram till

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt

Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt eller negativt? Vlora Capri Huvudområde:Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2011: F4 Värktabletter i dagligvaruhandel - positivt

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek 2013-03-06. Svensk lagstiftning, vem bestämmer vad? Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013

Regelverk för öppenvårdsapotek 2013-03-06. Svensk lagstiftning, vem bestämmer vad? Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013 Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013 Apotek Hjärtat Över 2 000 medarbetare 279 apotek från Kiruna i norr till Tomelilla i söder Sveriges största fristående apotekskedja Regelverk för

Läs mer

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Maria Ingevaldsson, läkemedelsinspektör Bengt Persson, farmaceutisk utredare SFNM:s vårmöte 2013-05-16, Kalmar 1 En statlig, i huvudsak avgiftsfinansierad, myndighet

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

ANMÄLAN Försäljning av tobaksvaror enligt. Företag och ägaruppgifter. Fakturaadress (om annan än ovan) Försäljningsställe. Obligatorisk bilaga

ANMÄLAN Försäljning av tobaksvaror enligt. Företag och ägaruppgifter. Fakturaadress (om annan än ovan) Försäljningsställe. Obligatorisk bilaga Samhällsbyggnadskontoret Box 706, 572 28 OSKARSHAMN DATUM ANMÄLAN Försäljning av tobaksvaror enligt 12c Tobakslagen Anmälan skickas till: Samhällsbyggnadskontoret Box 706 Oskarshamn Företag och ägaruppgifter

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Receptfria Läkemedel Grafisk Manual

Receptfria Läkemedel Grafisk Manual Receptfria Läkemedel Grafisk Manual VERSION 2.0 NOVEMBER 2014 Förord Sedan 2009 kan man köpa utvalda receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Denna ökade tillgänglighet är naturligtvis en stor fördel

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Bilaga 4. Kartläggning av receptfria läkemedel: Allmänhetens frågor till callcentra

Bilaga 4. Kartläggning av receptfria läkemedel: Allmänhetens frågor till callcentra Bilaga 4. Kartläggning av receptfria läkemedel: Allmänhetens frågor till callcentra Dnr.4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Att sälja folköl eller tobak

Att sälja folköl eller tobak S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E Att sälja folköl eller tobak Kort information till folköl- och tobakshandlare Vad är folköl? Folköl är en dryck med en alkoholhalt över 2,25 och upp

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning

Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl och tobak till konsumenter

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning, folköl och läkemedel

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning, folköl och läkemedel Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning, folköl och läkemedel 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja tobaksvaror, folköl och läkemedel

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

5/2013 GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL. Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013

5/2013 GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL. Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013 Föreskrift 4.12.2013 Dnr 000396/00.01.02/2013 5/2013 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet GOD DISTRIBUTIONSSED FÖR LÄKEMEDEL Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Checklista för den person som ansvarar för försäljningsställets egenkontroll. Informera samtliga som arbetar på försäljningsstället om

Läs mer

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Checklista för den person som ansvarar för försäljningsställets egenkontroll. Informera samtliga som arbetar på försäljningsstället om

Läs mer

Välkomna till Apoteket! Ruter Dam företagsbesök 25 april

Välkomna till Apoteket! Ruter Dam företagsbesök 25 april Välkomna till Apoteket! Ruter Dam företagsbesök 25 april 2013-04-25 Sida 1 Sidfot med plats för Enhet/Utförare Internt/Externt/Filnamn Dagens agenda Våra utmaningar Ann Carlsson, VD Apotekets produkter

Läs mer

5/27/2015. Marknadsföring strategier och regelverk Från godkännande till hylla. Shopper insights. Innehåll. Förpackning Apotekshylla

5/27/2015. Marknadsföring strategier och regelverk Från godkännande till hylla. Shopper insights. Innehåll. Förpackning Apotekshylla Marknadsföring strategier och regelverk Från godkännande till hylla Katarina Fridén Regulatory Affairs Manager Innehåll Försäljningskanaler Marknadsföring 2 Förpackning Apotekshylla 1 Förpackningsdesign

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Detaljhandel vid öppenvårdsapotek

Detaljhandel vid öppenvårdsapotek Detaljhandel vid öppenvårdsapotek Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:9) om detaljhandel vid öppenvårdsapotek (version 1, juni 2009) Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Exempelvis kan nämnas länder som Australien, England och Kanada där farmaceutiska tjänster, såsom läkemedelsgenomgångar, finansieras av samhället.

Exempelvis kan nämnas länder som Australien, England och Kanada där farmaceutiska tjänster, såsom läkemedelsgenomgångar, finansieras av samhället. Läkemedel är en väl beprövad, bra och kostnadseffektiv behandling i hälso- och sjukvården men det finns problem när läkemedelsanvändningen inte når sin fulla potential. Apotekare och receptarier är experter

Läs mer

Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd

Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd delrapport oktober 2014 2 (15) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaksförsäljning

Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaksförsäljning Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaksförsäljning Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett egenkontrollprogram som är lämpligt

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Postnummer Postadress Telefonnummer dagtid Telefonnummer kvällstid

Postnummer Postadress Telefonnummer dagtid Telefonnummer kvällstid SAF-IFO-0151-111212 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN EGENKONTROLL 1 (5) Detaljhandel eller servering av öl klass II 2,25 3,5% (folköl) OBS! Spara egenkontrollprogrammet i butiken. Bra att veta om

Läs mer

Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07

Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07 Försäljning av receptfria läkemedel Hur gör personalen? 2012-06-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning

Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning Utveckling Socialtjänsten i Dalsland Inrapportering av egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 1 Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara

Läs mer

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013 2013-09-19 Tillväxt och samhällsbyggnad Jonas Leo Jonas Andermyr Dnr 2013/1731 Miljö och Byggnadsnämnden Offentlig kontroll av kosttillskott i kommun 2012-2013 Postadress VELLINGE KOMMUN 235 81 Besöksadress

Läs mer

Inrapportering egenkontrollprogram öl/tobaksförsäljning

Inrapportering egenkontrollprogram öl/tobaksförsäljning Inrapportering egenkontrollprogram öl/tobaksförsäljning Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett egenkontrollprogram som är lämpligt

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622)

Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Miljö- och hälsoskydd Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) FOLKÖL TOBAK Tillsyn Alla försäljningsställen av folköl och tobak

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN Läkemedelsindustrin i Sverige har samlats i ett gemensamt bolag LFF Service AB. Detta bolag äger i sin tur Svenska Läkemedelsförsäkringen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Egenkontrollprogram för folkölsförsäljning

Egenkontrollprogram för folkölsförsäljning Egenkontrollprogram för folkölsförsäljning 5 kap 5 och 8 kap 8 Alkohollagen Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning

Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21 - tobak och folköl Salems kommun 2 rörande tobak och folköl Under våren 2004 genomfördes en uppföljning av 2001och 2002 års provinköpsstudie

Läs mer

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare Piller, plåster, puder och allt annat - om klassificeringsarbetet på Läkemedelsverket Barbro Gerdén Läkare Läkemedelsverket Dagens presentation Allmänt om klassificering Tolkningsföreträdet för läkemedelsdefinitionen

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning 1(7) Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja tobaksvaror till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR Fullmaktsstadganden 95 läkemedelslagen Målgrupper Tillverkarna av medicinska gaser Importörerna

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning

Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning Egenkontrollprogram för tobaksförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja tobaksvaror till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss.

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Till Socialdepartementet Dnr: S2014/3698/FS Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Sveriges Farmaceuter är

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se - granskning av recept 11. Får expedieras gånger -Med bokstäver, ej siffror (pga förfalskningsrisken) - Inga generella begränsningar på

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson 1 Definitioner Apotek: Enhet för detaljhandel med läkemedel med farmaceutisk bemanning Farmaceut: Apotekare eller receptarie Recept:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket?

EXAMENSARBETE. Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket? EXAMENSARBETE 2005:19 HV Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket? Lena Larsson, Karin Abrahamsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

NOLLVISION FÖR LÄKEMEDELSRELATERADE PROBLEM

NOLLVISION FÖR LÄKEMEDELSRELATERADE PROBLEM NOLLVISION FÖR LÄKEMEDELSRELATERADE PROBLEM Första versionen antagen av Sveriges Farmaceuters styrelse november 2011. Uppdaterad version antagen augusti 2013. Läkemedel är en väl beprövad, bra och kostnadseffektiv

Läs mer