Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun
|
|
- Marcus Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Utbildningsdepartementet har berett Gotlands kommun tillfälle att lämna synpunkter på rubr förslag. Kommunstyrelsen har översänt remissen till BUN för yttrande. Yttrande skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast Sammanfattning Gotlands kommun anser: a. Särskilt viktiga utgångspunkter är: Att det råder likvärdiga förutsättningar för gymnasieskolor oavsett huvudman Att det ges förutsättningarna för en nationellt likvärdig gymnasieskola oavsett skillnader i lokala och regionala förutsättningar Gymnasieskolans ansvar att, utifrån var och ens förutsättningar, ge alla elever de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande b. Ett större ansvar för grundskolan med nödvändiga satsningar där inte får innebära att gymnasieskolans förutsättningar för stöd till elever i behov av särskilt stöd försämras c. Det är viktigt att hela kompetensbegreppet hanteras i en modern och framtidsinriktad gymnasieskola Kompetens är inte bara kunskaper och färdigheter, utan förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa dessa d. Staten på bred front bör genomföra implementeringsinsatser riktade mot skolhuvudmän, rektorer, lärare och studie och yrkesvägledare e. Tidsramarna trots att reformen senarelagts - är knappa för skolhuvudmannen. Staten måste ha en noga övervägd tidsplan för när beslut fattas och när olika implementerings- och stödinsatser genomförs, i synnerhet med tanke på att till skolhuvudmannen skall utgå ett statligt ekonomiskt genomförandestöd för ökade kostnader 1 (10)
2 f. Alla ungdomars möjlighet att ta del av och pröva på olika estetiska verksamheter skall inte begränsas på det sätt som utredaren föreslår g. Lokala kurser utgår ur gymnasieskolan som begrepp, men det måste ändå finnas möjligheter att lokalt utforma nya kurser som kvalitetssäkras nationellt h. Det skall även fortsättningsvis vara möjligt att utforma specialutformade program efter en nationell prövning i. Förändringar som innebär återvändsgränder för eleverna bör så långt det är möjligt undvikas. Ur såväl den enskilde individens som arbetslivets/samhällets perspektiv är det viktigt att utbildningar är lätt påbyggbara, något som särskilt bör beaktas innan programstrukturen för yrkesprogrammen fastställs. j. Det är viktigt att elever på yrkesprogram skall erbjudas läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, liksom att elever som inte uppnått examen blir prioriterade inom den gymnasiala vuxenutbildningen. k. Programmet Estetik och humaniora bör utgå enligt föreslagen utformning. Programmet är för spretigt och har för många inriktningar och bör omarbetas l. Yrkesprogrammen Vård och omsorg samt Ledarskap och friskvård bör ge direkt högskolebehörighet, m. Med tanke på regionala olikheter när det gäller arbetslivet bör det ges möjlighet till dispens från kravet på 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) för att få starta en yrkesutbildning n. Konsekvenserna av en konstruktion där det individuella programmet ersätts med ett preparandår i grundskolan och individuella alternativ i gymnasieskolan behöver utredas mer. De erfarenheter som byggts upp inom dagens individuella program måste tas till vara. Gotlands kommun vill också understryka att det är på den lokala nivån, i samverkan mellan elev, föräldrar och skola, det ska beslutas vilket som är lämpligast för den obehörige eleven ett prepaparandår eller ett individuellt alternativ i gymnasieskolan. o. Utredningens förslag att kostnadsfördelningen mellan skolan, sociala myndigheter och andra vårdgivare bör utredas är bra. p. Införandet av en gymnasieexamen är positivt, men förslaget om en för varje program examensansvarig lärare bör utgå i föreslagen utformning q. De ekonomiska konsekvenserna av reformen bör bli föremål för en mer genomgripande analys där kommunala och regionala skillnader när det gäller att anordna en nationellt likvärdig gymnasieskola beaktas 2 (10)
3 r. Ett ökat utbud av program och inriktningar tillsammans med vikande elevtal och fler utbildningsanordnare (friskolor) leder till mindre undervisningsgrupper och en ökad kostnad per elev. Utredarens resonemang om kostnadsneutralitet kommer inte att gälla för Gotlands kommun och kanske inte heller för andra kommuner med förutsättningar som liknar Gotlands. s. Kärnämnet Idrott och Hälsa skall förekomma med regelbundenhet i alla årskurser inom gymnasieskolan t. Studie- och yrkesvägledningen skall utvecklas och byggas ut. Resurser för detta måste tillföras Reformens utgångspunkter och gymnasieskolan i utbildningssystemet Utgångspunkter Gotlands kommun som på grund av sitt läge har ambitionen att så många elever som möjligt skall få sina gymnasiestudier i hemkommunen ser att det ökade utbudet av program och inriktningar tillsammans med vikande elevtal och fler utbildningsanordnare kommer att leda till färre intagna på olika program och inriktningar. Därmed kommer kostnaden per elev att öka dramatiskt om kommunen/regionen skall kunna erbjuda gotländska ungdomar ett utbud som omfattar alla gymnasieprogram. Av de utgångspunkter för reformen som utredaren redovisar vill Gotlands kommun särskilt betona vikten av att: - det råder likvärdiga förutsättningar för gymnasieskolor oavsett huvudman - det skapas förbättrade förutsättningar för samverkan mellan gymnasieskolan och dess avnämare Utöver utredarens utgångspunkter vill Gotlands kommun framhålla: - Det måste ges förutsättningar för en nationellt likvärdig gymnasieskola oavsett skillnader i lokala och regionala förutsättningar - Gymnasieskolans ansvar att, utifrån var och ens förutsättningar, ge alla elever de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, i ett utvecklande arbetsliv, i fortsatta studier och i ett livslångt lärande. 3 (10)
4 Gymnasieskolans roll i utbildningssystemet Gotlands kommun delar utredarens uppfattning att gymnasieskolan är en strategiskt viktig infrastrukturfråga som påverkar förutsättningarna för tillväxt och arbetslivets utveckling i en kommun och i en region. Det är positivt att gymnasieskolans roll som förberedare för högre studier och yrkeslivet betonas. Positivt är också att utredaren trycker på respektive skolforms ansvar och att gymnasieskolan skall bygga vidare på genomgången grundskola. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att gymnasieskolan även fortsättningsvis kommer att ha elever som behöver individuella alternativ/särskilt stöd för att klara ett nationellt program eller en anpassad gymnasieutbildning. Med anledning av detta vill kommunen särskilt betona att ett större ansvar för grundskolan med nödvändiga satsningar i den skolformen inte får innebära att gymnasieskolans förutsättningar för stöd till elever i behov av särskilt stöd försämras. Kompetensbegreppet Kommunen vill framhålla att det är viktigt att hela kompetensbegreppet hanteras i en modern och framtidsinriktad gymnasieskola. Kompetens är inte bara kunskaper och färdigheter, utan förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa dessa. Att kunna kommunicera med andra människor blir en allt viktigare egenskap inom olika yrkesområden. Kravet på fördjupade yrkeskunskaper får inte innebära att utbildningsinslag som skapar förutsättningar för ett livslångt lärande reduceras. En god grund för ett livslångt lärande med de nyckelkompetenser som krävs för detta utgör en gemensam nämnare för utbildningar lokalt, regionalt, nationellt och i Europa. Samhället har ett stort behov av entreprenörskap och medborgare med hög social kompetens. Detta bör fokuseras mer än vad som görs i utredarens förslag. Med tanke hur snabbt arbetslivet förändras finns också en fara i att i dag allt för noggrant precisera yrkesutgångar och anställningsbarhet för ungdomar som lämnar gymnasieskolan år Ett ökat inflytande från avnämarna är positivt, men får inte innebära att gymnasieutbildningar ensidigt tillfredställer arbetslivets kortsiktiga utbildningsbehov eller att utrymmet för det så viktiga arbetet med medborgarrollen minskas. Även om gymnasieskolans roll att förbereda för ett gott och aktivt samhällsliv skall vara en integrerad del i all undervisning är det viktigt att på ett tydligare sätt än i utredningen framhålla gymnasieskolans ansvar att utifrån läroplanens mål fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Gotlands kommun ser också en risk med att den estetiska verksamheten föreslås utgå som kärnämnen och dessutom få mindre utrymme i de val som eleverna gör. I ett samhälle där kreativitet och människans förmåga att skapa anses vara viktiga framgångsfaktorer samtidigt som man framhåller kulturens betydelse för den enskilda människan och som tillväxtfaktor borde alla ungdomar få ta del av och pröva på olika former av estetisk verksamhet. 4 (10)
5 Tidplan och kostnader för genomförandet Även om reformen senarelagts ett år är tiden kort för Skolverket att i samråd med avnämare och användare hinna utarbeta programmål, ämnes- och kursplaner, betygskriterier m.m. För kommunen som huvudman och för den professionella nivån är det nödvändigt att de statliga styrdokumenten är färdiga i så god tid att det lokalt ges tid för planering, implementering och genomförande av reformen. Tidigare erfarenheter visar att för kort tid för den lokala nivån påverkar genomförandet och acceptansen av statligt initierade förändringar negativt. Utöver att tid ges för den lokala nivån är det viktigt att staten på bred front genomför implementeringsinsatser riktade mot skolhuvudmän, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är först efter sådana insatser en utformning av den lokala verksamheten kan ske fullt ut. Några av de insatser som den kommunala huvudmannen måste klara av innan reformen träder i kraft är: - Besluta vilka utbildningar som skall erbjudas och av vilken skola - Utformning av skolorganisation anpassad till reformen och förändrade elevtal - Bedömning av behov och tillgång till pedagogisk kompetens med kompetensutvecklingsinsatser och nyrekrytering som följd - Identifiera förändringar när det gäller behov av lokaler och utrustning - Finna utvecklade rutiner och tid för samverkan när det gäller samverkan mellan Skola och Arbetsliv, i synnerhet beträffande yrkesprogram och lärlingsutbildning Den kommunala huvudmannens tidsperspektiv är att ovanstående insatser måste vara klara i början av hösten Det är i oktober-december som mässor, öppna hus och andra informationsinsatser genomförs. Elever och föräldrar måste då inför utbildningsvalen ha tillgång till korrekt information om verksamheten. Med tanke på ovanstående välkomnar Gotlands kommun att reformen flyttats från 2010 till Det känns dock angeläget att påpeka att tidsramarna för den lokala nivån, trots detta, är knappa och att ett genomförande 2011 kräver att staten har en noga övervägd tidsplan för när beslut fattas och olika implementerings- och stödinsatser genomförs. Exempelvis måste riksdagsbeslutet som avser gymnasiereformen fattas tidigt våren Genomförandet av reformen kommer att generera nya kostnader (tex. fortbildningsinsatser) för skolhuvudmannen. Kommunen förutsätter därför att ett särskilt statligt genomförandestöd kommer att utgå. 5 (10)
6 Programstrukturen Gemensamma ämnen Estetisk verksamhet för alla elever I utredarens förslag till gemensamma ämnen finns dagens kärnämneskurs Estetisk verksamhet inte med. Huvudargumentet för detta är att elevernas skall ges möjlighet till ytterligare fördjupning inom karaktärsämnena och därmed en ökad yrkesförberedelse. Gotlands kommun anser att det bör finnas inslag av estisk verksamhet oavsett vilket program man väljer. Upplevelser är en framtidsbransch och skolans roll är att visa alternativ till masskulturen. Musik, bild, teater och andra estetiska verksamheter är viktiga ämnen för att stärka elevernas kreativitet, vilket är viktigt för framtiden både på det personliga planet och för Sverige. En mängd utredningar och konkreta exempel från landets olika regioner visar att kulturen är en mycket viktig tillväxtfaktor. Att hänvisa de estiska kurserna till det individuella valet (som reduceras från 300 p till 200p), när det samtidigt är så mycket annat som eleverna måste välja för att få karaktärsämnesfördjupning och olika behörigheter på de 200 poäng som det individuella valet utgör, är egentligen att bjuda på ingenting. Det är viktigt att ungdomar ges tillfälle till fysisk aktivitet. Därför bör ämnet Idrott och Hälsa finnas i alla årskurser under gymnasietiden. Det är också viktigt att ämnet finns med regelbundenhet under läsåret, inte bara under vissa korta perioder. Lokala kurser, lokala inriktningar och specialutformade program Kommunen ser positivt på att lokala kurser som begrepp utgår ur gymnasieskolan, men vill - precis som utredaren föreslår - att det skall finnas möjligheter att lokalt utforma nya kurser som kvalitetssäkras nationellt. Möjlighet att utforma nationellt kvalitetssäkrade kurser lokalt hänger samman med möjligheten att utforma lokal inriktningar och specialutformade program. Kommunen ställer sig positiv till att möjligheterna att anordna specialutformade program som syftar till att på ett mer eller mindre populistiskt sätt locka ungdomar försvinner. Det finns dock många exempel på specialutformade program som tillsammans med arbetslivet utformats utifrån lokala eller regionala behov. I dessa fall har de specialutformade programmen varit en brygga mellan skola och arbetsliv när det gäller att gemensamt utveckla och utforma efterfrågade utbildningar. Dessa specialutformade program som möjliggör kombinationer mellan ämnen och ett utvecklat samarbete mellan skola och arbetsliv utgör i många fall en viktig faktor för regional och lokal tillväxt. Gotlands kommun föreslår därför att det efter en nationell prövning även fortsättningsvis skall vara möjligt att utforma specialutformade program. 6 (10)
7 Högskoleförberedande program Estetik och Humaniora Det är kommunens samlade bedömning att det föreslagna programmet Estetik och humaniora på grund av de många inriktningarna kommer att få svårt att få elever. Det kommer inte att finnas elevunderlag för sex inriktningar. Koppling mellan en språkintresserad elev som vill läsa latin och en dans- eller dansinriktning är svag. Såväl språkeleverna som kultureleverna kommer i praktiken att vara för få även om de skulle passar ihop med det utbud av kurser som erbjuds. Esteteleverna kommer inte att vara nöjda med så mycket teori och så pass mycket mindre av estetiska ämnen. Uppskattningen är att den kommunala gymnasieskolan på Gotland i bästa fall kan få ihop ett 30 tal elever till programmet i åk 1, vilket ger ett snitt på 5 elever per inriktning. Programmet bör omarbetas. Yrkesprogrammen Kommunen instämmer i att yrkesprogrammen måste ge eleverna en stark grund att stå på när man lämnar skolan för yrkeslivet. För att betona detta föreslår utredaren att begreppet yrkesförberedande ersätts med begreppet anställningsbar. Om begreppet anställningsbar bibehålls är det viktigt att ha i åtanke att det inte betyder att en elev är färdigutbildad inom yrket när han/hon lämnar gymnasieskolan. Det är kommunens tolkning att arbetslivet liksom idag kommer att ha ansvar för att bidra med utbildning som ger den kompetens som krävs för att man fullt ut skall kunna utföra ett arbete. En förändring av utbildningarna som ger ökad anställningsbarhet får heller inte innebära en återvändsgränd för elever som väljer ett yrkesprogram. Ur såväl den enskilde individens som arbetslivets/samhällets perspektiv är det viktigt att utbildningar är lätt påbyggbara. En stor del av dem som läser på yrkesinriktade program kommer att ha behov av kompetensutveckling genom högskolestudier. Olika former av högskolestudier kommer att krävas dels för att tillgodose människors möjlighet till karriärutveckling men också för att arbetslivet ständigt ställer ökande krav på fördjupad och breddad kompetens hos medarbetarna. Gotlands kommun anser att ovanstående bör övervägas när den föreslagna programstrukturen som inte ger elever på yrkesprogram högskolebehörighet utan kompletteringar diskuteras och beslutas. 7 (10)
8 När det gäller programstrukturen för yrkesprogrammen anser Gotlands kommun dessutom: - Yrkesprogrammen Vård och omsorg samt Ledarskap och friskvård bör ge direkt högskolebehörighet - Med tanke på regionala olikheter när det gäller arbetslivet bör det ges möjlighet till dispens från kravet på 15 v arbetsplatsförlagt lärande (apl) för att få starta en yrkesutbildning Preparandår i grundskolan individuellt alternativ Sammanfattningsvis anser Gotlands kommun att avsnittet om preparandår och individuella alternativ behöver utvecklas och fördjupas. Det är positivt att grundskolans ansvar att kvalificera för gymnasieskolan görs tydligt, men det är lika viktigt att betona gymnasieskolans uppdrag att - utifrån var och ens förutsättningar - kvalificera alla barn- och ungdomar för vidare studier, yrkeslivet och ett meningsfullt liv som samhällsmedborgare. För att respektive skolform skall klara sitt uppdrag får inte förutsättningarna att klara detta försämras för någon skolform. Alla studier visar på tydliga samband mellan dåliga studieresultat i gymnasieskolan och senare arbetslöshet och bidragsberoende. Kommunen har här ett stort ansvar, men det är viktigt att understryka behovet av samverkan mellan stat, kommun och arbetsliv m fl när det gäller arbetet med ungdomar inom för de individuella alternativen, jobbgarantin och det kommunala uppföljningsansvaret. Med anledning av bl a detta ställer sig Gotlands kommun bakom utredningens förslag att kostnadsfördelningen mellan skolan, sociala myndigheter och andra vårdgivare bör utredas. Gotlands kommun ser positivt på ett preparandår om det inte blir en repetition av det nionde år. Det tionde året, måste utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar och fyllas med individuellt anpassade insatser. För att detta skall lyckas måste den verksamhet och de erfarenheter som byggts upp inom dagens individuella program tas till vara. Kommunen vill också understryka att det är på den lokala nivån, i samverkan mellan elev, föräldrar och skola, det ska beslutas vilket som är lämpligast för den obehörige eleven ett prepaparandår eller ett individuellt alternativ i gymnasieskolan. En följd av detta är att en statlig styrning som preciserar hur resurserna till elever i behov av särskilt stöd skall fördelas mellan grund- och gymnasieskolan bör undvikas. Examen och examensansvarig lärare Gotlands kommun ställer sig bakom kravet på en examen där kunskaper om utbildningen som helhet och inte enskilda ämnen fokuseras. Däremot kan kravet på examensansvarig 8 (10)
9 lärare ifrågasättas eftersom förslaget i så hög grad får konsekvenser för hur den enskilda skolan organiserar sin verksamhet. Utredaren föreslår bl a att examensansvarig lärare skall ha ansvar för kontakter och samverkan med yrkesbranscher resp lärosäten, att verka för nationell likvärdighet, kvalitetsfrågor rörande utbildningsresultat m m. Mycket av detta är uppgifter som normalt åvilar rektor. Gotlands kommun anser att det är upp till den enskilde huvudmannen att besluta om den organisation som bäst tillgodoser den lokala verksamhetens behov. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Gotlands kommun saknar en mer genomgripande analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Utredningens antaganden om att uppstramningen av nationella program, högre fyllnadsgrad i undervisningsgrupper m.m. leder till minskade kostnader behöver ledas i bevis genom fördjupade studier och konkreta exempel. När ett sådant arbete görs anser Gotlands kommun att det är särskilt viktigt att beakta olikheter mellan kommuner och regioner när det gäller möjligheterna att anordna gymnasieutbildningar. Ett exempel är de tre föreslagna programmen Ekonomi med 3 inriktningar, Samhällsvetenskap och media med 4 inriktningar samt Estetik och humaniora med 6 inriktningar. Sammanlagt 17 inriktningar som i dag uppskattningsvis skulle väljas av elever, vilket blir ett snitt på elever per inriktning. Till detta skall läggas att år 2014 har den totala elevkullen minskar med ca 40 procent jämfört med 2006 och att det blir fler yrkesprogram som konkurrerar om eleverna. Förslaget att öka utbudet av program och inriktningar förutsätter att det går att samverka med andra kommuner, men kommer för Gotlands del att leda till att eleverna får färre valmöjligheter jämfört med i dag. Det kommer inte att finnas möjlighet att anordna alla program och inriktningar till en rimlig kostnad. I och med detta kan konstateras att utredarens resonemang om kostnadsneutralitet inte håller för Gotlands del och kanske inte heller för andra kommuner med förutsättningar som liknar Gotlands. I bilaga 1 ges några exempel på konsekvenser för utbildningsutbudet och ekonomin. Lena Celion Ordförande 9 (10)
10 Bilaga 1 Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Några konsekvenser för enskilda program och inriktningar Programmet för Ekonomi: Idag är ekonomi en inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet. Det nya programmet föreslås ha tre inriktningar med 300 poäng, vilket medför små grupper. Betyder 900 poäng med smågrupper om alla inriktningar ska erbjudas. Dyrare än dagens enda inriktning även om man betänker att individuella valet minskar med 100p. Programmet Samhällsvetenskap och Media: Kommer att bli svårt att fylla fyra inriktningar om man jämför med dagens SP som till hälften består av ekonomi. Borttagandet av Medieprogrammet kommer inte att ge tillräckligt med elever. Programmet Estetik och Humaniora: Vår bedömning är att sex inriktningar är för många. Koppling mellan en språkintresserad elev som vill läsa latin och en dans- eller teaterelev är liten. På grund av programmets spretighet finns risken att eleverna blir så få att programmet inte kan startas eftersom språkeleverna och kultureleverna i praktiken är för få, även om de nog passar ihop med det utbud av kurser som erbjuds. Estet-eleverna kommer inte att vara nöjda med så mycket teori och så pass mycket mindre av estetiska ämnen. Uppskattningen är att en skola i bästa fall kan få ihop ett 30 tal elever till programmet i åk 1, vilket ger ett genomsnitt på 5 elever per inriktning. 10 (10)
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott
BUN Protokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott onsdagen den 6 augusti 2008 Ärenden: Au 48. Ordnings- och uppförandeomdömen Au 49. Remiss, Betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola
Läs merAnita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen
Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur
Läs merGymnasiereformen i korthet
En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs
Läs merEn evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Läs merVägval och riktning för en ny gymnasieskola. Gymnasieutredningen Anita Ferm
Vägval och riktning för en ny gymnasieskola Gymnasieutredningen Anita Ferm Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur och regelverk Öka samverkan mellan skolhuvudmän
Läs merU2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
2017-09-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/792 Kommunstyrelsen U2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Yttrande
Läs merHögre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet
Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka
Läs merRYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009
RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009 Exempel på vad som är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan (21/10) Nya tillträdesregler till högskola/universitet
Läs merFriskolornas Riksförbunds yttrande över betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)
Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Friskolornas Riksförbunds yttrande över betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Friskolornas Riksförbund (förbundet) har getts
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merRegeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Charlotte Ejsing
Läs merTjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm
Tjänsteutlåtande nummer: 2017-98 Utfärdat: 2017-11-08 Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm Remissyttrande; Utbildningsdepartementets promemoria - Ökade möjligheter till grundläggande
Läs merVälja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Läs merHotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merNationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merKort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
Läs merKommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008
Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att
Läs merutifrån huvudmannens perspektiv
Arbetsplatsförlagda lärandet utifrån huvudmannens perspektiv Anette Levin, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Från apu till apl Regeringens proposition 2008/09:199 Regeringen anser att yrkesutbildning handlar
Läs merRemissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97)
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-02-12 Dnr: RUN 2015-585 Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande
Läs merGymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:
Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De
Läs merHandels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns
Läs merVälkommen till gymnasieskolan!
030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan
Läs merYttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merKort om gymnasieskolan
Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merKonferens för huvudmän 19-24 aug 2009
Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts.
Läs merKvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010
Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Sammanhang och bakgrund Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya behörighetskrav Nya tillträdesregler
Läs merSTÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan
STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner
Läs merYttrande angående Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Bildnings- och kulturförvaltningen 2017-10-18 Diarienummer 170581 Landstingsstyrelsen Yttrande angående Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt
Läs merBarn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med
Läs merStudiedagsprogram 29 mars
Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner i gymnasiesärskolan
Gymnasieenheten 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner i gymnasiesärskolan Konsekvensutredning Skolverket avser med stöd av 1 kap 4 och 5a gymnasieförordningen
Läs merRemissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Utbildningsdepartementet 2017-10-31 Registrator Er referens/dnr: U2017/03537/GV 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet Promemoria 2017-09-06 Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Läs mer38/2019. Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: 38/2019 Er referens/dnr: U2019/00243/S 2019-05-13 Remissvar Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att
Läs merSTUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merFordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Fordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs mer1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344
1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en
Läs merEstetiska programmet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Estetiska programmet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet
Läs merTill förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.
I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.
Läs merGymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:
1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för
Läs merBeslut Yttrandet, daterat den 17 oktober 2017, antas och överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.
Kommunstyrelsens utbildningsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-11-07 Sida 1(2) 51 Yttrande över remiss - Promemoria Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett
Läs merReformer i förskola, skola, gymnasieskola, vuxenutbildning... Vad händer?
Reformer i förskola, skola, gymnasieskola, vuxenutbildning... Vad händer? Nya tillträdesreglerna Nya tillträdesregler Vägar till högskolan för kunskap & kvalité Utredning: Tydliga mål & kunskapskrav SOU
Läs merRiktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merKommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009
Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.
Läs merFlexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram
Utbildningsdepartementet 2008-11-27 Dnr/2008/7831/G Departementspromemoria Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram - 1 - 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...2 2 Inledning...3
Läs merYttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97)
r4th Skolinspektionen Utbildningsdepartementet u.rennissvararecierinqskansliet.se Yttrande 1 (5) Yttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97) (Dnr U2015/05421/GV) Skolinspektionen har beretts möjlighet
Läs merKort om gymnasiesärskolan
Kort om gymnasiesärskolan Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Beställningsnummer: 12:1295 Stockholm 2012 Gymnasiesärskolan ska ge elever
Läs merBorgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.
PM 2017:243 RIV (Dnr 110-1353/2017) Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U/2017/03537/GV) Remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merBygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merFRAMTIDSVÄGEN EN REFORMERAD GYMNASIESKOLA Betänkande av Gymnasieutredningen + bilagedel (SOU 2008:27)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/jana Fromm 2008-08-25 Direkttel: 08-782 91 10 E-post: jana.fromm@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FRAMTIDSVÄGEN EN REFORMERAD GYMNASIESKOLA
Läs merDen svenska gymnasieskolan
Den svenska gymnasieskolan - intension och verklighet Föreläsning den 19 september 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan
Läs merEn gymnasieskola för alla
Partimotion L Motion till riksdagen 2018/19:2054 av Jan Björklund m.fl. (L) En gymnasieskola för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs merÖkade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Promemoria 2017-09-06 Utbildningsdepartementet Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merKompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till
Läs merRedovisning av uppdrag om att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan U2018/03629/GV Härmed
Läs merNaturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans
Läs merLOs yttrande över betänkandet En andra och en annan chans - ett Komvux i tiden (SOU 2018:71)
ENHET Enheten för Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknadspolitik HANDLÄGGARE Mattias Samuelsson DATUM 2018-12-03 ERT DATUM 2018-12-12 DIARIENUMMER 20180270 ER REFERENS U2018/03652/GV Utbildningsdepartementet
Läs merUppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.
Regeringsbeslut I:4 2009-10-01 U2009/2114/G U2009/5688/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringens beslut
Läs merEn gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU )
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-12-16 Handläggare Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-02 En gymnasieutbildning för alla - åtgärder
Läs merNY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter
NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter Örebro Januari 2011 Lars Werner Flera olika riksdagsbeslut Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år Bidrag fristående skolor Ramar ny gymnasieskola Ny betygsskala
Läs merSammanfattning. Uppdraget att föreslå en attraktiv gymnasieutbildning för alla. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande
Läs merUtbildningsdepartementet STOCKHOLM
Utbildningsdepartementet 2017-03-06 103 33 STOCKHOLM Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
Läs merArbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar
Rapport i kortversion Arbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar Arbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar En kortversion av Universitets- och högskolerådets
Läs merPlan för utbildningen på introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Fernvall Cecilia Datum 2017-09-12 Diarienummer UBN-2017-4004 Utbildningsnämnden Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merArbetsplatsförlagt lärande
Arbetsplatsförlagt lärande Anette Levin Undervisningsråd, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Syfte Aptitretare för att synliggöra utvecklingsmöjligheter för ökad kvalité i arbetsplatsförlagt lärande Mål Känna
Läs merKommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla Dir. 2015:31 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla
Läs merMotala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
Läs merBetänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)
2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merArbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.
Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna
Läs merKvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram
Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Sammanfattning Skolinspektionen har granskat den skolförlagda undervisningen inom fem av gymnasieskolans yrkesprogram: barn- och
Läs merSödertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan
1 Södertörns nyckeltal 216 Gymnasieskolan 217-9-1 Redaktörer för rapporten Heléne Rådbrink, Verksamhetschef gymnasiet, Södertälje Lena Henlöv, ledningsstrateg, Södertälje 2 SAMMANFATTNING Tillgång till
Läs merEn mer flexibel gymnasieskola
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Läs merKommittédirektiv. En reformerad gymnasieskola. Dir. 2007:8. Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007
Kommittédirektiv En reformerad gymnasieskola Dir. 2007:8 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en framtida struktur
Läs merWebinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Skolans styrdokument Riksdagen Regeringen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Läs merTäby Enskilda Gymnasium
Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik
Läs merYttrande över promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
?kolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande 201 7-1 2-06 1 (5) Dnr 2017:7553 Yttrande över promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Läs merStrategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att
Läs merEtt fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt
Läs merGymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden
Region Gotland Ärende: GVN 2019/66, BUN 2019/224 Dnr: U2019/00243/S 2 maj 2019 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se anna.lindblom@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs merEn gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl
En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad
Läs merGÖTEBORG 16 mars 2011
GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial
Läs merUtbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Gymnasienämnden 2019-04-01 Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan GN/2019:70 Karin Holmberg Lundin, 016-710 52 31 1 (5) Gymnasienämnden Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Läs merFörändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser
GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir
Läs merKaraktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.
Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka
Läs mer