Framväxt av miljöindikatorer - något nytt eller statistik i ny skrud?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framväxt av miljöindikatorer - något nytt eller statistik i ny skrud?"

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Framväxt av miljöindikatorer - något nytt eller statistik i ny skrud? 1. Historik Efterkrigstidens snabba ekonomiska tillväxt, stigande industriproduktion och tilltagande bilism medförde inte bara ett ökat välstånd utan också ökade miljöstörningar. Till de miljöproblem som på allvar började uppmärksammas under 1960-talet hörde t.ex. övergödning, försurning och olika miljögifter. År 1962 slog boken Tyst vår av Rachel Carson ner som en bomb i USA och västvärlden - vårens fåglar hördes inte längre som tidigare. Efter år av efterforskningar hade Rachel Carlson kommit fram till att bekämpningsmedel som t.ex. DDT för att utrota skalbaggar och skadeinsekter tagit död på och skadat även andra djur och människor. Det var en väckarklocka och startsignal till miljöforskning, miljörörelser och miljöarbete runt om i världen. Man började i ökande omfattning och på ett mera systematiskt sätt att mäta tillståndet i miljön. I Sverige finns det t.ex. mätserier för sjöar och vattendrag som börjar i mitten av 1960-talet. Miljöfrågornas ökade tyngd skapade ett behov av samordning och effektivisering av de statliga miljövårdsinsatserna vilket ledde till att Naturvårdsverket bildades OECD inrättade år 1971 EPOC (Environment Policy Committee) för att ge medlemsländerna ett forum för erfarenhetsutbyte och för utveckling och implementering av åtgärder med syfte att minska ekonomiska effekter av miljöproblem. Likaså inrättade FN ett program för miljöfrågor, UNEP, under 1960-talet. Den första stora konferensen om miljöfrågor hölls i Stockholm 1972 i FN:s regi. Slutdeklaration omfattar 26 principer där omsorgen och insikten om sambanden mellan teknologisk utveckling, resursanvändning, miljöpåverkan och människans välfärd kommer till uttryck. En fortsättning på Stockholm 1972 var Brundtlandkommissionen som 1987 kom med sin rapport Our common future 1. I rapporten framkommer det tydligt att världen behöver både ekonomisk utveckling och skydd av miljön. För att detta ska gå ihop behövs vad som kallades en hållbar utveckling. Det var inte första gången uttrycket används men det är första gången det fick en ordentlig genomslagskraft. Den definition som man gav i rapporten var: "A development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs." Nästa stora konferens var Rio 1992 där Rio-deklarationen, som underströk resultaten från Stockholm 1972, och Agenda 21 omfattande bl.a. kampen mot fattigdom, hållbar utveckling, konventionen om biologisk mångfald och förarbetet till Kyoto-protokollet om begränsning av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Konferensen i Kyoto 1997 om klimatfrågorna var nästa stora steg och den senaste i raden av stora FN-konferenser är Johannesburg 2002, den som även kallas 1 Brundtland, H. (1987) Our common future. Oxford University Press, Oxford (for the World Commission on Environment and Development).

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Rio+10. Syftet med det toppmötet var att utvärdera genomförandet av Agenda 21 samt att enas om nya åtgärder i framväxande frågor. Övergripande tema var hållbar utveckling i begreppets samtliga dimensioner: socialt, ekonomiskt, ekologiskt och institutionellt. Sverige har deltagit aktivt i det internationella arbetet parallellt med det nationella miljöarbetet. Det finns sedan 1970-talet ett nationellt system för miljöövervakning som omfattar ett stort antal programområden med mätserier som uppdateras kontinuerligt. Dessa data ligger till grund för forskning, uppföljningar och framtagande av åtgärdsförslag för förbättringar av miljötillståndet. Åtgärdsförslagen var och är oftast riktade mot källan till problemet, t.ex. industri eller jordbruk, och ett stort antal miljömål, ibland motstridiga, tillkom under 1980-talet. Förutom att följa utvecklingen via miljöövervakningen har man även använt uppgifter från administrativa system och modellbaserade framräknade uppgifter. Under senare delen av 1990-talet arbetades en mer enhetlig nationell miljöpolitik fram för att rensa i miljömålsfloran och även anpassa till internationella åtaganden. I ett flertal propositioner lämnades bland annat förslag på femton miljökvalitetsmål som t.ex. Frisk luft, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Alla miljökvalitetsmålen ska årligen följas upp genom en kort rapport och vart fjärde år genom en fördjupad rapport till riksdagen. Uppföljningen ska ske både kvalitativ och kvantitativt, det senare genom indikatorer. 2. Utveckling av indikatorsystem inom miljöområdet Eftersom miljöfrågorna i stor utsträckning är globala har integreringen mellan vad som sker nationellt och internationellt kommit att bli allt viktigare. Också integreringen av miljöhänsyn i andra samhällssektorer är viktig vilket bland annat tydliggjordes av beslut vid EU:s toppmöte i Cardiff Inte minst gäller detta hållbar utveckling. Och uppföljningen är i alla dessa fall baserad i huvudsak på indikatorer PSR/DPSIR-modellen OECD utarbetade under 1970-talet en modell för att styra upp och strukturera redovisningen av miljöstatistik och indikatorer. Den kallades i dagligt tal PSRmodellen. P står för pressure (påverkan), S för state (tillstånd) och R för response (åtgärder). Modellen är baserad på orsakssamband där olika verksamheter påverkar miljön vilket leder till att tillståndet förändras. Samhället reagerar på dessa ändringar genom olika åtgärder för att motverka problem och förbättra eller återställa tillståndet. Modellen har under 1990-talet vidareutvecklats av EU:s miljöbyrå EEA till att heta DPSIR och omfattar nu även D som står för driving forces (drivkrafter) och I som står för impact (effekter). Man åskådliggör ofta sambanden i modellen med bilden i Figur 1.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Figur 1. DPSIR-modellen i svensk variant Drivkrafter Aktiviteter bakom ett miljöproblem, t.ex. energianvändning, transporter och industriproduktion Åtgärd Vilka åtgärder som görs för att minska problemet, t.ex. skydd av skogsmark eller sjökalkning Påverkan Orsak till problem, t.ex. utsläpp från industri och transporter eller generering av avfall Effekt Konsekvenser av en förändrad miljö, t.ex. antal cancerfall och korrosion på kyrkfönster Tillstånd Tillstånd i miljön, t.ex. radonhalt i bostäder, försurade sjöar eller dålig luftkvalitet Denna modell är i dag den mest vedertagna och använda i världen för att redovisa miljöstatistik och indikatorer Miljökvalitetsmålen De femton svenska miljökvalitetsmålen som nämndes tidigare följs regelbundet upp med indikatorer. I det första förslaget till uppföljning fanns totalt över 250 indikatorer enligt DPSIR-modellen fördelade på de femton målen. Vissa av indikatorerna förekommer inom flera av miljökvalitetsmålen, t.ex. utsläpp av koldioxid som finns med i Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Ansvaret för miljökvalitetsmålen ligger fördelat på nio olika myndigheter som samordnar sitt arbete, däribland uppföljningen, genom Miljömålsrådet. Där deltar även regionala och lokala myndigheter samt representanter från industrin och miljöorganisationerna. Antalet indikatorer för uppföljning har nu reducerats till ca 150 stycken 2. 2

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Miljökvalitetsmålen ska även följas upp på regional nivå och ett omfattande arbete med att välja ut relevanta indikatorer och att få fram data för dessa har pågått under ett par år Hållbar utveckling Efter Rio 1992 satte FN igång ett stort arbete med att utveckla indikatorer för de fyra dimensionerna som man definierat upp i begreppet hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt, ekologiskt och institutionellt. Det blev en lista 4 med 134 indikatorer. Bland de första som provade att använda listan var Eurostat som sammanställde statistik för ett relevant urval av indikatorerna för de fyra dimensionerna. Flera europeiska länder försökte också att ta ett steg till för att integrera dimensionerna, däribland Storbritannien som 1999 kom med publikationen Quality of life counts 5 med totalt 150 indikatorer, en rapport som sedan har följts av ett flertal rapporter nationellt och regionalt. I Sverige arbetade SCB tillsammans med Naturvårdsverket år 2001 fram en första rapport, Sustainable Development Indicators for Sweden 6, med 30 indikatorer. Den struktur som man valde att arbeta med i publikationen var Efficiency, Contribution and Equality, Adaptability och Values and resources for coming generations teman som hämtats ur Brundtlandrapporten. Inom ramen för dessa fyra teman integreras indikatorer från de fyra dimensionerna. Någon uppföljare till detta arbete har ännu ej kommit Miljöräkenskaper Ett instrument för att följa utvecklingen mot ett hållbart samhälle, som även beskrevs i Brundtlands rapport, är Miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna kan kort beskrivas som ett satellitsystem till Nationalräkenskaperna. Till de ekonomiska förutsättningarna, så som de beskrivs i Nationalräkenskaperna, kopplar man miljödata för att kunna belysa och analysera miljöfrågorna. Det handlar om direkta miljödata som utsläpp och avfall men även mera indirekta data som energianvändning, investeringar i miljöskydd och miljöskatter. Andra data som också kopplas på är miljöindustri/ gröna jobb, materialflödesanalyser och naturresursräkenskaper. Dessutom har regionala miljöräkenskaper tagits fram för Stockholms län. Ur miljöräkenskaperna kan ett antal indikatorer för att följa hållbar utveckling hämtas EU-indikatorer Inom EU finns ett antal olika indikatoruppsättningar. Flera av dessa har under senare år kompletterats med miljöindikatorer för att bland annat följa hållbar utveckling dit hör Structural Indicators Rapport 1998:11 Indikatorer för hållbar utveckling 8

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) 3. Indikatorer som budbärare Under många år har SCB tagit fram publikationen Indikatorer som innehåller ett antal mått på tillståndet i landet. Det har framförallt varit ett sätt att ge snabb indikation vart något lutar inom olika delar av samhället. Liknande sammanfattningar har funnits på flera håll i form av t.ex. OECD:s main economic indicators. Komplexiteten i samhället och antagligen tillhörande tidsbrist hos olika statistikanvändare har sedan skapat ett ökat behov av snabb och lättsmält information både för det som är synbarligen enkelt och det mer komplicerade. I synnerhet tillhör politikerna denna grupp. En annan faktor är ökande krav på uppföljning av olika verksamheter som ställer krav på att målsättningar ska vara uppföljningsbara och möjliga att utvärdera. En tredje faktor är den ökande globaliseringen och inte minst europasamarbetet som ställer krav på att snabbt kunna göra jämförelser mellan olika länder. Många politikområden förses därför med något som betraktas som en sammanfattning av det som anses vara viktigt att följa i form av nyckeltal, indikatorer eller index. Denna utveckling finns både nationellt och internationellt. I Sverige kan man lätt hitta ett antal nya områden där denna typ av sammanfattningar skapas och presenteras. Ett snabbt svep på webben ger att Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS): Har definierat regionala indikatorer för sex områden. Befolkningsgeografiska, Mänskliga resurser, Arbetsmarknadens struktur och funktionssätt, Näringsstruktur, Infrastruktur med övrigt realkapital och Dynamik. 9. Folkhälsoinstitutet: Ger sina förslag till mål och indikatorer i samband med arbetet att utveckla ett system för uppföljning inom folkhälsoområdet. 10 Staten Energimyndighet: Släpper sina energiindikatorer 2002 där man definierar 17 indikatorer för energiområdet avseende för att följa upp de energipolitiska målen 11. Lägger vi till den tidigare beskrivna uppbyggnaden av indikatorer på miljöområdet i form av t ex - Indikatorer för miljömålsuppföljningen - Indikatorer för regional miljömålsuppföljningen - Indikatorer för hållbar utveckling - Indikatorer för miljöräkenskaper så är det inte svårt att konstatera en trend mot mer sammanfattande snabb information till följd av en strävan att både rationalisera informationsintaget men också att göra tydligt vilka mål som gäller och hur dessa följs upp. Samma tendenser till fenomen finns internationellt. Inom Europa samarbetet genereras en mängd indicators, core variable etc. Flaggskeppet kanske man kan 9 Eliasson, Westerlund Regionala tillväxtindikatorer ITPS Förslag till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet SFI 2002 Dnr Energiindikatorer 2002 STEM 2003

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) säga utgörs av structural indicators som tar upp fem basområden. General economic background, employment, innovation & research, economic reform, social cohesion and enviroment. Varje område beskrivs med ett varierande antal indikatorer för de femton medlemsstaterna, ansökarländer, och några övriga OECD länder. Uppbyggnad av indikatorer och sammanställningar sker även inom de olika delsektorerna. 4. Trend mot mer komplexa indikatorer Hur valet av indikatorer går till och vad som utses till indikatorer varierar självfallet med behov, syften och tillgång till data. I stor utsträckning är det säkert problemfritt för den användare som känner till bakgrund, definitioner m.m. att tolka hur och varför en viss indikator ändras. Det som gör det hela lite mer bekymmersamt är när indikatorerna blir mer komplexa och användningen blir mer utbredd. Mängden indikatorer gör att det blir svårt att överblicka så nästa steg är att minska antalet indikatorer genom att klumpa samman flera indikatorer i någon typ av sammansatt indikator eller index. Under maj månad har t ex OECD/JCR kallat till workshop om Composite Indicators of Country Performance där huvudfrågorna är Developing a theoretical framework for the composite Identifying and developing relevant variables Standardizing variables to allow comparisons Weighting variables and groups of variables Conducting sensitivity on robustness off aggregated variables Tittar man på några exempel där mer sammansatta indikatorer tillämpas så finns det en variation av ansatser. SCB har sedan något år beräknat jämställdhetsindex på kommunnivå 12. Lösningen på problemet med transparens har gjorts genom att användaren själv ska kunna analysera de bakomliggande variablerna och kunna vikta om indexet om man vill se vad det är som orsakar att en viss kommun ligger högt eller lågt. 12

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Fig 1 Huvudmålen Ett annat exempel är det luftkvalitetsindex som regelbundet uppdateras och som utvecklades vid SCB i mitten av 1990-talet. Det är en sammanvägning av kväveoxid, svaveloxid och sot baserat på mätningar under vinterhalvåret i vissa tätorter 13. Ett tredje exempel är miljömålsredovisningen som kommer varje år från och med Här har man använt sig av smileygubbar vars innebörd delvis kommer att ändra sig över tiden. Redovisningen för läget 2003 kommer inte att följa den som redovisas här. I redovisningen för används en glad grön gubbe som indikerar ett positiv inverkan på tillstånd/förändring, en neutral gul gubbe att det inte finns någon klar entydig bild och en ledsen röd gubbe att det är en negativ inverkan på tillstånd/förändring. (se där rapporten Miljömålen - når vi fram? de Facto 2002 kan laddas ned i sin helhet) Redovisningen i fig 1 och 2 utgör omslaget till rapporten där bedömningsgrunden för färgen och humöret på gubbarna motiveras. 13 eller Statitiska Meddelande MI 24SM0101 Luftkvalitet i tätorter

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) Fig 2 Delmålen Ytterligare ett exempel har vi hämtat från European Comission Joint Research Centre som har utvecklat en instrumentpanel för hållbar utveckling. Tanken är att precis som instrumentpanelen i ett flygplan sammanfattar information för att flyga på ett säkert sätt presenteras en instrumentpanel för hållbar utveckling. I exemplet nedan presenteras en bild för Canada där de olika indikatorerna summeras till fyra huvudområden och som sedan ger utslag på den stora huvudvisaren. (Se

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN April (9) 5. Punkter för diskussion Mycket av det som visats ovan kan säkert både locka och avskräcka. Trenden är dock klar att vi kommer att möta ännu fler ansatser för att öka tillgängligheten och användbarheten av den statistik vi publicerar. Grundläggande metodik i form av källhänvisningar och tydlighet över använd metodik kan säkert hantera många avarter. Problemet är dock närmast klassiskt att även klara av att bygga in kvalitetsbeskrivningar på ett enkelt och pedagogiskt sätt som förstås, som användaren kan ta till sig och som då används. Finns det goda exempel på detta? I den tidigare omnämnda rapporten, Sustainable Development Indicators for Sweden 14, ställdes höga krav av uppdragsgivaren på att indikatorerna skulle sammanfatta viktig information på ett lättbegripligt sätt. Dessutom fick de inte vara för många. Stora ansträngningar på att utforma strukturen för redovisningen, att välja ut indikatorerna och att beskriva dessa på ett relevant sätt gjordes. Men lyckades vi? Och hur framgår ev. kvalitetsproblem i indikatorerna? Vad pågår det för forskningen som kan ha bäring på indikatorområdet som SCB bör ta tillvara för att underlätta redovisningar som är begripliga och tolkningsbara? Och hur komplex får en indikator/ett index bli? Till exempel påstår OECD/JCR att det saknas ett teoretiskt ramverk/grund för att skapa sammansatta indikatorer?. Vilket ansvar kan läggas på statistikern? Att alltid vara negativ leder till att man blir marginaliserad och får titta på. Men det är inte heller bra att bidra till en utveckling som legitimerar instrumentpaneler utan koppling till maskinerna som ska övervakas. 14

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030

Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030 Regeringsbeslut III 3 2017-02-16 Fi2017/00692/SFÖ (delvis) Finansdepartementet Statistiska centralbyrån Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj Breddat mått på regional utveckling 13 maj Agenda 10.00 Samling/kaffe 10.30 Återkoppling från förra mötet samt input från rådgivarna (Mikael) 10.55 Kommunikationsmaterial (Mikael) 11.20 Sortering bland

Läs mer

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE MILJÖLEDNINGSSYSTEM M1 1171091 0110 Sida 1 av 8 dnr 1171091 RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE Syfte Syftet är att säkerställa att Högskolan i Borås miljöarbete följs upp och

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Mötesplats Open Access, Växjö 1-2 april 2014 Ulrika Domellöf Mattsson Helena Eckerbom Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-31

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Bilden ovan är tagen från Norr Mälarstrands vackra promenad som sträcker sig från Rålambshovsparken i väster och halvvägs till Stockholms stadshus. Omgivningen är utpräglat urban i centrum av en europeisk

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer