Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Vellinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2015

Transkript

1 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2016 Vellinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2015

2 Innehåll 1. Inledning Resultatutfall Utfall kommunen Driftredovisning Investeringsverksamheten Kommentarer till bokslut och årsredovisning Måluppföljning Inledning och målstruktur för kommunen Avstämning av balanskravet Finansiella mål Verksamhetsmål Sammanfattande bedömning

3 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Vellinge kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfall Utfall kommunen Årets resultat uppgår till 40,6 mnkr vilket är 32,6 mnkr högre än föregående års resultat om 8,0 mnkr. Budgetavvikelsen är positiv och uppgår till 38,5 mnkr. 40,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 2,1 8,0 17,8 Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Prognos delår I förhållande till den prognos som avlämnads vid delårsbokslutet per är utfallet om 40,6 mnkr ca 22,8 mnkr högre. År 2012 och 2013 påverkades kommunsektorns resultat positivt till följd av återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren För 2014 fördes diskussioner från FORA kring återbetalning av försäkringspremier men någon utbetalning skedde inte. För 2015 har dock åter kommunen fått återbetalning med 7,7 mnkr. För att jämföra resultatet mellan åren så har en jämförelse gjort nedan som eliminerar olika former av engångsposter, s.k. jämförelsestörande poster. I analysen har även reali- 2

4 sationsvinster eliminerats vilka under åren nedan ej de facto har redovisats som jämförelsestörande poster i årsredovisningen men som avräknas i det s.k. balanskravsresultatet. Utfall 2014 Utfall 2015 Årets resultat 8,0 mnkr 40,6 mnkr Realisationsvinster -3,9 mnkr -3,0 mnkr Återbetalning försäkringspremier (AFA) - -7,7 mnkr Reavinster vid byte av aktiefonder inom pensionsmedelsförvaltningen -2,5 mnkr - Avsättning regresskrav översvämning +15,0 mnkr - Justerat årets resultat 16,6 mnkr 29,9 mnkr Årets resultat är 40,6 mnkr och innebär en resultatförbättring mot föregående år på 32,6 mnkr. Denna förklaras i stort av överskott på mark- och exploaterings 22,4 mnkr, återbetalning AFA-medel med 7,7 mnkr och reavinster på balansräkningsenhet Fastighet om 3,0 mnkr. Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 452,1 mnkr vilket är 24,8 mnkr högre än föregående år. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår till ca 1,7 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning uppgår till totalt 1 490,0 mnkr vilket är cirka 59,3 mnkr högre än året dessförinnan då beloppet uppgick till 1430,7 mnkr. Ökningstakten avseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan åren ca 4,1 % vilket därmed är en något högre ökningstakt än verksamhetens nettokostnader. I nedanstående tabell sammanfattas verksamhetens nettokostnader samt skatteintäkter för de senaste fem åren , , ,0 Utfall, mnkr 1 400, , , , , , Nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag o utjämning 3

5 Under perioden har skatteintäkterna överstigit verksamhetens nettokostnader för samtliga år, d.v.s. verksamheterna har inte fullt ut tagit skatteintäkterna i anspråk. Totalt har verksamhetens nettokostnader ökat med 20,9 % för perioden ovan jämfört med skatteintäkterna som ökat med ca 24,2 %. Ett konstaterade som kräver beaktande i framtida budget och plan beaktat osäkerheten i framtida skatteintäktsprognoser. I nedanstående tabell är ökningstakten nedbruten per år för skatteintäkter och verksamhetens nettokostnader. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 6,7% 4,5% 5,1% 4,8% 4,1% 3,8% 2,2% 2,6% 2,2% 2,4% 2,4% 2,9% 1,7% 0,6% Nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag o utjämning Det konstateras således att för 2014 ökade verksamhetens nettokostnader betydligt mer än skatteintäkterna men 2015 var ökningen högre avseende skatteintäkterna. Strategisk fråga nettokostnaders andel av skatteintäkter En väsentlig analys avser hur stor del av skatteintäkterna som verksamhetens nettokostnader tar i anspråk. Normal målsättning är 98 %. I nedanstående tabell sammanfattas detta nyckeltal för kommunens utfall för perioden ,0% 100,0% 99,0% 98,0% 97,0% 96,0% 95,0% 94,0% Andel nettokostnader av skatteintäkter Tumregel Medel Som framgår av grafen ovan så uppgår medelvärdet till omkring 98 % även om enskilda år kan variera både betydligt över och under måltalet. Noterbart är att för 2015 tar i princip 4

6 verksamhetens nettokostnader i anspråk 97 % av skatteintäkterna och att det positiva resultatet till stor del genereras via finansnettot. Finansiell målsättning och resultatkrav Fullmäktiges resultatmål avser att resultatet över en femårsperiod ska uppgå till 1 % av skatteintäkter. Den principiella skillnaden mot ovanstående analys kring nettokostnadernas andel av skatteintäkter är att i detta resultatkrav även beaktar finansnettot ,6 42,5 40,6 13,1 12,9 13,4 13,9 14,4 14,9 8, ,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Årets resultat Resultat i relation till skatteintäkter Genomsnitt Resultatkrav Mål Årets resultat om 40,6 mnkr ligger väsentligt över det teoretiska resultatkravet om 14,9 mnkr. Om dock hela femårsperioden beaktas konstareras att medelvärdet uppgår till ca 1,4 % efter justering för jämförelsestörande poster. Utan jämförelsestörande poster uppgår genomsnittligt resultat till 1,9 % vilket framgår av grafen ovan. Fullmäktiges nu gällande långsiktiga resultatnivå bedöms således uppfylld. 5

7 2.2 Driftredovisning I nedanstående tabell sammanfattas den totala budgetavvikelsen för kommunen fördelat på skattefinansierad verksamhet, balansräkningsenheter, centrala poster samt skatter och finansnetto. Den totala avvikelsen enligt tabellen uppgår till 38,5 mnkr vilket är kommunens totala budgetavvikelse för Belopp i mnkr Budgetavvikelse (utfall) Budgetavvikelse (prognos) KF,Rev,KS mm -0,5-4,4 Miljö- och Byggnadsnämnd 0,3 0,0 Nämnd f gem medborgarservice 3,9 2,7 Utbildningsnämnd 0,1-3,6 Omsorgsnämnd 6,7 2,5 Åtgärdsplan 0 0 Sa skattefinans verksamhet 10,5-2,8 BR Mark och exploatering 22,2 18,6 BR Fastighet 11,6 8,8 BR VA -2,0-2,0 BR Avfall 0,0 0,0 S:a BR-enheter 31,8 25,4 S:A NÄMNDER OCH VERKS. (skattefin. Och BR) 42,3 22,6 Centrala poster -1,8-4,2 Summa avv verksamhetens nettokostnad 40,5 18,4 Skatter och bidrag -13,1 8,5 Finansnetto 11,1-8,4 Summa avvikelse 38,5 18,5 Skattefinansierad verksamhet Den skattefinansierade verksamheten redovisar en total positiv budgetavvikelse om 43,6 mnkr för Utfallet är 22,4 mnkr högre än prognosen som genomfördes i samband med delårsbokslutet. Den totala positiva avvikelsen är framförallt hänförlig till två nämnder, Nämnden för medborgarservice samt Omsorgsnämnden. Nämnden för gemensam medborgarservice förklaras av lägre kapitalkostnader. Överskott inom vård och omsorg redovisas på 10,5 mnkr och förklaras dels med överskott 2,4 mnkr på intäktssidan för hyresintäkter och omvårdnadsavgifter och dels med överskott inom hemtjänsten +7,2 mnkr vilket beror på färre antal brukare än budgeterat. Individ och familjeomsorgen redovisar ett överskott på 2,2 mnkr varav stor del är försärjningsstöd. Verksamheten för ensamkommande barn redovisar ett underskott på 8,3 mnkr och de främsta orsakerna till underskottet är platsbrist på kommunens egna HVB-boenden vilket innebär att externa HVB-boenden normalt kostar mer och kommunen får inte full ersättning från Migrationsverket. 6

8 Utfall balansräkningsenheter Balansräkningsenheternas budgetavvikelse uppgår till totalt 33,6 mnkr och består i princip av två större positiva avvikelser (BR Fastighet 11,6 mnkr och Mark och exploatering +22,2). Den positiva avvikelsen för BR Fastighet förklaras av realisationsvinst (3,0 mnkr), Den positiva budgetavvikelsen för Mark och exploatering är hänförlig till avslutade expolateringsprojekt (22,2 mnkr). Utfall centrala poster Utfallet för centrala poster är negativt om 1,8 mnkr. Avvikelsen vid delårsbokslutet uppgick till -4,2 mnkr. Skatter och bidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar en negativ budgetavvikelse om -13,1 mnkr. Utfallet har försämrats sedan delårsbokslutet till följd av nya och lägre skatteprognoser. Finansnetto Budgetavvikelsen för finansnettot är positiv och uppgår till 11,1 mnkr. Både finansiella intäkter och kostnader redovisar betydande positiva avvikelser mot budget. 2.3 Investeringsverksamheten Kommunen har under flera år haft en omfattande investeringstakt. Budgeten uppgick till 186,8 mnkr innebärande en avvikelse -83,7 mnkr och en genomförandegrad om 55 %. Ombudgetering till kommande år föreslås ske med ca 65,4 mnkr. I nedanstående tabell redovisas årliga nettoinvesteringar i kombination med beräknad självfinansiering från den löpande verksamheten. Nettoinvesteringar (mnkr) Nettoinvesteringar Självfinansiering 92% 90% 51% 80% 39% 53% % 80% 60% 40% 20% 0% Självfinansiering (%) 3. Kommentarer till bokslut och årsredovisning Materiella anläggningstillgångar - komponentredovisning I december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. Under 2014 påbörjade kommunen övergången till RKRs rekommendation. 7

9 Analyser har genomförts för befintliga typfastigheter (ex skola, simhall, sporthall mm). Nya investeringar fördelas på komponenter i anläggningsredovisningen. Upplupna intäkter/bidrag Kommunen har utestående fordringar för utgifter för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn. Fordran på Migrationsverket uppgår per till cirka 33,2 mnkr. Orsaken till beloppets storlek är Migrationsverkets handläggningstider. I posten ingår oreglerade fordringar som även avser sökta kostnader för 2014, dock endast en liten del. Beloppet är en bruttoredovisning av sökta kostnader och utifrån de ramar som finns från Migrationsverket. En nedskrivning av beloppet har gjorts i bokslutet på 7,2 mnkr då sökta kostnader överstiger av Migrationsverket utställda ersättningsnivåer. Detta för att redovisa att kommunen har högre kostnader än det får ersättning för. Vi kan bara konstatera att Migrationsverket ligger efter med utbetalningar och att det kan finnas risk i balansposten och nedskrivningarnas fullständighet pga. det omfattande materialet att bedöma. Resultatutjämningsreserv Från och med 1 januari 2013 infördes möjligheten för kommuner och landsting att reservera överskott till en s.k. resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kommuner och landsting i sin balanskravsutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna resultatet över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Ett annat syfte är att skapa större stabilitet för verksamheterna. Under 2013 fattade kommunen beslut om att införa en resultatutjämningsreserv och för åren reserverades totalt 13,0 mnkr. I bokslutet 2014 föreslogs ingen avsättning. För 2015 så föreslås reservering på 3,9 mnkr. Det bör noteras att en resultatutjämningsreserv inte synliggörs i resultaträkningen utan framgår enbart av den s.k. balanskravsutredningen. I balansräkningen ska RUR specificeras som en delpost till det egna kapitalet vilket framgår i kommunens årsredovisning. Pensioner och pensionsmedelsförvaltning Vellinge kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 567 (585) mnkr fördelat på 48 (50) mnkr redovisat som avsättning i balansräkningen och 519 (535) mnkr som ansvarsförbindelse. Det totala pensionsåtagandet har minskat med ca 18 mnkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen till följd av utbetalningar. Pensionsförvaltningen uppgår till totalt 103% av det totala pensionsåtagandet. Hittills har inga uttag gjorts ur pensionsmedelsförvaltningen för att möta pensionsutbetalningar. Det bokförda värdet för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 467 (457) mnkr fördelat på aktier (233,3 mnkr), räntebärande värdepapper (176,6 mnkr) samt egen placering (57 mnkr), dvs räntebärande i kommunens internbank. Det totala övervärdet uppgår således till 119 mnkr alt. 25,5 %. Andra avsättningar Kommunens totala övriga avsättningar (dvs exkl pensioner) uppgår till totalt 37 mnkr och fördelar sig enligt följande Förändring Avsatt medfinansiering Trelleborgsbanan 17,4 36,0 36,0-18,6 Avsatt för deponier 6,3 6,7 6,9-0,4 8

10 Avsatt för regresskrav VA 13,3 15,0 - -1,7 Summa 37 57,7 42,9-20,7 Totalt har avsättningarna minskat med 20,7 mnkr vilket i allt väsentligt beror på minskad avsättning för medfinansieringen av Trelleborgsbanan. Osäkra fordringar/tvister Vi har identifierat följande tvister i samband med vår granskning. Särskoleplaceringar - Ungdomar som placerats i särskola utan grund. Vellinge Kommun har förlorat i Kammarrätten, ej erhållit prövningstillstånd i HD. Fråga avser ansvaret och 1 ärende kvarstår. Skanörs vångar Exploateringsfråga. Kommunen anlitat entreprenör och kommunen harbrutit entreprenadavtalet eftersom man ansett att entreprenören inte presterat enligt avtalet. Peab har därvid tagit över. Förhandling pågår i Tingsrätten. Någon reservation har inte ansetts nödvändig i årsbokslutet vilket motiveras med motkrav från kommunens sida. Hagahill avser tvistig faktura i exploateringsprojekt (Hagahill) om totalt restbelopp om 2,7 mnkr inkl. ränta. Bedömningen är att det inte är någon risk i fordran. Havskristallen - Kommunen har blivit stämda av Havskristallen angående hotellbygget i Höllviken och inga parter vill förlikas. Huvudförhandling är satt till oktober Beloppet är väsentligt, 37,4 mnkr och kommunen anser inte att behov av reservering föreligger. Sysav - Konkurrensverkets beslut att förbjuda Vellinge Kommun att köpa avfallstjänster enligt konsortialavtal med Sysav är pågående och Lindhals advokatbyrå är inkopplad. Detta anses inte påverka årsbokslutet. I årsredovisningen har kommunen upplyst om Hagahill, Skanörs Vångar och Havskristallen. Notupplysningar i årsredovisningen Vi bedömer att notupplysningarna i årsredovisningen är välutvecklad men vill ändå rekommendera kommunen att se över notförteckningen för verksamhetens intäkter och kostnader. Vi rekommenderar att dessa specificerar intäkts- respektive kostnadstyp istället för som idag en avstämning mellan driftredovisningen och interna poster. Exempelvis kan nothänvisningen ha följande indelning. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Försäljningsintäkter Xx Löner och sociala avgifter Xx Taxor och avgifter Xx Pensionskostnader Xx Hyror och arrenden Xx Energi och vatten Xx Bidrag Xx Köp av huvudverksamhet Xx Försäljning av verksamhet Xx Lokal och markhyror Xx Exploateringsintäkter Xx Övriga tjänster Xx Realisationsvinster Xx Lämnade bidrag Xx Försäkringsersättningar Xx Realisationsförluster Xx Övriga intäkter Xx Övrigt Xx Summa xx Summa: xx 9

11 Lånestruktur, säkringsredovisning och koncernbank Upplåning sker genom kommunen och vidare till de kommunala bolagen och utlåning sker efter deras behov. För utlåningen åsätts en transparent och vid utlåningstillfället marknadsmässigt beräknad ränta. Kommunens totala låneskuld uppgick per balansdagen enligt följande: Lån Belopp Förfallo SEB kommunobligation lån nr SEB kommunobligation lån nr SEB kommunobligation lån nr Swedbank kommunobligation lån nr Swedbank kommunobligation lån nr Swedbank nr Nordea nr Swedbank Handelsb Koncernbolagens del i upplåningen uppgår till 820 mnkr (exklusive kortfristig checkräkningskredit). Den förändrade upplåningsstrategin får till följd att kommunens balansräkning växer i omslutning och påverkar därför soliditetstalen negativt. För att få jämförbarhet kan det därför vara lämpligt att även analysera ett soliditetstal exklusive utlåning till bolagen. Årsredovisningens förvaltningsberättelse innehåller en sådan analys. Under 2014 trädde en ny rekommendation ikraft rörande derivat och säkringsredovisning. Lån tecknas som rörliga eller fasträntelån inom ramen för respektive kommunobligation. 10

12 4. Måluppföljning 4.1 Inledning och målstruktur för kommunen Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige fastställa finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av målen i årsredovisningen. Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. 4.2 Avstämning av balanskravet I årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår att balanskravet uppnås för 2015 med ett balanskravsresultat om 16,6 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Vi kan konstatera att balanskravet har uppfyllts för Balanskravsresultat för de tre senaste åren (belopp i mnkr) 33,8 22,1 16, Finansiella mål Av Vellinge kommuns budget avseende 2015 framgår två finansiella mål. Dessa är: Resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkterna, sett över tiden (5 år). Oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Bedömning Samtliga finansiella mål bedöms uppfyllas. Vellinge kommun bedöms bedrivit verksamheten enligt de ekonomiska ramar som fullmäktige har angivit. 4.4 Verksamhetsmål Kommunövergripande styrkort Kommunfullmäktige har fastställt totalt 26 inriktningsmål (inkl finansiell målsättning som har analyserats separat). Till varje inriktningsmål finns totalt 26 kopplade mätmetoder där den övergripande målsättningen är att de analyserade mätningarna ska kontinuerligt förbättras över tiden. 11

13 Kommunövergripande styrkort 1; 4% 8; 31% 17; 65% Uppnås Uppnås ej Ej mätbart I uppföljningen i förvaltningsberättelsen framgår att av totalt 26 mätningar har 17 (65 %) stycken uppnåtts, 1 (4 %) stycken har mätning ej varit möjlig och 8 (31 %) bedöms ej har uppnåtts. Nämndernas styrkort Målen i det kommunövergripande styrkortet har brutits ned på nämndsnivå. Totalt finns 46 mål fördelat på nämnderna. 6; 13% Nämndernas styrkort 8; 17% 32; 70% Uppnås Pågående Uppnås ej Måluppföljningen indikerar att 32 (70 %) av dessa är uppfyllda. Bedömning I förvaltningsberättelsen finns ett särskilt avsnitt som behandlar god ekonomisk hushållning. Under detta avsnitt görs en samlad bedömning att god ekonomisk hushållning har uppnåtts beaktat dels finansiella dels verksamhetsmässiga mål. Vi delar kommunstyrelsens bedömning och anser att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. 12

14 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2015 är vår sammanfattande bedömning följande: Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. I förvaltningsberättelsen finns ett särskilt avsnitt som behandlar god ekonomisk hushållning. Under detta avsnitt görs en samlad bedömning att god ekonomisk hushållning har uppnåtts beaktat dels finansiella dels verksamhetsmässiga mål. Vi delar kommunstyrelsens bedömning och anser att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vellinge den 30 mars 2016 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell 13