Att ta ett fast grepp om begreppen främja förebygga åtgärda. Charli Eriksson Professor emeritus Folkhälsovetenskap

Transkript

1 Att ta ett fast grepp om begreppen främja förebygga åtgärda Charli Eriksson Professor emeritus Folkhälsovetenskap

2 Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen och de faktorer som inverkar samt hur man påverkar hälsoutvecklingen och klyftorna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Cernerud, L. m fl (2009). Folkhälsovetenskap arbetet med ämnets definition och innehåll. Socialmedicinsk tidskrift, 86(1): 7-10.

3

4 Den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad: arbetar hälsofrämjande, förebyggande och utredande stödjer elevernas utveckling mot målen för utbildningen, vilka omfattar både kunskaper och värden bidrar till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa präglas av ett elevperspektiv kännetecknas av en väl utvecklad samverkan mellan skolans olika personal- och yrkesgrupper erbjuder eleverna tillgång till elevhälsans samtliga yrkesgrupper Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad,

5 Avsikten med dessa mål och riktlinjer är att säkra elevers rätt till en likvärdig utbildning i en god miljö och den samlade elevhälsans uppgift att bidra till detta Individuellt inriktade insatser - utgöra en stödprocess till rektorer och lärare vid planeringen av arbetet med elevernas lärande Generellt inriktade insatser - viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t ex arbetet mot kränkande behandling och utbildning om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex och samlevnadsundervisning mm Utredningar - ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov Delaktighet och inflytande elevperspektiv, delaktighet och inflytande för barn, unga och föräldrar.

6 Kunskap Teoretisk-vetenskaplig kunskap= Att veta Praktisk produktiv kunskap = Att kunna Kunskap som praktisk klokhet = Att vara klok PRIORITERING KOMPETENS

7 Utmaningar Att göra rätt insatser = Prioritering Att göra insatser rätt = Kompetens

8 Vad styr insatserna i arbetet? Gammal Policy Ideologisk inspiration Förändringar I situationen Från forskning Evidens Sunt förnuft Från erfarenhet Ny policy

9 Centrala begrepp

10 Begreppet HÄLSA

11 HÄLSA Hälsa är för mig..

12 Hälsobegreppets innehåll Från ett mål...eller ett medel... till både ett mål och medel 12

13 Världshälsoorganisationens definition Från sjukdomsdominerat begrepp...till välbefinnande WHO s definition som hävstång: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, psykiskt och social välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet. 13

14 Hälsa Sjukdom Mäts som Handlingsförmåga Välbefinnande mening Mäts som Morbiditet: illness, sickness, disease Mortalitet Perspektiv: Salutogent Åtgärd: Hälsofrämjande Perspektiv: Patogent Åtgärd: Prevention

15 Hälsa är förmågan att Arbeta Leka Älska Förvänta Work well Play well Love well Expect well 15

16 Hälsans naturalhistoria Miljö & Humanbiologi Hälsa Beteende Anpassning Lärande (Förstärkning)

17 Miljö och humanbiologi Organisation Hälsa Kultur Social historia Beteende Naturalhistoria Anpassning Normer Lärande (Förstärkning)

18 Miljö och humanbiologi Organisation Hälsa Kultur Social historia Normer Värden Beteende Attityder Personlig historia Tro Naturalhistoria Lärande Anpassning Erfarenhet

19 Begreppen främja och förebygga Promotion och prevention

20

21 FLODEN en människa håller på att drunkna Livräddning Vård Bygga en säker bro Förebyggande Lära simma Hälsofrämjande Resiliens Stämma i bäcken Samhällsplanering

22 Att gå uppströms och nedströms

23 Handlingskompetens Kunskap och insikt Engagemang Visioner Handlingserfarenhet Kritisk förmåga Skolans roll i ett livslångt lärande börjar där eleverna är

24 Njut av livet för hälsans skull Njutningens och hälsans vägar: Den kroppsliga Det mentala Det sociala Den andliga 24

25 Två mentala bilder Välbefinnande & Hälsa Möjligheter Stärkande faktorer Aktörer Arenor Orsaker Risker Folkhälsoproblem

26 Riskfaktorer och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå/Socialt nätverk Skolnivå/Arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen Nationen samhället/lagar/regler Internationellt

27 Risk- och skyddsfaktorer samspelar Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs cl Skyddsfaktorer Riskfaktorer

28 Procent Procent Samband skydds-/riskfaktorer & hälsa Flickor Pojkar Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet, Liv & hälsa ung i Örebro län 2005). M. Lindén-Boström & C. Persson ; Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län (2008)

29 Ett systemperspektiv Föräldrar Vuxna Barn Social-, utbildnings- och skattepolitik Föräldrar, vuxna Samhälle Barns hälsa och utveckling i olika länder

30 En utvecklingsekologisk modell Makronivån: samhällets lagar och institutioner (lag mot aga, föräldrabalken, jämlikhet, social segregering etc.) Exonivån: bostadsområdet, aktuell samhällssituation (finanskris etc.) Mesonivån: relationen mellan olika mikrosystem ( ) Mikronivån: de sociala system som barnet själv deltar aktivt i

31 Den transaktionella modellen: Barnets utveckling ses som resultatet över tid av samspelet mellan faktorer hos barnet självt och den omgivande miljön multimedia/videos/three_core_concepts/serv e_and_return/

32

33 Att ge barnen den bästa starten i livet Undanröja fattigdom: Social missgynnade Ge dem en lärande miljö Mat Fysisk aktivitet Emotionellt och socialt välbefinnande Föräldraskap Familjerelationer Barnets psykiska hälsa

34 Anknytning Den tidiga anknytningen har betydelse för fortsättningen på flera sätt: Självtillit Tillit till andra Känslomässig regleringsförmåga Balans mellan utforskande och trygghetssökande Framtida sociala relationer Jämnåriga Vuxna Egna kärleksrelationer

35

36 Hälsofrämjande är en process som syftar till att göra det möjligt för människor att ta kontroll över sin hälsa. Hälsofrämjande

37 FRÄMJA HÄLSA STÖTTA UNDERSTÖDJA GYNNA PROMOTION FÖREBYGGA SJUKDOM/Skada FÖRHINDRA AVVÄRJA PREVENTION

38 Typer av Prevention Primär prevention att förebygga att något inträffas Sekundär prevention att upptäcka tidigt Tertiär prevention att förebygga följder

39 Preventionsnivåer Universell prevention riktar sig till alla i en viss grupp, exempelvis alla föräldrar, inte bara dem som är utsatta för en risk. Selektiv prevention riktar sig till en riskgrupp, Indikerad prevention riktar sig mot personer med ett identifierat problem Miljö- och strukturinriktad prevention är interventioner i samhälle och system

40 Skolans insatser för suicidprevention: tre nivåer 1. Den universella nivån innebär att skapa en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Detta är förskolans och skolans grundläggande uppdrag och finns inskrivet i läroplan men även i skollagen En skola med ett gott skolklimat, goda lärmiljöer, respektfullt samarbete med föräldrar och en bra arbetsmiljö. Hälsofrämjande skolutveckling

41 Skolans insatser för suicidprevention: forts 2. Den selektiva nivån innebär att skolpersonalen riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta - eller utsätter andra elever genom sitt beteende. att upptäcka när eleven verkar dra sig undan, när man märker att hon/han har förändrats, när eleven börjar skolka eller ger signaler om att hon/han är i svårigheter. Här gäller det för skolan att se både elevens enskilda problem men också hur dessa kan vara kopplade till skolans läroch arbetsmiljö. 3. Den indikerade nivån är när den enskilda eleven har ett akut behov av extra stöd, vård/behandling. Då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få det stöd han/hon i den situationen behöver

42 Elevhälsans inriktning Guvå Sjukt (vård) (patogent perspektiv) Friskt (hälsa) (salutogent perspektiv) Generella insatser på organisations- eller gruppnivå Förebygga ohälsa Främja hälsa Särskilda insatser på individnivå Individinriktade åtgärder Kontextuella åtgärder

43 Sjukt (vård) (patogent perspektiv) Friskt (hälsa) (salutogent perspektiv) Generella insatser på organisationseller gruppnivå Tidig identifiering och upptäckt samt insatser då elever uppvisar: - Tidiga normbrytande beteende (skolk..) - Läs- & skrivsvårigheter - Kamratsvårigheter Skolan som lär- respektive omvårdnadsmiljö Organisationsklimat Ledningsstöd Värdegrundsfrågor Särskilda insatser på individnivå Utredningar utifrån frågan om eleven är i behov av särskilt stöd som exempelvis - Särskola - Åtgärdsprogram - Anmälan till socialtjänsten (barn som far illa) Utarbetande av holistiska åtgärdsprogram i samarbete med lärare och arbetslag Handledning/konsultation åt lärare/arbetslag

44 Hälsofrämjande skolutveckling Hälsoinrikta skolans huvuduppdrag Skolans möjligheter att stärka skyddsfaktorer samarbete och dialog med föräldrarna Att utveckla social och emotionell kompetens, och resiliens Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete En hälsofrämjande arbetsplats för alla

45 Åtgärda Utreda och åtgärda på lämpligt sätt arbeta med prioritet och kompetens

46 Varför används inte kunskap? Begränsad kunskap om effektiva metoder och redskap Brist på tid och kunnig personal Brist på ledarskap och administrativt stöd Brist på samsyn när det gäller begrepp och redskap

47 Gemensamma faktorer för bra hälsofrämjande skolutveckling Baserade på kunskapen om risk- och skyddsfaktorer Stärka elevernas kommunikativa förmåga, sociala kompetens och förmåga att fatta egna beslut. Interaktiv undervisning för att främja aktivt deltagande Involvera familjen och närsamhället Vara ett komplement till andra insatser

48 HELA SKOLAN ANSATSER +++

49 Stuprörstänkande

50 Hörnpelare Ledarskap Organisering Kompetens Praktik

51 Tänk på att samverkan förutsätter En tydlig och klar ledning Ett klart uttalat mål Tillräckligt med resurser Att skillnader identifieras och respekteras

52 Lyssna till barnens och ungdomarnas röster Och inse betydelsen av den stora variationen

53

54 Finns ett samband mellan psykisk hälsa och lärande?

55 Fyra möjliga typer av relationer Skolprestation påverkar den psykiska hälsan Psykisk hälsa påverkar skolprestationer Bakomliggande faktorer påverkar både psykisk hälsa och skolprestation Skolprestation och psykisk hälsa påverkar ömsesidigt varandra Skolprestation Skolprestation Skolprestation Skolprestation Andra faktorer Psykisk hälsa Psykisk hälsa Psykisk hälsa Psykisk hälsa

56 Lena Nilsson: Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik, 2003 Genomresa Hälsoarbete som projekt Rendez-vous Hälsoarbete som trevnad Rivalitet Hälsoarbete som dilemma Rådslag Hälsoarbete som demokrati