5 FORSKNINGSPLAN. Magnus Pettersson Bilaga i ansökan till forskarassistenttjänst i tyska, SU

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5 FORSKNINGSPLAN. Magnus Pettersson Bilaga i ansökan till forskarassistenttjänst i tyska, SU"

Transkript

1 5 FORSKNINGSPLAN Projekt: Sprache und Linksterrorismus aus kontrastiver Sicht. Mediendiskurse über die Rote Armee Fraktion in der Bundesrepublik Deutschland, in der DDR und in Schweden, 1970 bis (1) 1 1. Syfte och frågeställningar Den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen (RAF) tilldrar sig alltjämt mycket uppmärksamhet i forskning, politik och samhällsliv, i konst, film och litteratur. (2) 2 Det forskningsprojekt som jag skulle vilja ägna mig åt inom ramen för en forskarassistenttjänst närmar sig RAF på ett sätt som hittills inte skett: en undersökning av den språkliga konceptualiseringen av gruppens terrorattentat i västtyska, östtyska och svenska mediediskurser mellan 1970 och 1998 i kulturkontrastivt perspektiv. (3) 3 Även beskrivningen av andra händelser relaterade till RAF skall undersökas (se nedan). Jag ser följande möjliga tyngdpunkter: (i) Används i den offentliga diskursen sådana politiska slagord som RAF i sina egna skrifter och uttalanden använder som självkarakterisering? Hur relaterar således självkaraktäriseringen till den offentliga mediebilden och i vilken mån bidrar medierna till att reproducera mytbilden av RAF som rättfärdiga ensamkrigare mot en förtryckarstat? (ii) På vilket sätt konceptualiseras offren för RAF:s attentat? Hur relaterar denna offerbild till konceptualiseringen av RAF:s egna medlemmar när de själva dör, antingen för egen hand eller i poliskonfrontationer med dödlig utgång? (iii) Förekommer de krigsmetaforer även i svensk och östtysk press som enligt Andreas Musolffs studier används så rikligt i den västtyska pressen? (4) 4 Andreas Elter drar slutsatsen att i dagens kommunikationssamhälle ingår medier och terrorister symbios. (5) 5 Terroristerna behöver den uppmärksamhet som medierna ger dem, och medierna behöver de nyheter som terroristerna förser dem med. Av detta skäl är offentliga medier intressanta att använda som källmaterial. Medan Andreas Elter har studerat RAF:s egna mediestrategier, syftar detta projekt emellertid till att ställa dessa strategier i relation till hur gruppen och dess aktioner konceptualiserades i massmediediskurser. (6) 6 1 Sv.: Språk och vänsterterrorism i kontrastivt perspektiv. Mediediskurser kring Röda Arméfraktionen i Förbundsrepubliken Tyskland, DDR och Sverige, 1970 till Se exempelvis Berendse, Gerrit-Jan: Schreiben im Terrordrom. Gewaltcodierung, kulturelle Erinnerung und das Bedingungsverhältnis zwischen Literatur und RAF-Terrorismus. München: Edition text + kritik Det tredelade perspektivet blir givetvis obsolet från och med Tysklands återförening 1990, men även för de diskurser som analyseras under 1990-talet används material från före detta östtyska medier, företrädesvis det tidigare officiella SED-organet Neues Deutschland. 4 Andreas Musolff talar om en verhängnisvolle Fixierung auf den Kriegsmythos als Grundmuster (s. 433) i mediebilden av konflikten mellan RAF och den västtyska staten. Se: Musolff, Andreas: Die Terrorismus- Diskussion in Deutschland vom Ende der sechziger bis Anfang der neunziger Jahre. I: Stötzel, Georg och Martin Wengeler: Kontroverse Begriffe. Berlin/New York: de Gruyter 1994, s Jämför även Musolff, Andreas: Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag Se Elter, Andreas: Propaganda der Tat. Die RAF und die Medien. Frankfurt am Main: Suhrkamp 2008, s RAF:s eget språkbruk har till delar beskrivits av Sarah Colvin i Ulrike Meinhof and West German terrorism: language, violence, and identity. New York: Camden House RAF:s egna texter finns tillgängliga i arkiv vid Hamburger Institut für Sozialforschung (http://www.his-online.de).

2 Med hjälp av ett kontrastivt perspektiv kan man avläsa kulturella tankemönster och värderingar kring RAF och dess aktioner i delar av de tre ländernas medieoffentligheter. En hypotes är att betydande skillnader mellan länderna kan urskiljas. RAF, som uppstod i en demokratisk stat, förordade revolution och kommunistiskt styre. DDR hade kommunistiskt styre men gav inget officiellt stöd till RAF. Samtidigt erbjöd den östtyska staten ny identitet i DDR åt västtyska terrorister på flykt från rättsapparaten. Förhållandet mellan Förbundsrepubliken och DDR var fortsatt spänt även efter det ömsesidiga erkännandet I det alliansfria Sverige fanns inga liknande inhemska terrorgrupper. Ändå blev Sverige år 1975 skådeplats för ett attentat, då västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i syfte att få fängslade RAF-fångar (Ulrike Meinhof med flera) fria. Medan förhållandet mellan RAF och medierna utförligt undersökts för Västtysklands vidkommande, saknas motsvarande studier av mediernas RAF-bild i Sverige och DDR. (7) 7 Detta sammantaget gör en kulturkontrastiv jämförelse mellan mediediskurser i de tre länderna relevant. 2. Materialavgränsning Tidsramen är vald utifrån två avgörande händelser i gruppens historia. I maj 1970 anslöt sig Ulrike Meinhof till RAF och valde att gå under jorden, då gruppens informelle ledare Andreas Baader fritogs under våldsamma former. Skeendet betraktas som startskottet för RAF som organiserad stadsgerilla och bildar även den tidsmässiga utgångspunkten för mitt tänkta projekt. (8) 8 RAF upplöstes i mars Denna händelse bildar den tidsmässiga slutpunkten för det material jag avser att analysera. Utöver dessa båda händelser planerar jag punktuella nedslag i medierapporteringen vid några specifika skeenden/tidpunkter. Tänkbara händelser är gisslandramat på västtyska ambassaden i Stockholm 1975, Ulrike Meinhofs förmodade självmord 1976, den tyska hösten 1977 (flera attentat med dödlig utgång samt en rad fängslade RAF-medlemmars självmord) och RAF-medlemmen Wolfgang Grams 1993 ouppklarade död vid en poliskonfrontation. (9) 9 Vad gäller källmaterialet är bland västtyska medier de ledande överregionala tidningarna Süddeutsche Zeitung och Frankfurter Allgemeine Zeitung samt nyhetsmagasinet Der Spiegel är aktuella. De väljs ut dels därför att de dels intar en särställning som ledande nyhetsmedier, dels därför att de i sitt opinionsbildande material representerar olika politiska färger (liberala resp. konservativ). För DDR:s del är främst Neues Deutschland (officiellt partiorgan för det statsbärande partiet SED) och Neue Zeit (utgiven av östtyska CDU) aktuella. Neues Deutschland var den allt dominerande dagstidningen i DDR. Som kontrast i ideologiskt hänseende kan då den åtminstone i teorin kristdemokratiska Neue Zeit analyseras. Svenska tidningar som kan komma i fråga är främst Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som en följd dels av deras dominerande ställning som dagstidningar och dels för att de representerar olika politiska ståndpunkter (liberal resp. konservativ). Såväl opinionsbildande texter (kulturoch ledarartiklar) som rapporterande nyhetstexter undersöks. Äldre utgåvor av dessa tidningar finns att tillgå i tidningsarkiv i Sverige och i Tyskland. 7 Den västtyska mediebilden av RAF har undersökts av bland andra Andreas Musolff i Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag 1996 samt av Kim Eberhardt i Stark genug, den Krieg zu erklären? Die Rote Armee Fraktion (RAF) im Spiegel der bundesdeutschen Presse ( ). Berlin: VDM Verlag Dr. Müller Se Aust, Stefan: Der Baader-Meinhof-Komplex. 5. Auflage. München: Wilhelm Goldmann Verlag 2008, s Se Aust 2008, s. 329ff., s. 387ff., 483ff., s. 660.

3 3. Teoretiskt och metodiskt ramverk Det teoretiska ramverket är diskurssemantiskt. (10) 10 Det innebär att ord och begrepp studeras med utgångspunkt i hur de används i texter och diskurser och i vilka kollokationer och större betydelseenheter de ingår. Då undersökningsmaterialet spänner över närmare tre decennier finns här också en diakron dimension. Analyserna syftar till att beskriva den politiska semantiken kring RAF genom begreppsanalyser mot en text- och diskurslingvistisk bakgrund. Centrala blir då så kallade nyckelord eller politiska slagord, som används i en semantisk kamp. (11) 11 Särskilt fokus riktas mot metaspråkliga utsagor, som kan ge värdefull information om den semantiska kampen kring nyckelord. Projektet syftar vidare till att ringa in värderingar och tankemönster som omgärdade RAF i offentligheten vid vissa givna tidpunkter i de tre länderna. Utgångspunkten är att studium av språkbruk också kan vara studium av kultur, att kultur inte bara förmedlas av utan också skapas i språket. Vad gäller den konkreta analysen av aktuella ord och texter ansluter jag mig tentativt till de tre analysdimensioner som Birgitta Almgren och Charlotta Brylla formulerar på följande vis: innehåll, argumentationsstrategier (både medvetna och omedvetna) samt språkliga tekniker och deras realiseringsformer. (12) Tidsplan för projektet År 1: Sammanställning av källmaterial (arkivbesök inbegripna), vidare inläsning av teoretiskt och metodiskt ramverk samt övrig forskningslitteratur i ämnet År 2: Analys av materialet År 3 och 4: Sammanställning av resultat till en monografi. Resultat skall dessutom kontinuerligt presenteras i vetenskapliga artiklar och på konferenser. 5. Projektets plats i institutionens forskningsprofil Jag ser goda möjligheter till samarbete och vetenskapligt utbyte vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, framför allt då fil. dr. Charlotta Brylla forskar om DDR-språk och politik med diskurssemantisk utgångspunkt. Eftersom mitt projekt har många beröringspunkter med Bryllas vore institutionen en idealisk miljö. Min förhoppning är även att jag skall kunna berika institutionens forskningsmiljö om jag ges möjlighet att ägna mig åt projektet inom ramen för en forskarassistenttjänst. Också genom de internationella forskarkontakter som jag har hoppas jag kunna bidra till forskningsmiljön. Dels har jag sedan 2007 kontakter med det interdisciplinärt profilerade Nordeuropa-Institut vid Humboldt-Universität Berlin, där många forskare är sysselsatta med just kulturkontrastiva studier. Dels är jag i kontakt med professor Jürgen Schiewe, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, som forskar om språkkritik. 10 Här ansluter jag mig initialt till de tolknings- och betydelseteoretiska ståndpunkter som jag använde i min doktorsavhandling, t.ex. Busse, Dietrich: Textinterpretation. Sprachtheoretische Grundlagen einer explikativen Semantik. Opladen: Westdeutscher Verlag 1992; Gardt, Andreas: Linguistisches Interpretieren. Konstruktivistische Theorie und realistische Praxis. I: Hermanns, Fritz och Werner Holly (Ed.): Linguistische Hermeneutik. Theorie und Praxis des Verstehens und Interpretierens. Tübingen: Max Niemeyer Verlag 2007, s Se Klein, Josef: Wortschatz, Wortkampf, Wortfelder in der Politik. I: Klein, Josef (Ed.): Politische Semantik. Beiträge zur politischen Sprachverwendung. Opladen: Westdeutscher Verlag 1989, s. 11ff. 12 Se Almgren, Birgitta och Charlotta Brylla: Språk och politik teoretiska och metodiska reflektioner. I: Brylla, Charlotta och Birgitta Almgren och Frank-Michael Kirsch (Ed.): Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen Aalborg: Schriften des Centers für deutschdänischen Kulturtransfer an der Universität Aalborg 2005, s. 110.

4 Härutöver hoppas jag kunna knyta kontakter och samarbeta med en rad germanistiska språkvetare i utlandet som forskar om språk och politik med diskurssemantiska utgångspunkter, främst professor Dietrich Busse (Universität Düsseldorf), professor Andreas Musolff (Durham University, Storbritannien) och professor Martin Wengeler (Universität Trier). Fotnoter: (1) Sv.: Språk och vänsterterrorism i kontrastivt perspektiv. Mediediskurser kring Röda Arméfraktionen i Förbundsrepubliken Tyskland, DDR och Sverige, 1970 till (2) Se exempelvis Berendse, Gerrit-Jan: Schreiben im Terrordrom. Gewaltcodierung, kulturelle Erinnerung und das Bedingungsverhältnis zwischen Literatur und RAF- Terrorismus. München: Edition text + kritik (3) Det tredelade perspektivet blir givetvis obsolet från och med Tysklands återförening 1990, men även för de diskurser som analyseras under 1990-talet används material från före detta östtyska medier, företrädesvis det tidigare officiella SED-organet Neues Deutschland. (4) Andreas Musolff talar om en verhängnisvolle Fixierung auf den Kriegsmythos als Grundmuster (s. 433) i mediebilden av konflikten mellan RAF och den västtyska staten. Se: Musolff, Andreas: Die Terrorismus-Diskussion in Deutschland vom Ende der sechziger bis Anfang der neunziger Jahre. I: Stötzel, Georg och Martin Wengeler: Kontroverse Begriffe. Berlin/New York: de Gruyter 1994, s Jämför även Musolff, Andreas: Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag (5) Se Elter, Andreas: Propaganda der Tat. Die RAF und die Medien. Frankfurt am Main: Suhrkamp 2008, s (6) RAF:s eget språkbruk har till delar beskrivits av Sarah Colvin i Ulrike Meinhof and West German terrorism: language, violence, and identity. New York: Camden House RAF:s egna texter finns tillgängliga i arkiv vid Hamburger Institut für Sozialforschung (http://www.his-online.de). (7) Den västtyska mediebilden av RAF har undersökts av bland andra Andreas Musolff i Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag 1996 samt av Kim Eberhardt i Stark genug, den Krieg zu erklären? Die Rote Armee Fraktion (RAF) im Spiegel der bundesdeutschen Presse ( ). Berlin: VDM Verlag Dr. Müller (8) Se Aust, Stefan: Der Baader-Meinhof-Komplex. 5. Auflage. München: Wilhelm Goldmann Verlag 2008, s. 26. (9) Se Aust 2008, s. 329ff., s. 387ff., 483ff., s (10) Här ansluter jag mig initialt till de tolknings- och betydelseteoretiska ståndpunkter som jag använde i min doktorsavhandling, t.ex. Busse, Dietrich: Textinterpretation. Sprachtheoretische Grundlagen einer explikativen Semantik. Opladen: Westdeutscher Verlag

5 1992; Gardt, Andreas: Linguistisches Interpretieren. Konstruktivistische Theorie und realistische Praxis. I: Hermanns, Fritz och Werner Holly (Ed.): Linguistische Hermeneutik. Theorie und Praxis des Verstehens und Interpretierens. Tübingen: Max Niemeyer Verlag 2007, s (11) Se Klein, Josef: Wortschatz, Wortkampf, Wortfelder in der Politik. I: Klein, Josef (Ed.): Politische Semantik. Beiträge zur politischen Sprachverwendung. Opladen: Westdeutscher Verlag 1989, s. 11ff. (12) Se Almgren, Birgitta och Charlotta Brylla: Språk och politik teoretiska och metodiska reflektioner. I: Brylla, Charlotta och Birgitta Almgren och Frank-Michael Kirsch (Ed.): Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen Aalborg: Schriften des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer an der Universität Aalborg 2005, s. 110.

K U R S P L A N. Tyska, allmän kurs. German, general course. Beredningsgruppen för språk. Tyska och svenska. Tyska. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Tyska, allmän kurs. German, general course. Beredningsgruppen för språk. Tyska och svenska. Tyska. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Tyska, allmän kurs German, general course Kurskod TY2002 Dnr HUM 2007/459-514 Beslutsdatum 2007-09-17 Beslutande organ Beredningsgruppen för språk Gäller från

Läs mer

TYSKA I, KVÄLL, 1-30 HÖGSKOLEPOÄNG

TYSKA I, KVÄLL, 1-30 HÖGSKOLEPOÄNG TYSKA I, KVÄLL, 1-30 HÖGSKOLEPOÄNG Studieform Kväll, deltidsstudier. Höstterminen: delkurserna 1-4 i Kursens innehåll 1. Språklig textkommentar, 3 hp 2. Grammatik, 6 hp 3. Processkrivning, 3 hp 4. Referatövningar/Översättningsövningar,

Läs mer

Mellan akademi och kulturpolitik

Mellan akademi och kulturpolitik Andreas Åkerlund Mellan akademi och kulturpolitik Lektorat i svenska språket vid tyska universitet 1906-1945 Zusammenfassung: Zwischen Akademie und Kulturpolitik Lektorate der schwedischen Sprache an deutschen

Läs mer

Program. föreläsningar studiecirklar resor och studiebesök. Höstterminen 2016

Program. föreläsningar studiecirklar resor och studiebesök. Höstterminen 2016 Bergsbrunnagatan 1, 753 23 Uppsala Telefon 018-24 35 01, usu@usu.se www.usu.se Program Höstterminen 2016 föreläsningar studiecirklar resor och studiebesök Uppsala Senioruniversitet Serier och cirklar hösten

Läs mer

Kursplan. 1 Fastställande, giltighet, inplacering i utbildningssystemet. Kursplanen gäller från 1999-01-01 tills vidare. 3 Kursens syfte och innehåll

Kursplan. 1 Fastställande, giltighet, inplacering i utbildningssystemet. Kursplanen gäller från 1999-01-01 tills vidare. 3 Kursens syfte och innehåll 1 Kursplan Institutionen för humaniora 1999-04-16 Dnr 99:25 D Kursplan för TYSKA, 21-40 poäng, inom programmet Internationell administration med språk. IAL 133 1 Fastställande, giltighet, inplacering i

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod IEP 111 Kursens benämning. Dnr 99:73D Beslutsdatum 991021. Tyska inom internationella ekonomprogrammet

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod IEP 111 Kursens benämning. Dnr 99:73D Beslutsdatum 991021. Tyska inom internationella ekonomprogrammet Kursplan Engelsk benämning Ämne Dnr 99:73D Beslutsdatum 991021, German Tyska Poängtal 10 Nivå 1-10 Kursplanen gäller från 990701 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Kursen ingår i det

Läs mer

Kursplan. Kurskod TYA101 Dnr 01:29D Beslutsdatum 2001-05-28

Kursplan. Kurskod TYA101 Dnr 01:29D Beslutsdatum 2001-05-28 Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod TYA101 Dnr 01:29D Beslutsdatum 2001-05-28 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Tyska, allmän kurs German, general course Tyska Poängtal 20 Nivå 1 20 Kursplanen

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

K U R S P L A N. Tyska inom Programmet för internationell administration med språk. German for the International Administration Programme

K U R S P L A N. Tyska inom Programmet för internationell administration med språk. German for the International Administration Programme 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Tyska inom Programmet för internationell administration med språk German for the International Administration Programme Kurskod IA2202 Dnr HUM 2007/450-514

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kursplan för TYSKA, allmän kurs, 1-20 poäng. TYA 101. Kursplanen är fastställd av styrelsen för institutionen för humaniora 1998-05-04 (Dnr 98: 18D).

Kursplan för TYSKA, allmän kurs, 1-20 poäng. TYA 101. Kursplanen är fastställd av styrelsen för institutionen för humaniora 1998-05-04 (Dnr 98: 18D). HÖGSKOLAN I VÄXJÖ KURSPLAN Institutionen för humaniora 1998-05-04 Dnr 98: 18 D Kursplan för TYSKA, allmän kurs, 1-20 poäng. TYA 101 1 Fastställande, giltighet, inplacering i utbildningssystemet Kursplanen

Läs mer

Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011

Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011 Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011 Fragen zu den Nachrichten Mobbing 1. Was ist isharegossip? a) Eine Internetseite von Lehrern für Schüler.. b) Eine Internetseite mit Musikvideos. c) Eine Internetseite,

Läs mer

TYSKA II, 31-60 HÖGSKOLEPOÄNG

TYSKA II, 31-60 HÖGSKOLEPOÄNG TYSKA II, 31-60 HÖGSKOLEPOÄNG Studieform Heltid/deltid. För att möjliggöra för studerande på Tyska II att läsa deltid, dag eller kväll, är schemat upplagt så att de delkurser som ges på kvällstid ena terminen

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

K U R S P L A N. Tyska inriktning mot undervisning och lärande. German teaching and learning orientation. Beredningsgruppen för språk

K U R S P L A N. Tyska inriktning mot undervisning och lärande. German teaching and learning orientation. Beredningsgruppen för språk 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Tyska inriktning mot undervisning och lärande German teaching and learning orientation Kurskod GI1601 Dnr HUM 2007/113-514 Beslutsdatum 2007-01-10 Beslutande

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Inledning 7. Attentatsman och offer 13. Från attentat till pogrom 21. Synagogorna står i lågor 27

Inledning 7. Attentatsman och offer 13. Från attentat till pogrom 21. Synagogorna står i lågor 27 Inledning 7 KAPITEL 1 Attentatsman och offer 13 KAPITEL 2 Från attentat till pogrom 21 KAPITEL 3 Synagogorna står i lågor 27 KAPITEL 4 Radikalisering av judeförföljelserna i hela landet 31 KAPITEL 5 Utländsk

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Om översattandets konst

Om översattandets konst Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Nachrichten auf Deutsch

Nachrichten auf Deutsch Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?

Läs mer

Stockholms universitet på Bok & Bibliotek 2011 Litteratur på tyska lockar många forskare

Stockholms universitet på Bok & Bibliotek 2011 Litteratur på tyska lockar många forskare 1 (5) Stockholms universitet på Bok & Bibliotek 2011 Litteratur på tyska lockar många forskare Den tyskspråkiga litteraturen har sedan länge en stark ställning vid Stockholms universitet. Universitet medverkar

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

TYSKA, KANDIDATKURS, 61-90 HÖGSKOLEPOÄNG

TYSKA, KANDIDATKURS, 61-90 HÖGSKOLEPOÄNG TYSKA, KANDIDATKURS, 61-90 HÖGSKOLEPOÄNG Studieform Heltid/deltid. För att möjliggöra för studerande på Tyska, kandidatkurs att läsa deltid, dag eller kväll, är schemat upplagt så att de delkurser som

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17 Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Vikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen 180-183

Vikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen 180-183 Vikingatida kammar i öst och väst : ett diskussionsinlägg Ambrosiani, Kristina Fornvännen 180-183 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_180 Ingår i: samla.raa.se Vikingatida kammar i öst och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 SÄNDNINGSDATUM: 2010-10-19 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra2 ANACONDA GESELLSCHAFT DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 Programmanus Svenska Skolklass:

Läs mer

Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/2014 1:39:50 PM (12:24:26)

Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/2014 1:39:50 PM (12:24:26) From: Netigate Sent: den 11 augusti 214 13:39:5 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/214 1:39:5 PM (12:24:26) Adress-

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent

Läs mer

Litteraturlista. Tyska 1 (715G01) Tyska 1 för blivande lärare (92TY11/92TY17) Tyska för yrkeslivet (715G08) Tyska 1 kvartsfart (715G07)

Litteraturlista. Tyska 1 (715G01) Tyska 1 för blivande lärare (92TY11/92TY17) Tyska för yrkeslivet (715G08) Tyska 1 kvartsfart (715G07) Litteraturlista Tyska 1 (715G01) Tyska 1 för blivande lärare (92TY11/92TY17) Tyska för yrkeslivet (715G08) Tyska 1 kvartsfart (715G07) HT 2016 Obligatorisk kursliteratur Introduktionskurs Dreyer, Hilke/Schmitt,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales agamben och det verkliga undantagstillståndet Anders Bartonek i föreliggande text vill jag fortsätta att diskutera den problematik

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1655-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om färdigheter i det tyska språket,

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Studietur till Berlin 3 6 oktober 2007 med Kulturplan Öresund Cultural Environments and Creative Industries in Berlin

Studietur till Berlin 3 6 oktober 2007 med Kulturplan Öresund Cultural Environments and Creative Industries in Berlin Studietur till Berlin 3 6 oktober 2007 med Kulturplan Öresund Cultural Environments and Creative Industries in Berlin Die Dänische Delegation på middag på turkisk restaurang i Berlin 3 oktober 2007 Välkommen

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN TY1120, Tyska, Grundkurs, Tyska med jämförande kulturkunskap vid Humboldt Universität Berlin, allmän inriktning, 30,0 högskolepoäng German, Introductory Level: German with

Läs mer

Deutsch lernen und lehren I, 3 högskolepoäng

Deutsch lernen und lehren I, 3 högskolepoäng UMEÅ UNIVERSITET Inst för språkstudier Malmqvist/Valfridsson/Jendis Deutsch lernen und lehren I, 3 högskolepoäng Examination 1. Auskultation (totalt 6 dagar) 2. Aktivt deltagande i seminarierna 3. Portfolio

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1654-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om och färdigheter i det tyska

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Svenska lektorer i Nazityskland Biografier som förklaringsansats

Svenska lektorer i Nazityskland Biografier som förklaringsansats Andreas Åkerlund 1 Svenska lektorer i Nazityskland Biografier som förklaringsansats Under perioden 1933-1945 var ett antal svenska akademiker anställda som lektorer i svenska språket och svensk realia

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Sverige blev vårt hemland

Sverige blev vårt hemland Sverige blev vårt hemland Tyska invandrare i Västerås efter andra världskriget Gunilla Zimmermann UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - KULOFRI FÖRLAG Innehåll Ett försök till programförklaring

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.

SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. PRODUCENTER: Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. Lösungen PRODUCENTER: 1. Vokabeln zur Sendung eher unbekannt schwierig auf dem Lande

Läs mer

TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15,0 högskolepoäng German, Introductory Level, Part II, 15.0 higher education credits

TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15,0 högskolepoäng German, Introductory Level, Part II, 15.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15,0 högskolepoäng German, Introductory Level, Part II, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN

WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN VÄLKo VÄLkOMMEN WiLlkommen WiLlk eld Tunré 2015 Dschinn-Fire kommer till Sverige mellan Metallsvenskan 2015 och Eld & Järn i Gruvparken En unik chans för dig som tar hand om historiska platser i järnhistorias

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Zum Deutschlandbild in Schweden. Södertörns högskola, Working paper no 2, Huddinge 1999. 35 s.

Zum Deutschlandbild in Schweden. Södertörns högskola, Working paper no 2, Huddinge 1999. 35 s. Frank-Michael Kirsch PUBLIKATIONER Vetenskapliga skrifter Konzeptionen und Tendenzen in der schwedischen Literaturhistoriographie. Akad. avhandling (Dissertation zur Erlangung der Doktorwürde). Ernst-Moritz-Arndt-Universität

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, 1993. series: pages

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, 1993. series: pages BERLINER BEITRÄGE ZUR SKANDINAVISTIK Titel/ title: Autor(in)/ author: Riddar S:t Jöran, Ett Quodlibet Stephan Michael Schröder Kapitel/»Litteraturhänvisningar«chapter In: Clas Livjin: Riddar S: t Jöran,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Diverse nationalsocialistiska och högerextrema publikationer

Diverse nationalsocialistiska och högerextrema publikationer Diverse nationalsocialistiska och högerextrema publikationer -ABC 1932, 1939-41, 1943-51: MF (KB, UUB) Adam 194 -Aktion 1943-44, 1970 : SO/NSR (RA, KB) -Aktuellt idag 1943-44, 1948 (KB) Allnordisk Samling

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

Litteraturlista Tyska 2

Litteraturlista Tyska 2 Litteraturlista Tyska 2 Fristående kurs VT 2013 1 Grammatik och språkfärdighet Andersson Sven-Gunnar, Brandt Margareta, Persson Ingemar, Rosengren Inger: Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer