5 FORSKNINGSPLAN. Magnus Pettersson Bilaga i ansökan till forskarassistenttjänst i tyska, SU

Transkript

1 5 FORSKNINGSPLAN Projekt: Sprache und Linksterrorismus aus kontrastiver Sicht. Mediendiskurse über die Rote Armee Fraktion in der Bundesrepublik Deutschland, in der DDR und in Schweden, 1970 bis (1) 1 1. Syfte och frågeställningar Den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen (RAF) tilldrar sig alltjämt mycket uppmärksamhet i forskning, politik och samhällsliv, i konst, film och litteratur. (2) 2 Det forskningsprojekt som jag skulle vilja ägna mig åt inom ramen för en forskarassistenttjänst närmar sig RAF på ett sätt som hittills inte skett: en undersökning av den språkliga konceptualiseringen av gruppens terrorattentat i västtyska, östtyska och svenska mediediskurser mellan 1970 och 1998 i kulturkontrastivt perspektiv. (3) 3 Även beskrivningen av andra händelser relaterade till RAF skall undersökas (se nedan). Jag ser följande möjliga tyngdpunkter: (i) Används i den offentliga diskursen sådana politiska slagord som RAF i sina egna skrifter och uttalanden använder som självkarakterisering? Hur relaterar således självkaraktäriseringen till den offentliga mediebilden och i vilken mån bidrar medierna till att reproducera mytbilden av RAF som rättfärdiga ensamkrigare mot en förtryckarstat? (ii) På vilket sätt konceptualiseras offren för RAF:s attentat? Hur relaterar denna offerbild till konceptualiseringen av RAF:s egna medlemmar när de själva dör, antingen för egen hand eller i poliskonfrontationer med dödlig utgång? (iii) Förekommer de krigsmetaforer även i svensk och östtysk press som enligt Andreas Musolffs studier används så rikligt i den västtyska pressen? (4) 4 Andreas Elter drar slutsatsen att i dagens kommunikationssamhälle ingår medier och terrorister symbios. (5) 5 Terroristerna behöver den uppmärksamhet som medierna ger dem, och medierna behöver de nyheter som terroristerna förser dem med. Av detta skäl är offentliga medier intressanta att använda som källmaterial. Medan Andreas Elter har studerat RAF:s egna mediestrategier, syftar detta projekt emellertid till att ställa dessa strategier i relation till hur gruppen och dess aktioner konceptualiserades i massmediediskurser. (6) 6 1 Sv.: Språk och vänsterterrorism i kontrastivt perspektiv. Mediediskurser kring Röda Arméfraktionen i Förbundsrepubliken Tyskland, DDR och Sverige, 1970 till Se exempelvis Berendse, Gerrit-Jan: Schreiben im Terrordrom. Gewaltcodierung, kulturelle Erinnerung und das Bedingungsverhältnis zwischen Literatur und RAF-Terrorismus. München: Edition text + kritik Det tredelade perspektivet blir givetvis obsolet från och med Tysklands återförening 1990, men även för de diskurser som analyseras under 1990-talet används material från före detta östtyska medier, företrädesvis det tidigare officiella SED-organet Neues Deutschland. 4 Andreas Musolff talar om en verhängnisvolle Fixierung auf den Kriegsmythos als Grundmuster (s. 433) i mediebilden av konflikten mellan RAF och den västtyska staten. Se: Musolff, Andreas: Die Terrorismus- Diskussion in Deutschland vom Ende der sechziger bis Anfang der neunziger Jahre. I: Stötzel, Georg och Martin Wengeler: Kontroverse Begriffe. Berlin/New York: de Gruyter 1994, s Jämför även Musolff, Andreas: Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag Se Elter, Andreas: Propaganda der Tat. Die RAF und die Medien. Frankfurt am Main: Suhrkamp 2008, s RAF:s eget språkbruk har till delar beskrivits av Sarah Colvin i Ulrike Meinhof and West German terrorism: language, violence, and identity. New York: Camden House RAF:s egna texter finns tillgängliga i arkiv vid Hamburger Institut für Sozialforschung (

2 Med hjälp av ett kontrastivt perspektiv kan man avläsa kulturella tankemönster och värderingar kring RAF och dess aktioner i delar av de tre ländernas medieoffentligheter. En hypotes är att betydande skillnader mellan länderna kan urskiljas. RAF, som uppstod i en demokratisk stat, förordade revolution och kommunistiskt styre. DDR hade kommunistiskt styre men gav inget officiellt stöd till RAF. Samtidigt erbjöd den östtyska staten ny identitet i DDR åt västtyska terrorister på flykt från rättsapparaten. Förhållandet mellan Förbundsrepubliken och DDR var fortsatt spänt även efter det ömsesidiga erkännandet I det alliansfria Sverige fanns inga liknande inhemska terrorgrupper. Ändå blev Sverige år 1975 skådeplats för ett attentat, då västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i syfte att få fängslade RAF-fångar (Ulrike Meinhof med flera) fria. Medan förhållandet mellan RAF och medierna utförligt undersökts för Västtysklands vidkommande, saknas motsvarande studier av mediernas RAF-bild i Sverige och DDR. (7) 7 Detta sammantaget gör en kulturkontrastiv jämförelse mellan mediediskurser i de tre länderna relevant. 2. Materialavgränsning Tidsramen är vald utifrån två avgörande händelser i gruppens historia. I maj 1970 anslöt sig Ulrike Meinhof till RAF och valde att gå under jorden, då gruppens informelle ledare Andreas Baader fritogs under våldsamma former. Skeendet betraktas som startskottet för RAF som organiserad stadsgerilla och bildar även den tidsmässiga utgångspunkten för mitt tänkta projekt. (8) 8 RAF upplöstes i mars Denna händelse bildar den tidsmässiga slutpunkten för det material jag avser att analysera. Utöver dessa båda händelser planerar jag punktuella nedslag i medierapporteringen vid några specifika skeenden/tidpunkter. Tänkbara händelser är gisslandramat på västtyska ambassaden i Stockholm 1975, Ulrike Meinhofs förmodade självmord 1976, den tyska hösten 1977 (flera attentat med dödlig utgång samt en rad fängslade RAF-medlemmars självmord) och RAF-medlemmen Wolfgang Grams 1993 ouppklarade död vid en poliskonfrontation. (9) 9 Vad gäller källmaterialet är bland västtyska medier de ledande överregionala tidningarna Süddeutsche Zeitung och Frankfurter Allgemeine Zeitung samt nyhetsmagasinet Der Spiegel är aktuella. De väljs ut dels därför att de dels intar en särställning som ledande nyhetsmedier, dels därför att de i sitt opinionsbildande material representerar olika politiska färger (liberala resp. konservativ). För DDR:s del är främst Neues Deutschland (officiellt partiorgan för det statsbärande partiet SED) och Neue Zeit (utgiven av östtyska CDU) aktuella. Neues Deutschland var den allt dominerande dagstidningen i DDR. Som kontrast i ideologiskt hänseende kan då den åtminstone i teorin kristdemokratiska Neue Zeit analyseras. Svenska tidningar som kan komma i fråga är främst Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som en följd dels av deras dominerande ställning som dagstidningar och dels för att de representerar olika politiska ståndpunkter (liberal resp. konservativ). Såväl opinionsbildande texter (kulturoch ledarartiklar) som rapporterande nyhetstexter undersöks. Äldre utgåvor av dessa tidningar finns att tillgå i tidningsarkiv i Sverige och i Tyskland. 7 Den västtyska mediebilden av RAF har undersökts av bland andra Andreas Musolff i Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag 1996 samt av Kim Eberhardt i Stark genug, den Krieg zu erklären? Die Rote Armee Fraktion (RAF) im Spiegel der bundesdeutschen Presse ( ). Berlin: VDM Verlag Dr. Müller Se Aust, Stefan: Der Baader-Meinhof-Komplex. 5. Auflage. München: Wilhelm Goldmann Verlag 2008, s Se Aust 2008, s. 329ff., s. 387ff., 483ff., s. 660.

3 3. Teoretiskt och metodiskt ramverk Det teoretiska ramverket är diskurssemantiskt. (10) 10 Det innebär att ord och begrepp studeras med utgångspunkt i hur de används i texter och diskurser och i vilka kollokationer och större betydelseenheter de ingår. Då undersökningsmaterialet spänner över närmare tre decennier finns här också en diakron dimension. Analyserna syftar till att beskriva den politiska semantiken kring RAF genom begreppsanalyser mot en text- och diskurslingvistisk bakgrund. Centrala blir då så kallade nyckelord eller politiska slagord, som används i en semantisk kamp. (11) 11 Särskilt fokus riktas mot metaspråkliga utsagor, som kan ge värdefull information om den semantiska kampen kring nyckelord. Projektet syftar vidare till att ringa in värderingar och tankemönster som omgärdade RAF i offentligheten vid vissa givna tidpunkter i de tre länderna. Utgångspunkten är att studium av språkbruk också kan vara studium av kultur, att kultur inte bara förmedlas av utan också skapas i språket. Vad gäller den konkreta analysen av aktuella ord och texter ansluter jag mig tentativt till de tre analysdimensioner som Birgitta Almgren och Charlotta Brylla formulerar på följande vis: innehåll, argumentationsstrategier (både medvetna och omedvetna) samt språkliga tekniker och deras realiseringsformer. (12) Tidsplan för projektet År 1: Sammanställning av källmaterial (arkivbesök inbegripna), vidare inläsning av teoretiskt och metodiskt ramverk samt övrig forskningslitteratur i ämnet År 2: Analys av materialet År 3 och 4: Sammanställning av resultat till en monografi. Resultat skall dessutom kontinuerligt presenteras i vetenskapliga artiklar och på konferenser. 5. Projektets plats i institutionens forskningsprofil Jag ser goda möjligheter till samarbete och vetenskapligt utbyte vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, framför allt då fil. dr. Charlotta Brylla forskar om DDR-språk och politik med diskurssemantisk utgångspunkt. Eftersom mitt projekt har många beröringspunkter med Bryllas vore institutionen en idealisk miljö. Min förhoppning är även att jag skall kunna berika institutionens forskningsmiljö om jag ges möjlighet att ägna mig åt projektet inom ramen för en forskarassistenttjänst. Också genom de internationella forskarkontakter som jag har hoppas jag kunna bidra till forskningsmiljön. Dels har jag sedan 2007 kontakter med det interdisciplinärt profilerade Nordeuropa-Institut vid Humboldt-Universität Berlin, där många forskare är sysselsatta med just kulturkontrastiva studier. Dels är jag i kontakt med professor Jürgen Schiewe, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, som forskar om språkkritik. 10 Här ansluter jag mig initialt till de tolknings- och betydelseteoretiska ståndpunkter som jag använde i min doktorsavhandling, t.ex. Busse, Dietrich: Textinterpretation. Sprachtheoretische Grundlagen einer explikativen Semantik. Opladen: Westdeutscher Verlag 1992; Gardt, Andreas: Linguistisches Interpretieren. Konstruktivistische Theorie und realistische Praxis. I: Hermanns, Fritz och Werner Holly (Ed.): Linguistische Hermeneutik. Theorie und Praxis des Verstehens und Interpretierens. Tübingen: Max Niemeyer Verlag 2007, s Se Klein, Josef: Wortschatz, Wortkampf, Wortfelder in der Politik. I: Klein, Josef (Ed.): Politische Semantik. Beiträge zur politischen Sprachverwendung. Opladen: Westdeutscher Verlag 1989, s. 11ff. 12 Se Almgren, Birgitta och Charlotta Brylla: Språk och politik teoretiska och metodiska reflektioner. I: Brylla, Charlotta och Birgitta Almgren och Frank-Michael Kirsch (Ed.): Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen Aalborg: Schriften des Centers für deutschdänischen Kulturtransfer an der Universität Aalborg 2005, s. 110.

4 Härutöver hoppas jag kunna knyta kontakter och samarbeta med en rad germanistiska språkvetare i utlandet som forskar om språk och politik med diskurssemantiska utgångspunkter, främst professor Dietrich Busse (Universität Düsseldorf), professor Andreas Musolff (Durham University, Storbritannien) och professor Martin Wengeler (Universität Trier). Fotnoter: (1) Sv.: Språk och vänsterterrorism i kontrastivt perspektiv. Mediediskurser kring Röda Arméfraktionen i Förbundsrepubliken Tyskland, DDR och Sverige, 1970 till (2) Se exempelvis Berendse, Gerrit-Jan: Schreiben im Terrordrom. Gewaltcodierung, kulturelle Erinnerung und das Bedingungsverhältnis zwischen Literatur und RAF- Terrorismus. München: Edition text + kritik (3) Det tredelade perspektivet blir givetvis obsolet från och med Tysklands återförening 1990, men även för de diskurser som analyseras under 1990-talet används material från före detta östtyska medier, företrädesvis det tidigare officiella SED-organet Neues Deutschland. (4) Andreas Musolff talar om en verhängnisvolle Fixierung auf den Kriegsmythos als Grundmuster (s. 433) i mediebilden av konflikten mellan RAF och den västtyska staten. Se: Musolff, Andreas: Die Terrorismus-Diskussion in Deutschland vom Ende der sechziger bis Anfang der neunziger Jahre. I: Stötzel, Georg och Martin Wengeler: Kontroverse Begriffe. Berlin/New York: de Gruyter 1994, s Jämför även Musolff, Andreas: Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag (5) Se Elter, Andreas: Propaganda der Tat. Die RAF und die Medien. Frankfurt am Main: Suhrkamp 2008, s (6) RAF:s eget språkbruk har till delar beskrivits av Sarah Colvin i Ulrike Meinhof and West German terrorism: language, violence, and identity. New York: Camden House RAF:s egna texter finns tillgängliga i arkiv vid Hamburger Institut für Sozialforschung ( (7) Den västtyska mediebilden av RAF har undersökts av bland andra Andreas Musolff i Krieg gegen die Öffentlichkeit. Terrorismus und politischer Sprachgebrauch. Opladen: Westdeutscher Verlag 1996 samt av Kim Eberhardt i Stark genug, den Krieg zu erklären? Die Rote Armee Fraktion (RAF) im Spiegel der bundesdeutschen Presse ( ). Berlin: VDM Verlag Dr. Müller (8) Se Aust, Stefan: Der Baader-Meinhof-Komplex. 5. Auflage. München: Wilhelm Goldmann Verlag 2008, s. 26. (9) Se Aust 2008, s. 329ff., s. 387ff., 483ff., s (10) Här ansluter jag mig initialt till de tolknings- och betydelseteoretiska ståndpunkter som jag använde i min doktorsavhandling, t.ex. Busse, Dietrich: Textinterpretation. Sprachtheoretische Grundlagen einer explikativen Semantik. Opladen: Westdeutscher Verlag

5 1992; Gardt, Andreas: Linguistisches Interpretieren. Konstruktivistische Theorie und realistische Praxis. I: Hermanns, Fritz och Werner Holly (Ed.): Linguistische Hermeneutik. Theorie und Praxis des Verstehens und Interpretierens. Tübingen: Max Niemeyer Verlag 2007, s (11) Se Klein, Josef: Wortschatz, Wortkampf, Wortfelder in der Politik. I: Klein, Josef (Ed.): Politische Semantik. Beiträge zur politischen Sprachverwendung. Opladen: Westdeutscher Verlag 1989, s. 11ff. (12) Se Almgren, Birgitta och Charlotta Brylla: Språk och politik teoretiska och metodiska reflektioner. I: Brylla, Charlotta och Birgitta Almgren och Frank-Michael Kirsch (Ed.): Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen Aalborg: Schriften des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer an der Universität Aalborg 2005, s. 110.