PIIP2/2007. SE ELLER SYNAS Emma och Malin har HBT-granskat kurslitteraturen. PSYKOLOGMOTTAGNINGEN Bakom kulisserna på Uppsalas största mottagning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PIIP2/2007. SE ELLER SYNAS Emma och Malin har HBT-granskat kurslitteraturen. PSYKOLOGMOTTAGNINGEN Bakom kulisserna på Uppsalas största mottagning"

Transkript

1 PIIP2/2007 PSYKOLOGMOTTAGNINGEN Bakom kulisserna på Uppsalas största mottagning PRAKTISERA UTOMLANDS T6:orna vet att världen är större än Sverige GRUPPTERAPI Är helheten större än summan av delarna? SE ELLER SYNAS Emma och Malin har HBT-granskat kurslitteraturen

2 INNEHÅLL / #2-07 SOIBU GÅR I GRAVEN Moa Edlund om nedläggningen och framtidsutsikterna s. 10 NORREDA VT -07 Lina Lundström ger oss (den censurerade?) rapporten från årets institutionshajk. s. 22 MUSIQUE! Per och Therese pysslar bland annat med musik när de inte hänger på institutionen. Läs om deras grupper. s. 17 LEDARE Det är fredag kväll och vårfåglarna kvittrar i de blommande buskarna. Vi laddar upp inför ännu ett hett redigeringsmarathon, och nära umgänge med bärbara datorer, skarvsladdar och layoutprogram. En missad vårhelg, nattliga skrattattacker, kollektiv proggmatlagning och närmare 2 kilo naturgodis senare skiljs vi åt. Och så är det färdigt. Det gnistrande PDF-dokumentet som ska cyklas till tryckeriet och födas till ännu ett nytt, blankt och pappersdoftande nummer av PIIP. Den här gången har vi en och annan eldig åsikt i politikens tecken, trots vårens klena kårvalsdeltagande på 7,1%. Engagemang och kreativitet finns det gott om på våran institution, och är det inte jämlikhet så kan det vara musiken som glöder. Sitter lusten däremot som en tjock förstoppning i själen kan det vara en idé att gå en rond i gruppterapin eller be om gratisråd bakom kulisserna på stans största psykologmottagning. Oavsett om det är av ilska, engagemang, lust eller företagsamhet, så försök att glöda hetare än matsalens microvågsugnar i vår! /Redaktionen FAMILJEVÅLD Vad gör vi när kärleken slåss? Emma Grut rapporterar från ATV i Oslo. s. 15 MICROVÅGSUGNAR Arbetsmyrorna i pentryt in på bara plasten. s. 24 PÅ OMSLAGET: Emma Wallin & Malin Dahlström, PPT7 OCKSÅ I DETTA NUMMER: På institutionen 3 / notiser 4 / psykologmottagningen 5 / utlandspraktik 8 / litteraturgranskning 12 / kursutvärdering och genus 13 / arbetspsykologi 14 / mat 16 / klassiska experiment: Harlow 18 / gruppterapi 20 / svir & slir - mingel från insparken 26 / 5 om yrkesdrömmar 28 E-POST REDAKTION Karin Andersson Maria Bäckström Karlsson Helena Hilding Emelie Hollsten Therese Karlsson Thomas Nilsson SKRIBENTER Karin Andersson Maria Bäckström Karlsson Emma Grut Helena Hilding Therese Karlsson Lina Lundström Thomas Nilsson Maria Wester FRAMSIDEBILD Leif Jansson FOTO & ILLUSTRATION Karin Andersson Maria Bäckström Karlsson Helena Hilding Emelie Hollsten Richard Hylerstedt Leif Jansson Therese Karlsson Lina Lundström GRAFISK FORM & LAYOUT Andersson Bäckström-Karlsson Hilding Karlsson Nilsson UPPLAGA 300 ex TRYCK Nina Tryckeri AB

3 PÅ INSTITUTIONEN ORDFÖRANDEN HAR ORDET Det som slog oss i kön till champagnegaloppen på Valborg var att all denna planering av var champagnefrukosten helst skulle avnjutas för att hinna bort till den bästa placeringen i ekonomikumparken, för att inta kön till galoppen, var helt onödig. Klockan var redan Men visst är det fascinerande att så många människor lägger ner så mycket tid och energi för att få en så bra helg som möjligt? Egentligen är det inte ett dugg konstigt. Det konstiga är däremot hur lite energi som läggs på att få en så bra och utvecklande utbildning som möjligt. Valborg återkommer varje år; blev det inte som vi tänkt oss så gör vi om det. Men vår utbildning är inte lika lätt att se tillbaka på och göra om. Nu har vi studerat på Uppsala universitet i ett år och vi har insett universitetets och institutionens kvalitéer och brister. Hade det inte varit för de studenter som vi har träffat från andra psykologutbildningar i landet så skulle det inte vara lika tydligt vad som kan göras bättre. Det är skrämmande hur fort vi accepterar att något inte är på det sätt vi själva vill. Vi lägger alltid förhoppning på nästa 5-poängare i stället för att göra något åt situationen och till slut orkar man inte ens klaga längre. För att motverka denna habituering till vår situation, hoppas vi kunna starta ett organ för utbildningsutveckling tillsammans med institutionen. Önskvärt vore att en grupp engagerade studenter, lärare och beslutsfattare träffades och förde öppna, progressiva diskussioner om förbättring, som sedan leder till beslut som snabbt får genomslag på gräsrotsnivå. Champagnegaloppen genomfördes med både gott och blött resultat trots att klockan sprungit ifrån oss. Det borde med analogisk problemlösning innebära att det aldrig är för sent att ta itu med de problem som vi börjat vänja oss vid och acceptera! Engagera er i utbildningens utformning; grym fest tenderar det att bli på Valborg ändå! Sofia Hanje, ordf. Markus Wikborg, vice ordf. RAPPORT / fest- och eventgruppen Nu börjar terminen dra sig mot sitt slut och detta måste naturligtvis firas! Fadderterminen anordnar i samarbete med festgruppen utsparksfest. Kom och fira av institutionens allra äldsta rävar i termin 10 och festa med dina psykvänner en sista gång innan den långa sommaren. Håll utkik på institutionens anslagstavlor för ytterligare information. Nu har även DBT-föreläsningarna dragit igång: tre stycken gedigna föreläsare till- handahålls kostnadsfritt för institutionens studenter. Den 14 och den 29 maj går dessa av stapeln, missa inte denna ypperliga chans att förkovra dig inom tredje vågens KBT. Terminens Norredaresa har även genomförts under den gångna månaden med lysande resultat och många nöjda gäster. Se graverande bildmaterial på Ny resa har redan börjat planeras och kommer att äga rum i början av höstterminen. I övrigt har fest-/eventgruppen fått ny ledning: frågor, funderingar eller synpunkter till denna kan riktas till ANNONSER UTBILDNINGSTERAPI Jag har stor erfarenhet av utbildningsterapi och har arbetat ca 30 år med samtalet som behandlingsform. Mottagningen ligger mitt i centrala Uppsala vid Stora Torget. Vi kommer överens om dag och tid som passar dig, även kvällstid. Kostnaden för dig är låg. Tveka inte att kontakta mig för mer information. Kjell-Åke Nygren, leg psykoterapeut Tel:

4 NOTISER NY REPRESENTATION I JÄMSTÄLLD- HETSGRUPPEN Karin Storby, T3 och Magnus Norén, T3 har av en enhällig PSI-styrelse valts till studenternas nya fräscha representanter i jämställdhetsgruppen. De var bland annat några av dem som Karin Storby och Magnus Norén vill göra mer än revidera jämställdhetsplaner. ställde sig kritiska till kurslitteraturen Brain and Behavior, kurs 6 (läs mer på s. 13). Karin och Magnus kommer att arbeta för att jämställdhetsgruppen ska syssla med mer och andra saker än enbart revidera jämställdhetsplaner. De tror att det behövs större insikt från gruppen om vad som händer i klassrummet. Även anknytningen till PSI ska göras bättre, något som har saknats tidigare. Vi önskar dem all lycka och framgång! Kontakt: DBT für Alle! Sugen på DBT? Just nu pågår en föreläsningsserie om Dialektiskt Beteendeterapi, helt gratis! Next up är Anna Kåver om Mindfullness och acceptans i relationer 14 maj kl i sal Missa inte heller Alan Fruzzetti 29 maj kl i sal 1022, Implementing DBT for Multi-Problem Patiens: Pleasures and Pitfalls. Kom i tid, platserna är begränsade! Alan Fruzzetti blir glad om du kommer JEOPARDY Ämne: Vägen gör mödan värd! 150 städare 300 kubikmeter sopor, motsvarande påsar hushållssopor 97 omhändertagna Huvudvärk Förkylning Rökhosta Skrubbsår I GLASSTIDER... GB vet hur glassätarna tänker och ska tas. GB:s instruktion för dem som aldrig ätit glass: Nogger - För långsam njutning - ät först det goda chokladöverdraget, sen glassen och sist den underbara nougatkärnan i mitten. För omedelbar njutning - stora tuggor av alltihop på samma gång. DIAGNOSTISERA MERA Taggtrådssyndrom (folie a tous) Svar: Vad är Valborg? GB:s uppfattning om svenskens fruktvanor: Twister - Njut av en glass med några av svenskarnas populäraste frukter, ananas, citron och jordgubb. (Var det inte banan, äpple och päron nyss?) A. Personen studerar till eller är utbildad psykolog. B. Förhållningsmässigt signifikanta och maladaptiva förändringar av tankar, känslor och beteende (såsom rigida kognitiva scheman, latent aggressivitet och avvisande beteende) som utvecklats under utbildningen. C. Inom ett år av påbörjande av utbildningen har följande tecken utvecklats: GB:s LSD-tripp: Magnum Strawberry White - Se hur den uppenbarar sig framför dig. Låt jordgubbsglassen överrumpla dig och dröm dig bort. GB:s lösning på tristess: 88 - Njutning vid alla tillfällen. (1) varaktiga vanföreställningar om psykodynamiska respektive kognitiva teorier som ömsesidigt uteslutande motsatser. (2) utpräglat negativ attityd såväl kunskapsmässigt (nidbilder) som känslomässigt (negativ emotionell respons) till begrepp som associeras med vad man upplever vara motsatt sida. (3) oförmåga att aktivt lyssna på någon av annan uppfattning än den egna, samt utpräglad inhibering för att diskutera psykologiska frågor utan givna premisser för vad problemet egentligen är och hur det bäst kan lösas. (4) starka tendenser till försvarsställning eller sk. pajkastning gentemot andra sidan (kognitiv/psykodynamisk domän). (5) symptomen orsakar stark begränsning av förmåga till perspektivskifte och hindrar därmed tankeutvecklingen med avsmalnad yrkeskompetens som följd. Källa: DSM-IV, Fencyklidinintokikation F19.00, med innehållsmässig modifikation av Maria Alexanderson. PS. Med fasa inser jag att ett år efter att ha skrivit detta är även jag på väg mot hagen. DS Kårvalet ,10% Kön till urnan, eller? Röster: Totalt antal röstberättigade: Totalt antal röster: 2257 Blanka röster: 49 Ogiltiga röster: 6 Valdeltagande: 7,10% Andel internetröster: 97,91% Mandatfördelning: Borgerliga studenter 7 Gröna Studenter 5 Piratstudenter 6 S-studenter 7 Uppsala universitets studenter 8 Vänsterns studentförbund 8 4

5 BAKOM KULISSERNA UPPSALAS största PSYKOLOGMOTTAGNING ORD & BILD: Maria Bäckström Karlsson Du delar hus med Uppsalas största psykologmottagning, men vad vet du egentligen om det arbete som sker där? Dörrarna till institutionens egen mottagning är stängda för alla som inte har uppnått termin sju, så hur ska du få reda på mer? PIIP har varit inne på andra sidan och delar med sig av informationen. Annika Sjöblom Wennberg är samordnare för mottagningen och tar emot i sitt rum i A-huset. När jag knackar på tittar hon upp från en pärm som hon har framför sig samtidigt som hon fortsätter att räkna siffror ur papperna. Utan att förlora rytmen vinkar hon in mig och ber mig att sätta mig ned medan hon räknar klart. Jag slår mig ned och ser mig om i rummet. Blicken fastnar på insidan av dörren som är fylld till bredden av glatt gula post-it lappar med kaxiga streckgubbar på. De är kvar från ett besök som ett av barnens dagisgrupp gjorde för något år sedan får jag veta senare , 296, 297! Annika har räknat klart och kommer över till bordet som jag sitter vid. - Jag tänkte att du skulle vilja ha lite statistik över mottagningen, så jag har kollat över våra siffror. 297 är antalet personer som förra året sökte sig till mottagningen. Det är en hög siffra som indikerar att mottagningen är eftertraktad. Men hur fungerar egentligen arbetet? - Det är studenter från termin sju till nio som arbetar på mottagningen. Alla studenter har under dessa terminer en dag i veckan då de fördjupar sig inom någon av de två terapimetoderna. De har dels ett teoretiskt seminarium och så har de en handledarträff där de träffar sin handledningsgrupp och den handledare som hjälper dem i patientarbetet. - Alla studenter får en patient som de hjälper och träffar en gång i veckan. Tider med klienten bokar man på egen hand utifrån när studenten och klienten kan. Arbetet sker här på mottagningen och studenterna kan boka rum från åtta på morgonen till sju på kvällen, måndag till fredag. - Mottagningen är stängd när institutionen är stängd, så det är ett långt Annika är samordnare på psykologmottagningen, Sam ansvarar för PDT-linjen. uppehåll från 7:e juni till 1:a september liksom över jul och nyår. Har ni märkt att de här uppehållen påverkar klienterna? - Det påverkar vilka vi tar emot. Man kan t ex inte ta emot någon som är i kris i slutet av maj då vi stänger 7:e juni. Vi försöker se till så att det inte ska drabba den som kommer hit. Det är ju alltid en bedömningsfråga, men vi försöker se till att inte ha patienter som påverkas av ett längre uppehåll. Hur kommer patienterna i kontakt med mottagningen? - De ringer på våra telefontider som är en dag i veckan, en timme på morgonen och en timme på kvällen. Studenter från termin åtta är de som svarar i telefon. De sitter två och två och turas om att skriva ut anmälningsblanketter. - Kvart över nio på fredagsmorgnarna har sedan Helena, Sam och jag konferens och går igenom alla som har ringt under veckan. Under den konferensen sorterar vi ut olika högar. En hög är de som vi, utifrån den information vi har, känner kan vara ett lämpligt ärende. De hamnar direkt på en väntelista. En annan hög är de som vi direkt känner inte är lämpliga för oss, dvs. för studenter på termin sju till nio under handledning. Det ska vara bra i utbildningssyfte. Alla vill ju ha hjälp, så det bedömer inte vi utan vi ser på om de är lämpliga för studenter. Det är viktigt att komma ihåg den skillnaden eftersom alla som ringer såklart är behjärtansvärda; det är därför de ringer, men det betyder inte automatiskt att de är bra för studenter. - Sedan finns det en grupp i mitten med ärenden som kan vara jättebra, men där vi känner att vi måste veta mer för att kunna ta beslut. Sådana ärenden förmedlar jag till termin nio där man på frivillig basis kan anmäla sig för att göra bedömningssamtal. Den studenten kallar då den person som har ringt och träffar denna person i en till en och en halv timme och tar reda på mer, gör formulär och gör en journalanteckning. Därefter sitter vi och går igenom dem ytterligare en gång och kan då bestämma om det är ett lämpligt ärende eller ej. Hur får man veta att mottagningen finns? - Det ligger i luften! Jag vet faktiskt inte hur folk får reda på det. Vi vet att husläkare ofta rekommenderar folk att söka hit och att de inom allmänpsykiatrin och andra vårdgivare också rekommenderar oss. Fram till sommaren 2005 tog vi emot remisser från framför allt husläkare men även andra. I anslutning till att psykiatrin genomförde omfattande omorganisationer ökade antalet remisser hit. Vi hör ju inte till landstingets vårdkedja och har inte psykiatrisk kompetens, men fick ofta svåra ärenden att ta ansvar för. Beslutet att inte alls ta emot remisser togs som resultat av detta. - Nytt för denna termin är att vi försöker etablera ett samarbete med Studenthälsan. De rekommenderar också många, men den här terminen försöker vi oss på att de får skicka remisser till oss för att få ett snabbare förfarande. I maj ska vi utvärdera hur vi tycker att det fungerar. Det finns alltså riktlinjer för vilka ärenden som är lämpliga? - Ja. Dels så finns det entydiga riktlinjer med ärenden som vi i stort sett aldrig tar emot annat än i undantagsfall, men sedan så är det mycket bedömningsfrågor. Det är därför vi är utbildade psykologer och psykoterapeuter som sitter och går igenom ärendena och gör bedömning om vad som kan anses vara vårt bord. Det ska vara studentvänliga ärenden som är hyfsat avgränsade med problem som inte har varit allt för långvariga. - Alla utav oss tänker i första hand på att det ska vara ett utbildningsmoment. När klienterna har fått inträdesbiljetten är det ett patientärende, men i första hand är frågan: Är det bra för studenter? Är det inte bra för studenterna är det nämligen absolut inte bra för patienterna. En av anledningarna till att det är så viktigt att göra noggranna bedömningar om lämpliga ärenden är det faktum att vi inte har har några samarbetskontakter. Vi tar hand om dem vi tror oss ha möjlighet att hjälpa. De andra ska vara inom psykiatrin där man kan samarbeta i team. När jag jobbade där knackade man bara på dörren hos den erfarna psykiatrikern och kunde säga Jag har någon som mår jättedåligt. Kan du komma? Det kan inte vi, så det är extremt viktigt att bedömningarna görs noggrant. Händer det att patienterna uttrycker att de hellre skulle ha velat träffa en färdigutbildad psykolog? - Ja, visst. Det ska de ju göra också 5

6 BAKOM KULISSERNA om de behöver det. De söker hit med öppna ögon och de får information om att det är studenter som är under handledning och inte är färdiga, men ibland blir det fel ändå. Det kan vara så att patienter som kommer hit inte har berättat allt i telefon och att det sedan visar sig att de har sökt hjälp många gånger tidigare. Kanske inte för just det som man söker för just nu, men väldigt många andra saker, och då är de ju på helt fel ställe. Då blir det ju självklart inte bra eftersom det är fel från början. När det inte funkar är det sällan studenter som har gjort fel utan då handlar det oftast om att vi har gjort en missbedömning. - Den typen av situationer är det då studenten som får hantera. Vi vill ha så få sådana som möjligt. Återigen, det ska vara ett utbildningsmoment. Man ska börja utvecklas till terapeut. Det är inte meningen att man ska känna sig misslyckad från början! Istället tycker jag känslan efter tre terminer ska vara Ja, jag är inte så dum, det kanske kan bli något av mig. Det är därför det är så viktigt att plocka fram rätt slags ärenden. - De allra flesta klienter är dock mycket nöjda och till och med föredrar den psykoterapi som finns vid mottagningen. Flera examensuppsatser har dokumenterat detta. Hur många klienter hinner varje student möta i genomsnitt? - Det beror på vilken inriktning man har. På PDT-sidan är det nästan uteslutande så att man träffar en och samma person under tre terminer. Någon enstaka gång träffar man två. På KBT-sidan så händer det också att man träffar en patient under tre terminer, men det är betydligt vanligare att man hinner med en till eller ytterligare en. Någon enstaka gång har det hänt att man har hunnit träffa fyra, men mellan en och tre är vanligast. Finns det några riktlinjer för vad varje student ska möta? - Nej, någon sådan lyxtillvaro har vi inte. Dels så är det ju så att även om folk säger att de har stressproblem, så kan det sedan visa sig att de har ångest, familjeproblem, att jobbet går åt helvete och att de samtidigt är tvångsmässiga. Människor är komplexa! Även om man söker hjälp för ett problem så har man ofta tre till i olika grad, så man kan inte sätta upp riktlinjer för vad studenterna ska möta. Det jag däremot försöker lägga mig vinn om är att varje handledningsgrupp ska ha olika slags problematik inom gruppen. Man lär sig naturligtvis av att träffa sin egen patient, men man lär sig också av de andras ärenden, så i termin sju när jag lägger ut ärenden på handledningsgrupperna försöker jag blanda problemområden så att det till exempel finns någon med en specifik fobi, någon som är deprimerad, någon med självförtroendeproblem, någon med en ångeststörning och någon med tvångstankar i en grupp. Finns möjlighet att önska vilken typ av ärende som man vill åta sig? - Ja, när det inte är långa väntetider. Är det långa väntetider måste man börja ta dem i tur och ordning, men annars finns möjlighet att önska när man har avslutat en klient och ska byta. Annika lutar sig fram: - Något som du ska fråga om är hur mycket det kostar att komma till mottagningen. Jag är läst på en aning bakgrundsfakta och säger därför något förvirrat att: Men det är väl gratis? - Just det! utropar Annika. Men det har det inte alltid varit. Det har kostat 125 kronor tidigare, men det togs bort hösten Det var i samband med att Örebro tänkte införa avgift och frågade sina jurister som råd. De frågade i sin tur Riksrevisionen om råd och de kom då fram till att det inte var riktigt att ta betalt. Anledningen som de uppgav var att det inte var riktigt att ta betalt eftersom universitetsstudier är gratis. Logiken förstår jag inte, men det var ett Roligaste UTMANINGEN på UTBILDNINGEN ORD & BILD: Maria Bäckström Karlsson Vad tycker studenterna själva om att jobba på mottagningen? Vi har pratat med Fredrik och Krisja som båda kommit halvvägs i sitt arbete. Krisja Lidén går termin 8 och har valt KBT. 1. Att välja den inriktning som man tror på och som passar en som person. Sedan så kan man ju alltid titta på jobbmöjligheter och vad som efterfrågas på arbetsmarknaden om man tycker att det är viktigt. 2. Jag var tämligen nervös, både över vad klienten skulle vara för person och för hur jag skulle te mig i terapeutrollen. Det kändes inte riktigt som att jag tog mig själv på allvar, utan snarare som att jag skulle delta i någon form av levande charad. 3. Absolut. På något märkligt vis förvandlas man till terapeut när man stiger in i terapirummet. Efter ett tag insåg jag också att man som psykologstudent faktisk kan mer än vad man tror. Det är inte direkt så att gemene man går runt och slänger sig med begrepp som förstärkningar och ångestkurvor. 4. Oj. Det bästa var när jag avslutade min klient och faktiskt insåg att det hade skett en förändring. Det sämsta var en gång när jag försökte föra ett resonemang som skulle motbevisa ett maladaptivt antagande, men det hela gick över styr och slutade med att klienten istället fick stöd för sina antaganden. Det kändes lite nesligt. 5. Vi har handledning ungefär varannan vecka. I början hade vi det varje vecka. Vi träffas fyra studenter och en handledare och handledningen håller på i nästan tre timmar. Det gör att man har gott om tid att diskutera sin klient. Jag upplever att jag har fått tillräckligt med stöd. Det känns tryggt att stå under en handledares beskydd. 6. Ja. Det känns som att det är nu man lär sig något som man verkligen har användning av. Plötsligen har jag blivit mycket mer motiverad av att läsa litteratur som förut inte känts så intressant. Att få använda kunskap i verkligheten verkar på ett väldigt motiverande sätt. 7. Hm. Det skulle nog vara att jag börjar tro på mig själv som terapeut. Det känns inte längre som att jag är psykologprogrammets största bluff. 8. Behåll lugnet. Det är absolut inget att stressa upp sig över. Räkna dock med att det kommer att ta en hel del tid med förberedelser, bandlyssnande och sessionsrapportsskrivande. Och se det som ett av de roligaste momenten i utbildningen! Fredrik Ivarsson läser på termin 8 och har valt PDT 1. Naturligtvis så kan man tänka utifrån vad arbetsmarknaden efterfrågar och då ligger ju KBT bra till om man tänker generellt, men det är inte ett självklart val om man har tänkt inrikta sig på något speciellt som t.ex. något med barn eller organisationspsykologi. Sedan kan du välja att gå på känslan också. Jag tror att man mår bäst i längden om man inte gör våld på sig själv och sitt sätt att tänka. 2. Det kändes som när man första gången några veckor tidigare fick veta vad personen hette och vilken problembild personen hade. Vem var personen bakom namnet som man skulle tillbringa så många timmar med? Hur skulle vår allians utvecklas? Var jag kompetent nog för uppgiften? Skulle jag göra några terapeutiska misstag; intona fel, bli ivrig och tro att jag hade svaren? Inför det första samtalet satt jag en kvart och mediterade och fokuserade för att hålla nervositeten i schack. När jag och min klient väl hade satt oss var jag kav lugn. 3. Jag tror att man blir bemött som vilken terapeut som helst. Ger inte terapin någonting eller känns fel så slutar man oavsett psykologens erfarenhetsnivå. Klienten är dessutom medveten om förutsättningarna. Vår eventuella osäkerhet kompenseras av ett odelat engagemang då vi bara har en klient åt gången. Klienten vet också att man är noga uppbackad av handledaren. Att avgiftsfriheten gör att klienten har överseende med oss tror jag inte är realistiskt. 4. Det är häftigt när man märker att klienten gör framsteg och att klienten uttrycker att den upplever vårt arbete som positivt. Det sämsta med klientarbetet är rannsakningen av sig själv. Visserligen är reflektionen över sitt eget agerande gentemot klienten nödvändig för att man skall utvecklas som psykolog, men kanske är jag kritisk i överkant. 5. Handledningen är liksom terapisessionen en höjdpunkt på veckan. Den är på något sätt en terapeutisk process i sig. Man berättar om sin klient inför de andra och tar del av de andras klienter. Vi reflekterar tillsammans och jämför med varandra och ger varandra råd. De handlingsförslag handledaren ger till en av oss tar vi alla del av. Ibland kan det bli så att handledaren tar upp ett tema som hon berättar mer om och som vi kanske gör en övning i. Eftersom vi inte har handledning varje vecka kan det ibland bli så att man kan ha upp till tre sessioner utan att få stöd eller nya uppslag till processen, vilket initialt kändes lite osäkert. Sedan insåg man att den terapeutiska processen på något sätt lever sitt eget liv och att man till viss del bara har att följa den. Känner man sig osäker inför en session och inte hinner få handledning enligt schemat, har vi möjlighet att kommunicera med handledaren via mail eller telefon. 6. Ja, men det skulle kunna vara bättre. Som dynamiker har man oftast bara en klient under de tre terminerna vilket gör att man bara får prova en typ av person- 6

7 BAKOM KULISSERNA väldigt tydligt direktiv om att man inte fick ta betalt. Det innebar direkta order om att ta bort betalningen, så där rök massor av pengar och också en motivationsfaktor. Det blir sämre villkor för studenterna och naturligtvis för mottagningen. Det där överklagades sedan av Uppsala universitet men fick avslag, så nu kan vi inte ta upp det mer. Det börjar slå hårt på ekonomin: det är ju mycket pengar på ett år. Det var pengar som gick till mottagningen och gjorde det möjligt att köpa utrustning som datorer, skrivare, formulär samt betala sekreterartjänsten. Alla mottagningar i landet försöker nu driva denna fråga upp mot regeringen. Som det är nu ligger det hos psykologförbundet. - För studenter innebar det en försvårad arbetssituation. Det man får gratis, hur värdefullt och kul är det? Från det att vi bytte kunde vi se från den ena dagen till den andra hur andelen återbud ökade markant. Jag fick tid hos frissan så jag kan inte komma. Det är fint väder idag, så det är jobbigt att åka in. Sådan är ju jag också: om jag inte känner att jag förlorar pengar på det så kan man ju välja bort det. Den situationen lever vi fortfarande i, detta att fler ringer återbud till sina sessioner. Vi försöker skärpa till formuleringarna så att det verkligen betonas att det är en utbildning och att det är viktigt för studenterna att klienterna kommer varje gång som de är inbokade, men vi har ingen hållhake. Ur utbildningssynpunkt är det uruselt eftersom man inte heller får någon rutin i att ta betalt för tjänsterna och det är det som man ska göra sedan! I psykologens arbete är det ju faktiskt de där 45 minuterna samtal som man tar betalt för, men nu får studenterna ingen rutin i att sköta det. Det studenterna gör har givetvis ett stort värde, men tar man betalt manifesteras det också i ett symboliskt värde. Vid andra yrkesutbildningar gäller att man betalar för den vård/hjälp som man får. Om man t ex går till en student på tandläkarhögskolan, så går man dit och lagar sina tänder till en mycket re- ducerad taxa, men nog katten betalar man! Varför man då inte ska betala när man går till en psykologkandidat, förstår jag inte. Vi vill att det åter ska bli möjligt att ta betalt! Innan vi avslutar frågar jag om det är något som Annika vill tillägga. Hon funderar en stund. - Något som jag tycker att det är angeläget att studenterna vid institutionen tänker på är att vi har en väldigt stor patientverksamhet här. Klienter som går här vill inte höra att man ältar och pratar om sådant som man har lärt sig. Ni ska naturligtvis prata om det, men inte på de ytorna där folk som kanske har liknande problem går. De håller inte isär att Det inte är mig de pratar om, utan det är generellt, utan tar in att Jag är deprimerad, sådan är tydligen jag. Så det kan man vara extra mån om tycker jag, särskilt i gårdshuset. 120 studenter innebär att det är 120 patienter som rör sig där på en vecka, så många av dem som man möter under veckan är patienter på väg till samtal. Innan vi avslutar får jag följa med in på mottagningen, fem terminer i förväg! Annika visar runt i väntrummet och visar de olika rummen som finns tillgängliga för att boka in möten. Jag får följa med in på expeditionen och se anmälningsblanketterna för telefonsamtalen och journalskåpet. När vi säger hejdå och jag cyklar hem i solen har jag med mig en väldigt peppande känsla. Att få se och höra om mottagningen på detta sätt gav en inspirerande påminnelse om att allt det som vi läser och arbetar med faktiskt leder fram till något stort. Kämpar man vidare med sina böcker och tentor kommer man en dag att stå där med det egna passerkortet och vara en del av mottagningens arbete. Det gav en rolig dimension av verklighet och jag vet att jag kommer att kunna ta mig an mina perceptionsanteckningar med ny motivation när jag kommer tillbaka till mitt studentrum. FRÅGORNA: 1. Vad ska man tänka på inför valet KBT/PDT? 2. Hur kändes det inför det första samtalet? 3. Hur bemöts man som student? Blir man tagen på allvar? 4. Vilken är din bästa upplevelse hittills? Sämsta? 5. Hur fungerar handledningen? Får man tillräckligt stöd? 6. Känns det som att klientarbetet är en bra förberedelse inför framtiden? 7. Vilken är den viktigaste utveckling som du kan se hos dig själv så här långt? 8. Råd till andra som ska börja med klientarbetet? Fredrik mediterade en kvart innan sitt första samtal, Krisja kände det som att hon skulle delta i någon form av levande charad. Båda ger rådet att behålla lugnet och inte oroa sig, klientarbetet är det roligaste vi gör på psykologprogrammet, och man utvecklas både som person och psykolog. lighet med en typ av problematik. Helst skulle jag vilja ägna mig åt kanske upp till tre klienter parallellt och inte ha andra kurser under tiden som i nuläget bara gör att man inte hinner läsa all den litteratur som man får tips om från handledaren eller i seminarieserien som skulle vara ett stöd i klientarbetet. 7. Jag är mitt uppe i en process just nu som jag antagligen inte kommer att kunna betrakta förrän efteråt. Jag kastas ständigt mellan känslan av att klientarbetet är jätteroligt samtidigt som det är jättesvårt. Jag kan naturligtvis uppleva att jag har bättre självförtroende i min roll som terapeut nu än när klientarbetet började. Jag har större tilltro till min förmåga att fånga det som händer i stunden och göra något bra av det, samt att jag har utvecklat ett aktivt lyssnande med speglingar och reflektioner som jag tycker verka fungera både för mig och för klienten. 8. Oroa er inte. Det är det roligaste på hela utbildningen. Lita på dig själv som person och göm dig inte bakom massa papper och teorier. Koncentrera dig på att vara närvarande och använd dig själv som ett känslomässigt instrument och reflektera över vad du upplever i sessionen. Oroa dig inte för hur du skall kunna komma ihåg allt som sägs under sessionen, för man kommer ihåg betydligt mer än man tror. Initialt är nog er klient mer spänd och självfokuserad än vad ni är, så det kommer inte att märkas om ni har lite högre puls när ni hälsar på varandra första gången. 7

8 PRAKTIK PRAKTIK på BORTAPLAN Praktiken beskrivs av många som ett av de roligaste och mest spännande momenten under utbildningen. Det är första gången som man mer praktiskt får använda sina kunskaper och första gången som man får möta verkliga klienter. Som om inte de nyheterna skulle räcka väljer dessutom några att förlägga sin praktik utomlands och byter ut välkända uppsalagator mot en tillvaro där arbetet blandas upp med myllrande new york-trafik och shopping på Fifth Avenue, värmande sol och promenad bland skyskraporna i Pudong eller klingande franska och sightseeing i CN Tower. PIIP har pratat med tre studenter som befinner sig ute i världen och bad dem att besvara följande frågor: 1. Var gör du praktik? 2. Varför har du valt att göra praktik där? 3.Vad får du göra? Hur kan en typisk dag se ut? 4. Hur hittade du platsen? Hur fick du platsen? 5. Rekommenderar du andra att göra praktik utomlands? Varför/varför inte? Namn: Kien Hoa Ly Ålder: 24 år 1.Jag gör praktik på ett ställe som heter Roberto Clemente Center och ligger i East Village på Manhattan, New York. Det är en familjeterapeutisk klinik som till stor del vänder sig till människor med ekonomiska svårigheter och därför inte har råd att gå till privatpraktiserande psykologer. Hit kommer alla sorters mäniskor; deprimerade, bipolära, psykotiska, fobiska, anti-sociala, utåtagerande och så vidare. Bredvid centret finns också ett behandlingshem dit vissa av patienterna går under dagtid för att få social interaktion med andra människor och lära sig vardagssysslor. Förutom psykologer så arbetar även sjuksköterskor, läkare, psykiatriker och socialsekreterare här. Deras hemsida är Där finns mer information för den som är intresserad! 2. Jag bestämde mig för att satsa på att göra praktik utomlands dels för att jag ville göra en utbytestermin, men också för att jag ville uppleva en annan kultur och ett annat land. Jag har samtidigt alltid velat åka till New York och uppleva dess streetkultur. Jag fick faktiskt en praktikplats i Melbourne som verkade galet värd, men det blev tillslut RCC eftersom New York kändes mest attraktivt. 3. Även som extern (oavlönad praktikant) på Roberto Clemente får jag vara involverad i mycket av det som händer. Jag deltar i seminarier som professorerna på kliniken håller i varje vecka, jag får vara med och observera sessioner med psykologerna på centret och Helt plötsligt var jag i sjunde himlen... eller i alla fall i New York! jag får bedriva terapi tillsammans med terapeuterna. Väldigt snart kommer jag också att genomföra intake interviews, vilket innebär förstasamtal och screening av patienter som är tänkta att gå i terapi på kliniken. Seminarierna går ut på att lära sig terapeutiska interventioner och är till för PTP-psykologerna på mottagningen. Vi tittar på videoinspelade sessioner och diskuterar fallen. Observationerna innebär att jag är med en psykolog. Att vara co-therapist betyder att jag får vara aktiv i terapirummet tillsammans med en psykoterapeut. Vi samarbetar hela tiden, ställer frågor och använder interventioner tillsammans. Efteråt kör vi debriefing, vilket i detta avseende betyder att vi resonerar, konfererar och samtalar om patienten. Vi lägger upp en plan för hur vi ska gå tillväga till nästa session och vi gör pappersarbetet tillsammans efteråt. HOAarbetsfält! Tänk dig själv att dra iväg till något soft land 4. Man kan ju lugnt säga att jag drog i ALLA kontakter som jag hade, ja faktiskt i minsta lilla tråd... Jag fick platsen genom att jag kontaktade en gästföreläsare som vi hade på termin 5, Hannah Engel. Hon känner en dansk-amerikansk kvinna, Jette Simon, som jag var på en snabb lunchdejt med i Stockholm, då hon var där på något slags workshop. Hon i sin tur känner min handledare, Jaime Inclan, så på den (långa) vägen är det. Allt var egentligen bara så sjukt tur. Jag hade först inte ens tänkt att åka till Stockholm. Jag tänkte att det skulle bli jobbigt och ändå inte ge något, men jag drog dit ändå eftersom syrran slutade tidigt, så vi kunde gå och shoppa lite sen på eftermiddagen. Mötet med Jette var sådär. Det kändes mest stressigt och det kändes som om vi egentligen mest pratade om annat... Hon sa att jag skulle skicka in CV och ett personligt brev. Eftersom mötet var lite halvdant plus att jag redan då hade fått platsen i Melbourne, så tänkte jag först att jag skulle strunta i det, men jag tog mig i kragen, skrev ihop ett personligt brev och skickade det tillsammans med mitt CV. Efter två veckor fick jag svar och helt plötsligt var jag i sjunde himlen...eller i alla fall i New York! Det var sjukt mycket jobb med praktikplats överhuvudtaget: institutionen hjälper inte till med något alls. Jag drog säkert iväg mail under en intensiv period där någon gång i november, december. Det var nästan som att ha ett extrajobb. (Jag kanske ska börja att extraknäcka som det; professionell praktiksamordnare för de som vill göra praktik utomlands... ). 5. Jag kan nog faktiskt bara komma på fördelar med att göra praktik utomlands. Det känns som att jag får ett bredare människoperspektiv när jag är här, jag får se hur andra psykologer fungerar, och också hur samhället påverkar människor; vad som skiljer människor åt, men också kunskapen om att vi är så lika varandra på vissa punkter trots att avståndet är lika med 7 timmar med flyg och en fet jetlag. Den kunskapen som jag får av att bara hänga här är kunskap som inte går att läsa sig till, någonsin. Sedan en annan grej; man skapar oerhört mycket kontakter och det banar väg för många fler möjligheter. Jag tror att många i klassen ser Sverige som en självklar arbetsplats i framtiden; det är nog en hel del som inte ens tänker att det finns en marknad någon annanstans. Jag var nog också lite så för ett tag sedan, men va fan, vi har hela jorden som som Australien eller Sydafrika och jobba med hemlösa där ett tag, öppna en schysst klinik och ta hand om människor som är utsatta i landet. Jag skulle nog kunna snacka timtals om varför det är värt att dra iväg och göra praktik utomlands! Kontentan är nog densamma som om man skulle fråga någon: varför är det värt att åka utomlands och resa, se andra platser, nya ställen och träffa galna, spännande och helt fantastiska människor? Om man har ett bra svar på den frågan så vet man vad det handlar om. 8

9 PRAKTIK Namn: Karin Frick Ålder: Jag gör praktik på ett ställe som heter CAMH - Centre for Addiction and Mental Health - i Toronto, Kanada, vilket är ett jättestort mentalsjukhus. På detta sjukhus gör jag min praktik inom en avdelning som heter Law & Mental Health- program och lite på en avdelning som heter Anger & Addiction Clinic. Inom Law & Mental Health jobbar man på olika sätt med patienter som har brutit mot lagen på något sätt (eftersom de anses vara psykiskt sjuka blir de i Kanada aldrig dömda för brott till skillnad från i Sverige där man, som enda land i världen, dömer psykiskt sjuka som ansvariga för sina handlingar). De kan ha begått alla möjliga olika sorters brott - en del riktigt allvarliga och en del mer bagatellartade. Anledningen till att de är på CAMH är antingen att de ska utredas för att se om de är psykiskt sjuka (och i sådana fall NCR - non criminally responsible), eller för att man har kommit fram till att de är psykiskt sjuka och då ansvarar CAMH för vården av dem. Patienterna som jag kommer i kontakt med är alltså antingen där för utredning eller så bor de där, de är sk. inpatients. På Anger & Addiction Clinic är patienterna frivilliga och outpatients, dvs. de bor inte på sjukhuset utan de kommer dit för behandlingar av olika slag. 2. Jag valde att göra min praktik här eftersom jag är väldigt intresserad av kriminalpsykologi och inom detta område är Kanada just nu världsledande. De har mycket framstående forskning och vad jag vet ligger de lågt fram vad gäller behandling också. Mig veterligen är ögonen riktade mot Kanada även inom den svenska kriminalvården och allt detta tillsammans var saker som fick mig att vilja göra min praktik i Kanada. I Sverige finns det ju inte ens (vad jag vet i alla fall) något ämne som heter kriminalpsykologi, utan det är mer så att man får plocka upp kunskap lite här och där om detta ämne (som sagt, detta är mitt intryck - jag kan ha fel). 3. Jag får sitta med under min handledares individuella terapisessioner med hennes patienter, jag får vara med på olika gruppterapier eller färdighetsträningsgrupper (social skills, anger management, destress), jag är med på diverse personalmöten och jag får sitta med under olika bedömningssamtal under rättspsykiatriska utredningar. En dag kan se ut såhär: morgonen börjar med sk. team review, där all personal på en avdelning sitter ner och går igenom hur patienterna har mått och betett sig den senaste veckan. Efter mötet kan det vara är lite dötid då jag får chans att sitta och läsa relevant litteratur. Sedan kan det vara dags att ha en av KARIN de individuella sessionerna med någon av patienterna och efter det går det lite tid till att fylla i rapport efter terapin. Min handledare får många samtal från ett par av hennes klienter, så ofta går vi ner till en av avdelningarna för att prata med patienten. Sedan kan vi ha yard, dvs. vi ansvarar for att släppa ut patienterna på den inmurade rastgården och att finnas där under tiden som de får lite frisk luft. Sedan har jag lite tid till att prata med min handledare och oftast tid till att läsa lite till, om vi inte blir uppringda av hennes patienter som behöver mer stödsamtal nere på avdelningen dvs. Vissa dagar händer det väldigt mycket och de är väldigt spännande, med mycket intressanta patientmöten, medan andra dagar knappt innebär någon patientkontakt alls: det är helt enkelt väldigt olika från dag till dag. 4. Institutionen hade ingen hjälp att erbjuda, mer än rådet att använd dina personliga kontakter, vilket var precis vad jag gjorde. I princip så ade jag runt till alla personer i Sverige som jag hade någon som helst anknytning till och som hade någon som helst anknytning till den inriktning som jag var intresserad av och frågade dem om de hade några kontakter i Kanada eller kände någon med kontakter i Kanada. Från ett par håll fick jag napp och så följde jag upp de trådarna och fick nya namn och följde upp de trådarna osv... Jag började för ett drygt år sedan och i september fick jag napp - jag hittade en psykolog på CAMH som ville hjälpa mig! Nästa stora grej var att faktiskt få platsen och antagningsprocessen till detta ställe är inte att leka med. Jag höll på med komplicerat pappersarbete från åtminstone november tills det att jag åkte - men så fort jag hade kommit förbi detta och fick påbörja själva praktiken har allt varit enkelt och okomplicerat. 5. Jag tror inte att det finns något bra svar på den frågan - allt beror ju på vilka mål man själv har! Jag är jättenöjd med min placering, men det finns säkert andra som inte skulle tycka att det var värt det. Utöver en spännande praktikplats får jag ju så mycket mer; jag får en inblick i hur psykologrollen ser ut i Kanada och vad för slags terapier som bedrivs här och vilka trender som råder, jag får en chans att öva upp min engelska och jag får en inblick i hur hela deras system funkar (rättsväsendet, kriminalvård, rättpsykiatrin mm). För mig är det värt alla nackdelar som kan tänkas komma med att vara utomlands. Jag har dock inte kunnat komma på någon än- kanske att jag inte vet hur man för journal i Sverige och att jag lär mig lite mindre om hur det svenska systemet fungerar. Namn: Arne Otto Lund Ålder: 25, Umeå universitet 1. Jeg har praksis i Shanghai, Kina. Her følger jeg en norsk psykolog i hennes arbeid på en internasjonal to-språklig skole i tillegg til at hun arbeider som «freelance-terapeut» med klienter i alle aldre. 2. Det var helt tilfeldig at det ble Shanghai! Jeg leste et intervju med psykologen i Tidsskrift for Norsk Psykologforening og tok kontakt med henne da jeg var veldig interessert i å gjøre praktiken i utlandet. Og ettersom et av kravene til å få godkjent praktiken er at en må ha veiledning av en psykolog så kjentes det «trygt» med en norsk psykolog. Årsaken til at jeg ville gjøre praktiken i utlandet var at jeg gjerne ville ha en litt annerledes og utfordrende praktik som et avbrudd i studiene i tillegg til at det gir mange muligheter til personlig vekst. Med det mener jeg at man nye situasjoner gir rom for nye handlinnger, og på det viset er det en god måte å lære mer om seg selv og utvikle seg ved å utsette seg for noe helt nytt og ukjent. Før jeg dro viste jeg ikke noe om Shanghai, annet enn at det var en stor by. Og stor er den! Har fått ulike bud, ARNE men det skal bo rundt 20 millioner her! Helt ufattelig stort! Det er OTTO fem ganger Norges befolkning... Men psykologi er det lite av her. Under Mao var psykologi ansett som en «borgerlig pseudovitenskap» og de fleste universitetene var stengt i nesten 30 år. Det gjør at det har vært bort imot umulig å få gjort noen psykologiske utredninger med bra tester siden psykologi har vært så utilgjengelig på Kinesisk så lenge. 3. Arbeidsuken er veldig variert, med noen faste dager på skolen og en del tid til egen disposisjon som jeg har brukt på skolen eller jobbet hjemmefra i tillegg til terapitimer inne i bykjernen. På skolen har jeg ser jeg en gutt individuelt en gang i uken, leder en gruppe for introverte jenter og en gruppe for aktive gutter, antagelig flere med ADHD, men p.g.a. mangel på skikkelig testing og mulig stigma med en diagnose har ikke psykologen jeg jobber med satt en «offisiell» diagnose. Ellers har jeg vært med på utredninger i form av samtaler med foreldre og lærere og gjort en del klasseroms observasjoner. Jeg har også gjort litt administrativt og informativt arbeid i forhold til lærerne og hvordan de kan benytte seg av psykolog tjenesten. Jeg har også fått mye annsvar i forhold til en voksen klient som ville gå i kognitiv terapi, så jeg får prøvd meg på veldig mye med andre ord! 4. Som sagt så leste jeg om Cecilie som psykologen heter og tok kontakt, og etter litt «tjat» fra min side så godtok både hun, skolen i Shanghai og universitetet at jeg kunne dra! 5. Jeg anbefaler å gjøre praktik i utlandet til de som vil oppleve noe annerledes og er fleksible i hva man kan gjøre i jobben som psykolog! Ettersom psykologutdanningen er veldig ulik i ulike land så tror jeg at man må være innstilt på at det kan variere veldig i hva man gjør i utenom-nordiske land!

10 BESLUT UPPIFRÅN Högskoleverket bestämmer: SOIBU går i GRAVEN ORD & BILD: Therese Karlsson I fem terminer har det funnits vid institutionen för psykologi i Uppsala; programmet som med sina 160 poäng leder fram till en Filosofie Magisterexamen med Psykologi som huvudämne och med Medicinsk vetenskap som biämne. Innehållet i utbildningen är anpassat efter uttalade behov formulerade av personal inom socialtjänsten. Bland studenterna förkortas utbildningen SOIBU och i hela sin prakt uttalas Sociala omsorgsprogrammet med inriktning mot barn och ungdomar. Nu ska utbildningen inte få finnas kvar längre. När jag letar i Högskoleförordningens förteckning över examina så finns inte social omsorgsexamen med, den examensrätten ska inte längre finnas vid Svenska högskolor och universitet. I Bolognaprocessens framfart där Sverige strävar efter internationell konkurrenskraft på sina utbildningar kommer vissa förändringar träda i kraft den 1 juli Sociala omsorgsprogram som ofta har varit inriktade mot någon speciell social verksamhet ska utformas som socionomutbildningar och ha en tydligare generalistkaraktär. Studenterna som togs in på det sociala omsorgsprogrammet vid institutionen i januari 2007 var den sista kullen att påbörja utbildningen. Moa Edlund är 26 år och är en av de som påbörjade utbildningen i våras. Vilken var din reaktion när du fick veta att utbildningen du nyss påbörjat skulle tas bort? - Jag visste innan jag började att det fanns en risk att programmet skulle läggas ned. Jag hade haft kontakt med programansvarig per telefon veckorna innan vi började. Det jag inte förstår är varför. Vår utbildning har formats efter uttalade behov i samhället och det är tydligt att vår kompetens är intressant och behövs. Intresset och därmed antagningspoängen på den här utbildningen är dessutom högre än på en vanlig socionomutbildning. Jag ser det positiva i att först få grunderna i hur utveckling går till innan vi läser kurser som rör sociala verksamheter för barn. För tre år sedan var flyttlasset packat för Moa och hennes före detta pojkvän. Moas gamla hemtrakter och en plats på psykologprogrammet i Umeå väntade. Då blev Moa gravid och familjen bestämde sej för att stanna i Uppsala. Föräldraledighet, distansstudier på Komvux för att kunna vara hemma så länge som möjligt med dottern och volontärjobb på Uppsala kvinnojour upptog två och ett halvt år innan Moa bestämde sej för att söka SOIBU. - Jag insåg att jag ville göra mer av socialt arbete jämfört med vad en psykolog gör. Jag är intresserad av att kunna hjälpa till på många plan, att t.ex. kunna gå in i en dysfunktionell familj och identifiera behoven och veta vilka åtgärder som behövs och kan sättas in. Orsaken till att en familj inte fungerar beror kanske inte enbart på en individ utan på många olika samverkande faktorer och att då få chansen att hjälpa alla tycker jag är viktigt. Vilken kurs läser ni nu? - Utvecklingspsykologi 5p. - Det är spännande, jag får en praktisk uppvisning i det jag läser om eftersom att jag umgås med min dotter dagligen. Och så får jag bekräftelse på att jag har gjort bra ifrån mej som mamma när vi läser om anknytning och så vidare. Moa ler. Vad tycker du om utbildningen så här långt? - Jag tycker att det har varit knapphändig information om vad som kommer att hända med programmet och därmed med oss och vilken examen vi ska få. Men jag tycker att utbildningen som den ser ut på pappret är väldigt bra förutom att jag saknar aspekt på mäns våld mot kvinnor och hur det påverkar en familj och framförallt hur barnen i en sådan familj fungerar i andra sammanhang. Så likväl som att vi läser om pediatriska sjukdomar med relevans för barn och familj på termin fyra, skulle jag vilja se en sådan kurs. - Sen har jag hört att studenterna som går termin fem nu och snart ska ut på praktik har haft svårt att få praktikplatser vilket jag tycker är helt undermåligt. Vi har inte funnits så länge, men ansvariga har ju vetat i tre år att vi ska ut på praktik. Uppsala kommun har avtal med andra universitet och högskolor om att tillgodose att visst antal praktikplatser, de borde först och främst se till att ordna det för sina studenter i Uppsala. ANNONSER PIIP söker FOTOGRAFER och fler illustratörer Är du intresserad av att vara med och fortsätta utveckla tidningen? Du kan ingå i redaktionen eller göra tillfälliga gästspel. Bli en helskön journalistlirare du med! kontakta oss på: Marie-Lo Oro, relationsterapi, rå St. Persgata Leg. p Tel: 018 marie-louise.go 10

11 BESLUT UPPIFRÅN Moa Edlund går i Soibus sista klass någonsin. Under en pluggdag tillsammans med PIIPs Therese fick hon chansen att dela med sig av sina tankar till läsarna ( Institutionen har nu anställt en kvinna som jobbar med att hitta praktikplatser åt alla på programmet. Förhoppningsvis kommer det att lösa sig för de som ska på praktik i höst.) som familjebehandlare och efter lite mer erfarenhet som myndighetsutövare. Jag vill kunna gå in i en familj och samordna insatser. En konsekvens av nedläggningen av utbildningen är att det blir svårt att ta uppehåll. Graviditet eller sjukdom är två godtagbara orsaker till studieuppehåll och utbildningen kan då eventuellt kompletteras med individuell studiegång. Detta kanske stressar en del, men Moa trivs här och känner att hon också för sin dotters skull ska stanna i Uppsala. - Fast jag förstår om de som kommer direkt från gymnasiet, och har lust att resa eller göra något annat innan de är färdiga med utbildningen, känner sig stressade. Till sist tycker Moa att en uppsamlingstermin för alla SOIBUare kunde vara något för institutionen att tänka på. - När jag började programmet erbjöds det en kandidatexamen i psykologi med inriktning mot social verksamhet för barn och unga, men den får tydligen inte ges. Jag har upplevt att vissa verksamheter är lite skeptiska till vad vi är och vad vi kan. Kanske kunde vi gå någon sorts uppsamlingstermin eventuellt på sociologiska institutionen, som skulle ge socionombehörighet, om det nu är det som krävs för att placera oss på arbetsmarknaden. Då skulle vi kunna göra samma arbete som en socionom, samtidigt som vi har spetskompetens mot psykologi och medicin och då tror jag att vi skulle vara otroligt attraktiva på arbetsmarknaden. Det är undermåligt. Vi har inte funnits så länge, men ansvariga har vetat i tre år att vi ska ut på praktik Vad är det för typ av arbete som väntar efter examen? - Jag vill arbeta med barn och ungdomar på utredningshem och behandlingshem, ouise Göller ådgivning, samtalsterapi an 7, Uppsala psykolog Pirkko Laine Leg. psyk Leg psykoterapeut med handledarkompetens Kina Nygren Leg. psykolog & Leg. psykoterapeut Rundelsgränd 2A 1t Uppsala Tel: Östra Ågatan 41, UPPSALA hemsida: 11

12 GRANSKNING LITTERATUREN SYNAD I SÖMMARNA Emma och Malin har granskat litteratur ur HBT-perspektiv ORD: Karin Andersson BILD: Leif Jansson Emma Wallin och Malin Dahlström går nu termin sju på psykologprogrammet, och är två av tre drivande krafter som under 2005 genomförde en granskning av kurslitteraturen ur ett HBT-perspektiv. De kurser som har granskats är Introduktion, Personlighetspsykologi, Biologisk psykologi, Utveckligspsykologi II samt Vuxenliv och åldrande. Resultaten av granskningen visar bland annat att homo- bi- och transpersoner till stor del osynliggörs i litteraturen som hör till dessa fem kurser. I avsnitt om kärlek, samliv och sexualitet saknas homo- och bisexuellas erfarenheter, män förutsätts vara attraherade av kvinnor, kvinnor av män och transfobi tas aldrig upp när det i små avsnitt diskuteras hatbrott och homofobi. I en bok konstateras att könsidentiteten är central för individens identitetsuppfattning, normal biologisk könsutveckling beskrivs i flera böcker och några tar upp avvikelser från denna. Att vara pojkflicka framställs som mindre allvarliga fall än androgenitala syndrom, där det förklaras att pojkflickor inte lider utav grav fysisk abnormalitet utan endast uppvisar ett pojkaktigt beteende. Varför är det viktigt att utbildningen har ett HBT-perspektiv? Det största problemet är att det finns ett stort osynliggörande av HBT-personer, inleder Malin. Trots goda avsikter från lärare och i litteratur uppstår en stor stigmatisering. Om homosexualitet överhuvudtaget nämns i litteraturen är det ofta för att man vill försöka förklara hur det kommer sig att vissa blir homosexuella, eller så ser man till att skriva att homosexualitet och pedofili inte hänger ihop. På så sätt förstår man att det ändå finns ett grundantagande om att homosexuella är pedofiler i större utsträckning än heterosexuella. Emma förklarar att i flera böcker har författarna faktiskt försökt lägga in ett HBT-perspektiv. Då nämns ofta homosexualitet i ett kort stycke någonstans i ett kapitel. Detta stycke får sedan fungera som ett alibi för att resten av texten ska få passera trots heteronormativitet. - Ibland kan man känna det som att det där stycket är skrivet av en helt annan författare. Malin fortsätter: - När vi får läsa eller diskutera olika exempel utgår de ofta från den heterosexuella, amerikanska medelklassen. I yrkeslivet kommer vi som psykologer givetvis inte bara att stöta på den här heteromedelklassen! För att kunna bemöta människor på ett bra sätt krävs att vi har en medvetenhet om deras livsvillkor. Det är viktigt att vi för en diskussion om vad normer gör med människor! Det största problemet är att det finns ett stort osynliggörande av HBT-personer. Emma tillägger att det är vanligt att HBT-personer får oproffsiga kommentarer från terapeuter när de kommer ut i terapirummet. En del terapeuter vill visa sig oberörda och säger att det inte spelar någon som helst roll vilken läggning deras patienter har, andra patologiserar läggningen med kommentarer som att det måste vara jobbigt, hur gick det när du kom ut för Emma Wallin och Malin Dahlström sätter ner foten vad gäller HBT-frågor på psykologprogrammet. din familj, har du fått dålig kontakt med dina föräldrar nu?. Den första reaktionen förminskar patientens problem om det är så att denne faktiskt har haft problem, den senare utgår från att alla HBT-personer har problem på grund av sin sexualitet, vilket inte alls är fallet. Att känna till generella begrepp som internaliserad homofobi och komma-ut-processer är viktigt. Det är vanligt att patienten måste förklara grundläggande HBT-fakta för terapeuten för att samtalet ska kunna föras på rätt nivå. Vi måste prata mer om maktrelationer i stort: hur ser samhället ut och vilken makt har vi som terapeuter? - En kompis till oss berättade för sin terapeut om hur jobbigt det var att bli diskriminerad på grund av sin läggning, och terapeuten svarade med att ta ställning för de som diskriminerade, och sa att deras beteende var normalt. Terapeuten är till för att hjälpa patienten, inte för att agera okunnig lyssnare som måste bli upplärd, säger Malin. Vad hände när ni släppte den här granskningen? Hur togs den emot av lärare och kursansvariga på institutionen? Malin skrattar lite trött: - Det var rätt trögt i början. Nu finns en villighet att förändra, om vi är beredda att jobba för det. Vi presenterade granskningen på en lärarkonferens för några månader sedan, och efteråt var det flera stycken som kom fram och var intresserade och ville ha mer information och råd om hur man kan förbättra kunskaperna och undervisningen. Det är också jättekul att den har blivit kurslitteratur i genuskursen på termin tre, den tryckta versionen är helt slut. Emma håller med om att det börjar hända saker: - Vi har sökt pengar så att vi ska kunna arbeta med att utöka seminarierna på termin 7-9 med ett HBT-perspektiv. Det krävs så mycket arbete för att sammanställa allt material. Vi vet inte ännu om det blir av, men vi har fått institutionens godkännande att göra det. Hur skulle ni önska att undervisningen såg ut på HBT-fronten? Emma och Malin öser på med en mängd bra förslag: - Vi måste för det första prata mer om maktrelationer i stort: hur ser samhället ut och vilken makt har vi som terapeuter? HBT måste vara ett kontinuerligt inslag i alla kurser där det är relevant; det får inte bara bli ett litet avsnitt om det som alibi för att göra allt annat heteronormativt. Det behövs specifik kunskap om HBT-personers situation i samhället. I fallexempel måste man synliggöra att det till exempel existerar andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen, utan att nödvändigtvis fokusera på att läggning är det som är problemet för dem som är med i exemplet. - Det krävs också mycket diskussion kring etik och värderingar. Jag tror inte att neutralitet existerar; alla våra värderingar måste diskuteras för att vi ska kunna hantera dem på ett bra sätt, menar Malin. - Vilken position har vi som psykologer? Hur påverkar vi patienten med våra värderingar? - Och all forskning som vi tar del av, poängterar Emma. Vad får det för konsekvenser att den ser ut som den gör? Kan man vara neutral som forskare? Hon fortsätter: - Vi måste fråga oss vad böckerna fyller för funktion. Om det finns brister kan man använda bristerna som ett pedagogiskt instrument att diskutera kring, och komplettera med artiklar. Vi tycker inte att man måste bränna de granskade böckerna på bål bara för att de har stora brister. 12

13 FRÅN ORD TILL HANDLING Kritik gav gehör: BIOLOGISK PSYKOLOGI med ny föreläsning I förra numret av PIIP meddelade vi att några studenter på psykologprogrammets nuvarande termin 3 hade skrivit ett brev till kursansvariga på Biologisk Psykologi I (termin 2) som handlade om det bristfälliga genusperspektivet i kursen. Brevet ledde framgångsrikt till att studenterna fick en extra föreläsning på temat Genus och biologisk psykologi. Karin Storby var en av de som var med och skrev brevet, och är nu också nytillträdd medlem i institutionens jämställdhetsgrupp. Vad förväntade ni er skulle hända när ni skickade brevet? -Inte så mycket faktiskt. Vi trodde att vi kanske skulle få in en artikel som kompletterande extramaterial. Saartjie Baartman hölls fången och visades upp under 1800-talet pga. sin abnorma hip-waist ratio. Biologibokens författare spekulerar i om mäns preferens för denna kan vara medfödd. Hur känns det att ni fick en extra föreläsning? -Bra! Det känns hoppfullt inför om man är missnöjd med något annat också. Det är faktiskt möjligt att få gehör för det man säger. Sedan kan jag tycka att det inte är vi som ska behöva fixa det själva, men det känns bra när folk lyssnar på vad man har att säga. Hur var föreläsningen med Måns Andersson? -Den var bra, men den skulle också kunna ha anpassas mer för psykologstudenter. Han är väldigt duktigt på att föreläsa, och rolig också. Han pratade mycket om forskning och hur man forskar på djur. När vi använder forskningen är den redan tolkad, ofta feltolkad. Han visste inte så mycket om vad vi hade för förkunskaper och trodde nog att vi har fått mer än vi har och avslutade ibland med Men det här vet ni säkert redan. Han ska få lite punkter inför nästa termin. Vad vill du säga till andra studenter som blir irriterade på det politiska innehållet i kurser? -Säg till. Det behövs att folk öppnar munnen. Det så är lätt att sitta och känna sig ensam och arg, och till slut orkar man ingenting. Alla som tänker något ska våga säga det också, det ska vara självklart att man inte ska känna sig diskriminerad. Nystartade GENUS- och HBT-gruppen bjuder in Ensam och övergiven? Fly förbannad? Eller bara sugen på trevligt sällskap? Nu finns en ganska nystartad grupp för oss som pluggar till vårdyrken. Sjuksköterske-, läkar-, logoped- och psykologstudenter mfl samlas och pratar, peppar, utbyter erfarenheter. Vi gör också olika små och stora projekt för att förbättra villkoren för HBT-personer, bredda kunskaper och öka genusperspektivet på utbildningarna. Skicka ett mail till våran lista: för info om nästa möte. Komsi komsi! /GenusHBTgruppen genom Karin i PPT6 PIIP har haft tillgång till det brev som sammanställdes till ansvariga för kursen och har valt att citera och presentera valda delar ur detta för att ge en bild av studenternas åsikter. Kritiken som riktas mot boken är bland annat: Författarna drar hela tiden paralleller mellan djur och människa utan att problematisera runt att människan faktiskt har högre tankeprocesser och en kultur medan djur inte har det. Om transexualitet säger man att det är allmänt antaget att det beror på en störning i interaktionen mellan hjärnutvecklingen och hormoner (trots att man erkänner att man egentligen inte alls vet mycket om det). Det spekuleras vilt kring kvinnligt och manligt beteende och evolution och diskussionen relateras tillbaka till hur vi levde på stenåldern. Man kan dock aldrig säkert få veta hur människorna på stenåldern egentligen levde, och det man här gör är att man hamnar i ett cirkelresonemang där man utgår från förförståelsen om dagens samhälle och arbetsuppdelning för att spekulera i hur stenåldersmänniskorna levde, för att med det förklara hur vi lever idag. Man nämner i en bisats att mäns preferens för en viss hip to waist -ratio hos kvinnor antagligen är medfödd. Vad bokens författare också tar upp, men inte fäster någon större vikt vid när det gäller kön, är att hjärnan är plastisk och utvecklas med erfarenhet. När det gäller könsskillnader i hjärna och beteende så tar de däremot bara upp socialkonstruktivistiska teorier som något som ska motbevisas. Det är ett ganska stort glapp mellan att tala om att det finns en skillnad och att spekulera i och dra (ogrundade) slutsatser om vad denna skillnad innebär rent praktiskt för oss människor. Frågan är hur vetenskapligt det egentligen är att exempelvis dra slutsatsen att mäns åsikter om kvinnors utseende skulle vara medfödd. Och varför skulle homosexuella mäns hjärna vara lik kvinnors? Att homosexuella män skulle ha medfödda speciella intressen som är mer kvinnliga än normala mäns är en gammal fördom som vi anser snarare lämpar sig för Kanal 5:s realityserier än för en vetenskaplig lärobok. Under förra terminen lärde vi oss på en föreläsning att synen på könen som två ömsesidigt uteslutande motpoler övergavs för minst 40 år sedan, men nu levereras den som dagens sanning. Egentligen skulle vi kunna tycka att det vore acceptabelt med en bok som den här eftersom vi förstår att det kan vara svårt att få tag på bra huvudböcker, OM man problematiserade och tillhandahöll extramaterial. Detta har dock inte varit fallet, och vi tvingas fråga oss om det saknas kunskap i sådana här frågor vid institutionen för psykologi. Det farliga är när man inte ser politiken i vetenskapen, även den naturvetenskapliga sådana, utan menar att den är objektiv. Vi skulle hävda att vår kursbok, som gör anspråk på att endast handla om biologi är otroligt politiskt, i och med vilka vinklingar författarna gör, vad de fokuserar på och hur de uttrycker sig. ORD: Karin Andersson 13

14 ARBETSLIV Nyfiken på arbetspsykologi? PIIP har träffat Anita Törnquist: UTVECKLING, URVAL och UTBILDNING ORD: Lina Lundström BILD: privat Studenter söker sig till psykologprogrammet av skilda anledningar och drömmarna om vad man vill göra efter examen är många. Trots detta är utbildningen fortsatt förhållandevis terapeutiskt inriktad. Anita Törnquist, legitimerad psykolog och specialist inom arbetslivspsykologi representerar en annan del av psykologens möjliga arbetsområden. Hon arbetar långt från patienter och väntrum. Istället säljer hon tjänster där psykologisk och organisatorisk kunskap kombineras i ett försök att skapa effektivare företag. Under studenttiden var Anita en av få som valde att inte bli kliniker. - Att arbeta kliniskt var det som räknades när jag läste, det var det som ansågs fint, säger hon. Idag driver hon företaget Törnquist m fl och för henne är Utveckling, Urval och Utbildning en del av en vanlig arbetsdag. - Utveckling handlar om att utveckla och förbättra, både på individ- och gruppnivå, säger Anita. Oftast har ett problem uppstått. Problemet kan gälla specifika individer på företaget, chefer som inte vet hur de ska förhålla sig till sin personal eller grupper där dynamiken av någon anledning rubbats. Anita angriper problemet genom att göra en analys av situationen. Det är ytterst sällan hon går in i direkta konflikter. - En av de viktigaste sakerna som vi lär oss på psykologutbildningen är ett objektivt förhållningssätt. När ett problem uppstår blir min viktigaste uppgift att förhålla mig objektiv till situationen och se helheten. Utifrån detta jobbar jag med att komma upp med en lösning. Ibland kan Anita ha stödsamtal med enskilda individer. -Jag bedriver själv inga terapier men jag har ett brett nätverk av terapeuter som jag kontaktar ifall jag ser att någon är i behov av mer stöd och hjälp. Urval handlar om att anställa rätt person till rätt tjänst. Både vid rekrytering och individuell ledarutveckling använder sig Anita av psykologiska tester. Det händer också att hon går in och resursinventerar, dvs. försöker effektivisera arbetet hos en grupp på personer. Detta kan tex. göras genom att omstrukturera arbetsuppgifterna så att Vi psykologer måste inse vår kapacitet, menar Anita Thörnquist. Hon ser det som en av de viktigaste utmaningarna för framtiden. rätt person hamnar på rätt plats. Vi sitter inne med så mycket kunskap utan att folk verkar veta om det, därför är det otroligt viktigt att vi visar vad vi går för. Anita skräddarsyr också föreläsningar där hon utbildar personal och företagsledare i ex. kommunikation, konflikthantering och grupprocesser. Utbildningen är förebyggande och syftar till att göra personal och ledning medvetna om hur de själva fungerar som människor och relaterar till varandra. När denna medvetenhet finns minskar risken att problem uppstår. När man pratar med Anita känns hennes kompetens bred och arbetsuppgifterna mångsidiga. Det ligger nära till hands att fråga sig vad allt detta har med psykologprogrammet att göra. Skulle en beteendevetenskaplig utbildning med inslag av tex. ekonomi, marknadsföring och kommunikation inte vara att föredra? Som svar på den frågan hävdar Anita bestämt att psykologlinjen har varit rätt val i hennes fall. - Det finns en uppsjö av managementkonsulter som säljer det vi som psykologer kan. Det har varit en styrka att kunna säga att man är legitimerad psykolog, att hänvisa till sin legitimation är konkurrenskraftigt. Det har tagit sin tid, men företagen börjar kräva mer och mer, de nöjer sig inte med beteendevetenskapligt kunnande. I många fall är det just psykologer de efterfrågar. Att Anita utöver sin psykologexamen dessutom är specialist inom arbetspsykologi tror hon är mindre viktigt för att få uppdrag. - Företagen har lite kunnande om vad en specialisering egentligen innebär. Däremot kan det vara en styrka att veta att man har specialistkunskap inom sitt område, inte minst eftersom man som arbetslivspsykolog ofta måste marknadsföra sig själv. - 6 år av studier och ändå är vi rädda för att berätta vad vi kan! Anita påpekar att vad psykologutbildningen saknar är att lära eleverna att marknadsföra sig själva. -Vi sitter inne med så mycket kunskap utan att folk verkar veta om det, därför är det otroligt viktigt att vi visar vad vi går för. Som arbetspsykolog tar det ett tag att skapa sig ett nätverk, men när det väl är gjort så leder det ena till det andra enligt Anita. Kunder återkommer och har man väl fått bollen att rulla så finns det pengar att tjäna. - Psykologlönerna är katastrofala med tanke på den långa utbildningen, men som arbetslivspsykolog tjänar man betydligt bättre än den genomsnittliga psykologen. Anita tipsar studenter som vill arbeta som arbetslivspsykologer: - Man måste börja någonstans, det går inte att direkt efter utbildningen tro att man kan starta eget och arbeta som organisationskonsult. En bra start är att börja som juniorkonsult med enklare uppdrag under handledning. Allteftersom lär man sig arbetsuppgifterna och kan successivt ta sig an större uppdrag. Anita menar också att det är viktigt att man som student prövar på olika saker under utbildningen för att få en inblick i vad man senare kommer att arbeta med. - Ett tips är att följa med som testledare och lära sig hur man testar. Testning är ett viktigt redskap som är bra att kunna ifall man i framtiden vill arbeta organisationspsykologiskt. Det finns idag ganska få renodlade arbetslivspsykologiska konsultföretag, de flesta arbetslivspsykologer jobbar liksom Anita som egenföretagare. Anita ser dock ljust på framtiden. Hon tror att fältet kommer att växa och att psykologisk kunskap inom arbetslivet behövs. Den viktigaste utmaningen för framtiden verkar snarare vara att få psykologer att inse sin egen kapacitet, för utan att veta att man själv kan blir det svårt att övertyga andra. Länk till Anitas företag: 14

15 VÅLD Ett förbisett ämne på psykologprogrammet? VÅLD i NÄRA RELATIONER ORD: Emma Grut BILD: Karin Andersson Jag har sedan några månader tillbaka gjort min psykologpraktik i Oslo på en privat stiftelse som heter Alternativ Til Vold. Stiftelsen startades 1987, och var då det första centret i Europa som kunde erbjuda behandling för män som utövade partnervåld. Under 90-talet har man successivt byggt ut verksamheten, som idag även riktar sig till partner som är utsatta för våld och barn som utsätts för eller är vittne till våld i familjen. Inom ATV har man också satsat på flera fristående projekt som för att nämna några har fokuserat på våld och etnicitet, kvinnliga våldsutövare och nu också ett kommande projekt med temat våld i samkönade relationer. Kort sagt här finns en unik kompetens kring våldsproblematik i nära relationer. Ju mer jag lär mig om våld desto mer förbryllad blir jag över hur jag har kunnat läsa snart sex terminer på psykologprogrammet utan att knappt ha hört ett ord om aktuell forskning om fenomenet våld i nära relationer och än mindre stött på temat i någon litteraturlista. Två timmars föreläsning under genuskursen, och några få ord i förbifarten om säkerhetsbedömning av våldsutövande män på kurs 20, var i stort sett allt jag hade med mig i bagaget inför praktiken. Det täcker inte på långt när detta mångfacetterade fält. Hur utbrett är då denna typ av våldsproblem? Tar man en närmare titt så talar statistiken sitt tydliga språk. I en svensk undersökning, där kvinnor tillfrågades, svarade 5,5 % att de hade blivit utsatta för våld av sin partner under det senast året och 11 % av kvinnorna hade blivit utsatta för våld någon gång av nuvarande eller tidigare partner. En liknande undersökning i Finland visade att 22 % av alla samboende eller gifta kvinnor i åldern år varit utsatta för fysiskt, sexuellt våld eller hot om våld. Bland europeiska kvinnor i åldern år dör fler av våld i hemmet än av cancer eller trafikolyckor. Till detta kan det tilläggas att det finns forskning som har visat att så mycket som ca. 50 % av de fäder som använder våld mot sin partner även använder våld mot sina barn. Förutom dessa nedslående siffror bör man lägga till ett mörkertal av våld i samkönade relationer som hittills har varit ett underrapporterat område. Den insikt som har berört mig allra mest är kunskapen om de förödande konsekvenser som drabbar de barn som växer upp i en våldsam hemmiljö. Att gång på gång uppleva att de närmaste anknytningspersonerna skadar varandra eller kränker den personliga integriteten sätter djupa spår. Forskning har visat att den totala maktlösheten när ett barn är vittne till våld i nära relationer innebär en större påfrestning än då barnet självt utsätts för våld. De speciella förutsättningar som råder vid våld i familjen kan jämföras med att växa upp under krig, fast värre ändå. På grund av skammen står du som barn ofta ensam med dina upplevelser, och det som i kriget är en tydlig yttre fiende är i dessa fall den du älskar mest i hela världen mamma eller pappa. Den senaste traumaforskningen har visat hur uppväxtförhållanden med inslag av våld och hot påverkar hjärnans utveckling. I barnets plastiska hjärna utvecklas de delar som i störst utsträckning aktiveras och stimuleras. Att leva i en vardag med ständig alarmberedskap, ångest och rädsla leder till att hjärnan utvecklar en neurofysiologi i frontalloben och det limbiska systemet, som skapar hyperaktivitet och koncentrationsstörningar. Helt i linje med detta har många av de våldsutsatta barn och ungdomar som man möter på Alternativ til Vold tidigare fått diagnosen ADHD. Den stora risken att feldiagnostisera dessa barn är oerhört viktig att poängtera. För dessa barn räcker det inte med medicinering och koncentrations- och beteendeträning för att minska de ADHD-liknande problemen. De måste framför allt få hjälp till att bearbeta de posttraumatiska stressymptomen som är kopplade till en uppväxt som våldsoffer. Med all den kunskap som jag Den insikt som har berört mig allra mest är kunskapen om de förödande konsekvenser som drabbar de barn som växer upp i en våldsam hemmiljö har fått om ADHD vid psykologutbildningen vid Uppsala universitet skulle jag önska att vi hade fått mer kunskap kring denna koppling mellan ADHD-symptom och traumatisering i tidig barndom. Som man frågar får man svar. Av någon anledning är det lätt (och ganska bekvämt?), att mer eller mindre omedvetet blunda för förekomsten av våld i nära relationer. En intressant forskningsrapport har visat hur detta kan ske i form av en häpnadsväckande underrapportering av våld i mötet med barn och unga inom psykiatrin. I den offentliga registreringen av Norges totala psykiatriska population i åldern år, rapporterades våld i familjen (noterat under Axel V, ICD- 10) i 0, 4 % av fallen år Detta lät man jämföra med 129 personer (slumpmässigt utvalda ur en representativ klinisk population i samma åldersspann) som tillfrågades specifikt om de varit utsatta för våld i familjen. 60,2 % svarade då ja på denna fråga! Detta visar tydligt att barns och ungdomars erfarenheter av våld i familjen lätt kan förbises om man saknar våldsfokus och inte ställer rätt frågor inom psykiatrin. Av någon anledning är det lätt (och ganska bekvämt?), att mer eller mindre omedvetet blunda för förekomsten av våld i nära relationer. Med all denna deprimerande statistik hoppas jag nu att du som läsare inte tappar modet. Istället hoppas jag att du som läst den här artikeln fått lite nyttig information som kan bidra till att vi som blivande psykologer får upp ögonen för våld i nära relationer. Förhoppningsvis kan vi då kasta ett sanningens ljus över underrapportering och mörkertal, så att de som far illa av våldsproblematik i nära relationer får den hjälp de behöver; oavsett om de är utövare, utsatta eller vittnen till våld. Nedan följer en lista på litteratur som jag använt för att skriva den här artikeln. Har du några frågor så kontakta mig gärna: LITTERATURTIPS för dig som vill veta mer om våld i nära relationer: Bengtson, M., Steinsvåg., P. Ø.,Terland, H.(2004) Ungdom bak volden. Forståelse og behandling av ungdom med volds- og aggresjonsproblemer. Oslo: Universitetsforlaget. Isdal, P. (2000) Meningen med volden. Oslo: Kommuneforlaget. AS, Reigstad B., Jørgensen, K., Wichtstrøm L. (2006) Diagnosed and self-reported childhood abuse in national and regional samples of child and adolescent psychiatric patients: Prevalences and correlates. Råkil, M. (Red.). (2002). Menn som mishandler kvinner - norske behandlingserfaringer og kunnskapsstatus. Oslo: Universitetsforlaget. 15

16 MAT MARIAS psykomatiska Jag blir så glad de dagar jag vaknar och solen skiner in i sovrummet, körsbärsträden utanför blommar och himlen är fri från moln. Såhär i början av våren försöker man verkligen ta vara på de soliga dagarna, kanske av rädsla för att vakna upp till grå himmel och regn nästa dag. (Tokigt att det ska behövas rädsla av att förlora någonting för att skapa mer närvarande). Det känns i alla fall fantastiskt att kunna få njuta av medtagen mat eller glass vid ån i den värmande solen. När det blir varmare så blir man också mer sugen på lättare mat, både när det gäller bekvämlighet och rent innehållsmässigt. Jag hoppas att du kan finna något bland de recept som jag har samlat här nedan. Jag måste också rekommendera att ta cykeln till Hågaby centrum för att besöka Tant Gröns skafferi. Där finns Sveriges största sortiment av ekologiska - och rättvisemärkta produkter och livsmedel. Jag var dit en solig söndag med några kompisar. Vi handlade på oss en hel del, exempelvis det röda råriset som jag kommer att nämna ett antal gånger i mina recept. Vi passade också på att luncha och fika där. Caféet är öppet söndagar och säljer lättare luncher som soppor och pajer där bröd, pålägg, sallad, kaffe och te ingår. Maten kostar endast 50 kr och de har också mumsiga efterrätter att fresta med. Allt är såklart tillagat med ekologiska råvaror. Ät, njut och var närvarande! Potatissallad med kikärter Jag blev bjuden på den här fräscha potatissalladen hos en kompis i klassen. Den var så god! Jag har lagat den många gånger efter det. Det är gott att även lägga till några skivor rökt kalkon. Är du nötallergiker eller vill variera så går det lika bra med rostade solrosfrön. Basilika kan bytas mot andra örter, kikärtorna kan uteslutas helt eller bytas ut mot bönor eller linser. 500 g potatis, fast sort 2-3 portioner Skala och koka potatisen. Blanda rostade sesamfrön, vitlök, basilika. Tillsätt lime och olja i fina strålar. Skär potatisen i bitar, sila av kikärterna och blanda dem med potatisen och söndersmulade valnötter. Häll över dressingen och njut! Kycklingfilé dekorerad med frön Den här kycklingen passar till det mesta; potatissallad, pastasallad, rårissallad, quinoa, bulgur. 1 portion 1 kycklingfilé skuren i mindre bitar 1 tsk röd currypasta (öka om du vill ha mer smak och hetta) 2 msk rostade sesamfrön 1½ msk rostade solrosfrön Börja med att rosta fröna i stekpanna (utan olja) tills de har tagit färg. Häll av fröna på en tallrik. Tillsätt lite rapsolja i pannan tillsammans med currypastan och stek kycklingen tills den är genomstekt. Rulla kycklingbitarna i fröblandningen. Rårissallad med gurka och apelsin. 2 portioner 1½ dl rött råris, det hittar du hos Tant Grön. Det har en lite mer nötaktig smak och brukar även bli väldigt omtyckt bland dem som inte tycker om vanligt råris. Det ska koka i ca 30 min. 4 dl vatten ½ röd paprika ½ gul paprika 1 dm gurka 1 liten apelsin 1 vitlöksklyfta ½ msk balsamvinäger En gnutta akaciahonung 2 msk kallpressad olivolja ½ liten rödlök Två nävar färsk bladpersilja, går även bra med fryst. Havssalt, svartpeppar Häll av eventuellt kokvatten och blanda riset med dressingen. Låt riset bli kallt (t ex. förvara i kyl över natten, så är det bara att blanda allting morgonen efter), blanda sedan i apelsin, gurkskivor, paprika, rödlök och persilja. Du kan eventuellt blanda i valfria bönor, linser (men inte röda linser, de blir så mosiga) eller kycklingfilé i salladen. Tonfisksallad 1 portion Ca 1 dl råris ½ burk tonfisk, absolut inte Euroshoppers för då får man bara en oaptitlig sörja. 1 hårdkokt ägg Babyspenat Valfri sallad, välj gärna någon vacker sort! Gröna ärter 1 tomat Gurka Persilja Solgul bönsallad 2 dl stora, vita bönor. Kronärtskockhjärtan på burk Körsbärstomater, gärna ekologiska Saffran 1 vitlöksklyfta 1 msk olja En skvätt vitvinsvinäger, äppelcidervinäger eller pressad citron Timjan, gärna färsk Havssalt Kokt quinoa eller rött råris Stöt vitlök, timjan och saffran. Har du ingen mortel så använd fantasin; en vitlökspress, liten skål, händer, verktyg. Tillsätt olivolja och vinäger. Häll över bönorna, blanda och låt gärna stå en stund. Blanda försiktigt med tomaterna och kronärtskockorna. Grön sesamdressing: 4 msk sesamfrön som rostas i stekpanna. 1 vitlöksklyfta 2 dl färsk basilika Saft av 1 lime ½ dl solros- eller kallpressad olivolja 1 tsk salt 1 burk kikärter, 400 g 50 g valnötter, använd helst ekologiska, de är så mycket bättre i smaken! Hacka parikorna fint och häll tärningarna i en större skål. Skala gurkan och skiva den tunt. Skala apelsinen, lossa den från hinnan och skär klyftorna i mindre bitar. Pressa vitlöken och blanda i en liten skål tillsammans med vinäger, honung, olja, salt och svartpeppar. Välj bland tre dressingar: Dressing 1. Lite matyoghurt som blandas med ½ vitlöksklyfta, mosad fetaost. Dressing 2. Lite matyoghurt som blandas med ½ vitlöksklyfta och curry. Dressing 3. ½ msk vinäger, ½ msk dijonsenap, 1 msk olja, 1 msk vatten, salt och peppar. Maria Wester är PIIPs huskock och bjuder på sköna recept. 16

17 KULTUR ORD: Maria Bäckström Karlsson & Therese Karlsson BILD: Therese Karlsson & Richard Hylerstedt SNÖFALL Per Andrén läser på psykologprogrammets termin 2 och spelar gitarr i bandet Snöfall, som förutom honom själv består av Fredrik Norlindh. Fredrik är den som skriver låtarna, sjunger och spelar piano och trummor, och Per spelar alla gitarrer och bas. Bandnamnet har hängt med i tre, fyra år och tanken är att det ska ge en lite drömmande känsla. Per tar filmen Edward Scissorhands som exempel. Har man sett den melankoliska scenen där Edward står och gör snöskulpturer med sina saxar samtidigt som det dalar ned Hollywood-snö kan man få en aning om den väldigt romantiska och väldigt deprimerande känsla som bandet vill förmedla med sitt namnval. 1. Snöfall. 2. Melankolisk, romantisk, melodistark och drömmande. Det räcker nog så, det säger det mesta. 3. Vi två har spelat tillsammans i sex år. 4. Vi kommer att spela på Grand den 7:e maj, men det är antagligen innan tidningen har hunnit komma ut. Efter det finns inget inplanerat för tillfället, men om man håller koll på vår hemsida så ser man direkt när det händer något: 5. Vår musik hittar man på vår eminenta Myspacesida eller genom att gå in på allears.se. Söker man på Snöfall där så hittar man några fler låtar än vad som finns på Myspace. 6. Inte så mycket nu längre eftersom vi bara är två. Det är ganska lätt att ta beslut på två och vi har dessutom blivit väldigt bra på att kompromissa. Vi har varit sex personer tidigare och då blir det givetvis så att några bestämmer mer än andra och att folk har olika ambitionsnivåer, vilket gör att det blir oenigheter. Vi samarbetar klart bättre på två, men det är svårt att spela live på två. Det blir många instrument att spela samtidigt. 7. Det är lätt Främling! Det är en rätt stark schlager som är romantisk och har bra text. Kanske Crazy Frog också skulle gå om man kunde ta bort det där grodlätet och kanske göra en slow pianoversion av det. Då går det nog att hitta någon bra melodi där. Ibland kommer melodin fram om man spelar låtar lite långsammare: man kan se att det finns en tanke bakom det. MUSIQUE! Institutionen vimlar av kreativa människor. Vi har träffat två som satsar sin energi på musiken! För validitetens skull fick de svara på samma frågor: 1. Vad heter bandet? 2. Hur skulle ni vilja definiera eran musik? 3. Hur länge har ni spelat/sjungit tillsammans? 4. Nästa gång man kan höra er? 5. Var får man tag på er musik? 6. Hur ofta bråkar ni om vad ni ska spela/sjunga? 7. Vilken låt värmer ni upp med av följande: a. Främling b. House of the rising sun c. Oh Susanna d. Crazy Frog Therese Karlsson går termin 1 på Soibu och sjunger i vokalgruppen Chorus8. Det är en relativt ny grupp med spännande körsång varmt om hjärtat. Gruppen består förutom Therese av Caroline Jonelind, Helena Sandell, Anna-Maria Carstensen, Mårten Berglund, Johan Hedberg, Weine Karner och Kristian Jakobsen. Här har gruppen fångats i en paus under körövningen: 1.- Ehh, har vi bestämt det ännu? Ska vi verkligen bestämma det nu? En vild diskussion om namn utbryter - Chorus8 kanske! 2. För tillfället sjunger vi mångstämmig, sakral, meditativ renässansmusik. 3. Vi började när det fortfarande var snö. Tio veckor tror vi. 4. Den 27 maj i Almtunakyrkan kl Almtuna ligger på Torkelsgatan på andra sidan spåret, inte långt ifrån Vaksala torg. Kom! 5. På konserterna. Vi är inte signade än, men det är bara att höra av sig 6. Vi har ingen musikalisk ledare utan för en ständig, livlig dialog. Vi har inte börjat bråka än. Vi har ett ständigt pågående samtal (det passar väl bra att säga i en psykologtidning?) 7. Crazy Frog? Vad är det? Vilken konstig fråga. Vi värmer upp till Johans crazy uppsjungningsövningar, gör knäböj till midifil och hottar upp oss till konsonanter. Nu utbryter en livlig diskussion om namnbyte: - Ja, Konstans konsonant kan vi heta. - Ja, med Z. - Nej, men då blir det dansband. - Harmonia då? - Nej Harmonika, eller Harmonia Universalis. - Vad betyder det? - Ja, men vad betyder konsonans egentligen? Och så där fortsatte det till solnedgång. CHORUS 8 17

18 HISTORIA Klassiska psykologiska experiment: KÄRLEK i en HANDDUK Love [ ] is regarded by some as an improper topic for experimental research. [ ] our assigned mission as psychologists is to analyze all facets of human and animal behavior [ ]. So far as love or affection is concerned, psychologists have failed in this mission. [ ] Psychologists, at least psychologists who write textbooks, not only show no interest in the origin and development of love or affection, but they seem to be unaware of its very existence. (Ur The Nature of Love, ordförandetalet för det 66:e årliga mötet vid American Psychological Association, 1956). Vem kan det ha varit som skrev detta? Ja, det är numera faktiskt en av de stora kändisarna i läroböckerna om psykologi. Det speciella med denna person är dock inte bara den värme som genomsyrar talet. Här uttrycks även en dold indignation som senare skall visa sig svår att bli av med. Det märkliga med denna banbrytande forskare inom kärlekens psykologi är de allt mer grymma experiment han aldrig ville sluta utsätta sina apungar för. Han fick aldrig nog av att hitta alla möjliga och omöjliga sätt att förstöra kärlek på. Genom hedersbetygelsen att bli ordförande i prestigefyllda APA fick tidigt han en plattform att föra ut sitt kärleksbudskap. På några år skulle han bli världsberömd för sina banbrytande studier, men det verkar inte som att han någonsin blev nöjd. I läroböckerna pekar man på de positiva konsekvenser som dessa stringent utförda experiment har haft på vår syn på små barns anknytning. Pliktskyldigt nämner man också att de etiska riktlinjerna för djurforskning idag inte tillåter den här typen av experiment. Men de tidiga experimenten denna forskare genomförde framstår som rena semestervistelsen i jämförelse med det som skulle komma senare. Han gjorde allt värre experiment långt efter att han ändrat färdriktningen och gett ny skjuts åt anknytningstanken. Medan hans experiment var kallhamrat asketiska i sin metodologi så gav han sin utrustning allt mer fantasifulla namn. Redan i den klassiska artikeln i Science från 1959 så kan man se en liten glimt av det subjektiva. Mitt i alla eufemismer får plötsligt ett diagram rubriken Love Machine. Senare skulle namnen ge betydligt mörkare associationer: The Pit of Despair, Rape Rack och Iron Maiden är några exempel. I de senare artiklarna som beskriver dessa experiment så ger kombinationen av bilder av små rädda apor och dessa apparatnamn en bisarr effekt av skräckkänsla. Allt stöpt i en vetenskaplig form där språket är svalt och mycket välformulerat, fullt med klotter av kyliga diagram och tabeller. Harry Frederick Israel kom från en fattig episkopalkyrklig familj men var duktig i skolan. Vid universitet övertalades han att byta namn, det fick bli Harlow. Efter studier och doktorsexamen från det prestigefyllda Stanforduniversitet så gick vägen till Wisconsin. Abraham Maslow blev hans första doktorand och han skulle senare ägna sig åt något helt annat än djurstudier. Maslow var liksom Harlow intresserad av faktorerna bakom människors motivation att leva älskvärda liv men han valde att leta bland människor som tycktes vara lyckliga och självförverkligande. Senare skulle hans psykologi stå i centrum för The Human Potential Movement under 1960-talet; en rörelse som hade ett kärleksbudskap i en helt annorlunda dräkt än Harlows. Djurforskningen blev en av symbolerna i kritiken mot vad man uppfattade som det repressiva, sexisitiska och kärlekslösa samhället. 60- och 70-talet som erbjöd en renässans för freden och kärleken skulle innebära nya avgrunder av kärlekslöshet för aporna i Wisconsin. Det hela började med en handduk. Wisconsinuniversitets primatlaboratotium lades snöpligt ned vid tiden för Harlows flytt från Stanford till Wisconsin. Harlow var rejält less på gnagare efter att ha doktorerat på ätbeteendet hos dem. Efter en tid med studier på möss och katter så startade han upp en egen apkoloni i ett gammalt ostmejeri. Någon hade förslagit ett besök hos aporna i djurparken och det krävdes bara en titt för att han och Maslow skulle bli helt uppslukade av apornas människolika beteenden. Trenden inom psykologiforskningen var för dagen intelligensstudier och Harlow gjorde sig snabbt ett namn. Fortfarande används ett intelligenstest WGTA - Wisconsin General Test Apparatus - för apor som Harlow har utvecklat. Den första publiceringen man fick ut handlade om detta test och den som godkände publiceringen var B F Skinner som senare skulle bli en huvudmotståndare för Harlow. Man fick problem med sjukdomar i den Rhesus-stam som man importerade ifrån Asien. De var dyra men de var i mycket dåligt skick efter de långa transporterna. Man jobbade hårt med hygienen och maten. För att stävja tuberkulosen som härjade bland aporna så utvecklade man noggranna rutiner som bland annat innebar att man separerade ungarna ifrån sina mödrar kort efter födseln. Det var inget konstigt med det tyckte man. Av samma hygieniska skäl gjorde man likadant med fattighemsbarn. Man fick fram apor som växte fortare och var friskare än någonsin. Det var bara det att många av aporna verkade bli apatiska. Detta var olägligt för intelligensforskarna som ville ha alerta apor att jobba med. Många apor piggades endast upp vid tvättbytet av handduksunderlagen och höll frenetiskt fast vid dem. Någon hittade en notis av den gamle Edward Russel Wallace, han som nästan var före Darwin med teorin för naturlig selektion. I Indonesien hade han fått en föräldralös orangutangunge att ta hand om. Den klängde ständigt på Wallace, helst i hans skägg. Tydligen hade han liksom Darwin stort skägg. Skäggklängandet blev till slut så smärtsamt att han tog ett av sina buffelskinn och stoppade upp det åt ungen. Den var mycket nöjd med arrangemanget och klängde villigt i pälsen tills den blev hungrig. Så fort näringsbehovet var uppfyllt så klev den vips tillbaka in i pälsen. En annan nyare studie beskrev hur en forskare, känd för sina extremt noggranna jämförelser av människors och apors anatomi, födde upp sin koloni av försöksdjur. Här fanns noggranna noteringar och anvisningar angående apungarnas beteenden under uppfödningen. Om man ville ha friska och mogna apor så snabbt och effektivt som möjligt så var det av yttersta vikt att tillhandahålla handdukar till aporna att kela med. Om man slarvade med det så fick man emotionella såväl som fysiologiska problem med ungarna. Det kunde gå så långt att de vägrade äta. Hm, surrogatmamma, handduk och nappflaska tänkte den kreative Harlow och så var idén född. Vid den här tiden så var den i allt dominerande uppfattningen att jakten på föda var den primära drivkraften för barnets närmande till modern. Den tanken hade ett unisont stöd ifrån alla håll. Inlärning och kognition var slagorden för dagen och Harlow hatade dem. Han stod mitt i detta paradigm, geografiskt såväl som i tiden. Den enda etablerade forskare som stödde honom till en början var anknytningstankens fader, den brittiske psykiatrikern John Bowlby. Så fort han fick höra talas om Harlow tog han genast kontakt för uppmuntran och råd. Harlow fick gå till de yngre och fogligare doktoranderna för att överhuvudtaget få någon med sig. Wisconsinuniversitets djurlaboratorium var fullpackat av framgångshungriga doktorander och han fick ihop en målinriktad forskargrupp. Harlow insåg att det var absolut nödvändigt att presentera de här resultaten med yttersta precision och retorik. Man filmade, antecknade och tillverkade utrustning med en frenesi som skulle stå emot den storm av kritik man visste skulle komma. Harlow lät vid kritiska observationer två doktorander övervaka experimenten och även varandra som en slags dubbelkoll. De surrogatmammor vi känner från läroböckerna ser exakt ut som de gör av vetenskapliga såväl som retoriska skäl. Det fanns vid den här tiden inte minsta lilla utrymme för anektodiska bevis. Sådant avfärdades som ovetenskapligt. Märk att Bowlby i stort sett var utfryst för att han insisterade på kärlek- och närhetsbehovet hos de föräldralösa barn han dokumenterat så noga. Behaviorismens fader James Watson förordade att man inte skulle trösta barnen för mycket. Det skämde bort dem och var ingen bra idé ur inlärningssynpunkt. Detta att inte uppmuntra kontakt låg också i linje med en hygienisk inställning till barns utveckling. Man lade stor vikt vid renlighet i barnuppfostran för att stävja sjukdomar. I de stora barnhemmen som byggdes upp under talet så hade man hygieniska rutiner liknande de som nu infördes för aporna. En steril miljö utan mänsklig direktkontakt är dock inte bra vare sig för den emotionella eller den fysiologiska utvecklingen. Men detta 18

19 HISTORIA hade man mycket lite kunskap om så sent som vid 50-talet. Harlow fick också utstå kritik för kärleksbegreppet, han borde använda mer vetenskapliga termer som proximitet, kontakt eller närhet. Det slutade med att Harlow för alltid vägrade använda eufemismer för begrepp och apparater som hade den minsta laddning. När Harlow höll talet The Nature of Love för den samlade amerikanska psykologiska forskareliten så var han säker på att resultaten från studierna med surrogatmammor höll. Man fick resultaten publicerade i den kanske mest prestigefulla tidskriften Science. Utvecklingsforskningen och hela den omisskännligt amerikanska framgångsindustrin för vetenskapligt informerade råd om barnuppfostran skakades i sina grundvalar. Bowlby och alla de mammor som redan visste att man skall kramas och kela med sina barn jublade. Apstudierna kompletterade Bowlbys anekdotiska barnstudier med experiment som inte kunde genomföras på människor. Harlow var också helt överlägsen den mer teoretiske och psykoanalystiskt skolade Bowly i att marknadsföra anknytningsidén i en rättfram och effektiv form. Det är slående hur lätt och intressant det är att ta sig igenom Harlows vetenskapliga artiklar. Harlow blev nu lite av en kändis och det skrevs reportage och gjordes tv-program om honom och hans forskning. Nu följde en period av forskning där man varierade förhållandena för apungarna för att se vad som var bäst för en normal utveckling. Man reglerade temperaturen i surrogatmammorna, man testade ut rörliga eller gungande surrogatmammor, andra svängde runt i buren, man jämförde apor som växte upp med hundar eller andra husdjur (vilket går förvånansvärt bra). Det som man kom fram till var i princip att värme och rörelse är avgörande för en normal utveckling. Man gick vidare med den blandade koloni av apor som växt upp med olika slags mammor. En del var emotionellt något störda men det gick alltid att reparera skadorna genom att föra ihop dem med andra lämpliga apor som en slags psykoterapi. Nu ville man se hur starka banden till surrogatmammorna egentligen var genom att gradvis införa obehagligheter. Rhesusaporna tillhör de mer sociala av aparterna och det visade sig vara mycket svårt att separera ungarna från mammorna. Det verkade inte spela någon roll vilken typ av mamma man hade skapat en förbindelse med. I ett försök som något liknar den senare The Strange Situation av Mary Ainsworth så visade sig den där ynka handduken vara tillräcklig som säker bas. Man hade ett litet rum där man puttade in en trumslagardocka eller en stor insektsliknande leksak i trä som stimuli för rädsla. I närvaro av surrogatmamma eller handduk så undersökte aporna förr eller senare leksakerna. Utan dessa så ställde de sig i ett hörn i en autistliknande position med låsta armar. I ett annat försök kan man se en apunge längtansfullt gnida händerna mot ett litet fönster. Bakom fönstret syns huvudet av den klassiska surrogatmamman som vi känner från bilderna i läroböckerna. Harlow sopade vid det här laget mattan med Skinner och de andra behavioristerna som fick mycket svårt att förklara kontakt- och närhetsbehovet i termer av sekundär betingning, förstärkning eller annan inlärningslingo. Fram till och med nu så kan man med nöd och näppe tycka att experimentdesignen är etiskt försvarbar med dagens mått mätt. Harlow själv var mycket rättfram på den punkten. Han menade att han inte kunde bry sig så mycket om några apors liv när så många barn i världen led av osäker eller obefintlig anknytning. Till en del var det nog trotsig retorik, hans laboratorium hade extremt gott rykte. De fysiska och medicinska förhållandena var perfekta och om en apa blev emotionellt störd gjorde man allt för att få den att bete sig normalt igen. Det här var under kalla kriget och det förekom extremt plågsamma djurförsök. Militären understödde en forskning där man gjorde absolut helt ofattbara experiment i vilket man utsatte bland annat apor för fysiskt våld i ofta dödliga doser. Man ville se vad människan kunde förutsättas tåla och man hade också ambitionen att prova ut nya idéer till allt mer sofistikerade vapen. Harlow tog dock så småningom även han till fysiskt våld, om än i mild form, för att testa gränserna. Det var tvärt omöjligt att få apungarna att skiljas från sina mammor med mindre än att separera dem fysiskt. Nu ville ha få mammorna att förskjuta dem genom att göra dem obehagliga. Iron Maiden är en surrogatmamma med utskjutbara mässingsspikar. En annan hade ett tryckluftsmunstycke som kunde skjuta iväg en apunge tvärs över buren. En tredje hade ett vätskeburet kylsystem som gjorde den bokstavligen iskall. Lite oväntat så gav aporna aldrig upp försöken att återfå anknytningen till monstermammorna. Det man kom fram till var att anknytningen till The Monster Moms var som ett drogberoende, den var lika farlig som en drog och den gjorde apungarna lika såbara som missbrukare. Harlow hade nu definitivt kört ned sig i de negativa träskmarkerna av kärlek och dess frånvaro. Det var inte bara så i laboratoriet där han spenderade mesta delen av sin tid. Hans andra hustru var nu döende i cancer och han var påtagligt nedstämd inför tanken att spendera resten av sitt liv ensam. Han tog sig ända till The Mayo Clinic i Minnesota för psykiatrisk behandling och fick bland annat elchocksbehandlig. Efter detta så blev han mer lågmäld även om behandlingen tycktes hjälpa mot depressionen. Harlow blev allt mer intresserad av att studera förtvivlan och depressionens innersta väsen. Man hade inte lyckats hitta någon tydlig betingelse som framkallade djup depression och nu fick Harlow för sig att han skulle analysera och undersöka det på allvar. Bolwby kom förbi på ett besök och skakade på huvudet när han fick se hur aporna faktiskt betedde sig. Inte var det normalt beteende även om de var någorlunda friska. Harlow hade börjat bli blind för hur de faktiskt mådde. Experimenten med The Monster Moms var ändå för Harlow ett vetenskapligt misslyckande. Man hittade ingen tydlig gräns mot psykopatologin som var avsikten, ungarna gav ju aldrig upp kontakten med mammorna. Nu började experimenten med isolationskammare. Man isolerade apor från direktkontakt med andra apor direkt efter födseln och tog bort filtarna i burarna. Samtidigt hade man ett batteri med olika terapiformer som man behandlade aporna med efter isolationen. Dessa terapier bestod i en eller annan form av kontakt och lek med andra apor, mammor som lekkamrater. Sex månader visade sig vara den övre gränsen för irreversibel patologi. Syftet var att plocka isär betingelserna för isolation och mäta effekten av dem. Man varierade ljudnivån från andra, möjligheterna att se andra lekande apor osv. Det var mycket svårt eftersom hela isolationen liksom plattade till apornas beteende så att det till slut inte fanns någon respons att mäta upp. Efter ett tag hade man i alla fall ett antal aphonor som växt upp helt utan mamma. Så varför inte para ihop dem med trevliga välmående hannar för att se hur skötte sig som mammor? Det var dömt att misslyckas, de var helt odugliga till sexuellt beteende. Till slut tillverkade man en fasthållningsanordning som Harlow insisterade på att kalla The Rape Rack. Till slut fick man några barn till dessa MM, Motherless Mothers. De flesta bara ignorerade sina barn helt och hållet men tyvärr inte alla. Där blev barnmisshandel snarare regel än undantag. Att läsa artikeln om detta experiment är som en obehaglig deckare, man går direkt till resultaten fast man inte vill se. Stringensen och klarheten finns där som alltid i en ton som bär Harlows signum. Den är lika upptäcktsivrig och entusiastisk som i pionjärstudierna. Forskarna som nu var påtagligt mindre entusiastiska räddade livet på ungarna från deras MM mer än en gång. Den anknytning man etablerat mellan mamma och barn var totalt dödsföraktande med överlevnadsvärde nära nollpunkten. En unge fick man med nöd och näppe ut innan den fick skallen krossad. Man lyckades i enstaka fall få mammorna att ge di efter dagar av trixande. Det avslutades oftast med att ungarna blev misshandlade. Harlows sista experiment som chef för laboratoriet blev The Dungeon of Despair. Hans kollegor på laboratoriet vägrade använda namnet så det fick bli The Pit of Despair. Om de första isolationsexperimenten var ett slags exploration i faktorerna bakom socialt och emotionellt stört beteende så var det här som en jordfräs rakt ned i det psykopatologiska träsket. Isolationskammaren var triangelformad med spetsen nedåt och väggarna var mycket hala. Det krävdes enormt stor möda att bara komma upp till kanten en kort stund. Locket över buren var också det triangelformat med spetsen uppåt. Den här konstruktionen kunde på några dagar få vilken apa som helst att helt tappa livslusten och krypa ihop. Man gjorde som vanligt väldigt noggranna studier där man varierade betingelserna för apor i olika uvecklingstadier, olika åldrar, olika emotionell och social kompetens osv. Man kom fram till att ingen apa, hur trygg den än var, kunde stå emot någon längre tid i dessa kammare. Den psykoterapi som aporna fick genomgå efter isolationen var nu mer sofistikerad än någonsin. Den var ett sätt att mäta isolationens effekter. Kunde man återta deras naturliga beteende eller inte? Man kopplade in den lokala djurparken där Harlow en gång fick sin första inspiration. Några av isoleringsaporna från sexmånadersgruppen kunde få ett normalt beteende i djurparken med dess supersociala apkoloni om man stegvis utsatte dem för social kontakt med yngre mer leksugna apor. Men de insjuknade så fort man tog tillbaka dem in till labbet. Så snart försöket med de sista isolationskamrarna var över och Harlow efter omgifte med sin första fru flyttat till Arizona för sin pensionering så förstörde man dem. Det var ingen som ville fortsätta med dem. Läs mer: Deborah Blum: Love at Goon Park: Harry Harlow and the Science of Affection. Perseus: ORD: Thomas Nilsson 19

20 EGENTERAPI Egenterapi i grupp: HELLRE ÄTA GRÖT TILLSAMMANS ÄN FLÄSKFILÉ ENSAM ORD: Karin Andersson & Helena Hilding ILLUSTRATION: Emelie Hollsten Egenterapi ingår som ett obligatorisk moment i psykologprogrammet, där timmar ska avverkas antingen på egen hand i individuell terapi, tillsammans med andra i gruppterapi eller som en kombination av de båda. Individuell terapi har kanske de flesta en känsla för vad det innebär, men hur fungerar det egentligen att gå i institutionens gruppterapi? Bo Andersson förklarar det rent praktiska medan en student berättar om sin egen erfarenhet av att gå i terapi tillsammans med andra från institutionen. Institutionen har erbjudit psykologprogramstudenterna gratis gruppterapi sedan fyra år tillbaka. Detta som ett alternativ till egenterapin som till stor del bekostas av studenten själv. Bo Andersson är ansvarig för anmälningarna till gruppterapin. Han berättar att intresset för gruppterapi varierar från termin till termin, men att fler anmält sitt intresse det senaste året än tidigare. Tror du att det finns någon särskild anledning till varför studenter väljer gruppterapi? - Det har till viss del med ekonomiska skäl att göra, det är det ingen tvekan om. Men samtidigt ser många det som en god möjlighet att prova på egenterapi både i grupp och individuellt. Det är ett argument som kommer upp allt oftare. Vad har studenterna haft för åsikt om gruppterapin som ges på institutionen? - Det är inte helt enkelt att utvärdera gruppterapin och ta reda på vad studenterna tycker om den. - Vi har inte drivit en motsvarande kursutvärdering på egenterapin så hårt, dels på grund av etiska argument. För några år sedan försökte vi fånga upp åsikter för att skapa oss en generell uppfattning om terapiformen som helhet, men vi fick in väldigt få synpunkter. Man skulle kunna se det som att hälsan tiger still, säger Bo. Det har inkommit ensktaka klagomål, men han tillägger att resultatet av gruppterapin är mer positiv än vad diskussionen runtomkring kan ge sken av. Varje termin hålls en informationsträff där terapeuter och studenter medverkar. För att anmäla sig till gruppterapin kontaktar man Bo: SÅ HÄR GÖR DU Här liksom inom den individuella terapin kan studenterna välja vilken inriktning som helst inom etablerade terapiområden. På senare tid har dock förfrågningarna på kognitiv beteendeterapi i grupp ökat vilket lett till längre väntetider eftersom det är svårare att få tag i gruppterapeuter med den inrikningen. Efter anmälan ställs studenten på en väntelista och får så snart det finns en möjlighet och ledig terapeut, erbjudande om att delta i en grupp. Gruppernas storlek varierar från tre till åtta personer efter terapeutens önskemål. - Det är önskvärt att inte placera studenter från samma termin i en och samma grupp, inte heller att könsfördelningen ska vara ojämn. Men det finns inget system för detta utan grupperna formas utefter det datum studenten anmält sitt intresse, berättar Bo. Träffarna äger rum antingen på institutionen eller på terapeuternas egna mottagningar. Just nu sambarbetar institutionen med en gruppterapeut i Stockholm som håller träffarna där eftersom många studenter är bosatta där. Om problem skulle uppstå behandlas varje fall enskilt. Efter en utvärdering tillsammans med studenten bedömer man huruvida det förekommit oegentligheter i terapin vilket resulterar i någon form av lösning. Beroende på gruppens storlek varierar det antal timmar som ingår i en så kallad modul. En modul motsvar halva summan av egenterapin. Om gruppen är liten krävs färre timmar för att en modul ska uppfyllas. 50 timmar individuell terapi behöver alltså inte motsvara 120 timmar gruppterapi, detta beroende på hur många personer gruppen består av. 20

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11.

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. Psykologprogrammet Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. 1 Innehåll 3 Välkommen som student på psykologprogrammet 4 Terminsöversikt 6 Mentorskap och askultering

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014.

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina skiljer sig på olika sätt från Sveriges sjukvård. Det finns vård som vi inte använder i Sverige och tvärtom. Vi har märkt

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail? FSUM Sammanställning av enkät för Västernorrland 2011-10-25 Jag är kön Antal Procent Tjej 172 91.5 Kille 16 8.5 Annat 0 0.0 Vet ej 0 0.0 Summa 188 100% 6 observationer saknar värde i variabel kön Hur fick

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Grupputbildning höstterminen 2015. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning höstterminen 2015. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1 ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2015 2015 Höstterminen Sista anmälningsdag Fredag 2015-08-21 (efter det i mån av plats) Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer