Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006"

Transkript

1 Ura 2008:1 ISSN Arbetsmarknadsutbildning 2005 och uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalen 2005 och 2006 Arbetsförmedlingen Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Hans Tydén

2 Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalen 2005 och 2006 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING BAKGRUND SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN METOD OCH GENOMFÖRANDE UTBILDNINGAR UTBILDNINGSINRIKTNING VOLYMERNA I ARBETSMARKNADSUTBILDNINGEN DELTAGARNA FULLFÖLJANDEGRAD MOTIVATION OCH FÖRVÄNTNINGAR RESULTAT EFTER FULLFÖLJD ARBETSMARKNADSUTBILDNING PLACERINGSGRAD ARBETSMARKNADSLÄGE TYP AV ANSTÄLLNING OCH ARBETSTID REKRYTERING TILL ARBETE ERFARENHET AV TIDIGARE ARBETE DELTAGARNAS BEDÖMNING AV UTBILDNINGENS BETYDELSE OCH TRÄFFSÄKERHET TRÄFFSÄKERHET NYTTA AV UTBILDNINGEN BILAGA BILAGA BILAGA 3A BILAGA 3B... 74

3 2

4 Sammanfattning och slutsatser Arbetsmarknadsstyrelsen kan utifrån ett antal indikatorer i den enkätundersökning som är grundvalen för föreliggande rapport identifiera både utbildningar med tillfredsställande och sådana med otillfredsställande resultat. Bedömningen grundar sig på några givna huvudindikatorer: placeringsresultat, träffsäkerhet, fullföljandegrad och nytta av utbildningen i nuvarande arbetsuppgifter. Dessa samlade kvalitativa resultat visar att utbildningarna inom transport, pedagogik, vård och omsorg samt (i viss mån) bygg och anläggning uppvisar positiva resultat, något som gäller både 2005 och Andelen i arbete var hög bland dessa deltagare samtidigt som de redovisar en hög fullföljandegrad. Deltagarna i dessa utbildningar uppgav i högst grad att de jobbar inom yrken dit deras arbetsmarknadsutbildning syftade. Deltagarna hade vidare god nytta av sin arbetsmarknadsutbildning i nuvarande arbetsuppgifter. Det finns även utbildningar med mindre bra resultat. Det gällde 2005 i första hand utbildningar med inriktning mot datateknik, teknik/naturvetenskap samt ekonomi och samhällsvetenskap. Dessa utbildningar hade relativt låg fullföljandegrad, lägre andel i arbete och låg träffsäkerhet, och inte minst viktigt är att deltagarna där hade mindre nytta av utbildningen i sina nuvarande arbetsuppgifter var det främst datavetenskap och kundservice som uppvisade mindre goda resultat. Svaga resultat inom viss utbildningar bör i förlängningen resultera i en omprövning av innehållet i dessa utbildningar. Bakgrund, syfte och metod I denna rapport studeras arbetsmarknadssituationen för arbetssökande som deltagit i arbetsmarknadsutbildning och avlutat den under andra kvartalet 2005 eller andra kvartalet Detta är en av AMS initierad årlig enkätundersökning som har genomförts sedan Av resursskäl slås de två senaste årens studier samman i en och samma rapport. Huvudsyftet med undersökningen är att kartlägga deltagarnas ställning på arbetsmarknaden ett halvt år efter avslutad utbildning (alltså deras placeringsgrad). För att utbildningen verkligen ska ge avsedd kompetenshöjning och effekt är det av stor vikt att deltagarna fullföljer utbildningen (och därmed får en hög fullföljandegrad). Likaså är det mycket väsentligt att deltagarna får arbete inom det yrkesområde som utbildningen syftar till (vilket mäts av utbildningens träffsäkerhet). Deltagarna tillfrågas därför om de jobbar inom eller nära det yrke som arbetsmarknadsutbildningen syftar till. Samtliga personer som avslutade sin arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2005 fick en enkät i början på december 2005 att besvara, 3

5 och en motsvarande uppföljning genomfördes under Populationerna omfattade knappt respektive drygt personer. De fick besvara ett enkätformulär bestående av 19 frågor, de flesta med fasta svarsalternativ. Svarsfrekvenserna uppgick till 64 respektive 60 procent. En bortfallsanalys återges i bilaga 2. Fullföljandegrad Sammanställningen av enkätsvaren visar att fullföljandegraden var fortsatt hög. 86 procent av de personer som avslutade sin arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2005 fullbordade den. Fullföljandegraden minskade dock något jämfört med motsvarande period 2004, och den utvecklingen fortsatte 2006, då 84 procent fullföljde sin utbildning. Detta förklaras av den förbättrade arbetsmarknaden, genom att deltagarna i mindre utsträckning förväntas kunna, eller vilja, fullfölja sin utbildning då efterfrågan på arbetskraft ökar. En bekräftelse på detta är det stora och ökande antalet positiva avbrott, det vill säga personer som måste avbryta sin utbildning på grund av arbete. Mer än hälften av de deltagare som avbröt (56 procent 2005 och 60 procent 2006) gjorde det på grund av att de fick ett arbete. Placeringsgrad Av de personer som fullföljde sin arbetsmarknadsutbildning uppgav 70 procent 2005 och 77 procent 2006 att de hade ett arbete oavsett vilket vid intervjutillfället. En förhållandevis stor, men krympande, andel återvände till arbetslöshet, 23 respektive 17 procent. Deltagarna i utbildningar med inriktning mot pedagogikyrken, bland annat kompletteringsutbildningar inom läraryrket, uppvisade särskilt goda resultat. Drygt åtta av tio personer som fullföljde sin utbildning inom denna inriktning fick jobb cirka sex månader senare, och detta gäller både 2005 och Även yrkesutbildningar inom vårdyrken uppvisade goda resultat (75 respektive 79 procent). Några utbildningar de mot bygg och anläggning, maskinoperatörsarbete, transport, ekonomi/samhällsvetenskap, datateknik och teknik/ naturvetenskap förbättrade sina resultat markant till 2006, och redovisade då resultat på cirka 80 procent. De deltagare som det gick mindre bra för återfanns framför allt i utbildningar inom kultur/media, kontor och lager (2005) samt restaurang (2006). Exempelvis var år 2005 andelen i arbete efter utbildningar inom kultur och media enbart 50 procent, och även 2006 låg nivån klart under genomsnittet. Det är viktigt att vid behovsanalysen inför upphandling av arbetsmarknadsutbildning beakta resultatet för de enskilda utbildningsinriktningarna i syfte att bättre anpassa utbildningen till efterfrågan på arbetskraft. Låg placer- 4

6 ingsgrad efter en viss utbildning kan därvid vara en anledning till översyn av den utbildningens framtida uppläggning. Män och kvinnor fick arbete i samma utsträckning 2005, men 2006 förbättrades männens placeringsresultat något mer än kvinnornas. Andelen i arbete skilde sig mellan de olika åldersgrupperna, och det mest påfallande är att personer 55 år och äldre hade svårare att få ett jobb än övriga. Andelen i arbete bland denna åldersgrupp uppgick till 60 procent 2005 och 70 procent Bäst gick det för ungdomar (18-24 år). 71 procent inom denna åldersgrupp fick arbete 2005 och 79 procent Båda åren låg de svenskföddas placeringsgrad något högre än de utrikes föddas. Resultatet visar också att arbetsplatsförlagd praktik inom ramen för arbetsmarknadsutbildning påverkar utfallet för utbildningen positivt. Av dem som fullföljde utbildningen 2005 med arbetspraktik angav 71 procent att de fick en anställning, jämfört med 65 procent för de deltagare som inte gjorde någon praktik under kursen, och 2006 var motsvarande nivåer 79 respektive 72 procent. Under 2005 uppgav vid undersökningstillfället ungefär lika många att man hade en tillsvidareanställning (38 procent) som de som hade en tidsbegränsad anställning 1 (39 procent), exempelvis vikariat och projektanställning. En tydlig förändring inträffade här under det goda arbetsmarknadsåret 2006, varvid andelen personer med fast arbete steg till 46 procent medan andelen med tillfälligt arbete sjönk till 31 procent. Män fick i större utsträckning än kvinnor tillsvidareanställning, 44 respektive 31 procent 2005 och 52 respektive 39 procent Förklaringen till denna skillnad är att kvinnor fick jobb inom vården samt i restaurangbranschen i större utsträckning än män, där det är vanligt med tidsbegränsad anställning eller timanställning. Tillsvidareanställning var vanligast bland ungdomar och minst vanligt bland personer 55 år och äldre, medan timanställning var mest förekommande bland de äldre. Anställning hos privata företag var vanligast. Merparten av deltagarna (62 procent 2005, 64 procent 2006) angav att de jobbade hos privata företag. Kommuner och landsting som stod för 26 respektive 23 procent av rekryteringarna var den näst största arbetsgivarkategorin bland de deltagare som fick jobb. Det kan noteras en betydande skillnad mellan könen vad det gäller arbetsgivarkategori. Män fick jobb i störst utsträckning inom den privata sektorn medan kvinnor dominerade bland dem som fick jobb inom den offentliga sektorn. Drygt sju av tio män (73 respektive 76 pro- 1 Exklusive timanställning. 5

7 cent) som fullföljde sin utbildning och fick jobb angav att de jobbar hos privata arbetsgivare medan motsvarande uppgift för kvinnor var 47 respektive 45 procent. Träffsäkerhet Det är viktigt att deltagarna får arbete inom yrken som utbildningen syftar till. Ju fler deltagare som finner jobb inom det yrkesområde man är utbildad i, desto effektivare arbetsmarknadsutbildning. Vi använder detta som en indikator över arbetsmarknadsutbildningens efterfrågestyrning. Träffsäkerheten mäter andelen deltagare som fullföljt sin arbetsmarknadsutbildning och sedan fått arbete inom eller nära det yrkesområde som utbildningen syftade till. Ju högre träffsäkerhet desto större sannolikhet att utbildningen verkligen var en förutsättning för att anställningen skulle komma till stånd. Av dem som fullföljde sin utbildning andra kvartalet 2005 och cirka sex månader senare var i arbete svarade 87 procent att de fått arbete inom eller nära det yrke som utbildningen syftade till, och samma nivå uppnåddes De utbildningar som hade högst träffsäkerhet återfanns framför allt inom bygg/anläggning, transport, vård/omsorg och pedagogik, där minst nio av tio angav att de hade arbete inom yrken som utbildningen syftade till, både 2005 och Lägst träffsäkerhet noterades 2005 bland deltagarna i utbildningar inom datateknik, ekonomi/samhällsvetenskap, kultur/media och teknik/naturvetenskap. Notabelt är emellertid att dessa yrkesområden frånsett datateknik 2006 återfanns bland de högre vad gäller träffsäkerhet. En hög andel utbildningar vars resulterande kompetens är användbar inom flera olika yrkesområden leder normalt till lägre träffsäkerhet än en hög andel utbildningar med tydlig yrkesinriktning. Mot bakgrund av detta kan man vänta sig att utbildningar inom ekonomi och samhällsvetenskap ger lägre träffsäkerhet, och att utbildningar inom datateknik, naturvetenskap, transport och pedagogik ger högre träffsäkerhet. Äldre deltagare (55 år och äldre) uppgav 2005 i något lägre utsträckning än övriga deltagare att de fick jobb inom eller nära det yrket som utbildningen syftade till. Detta förhållande ändrades 2006, så att det då istället var ungdomarna (upp till 24 år) som uppvisade den lägsta träffsäkerheten. Båda åren uppvisade utbildningarna en något högre träffsäkerhet för de svenskfödda än för de utlandsfödda. Utbildningens betydelse för arbetet I undersökningen tillfrågades deltagarna om utbildningens effekter för det nuvarande arbetet, det vill säga vilken roll utbildningen spelade vid sökandet efter ett arbete. Resultatet visar att 82 procent 2005 och 84 procent

8 av de deltagare som fick arbete var helt eller delvis övertygade om att utbildningen hade betydelse för arbetsplaceringen. Könsuppdelat visar svaren att män var mer positiva till utbildningens betydelse än kvinnor, 84 respektive 78 procent 2005 och 85 respektive 83 procent Även nyttan av utbildningen i det dagliga arbetet har studerats. Det visar sig att en stor majoritet 89 procent 2005 och 90 procent 2006 ansett sig ha stor nytta eller viss nytta av utbildningen i sitt arbete. Äldre kursdeltagare uppger nytta i något högre grad än yngre, och svenskfödda i något högre grad än utlandsfödda. Yrkesfördelat anges de högsta nivåerna för personal inom pedagogiska yrken samt inom vård- och omsorgsyrken. 7

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Arbetsmarknadsutbildning är en kompetenshöjande insats som bedrivs av arbetsmarknadspolitiska skäl. Idén är att de arbetssökande utbildas eller omskolas i yrken där det råder brist på arbetskraft, varvid de kan utnyttja tiden utan arbete till sådana utbildnings- eller omskolningsinsatser. Arbetsmarknadsutbildning syftar dels till att motverka brist på arbetskraft, dels till att förstärka den enskildes möjligheter att få arbete efter genomgången utbildning. Arbetsmarknadsutbildning bedrivs inom områden där det reguljära utbildningsväsendet inte tillgodoser efterfrågan på utbildning, och påverkar på så sätt utbudet av arbetskraft i syfte att främja tillväxten. Med arbetsmarknadsutbildning avses enbart yrkesinriktad utbildning som är i nivå med gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar. Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetsmarknadsutbildning från den dag han/ hon fyller 20 år. AMS har bland annat till uppgift att följa upp och utvärdera effektiviteten av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Från och med 2004 ansvarar AMS för målstyrningen av verksamheten och utfärdandet av verksamhetsmålen. Ett av målen för verksamheten avser arbetsmarknadsutbildningen, där det anges att minst 70 procent av deltagarna ska ha ett arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. Uppföljningen av målet baseras på uppgifter från verkets registerdata. AMS har därjämte sedan 1979 via enkätstudier följt upp personer som avslutat en arbetsmarknadsutbildning under årets andra kvartal. Fördelen med enkätundersökning är att metoden möjliggör åtkomst till vissa kvalitativa aspekter av utbildningen som normalt inte fångas upp i de befintliga registerdatabaserna. 1.2 Syfte med undersökningen Arbetsmarknadsutbildning ska inte bara leda till arbete, det är också av stor vikt att deltagarna får arbete inom det yrke som utbildningen syftar till. För att uppnå goda resultat är det väsentligt att deltagarna fullföljer sin arbetsmarknadsutbildning. Det är rimligt att relatera deltagarens status på arbetsmarknaden till en fullföljd utbildning, där resultat kan tolkas som en direkt effekt av arbetsmarknadsutbildningen. Huvudsyftet med denna rapport är att ta reda på hur stor andel av deltagarna som sex månader efter avslutad arbetsmarknadsutbildning fått arbete (deltagarnas placeringsgrad). Vidare är det intressant att undersöka hur stor andel av deltagarna som fullföljt sin utbildning (deras fullföljandegrad) och i annat fall skälen till avbrott samt hur stor andel av delta- 8

10 garna som fick arbete inom det yrkesområde som utbildningen syftade till (utbildningens träffsäkerhet). 1.3 Metod och genomförande Undersökningens data kommer från enkäter riktade till samtliga deltagare som avslutade sin arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2005 respektive andra kvartalet Fram till 2003 skedde ett urval på cirka personer av samtliga som avslutade under andra kvartalet respektive år men eftersom deltagarvolymen minskat kraftigt de senaste åren ingår från och med 2004 samtliga deltagare som avslutar sin utbildning under andra kvartalet i populationen. Totalt avslutade personer sin arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2005 och personer andra kvartalet 2006, vilka utgör de totala populationerna i dessa undersökningar. Uppgifterna om urvalspopulationen har hämtats från AMS händelsedatabas, HÄNDEL. Vid enkätutskicken, som skedde i slutet av november 2005 respektive 2006, medföljde även ett missiv som upplyste respondenterna om undersökningens syfte och vem som beställt undersökningen, gav garantier om respondenternas anonymitet samt informerade om att deltagandet i undersökningen var frivilligt. Urvalsförfarandet beskrivs närmare i bilaga 2, där även en bortfallsanalys redovisas. Utöver enkätsvaren har registerdata från HÄNDEL såsom kön, ålder, utbildningsinriktning, utbildningsnivå med mera påförts för varje individ som ingår i urvalet. Svarsfrekvensen var 64 procent år 2005 och 60 procent år

11 2 Utbildningar Arbetsmarknadsutbildningen kan delas in efter olika utbildningsinriktningar, vilka riktar sig mot olika yrkesområden. Denna rapport beskriver resultaten för utbildningsinriktningarna på en relativt detaljerad nivå. Detta innebär att den statistiska osäkerheten i svaren blir större när det gäller vissa frågeställningar. Utbildningsinriktningarna klassificeras med hjälp av AMS yrkesklassificering (AMSYK), där varje yrke har en sexsiffrig kod. Den första siffran i koden står för yrkesområde, den andra för huvudgrupp, den tredje för yrkesgrupp, den fjärde för undergrupp och de två sista för yrke. Nedan redovisas de olika utbildningsinriktningarna på två- eller tresiffernivå. 2.1 Utbildningsinriktning Datateknik, system och drift Denna grupp omfattar yrkesutbildningar inom ramen för datateknik 2 (system och drift) som normalt riktas mot yrken med krav på kortare eller längre högskoleutbildning. Utbildningsdeltagarna erhåller inte fullvärdig högskolekompetens, utan dessa utbildningar innehåller snarare vissa inslag av högskoleutbildning. Exempel på utbildningar inom detta yrkesområde är programmeringskurser i Java, C++ och SQL, utbildningar i UNIX-system, nätverksteknikerutbildningar samt kurser för PC-samordnare. För att deltagarna skall kunna tillgodogöra sig utbildningarna är förkunskapskraven högt ställda. Teknik och naturvetenskap Även för arbetsmarknadsutbildningar inom inriktning teknik och naturvetenskap 3 krävs ofta minst ett par års studier på högskola eller universitet. Utbildningarna är tidskrävande och deltagarna måste ha mycket goda förkunskaper, eftersom kvalifikationsnivån är hög. Innehållet i utbildningarna berör ofta områden som kvalitetssystem, produktionsteknik, automatisering och CAD. 2 3 I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena under yrkesgrupperna 213 och 312. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena under huvud- och yrkesgrupperna 21 (utom 213), 221, 31 (utom 312), 321 och

12 Kultur och media Inom gruppen kultur och media 4 återfinns utbildningar som normalt kräver ett par års akademiska studier. Kravet för att få delta i arbetsmarknadsutbildningar inom kulturområdet är att man är etablerad inom yrket. Informatör-, multimedia- och skulptörutbildningar tillhör de vanligaste. Mediautbildningarna består bland annat av olika former av grafisk design. Ekonomi och samhällsvetenskap Utbildningar inom ekonomi och samhällsvetenskap 5 kräver enligt gängse klassificering normalt ett par års högskolestudier. Med ekonomiutbildningar avses här främst företagsförsäljning, marknadsföring, ekonomi och administration. Därutöver förekommer även utbildningar för språkvetare, översättare och tolkar. Pedagogik Målgruppen för lärarutbildningar 6 är utomnordiska arbetssökande med lärarutbildning från hemlandet som är i behov av kompletterande utbildning, olika akademikergrupper vilka företrädesvis har behov av pedagogisk och praktisk utbildning samt etablerade lärare som behöver få behörighet i ytterligare ett ämne. Vård och omsorg Arbetsmarknadsutbildningar med inriktning mot olika vårdyrken 7 bedrivs i huvudsak på vårdgymnasier och riktas framför allt till arbetslös och deltidsarbetslös vårdpersonal med lägre formell utbildning. Målsättningen för vårdbiträden är exempelvis att erhålla undersköterskekompetens. Utbildningar för sjuksköterskor anordnas endast i form av påbyggnadsutbildningar. I övrigt är dessa personer istället hänvisade till reguljära högskolestudier I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena under yrkesgrupperna 243, samt I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom yrkesgrupperna , 244, samt I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgrupperna 23 och 33. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom yrkesgrupperna , samt

13 Kontor och lager Kontorspersonal 8 är i hög grad beroende av kunskaper i data och redovisning och utbildningsbehovet tillgodoses i dessa utbildningar. Hit räknas även utbildningar inom lagerhantering. Kundservicearbete Med utbildningar riktade mot kundservicearbete 9 avses utbildningar för försäljare inom fack- och dagligvaruhandel, resebyråtjänstemän, turistvärdar och receptionister. Restaurang Restaurangutbildningar 10 avser framför allt utbildningar till yrken som kock eller kokerska, men även servitör, hovmästare samt köks- och restaurangbiträde. Bygg- och anläggningsarbete De byggutbildningar 11 som upphandlas inriktar sig uteslutande på fortbildning av arbetslösa personer med erfarenhet av byggnadsbranschen. Det kan röra sig om kompletterande utbildningar för lärlingar som närmar sig nivån för yrkesbevis samt kompletterande teoretisk och praktisk utbildning för erfarna byggnadsarbetare. Därutöver anordnas utbildningar som innebär att exempelvis byggnadsträarbetare får utbildning och yrkesbevis inom betongarbetar- eller muraryrket. Syftet är att dessa personer skall få dubbla kompetenser och därmed stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. För en person utan formell utbildning och erfarenhet inom yrkesområdet finns idag inga möjligheter att inom ramen för arbetsmarknadsutbildning omskolas till ett byggnadsyrke. Under de senaste åren har utbildningarna främst riktats mot hantverksyrkena, såsom installationselektriker och VVS-montörer I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgrupp 41. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom yrkesgrupperna , 511, 514, samt I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom yrkesgrupperna 512 och 913. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgrupp

14 Hantverksarbete inom tillverkningsområdet Utbildningar med inriktning på hantverksarbete inom tillverkningsområdet 12 avser främst utbildningar till yrken som svetsare, plåtslagare samt styr- och reglermekaniker. Utbildningstiderna varierar kraftigt. Licensutbildningarna är inte längre än några enstaka dagar, medan styr- och reglerutbildningarna ofta överstiger ett år. Maskinoperatörsarbete Utbildningar inom maskinoperatörsarbete 13 domineras av personer med en framtid som CNC-operatörer inom främst verkstadsindustrin, men i förekommande fall även inom trävaruindustrin. Hit räknas även vissa utbildningar med inriktning mot processarbete. Transport Transportutbildningarna 14 domineras av fortbildningar och ger deltagarna yrkesbevis, intyg eller utökat körkort för respektive fordon. Vanliga utbildningar gäller busskörkort, tungt släp för etablerade lastbilschaufförer, truckförarbevis, grävmaskin- och hjullastarutbildning samt inte minst ADR-intyg (för frakt av miljöfarligt gods). Övriga yrkesutbildningar I övriga utbildningar 15 ingår bland andra utbildningar inom lokalvård, jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel samt olika former av säkerhetsarbete, exempelvis väktarutbildning I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgrupperna 72, 73 och 74. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgrupperna 81 och 82. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom huvudgruppen 83. I AMS yrkesklassificering återfinns yrkena inom yrkesområdena 1, 6 och 9 (utom 913) samt yrkesgrupp

15 2.2 Volymerna i arbetsmarknadsutbildningen Flest färdigutbildade inom vårdyrken I tabell 1a-b redovisas deltagarsammansättningen i de olika yrkesinriktade utbildningarna under verksamhetsåren 2005 och I tabellerna redovisas dels statistik över kvarstående 16 deltagare, dels utflödet från arbetsmarknadsutbildningen fördelat på respektive yrkesinriktning under 2005 och Med utflöde menas samtliga som lämnat sin arbetsmarknadsutbildning under perioden januari-december 2005 respektive perioden januari-december Volymerna i arbetsmarknadsutbildningen minskade kraftigt under talets första år. Deltagarvolymen, som varierade mellan och under perioden 1995 till 1999, uppgick under 2004 till knappt Minskad brist på arbetskraft inom områden som arbetsmarknadsutbildningen har som syfte att täcka kan i kombination med 70-procentsmålet som kan ha medfört en tydligare prioritering av deltagare till arbetsmarknadsutbildning för att uppnå målet vara förklaringen till denna nedgång. Därefter har emellertid åter en viss ökning skett. Under 2005 deltog i genomsnitt nästan personer per månad i arbetsmarknadsutbildning. Det är en ökning med 750 personer per månad i förhållande till verksamhetsåret En mer markant uppgång skedde 2006, då till personer per månad. Utbildningsmixen avses grunda sig på efterfrågan på arbetsmarknaden. Utbildningarna mot vård- och omsorgsyrken och olika slag av tillverkningsyrken dominerade även under 2005 och personer, eller 21 procent av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning, gick under 2005 en yrkesinriktad utbildning inom vårdsektorn. Antalet ökade med 100 personer under 2006, men andelen sjönk till 17 procent. Det gäller framför allt vårdbiträden som behöver omskola sig till undersköterska och deltidsarbetslösa inom vården som behöver beredda sin kompetens för att få utökat arbetstid. 16 Kvarstående deltagare i ett program vid månadens slut vanligtvis avser antalet unika individer som fanns i programmet den sista dagen varje månad. Eftersom programperioderna oftast sträcker sig över flera månader redovisas därför det genomsnittliga antalet kvarstående deltagare under en viss period t.ex. ett år. Detta ger en god bild av programverksamhetens omfattning men skall inte förväxlas med antalet unika individer som deltagit i arbetsmarknadsutbildning under en viss månad eller en viss period. Denna mätmetod avspeglar resursinsatsen på ett tydligare sätt eftersom den tar hänsyn till exempelvis utbildningens längd. 14

16 Utbildningar inom hantverksarbete inom tillverkningsområdet samt maskinoperatörsarbete står också för en stor del av den totala utbildningsvolymen, cirka 18 respektive 15 procent under båda åren. Utbildningarna i hantverk inom tillverkning avser främst yrken såsom gjutare, svetsare, plåtslagare, smeder och verktygsmakare, medan utbildningar inom maskinoperatörsarbete domineras av CNC-operatörer. Tabell 1a Genomsnittligt antal kvarstående deltagare i arbetsmarknadsutbildning per månad samt antal deltagare som lämnat arbetsmarknadsutbildning under 2005, fördelat efter yrkesinriktning Yrkesinriktning Kvarstående Lämnat Antal Andel Antal Andel Datateknik (system/drift) 84 1, ,1 Teknik- och naturvetenskap 169 1, ,0 Kultur och media 38 0,4 91 0,5 Ekonomi och samhällsvetenskap 539 6, ,5 Pedagogik 426 4, ,4 Vård och omsorg , ,3 Kontor och lager 208 2, ,5 Kundservice 410 4, ,6 Restaurang 625 7, ,6 Bygg- och anläggning 649 7, ,7 Tillverkning, hantverk , ,8 Maskinoperatörsarbete , ,8 Transport 637 7, ,6 Övriga utbildningar 210 2, ,6 Samtliga utbildningar , ,0 15

17 Tabell 1b Genomsnittligt antal kvarstående deltagare i arbetsmarknadsutbildning per månad samt antal deltagare som lämnat arbetsmarknadsutbildning under 2006, fördelat efter yrkesinriktning Yrkesinriktning Kvarstående Lämnat Antal Andel Antal Andel Datateknik (system/drift) 168 1, ,2 Teknik- och naturvetenskap 218 1, ,9 Kultur och media 35 0, ,7 Ekonomi och samhällsvetenskap 653 5, ,6 Pedagogik 372 3, ,4 Vård och omsorg , ,7 Kontor och lager 359 3, ,6 Kundservice 536 4, ,2 Restaurang 688 6, ,2 Bygg- och anläggning 961 8, ,1 Tillverkning, hantverk , ,5 Maskinoperatörsarbete , ,2 Transport 934 8, ,1 Övriga utbildningar 741 6, ,5 Samtliga utbildningar , ,0 Utflödet från arbetsmarknadsutbildning Knappt personer avslutade sin arbetsmarknadsutbildning under verksamhetsåret Utflödet ökade därmed med drygt personer jämfört med budgetåret Uppgången fortsatte under 2006, då nära personer lämnade utbildningarna. Utflödet från arbetsmarknadsutbildning avspeglar förändringarna i deltagarvolymen, varvid en ökad deltagarvolym innebär ökat utflöde från programmet och vice versa. Utbildningar med höga deltagarvolymer genererar också högre utflöde (tabell 1a-b). Det finns dock undantag. Exempelvis har utbildningar inom transport mycket högre utflöde i förhållande till sin andel av de kvarstående deltagarna. Förklaringen till detta är att utbildningstiden varierar mellan de olika utbildningsinriktningarna, och transportutbildningar är relativt korta. Den genomsnittliga utbildningstiden för arbetsmarknadsutbildningar som fullföljdes under andra kvartalet 2005 var 174 dagar, och motsvarande utbildningstid under 2006 var 139 dagar. Medianen för samma utbildningar uppgick till 140 respektive 112 dagar. Den genomsnittliga tiden var kortast för transportutbildningar, 59 dagar, och längst för utbildningar inom vård och omsorg, 282 dagar. Utbildningstiden var relativt lång även för pedagogikutbildningar. 16

18 3 Deltagarna 3.1 Fullföljandegrad För att utbildningen verkligen ska ge avsedd effekt är det viktigt att deltagarna fullföljer utbildningen. En fullföljd utbildning rustar deltagarna med nödvändig yrkeskompetens som är viktig för den framtida anställningen, vilket är målsättningen för arbetsmarknadsutbildning. Fullföljandegraden var fortsatt hög enligt enkätsvaren. 86 procent av dem som avslutade sin arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2005 hade fullföljt den (tabell 2a). Fullföljandegraden minskade dock något jämfört med motsvarande period året innan. En ytterligare minskning inträffade 2006, till 84 procent (tabell 2b). Nedgången i fullföljandegraden kan förklaras av det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Detta gör nämligen deltagarna mindre benägna att fullfölja utbildningen eftersom chansen att få arbete ökar. En god indikator på det förbättrade arbetsmarknadsläget är de senaste årens snabba ökning av antalet lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen. Tabell 2a Fullföljandegrad år 2005, fördelat på yrkesinriktning (procent) Yrkesinriktning Kvinnor Män Totalt Datateknik (system/drift) 89,0 61,9 70,0 Teknik och naturvetenskap 76,7 92,6 88,8 Kultur och media 100,0 86,7 95,2 Ekonomi och samhällsvetenskap 86,5 87,4 86,9 Pedagogik 89,8 88,4 89,2 Vård och omsorg 87,0 88,2 87,2 Kontor och lager 84,1 79,5 83,0 Kundservice 89,2 90,9 89,6 Restaurang 90,2 83,1 88,0 Bygg och anläggning 80,0 89,1 88,0 Tillverkning, hantverk 80,8 77,8 78,2 Maskinoperatörsarbete 81,3 78,4 79,1 Transport 88,1 92,7 92,2 Övriga utbildningar 90,4 91,0 90,7 Samtliga utbildningar 86,9 85,5 86,1 17

19 Tabell 2b Fullföljandegrad år 2006, fördelat på yrkesinriktning (procent) Yrkesinriktning Kvinnor Män Totalt Datateknik (system/drift) 71,4 76,9 75,8 Teknik och naturvetenskap 81,8 88,1 86,5 Kultur och media 88,3 95,8 90,5 Ekonomi och samhällsvetenskap 80,4 83,8 81,9 Pedagogik 91,5 92,5 91,8 Vård och omsorg 91,2 89,4 90,8 Kontor och lager 89,7 82,4 87,2 Kundservice 86,9 82,9 86,2 Restaurang 88,0 83,1 86,2 Bygg och anläggning 94,7 86,5 87,0 Tillverkning, hantverk 72,3 70,0 70,5 Maskinoperatörsarbete 77,6 73,4 74,6 Transport 88,6 92,5 92,0 Övriga utbildningar 80,6 77,0 78,3 Samtliga utbildningar 85,9 82,0 83,6 Fullföljandegraden har i tabell 2a-b fördelats på de olika yrkesinriktningarna inom arbetsmarknadsutbildningen. En sådan fördelning visar att avbrotten var vanligast bland deltagarna i utbildningar med inriktning mot datateknik och tillverkningsarbete och lägst bland deltagarna i bland annat transportutbildningar, vidare kultur- och mediautbildningar samt (särskilt under 2006) pedagogik och vård. Fullföljandegraden fördelat på kön visar på marginella skillnader. Kvinnorna hade dock något högre benägenhet att fullfölja utbildningen, och differensen ökade något under Fördelat på yrkesinriktning förekommer dock tidvis stora skillnader mellan könen. Så till exempel var avbrotten bland män inom datateknikutbildningar betydligt större än bland kvinnor under 2005, likaså inom kultur och media, medan förhållandet var det omvända inom teknik och naturvetenskap samt bygg och anläggning. Under 2006 hade resultaten i flera fall vänts i motsatt riktning, frånsett att kvinnornas dominans bland avbrytarna inom natur och teknik har fortsatt. Ungdomar under 25 år fullföljde sin utbildning i något lägre utsträckning än övriga deltagare. Detta gäller både 2005 och Vidare låg fullföljandegraden 2-3 procentenheter högre för de svenskfödda än för de utrikes födda. 18

20 Drygt en av tio avbröt sin utbildning Av samtliga personer som lämnade den yrkesinriktade utbildningen under andra kvartalet 2005 avbröt 14 procent sin utbildning. Det är två procentenheter högre än föregående år steg avbrottsfrekvensen med ytterligare två procentenheter, till 16 procent. I figur 1 redovisas utvecklingen av fullföljandegraden och avbrottsorsakerna över en längre tidsperiod. Uppgifterna avser personer som avslutade sin arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet respektive år och som besvarat enkäten sex månader senare. Som framgår av figuren är variationen av fullföljandegraden ganska stabil över det långa tidsintervallet. Som lägst var den 77 procent år 1982 och som högst 91 procent Den höga arbetslösheten under 90-talet är en förklaring till den relativt höga fullföljandegraden. Som ovan nämnts blir deltagarna mer benägna att fullfölja sin utbildning när det finns färre lediga jobb att söka. Perioden kännetecknades sålunda av hög arbetslöshet sammanfallande med hög fullföljandegrad. För att få reda på avbrottsorsakerna tillfrågades deltagarna om skälet till avbrottet. Deltagarna fick välja bland sju svarsalternativ, varav sex med fasta svarsalternativ och ett i fritext (se bilaga 1, fråga 3). Dessa alternativ eller avbrottsorsaker delas upp i positiva och negativa orsaker. Med positivt avbrott menas att deltagaren avbrutit utbildningen för ett jobb, medan övriga orsaker räknas som negativa avbrott. Av resultatet framgår att dessa två kategorier av avbrottsorsaker fördelar sig jämnt över tid (se figur 1). Av samtliga som lämnade utbildningen (alltså fullföljarna plus avbrytarna) under april-juni 2005 eller motsvarande period 2006 avbröt åtta respektive tio procent den på grund av att de fick ett jobb. Personliga skäl var den dominerande orsaken bland kategorin negativa avbrott. Med personliga skäl menas bland annat hälsoskäl, sjukskrivning och barnledighet. Mindre än två procent angav att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar eller att det var Arbetsförmedlingen/utbildningsanordnarna som avbröt utbildningen. 19

21 Figur 1 Andel som fullföljt respektive avbrutit arbetsmarknadsutbildning (procent) Procent 100 Fullföljare Avbrott pga arbete Avbrott andra skäl Uppföljningsår Om man studerar enbart gruppen som avbrutit utbildningen visar resultatet att 56 procent gjorde det 2005 på grund av att de fick ett arbete. Det var en stor ökning (sex procentenheter) i förhållande till motsvarande period Ökningen fortsatte därefter till 60 procent Relativt många eller 20 procent avbröt på grund av personliga skäl 2005, men här skedde en nedgång till 13 procent Resultatet fördelat på kön visar att avbrott på grund av arbete var betydligt vanligare bland män än kvinnor, 63 respektive 45 procent 2005 och 66 respektive 48 procent Kvinnor avbröt istället utbildningen i större utsträckning än män av personliga skäl, vilket var särskilt tydligt Det förekommer vissa skillnader i avbrottsorsaker mellan de olika åldersgrupperna, ganska likartade för de båda undersökningsperioderna. Det är ungdomar (upp till 24 år) som i störst utsträckning har angivit utbildningen motsvarade inte mina förväntningar som skäl till avbrott, medan personer 55 år och äldre är den grupp som oftast ansett att utbildningen var för svår. Det bör emellertid noteras att avbrott på grund av arbete fördelade sig jämnt bland dessa tre åldersgrupper. Såväl 2005 som 2006 avbröt drygt hälften av deltagarna i respektive åldersgrupp utbildningen på grund av att de fick ett arbete. 20

22 3.2 Motivation och förväntningar Aktiva och passiva orsaker till deltagande i utbildning Hur motiverade deltagarna i arbetsmarknadsutbildning är och vilka förväntningar de har på utbildningen är faktorer som påverkar genomförandet och utfallet av utbildningen. Deltagarna tillfrågades i undersökningen om anledningen till att gå en arbetsmarknadsutbildning förutom att öka chansen att få ett jobb (se fråga 1 i bilaga 1). Svarsalternativen delas in i aktiva och passiva anledningar. Med aktiva anledningar avses att skaffa yrkesutbildning, att byta yrke, att höja/bredda kompetensen inom sitt yrkesområde, att komplettera sin utbildning, att få eller förnya behörighet/licens eller för att kunna starta eget företag. Med passiva skäl avses krav från någon myndighet (Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller försäkringskassan) eller att man gick utbildningen för att ha någonting att göra. Att höja eller bredda kompetensen inom sitt yrkesområde var den vanligaste orsaken till att man ville gå en arbetsmarknadsutbildning under Av dem som besvarade enkäten uppgav 28 procent detta som skäl till att delta i arbetsmarknadsutbildning. I undersökningen 2006 hade andelen sjunkit till 25 procent. En relativt stor andel 25 procent 2005 och 24 procent 2006 angav byte av yrke som orsak till deltagandet i utbildningen, medan 18 respektive 19 procent uppgav att de deltog i arbetsmarknadsutbildning eftersom de saknade yrkesutbildning. Därmed hade en övervägande andel av utbildningsdeltagarna aktiva skäl att delta i arbetsmarknadsutbildning. Vidare angav båda åren 14 procent att man ville komplettera sin utbildning eller få önskad behörighet, eller för att starta eget företag. Således angav, såväl 2005 som 2006, totalt drygt åtta av tio aktiva skäl att delta i arbetsmarknadsutbildningen. Motivationen skilde sig något mellan fullföljare och avbrytare. Aktiva skäl bland fullföljarna uppgick 2005 till 85 procent medan motsvarande uppgift för avbrytarna var 80 procent, och 2006 låg nivåerna på 84 respektive 75 procent. Skillnaden mellan könen var marginell. Kvinnor och män var lika motiverade att delta i arbetsmarknadsutbildning. De angav aktiva skäl i samma utsträckning, men om man studerar enskilda orsaker till deltagandet i arbetsmarknadsutbildning påvisar resultatet skillnader mellan könen. Kvinnor uppgav i högre utsträckning än män att de deltog i arbetsmarknadsutbildning eftersom man saknade en yrkesutbildning från tidigare, medan män i högre grad än kvinnor angav anskaffning eller förnyelse av behörighet/licens som skäl att gå en arbetsmarknadsutbildning. Skillnaderna är särskilt tydliga i 2006 års undersökning. Att byta yrke eller höja/bredda kompetensen inom sitt yrkesområde uppgavs i samma utsträckning av båda könen. 21

23 Ungdomar (upp till 24 år) angav i högst utsträckning jag saknar yrkesutbildning som huvudskäl att delta i utbildningen medan deltagare i åldersgruppen år ville byta yrke i störst utsträckning. Personer 55 år och äldre uppgav i större omfattning att man ville höja kompetensen inom sitt yrkesområde samt få eller förnya behörighet/licensen. Denna sammansättning rådde även vid tidigare undersökningar. Andelen som angav passiva skäl att delta i utbildningen, det vill säga att det var någon myndighet som ställde krav eller att personen deltog i utbildningen för att ha någonting att göra, uppgick till 11 procent 2005 och 10 procent Svaren fördelar sig jämnt bland dessa två kategorier. De som avbröt utbildningen uppgav i högre grad än fullföljarna passiva skäl att gå en arbetsmarknadsutbildning, 14 respektive 9 procent år 2005 och 16 respektive 8 procent De olika regionerna 17 skiljer sig inte så mycket åt vad det gäller aktiva eller passiva anledningar att delta i arbetsmarknadsutbildning. Passiva skäl uppgavs dock i något högre utsträckning av deltagarna i skogslänen. Fördelar man svarsalternativen på de olika länen framgår att deltagarna från bland andra Jönköpings län och Dalarna län, Kronobergs län, Kalmar län samt Norrbottens län i störst omfattning uppgav passiva skäl att delta i arbetsmarknadsutbildning år 2005, medan motsvarande andelar 2006 var högst i Gävleborgs, Jönköpings, Värmlands och Blekinge län. Passiva skäl var mest framträdande bland ungdomarna och den äldsta åldersgruppen (55 år och äldre), 14 respektive 15 procent 2005 och 17 respektive 12 procent Hur fördelar sig aktiva och passiva orsaker till deltagande i utbildning, på de olika yrkesinriktningarna Det är också av intresse att studera om utbildningsdeltagarnas motivation, mätt i aktiva och passiva anledningar, skiljer sig mellan de olika yrkesinriktningarna. Resultatet redovisas i tabell 3a-b. Aktiva anledningar bland deltagarna 2005 var främst framträdande i utbildningar inom bygg/anläggning, restaurang, transport samt pedagogik medan passiva anledningar var mest förekommande bland deltagarna i utbildningar inom kundservice, vård och omsorg, datavetenskap, tillverkning samt maskinoperatörsarbete var frekvensen av aktiva anledningar högst inom kultur och media, 17 1) Storstadslän: Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. 2) Skogslän: Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. 3) Övriga län. 22

24 pedagogik och bygg/anläggning, medan passiva anledningar var vanligast förekommande inom datateknik, kundservice och maskinoperatörsarbete. Studerar man svarsalternativen var för sig visar det sig att orsaker såsom byte av yrke, höjande av kompetensen inom yrkesområdet samt avsaknad av tidigare yrkesutbildning var mest frekventa anledningar att gå en arbetsmarknadsutbildning, oavsett yrkesinriktning. En viss skillnad mellan de olika yrkesinriktningarna kan dock noteras. Exempelvis angav 2005 varannan deltagare i utbildningar inom ekonomi och samhällsvetenskap samt datavetenskap, att man ville beredda kompetensen inom sitt yrkesområde. Var tredje deltagare i utbildningar inom kultur, kundservice, restaurang samt bygg och anläggning ville byta yrke. Deltagarna inom utbildningsinriktning vård och omsorg, restaurang samt maskinoperatörsarbete saknade i störst utsträckning yrkesutbildning från tidigare. Att det var ett krav från någon myndighet uppgavs av deltagarna inom vård och omsorgsutbildningar i högst utsträckning. En stor majoritet av 2006 års deltagare i utbildningar mot datavetenskap och kultur angav breddning av kompetensen som skäl, medan var tredje inom vård och omsorg samt restaurang saknade yrkesutbildning och var tredje inom bygg och anläggning samt pedagogik ville byta yrke. Tabell 3a Huvudsakliga anledningar att delta i arbetsmarknadsutbildning år 2005, fördelat på yrkesinriktning (procent) Yrkesinriktning Aktiv anledning Passiv anledning Annan anledning Datateknik (system/drift) 86,7 13,3 0,0 Teknik och naturvetenskap 84,0 8,8 7,2 Kultur och media 85,7 0,0 14,3 Ekonomi och samhällsvetenskap 78,3 8,7 13,0 Pedagogik 88,1 5,4 6,4 Vård och omsorg 82,4 13,7 3,9 Kontor och lager 87,1 6,1 6,7 Kundservice 77,7 17,8 4,6 Restaurang 90,1 4,9 4,9 Bygg och anläggning 91,2 5,9 2,9 Tillverkning, hantverk 82,8 12,1 5,2 Maskinoperatörsarbete 81,3 11,9 6,7 Transport 89,1 6,0 4,9 Övriga utbildningar 81,5 13,5 5,1 Samtliga utbildningar 84,4 9,9 5,7 23

25 Tabell 3b Huvudsakliga anledningar att delta i arbetsmarknadsutbildning år 2006, fördelat på yrkesinriktning (procent) Yrkesinriktning Aktiv anledning Passiv anledning Annan anledning Datateknik (system/drift) 75,8 6,1 18,2 Teknik och naturvetenskap 85,4 11,2 3,4 Kultur och media 95,2 2,4 2,4 Ekonomi och samhällsvetenskap 78,8 11,4 9,7 Pedagogik 92,4 2,5 5,1 Vård och omsorg 87,3 6,8 5,9 Kontor och lager 80,3 12,2 7,5 Kundservice 73,0 9,5 17,5 Restaurang 81,2 9,0 9,9 Bygg och anläggning 90,0 4,8 5,2 Tillverkning, hantverk 82,7 7,7 9,6 Maskinoperatörsarbete 74,5 10,2 15,3 Transport 87,4 7,5 5,2 Övriga utbildningar 59,6 11,7 28,7 Samtliga utbildningar 82,1 8,2 9,7 Deltagarens egen arbetsmarknadsbedömning Om man gjort en egen arbetsmarknadsbedömning innan yrkesinriktad utbildning påbörjats kan vara en annan indikator på deltagarnas aktiva deltagande i arbetsmarknadsutbildning. Deltagarna tillfrågades om man gjorde en egen bedömning av arbetsmarknaden inför valet av inriktning på utbildningen, vilket var en ny fråga i 2005 års undersökning. Resultatet visar att 72 procent av deltagarna helt eller delvis gjorde en egen bedömning av arbetsmarknaden inför valet av inriktning. 23 procent angav att man inte gjorde någon egen bedömning alls medan fyra procent kryssade för svarsalternativet vet ej. I undersökningen 2006 var motsvarande andelar 73, 22 respektive 5 procent. Det förekom marginella skillnader mellan fullföljarna och dem som avbröt utbildningen. Könsskillnaden var också marginell. Deltagarna i Uppsala, Blekinge län samt Kronobergs, Hallands och Östergötlands län gjorde 2005 egen bedömning av arbetsmarknaden i större omfattning än andra län. Deltagarna från Kalmar län uppgav då i minst grad att man gjorde egen arbetsmarknadsbedömning inför valet av yrkesinriktning var det i första hand i AF-kultur samt i Gotlands och Västerbottens län som egna bedömningar gjordes, medan Jämtlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Blekinge län redovisade de lägsta andelarna. Deltagarna i utbildningar inom pedagogik, bygg och anläggning samt transport var 2005 de mest aktiva i egen marknadsundersökning. Nära åtta av tio bland deltagarna i dessa utbildningar angav att de gjorde en egen 24

26 bedömning av arbetsmarknaden. Det omvända gällde deltagarna i kundservice-, restaurang- och maskinoperatörsutbildningar samt utbildningar inom vård och omsorg. 57 procent av deltagarna i kundserviceutbildningar uppgav att de gjorde egen marknadsbedömning. Motsvarande uppgift för deltagarna i restaurang- och maskinoperatörsutbildningar var 69 procent vardera varierade nivåerna från 45 procent inom datavetenskapliga utbildningar till 87 procent inom kultur- och medieutbildningar. Inom pedagogik samt bygg och anläggning gjordes också många egna bedömningar, inom kundservice och maskinoperatörsarbete däremot relativt få. Arbetsförlagd praktik ett vanligt inslag i arbetsmarknadsutbildning För att ta reda på hur en eventuell genomförd arbetsförlagd praktik påverkar resultatet tillfrågades deltagarna i enkäten om de gjort praktik under kursen. Inslagen av arbetspraktik i arbetsmarknadsutbildning ökade i omfattning mellan 2004 och Under sistnämnda år gjorde totalt 72 procent av de deltagare som avslutade sin utbildning andra kvartalet 2005 arbetspraktik inom ramen för arbetsmarknadsutbildning. Det är en procentenhet högre än motsvarande uppgift Av dem som avbröt sin utbildning angav enbart 57 procent att de gjorde arbetspraktik inom ramen för arbetsmarknadsutbildning medan motsvarande uppgift för fullföljarna var betydligt högre, 74 procent. En viss nedgång inträffade 2006, då 69 procent av samtliga deltagare gjorde praktik, varav 49 procent bland avbrytarna och 73 procent bland fullföljarna. Arbetspraktik var 2005 mycket vanligare i mindre teoretiska utbildningar såsom restaurang, bygg och anläggning, maskinoperatörsarbete samt pedagogik. Minst vanlig var den i utbildningar med inriktning mot datateknik, teknik/naturvetenskap, ekonomi och samhällsvetenskap samt transport var praktik vanligast inom utbildningar mot vård och omsorg, restaurang, pedagogik samt ekonomi och samhällsvetenskap, och minst vanlig i utbildningar mot framför allt kultur och media, därnäst data- och teknikutbildningar. Arbetsplatsförlagd praktik inom ramen för arbetsmarknadsutbildning var vanligast bland deltagarna från storstadslän och minst vanligt bland deltagarna från skogslän. Allra lägst var dock praktikdeltagandet inom AFkultur och AF-sjöfart. 25

27 Hur arbetsmarknadsutbildning påverkar chanserna till anställning Deltagarna i undersökningen tillfrågas också om hur deras chanser att få ett arbete påverkas av att de gått en arbetsmarknadsutbildning. En relativt stor andel, 75 procent, ansåg 2005 att arbetsmarknadsutbildningen ökade deras matchningsmöjligheter. Det är samma nivå som i tidigare års undersökning steg andelen till 78 procent. De som ansåg att utbildningen inte alls påverkade deras chanser till ett arbete uppgick till 15 procent 2005 och 12 procent 2006, medan nio procent båda åren var osäkra på utbildningens effekter och svarade vet ej. Fullföljarna och avbrytarna hade helt olika uppfattningar om utbildningens effekter. De som fullföljde sin utbildning angav också i högst grad att utbildningen påverkade deras chanser att få jobb. Av dessa personer svarade 78 procent 2005 och 83 procent 2006 att arbetsmarknadsutbildningen ökade deras chanser att få arbete, mot 56 procent bland avbrytarna båda åren. Det kan finnas flera orsaker till denna skillnad. En förklaring till fullföljarnas positiva attityd kan vara att man över huvud taget lyckats få ett arbete andelen som får jobb är ju betydligt högre bland fullföljarna än bland avbrytare. En annan förklaring kan vara träffsäkerheten. Personer som fullföljer sin utbildning och får ett jobb arbetar, i större utsträckning än de som avbryter, inom eller nära yrkesområden som man är utbildad till. Sammantaget kan dessa faktorer ha påverkat båda gruppernas syn på utbildningseffekten på olika sätt. Liksom i tidigare års undersökningar ansåg 2005 deltagarna i transportutbildningar i högst grad att chanserna att få arbete ökade (85 procent) i samband med att man gick en arbetsmarknadsutbildning. Även deltagare i utbildningar med inriktning mot pedagogik, restaurang samt teknik och naturvetenskap ansåg i högre grad än andra att utbildningen ökade deras chanser att få ett arbete. Däremot var deltagarna i utbildningar inom datateknik (55 procent), ekonomi/samhällsvetenskap, kultur/media samt kundservice mindre optimistiska i detta avseende. I 2006 års undersökning bedömdes jobbchanserna som ökande i särskilt stor utsträckning (88 procent) av dem som gått naturvetenskapliga/tekniska utbildningar eller transportutbildningar, därnäst kom utbildningar inom pedagogik, vård/omsorg samt bygg och anläggning. Låga nivåer redovisas framför allt från datautbildningar (64 procent), samt från restaurang-, kontors- och kundserviceutbildningar. 26

Arbetsmarknadsutbildning 2004

Arbetsmarknadsutbildning 2004 Ura 2005:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildning 2004 - Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2004 AMS Farhad Abdi Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2001

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2001 Prora 2002:2 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2001 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet Sammanfattning AMS

Läs mer

Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1999

Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1999 Prora 2000:1 ISSN 1650-0148 Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 februari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län januari 2014 9 689 (8,5 %) 4 249 kvinnor (7,9 %) 5 440 män (9,1 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning

Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning Man måste arbeta, om inte av läggning så åtminstone av desperation eftersom det vid noggrann undersökning visar sig att arbete är mindre tråkigt än att roa sig. Charles Baudelaire, 1821 1867 Foto: Robert

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 januari 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2012 8 943 (9,6 %) 3 934 kvinnor (8,9 %) 5 009 män (10,1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2012 12 320 (7,3%) 5 890 kvinnor (7,3 %) 6 430 män (7,2 %) 3 610 unga 18-24 år

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 1 400 personer fick arbete i februari Under februari månad erhöll 1 435 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 Färre sökande ut i arbete Under december 2014 påbörjade 635 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012 2012-04-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012 Färre lediga platser Under mars anmäldes närmare 1 600 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 2012-03-17 Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 Allt färre får jobb Under mars påbörjade 820 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon form av arbete. Det är 250

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län november 2014 Färre sökande ut i arbete Under november 2014 påbörjade 869 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer