Evangeliet enligt Matteus

Transkript

1 Evangeliet enligt Matteus 1 Jesu släkttavla 1 Släkttavla för Jesus Kristus, son av David, som var son av Abraham. 2 Abraham var far till Isak, Isak till Jakob, Jakob till Juda och hans bröder, 3 Juda till Peres och Serach, vilkas mor var Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, 4 Ram till Amminadav, Amminadav till Nachshon, Nachshon till Salma, 5 Salma till Boas, vars mor var Rachav, Boas till Oved, vars mor var Rut, Oved till Jishaj 6 och Jishaj till David, konungen. David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru, 7 Salomo till Rehabeam, Rehabeam till Avia, Avia till Asa, 8 Asa till Joshafat, Joshafat till Joram, Joram till Ussia, 9 Ussia till Jotam, Jotam till Achas, Achas till Hiskia, 10 Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon till Josia 11 och Josia till Jojakin och hans bröder, vid den tid då folket fördes bort till Babylon. 12 Efter bortförandet till Babylon blev Jojakin far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel, 13 Serubbabel till Avihud, Avihud till Eljakim, Eljakim till Asor, 14 Asor till Sadok, Sadok till Akim, Akim till Elihud, 15 Elihud till Elasar, Elasar till Mattan, Mattan till Jakob 16 och Jakob till Josef, Marias man; av henne föddes Jesus som kallas Kristus. 17 Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till fångenskapen i Babylon fjorton led och från fångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led. Jesu födelse 18 Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. 19 Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. 20 Men när han hade beslutat sig för det uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en dröm och sade: Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. 21 Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder. 22 Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: 23 Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det betyder: Gud med oss). 24 När Josef vaknade gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin trolovade. 25 Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och han gav honom namnet Jesus. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

2 2 De österländska stjärntydarna 1 När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem 2 och frågade: Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom. 3 När kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. 4 Han samlade alla folkets överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. 5 De svarade: I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: 6 Du Betlehem i Juda land är ingalunda ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det komma en hövding, en herde för mitt folk Israel. 7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig. 8 Sedan skickade han dem till Betlehem. Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet, sade han, och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom. 9 Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. 10 När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. 11 De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra. 12 I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land. Flykten till Egypten 13 När de hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det. 14 Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, 15 och där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från Egypten har jag kallat min son. 16 När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. 17 Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: 18 Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

3 Återkomsten till Israel 19 När Herodes hade dött visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten 20 och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och bege dig till Israels land. De som ville ta barnets liv är döda. 21 Josef steg upp och tog med sig barnet och hans mor och flyttade tillbaka till Israels land. 22 Men när han hörde att Archelaos var kung i Judeen efter sin far Herodes vågade han inte återvända dit. I en dröm blev han tillsagd att dra sig undan till Galileen, 23 och där bosatte han sig i en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré. 3 Johannes döparen 1 Vid den tiden uppträdde Johannes döparen i Judeens öken 2 och förkunnade: Omvänd er. Himmelriket är nära. 3 Det är om honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka. 4 Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. Hans föda var gräshoppor och vildhonung. 5 Folket i Jerusalem och hela Judeen och trakten kring Jordan kom ut till honom, 6 och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan. 7 När han såg att många fariseer och saddukeer kom för att bli döpta sade han till dem: Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. 9 Och tro inte att ni bara kan säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham ur dessa stenar. 10 Redan är yxan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden. 11 Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. 12 Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar. Jesu dop 13 Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14 Men Johannes ville hindra honom och sade: Det är jag som behöver döpas av dig, och nu kommer du till mig. 15 Jesus svarade: Låt det ske. Det är så vi skall uppfylla allt som hör till rättfärdigheten. Då lät han det ske. 16 När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom. 17 Och en röst från himlen sade: Detta är min älskade son, han är min utvalde. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

4 4 Jesus frestas 1 Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. 2 När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. 3 Då kom frestaren och sade till honom: Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd. 4 Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun. 5 Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren 6 och sade: Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten. 7 Jesus sade till honom: Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. 8 Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet 9 och sade: Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig. 10 Då sade Jesus till honom: Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. 11 Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom. Jesus uppträder i Galileen 12 När han hörde att Johannes hade blivit fängslad vände han tillbaka till Galileen. 13 Han lämnade Nasaret och slog sig ner i Kafarnaum, som ligger vid sjön, i Sebulons och Naftalis land, 14 för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: 15 Sebulons land och Naftalis land ner mot sjön, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen 16 folket som bor i mörker har sett ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga har ljuset gått upp. 17 Från den tiden började Jesus förkunna: Omvänd er. Himmelriket är nära. De första lärjungarna 18 När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. 19 Han sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare, 20 och de lämnade genast sina nät och följde honom. 21 När han gick vidare fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning sina nät. Jesus kallade på dem, 22 och genast lämnade de båten och sin far och följde honom. Jesus förkunnar och botar 23 Han vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket. 24 Ryktet om honom spred sig i hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika sjukdomar och plågor, besatta, fallandesjuka och förlamade, och han botade dem. 25 Och stora skaror följde honom, folk från Galileen och Dekapolis, från Jerusalem och Judeen och från andra sidan Jordan. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

5 BERGSPREDIKAN (kap. 5 7) 5 Saligprisningar 1 När han såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Han började undervisa dem och sade: 3 Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. 4 Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. 5 Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet. 6 Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade. 7 Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet. 8 Saliga de renhjärtade, de skall se Gud. 9 Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner. 10 Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. 11 Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. 12 Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid. 13 Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. 14 Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, 15 och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. 16 På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen. Jesus och lagen 17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. 19 Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

6 Jesus skärper lagens bud 21 Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. 22 Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. 23 Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, 24 så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. 25 Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. 26 Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret. 27 Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28 Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. 29 Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. 30 Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet. 31 Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev. 32 Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapet kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna bryter hennes äktenskap. 33 Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte svära falskt och: Du skall hålla vad du har svurit inför Herren. 34 Men jag säger er: ni skall inte svära någon ed alls. Inte vid himlen, ty den är Guds tron; 35 inte vid jorden, ty den är pallen under hans fötter; inte vid Jerusalem, ty det är den store konungens stad. 36 Inte heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. 37 Vad ni säger skall vara ja eller nej. Allt därutöver kommer från det onda. Älska era fiender 38 Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. 39 Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. 40 Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. 41 Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. 42 Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

7 43 Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. 44 Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; 45 då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46 Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? 47 Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? 48 Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig. 6 Om allmosor, bön och fasta 1 Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen. 2 När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 3 Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. 4 Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 5 När ni ber skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 6 Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 7 Och när ni ber skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. 8 Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det. 9 Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. 10 Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. 11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. 12 Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. 13 Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. 14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser. 16 När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 17 Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, 18 så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

8 Skatter i himlen 19 Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. 20 Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Kroppens lampa är ögat 22 Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, 23 men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Gud och mammon 24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Gör er inga bekymmer 25 Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28 Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31 Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32 Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. 33 Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. 7 Döm inte. Gå in genom den trånga porten 1 Döm inte, så blir ni inte dömda. 2 Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. 3 Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? 4 Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga du som har en bjälke i ditt öga? 5 Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. 6 Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er. 7 Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. 8 Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 9 Finns det någon bland er som ger sin son en sten när han Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

9 ber om bröd 10 eller ger honom en orm när han ber om en fisk? 11 Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte er fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom? 12 Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. 13 Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. 14 Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. Falska profeter 15 Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. 16 På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? 17 Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. 18 Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. 19 Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. 20 På deras frukt skall ni alltså känna igen dem. 21 Inte alla som säger Herre, herre till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. 22 På den dagen skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? 23 Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare! Huset på berggrunden och huset på sanden 24 Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som byggde sitt hus på berggrund. 25 Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund. 26 Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. 27 Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade och raset blev stort. 28 När Jesus hade avslutat detta tal var folket överväldigat av hans undervisning, 29 för han undervisade med makt och inte som deras skriftlärda. 8 En spetälsk blir ren 1 När han gick ner från berget följde stora folkskaror med honom. 2 Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: Herre, vill du, så kan du göra mig ren. 3 Jesus sträckte ut handen, rörde vid honom och sade: Jag vill. Bli ren! Genast blev mannen ren från sin spetälska. 4 Men Jesus sade till honom: Säg det inte till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

10 En officers tjänare botas 5 När han gick in i Kafarnaum kom en officer fram till honom och bad om hjälp: 6 Herre, min tjänare ligger förlamad där hemma och har svåra plågor. 7 Jesus sade: Skall då jag komma och bota honom? 8 Officeren svarade: Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk. 9 Jag är själv en som står under befäl, och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det. 10 Jesus blev förvånad och sade till dem som följde honom: Sannerligen, inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. 11 Jag säger er att många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. 12 Men rikets egna barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder. 13 Och till officeren sade Jesus: Gå. Du trodde och det skall ske. Och i det ögonblicket blev pojken frisk. Petrus svärmor och andra sjuka botas 14 Jesus kom hem till Petrus och fick se hans svärmor ligga sjuk i feber. 15 Han rörde vid hennes hand, och då lämnade febern henne, och hon steg upp och betjänade honom. 16 På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, 17 för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog våra sjukdomar, och han lyfte av oss våra plågor. Att följa Jesus 18 När Jesus såg så mycket folk omkring sig befallde han att man skulle fara över till andra sidan sjön. 19 En skriftlärd kom fram och sade till honom: Mästare, jag skall följa dig vart du än går. 20 Jesus svarade: Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud. 21 En annan av lärjungarna sade: Herre, låt mig först gå och begrava min far. 22 Men Jesus svarade: Följ mig och låt de döda begrava sina döda. Stormen tystas 23 Han steg i båten, och hans lärjungar följde med. 24 Plötsligt blev det så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. 25 De gick fram och väckte honom: Herre, hjälp oss, vi går under. 26 Han sade: Varför är ni rädda, ni trossvaga? Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. 27 Folk häpnade och sade: Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom. De besatta och svinhjorden 28 När han kom över till Gadaras område kom två besatta emot honom från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen. 29 Och de ropade: Vad har du med oss att göra, Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid? 30 Ett gott stycke därifrån gick en stor svinhjord och betade. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

11 31 Demonerna bad honom: Om du driver ut oss, skicka då över oss till svinhjorden. 32 Han svarade: Ge er i väg! Då for demonerna ut ur männen och över till svinen, och hela hjorden rusade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. 33 Herdarna sprang därifrån, och när de kom tillbaka till staden berättade de allt, också om de besatta. 34 Hela staden gick då ut för att möta Jesus, och när de såg honom bad de honom att lämna deras område. 9 En lam man i Kafarnaum botas 1 Han steg i en båt och for över sjön till staden där han bodde. 2 Där kom de till honom med en lam som låg på en bår. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: Var inte orolig, mitt barn, dina synder är förlåtna. 3 Några skriftlärda sade då för sig själva: Han hädar ju. 4 Jesus såg vad de tänkte och sade: Varför bär ni onda tankar i era hjärtan? 5 Vilket är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp och gå? 6 Men för att ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder och nu talade han till den lame stig upp, ta din bår och gå hem. 7 Och mannen steg upp och gick hem. 8 När folket såg det greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människorna. Tullindrivaren Matteus kallas 9 Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset sade han till honom: Följ mig! Och Matteus steg upp och följde honom. 10 När Jesus sedan låg till bords i hans hus kom många tullindrivare och syndare dit och lade sig till bords tillsammans med honom och hans lärjungar. 11 Fariseerna som såg det sade till lärjungarna: Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare? 12 Han hörde det och sade: Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 13 Gå och lär er vad som menas med orden: Barmhärtighet vill jag se och inte offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare. Bröllopsgästerna fastar inte 14 Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: Varför fastar inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna fastar? 15 Jesus svarade: Inte kan väl bröllopsgästerna sörja så länge brudgummen är hos dem. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. 16 Ingen sätter en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg, för då sliter lappen med sig bitar av plagget och det blir en värre reva. 17 Och man slår inte nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna, och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, då har man kvar både vin och säckar. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

12 Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar 18 Medan han talade till dem kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: Min dotter har just dött, men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen. 19 Då reste sig Jesus och gick med honom, och lärjungarna följde efter. 20 Men en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år kom bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel 21 eftersom hon tänkte: Får jag bara röra vid hans kläder, så blir jag hjälpt. 22 Jesus vände sig om och fick se henne och sade: Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig. Och från det ögonblicket var hon frisk. 23 När Jesus kom hem till föreståndaren och mötte flöjtblåsarna och den klagande hopen 24 sade han: Gå härifrån. Flickan är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom. 25 Men när folket hade motats bort gick han in och tog flickans hand, och hon steg upp. 26 Ryktet om vad som hade hänt spred sig i hela den trakten. Två blinda botas 27 När Jesus fortsatte därifrån följde två blinda efter och ropade: Davids son, förbarma dig över oss! 28 Och när han kom hem gick de fram till honom. Jesus frågade: Tror ni att jag kan hjälpa er? De svarade: Ja, herre. 29 Då rörde han vid deras ögon och sade: Ni tror, och det skall ske. 30 Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt åt dem: Låt ingen få veta detta, 31 men de gick därifrån och spred ryktet om honom i hela den trakten. En stum demon drivs ut 32 När de var på väg ut kom man till honom med en besatt som var stum. 33 Han drev ut demonen, och den stumme började tala. Och folket häpnade och sade: Aldrig förr har man sett något sådant i Israel. 34 Men fariseerna sade: Det är med demonernas furste som han driver ut demonerna. Får utan herde 35 Jesus vandrade omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 36 När han såg människorna fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde, 37 och han sade till sina lärjungar: Skörden är stor men arbetarna få. 38 Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

13 UTSÄNDNINGSTALET (kap. 10) De tolv sänds ut 10 1 Han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, så att de kunde driva ut dem och bota alla slags sjukdomar och krämpor. 2 Detta är namnen på de tolv apostlarna: först Simon, som kallas Petrus, vidare hans bror Andreas, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, 3 Filippos och Bartolomaios, Tomas och tullindrivaren Matteus, Jakob, Alfaios son, och Taddaios, 4 Simon Kananaios och Judas Iskariot, han som förrådde honom. 5 Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: Ta inte vägen till hedningarna och gå inte in i någon samarisk stad. 6 Gå i stället till de förlorade fåren i Israels folk. 7 Förkunna på er väg att himmelriket är nära. 8 Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut demoner; ge som gåva vad ni har fått som gåva. 9 Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, 10 ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav. Ty arbetaren är värd sin mat. 11 I varje stad eller by ni kommer till skall ni ta reda på vem som är värdig där och stanna hos honom tills ni skall vidare. 12 Stig in i huset med en fridshälsning, 13 och om huset är värdigt skall det få den frid ni önskar det. Men om det inte är värdigt skall den friden vända tillbaka till er. 14 Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka bort dess damm från era fötter. 15 Sannerligen, det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad. Som får bland vargar 16 Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor. 17 Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor. 18 Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem och hedningarna. 19 Men när man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Ty i det ögonblicket kommer det ni skall säga att läggas i er mun, 20 och det är inte ni som talar, utan er faders ande talar genom er. 21 Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. 22 Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad. 23 Om man förföljer er i den ena staden, så fly till nästa. Sannerligen, ni hinner inte till alla städer i Israel förrän Människosonen kommer. 24 Lärjungen är inte förmer än sin lärare och tjänaren inte förmer än sin herre. 25 Lärjungen skall vara nöjd om han får det som sin lärare och tjänaren om han får det som sin herre. Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre? Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

14 Var inte rädda 26 Var alltså inte rädda för dem. Det finns ingenting gömt som inte skall komma i dagen och ingenting dolt som inte skall bli känt. 27 Vad jag säger er i mörkret, det skall ni säga i dagsljuset, och vad jag viskar i ert öra, det skall ni ropa ut från taken. 28 Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet. 29 Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. 30 Och på er är till och med hårstråna räknade. 31 Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar. Bekännelse och förnekelse 32 Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. 33 Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen. 34 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. 35 Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, 36 och mannens husfolk skall bli hans fiender. 37 Den som älskar far eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig. 38 Den som inte tar sitt kors och följer efter mig är inte värd att tillhöra mig. 39 Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. 11 Att ta emot Jesu lärjungar 40 Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot den som har sänt mig. 41 Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön, och den som tar emot en rättfärdig därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdigs lön. 42 Och den som ger bara så mycket som en bägare friskt vatten åt en av dessa små därför att det är en lärjunge sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön. 1 När Jesus hade avslutat befallningarna till sina tolv lärjungar gick han därifrån för att undervisa och förkunna i städerna där omkring. Johannes döparens frågor och Jesu svar 2 Johannes fick i sitt fängelse höra om Kristi gärningar, och han skickade några av sina lärjungar 3 för att fråga honom: Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan? 4 Jesus svarade dem: Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: 5 att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. 6 Salig är den som inte kommer på fall för min skull. 7 När de hade gått började Jesus tala till folket om Johannes: Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? 8 Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. 9 Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

15 10 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. 11 Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han. 12 Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. 13 Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen sagt varit förutsägelser. 14 Ni må tro det eller inte, han är Elia som skulle komma. 15 Hör, du som har öron. 16 Vad skall jag jämföra detta släkte med? De liknar barn som sitter på torget och ropar åt andra barn: 17 Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga. 18 Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: Han är besatt. 19 Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare. Men Vishetens gärningar har gett Visheten rätt. Verop över galileiska städer 20 Sedan började han anklaga de städer där han hade utfört så många underverk och förebrå dem att de inte hade omvänt sig: 21 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig i säck och aska. 22 Men jag säger er: för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare på domens dag än för er. 23 Och du, Kafarnaum, skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsriket. Ty om de underverk som har utförts i dig hade skett i Sodom, så hade staden stått kvar ännu i dag. 24 Men jag säger er: för Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig. Jesus prisar Fadern, himlens och jordens herre 25 Vid den tiden sade Jesus: Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. 26 Ja, fader, så har du bestämt. 27 Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Den lätta bördan 28 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. 29 Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. 30 Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt. Lärjungarna plockar ax på sabbaten 12 1 Vid samma tid tog Jesus vägen genom sädesfälten på sabbaten. Hans lärjungar blev hungriga och började rycka av ax och äta. 2 Fariseerna såg det och sade till honom: Se, dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten. 3 Han svarade: Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga? 4 Han gick in i Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna. 5 Eller har ni inte läst i lagen att Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

16 prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten utan att bli skyldiga till något brott? 6 Men jag säger er: här finns det som är större än templet. 7 Om ni förstod vad som menas med Barmhärtighet vill jag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga. 8 Ty Människosonen är herre över sabbaten. Mannen med en förtvinad hand 9 Sedan gick han därifrån och kom till deras synagoga. 10 Där fanns en man med en förtvinad hand. De frågade Jesus: Är det tillåtet att bota på sabbaten? De ville ha något att anklaga honom för. 11 Han svarade: Om någon av er har ett får och det faller ner i en grop på sabbaten, griper han då inte tag i det och drar upp det? 12 Hur mycket mer värd än ett får är inte en människa. Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten. 13 Sedan sade han till mannen: Håll fram din hand. Han höll fram den, och den blev lika frisk som den andra. 14 Fariseerna gick då ut och överlade om hur de skulle röja Jesus ur vägen. Guds utvalde tjänare 15 Jesus fick veta det och drog sig undan därifrån. Många följde med honom, och han botade alla 16 och förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, 17 för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: 18 Detta är min tjänare som jag har utvalt, den som jag älskar och som min själ har sin glädje i. Jag skall låta min ande komma över honom, och han skall förkunna rätten för folken. 19 Han skall inte träta och ropa, och ingen skall höra hans röst på gatorna. 20 Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger. 21 Och hans namn skall ge folken hopp. Demoner drivs ut med Guds ande 22 Sedan förde man till honom en besatt som var blind och stum. Och han botade honom, så att den stumme kunde tala och se. 23 Och allt folket slogs av häpnad och sade: Är han kanske Davids son? 24 När fariseerna hörde det sade de: Det måste vara med demonernas furste Beelsebul som den mannen driver ut demonerna. 25 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: Varje rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå. 26 Och om Satan driver ut Satan splittras han. Hur skall hans rike då kunna bestå? 27 Om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. 28 Men om det är med Guds ande jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er. 29 Hur skall någon kunna gå in och plundra en stark man på vad han äger om han inte först binder honom? Sedan kan han plundra hans hus. 30 Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

17 Om hädelse mot Anden 31 Därför säger jag er: all synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. 32 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot den heliga anden får inte förlåtelse, varken i denna världen eller i den kommande. 33 Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten dålig; på frukten känner man trädet. 34 Huggormsyngel, hur skulle ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av. 35 En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd. 36 Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag. 37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas. Jona-tecknet 38 Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: Mästare, vi vill se dig göra ett tecken. 39 Han svarade: Detta onda och trolösa släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet. 40 Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. 41 Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. 42 Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo. Den orena andens återkomst 43 När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på men hittar ingen. 44 Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det ledigt och städat och snyggt, 45 går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början. Så skall det också gå för detta onda släkte. Jesu familj 46 Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, 47 och någon sade till honom: Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig. 48 Han svarade honom: Vem är min mor, och vilka är mina bröder? 49 Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: Det här är min mor och mina bröder. 50 Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

18 LIKNELSETALET (kap. 13) Liknelsen om sådden 13 1 Den dagen gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. 2 Det samlades mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden. 3 Och han talade till dem med många liknelser: En man gick ut för att så. 4 När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. 6 Men när solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot. 7 En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det. 8 Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. 9 Hör, du som har öron. Liknelsernas syfte 10 Lärjungarna kom fram och frågade honom: Varför talar du till dem i liknelser? 11 Han svarade dem: Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra. 12 Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. 13 Därför talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte. 14 Så uppfylls Jesajas profetia på dem: Ni skall höra med era öron men ingenting förstå och se med era ögon men ingenting uppfatta. 15 Ty detta folks hjärta är förstockat. De är tröga att höra med sina öron och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå i sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig. 16 Men saliga era ögon som ser och era öron som hör. 17 Sannerligen, många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det. Tolkning av liknelsen om sådden 18 Så hör då vad som menas med liknelsen om mannen som sådde. 19 Var gång någon hör ordet om riket utan att förstå, kommer den Onde och snappar bort det som har blivit sått i hans hjärta. Det är sådden på vägkanten. 20 Sådden på de steniga ställena, det är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje 21 men inte har något rotfäste inom sig utan är flyktig; blir det lidande och förföljelse för ordets skull kommer han genast på fall. 22 Sådden bland tistlarna, det är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och rikedomens lockelser kväver ordet, så att han inte bär frukt. 23 Men sådden i den goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

19 Liknelsen om ogräset 24 Han lät dem höra en annan liknelse: Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. 25 Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. 26 När säden växte upp och gick i ax visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset? 28 Han svarade: Det är en fiende som har varit framme. Tjänarna frågade: Skall vi alltså gå och rensa bort ogräset? 29 Nej, svarade han, då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. 30 Låt båda växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada. Liknelsen om senapskornet och surdegen 31 Han lät dem höra en annan liknelse: Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. 32 Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna. 33 Han använde också en annan liknelse: Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat. 34 Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem, 35 för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Jag skall låta min mun tala i liknelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse. Tolkning av liknelsen om ogräset 36 Sedan lät han folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då till honom och sade: Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss. 37 Han svarade: Den som sår den goda säden är Människosonen, 38 åkern är världen, den goda säden är rikets barn, och ogräset är det ondas barn. 39 Fienden som sådde det är djävulen. Skördetiden är världens slut, och skördefolket är änglarna. 40 Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. 41 Människosonen skall sända ut sina änglar, 42 och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. 43 Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron. Fler liknelser om himmelriket 44 Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern. 45 Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. 46 Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den. 47 Med himmelriket är det också som när man lägger ut ett nät i sjön och får Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB