Vägen till rätt diagnos 7 röster om MS.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till rätt diagnos 7 röster om MS."

Transkript

1 Vägen till rätt diagnos 7 röster om MS.

2 De personer med MS som intervjuats är anonyma. Namn och person på bilderna är fiktiva. Intervjuer och text: Henrika Lavonius-Wike och Håkan Wike Copyright NHR / Novartis SE Tryckt maj 2011.

3 FÖRORD Multipel skleros är en svår sjukdom. Den debuterar ofta mitt i livet och förändrar livet för den som får diagnosen. I det följande möter du fem personer som alla lever med MS. Deras berättelser och perspektiv är mycket personliga och skiljer sig åt, men två saker har de ändå gemensamt. Den första gäller den svåra och jobbiga vägen till att få rätt diagnos. Den andra är att de alla har hittat en fungerande väg att leva med sin sjukdom. MS är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet (CNS). Multipel skleros betyder många ärr och syftar på att det bildas ärr på flera olika ställen i CNS. MS debuterar oftast i åldrarna år och är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Idag vet vi inte orsakerna till MS mer än att immunsystemet på något sätt är kopplat till sjukdomen. I boken möter du också Fredrik Piehl, professor i neurologi, som pekar på vikten av att få tidig diagnos. Den kroniska inflammation som ger upphov till permanenta nervskador och funktionsnedsättningar kan dämpas om man i ett tidigt skede sätter in behandling. Fredrik pekar också på de otillåtet stora skillnader som finns i landet när det gäller tillgängligheten till rätt vård. Undersökningar visar att var tredje MS-patient har väntat mer än två år på rätt diagnos. Allmänläkaren Boris Klanger som också är intervjuad, talar om svårigheterna att ställa rätt diagnos på en patientgrupp med ofta diffusa symptom och som de sällan möter. Såväl Fredrik Piehl som Boris Klanger anser att det är av avsevärd vikt att en person med misstänkt MS får undersökning med magnetkamera och möjlighet att snabbt träffa en neurolog. Problematiken kring just diagnostik och behandling av personer med MS måste uppmärksammas. Behovet av fler neurologer är skriande stort. I Sverige finns det bara tre neurologer per invånare. Det är långt från vad våra grannländer och övriga Europa har. Sverige behöver fler kunniga neurologer som kan stötta personer med bland annat MS. Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, kommer dagligen i kontakt med personer som fått diagnosen MS och märker dessvärre att det totala antalet personer med MS ökar. Tidigare har man sagt att ca svenskar har MS men nya data pekar på att det är fler, drygt svenskar lever med MS. Varje år får cirka personer diagnosen. Detta ställer krav på oss som organisation, på politiker, på sjukvården och på läkemedelsföretagen som utvecklar och tillhandahåller läkemedel mot MS. Med denna bok vill vi uppmärksamma vikten av att personer med MS får möjlighet till en tidig diagnos och ett bra bemötande i vården. En tidig diagnos och rätt behandling är viktig för att dämpa effekterna av sjukdomen på både kort och lång sikt. Här ligger avsevärda vinster för patienterna men också för vården och samhället i stort. Kathleen Bengtsson Hayward Neurologiskt Handikappades Riksförbund

4 MS-syrrorna är guld värda Tänk om någon hade berättat för henne att det inte var hela världen. Att det till och med går att leva ett bra liv med MS. Idag vet Sofia det, det men det tog ett antal år att nå den insikten.

5 De första sju åren med sjukdomen gjorde Sofia sitt bästa för att förneka. Hon var mitt uppe i en lovande karriär som ståuppkomiker, gifte sig, skaffade barn. Att bli sjuk fanns helt enkelt inte i hennes föreställningsvärld, vem skulle boka henne om hon riskerade att bli dålig? Hon var duktig, tog ansvar, kämpade på. Hon var 25 år första gången hon fick ett skov och åkte in på akuten med känselbortfall i halva kroppen. Läkarna gjorde ett antal undersökningar, utan att upptäcka vare sig TBE, borrelia eller något annat. De kanske kollade MS också, idag minns Sofia inte så noga. Beskedet var i alla fall Åk hem och ta det lugnt, det här går över. Året därpå fick hon känningar igen och åkte in till en akutläkarcentral. När hon beskrivit sina symptom fick hon ett burdust besked av läkaren: Han sa Gå hem och berätta för din man att du har MS så att han har en chans att dra sig ur. Vi skulle gifta oss en vecka senare, säger Sofia. Beskedet var för klumpigt, chockartat och omöjligt att ta till sig. Hur kunde han veta, utan att ens undersökt henne? Idag förstår Sofia att han förmodligen var en erfaren man. Men där och då slog hon ifrån sig, det var inte möjligt, han hade fel. Det skulle ta flera år, ett par synnervsinflammationer och ett skov på balansnerven,

6 då hon inte kunde stå upp, utan bara satt på badrumsgolvet och kräktes, innan hon på riktigt tog till sig hur det faktiskt stod till. Vid det sistnämnda skovet gjordes till slut en riktig utredning. På återbesöket träffade jag en neurolog som sa men har du inte förstått att du har MS?, säger Sofia. Och någonstans hade jag kanske det, men jag levde på hoppet att det inte skulle vara så. Sofia bröt ihop på en sjukhustoalett. I 30 minuter grät och grät hon, men sen vände det. När jag till sist kunde ta det till mig gick det rätt fort att inse att det var så här livet var. Nu var det mitt ansvar att leva det på bästa sätt. Jag tittade på mig själv i spegeln och sa till mig själv om jag har MS, då är det så men jag behöver inte vara MS. Fokus på det friska Idag har det gått över tio år sen den där januaridagen hon fick sin diagnos. Idag lever Sofia ett bra liv och hon sitter inte i rullstol, vilket var prognosen hon fick av neurologen i samband med sjukdomsbeskedet. Jag trivdes inte med den neurologen och det betydde mycket att jag kunde byta till en annan, säger Sofia som fortfarande går till den andra läkaren idag. Under lång tog hon inga bromsmediciner, tänkte det här ska jag klara själv och att hon skulle fokusera mer på sjukdomen om hon medicinerade. Hon var också rädd för biverkningarna. Där jag var i livet just då var det inte aktuellt med mediciner, jag mådde och mår fortfarande rätt bra, säger hon. Efter ett svårt skov på balansnerven i början av 2010 har hon dock börjat ta sprutor med interferon. Jag blev sängliggande i flera månader, och så sjuk vill jag aldrig bli igen. Nu när jag tar sprutorna känner jag att jag faktiskt gör något för att må bra. Och faktiskt är biverkning arna inte så svåra vilket är lite lustigt med tanke på hur rädd jag var för dem. Bytte bana När Sofia förstått att hon hade MS bestämde hon sig för att sluta som komiker och istället arbeta med något som hon kände var viktigt. Hon utbildade sig till friskvårdsterapeut, eftersom hon ville fokusera på det friska. Senare har hon även läst till stressterapeut och gått kurser i beteendevetenskap. Jag började förstå hur mycket våra tankar och hur vi väljer att leva påverkar oss. Jag upplever mig inte som sjuk, utan jag har en diagnos. Sjuk det är när jag har maginfluensa, är förkyld eller har ett svårt skov. Perioderna däremellan ser jag mig inte som en sjuk människa. Idag driver hon eget företag som föreläsare och rådgivare inom förändringsarbete och stresshantering. Hon arbetar deltid och konstaterar att det är en nyckel till att hon får tillvaron att fungera. Jag måste hushålla med mina resurser och lever enligt lagomteorin. Jag kan inte ta ut mig på ett hårt träningspass, då överskrider jag min budget. Istället tar jag timslånga promenader i skogen med min hund det är min sjukgymnastik. Receptet för att må bra Tillsammans med neurologen säger hon sig ha hittat receptet för att må bra. Hon följer ingen diet, men äter sunt. Hon festar inte järnet, och behöver hon tid för återhämtning efter att ha sovit dåligt en natt, då tar hon sig den tiden. Dagen efter hon har tagit sin spruta tar hon inga uppdrag eftersom hon vet att hon kan må pyton då. Förutom interferonet tar hon kosttillskott som en duktig komplementärmedicinare rekommenderat henne. Hon har också hittat en duktig akupunktör. Annars är jag försiktig. Det är tydligt att så fort man får en obotlig sjukdom är man big business. Man vill ju så gärna bli frisk, och man blir erbjuden en uppsjö av dyra alternativa mediciner, säger hon och kanske är det ståuppkomikern som gör sig påmind när hon konstaterar att det inte ska kosta mer att serva mig än det kostar att serva en bil. Sofia är på det hela taget nöjd med den

7 vård hon får, och säger att MS-syrrorna är guld värda. Av dem får hon råd och stöd i kontakter med till exempel Försäkringskassan. Bara vid ett tillfälle har hon stött på en farmaceut på ett apotek som tittat på henne och frågat ska du verkligen ha den här dyra medicinen?. Fick hon önska sig något av vården så är det fler neurologer. Jag skulle vilja kunna ringa min neurolog på en telefontid och få tag i honom. Nu har han så mycket att göra att jag får ringa mitt MS-team som bokar in en tid kanske två veckor senare. SYMPTOM Oförklarlig trötthet Deprimerad Dålig balans Försämrad motorik Minskad känsel Problem med talet Plötslig försämrad syn Minskad sexuell lust och sexuell dysfunktion Värk Humörsvängningar Ingen familjefråga Sofia bor idag utanför Stockholm, nära till hav och natur, med sina idag tonåriga barn och sin man. Familjelivet kretsar inte särskilt mycket kring sjukdomen. Vi diskuterar det inte så mycket. Den här vintern har det till och med varit lite praktiskt jag kan säga att nä, jag orkar inte skotta snö, säger hon och ler. Samtidigt har barnen fått vara med om en del, till exempel jagade en efterhängsen journalist sonen för att få reda på hur det var att ha en sjuk mamma. Hon är inte sjuk, bara när hon är dålig och det går över var svaret från femtonåringen. MS är inget att bygga livet omkring. Men det är klart, när jag var sängliggande i två månader tyckte de förstås att det var jättejobbigt. Stöd från nära och kära under de svåra perioderna har varit ovärderligt. En vän till mig gick ut med hunden den där tiden förra året. Och min man är ett jätte stöd. Han duttar inte med mig, säger hon och tillägger humoristiskt att det förstås skulle vara jätteskönt att bli duttad med ibland. Han ställer upp fantastiskt när jag har skov. Men annars tycker han inte att jag är sjukare än någon annan. MS-TEAM Samtliga universitetssjukhus runtom i landet har specialiserade ms-team, det finns därmed cirka 9 stycken ms-team i landet. Teamen består av neurolog, ms-sköterska, arbetsterapeut, kurator och sjukgymnast. I övrigt i landet är ms-teamen sällan renodlade för bara ms. Ofta arbetar man med flera olika neurologiska diagnoser i de neurologteam som finns på alla större sjukhus.

8 Ska ha semester nu, vi hörs efter jul, sa doktorn Husläkarens förklaring till stickningar och yrselattacker var att hon precis hade fått barn, någon undersökning behövdes inte enligt honom. Men när gymnastiska övningar hemma inte gav något resultat tog sig Julia till den rekommenderade sjukgymnasten, trots att hon var skeptisk till om det skulle hjälpa. Hon bokstavligen vinglade in hos sjukgymnasten som genast såg att det inte handlade om sviter efter något barnafödande och direkt ringde upp till sjukhuset i staden. Men läkaren som tog emot var riktigt dum. Han skulle göra ett ryggmärgsprov men sa att jag inte behövde ta någon bedövning eftersom jag ammade. Julia fick sätta sig på en brits och luta sig framåt mot en sköterska som höll i henne, och så började läkaren mer eller mindre hacka henne i ryggraden för att ta provet. Förvånad såg hon hur sköterskan började gråta och bad läkaren sluta med vad han höll på med. Vad är det här, tänkte jag, och insåg att jag var så hjälplöst i händerna på en läkare som betedde sig helt och hållet galet. Den andra läkaren hon besökte gjorde allt rätt, med bedövning och kontrollerad provtagning. När provet väl var taget fick hon ganska snabbt beskedet att: det är okej, det är ingen fara, vilket innebar att det i alla fall inte var cancer. Men Julia mådde allt annat än bra. Hennes man var borta på jobb och sjukhuspersonalen tog hand om hennes bebis under sjukhusvistelserna. Hon sov några nätter hemma men tröttnade till slut på att sjukhuspersonalen gav undvikande svar och hänvisade till en träff med läkaren. En träff som hela tiden sköts upp. Det kändes om alla visste utom jag och till slut låtsades jag fräckt som om jag hade fått

9 ett besked. Då fick jag höra från en sköterska i hissen att MS kan ju komma efter en förlossning. Shit, det är MS, insåg jag! Det fanns inte i min hjärna innan dess. När Julia till slut fick träffa läkaren tillsammans med sin man fick hon höra att Ja, det ser nu ut som att du har MS. Vi väntar på provsvaren. Du är i chock så du lyssnar inte på något jag säger just nu, så jag säger inget mer. Jag ska ha semester så vi får höras efter jul. Det är bara att leva som vanligt. En kamp mot läkaren Att leva som vanligt med den informationen var inte så lätt. Under julveckorna började Julia söka information om MS och när hon efter jul äntligen via läkarsekreteraren fått en telefontid med läkaren konstaterade han att provsvaren visade MS men att det inte fanns något att göra. Vid det här laget hade Julia läst på och ville veta mer och även ha möjlighet att träffa ett MS-team, diskutera medicinering och så vidare. Responsen från läkaren var minst sagt frustrerande, hon blev mer eller mindre nonchalerad med svaret att det inte var någon idé, något MS-team fanns inte och hon kunde få antidepressiva mediciner om hon ville. Till slut fick hon i alla fall en remiss till kurator och sjukgymnast. Sjukgymnasten var gudomlig men MS-sköterskan visade sig vara en tant i källaren som sa att det kanske kunde bli bättre om jag slutade amma och att man kanske kunde ge interferon men att det förmodligen inte skulle hjälpa. Eftersom jag läst på visste jag att det fanns andra mediciner. Men hos henne fick jag ingen hjälp.

10 Brev till landstinget Mitt i allt elände hade hon rollen som mamma att fokusera hon på. Hon hade ett gudomligt barn som åt och sov och var nöjd. Men en dag, när hon efter rekommendationer ändå provade att sluta amma och allt bara kändes fel, beslutade hon sig för att gå en annan väg. Jag ringde till Uppsala och fick tag i en sköterska som bekräftade att de inte fanns någon anledning att sluta amma. Jag insåg att det inte gick att lita på läkaren eller sjukhuset jag hade. När jag av en helt annan anledning besökte min vårdcentral berättade jag om min MS för en ny läkare som jag inte träffat förut. Hon blev upprörd och erbjöd sig att skriva ett brev till landstinget eftersom hon tyckte att jag hade blivit väldigt illa behandlad. Det är valår i år, de är säkert skiträdda däruppe. Jag skriver så får vi se vad som händer. Läkaren skrev enligt Julia ett vasst och elakt brev, för ganska snart fick Julia en kallelse till sin kritiserade läkare. Ansikte mot ansikte konstaterade han med sur min att han hade fått ett brev och han väl fick skicka en remiss till Uppsala. Men han var tydlig med att det minsann inte var honom det var fel på, han hade inte gjort något fel. Nej, det är inte dig det är fel på, svarade jag honom, berättar Julia. Det är mig det är fel på men det är ditt jobb att ta hand om sådana som mig. Och det jobbet har du inte skött! Inga biverkningar Man kan säga att det var tack vare att hon fick tag i en annan läkare som blev berörd av hennes historia, och kanske med lite hjälp av valåret, och vad det kan göra med karriärhungriga människor, som den besvärliga resan vände. Efter detta mötte hon en bättre förståelse och engagemang från sjukvården. Två månader efter besöket på vårdcentralen hamnade hon i Uppsala. Men att man måste vara så frisk att man orkar kämpa för att få det man har rätt till, det är ju för djävligt. Ett halvår efter att jag fått mina först symptom fick jag äntligen en underbar läkare i Uppsala och han satte in medicinering på en gång. Det har nu gått tio år sedan hon fick sin diagnos och hon tar fortfarande sina sprutor som inte ger henne några biverkningar överhuvudtaget. Tack vare remissen till Uppsala har Julia idag ett bra team och går på sjukgymnastik och behandlingar. En kurator finns till hands och emellanåt behöver hon verkligen ha någon att prata med för att min man inte ska behöva ta allt när jag mår dåligt. Under halvåret innan Julia kom till Uppsala hade hon en ganska hög sjukdomsaktivitet. Efter medicineringen har hon inte haft några skov att tala om och hon mår mycket bättre, både fysiskt och psykiskt. Men det tog många år innan hon orkade berätta om sin jobbiga resa och sin kamp mot de första läkarna. Nya strategier med livet Julia tror att hon förmodligen hade känt sig mer handikappad och begränsad om hon hade bott i en storstad. Nu bor familjen i ett enplanshus som det är lätt att ta sig fram i och hon tar bilen dit hon ska. Att inte våga gå ut och träffas på krogen av rädsla för att trilla ihop, eller att inte orka ta sig hem på ben som inte bär hade varit en större begränsning. I stan umgås man på ett annat sätt än på landet. Nu är jag hemma och alla får komma till mig istället. Eller så tar jag bilen. Hon har hittat sin vardag och känner sig nöjd med den. Ett nytt jobb som talpedagog, istället för grundskollärare som hon var tidigare, fick hon genom envishet och beslutsamhet att inte låta sig begränsas av sin sjukdom. Trots att hon hade svårt att gå valde hon att utbilda

11 sig på universitet i Stockholm, som alla andra studenter. Jag lever nog lite som om varje dag var min sista och jag vill hitta lösningar som passar mig. Jag vill känna att jag klarar mig så mycket som möjligt själv utan att vara till en belastning för omgivningen. Hon har tagit upp sin favorithobby och rider igen, trots att hon emellanåt behöver mer hjälp, och hon är fast besluten om att inte låta sjukdomen begränsa henne när det gäller att visa sonen vad livet är. Även om han älskar att bo på landet så drömmer han om att få resa till New York. Och jag ska ta med honom dit. Jag ska inte vara mamman som han minns som en broms, bara för att jag inte orkade. Sonen, som idag är 9 år, kom en dag hem från skolan och frågade storögt: Mamma, en tjej i skolan säger att när man blir tolv år så får man en sjukdom som heter puberteten. Är det den du har? Julia skrattar åt minnet men hon insåg där och då att man behöver tala med barn om sjukdomen på ett sätt som utgår från dem. Tanken på att tillsammans med sonen göra en bok om hur han uppfattar MS ligger och mognar i bakhuvudet. Men det får blir på ett sommarlov, nu är det fullt upp med allt annat. Saker och ting tar ju mer tid nu än tidigare och vissa dagar behöver jag bara sova. BRIST PÅ NEUROLOGER I Sverige finns cirka 300 neurologer. Jämfört med övriga Europa och våra nordiska grannar, Finland och Norge, har Sverige få neurologer. Genomsnittet i Europa är 66 neurologer per miljon invånare, Finland har 58 neurologer per miljon invånare och Norge 49. I Sverige har vi bara 30 neurologer per miljon invånare. Två av tre neurologer finns i storstadsregionerna vilket gör dem svårtillgängliga för många patienter.

12 Starka lugnande och smärtstillande recept för MS? Jag har ett guldläge. Att få starta företag och redan ha en kundkrets, det känns helt fantastiskt. Efter bara två månader har jag redan gjort flera massagebehandlingar och fått frågan om att hålla i simundervisning för femåringar, vattenrädda och personer med diagnoser som adhd, Aspergers med mera. Katarina sprudlar av energi. Att starta eget inom ett hjärteområde inspirerar. Att hon för några år sedan var så sjuk i MS-skov att hon inte kunde stå på benen är nästan lite ofattbart. Men det var också sjukdomen som bar fram tanken på att arbeta med det hon alltid tyckt om. I och med att jag fick diagnosen fanns det inget annat val än att lyssna på hjärtat. Att arbeta som projektledare som jag gjort innan, det försvann helt som alternativ. Jag kände att jag måste utbilda mig till massageterapeut, för den dag jag sitter i rullstol då ska jag veta att jag gjort något för mig själv, säger Katarina. Det är otroligt att en sådan sak som att få MS kan tillföra något i livet, funderar hon. Men det är klart, jag känner mig lyckligt lottad som blivit sjuk i den här tiden, när forskningen kommit så långt och jag får tillgång till bromsmediciner. Vinglig väg in i vården Hon kan tycka att någon i primärvården borde ha anat oråd när hon, en fullt frisk, rätt så hälsosam och vältränad 30-åring, linkade in på vårdcentralen med så mycket yrsel att hon knappt kunde lägga sig ner på britsen. I stället mötte hon en läkare som först nonchalerade och sedan drev med henne. Och vad är det med dig då sa han på ett sätt som jag först uppfattade som skämtsamt men som sen var nonchalant och obehagligt. Han satt bakåtvräkt i stolen med fötterna på skrivbordet, berättar Katarina som gick från vårdcentralen med ett recept. Det var starka, lugnande och smärtstillande. Mängder! Varför fick jag det här, frågade jag på Apoteket, men de visste ju förstås inte. Besvären fortsatte. Förutom de starka smärtorna i armen, klådan och yrseln hon sökt vård för fick hon en ansiktsförlamning. Jag märkte det inte själv, men mina vänner såg att ansiktet hängde och tvingade mig till akuten. När jag kom dit togs jag emot av samma läkare. Han tyckte jag skulle gå hem och

13 dricka Coca-Cola och vila upp mig, han till och med härmade mitt sätt att röra mig och gjorde narr av mig. Jag har aldrig blivit bemött på det viset någonsin. Vilken jubelidiot, var Katarinas tanke när hon vinglade därifrån. Hon bad att få ut sin journal och läste kommentaren från läkaren: misstänker psykosomatik. Men hon hade i alla fall fått en remiss till neurologen på sjukhuset. Det var några veckors väntetid innan undersökningen. Under den här tiden fick Katarina ännu ett skov, en brännkänsla på tungan och avdomnad kind som vid en kraftig tandläkarbedövning. Hon fick hålla ut kinden med en tesked för att inte bita sig själv när hon tuggade. Jag ringde sjukhuset som kallade in mig direkt. Dagen efter var jag inne på neurologen, gjorde ryggmärgsprov och magnetröntgen. Beskedet kom genast: Det är inget tvivel om att du har MS. Jag hade känt det i mig. Tanken hade slagit mig när jag upptäckt att jag rörde mig som en MS-sjuk väninna jag träffat många år tidigare. Det var faktiskt en lättnad att få besked. Det här var Efter diagnosen var det som om sjukdomen löpte amok, hon fick en serie kraftiga skov under elva månader och blev sjukskriven. Symptomen vandrade runt i kroppen och så fort ett läkte ut kom nästa. Katarina kunde inte ens börja medicinera, hon var för sjuk. Locket på sjukdomen Det var under hennes svåra skov som tanken på att utbilda sig till massageterapeut föddes. På sjukhuset läste hon i en broschyr att MS-sjuka ska bara göra det de vill göra.

14 Jag tog till mig det, och jag behövde höra det. Att ha ett jobb man inte trivs med, gneta på, det nöter på en. Om man väljer det som känns bra, då kan man ta hand om sig själv, inifrån. Vändningen i hennes sjukdomsförlopp kom när hon till slut kunde börja medicinera. Hon beskriver det som att bromsmedicinen la locket på sjukdomen, utan biverkningar. De första två åren kände jag fortfarande att MS nafsade mig i hälarna. Idag känner jag att jag vågar ta för mig av livet, göra det jag vill i hjärtat. Idag tycker hon inte längre att hon begränsas av sin MS. Hon har startat företaget hon drömde om och vågar resa igen. Men det är klart, hon tackade efter en hel del betänkligheter nej när hon blev tillfrågad att starta simundervisning i Oman. Det var andra saker som jag vägde in, till exempel att jag har en 18-årig dotter. Där gick helt enkelt min gräns, säger hon sakligt, och låter inte särskilt sorgsen, bara konstaterande. Som en salong Hon är tacksam för vården hon fått sedan hon kom i kontakt med sjukhuset. Alla resurser kurator, sjukgymnast med mera blev tillgängliga, även om hon inte behövt utnyttja dem. Idag har hon hunnit flytta till Stockholm och hon går på MS-mottagningen för att få sin medicin. Det är som en salong, ja, vi kallar det så. Vid besök på MS-mottagningen är vi ibland fem åt gången där, vi brukar prata kring upplevelser av sjukdomen, nyheter och annat. Det blir ofta en härlig stämning, och de kan skratta tillsammans, för de känner igen sig i varandras berättelser, till exempel om hur viljan att vara Duktig sitter i fastän sjukdomen kräver sin tribut. Det är så vanligt att någon berättar att hon börjat få känning av ett skov, och då rycker fram dammsugaren, syr gardiner det är som om nu jävlar!, säger Katarina. Kanske är det en överlevnadsinstinkt, funderar hon, som om dammsugandet är att sätt att säga till sjukdomen att kom inte här och bråka. Men det är viktigt att man får ta det lugnt, man ska inte vara så himla duktig jämt. Viktigt vara delaktig Katarina har valt att vara öppen med sin sjukdom från början. När den bröt ut var hon arbetslös, så det fanns ingen arbetsgivare att berätta för. Men när hon senare började arbeta som simlärare tyckte hon det skulle underlätta om de som behövde det fick veta. Om jag får något problem så vet de ju vad det beror på. Och vill de inte ha mig på grund av MS ja, då får det vara. Hon hade en pojkvän under tiden sjukdomen bröt ut och hon fick sin diagnos. Han tog det rätt hårt, han var med under den svåra tiden, då jag ibland hade så ont att jag skrek på nätterna. Vi avslutade den relationen sedan, säger hon och tillstår att det kan vara lite jobbigt i en ny relation, innan hon berättat, eftersom rädslan att bli avvisad alltid finns där. Katarinas dotter är 18 år idag och har varit med under hela resan. Hon har känts lugn och har varit tapper mitt i allt det här. Jag har frågat henne, och hon sa att det viktigaste för henne var att hon fått vara med, knyta skor, borsta hår och allt det jag inte klarade. Katarina tror att det var viktigt för dottern med känslan av att tillföra något. Att det hjälpt henne lite mitt i oron. Än idag har dottern alltid telefonen påslagen, det har hon krävt av sin lärare att få ha. Det är hennes trygghet.

15 BEHANDLING I dagsläget finns inget botemedel till MS. Vid behandling använder man sig av olika alternativ. - Bromsmediciner minskar och bromsar inflammationer i hjärna och ryggrad. Behandlingen tas i form av injektioner. Dessa syftar till att förhindra inflammationer, minska antalet utbrott och minska fysiska funktionsnedsättningar. Idag finns även flera andra behandlingar när de vanliga bromsmedicinerna inte ger önskad effekt. En behandling med tablett istället för injektion, kommer att finnas tillgängligt redan Rehabilitering är ett annat alternativ, som syftar till att patienten så länge som möjligt ska kunna behålla de fysiska funktionerna. Denna rehabilitering består oftast av sjukgymnastik och arbetsterapi och syftar till att både träna upp nedsatta/förlorade funktioner och upprätthålla fungerande funktioner. Rehabiliteringen består till stor del av olika fysiska aktiviteter som simning och styrketräning. - Behandling av specifika symtom syftar till att patienten ska få hjälp med symtom som uppfattas störande. Dessa behandlingar anpassas efter varje enskild patient och kan exempelvis innebära behandling av depression, neuropatisk smärta eller trötthet.

16 Business as usual var inte så enkelt Det var när Carl läste morgontidningen den där julidagen 2003 som allt stod klart, och det gick som kalla kårar längs med ryggraden på honom. Artikeln handlade om MS och på punkt efter punkt kunde han bocka av det han känt i kroppen den senaste tiden. Muskelförsvagning, domningar i halva sidan, förhöjd känslighet på andra ställen, där det kändes som när man går på vasst grus. Och det där knäet, som knäspecialisten envist hävdade var en rent ortopedisk åkomma, det passade också in.

17 Innan dess hade han avfärdat symptomen som ett resultat av hög arbetsbelastning. Du vet, det är ju ganska typiskt när man går på semester och kopplar av, det är ofta då man blir sjuk, säger Carl och ler snett. Men det var inte stress som var felet. Ett par månader senare står han inför en privatpraktiserande neurolog. Carl hade remitterats till honom av en bekymrad läkare på vårdcentralen, eftersom det skulle gå snabbare att komma på undersökning än att gå via sjukhuset i staden. Neurologen var en skicklig kliniker, som Carl säger, och säkert briljant inom sitt skrå. Däremot var han usel på den mänskliga biten. Han minns samtalet som om det var igår: Han frågade mig hur det var med huvudvärken jag fått efter ryggmärgsprovet, och jag sa att den hade gått över. Jaha, svarade han. Men det här går inte över. Du har MS. Efter det abrupta beskedet tog läkaren fram ett färdigskrivet recept på bromsmedicin och förklarade kort hur medicineringen fungerar. Sen var besöket över. Carl och hans fru, som var med vid beskedet, fick gå hem. Chockartat besked Det har gått åtta år sedan den där dagen på läkarmottagningen, och Carl har lärt sig leva med MS. Såhär i efterhand kan han se chocken han gick igenom.

18 Den vintern var som ett töcken, jag gick nog igenom en depression light. Det var ett så omvälvande besked, i den sköra situation som man befinner sig hade jag behövt en bastant 50-årig dam som tog mig i handen och lindrade fallet. Hans läkares bristande empatiska förmåga, och ett antal misstolkningar av skov, gjorde att Carl till slut sökte sig till landstinget och MS-teamet på sjukhuset. Där fick han den hjälp han behövde. Den första neurologen hade dessutom lyckats förmedla kontakten till en skicklig sjukgymnast som är specialiserad på just MS och bland annat använder sig av vibrationsträning. Hos henne går Carl än idag. Och jag fick väldigt bra hjälp av MS-sköterskorna, de är värda en stor eloge, säger Carl som idag går till sin tredje läkare som han säger är kanon. När jag pratade med henne hände saker väldigt snabbt, jag remitterades vidare till en urolog och fick hjälp med biverkningar av medicinering. Det kanske var personkemi, men det känns att hon engagerar sig och jag får gehör för mina tankar och funderingar. Öppen på jobbet Carl bestämde sig redan från början att vara alldeles öppen mot sin omgivning och berätta om sin diagnos. Redan morgonen efter beskedet hos läkaren författade han ett mail till sin arbetsgrupp. Men kanske, funderar han i efterhand, hade han kunnat vara ännu tydligare. Jag skrev att det är business as usual, att min MS inte skulle förändra något, jag skulle jobba på som vanligt. Man är ju duktig och vill vara samma person som innan, säger han och konstaterar att det ändå inte var så enkelt att köra på i samma tempo. Samtidigt säger han att han mötte enormt mycket empati från omgivningen, även från oväntat håll, och de erfarenheterna skulle han inte vilja vara utan. En IT-kille som jag tidigare uppfattat som rätt korrekt och fyrkantig drog in mig på sitt rum och sa för mig är du samma Carl. Hans ord var så viktiga för mig. Men allt var förstås inte lika enkelt. Till en början fungerade det bra på jobbet, Carl jobbade vidare och var till och med ute och höll föreläsningar om hur bra hans arbetsgivare var på att hantera medarbetare med MS. Men när företaget några år senare genomförde en stor omorganisation hamnade han i kläm och har fått kämpa för att hävda sin rätt. Det blev så tydligt att allt fungerar bra så länge man inte ställer några krav. I den nya tjänsten skulle jag plötsligt vara schemalagd till vissa tider och bland annat jobba helger. Jag fick höra att det inte var rättvist mot mina kollegor att jag skulle bli särbehandlad. Det gjorde mig så förbannad hur rätt vist är det att jag fått den här sjukdomen? De fasta tiderna kunde kanske gå att lösa, men helgjobbet var en omöjlighet. Jag har valt att ta av min lediga tid för att det inte skulle gå ut över jobbet, säger Carl och förklarar att det var ett sätt för honom att inte gå in i sjukrollen. Till slut kom han och arbetsgivaren fram till en lösning som fungerar. Ändå är han besviken på okunskapen och säger sig ha en annan bild av sina chefer idag. Jag har fått höra på utvecklingssamtal att jag saknar jävlar anamma. De skulle bara veta vilket jävlar anamma det krävs att svinga benen över sängkanten vissa morgnar! Tillvaron fungerar Innan Carl fick beskedet om MS, var hans bild av sjukdomen den han fick som 20-åring, när han jobbade inom hemtjänsten. En förtvinad, orörlig gammal dam på en madrass presenterades som Det här är Majlis, hon har MS. Idag konstaterar han att skräckvisionen inte har infriats. Jag kan jobba, jag kör bil, jag har fru och fyra barn, varav två fötts efter att jag fick diagnos. Så jag är förhållandevis förskonad. Jag klarar till och med att bo på tredje våningen utan hiss! säger han. Han har fått en särskild stödskena för benet som hjälper honom att gå.

19 Jag kan inte springa och inte dansa, men faktum är att man inte måste kunna gå snörrätt. Det fungerar ändå. Och jag gick faktiskt på bal tillsammans med min hustru i höstas, vi dansade till och med, säger han. Visst bär det ibland emot att behöva be om hjälp med saker, som att bära upp kassar till lägenheten som man kan han ibland känna att den traditionella fixaremössan hamnat på sned. I det läget hjälper det att kunna garva åt saker och ting. Min bästa kompis sa att det man inte kan skratta åt, det kan man inte heller ta på allvar. Och så är det. Jag skrev för några år sen en betraktelse, en liten uppsats, som jag kallade SM i MS. Till uppsatsen hade han bland annat räknat ut att han vid den tidpunkten hade skjutit in elva meter stål i benet, genom sprutorna han tagit. Det blir en slags galghumor, och den är viktig. Men när jag skrev hade jag också bestämt mig att bli mästare på att hantera det här. I efterhand har jag insett att MS förstås inte är någon tävling, även om inställningen är viktig. Om det är något han skulle ha velat säga till sitt yngre jag, den där dagen för åtta år sedan när diagnosen kom, så är det att livet går vidare. Det blir inte som man trott, men man får behålla friskfokus och tänka på det man har. Det värsta behöver inte inträffa. MS I ARBETSLIVET I en undersökning gjord av NHR visar det sig att cirka 50 % av de tillfrågade inte arbetar och av de som arbetar är det endast 30 % som arbetar fulltid. Att många med MS vill arbeta visar även undersökningen, de skulle dock behöva en anpassad arbetssituation och nästan 40 % anser att medicinering krävs för att de skall kunna arbeta. Möjligheten att stanna kvar helt eller delvis i arbete är viktigt då MS-patienten behöver den gemenskap som ett arbete innebär. Detta sätter krav på arbetsgivare, omgivning och sjukvård då MS-patienten med rätt stöd och behandling mycket väl kan arbeta, i vart fall deltid.

20

21 Vi hämtar dig med taxi om det så behövs Jag är sjuk när jag blir förkyld eller magsjuk, säger Therese. Inte för att jag har MS. Visst, det är något jag bär med mig hela livet, men jag ser mig inte som sjuk hela tiden. Therese är 42 år och bor i en helt vanlig mellanstor svensk stad med sin man, två barn och en hund. MS har hon burit på i tio år. Det började med stickningar i fingrarna strax före jul. En märklig känsla hon aldrig hade haft tidigare. Hon jobbade som säljare och besökte under en arbetsresa en kompis i Stockholm. En kväll berättade hon om sina konstiga fingrar. Det låter precis som MS, sa kompisen som hade gjort ett specialarbete om MS i skolan. Nä, det kan det väl inte vara? sa Therese förbluffad. Jo, kolla upp det, sa kompisen bestämt. Stickningarna blev värre och när hon gick till företagsläkaren hade känseln försvunnit från större delen av kroppen. Hon fick en remiss till neurologen där man började med en utredning på en gång. Det var skönt att de tog mig på allvar. Det gick ganska fort, jag fick göra en magnetröntgen strax därefter och hamnade på utredning för domningarna som fortsatte. Med tiden blev jag på något vis mer och mer säker på att det var MS. Efter ett tag fick hon tillbaka känseln men Therese började ändå söka information om sjukdomen och ju mer hon läste, desto säkrare blev hon på att det var MS hon hade. I maj fick jag göra ett ryggmärgsprov och i juni träffade jag och min man till slut en läkare som berättade att jag hade MS. Beskedet ingen chock Beskedet kom inte som någon chock för henne eftersom insikten om vart det förmodligen barkade hade sjunkit in under utredningens gång. Men Therese tycker att utredningen tog för lång tid, särskilt perioden mellan magnetröntgen och ryggmärgsprovet var alldeles för utdragen. Det blev många dagar att vänta, fundera och gissa utan att få något svar. På ett sätt var jag väl ändå glad att det inte var cancer, jag hade kompisar och nära bekanta som fått cancer, och det var en dystrare prognos än MS, tyckte jag. Det första jag gjorde var att ringa min mamma. Hon blev ju förstås bedrövad, mer bedrövad än jag. Therese berättar sakligt om den tiden. Hennes positiva livssyn lyser igenom och det kunde

22 nästan lika gärna vara en vanlig dag på jobbet hon berättar om. Hon är tacksam över det goda mottagande hon fick i vården, och när hon berättade om sin diagnos för företaget hon hade jobbat på i 10 år, så fick hon också från arbetsgivaren ett bra stöd. Jag sa att jag hade MS, att jag ville vara kvar på företaget men att jag ville sluta som resande säljare eftersom jag inte orkade med det. Det spelar ingen roll om du får mer problem med benen, vi hämtar dig med taxi om det så behövs, sa de. Att de ställde upp på det sättet var förstås skönt. Therese bytte arbetsuppgifter med en innesäljare på kontoret så var den saken ordnad. Men arbetsgivaren har aldrig behövt värdera hennes närvaro ur något sjukdomsperspektiv. Hon har faktiskt aldrig varit sjukskriven på grund av sin MS, hon jobbar heltid och har gjort så hela tiden. Det har väl varit lite tyngre här hemma, för familjen. Min man har varit fantastisk hela tiden. Han har fått dra ett stort lass och barnen får kanske hjälpa till lite mer hemma än andra barn. I början var jag ganska dålig i perioder men då var barnen bara fem och sju år. Familjen flyttade från radhuset för några år sedan eftersom de inte hann med att ta hand om trädgården och det var två våningar med trapp. Nu bor de i lägenhet en halvtrappa upp med hiss. Det var ett sätt att göra vardagen enklare och bra utifall jag skulle bli sämre. Som vanligt fast annorlunda Livet går vidare och Therese säger att hon mår ganska bra nu. En lite sämre bästa nivå än för fem år sedan, men heller inte några rejäl dippar. Första åren hade hon kramper och perioder av svåra skov, men det slipper hon idag och det är hon glad över. Problemen sitter numera i ben och fötter så det är promenaderna som fått bli kortare och skidåkning är inte att tänka på längre. Nej, jag får sköta markservicen när vi är på skidsemester, men det är rätt trevligt det också, säger hon och skrattar. Och dottern rider så jag försöker hänga med henne på träningar, och så rider jag själv ibland. Jag får ångra det efteråt eftersom jag får ont, men det är det värt. Jag har ridit hela livet och det är något jag måste få hålla på med för att må bra. Det psykiska välmåendet av att åka till stallet väger upp det fysiskt onda. Hon gör i övrigt nästan allt hon alltid gjort, men på ett annat sätt. Therese berättar om en resa till Medelhavet som familjen gjorde precis när hon hade fått svårare att gå. De tänkte aldrig på att kolla upp var hotellet låg och även om det var nära till stranden på kartan så var det en uppförsbacke som hette duga. Det blev lite mer ligga vid poolen än vanligt den gången, men nu har vi lärt oss att vara mer noga med kontrollen av hotellen. Therese har provat ett par mediciner men slutat med båda. Den ena hade ingen effekt efter ett tag och den andra gav svåra biverkningar. Nu går hon inte på några behandlingar alls och hälsan håller sig på en stadig nivå. Jag träffar läkare vartannat år ungefär. Det finns ingen anledning att göra det oftare så länge det inte är några förändringar. Men jag kan ibland önska att de skulle höra av sig och fråga hur det är med mig. En gång om året i alla fall. Å andra sidan kan jag ju lyfta på luren själv när jag behöver det. Eftersom Therese inte har så mycket kontakt med sjukvården har hon heller ingen kanal till information kring sjukdomen den vägen.

23 Nej, skulle jag upptäcka att det fanns någon annan medicin eller behandling, så skulle det förmodligen vara att jag läste om det i tidningen eller via nätet. Det var ju så jag fick information i början. Therese är inte engagerad i några patientföreningar längre. De första åren träffade hon en grupp kvinnor med MS, de umgicks och pratade om sina liv och sin tillvaro med sjukdomen. Men det rann ut i sanden. Det var härliga och intressanta personer med olika livshistorier och jag kan tänka mig att ta upp den kontakten igen. Vi kanske sågs för ofta, en gång i månaden ungefär. Men alla lever i stort sett vanliga liv så det är svårt att hinna med det där extra. Det är idag som räknas Att MS drabbar olika är Therese mycket medveten om. Det faktum att sjukdomen kan förvärras är inget hon funderar på dagligdags. Ofta är omgivningen mer bekymrad över henne än hon själv. Min mamma har alltid varit mer bedrövad över att jag har MS än vad jag är, men hon är i grunden en lite mer negativ människa än jag. Min pappa är adopterad och han var väldigt orolig för att MS kom från hans biologiska föräldrar, det var lite som att han tog på sig skulden för min sjukdom. Men det finns ju inget som pekar på att det skulle ha något samband, och jag får påminna honom om det ibland. Therese återkommer gång på gång till att inställningen till livet gör den största skillnaden. Att hon själv bestämmer hur mycket MS ska påverka hennes liv. Hon har beslutat sig för att oro och negativa tankar inte får ta hennes kraft. Att hon i grunden alltid varit en positiv människa har förstås hjälpt, men hon påpekar att hon nog blivit ännu mer positiv efter diagnosen. Det är hur jag mår idag som räknas. Jag kan inte gå omkring och må dåligt över att det kanske blir sämre. Jag har så mycket att leva för. Ingen vet om jag kommer må så här bra hela livet eller om det blir sämre om ett år. Därför finns det ingen anledning att oroa sig över det nu. SKILLNAD I FÖRSKRIVNING Vissa landsting har en hög behandlingsfrekvens och andra en låg. Sett över hela Sverige behandlas 60,8 % med bromsmedicin.

24 Krokig väg till rätt diagnos kan göras rakare Fredrik Piehl är professor och medicinskt ledningsansvarig för MS-vården på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Han har arbetat med MS och forskat kring området i drygt tio år. Fredrik berättar att det hänt mycket inom behandlingen av MS de senaste åren. Ny kunskap och nya behandlingsmetoder har ytterligare ökat vikten av att snabbt kunna ställa diagnos och att hitta rätt behandling för patienterna.

25 Under de senaste tio åren har forskningen förändrat synen på hur MS fungerar och hur sjukdomen ska behandlas. Tidigare väntade man till dess att de så kallade skoven var så besvärliga att de motiverade behandling, delvis beroende på de biverkningar som behandling kunde ge. Nu är synen på behandling egentligen den precis omvända. Nu vet vi att MS fungerar ungefär som ledgångsreumatism. Det är en kronisk inflammation i hjärnan som ger upphov till permanenta nervskador och på sikt funktionsnedsättning och hjälpbehov. Behandling ska ske när man kan konstatera tecken på en pågående inflammation, inte när skoven blir för svåra. Det gör att det blir ännu viktigare för patienterna att få rätt behandling tidigt, förklarar Fredrik Piehl. Men att ställa rätt diagnos är ofta en utmaning. MS har många gånger diffusa symptom. Symptomen är ofta domningar som oftare har andra, väsentligt mindre allvarliga, orsaker än MS. Det är därför vanligt att patienterna själva negligerar symptomen och det är långt från säkert att de ens tar kontakt med vården. Patienten kanske går till en massör eller kiropraktor i stället. Det händer också att väntetiderna gör att symptomen har försvunnit när patienten väl träffar en läkare. I nästa steg är det svårt för en allmänläkare, som inte möter MS-patienter särskilt ofta, att ställa rätt diagnos, berättar Fredrik Piehl. Ett ganska typiskt fall är att en patient med domningar går till vårdcentralen där man gör en initial utredning och kollar blodstatus och en neurologisk undersökning, på det sätt som en husläkare gör en sådan. Ingen riktig diagnos görs. Sedan klingar symptomen av och utredningen läggs ned. När symptomen kanske återkommer ett eller två år senare, ofta i allvarligare form, remitteras patienten till neurologen och en magnetkameraundersökning genomförs och då konstateras MS. Ofta är det dessutom långa väntetider för att få komma till en neurolog och få en undersökning, vilket ytter ligare kan fördröja diagnosen. Tyvärr kan det ibland ta årtionden för en MS-patient att få rätt diagnos, berättar Fredrik. Han menar att det också är mer än tillåtet stora skillnader i tid till diagnos mellan olika delar i landet. Problemet är att det finns för få neurologer och för få magnetkameror. Med långa köer till en magnetkameraundersökning, blir det svårare för en husläkare att motivera att man skickar en patient med diffusa och kanske ganska milda symptom till undersökning. Jag vill hävda att den enskilt viktigaste åtgärden för att korta tiden till diagnos för MS-patienter är att ha en god tillgänglighet till magnetkameratekniken över hela landet. Ibland klagas det på att husläkare är för flitiga att remittera patienter till magnetröntgen, men ur MS-perspektiv är det helt avgörande för att snabba på diagnosen, menar Fredrik Piehl. Den andra viktiga diagnostiska undersökningen är ryggmärgsvätskeprov som en neurolog genomför. Den görs egentligen för att förstärka den diagnostiska säkerheten. Det är viktigt att värdera graden av inflammation rätt för att hitta rätt behandling. En liten del av MS-patienterna kan ha en mild sjukdom där behovet av behandling är liten, men hos majoriteten av patienterna med tidig MS så ska den behandlas. Fredrik Piehl menar också att det är paradoxalt att man ofta talar om MS som en behandlingsbar sjukdom. Egentligen är det bara den tidiga fasen som är behandlingsbar, dvs. den inflammatoriska aspekten av sjukdomen, men det går inte att behandla de sena effekterna av inflammationen. Tidig MS är i allra högsta grad behandlingsbar och ju tidigare patienterna kommer i behandling, desto större är möjligheterna att motverka och minimera riskerna för funktionsnedsättningar längre fram. Fredrik Piehl räknar med att procent av dem som har tidig MS bör ha läkemedelsbehandling. Värdet av läkemedelsbehand-

26 ling är således mycket större i de tidigare faserna av sjukdomsförloppet än i de senare, då rehabilitering blir viktigare. När MS konstaterats är utmaningen för en neurolog att avgöra hur aggressiv inflammationen är för att kunna ge rätt behandling. Det måste fastställas under den första tidens sjukdom. Ett problem kan vara att patienten har lindriga eller diffusa symptom samtidigt som en intensiv inflammatorisk process i själva verket kan pågå, som på sikt leder till allvarlig funktionspåverkan. Många patienter som drabbas av MS är unga personer som har större plasticitet, eller reservkapacitet, än äldre personer, vilket gör att symptomen initialt kan uppfattas som lindrigare än de egentligen är. Det här är en del av det förrädiska med MS och riskerar att leda till fel behandlingsbeslut. Fredrik Piehl är hoppfull om framtida behandlingar och menar att det pågår en mängd intressanta och lovande forskningsprojekt. Men det viktigaste som kan göras i dag för att ställa rätt diagnos tidigt och därmed förbättra möjligheterna till att identifiera rätt behandling i den inflammatoriska fasen av MS är att vi får bättre tillgänglighet till neurologer och magnetkameror över landet. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det väsentligt att vi snabbt kan ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Det är så vi kan begränsa skador och funktionsnedsättning i senare stadier av sjukdomen som är mycket kostsamma. Av de minst fem miljarder kronor som man räknar med att MS kostar samhället, direkt och indirekt, står läkemedel för en mindre del även om de är en stor kostnad i varje kliniks budget. När kostnadsansvaret för läkemedel ligger på klinikerna kan det föda ett kortsiktigt perspektiv på behandling, där nya och bättre, men samtidigt kostsamma läkemedel har svårt att hitta in i behandlingen. Kortsiktigt sparar landstingen pengar med en utebliven eller försenad eller dåligt behandlad diagnos. Men det är att bita sig själv i svansen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, menar Fredrik Piehl, eftersom de största kostnaderna för MS är omvårdskostnader, hjälpmedel och uteblivna möjligheter till arbete och därmed förlorade skatteintäkter. MS är en bra illustration på hur viktigt det är att inte bara räkna på hur många vårdtillfällen som produceras, utan också på hur många vårdtillfällen som kan sparas, avslutar Fredrik Piehl. Det finns i dag MS-patienter registrerade i det svenska MS-registret, som är ett kvalitetsregister för MS-vården i Sverige. Samtidigt visar andra registerundersökningar på att det verkliga antalet patienter ligger på omkring Det går att utläsa direkt ur statistiken i vilka landsting som MS-vården fungerar bättre utifrån antalet neurologer och tillgång till magnetkameror. Fredrik menar att registret har bidragit till att öka intresset för sjukdomen och skillnaderna mellan olika delar av landet minskar även om skillnaderna fortfarande är stora. Nästa fråga för vården av MS-patienter gäller en riktig hälsoekonomisk analys. SAMHÄLLSEKONOMI Samhällskostnaderna för MS beräknas till 4,9 miljarder kronor per år. Fördelningen av denna kostnad varierar beroende på vilket skede av sjukdomen patienten befinner sig i. Patienter med långtgående MS med en hög grad av fysisk funktionsnedsättning kostar samhället mer än fem gånger så mycket varje år jämfört med patienter med låg grad av fysisk funktionsnedsättning. Läkemedel står för cirka 10 % av de totala kostnaderna för MS-patienter.

27 Lång och orolig väntan I mars 2011 har 41 sjukhus med neurologklinik rapporterat in sina väntetider till SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det är väntetider för att träffa en neurolog. På nio sjukhus tar det 5-8 veckor för en patient som fått en remiss på misstänkt neurologisk diagnos att träffa en neurolog. På 22 sjukhus är kötiden mellan 9 och 13 veckor. Och på tio sjukhus tar det mer än 13 veckor, eller ännu längre tid, att få träffa en specialist. Det är lång väntan när man misstänker en så allvarlig diagnos. Inget av sjukhusen klarade att ta emot en patient på kortare tid än fem veckor. 22 Antal sjukhus 9 10 Källa: SKL, > Antal 9-13 veckor >13

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget www.landstingetsormland.se Det var en gång fyra kompisar som inte mådde så bra.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015

Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015 Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015 För knappt sex år sedan förändrades allt för Marcus Johansson, 33, och Hanna Sundewall, 30, från Blomstermåla. Marcus bröt nacken i en dykolycka och

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer