Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Slutrapport"

Transkript

1 Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013

2

3 Begreppsförklaring Skoltrafik Innefattar allt som rör skolskjuts, skolskjuts generös och elevresor. Skolskjuts Skjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan som kommunen är skyldig att kostnadsfritt erbjuda elever enligt Skollagen (2010:800). Kommunen kan anordna skjutsen på olika sätt, dels genom beställningstrafik och dels genom linjetrafik. Elevresor Skolskjuts generös Linjetrafik Skollinje, integrerad skolskjuts i linjetrafik Skolbuss och skoltaxi, skolskjuts i beställningstrafik Skolresa Skolutflykt Schemalagda resor För elever under 20 år och som studerar på en utbildning som berättigar studiehjälp (till exempel gymnasieskola eller vissa folkhögskoleutbildningar) är kommunen skyldig att stå för elevens resekostnader om färdvägen mellan bostad och skola är minst sex kilometer. Se Lag (1991:1110) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor. Skjuts som kommunen inte är skyldig enligt lag att anordna men som ordnas ändå efter ett kommunalt inriktningsbeslut, till exempel för elever i förskoleklass. Skolskjuts generös kan även anordnas för grund- och gymnasieelever. Skjutsen kan ordnas genom beställningstrafik eller linjetrafik. Är den kollektivtrafik KTF UL anordnar. Linjetrafik är öppen för alla med giltigt färdbevis. Är linjetrafik som huvudsakligen planeras efter skolors behov. Trafiken körs under vardagar. Under skolans lovdagar är trafiken oftast inställd. Denna typ av trafik är en del av linjetrafiken och alla med ett giltigt färdbevis (behöver ej vara ett skolkort) får resa med linjen. Är skjuts som endast skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever får nyttja. En resa elever gör mellan bostad och skola. Resor elever gör under skoltid tillsammans med skolan av en mer tillfällig karaktär. Resor elever gör under skoltid tillsammans med skolan av mer en regelbunden karaktär. Till exempel för språk- eller slöjdundervisning. Hemkommun Den kommun eleven är folkbokförd i. Skolkommun Den kommun eleven går i skolan i. Regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) Kollektivtrafiknämnden (KTN) Kollektivtrafikförvaltningen (KTF UL) Den myndighet som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken enligt lag (2010:1065). I Uppsala län utgör landstinget denna myndighet. Är den politiska nämnd som ansvarar för RKTM:s uppgifter. Är den förvaltning som har utföraransvaret för de uppgifter som åligger RKTM. 1

4 Regiontrafik Stadstrafik Är den linjetrafik som KTF UL bedriver med gula bussar, Upptåg och SL/UL-pendeln. Är den linjetrafik som KTF UL bedriver med gröna bussar i Uppsala. Upplands lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Gamla Uppsalabuss AB Var bolaget som landstinget och länets kommuner ägde tillsammans fram till sista december Bolaget hade utföraransvaret för kollektivtrafiken medan ägarna beställde trafiken. Var det kommunala bolaget Uppsala kommun ägde för att upphandla linjetrafik i Uppsala stad fram till sista december Bolaget var formell beställare av stadstrafiken i Uppsala. Bolaget ägdes av Uppsala kommun och var trafikoperatören för stadstrafiken i Uppsala fram till sista december Sedan första januari 2012 ägs bolaget av Uppsala läns landsting. 2

5 Sammanfattning Kollektivtrafikförvaltningen (KTF UL) har identifierat att det finns ett behov av större kunskap och en helhetssyn över länets skoltrafik innan avtalsförhandlingar gällande skolskjutsar och elevresor i linjetrafik kan starta med respektive kommun i länet. Utredningen syftar därför till att kartlägga all skoltrafik i länet för att skapa bättre förutsättningar för KTF UL:s fortsatta arbete på området. Målet med utredningen är att ta fram underlag kring hur skoltrafiken fungerar idag trafikalt, finansiellt och organisatoriskt samt hur elevers skolresebehov kan komma att utvecklas. Skoltrafik innefattar allt som rör skolskjuts och elevresor. Skolskjuts är skjuts för elever i grund- och särskolan som kommunen är skyldig att kostnadsfritt erbjuda elever enligt Skollagen (2010:800). Elever berättigas skolskjuts på grund av bland annat färdvägens längd mellan bostad och skola. Kommuner som är generösare än vad skollagen kräver, till exempel genom att anordna skjuts för elever i förskoleklass, tillämpar vad denna utredningen benämner som "skolskjuts generös". Kommuner har också en skyldighet att stå för elevers resekostnader om eleven är under 20 år och om färdvägen mellan skola och bostad är minst sex kilometer samt studerar på en utbildning som berättigar studiehjälp. Gymnasieutbildningar berättigar studiehjälp. Se Lag (1991:1110) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor. Skolskjuts och skolskjuts generös kan anordnas via beställningstrafik (skolbuss och skoltaxi) och/eller linjetrafik. Idag har Enköping, Heby och Håbo kommuner upphandlat skolbussar och skoltaxi. Vissa av de skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade eleverna i dessa tre kommuner reser med linjetrafik. Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner låter sina skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever främst resa med linjetrafik. Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner upphandlar skoltaxi för några av sina skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever. Länets gymnasielever som berättigas elevresa reser främst med linjetrafik. Några kommuner låter dessa elever resa med kommunens skolbussar. Kollektivtrafikförvaltningen har två arbetsprocesser som rör skoltrafiken. Den första är skolkortsförsäljningen och den andra planeringen av de linjer som i princip endast skolskjuts- och skolskjuts generösberättigade nyttjar. I dessa processer ska KTF UL förhålla sig till de avtal som finns på området samt kommunernas skolskjutsreglementen. Utredningen visar dock att avtalen som rör skoltrafiken är gamla, delvis inaktuella och inte heltäckande. När avtalen skrevs hade skoltrafiken andra förutsättningar idag. Under tidens gång har förutsättningarna förändrats och därmed rutinerna kring skoltrafiken vilket har lett till att avtalen delvis är inaktuella. 3

6 Avtalen är inte heltäckande, det finns till exempel inget avtal som reglerar elevresor i stadstrafiken. Det är kommunernas skolskjutsreglementen som anger på vilka villkor elever berättigas skolskjuts och skolskjuts generös. Kommunerna har angett det minsta avståndet mellan bostad och skola för att eleven ska berättigas skolskjuts, liksom det högsta avståndet mellan bostad och skolskjutshållplats. Kommunerna anger relativt lika avstånd, även om skillnader finns. I reglementena anges även res- och väntetider. Länets alla kommuner anger i sina reglementen att skolskjuts även kan berättigas för elever i förskoleklass. Kommunerna tillämpar således skolskjuts generös. Läsåret 2012/2013 finns det grundskolelever i länet och 23 procent av dem berättigas skolskjuts. Andelen är högre om antal skolskjuts generös-berättigade elever räknas in. Läsåret 2012/2013 finns det gymnasieelever i länet och 60 procent av dem berättigas elevresor. Läsåret 2012/2013 sålde KTF UL grundskolekort. För läsåret 2012/2013 sålde KTF UL gymnasieskolkort. De elever som berättigas skolskjuts och skolskjuts generös pendlar främst inom hemkommunen medan ett större antal av gymnasieeleverna som berättigas elevresor pendlar till andra kommuner. Gymnasieeleverna reser med all linjetrafik. Likaså gör de skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade eleverna som inte reser med beställningstrafik. Linjetrafiken planeras främst utifrån det generella reseunderlaget och behovet som finns. Inom regiontrafiken finns dock 93 linjer som i stort sett endast skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever nyttjar, så kallade "skollinjer". Dessa planeras utifrån skolornas behov av skolskjuts. KTF UL:s intäkter kommer från skolkortsförsäljningen och kostnaderna kommer främst från linjetrafiken. KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös ska gå jämt upp. Skolskjuts är ett primärkommunalt ansvar. Intäkterna från grundskolekortsförsäljningen 2012 var cirka 70,6 miljoner kronor. KTF UL:s kostnader för den del av linjetrafiken som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever uppskattades för 2012 till cirka 118,9 miljoner kronor. Förvaltningen har således ett underskott på cirka 48,3 miljoner kronor. Kostnaderna för den trafik som gymnasieeleverna nyttjar behöver inte täckas av intäkterna från gymnasieskolkortsförsäljningen då gymnasieelever ses som "vanliga" resenärer. Det viktigaste är att de berättigade eleverna får de skolkort som de ska ha utifrån dagens avtal. Antal sålda skolkort för läsåret 2012/2013 täcker antalet berättigade elever. Intäkterna från gymnasieskolkortsförsäljningen 2012 var cirka 54,9 miljoner kronor. 4

7 De viktigaste slutsatserna som kan dras utifrån utredningen är att: Det tyder på att KTF UL får tillräckligt med intäkter från gymnasieskolkortsförsäljningen. Det tyder på att KTF UL:s intäkter från grundskolekortsförsäljningen inte täcker de kostnader KTF UL har för den del av linjetrafiken som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever. Dagens avtal är bristfälliga på flera punkter. Nya avtal bör anpassas till dagens situation. Det finns en del kunskapsluckor inom KTF UL, bland annat brist på resandestatistik för elever som reser med skolkort. 5

8 6

9 Innehåll Del 1. Inledning Syfte och mål Avgränsning Bakgrund Kommunernas skyldighet att anordna skoltrafik RKTM:s ansvar Skoltrafiken i Uppsala län innan årsskiftet 2011/ Skoltrafiken efter övergången från Upplands Lokaltrafik AB till RKTM Avtal Avtal om Upplands Lokaltrafik AB Avtal om trafik Avtal om RKTM KTF UL:s arbetsprocesser Del 2. Skolskjuts och skolskjuts genrös Avtal Avtal om skolskjutsar Skolskjutsreglementen Elevunderlag Antal grund- och grundsärskoleelever och elever som berättigas skolskjuts Antal elever som berättigas skolskjuts generös Trafikutbud Trafik skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever nyttjar KTF UL:s intäkter och kostnader Intäkter Kostnader Sammanfattning av skolskjutsens intäkter och kostnader Enköpings kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever

10 6.2 Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Heby kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Håbo kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Knivsta kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Tierps kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Uppsala kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös

11 12 Älvkarleby kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Östhammars kommun Antal grund- och grundsärskoleelever samt antal skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever Linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generösberättigade elever KTF UL:s intäkter och kostnader för skolskjuts och skolskjuts generös Del 3. Elevresor Avtal Avtal om elevresor Samverkansavtal om gymnasieutbildning Elevunderlag Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Trafikutbud KTF UL:s intäkter Regiontrafiken Stadstrafiken Totalt intäkter Enköpings kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Heby kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Håbo kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Knivsta kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor

12 9 Tierps kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Uppsala kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Älvkarleby kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Östhammars kommun Antal gymnasieelever och antal elever som berättigas elevresor Del 4. Avslutning Slutsatser Fortsatt utredning Källförteckning Bilageförteckning

13 Del 1. Inledning I huvudrapportens första och inledande del beskrivs utredningens syfte och mål samt kommunernas respektive RKTM:s ansvar gällande skoltrafik. Vidare sammanfattas de avtal som påverkar skoltrafiken generellt. Till sist illustreras även de arbetsprocesser som finns inom KTF UL och som berör skoltrafik. 1 Syfte och mål Utredningen syftar till att kartlägga all skoltrafik som bedrivs i länet idag för att skapa bättre förutsättningar för KTF UL:s fortsatta arbete på området. Förvaltningen behöver regler kring hur skolelevers resor i linjetrafiken ska utformas och regleras. De avtal som finns mellan förvaltningen (tidigare Upplands Lokaltrafik AB) och respektive kommun är gamla och delvis inaktuella. Förvaltningen har därför identifierat att det finns ett behov av större kunskap och en helhetssyn innan avtalsförhandlingar gällande skolskjutsar och elevresor kan starta med respektive kommun i länet. Målet med utredningen är att ta fram underlag kring hur skoltrafiken i länet fungerar trafikalt, finansiellt och organisatoriskt samt hur skolelevers behov kan komma att utvecklas fram till 2020 och Det har även varit nödvändigt att titta på hur det har sett ut under perioden Nuläget är läsåret 2012/2013 och kalenderåret Slutrapporten består utav en huvudrapport och 18 bilagor. 2 Avgränsning Utredningen kommer att kartlägga all skoltrafik i länet. Det innefattar både skolskjuts och elevresor som kommunen är skyldig enligt lag att ansvara för. Vissa kommuner är dock generösare än vad lagen kräver i denna fråga, och denna typ av trafik benämns i denna utredning som "skolskjuts generös". 11

14 3 Bakgrund 3.1 Kommunernas skyldighet att anordna skoltrafik Skolskjuts Enligt skollagen (2010:800) har elever i grund- och särskolan med offentlig huvudman rätt till skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Skolskjutsen ska vara kostnadsfri för eleven. Skolskjutsen utgår från en plats i anslutning till elevens hem och skjutsar eleven till och från skolan. Denna rätt gäller inte automatiskt elever som har valt en annan skola (kommunal eller fristående) än den skola som kommunen annars skulle placerat dem i. Kommunen ska i dessa fall anordna skolskjuts om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Det är elevens hemkommun som ansvarar för att skolskjuts ordnas. 1 Kommunen har således ett ansvar att anordna skolskjuts, men kommunen kan välja att organisera detta på olika sätt. Kommunen kan köra skolskjutsen i egen regi eller göra en upphandling och låta ett företag köra skolskjutsarna. Eleverna får då åka med skolbussar och skoltaxi. Kommunen kan också låta RKTM upphandla skolskjuts. Även då kan trafiken utformas så att eleverna reser med skolbussar och skoltaxi. Kommunen kan även låta RKTM integrera skolskjutsen med linjetrafiken. Hur kommunen än väljer är det dock kommunen som ansvarar för och finansierar skolskjutsen. Kommunen har fullt kostnadsansvar för skolskjutsen. I bilaga 1 beskrivs kommuners ansvar att anordna skolskjuts vid växelvis boende. Elevresor För elever i gymnasieskolor och på andra gymnasiala utbildningar tillämpas inte skollagen utan lag (1991:1110) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor. En viktig skillnad mellan skolskjuts och elevresor är att kommunen har ett mer långtgående ansvar när det gäller skolskjuts. Både med avseende på att anordna transporter och på trafiksäkerhet. När det gäller elevresor har kommunen ingen skyldighet att anordna resor, utan har endast ett ansvar för resekostnaderna upp till ett visst belopp, som inte behöver överskrida 1/30 av prisbasbeloppet. 2 För elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) ansvarar elevens hemkommun för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostad och skola. Ansvaret gäller för resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. 3 Kommunen får 1 Skollagen (2010:800), 10 kap 32, 33, 40, 11 kap 31, 32, 39 och 18 kap 30, 31, 35 2 Skolskjutshandbok om skolskjuts och elevresor, sid 9, SKL Kommentus, Lag (1991:1110) om kommuner skyldighet att svara vissa elevresor 12

15 bestämma hur resorna ska ske. 4 Kommunen bestämmer alltså om eleven ska erhålla färdbevis eller kontant ersättning. Om färdbevis erhålls har kommunen rätt att bestämma själva vilken typ av färdbevis som ska erhållas. 5 Studiehjälp ges till elever till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år för studier på gymnasiala utbildningar RKTM:s ansvar Landtinget i Uppsala län är sedan första januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för länets regionala kollektivtrafik. Det vill säga den kollektivtrafik inom länet eller över länsgränsen och som huvudsakligen möter ett behov för vardagsresande. 7 Med vardagsresande menas arbetspendling eller andra regelbundna dagliga aktiviteter så som studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. 8 Landstinget har i trafikförsörjningsprogrammet fastställt mål för länets kollektivtrafikförsörjning. Skolskjuts ligger inte inom RKTM:s ansvar utan är ett primärkommunalt ansvar enligt skollagen. Gymnasieelevers resbehov ingår i RKTM:s uppdrag. 3.3 Skoltrafiken i Uppsala län innan årsskiftet 2011/2012 Landstinget i Uppsala län blev regional kollektivtrafikmyndighet vid årsskiftet 2011/2012 och fick därmed hela ansvaret för länets regionala kollektivtrafik. Tidigare hade landstinget tillsammans med länets kommuner delat på ansvaret. Landstinget och kommunerna hade gett Upplands Lokaltrafik AB i uppdrag att planera och upphandla regiontrafiken. Upplands Lokaltrafik AB ägdes gemensamt av landstinget och kommunerna och förhållandet mellan delägarna reglerades i ett konsortialavtal. Läs mer i avsnittet 3.3. Avtal om Upplands Lokaltrafik AB. Kollektivtrafiken finansierades genom aktiekapital, trafikintäkter, statsbidrag och genom ägartillskott utifrån underskottsfördelningsmodellen. Underskottsfördelningsmodellen innebar att kommunerna och landstinget, ägarna, fick skjuta till pengar så att Upplands Lokaltrafik AB gick plus minus noll. Kommunerna hade finansieringsansvaret för den lokala trafiken, det vill säga trafik som trafikerade inom den egna kommunen. Landstinget hade finansieringsansvaret för trafik mellan kommuner och som benämndes som stomlinjer. 4 Förordning (1991:1120) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor 5 Telefonsamtal med Irene Reuterfors-Mattson, förbundsjurist på SKL( ) 6 ( ) och e-postkontakt med CSN ( ) 7 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Uppsala län, sida 5, Landstinget i Uppsala län, Prop. till lagen (2010:1065) om kollektivtrafik 13

16 Under Upplands Lokaltrafik AB:s tid organiserade Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner skolskjuts via bolaget. Det vill säga Upplands Lokaltrafik AB hade fått i uppdrag av respektive kommun att integrera skolskjutsen med linjetrafiken så att skollinjer skapades. Övriga av länets kommuner (Enköping, Heby och Håbo) upphandlade skolskjuts själva och hade skolbussar. Skolskjuts som integrerades med linjetrafik räknades främst som lokal trafik och respektive kommun fick då skjuta till med pengar så att dessa linjer ekonomiskt gick i balans. Hur mycket varje kommun fick skjuta till via underskottsfördelningsmodellen för denna typ av trafik till Upplands Lokaltrafik AB beror dels på hur många "vanliga" resenärer som reste med linjen och dels på hur mycket skolkorten kostade. Skolkortspriset grundades sig på de avtal som tecknades 1979/1980, se avsnitt 3.1. Avtal om skolskjutsar, där varje kommun hade ett eget skolkortspris utifrån kommunens förutsättningar. Skolkortspriserna följde sedan prissättningen på övriga biljetter. Det innebar att om priset höjdes på de allmänna biljetterna med tio procent höjdes även skolkortspriset med tio procent. Skolkortspriserna sattes alltså inte utifrån index eller likande. Det innebär att om skolkorten var dyra fick skolan stå för en större del av trafikkostnaderna för skolskjutsen jämför med om korten var billiga. Var korten billiga innebar det att kommunen centralt fick gå in med ett större ägartillskott. Hur stort ägartillskottet var bestämdes utifrån modellen som finns beskrivet i det senaste konsortialavtalet för Upplands Lokaltrafik AB. Se avsnitt 3.3. Avtal om Upplands Lokaltrafik AB. 3.4 Skoltrafiken efter övergången från Upplands Lokaltrafik AB till RKTM Vid bildandet av RKTM överlämnade kommunerna sitt ansvar för kollektivtrafik till landstinget, som fick hela ansvaret för länets regionala kollektivtrafik. Bildandet av RKTM innebär att landstinget från och med 1 januari 2012 också bär kostnaden för den regionala kollektivtrafiken. Inför detta skedde en skatteväxling mellan länets kommuner och landstinget. Ansvaret för skolskjuts är enligt lagen en primärkommunal uppgift och ansvaret kan därmed inte föras över till RKTM, eftersom det inte ligger inom myndighetens kompetens. Kostnader för skolskjuts ska därmed också fortsättningsvis till fullo bäras av kommunen. Upplands Lokaltrafik AB ansvarade inte över stadstrafiken i Uppsala kommun. Uppsala kommun ansvarade för stadstrafiken själv genom de två bolagen AB Uppsalabuss och Gamla Uppsala Buss AB. AB Uppsalabuss skötte på uppdrag av kommunen upphandlingen av stadstrafiken i Uppsala och Gamla Uppsala Buss AB körde trafiken. I samband med bildandet av RKTM övertog landstinget dessa två bolag och därmed deras avtal som de har tecknat med olika parter. RKTM övertog även Upplands Lokaltrafik AB vid årsskiftet 2011/

17 Den linjetrafik som integrerats med skolskjuts och som fanns innan 2012 ingick i skatteväxlingen, eftersom den är en del av linjetrafiken. I enlighet med hur aktieägartillskotten beräknats gjordes dock avdrag för de kostnader respektive kommun haft för skolkortsinköp. Skolskjuts som anordnades med beställningstrafik av kommunerna själva ingick inte vid skatteväxlingen. Skolkortsförsäljningen till kommunerna ska täcka upp för de kostnader som landstinget har för den skolskjuts som är integrerad i linjetrafiken. Detta tydliggörs också i det avtal som tecknades mellan landstinget och kommunerna inför bildandet av RKTM, se avsnitt 4.3. Avtal om RKTM. Där står det att kommunerna ska stå för kostnader för trafik som särfaktureras, bland annat skolskjuts. Det framgår också att landstinget har beslutanderätten över omfattning och utformning av den linjetrafik som skolskjuts integreras med. Skolkorten köps av kommunen enligt ett av landstinget fastställt pris. Dagens skoltrafik skiljer sig inte från den skoltrafik som fanns innan Idag integrerar fem kommuner (Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar) sin skolskjuts med linjetrafik. Övriga tre kommuner (Enköping, Heby och Håbo) upphandlar idag själva sin skolskjuts, även om dessa tre kommuner också köper skolkort av KTF UL för att låta sina elever resa med linjetrafik. 15

18 4 Avtal I detta kapitel kommer en sammanfattning av och kommentarer kring de avtal som rör skoltrafiken generellt. För en mer utförlig sammanfattning av avtalen se vidare i bilaga 2. Varje avtal har ett nummer kopplat till sig för att lättare hålla ordning på alla avtal. Många av de avtal som presenteras nedan är tecknade mellan en part och Upplands Lokaltrafik AB. Inför bildandet av RKTM övertog landstinget alla avtal som Upplands Lokaltrafik AB tecknat. RKTM övertog därmed Upplands Lokaltrafik AB:s skyldigheter och rättigheter enligt avtalen. Det finns även avtal mellan en part och AB Uppsala Buss respektive Gamla Uppsala Buss AB. Inför bildandet av RKTM övertog landstinget alla avtal som AB Uppsala Buss respektive Gamla Uppsala Buss AB tecknat. 4.1 Avtal om Upplands Lokaltrafik AB Det finns några avtal som reglerade organiseringen av Upplands Lokaltrafik AB som påverkar skoltrafiken. Avtal 19, 19a och b är det senaste konsortialavtalet som upprättades för Upplands Lokaltrafik AB. Avtalet reglerade förhållandena mellan ägarna, det vill säga landstinget och länets kommuner. Upplands Lokaltrafik AB skulle finansiera trafiken genom aktiekapital, trafikintäkter, statsbidrag och av parterna tillskjutna medel motsvarande uppkommet underskott. Fördelningen av underskottet skedde mellan ägarna genom en av ägarna i särskilt avtal beslutad fördelningsmodell. Avtalet träder i kraft och gäller i fyra år framåt. Avtal 19a var Upplands Lokaltrafik AB:s bolagsordning. Avtal 19b reglerade fördelningen av ägartillskott för Upplands Lokaltrafik AB. Detta avtal och dess nya underskottsfördelningsmodell gällde från och med Det finns även ett uppdragsavtal mellan Landstinget i Uppsala län, Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Uppsala, Enköping och Håbo kommuner - å ena sidan - samt Upplands Lokaltrafik AB å andra sidan samt tilläggsavtal (avtal nummer 22). Avtalet säger att bolaget ska, genom avtal med andra trafikutövare, självt bedriva eller stödja kollektivtrafik för person- och godsbefordran, beställningstrafik för huvudsakligen skolskjutsning samt kompletteringstrafik när sådan beställs av någon av parterna. Bolaget ska verka för samordning av olika typ av trafik, däribland skolskjuts samt av taxor i Uppsala län. Parterna ska utfästa sig till bolaget för kännedom om anbudsunderlag för upphandling av lokala trafiktjänster (skolskjuts exempelvis). Parterna ska också samråda med bolaget vid planering av skolskjuts. Upplands Lokatrafik AB ska om någon part så önskar, mot ersättning, biträda upphandling av trafiktjänster som ej åligger bolaget, till exempel skolskjuts. Vid beräkning av linjetrafikproduktionen, som ligger till grund för hur stort underskott varje part ska betala till bolaget, ska antal vagnkilometrar som kommunen indirekt eller direkt via skolskjutsavtal och färdbevis för förskole- grundskole- och gymnasieelever 16

19 frånräknas. Upplands Lokatrafik AB ansvarar för att förskole- och grundskoleelever samt eventuellt gymnasieelever, vilka färdas till och från skolan med linjetrafikturer på länstrafiknätet, tilldelas terminskort. Respektive kommun ersätter bolaget för dessa elevers resor. Ersättningen för förskole- och grundskoleelevers resor ska ske genom att kommunen betalar terminsbiljetter till en av bolaget icke subventionerad taxa. Om part har anlitat bolagets tjänster för gymnasielevers resor ska ersättning utgå på enahanda sätt. Avtalet är giltigt från och med och så länge konsortialavtalet gäller. I tilläggsavtalen står dessutom att parterna förbinder sig att inte reducera inköpen av skolkort till en enskild linje med än 10 % från ett läsår till ett annat om inte en överrenskommelse har träffats mellan part och bolaget. Kommentarer kring avtalen om Upplands Lokaltrafik AB Indirekt påverkar dessa avtal skoltrafiken. Avtal nummer 8 och 15 om skolskjutsar hänvisar till avtal nummer 22 som anger vilket ansvar Upplands Lokaltrafik AB har angående skolskjutsar. Avtal nummer 22 skriver tydligt att det gäller så länge konsortialavtalet för Upplands Lokaltrafik AB gäller, men vid bildandet av RKTM upplöstes detta. Detta är problematiskt då KTF UL agerar utifrån avtal nummer 8 och 15 som i sin tur hänvisar till ett avtal som inte längre gäller. 4.2 Avtal om trafik Det finns tre trafikavtal i dag som reglerar integrerad skolskjuts med linjetrafik. Det största är avtal nummer 20. Avtalet berör linjetrafik inom Knivsta, Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. Avtalet är tecknat mellan Upplands Lokaltrafik AB och trafikoperatören KR. Avtalet gäller från och med juni 2011 till juni Avtal nummer 21 handlar om överlåtelse av skolbuss 220 i Enköpings kommun och tecknades mellan Landstinget i Uppsala län och Enköping kommun. Från och med årsskiftet 2012/2013 tar KTF UL över trafiken och buss 220 blir en renodlad linjebuss. Avtalet gäller mellan till Avtal nummer 26 mellan Upplands Lokaltrafik AB och trafikoperatören Nobina berör linjetrafik länet. Avtalet inkluderar en skollinje. Avtalet gäller från och med 11 juni 2012 till tidstabellsskiftet i juni Kommentarer kring avtalen om trafik Avtal nummer 20, 21 och 26 är aktuella avtal om KTF UL:s skollinjer. Inom stadstrafikens trafikeringsområde finns det en skollinje, dock finns det endast ett muntligt avtal kring denna linje. Utöver detta finns fler trafikavtal, men dessa avtal innefattar inga skollinjer. 17

20 4.3 Avtal om RKTM Inför bildandet av RKTM tecknades ett avtal mellan Landstinget i Uppsala län, kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar samt Regionförbundet Uppsala län om ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet. Avtal nummer 23 säger att landstinget övertar hela ansvaret för den regionala kollektivtrafiken från och med januari 2012 och blir RKTM. För att kompensera landstinget för övertagandet av kostnadsansvaret för den regionala kollektivtrafiken görs en skatteväxling med 49 öre mellan kommunerna och landstinget. Skatteväxlingen berör inte det som särfaktureras kommunerna, till exempel skolskjuts. Skolskjuts är ett kommunalt ansvar och om inget annat överrenskoms anordnar kommunen själv sådan trafik. Landstinget och kommunerna är överrens om att verka för att underlätta samordning av skolskjuts med allmän kollektivtrafik för att få samordningsvinster. Avtalet har utformat två alternativ för detta. Alternativ 1: kommunerna kan välja att uppdra till landstinget att upphandla skolskjuts och samordna denna varvid kommunen har beslutanderätten över trafikens omfattning och utformning samt faktureras för tjänstens kostnader. Alternativ 2: kommunerna kan välja att låta elever resa med den allmänna linjetrafiken på skolkort som köps av kommunen enligt ett av landstinget fastställt pris, varvid landstinget har beslutanderätten över trafikens omfattning och utformning. Avtalet träder i kraft och gäller tills vidare. Kommentarer kring avtalen om RKTM Avtal nummer 23 är aktuellt och gäller. Dock tillämpas inte delen om skolskjutsarna fullt ut idag och de avtal som finns kring skolskjuts är inte anpassade efter situationen i avtal nummer 23. Avtal nummer 23 tar inte upp elevresor. 18

21 5 KTF UL:s arbetsprocesser Inom KTF UL är det främst två avdelningar som arbetar med skoltrafiken: försäljningsavdelningen och trafikavdelningen. Även ekonomi arbetar till viss del med skoltrafiksfrågor. I bilaga 3 finns en längre beskrivning över KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafiken. I de två figurerna nedan illustreras försäljningsavdelningens arbetsprocess med skolkortsförsäljningen respektive trafikavdelningens process med planering av skollinjerna. Figur 1. Försäljningsavdelningens arbetsprocess för skolkortsförsäljningen. Avdelningen har två parallella processer, en som avser höstterminen (se fyrkanterna i figuren) och en som avser vårterminen (se cirklarna i figuren). Källa: KTF UL 19

22 Figur 2. Trafikavdelningens process för planeringen av skollinjer. Källa: KTF UL Januari / Februari Diskussioner med kommuner och skolor inför det kommande läsåret kring behov av trafik Höst Löpande diskussioner med kommuner och skolor för att lösa eventuella problem som uppstår Mars Skolorna bör fastställa sina ramtider för att underlätta KTF UL:s kommande trafikplanering Maj KTF UL gör trafikbeställning av trafikoperatören för det kommande läsåret April KTF UL planerar skollinjerna 20

23 Del 2. Skolskjuts och skolskjuts genrös I denna del av rapporten redogörs för skolskjuts och skolskjuts generös. I kapitel 1 och 2 redogörs för de avtal som rör skolskjuts respektive skolskjutsreglementen. I kapitel 3 redovisas elevunderlaget för grundskolan och hur många elever som berättigas skolskjuts och skolskjuts generös. Vidare i kapitel 4 redogörs för vilken linjetrafik skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever nyttjar. KTF UL:s intäkter och kostnader för den linjetrafik som nyttjas av skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever redovisas i kapitel 5. I de kommunvisa kapitlen (kapitel 6-13) redovisas elevunderlag, trafikutbud och KTF UL:s intäkter och kostnader per kommun. 21

24 1 Avtal I detta kapitel kommer en sammanfattning av och kommentarer kring de avtal som rör skolskjuts. För en mer utförlig sammanfattning av avtalen se vidare i bilaga 2. Varje avtal har ett nummer kopplat till sig för att lättare hålla ordning på alla avtal. Många av de avtal som presenteras nedan är tecknade mellan en part och Upplands Lokaltrafik AB. Inför bildandet av RKTM övertog landstinget alla avtal som Upplands Lokaltrafik AB tecknat. RKTM övertog därmed Upplands Lokaltrafik AB:s skyldigheter och rättigheter enligt avtalen. Det finns även avtal mellan en part och AB Uppsala Buss respektive Gamla Uppsala Buss AB. Inför bildandet av RKTM övertog landstinget alla avtal som AB Uppsala Buss respektive Gamla Uppsala Buss AB tecknat. 1.1 Avtal om skolskjutsar Håbo, Uppsala och Älvkarleby kommuner tecknade avtal om skolskjuts med Upplands Lokaltrafik AB 1980 (avtal nummer 6, 10 respektive 13). Dessa tre avtal har ett mycket likartat innehåll och säger att i enlighet med trafikavtal /15 utgör den av länsstyrelsen fastställda terminskortstaxan grund för kommunens ersättning till Upplands Lokaltrafik AB för skolskjutsberättigade grundskoleelever som åker med av bolaget upphandlad trafik. I första paragrafen anges det belopp kommunen ska ersätta Upplands Lokaltrafik AB varje månad per skolskjutsberättigade elever. Genomsnittligt ersättningsbelopp uppräknas med samma procentsats som den av länsstyrelsen fastställda terminskortstaxan ökar i genomsnitt. Kommunen rekvirerar skolkort från Upplands Lokaltrafik AB till varje skolskjutsberättigad elev. Kommunen bokför utlämnandet av skolkort på ett lämpligt sätt så att bolaget kan kontrollera att varje skolskjutsberättigad elev, som åker med Upplands Lokaltrafik AB:s trafik, har tilldelats skolkort. För 10-resorskort ersätter kommunen Upplands Lokaltrafik AB med ett schabloniserat pris om 40 kronor. Priset uppräknas med samma procentsats som genomsnittspriset för skolkorten höjs. För skolskjutsberättigade förskolebarn som åker med av bolaget upphandlad trafik ska kommunen upprätta en förteckning av vilka barn som färdas med trafiken. Förteckningen skickas till Upplands Lokaltrafik AB terminsvis som sedan debiterar kommunen per barn motsvarande det belopp som utgör genomsnittligt månadspris enligt första paragrafen. I avtalen regleras även kommunens ersättning till bolaget för av bolaget upphandlad mattransport. Avtalet gäller från och med läsåret 1979/80 och förlängs ytterligare ett år om inte avtalet sagts upp. Tierps kommun tecknade ett avtal med Upplands Lokaltrafik AB 1998 (avtal nummer 8) och Östhammars kommun tecknade ett avtal med Upplands Lokaltrafik AB 2001 (avtal nummer 15). Dessa två avtal har ett mycket likartat innehåll. Avtal nummer 8 och 15 säger att i enlighet med trafikavtal Uppdragsavtal /30 (läs mer 22

25 under avsnitt 4.1. Avtal om Upplands Lokaltrafik AB i del 1. Inledning) ska kommunens ersättning till Upplands Lokaltrafik AB för skolskjutsberättigade grundskoleelever som åker med av bolaget upphandlad trafik baseras på en av bolaget icke subventionerad taxa. I avtalen anges det månadsbelopp kommunen ska ersätta Upplands Lokaltrafik AB per skolskjutsberättigade grundskoleelev. Genomsnittligt ersättningsbelopp uppräknas med den procentsats som bolagets styrelse fastställer i för varje kalenderår antagen budget. Kommunen rekvirerar skolkort från Upplands Lokaltrafik AB till varje skolskjutsberättigad elev. Kommunen bokför utlämnandet av skolkort på ett lämpligt sätt så att bolaget kan kontrollera att varje skolskjutsberättigad elev, som åker med Upplands Lokaltrafik AB:s trafik, har tilldelats skolkort. För 10- resorskort ersätter kommunen bolaget med ett schabloniserat pris. Priset uppräknas med samma procentsats som genomsnittspriset för skolkorten höjs. Kommunen erlägger mot faktura á-contobelopp för rekvirerade skolkort. För höstterminen erläggs beloppet senast den 30 september och för vårterminen senaste den 28 februari aktuellt läsår. Reglering ska ske senast en månad efter terminernas slut. Avtalet gäller läsåret 1999/2000 respektive 2001/2002 och förlängs ytterligare ett år om inte avtalet sagts upp. Enköpings kommun hade tidigare avtal med Upplands Lokaltrafik AB angående skolskjutsar men har sagt upp dessa avtal innan RKTM bildades (avtal nummer 2, 3 och 4). Uppsala kommun tecknade ett avtal med AB Uppsalabuss 2001 (avtal nummer 27). Avtalet reglerar priser för dagliga resor för skolskjutsberättigade elever i stadstrafiken. Kommentarer kring avtalen om skolskjutsar Inget avtal har tecknats mellan Knivsta kommun och Upplands Lokaltrafik AB. Knivsta kommun bildades 2003 och tillhörde innan dess Uppsala kommun. När Knivsta blev en egen kommun tecknades inget avtal mellan kommunen och Upplands Lokaltrafik AB. Upplands Lokaltrafik AB, och numera även KTF UL, tillämpade istället avtalet mellan Uppsala kommun och Upplands Lokaltrafik AB att även gälla för Knivsta kommun. Det finns inget avtal som rör skolskjuts i Enköpings kommun. Detta är problematiskt i och med att kommunen köper skolkort från KTF UL. När det kommer till Heby kommun har inget avtal hittats, även det är problematiskt i och med att Heby kommun köper skolkort från KTF UL. I framtiden är det vikigt att alla kommuner som låter skolskjutsberättigade elever resa med linjetrafiken har ett avtal kring detta med KTF UL. 23

26 I avtalen nummer 6, 10 och 13 samt 8 och 15 har man skrivit för skolskjutsberättigade grundskoleelever som åker med av bolaget upphandlad trafik. Vad är det för typ av upphandlad trafik som refereras till? Är det beställningstrafik, linjetrafik eller både och? I framtida avtal bör det tydliggöras vad för typ av trafik avtalet reglerar. I de avtal som finns anges inte hur Upplands Lokaltrafik AB ska planera trafiken. Det borde finnas uppdragsavtal mellan Upplands Lokaltrafik AB och respektive kommun om vad för trafik Upplands Lokaltrafik AB ska upphandla och hur planeringen av trafiken ska gå till. Några sådana avtal har inte hittats. Avtal nummer 6, 10 och 13 samt 8 och 15 har huvudsakligen samma villkor. Det som skiljer sig mellan avtalen är vad respektive kommun ska ersätta Upplands Lokaltrafik AB. Ersättningen som kommunen ska betala till Upplands Lokaltrafik AB för varje skolskjutsberättigad grundskoleelev enligt avtalen (nummer 6, 10 och 13 samt 8 och 15) grundar sig på ett tidigare avtal (Trafikavtal /15 respektive Uppdragsavtal /30) för att sedan räknas upp utifrån en viss procentsats. Dock anger inte avtalen (förutom avtal nummer 15) om priset inkluderar moms eller inte. Om momsen är inkluderad eller inte bör tydliggöras i avtalen. I avtal nummer 6, 10 och 13 står det inte att kommunen ska ha fullt kostnadsansvar för skolskjutstrafiken. I avtalen nummer 8 och 15 står det att ersättningen som kommunerna ska betala till Upplands Lokaltrafik AB baseras på en av bolaget icke subventionerad taxa. I kommande avtal bör det tydligöras att skolskjuts är ett kommunalt ansvar och därmed att kommunen ska ta ett fullt kostnadsansvar för skolskjutsarna. I avtalen står det att det finns rekvisitionsklippkort, dessa kort tillämpas inte längre. Från och med höstterminen 2013 utgår även 10-resorskorten ur sortimentet. Behöver skolor enstaka biljetter får de köpa förköpshäften eller andra enkelbiljetter. Avtal nummer 27 mellan Uppsala kommun och AB Uppsalabuss reglerar skolkortspriserna för resor i stadstrafiken. Dock står det inget i avtalet om prisjusteringar. De priser som anges i avtalet är för låga jämfört med dagens priser för stadstrafiksskolkort. Alltså kan det finnas ett nyare avtal som anger dagens pris men något sådant avtal har ej hittats. Det kan också innebära att skolkorten för stadstrafiken har höjts utan stöd av något avtal. I kommande avtal bör prisjusteringar för skolkorten anges, så att en full kostnadstäckning kan säkerställas. I Uppsala kommun köper respektive skola skolkort av KTF UL för de elever som berättigas skolskjuts och skolskjuts generös. Enligt avtal nummer 10 ska kommunen rekvirera skolkort till varje skolskjutsberättigad elev, att varje skolskjutsberättigad elev som reser med linjetrafiken ska tilldelas skolkort. I och med att de fristående 24

27 skolorna inte är tvungna att köpa skolkort utan kan köpa vilka kort som de vill, finns en risk att skolskjutsberättigade och skolskjuts generös-berättigade elever inte tilldelas skolkort. 25

28 2 Skolskjutsreglementen Det är kommunfullmäktige som fastställer hur skolskjuts i stort ska anordnas i kommunen, liksom vilken nämnd som ska ansvara för verksamheten. Det är sedan nämnden som fastställer kommunens riktlinjer för skolskjutsverksamheten. Det är upp till varje enskild kommun att fastställa mål för skolskjutsverksamheten, dock inom ramen för skollagens och andra aktuella lagar och förordningars bestämmelser. Bland annat måste kommunen fastställa regler för vilka elever som ska få skolskjuts och på vilka grunder. Handläggning och bedömningen av skolskjutsärenden görs sedan utifrån fastställt reglemente och skollagen. Det är nämnden som har ansvaret för handläggningen av dessa ärenden, men kan genom en delegationsordning uppdra åt ett utskott, enskild ledamot eller tjänstemän att besluta i viss grupp av ärenden. 9 I kapitlets tre tabeller visas hur länets kommuner har olika regler kring till exempel minsta avståndet mellan bostad och skola innan eleven berättigas skolskjuts. Tabell 1. Minsta avstånd i kilometer mellan bostad och skola för att berättigas skolskjuts. * = finns undantag kring dessa avstånd, läs mer i de kommunvisa bilagorna (bilaga 9-16). Källa: Kommunernas skolskjutsreglementen Åk Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar F * 2 3* 2, * 2 3* 2, * 2, * 2, * * * Skolskjutshandbok om skolskjuts och elevresor, sid och 34-35, SKL Kommentus,

29 Tabell 2. Högsta avstånd i kilometer mellan bostad och skolskjutshållplats. * = finns undantag kring dessa avstånd, läs mer i de kommunvisa bilagorna (bilaga 9-16). Källa: Kommunernas skolskjutsreglementen Åk Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar F ,5* 2 2* ,5* 2 2* ,5 2 2* ,5 2 2* * * * Tabell 1 och 2 ovan visar att avståndet mellan bostad och skola respektive mellan bostad och skolskjutshållplats som berättigar skolskjuts är ganska lika mellan länets kommuner. Skillnaden är plus minus en kilometer. Dessutom har Tierps och Älvkarleby kommuner undantag för vissa elever som bor inom vissa områden. Dessa elever berättigas skolskjuts på ett kortare/längre avstånd. I kommunernas reglementen står det att kommunerna inte tillämpar avståndsreglerna strikt. Det innebär att kommunerna, för att skapa enhetlighet och rättvisa inom ett bostadsområde, kan tillämpa samma regler på hela området. Kommunerna beviljar även skolskjuts utifrån trafikförhållandena, elevens funktionsnedsättning och/eller andra särskilda omständigheter, i enlighet med lagen. I majoriteten av reglementena är dock reglerna sällan tydligjorda. För att beviljas skolskjuts på sådana grunder krävs i regel att eleven gör en särskild ansökan. Tabell 1 och 2 visar att länets alla kommuner erbjuder skolskjuts för elever i förskoleklass. Kommunerna tillämpar således skolskjuts generös. Som tabell 3 visar, har flertalet kommuner även regler kring hur länge eleven ska vänta mellan skolskjutsens ankomst till skolan och skoldagens början respektive skoldagens slut och skolskjutsens avgång samt hur lång restiden med skolskjutsen ska vara. Tiderna skiljer sig något mellan länets kommuner. 27

30 Tabell 3. Väntetider i skolan och restider. Källa: Kommunernas skolskjutsreglementen Kommun Väntetider i skolan Restider Enköping Bör ej överstiga 60 minuter per dag Bör ej överstiga 60 minuter per enkel resa Heby Bör ej överstiga 30 minuter före och 30 minuter efter skoldag Håbo Bör vara mellan 5-60 minuter före och mellan minuter efter skoldag Knivsta Nämns ej Nämns ej Tierp Bör ej överstiga 30 minuter före och 20 minuter efter skoldag Uppsala Nämns ej Nämns ej Älvkarleby Bör vi hemresa ej överstiga 60 minuter per dag Maximal restid inklusive väntetid är 70 minuter per enkel resa Ska ej vara längre än nödvändigt Bör max vara 30 min längre än snabbaste resa med bil tar Nämns ej Östhammar Så kort som möjligt Så kort som möjligt I de kommunvisa bilagorna (bilaga 9-16) finns respektive kommuns reglemente sammanfattade. 28

31 3 Elevunderlag 2012 bodde det personer i Uppsala län som var mellan 0-20 år gamla. Antal personer i denna ålderskategori förväntas öka fram till 2020 och Enligt en prognos Upplands Lokaltrafik AB beställde från SCB 2010 förväntas befolkningsutvecklingen för personer mellan 0-20 år bli så här för länet i helhet fram till 2030: Diagram 1. Befolkningsutvecklingen i Uppsala län i åldern 0-20 år. Källa: SCB, år Det är främst Uppsala och Knivsta kommuner som möjliggör länets befolkningstillväxt för den aktuella åldersgruppen. I länets övriga kommuner förväntas befolkningen som är mellan 0-20 att minska mer eller mindre. I bilaga 5. Länets befolkningsutveckling redogörs utvecklingen närmare för länet som helhet och i de kommunvisa bilagorna (bilaga 9-16) redogörs befolkningsutvecklingen för respektive kommun. I samma prognos förväntas befolkningen i åldern 7-15 år öka med personer från och med 2010 till Befolkningen i åldern år förväntas minska med personer mellan 2010 och 2015 för att sedan öka igen fram tills Tabell 4. Befolkningsutveckling i länet för åldern 7-15 år och år. Källa: SCB, 2010 Ålder år år

32 3.1 Antal grund- och grundsärskoleelever och elever som berättigas skolskjuts För läsåret 2012/2013 finns det totalt grundskole- och grundsärskoleelever folkbokförda i Uppsala län. Av dessa berättigas elever skolskjuts. Det innebär att cirka 23 procent av grundskolans elever berättigas skolskjuts, andelen blir högre om skolskjuts generös-berättigade elever inräknas. Tabell 5. Antal folkbokförda grund- och grundsärskoleelever per kommun, läsåret 2012/2013. Källa: Länets kommuner Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt Majoriteten av grundskoleleverna går i skola i sin hemkommun. Några grundskolelever pendlar över kommun- och/eller länsgräns för att komma till sin skola. 3.2 Antal elever som berättigas skolskjuts generös I skollagen anges att kommuner ska anordna skolskjuts för elever som har valt en annan skolenhet än den kommunen annars skulle ha placerat dem i om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Det finns rum för tolkningar hos kommunerna vad som menas med organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Under utredningen har kommunerna kontaktas för att uppge antal elever som får skolskjuts och skolskjuts generös. En dialog mellan KTF UL och respektive kommun har förts vid oklarheter men det är kommunen själv som har definierat om elever berättigas skolskjuts eller skolskjuts generös. I tabell 6 redogörs hur många elever som berättigas skolskjuts generös i Uppsala län. 30

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 3 KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Försäljningsavdelningen... 3

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Skolskjutsreglemente

STRÖMSTADS KOMMUN. Skolskjutsreglemente STRÖMSTADS KOMMUN Skolskjutsreglemente Antagen 2006-12-20, BUN Reviderad 2007-09-13, BUN Reviderad 2010-09-13, BUN Reviderad 2011-03-10, BUN Reviderad 2014-06-05, BUN Reviderad 2014-08-28, BUN REGLER OCH

Läs mer

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 32 och kapitel 11 31 Skolskjuts i hemkommunen

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Regler för bidrag till elevresor i gymnasieskolan Sundsvalls Kommun

Regler för bidrag till elevresor i gymnasieskolan Sundsvalls Kommun Regler för bidrag till elevresor i gymnasieskolan Sundsvalls Kommun Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-06-17, 127 Giltighetstid Ansvarig funktion Diarienummer Gäller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING 1. VAD ÄR SKOLSKJUTS? Skolskjuts är en resa mellan plats i anslutning till hemmet och skolan, av elev i förskoleklass, grundskola och särskola

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts. 1 (6) Antagen av bildningsnämnden den 19 maj 2009, 46 Reviderad av bildningsnämnden den 23 juni 2009, 64 Reviderad av bildningsnämnden den 13 oktober 2009, 96 Dnr: 986/09-623 Reviderad av välfärdsutskottet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret BESLUT Datum Sid 2014-06-13 1 (7) RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2 (7) VAD SÄGER LAGEN? Skolformer Elever

Läs mer

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola 1(6) Datum Diarienummer 2015-04-29 2015/546 611 Fastställd av BUN 2015-05-21, 100 Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Lagar och förordningar I lagar,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING NORRKÖPINGS KOMMUN Kollektivtrafiknämnden 2005-05-11 KTN-52/2005 623 Antagna av kollektivtrafiknämnden 11 maj 2005, 44 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING GRUNDSKOLAN SÄRSKOLAN

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02,

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02, SKOLSKJUTSREGLEMENTE Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02, Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Sidan 1 LAGTEXT OCH FÖRORDNINGAR 2 2 DEFINITIONER

Läs mer

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Antaget av barn- och utbildningsnämnden, 96 BARN OCH UTBILDNING 1 Vad är skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev till och

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun

Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-10-23 PM 15.13 Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun Lagar och förordningar om skolskjutsning Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns reglerat i skollagen (SFS

Läs mer

Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun

Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun Bestämmelser för skolskjuts och elevresor i Partille kommun Antagna av Utbildningsnämnden 2015-06-16 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: utbildningsforvaltningen@partille.se

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 51/ 2013 Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad Rätten till skolskjuts enligt skollagen Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Rätten till skolskjuts

Läs mer

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjutsregler för elever i grundskola och särskola i Kungsbacka Elevs rätt till skolskjuts beskrivs i skollagen, utgångspunkter för

Läs mer

Regler och riktlinjer för skolskjuts, resekort och reseersättning

Regler och riktlinjer för skolskjuts, resekort och reseersättning Antagen av BUN 2014-08-27 Regler och riktlinjer för skolskjuts, resekort och reseersättning för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Läs mer

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Innehållsförteckning Skolskjuts och elevresor - Vad är skolskjuts?... ṣ.3 - Väntetid och färdtid... s.3 - Val av annan skola i Hudiksvalls kommun...

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER I ORUST KOMMUN från och med 2014-04-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 1998-03-23, 50. Reviderat av Barn- och utbildningsnämnden 2000-09-18, 125. Reviderat av Barn- och

Läs mer

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun 2012-03-16 Bou 27/2011 Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun Innehållsförteckning Regler för skolskjuts i grundskola, grund-

Läs mer

Reglemente gällande skolskjuts och elevresor för elever inom barnoch utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun

Reglemente gällande skolskjuts och elevresor för elever inom barnoch utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Reglemente gällande skolskjuts och elevresor för elever inom barnoch utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Detta reglemente gäller för perioden 2015-07-01 2018-06-30

Läs mer

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Innehållsförteckning 1 Lagtext och förordningar 3 2 Definitioner 3 3 Regler 3 4 Ansvarsfördelning

Läs mer

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Vad a r skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev mellan en påstigningsplats i närheten av bostaden och skolan. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Regler för skolskjuts i Skara kommun Beslutade av Barn- och utbildningsnämnden den 22 september 2011 90 Morgondagens skola med lust till livslångt lärande Inledning Gällande skolskjutsregler är beslutade

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2010 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 2 2 Huvudregel avstånd... 2 3 Elevernas tidspassning... 2 4 Sen ankomst...

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer

Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer Fastställd av kommunfullmäktige 12 juni 2012 70 Skolskjutsbestämmelser Kommunen är enligt Skollagen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan,

Läs mer

DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN. Riktlinjer för skolskjuts

DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN. Riktlinjer för skolskjuts DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för skolskjuts Gäller från 1 juli 2015 Innehåll 1. Skolskjuts med SL-kort eller taxi... 3 1.1 Begränsningar... 3 1.2 Elevresor för

Läs mer

Skolskjutsreglemente för grundskola och grundsärskola samt bilaga med kommunens lokala beslut Reviderad version gällande från ht 2011

Skolskjutsreglemente för grundskola och grundsärskola samt bilaga med kommunens lokala beslut Reviderad version gällande från ht 2011 Skolskjutsreglemente för grundskola och grundsärskola samt bilaga med kommunens lokala beslut Reviderad version gällande från ht 2011 1 LAGTEXT OCH FÖRORDNINGAR sid 2 2 DEFINITIONER sid 2 3 REGLER sid

Läs mer

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun 3 (8) Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun 1. Vem är berättigad till skolskjuts? Elever i skolan (grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola)

Läs mer

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för

Läs mer

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN 1(6) REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN Dessa regler har antagits av Skövde kommuns kommunstyrelse den 14 mars 2011, (KS 66/2011), reviderade den 7 juni 2011 (KS 109/2011) och den 5 december 2011

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN TÖREBODA KOMMUN REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN Gäller från och med läsåret 2008/2009 Töreboda kommun är enligt skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6 skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN 2013-09-19 1 (7) REGELVERK FÖR SKOLRESOR I 1 INLEDNING Från och med höstterminen 2013 övergår skolskjutsen i Höganäs kommun från att enbart ha skjutsat elever med upphandlade bussar till att i stor utsträckning

Läs mer

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Reglemente Skolskjutsar i Mariestads kommun Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Antaget av Kommunstyrelsen 2011-0-1 KS 2011/0172 Senast reviderat 2013-05-02

Läs mer

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun 2013 11 08 Reglemente Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun Gäller elever i skolår F 9 och barn med särskilda behov inom särskolan. Antagen av barn och utbildningsnämnden 2013 12 11

Läs mer

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsreglemente VK100S v1.0 040416, Flik 5.23 Skolskjutsreglemente 2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.23 1 (7) Skolskjutsreglemente Riktlinjer för skolskjuts för Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasium Dokumentnamn Skolskjutsreglemente

Läs mer

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN 2014-06-23 1 (7) REGELVERK FÖR SKOLRESOR I 1 INLEDNING Från och med höstterminen 2013 övergick skolskjutsen i Höganäs kommun från att enbart skjutsa elever med upphandlade bussar till att även använda

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Ånge kommun

Skolskjutsreglemente för Ånge kommun Skolskjutsreglemente antagen av kommunfullmäktige 2010-02-22, 8 Dnr ks 10/16. Skrivfelsrättad av hum punkt 10 2010-09-29 Skolskjutsreglemente för Ånge kommun 1 LAGTEXT OCH FÖRORDNINGAR 2 2 DEFINITIONER

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013.

Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013. REGLEMENTE 1 (7) Diarienummer BUN 13/194 Barn- och utbildningsförvaltningen Skolskjutsreglemente Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013. 1. Ändamål 1.1 Enligt skollagens 10 kap 32

Läs mer

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola 2011-06-13 Dnr:2011/106-UAN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola RIKTLINJER FÖR ELEVRESOR I GYMNASIET OCH FÖR SKOLSKJUTS FÖR ELEVER I GYMNASIESÄRSKOLA

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass 2013-10-04 Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass Allmänt Enligt 10 kap 32, 33, 40 i skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs

Läs mer

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08 Kommunstyrelsen Anvisningar för skolskjuts Kommunstyrelsen 2011-06-08 Lagstiftning Från och med 2011-07-01 gäller en ny skollag. I den nya lagstiftningen lyfts skolskjuts fram som en rättighet för eleven

Läs mer

Regler för beviljande av skolskjuts för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola

Regler för beviljande av skolskjuts för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola REGELVERK 1[5] Referens Christina Palm Erika Nysäter Mottagare Vårdnadshavare och skolor Regler för beviljande av skolskjuts för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola Skollagen

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Regler och tillämpningsanvisningar ÖFS 2013:44 (riktlinjer) för skolskjutsverksamheten i Österåkers kommun för elever i grundskola och särskola Antagen av Kommunfullmäktige:

Läs mer

Antagen av BUN 89 2011-11-30. Regler och riktlinjer för skolskjuts och reseersättning i Falkenbergs kommun

Antagen av BUN 89 2011-11-30. Regler och riktlinjer för skolskjuts och reseersättning i Falkenbergs kommun Antagen av BUN 89 2011-11-30 Regler och riktlinjer för skolskjuts och reseersättning i Falkenbergs kommun FALKENBERGS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet 2 (9) Innehåll 1. Vad är skolskjuts?...

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva augusti 2012 11:1

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva augusti 2012 11:1 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva augusti 2012 11:1 SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN 1. Elever i grundskolan, obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. 2. Elever i gymnasieskolan.

Läs mer

Skolskjuts inom Gällivare kommun

Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts Avser resor mellan anvisad på- avstigningsplats i hemmets närhet och av kommunen anvisad eller beviljad skola. Skolskjuts omfattar inte förskola, pedagogisk

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2014/2015 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun? Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

REGLER 1(7) Vår beteckning 2015-03-26 BOU2015/153 nr 2015.1673. 2015-05-06 ( 57) Dokumentansvarig: Barn- och utbildningskontorets administrativa chef

REGLER 1(7) Vår beteckning 2015-03-26 BOU2015/153 nr 2015.1673. 2015-05-06 ( 57) Dokumentansvarig: Barn- och utbildningskontorets administrativa chef REGLER 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av barn- och utbildningsnämnden, 2015-05-06 ( 57) Dokumentansvarig: Barn- och utbildningskontorets administrativa chef Regler för reseersättning

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Allmänt Lagar och föreskrifter Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17) Skollagen (SFS 1985:1100). Förordningen om skolskjutsning (SFS

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans Gäller från och med läsåret 2014/2015 Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden 2014-10-29 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun?

Läs mer

Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN

Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN Dnr 04BUF/0041-623 Beslutad av Barn- och ungdomsnämnden 2004-06-01 Reviderad 2006-10-10 Reviderad av grundskolenämnden 2008-05-21 Reviderad av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun SIG100, v2.0, 2010-02-26 1 (6) 2013-10-02 Vår beteckning BUN 2013:143 Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Följande riktlinjer för skolskjuts gäller elever

Läs mer

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016 INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Läsåret 2015/2016 KOMMUNENS SKYLDIGHETER OCH ANSVAR VID SKOLSKJUTS. Enligt skollagen, 10 kap 32 samt 11 kap 31, har elever i grundskola

Läs mer

Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015

Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015 Datum 2014-04-09 Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015 Antagen av barn och utbildningsnämnden2014 04 09 28. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts 2011-06-13 Dnr: 2011/501-BaUN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för skolskjuts RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA 1. ALLMÄNT Skolskjuts är en transport mellan hemmet och skolan av elev

Läs mer

Reglemente för betalda elevtransporter. i Härnösands kommun. Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18

Reglemente för betalda elevtransporter. i Härnösands kommun. Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18 Reglemente för betalda elevtransporter i Härnösands kommun Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18 2 1. Kommunens skyldighet och ansvar Kommunen är enligt skollagen

Läs mer

Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun.

Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun. 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2015-04-13 Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun. Detta dokument ersätter tidigare beslutade regler för skolskjuts. Kommunens skyldighet och ansvar Kommunen är,

Läs mer

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Bildningsförvaltningen INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR OM SKOLSKJUTS Säker skolväg skapar vi tillsammans Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

Antaget av skolnämnden 2013-03-21

Antaget av skolnämnden 2013-03-21 2013-03-11 1 SKN 2011/344 Antaget av skolnämnden 2013-03-21 Skolskjutsreglemente Skollagen Rätten till skolskjuts regleras i Skollagen 10 kap. 32, 40 och 11 kap. 31, 32 för elev i grundsärskolan. Ansvarig

Läs mer

Skolskjutsregler för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Skolskjutsregler för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola 1(9) 2011-05-27 SKN 2011/110 nr 2011.1667 Skolförvaltningen Skolkontoret Maria Tilly, Administrativ chef 0171-526 45 maria.tilly@bildning.habo.se Fastställd av skolnämnden den 22 juni 2011 SKN 42 Skolskjutsregler

Läs mer

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Regler Övrig information 1. Fri skolskjuts Rätten till fri skolskjuts omfattar i Hammarö

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts, elevresor och. inackorderingsstöd i Gävle kommun

Riktlinjer för skolskjuts, elevresor och. inackorderingsstöd i Gävle kommun UTBILDNING GÄVLE Riktlinjer för skolskjuts, elevresor och inackorderingsstöd i Gävle kommun Grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola samt gymnasieskola Antagna i Utbildningsnämnden 2014-12-10 1 Riktlinjernas

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2012/2013 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts 2012-11-30 1 (7) DELEGATIONSBESLUT 2012/186-003 Rektorer i grundskolor i Nacka Resurssamordnare (särskola och gymnasiesärskola) Rektor i Nackas gymnasieskolor Anvisningar och mallar för hantering av beslut

Läs mer

Huvudregel. Tillägg till huvudregel. Kompletterande regler. Force majeure. Beslut och besvär

Huvudregel. Tillägg till huvudregel. Kompletterande regler. Force majeure. Beslut och besvär REGLEMENTE FÖR BIDRAG TILL RESOR MELLAN BOSTAD OCH SKOLA SAMT INACKORDERING FÖR GYMNASIEELEVER Fastställt av nämnden för frivillig utbildning 1998-03-25 53. Tillägg och ändringar fastställda av Utbildnings-

Läs mer

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Omfattning...3 4. Beslutsfattare...3 5. Rätt

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Styrdokument, regler 2011-01-01 Dnr BUN/2012:54 Regler för skolskjuts Nivå: Utbildningsnämnden Antagen: Av barn- och utbildningsnämnden 2010-12-14, 61 Reviderad: 2012-02-29 Giltig t.o.m: Tillsvidare Ansvarig

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR KIRUNA KOMMUN REVIDERAD AV KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23 GÄLLER FROM 2015-06-13 SKOLSKJUTS Rätten till skolskjuts regleras för grundskolan i 10 kap 32 ; för grundsärskolan

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Styrdokument, regler Utbildningsenheten 2015-02-18 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr UBN/2014:226 haina.berndtsson@upplandsvasby.se Regler för skolskjuts Nivå: Utbildningsnämnden Antagen: Av utbildningsnämnden

Läs mer

Reglemente. Skolskjuts. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16

Reglemente. Skolskjuts. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16 Reglemente Skolskjuts Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16 Innehållsförteckning Allmänna lagkrav... 3 Färdvägens längd... 3 Grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskolan... 3 Trafikförhållanden,

Läs mer

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Bjuvs kommun har utarbetats i samarbete med Helsingborgs stad, Svalövs

Läs mer

ANVISNINGAR VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN SOM RÖR GYMNASIEELEVERS RESOR

ANVISNINGAR VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN SOM RÖR GYMNASIEELEVERS RESOR ANVISNINGAR VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN SOM RÖR GYMNASIEELEVERS RESOR Antagna av Skövde kommuns kommunstyrelse den 7 juni 2011, (KS 105/2011), att gälla från och med läsåret 2011/2012, reviderade den 5

Läs mer

Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri skolskjuts.

Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri skolskjuts. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-05-19 GSN-2015/514.623 1 (3) HANDLÄGGARE Vellner, Jennie Jennie.Vellner@huddinge.se Grundskolenämnden Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2002:9 Tillämpningsanvisningar för skolskjutsar i Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 23 september 2002 (Utl 2002:93) SKOLSKJUTS

Läs mer

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 1. Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ANTAGNA AV BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN 2009-12-15, 81 REVIDERADE 2011-03-30, 26 SAMT 2011-11-29, 80. REVIDERADE AV KOMMUNSTYRELSEN 2012-06-04, 111 1. VILKA HAR RÄTT TILL FRI SKOLSKJUTS?

Läs mer

Tillämpningsbestämmelser för skolskjuts i Malmö kommun

Tillämpningsbestämmelser för skolskjuts i Malmö kommun Tillämpningsbestämmelser för skolskjuts i Malmö kommun Gäller från och med den 1 juli 2011 1. Definitioner Skolskjuts: Med skolskjuts avses enligt dessa bestämmelser sådan befordran av elev i kommunal

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. Sunne kommun

Riktlinjer för skolskjuts. Sunne kommun Riktlinjer för skolskjuts Sunne kommun 1. Inledning Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i skollagen (2010:800). Skolskjuts är en rättighet för de eleverna i grundskola, särskola och gymnasiesärskola

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas Juridisk vägledning Granskad maj 2015 Mer om Skolskjuts Kommunen är i vissa fall skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfri skolskjuts Kommunens beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär

Läs mer

REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN

REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN Gäller från läsåret med början ht 2011 Skolskjuts i Tidaholms kommun Elever i grundskola Tidaholms kommun är enligt Skollagen

Läs mer

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS. 2013-2014 Barn- och skolnämnden

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS. 2013-2014 Barn- och skolnämnden Dnr BSN/16/2013 Riktlinjer för SKOLSKJUTS 2013-2014 Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Inledning... 3 Rätt till skolskjuts... 3 1. Färdvägens längd... 3 2. Trafikförhållanden... 3 3. Funktionsnedsättning...

Läs mer

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11)

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN REGLEMENTE 2011-11-09 Skolskjutsreglemente (Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) Bilagor: 1. Kartor 2. Modell för bedömning av risk och otrygghet

Läs mer

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30

Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan 2009-07-01 2013-06-30 2 Ekonomiska regler och rutiner för 4-kantens gymnasiesamverkan Följande tillämpningsavtal har slutits mellan Barn- och

Läs mer

Information om UL:s skolkort

Information om UL:s skolkort 1 (7) Information om UL:s skolkort Denna information vänder sig skolkortshandläggare och skolkortsberättigade elever som vill veta mer om regler kring skolkorten. Allmänt Skolkorten gäller alla skoldagar,

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer

Skolskjuts och elevresor. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering- och utveckling UTDRAG UR RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK

Skolskjuts och elevresor. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering- och utveckling UTDRAG UR RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING UTDRAG UR RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK INNEHÅLL ORGANISATION... 5 VILJEINRIKTNING... 6 KOLLEKTIVTRAFIK... 7 Linjelagd kollektivtrafik... 7 Kompletteringstrafik...

Läs mer

Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5)

Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5) Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5) Handläggare: Dokumentnamn: DokumentID Version: Christina Fåhraeus Diarienr 1 Skolskjutsansvarig Skolskjutsreglemente för grundskoleelever Antagen Bn 73/11 Skolskjutsreglemente

Läs mer