katolskt magasin # 3 Det katolska Uppsala i dag Vårdgivares etiska kamp Tusentals Mariabilder i Bayern Nya Km firar 10-årsjubileum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "katolskt magasin # 3 Det katolska Uppsala i dag Vårdgivares etiska kamp Tusentals Mariabilder i Bayern Nya Km firar 10-årsjubileum"

Transkript

1 # 3 7 mars 2014 Pris 40 kr Det katolska Uppsala i dag Vårdgivares etiska kamp Tusentals Mariabilder i Bayern Nya Km firar 10-årsjubileum katolskt magasin

2 # 3 katolskt magasin 7 mars 2014 Årg 89. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32 E) Tel: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. styrelseordförande Charlotte Byström redaktion Margareta Murray-Nyman (chefredaktör och ansvarig utgivare) tel eller Birgit Ahlberg-Hyse tel eller Utrikesansvarig Kaj Engelhart tel Layout, hemsida, annonser, prenumeration Mattias Lindström tel eller Prenumerationspris: Sverige 340 kr Europa 450 kr, utom Europa 500 kr Pg , Bg Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Nr utkommer 4/ Manusstopp 14/ För icke beställt material ansvaras ej. omslagsbild: koret i s:t lars kyrka i uppsala. ljuset kommer in genom den brutna korväggens höga smala fönster och skapar ett skimmer som varierar efter dagens tider. foto: birgit ahlberg-hyse Ur innehållet Hakkors byts ut mot kärlekssymboler sidan 5 Birgittagården i Falun har förlorat många gäster, även från stiftet sidan 6 Broder Johannes Sandgren jämför Bangladesh och Sverige sidan 8 Dagens katolska Uppsala: Newmaninstitutet Nordens första katolska högskola sedan medeltiden sidan 12 S:t Lars församling har levande stenar från hela världen... sidan och ett kyrkorum med krucifix i konstnärligt original sidan årsjubileum för Nya Km : Tillbakablick på föregångarna sidan 20 Insändare: Katolikers relation till judar i Polen sidan 22 Kultur: Tusentals Mariabilder i Altötting sidan 25 Reflexion: Sir John Taveners musik sidan 28 Ulf Samuelsson sammanfattar Cecilia sidan 29 Bok-, musik- och filmrecensioner sidan 30 Lars Dahlander om fastan sidan 33 Kyrktorget: Etikforum succé i Göteborg sidan 34 Norden vigs till Marias hjärta sidan 35 In memoriam: Tadeusz Raznikiewicz sidan 36

3 ledare sid. 3 Km tio år & biskopens önskelista God vilja, förhoppningar och en stor portion osäkerhet. När de dåvarande redaktionsmedlemmarna natten till den 19 mars 2004 trängdes kring vår layoutare Carina Laukkanen var det med blandade känslor. Men mest var vi glada över förtroendet, att tills vidare få ta ansvar för vad som börjat med Hemmet och Helgedomen, som fortsatt med Katolsk Kyrkotidning och som sju i dag sjutton år före redaktionsmötet i fråga igen bytt namn: till Katolskt magasin. Km är en stiftets tidning. I vad som var vårt första nummer frågade vi biskop Anders vad han hoppades inför framtiden. Bland annat detta: Som alla läsare av Km har också jag min önskelista för vad Km skall vara och förmedla. Km kan binda ihop oss som stift, skapa sammanhållning och göra oss lite mer förtjusta i varand ra. Km kan få oss att glädja oss över varandra och sörja med varandra. Km kan hjälpa oss att förstå att vår tro binder ihop oss trots eller snarare tack vare våra olikheter. Vad skall då Km skriva om? Om stiftet, om vad som händer i Nybro och på Marielund. Och samtidigt om Kyrkan på världsplanet så att vi inte fastnar i Grönköping. Om stort och smått som kan få oss att känna samhörighet. Om våra fantastiska människor. Jag brukar ofta tänka när jag möter någon ute i församlingarna: den skulle jag vilja att fler fick lära känna. Om våra problem och svårigheter, om våra sorger och svagheter. Vi får inte vara rädda att se sanningen i vitögat. Gud ser den ändå. Han ser också samhället omkring oss och också där måste Km skärskåda med kritisk lojalitet. Hur skall Km skriva? Kärleksfullt och respektfullt, även när man inte är överens. Se så mycket de älskar varandra borde det stå med eldskrift över våra huvuden. Sanningsenligt och klartänkt, humoristiskt och inlevelsefullt. Och kortfattat, inga longörer Allt i kärlekens anda. Till Guds ära och allas glädje och uppbyggelse. Lycka till! Till och från tittar vi tillbaka på önskelistan. Har vi levt upp till detta? Vad har vi missat? I sökandet efter svar har vi god hjälp av läsare som per mejl och telefon, eller vid möten som sker ute i församlingarna, delar med sig av synpunkter då kan det låta så här: Den här veckan träffade jag en som sa att ni var för liberala och en som sa att ni var för konservativa. Varifrån får ni alla fantastiska bilder? Det är långt mellan numren. Tidningen är nödvändig för att leva som katolik i Sverige. Fortsätt med att skriva om grannländernas heliga platser! Jag orkar inte längre men tack för allt som tidningen gett. Jag saknar debatten. Tack för att vi slapp debatten i förra numret. Det jag saknar i Km är artiklar som hjälper oss att leva vår kristna tro. Jag fick låna tidningen av en granne och blev glatt överraskad. Inte visste jag att det fanns en sådan andlighet i Sverige! Varför har ni så många recensioner? Jag önskar att det vore fler bokrecensioner och andlig kunskap och inte så många reportage. Mer utrikes! Vi tillhör världskyrkan. En tidning som alla katoliker och många fler borde läsa. Ni är för snälla. Våga tala om problemen också! Måste bara säga att novembernumret nog är det bästa jag läst hittills. Framför allt intervjuerna med de nya prästerna Ett riktigt dåligt nummer. Brukar läsa Km hos min mamma men jag tycker att den är så himla bra att nu vill jag ha tidningen själv. Att öppna ett nummer av Km kan ge mig en känsla av att ha en korg med härliga frukter framför mig. De flesta är söta, några kan vara syrliga, andra är beska. En stimulerande blandning! Km är nog en tidning som aldrig blir färdig och tur är väl det. Men ett är säkert. Det är lika roligt i dag som för tio år sedan att arbeta med tidningen. Nej, roligare! Fotnot: Mera om Km och dess föregångare finns att läsa på sidorna Katolskt magasin Har du ingen egen prenumeration på Km? Varför inte pröva hur det känns att ha en egen tidning?

4 sid. 4 aktuellt inrikes Fallet Ellinor vidare till EU-nivå Sverige anklagas för diskriminering Svenska staten ignorerar rätten till samvetsfrihet för vårdgivare. Därför uppfyller Sverige inte sina åtaganden enligt den europeiska sociala stadgan. Det menar FAFCE, en europeisk katolsk familjerättsorganisation med deltagandestatus i Europarådet. Tillsammans med de svenska organisationerna Provita och Kristna Läkare och Läkarstudenter i Sverige har FAFCE lämnat in ett kollektivt klagomål mot Sverige till den Europeiska Kommittén för sociala rättigheter. Den 10 februari höll organisationerna en presskonferens i Stockholm för att uppmärksamma klagomålet, där de anger nio punkter på vilka de anser att den svenska staten brustit i sitt ansvarstagande. Den första och huvudsakliga punkten gäller alltså rätten till samvetsfrihet för vårdpersonal. Denna rättighet garanteras av Europarådets resolution 1763, som antogs I resolutionen klargörs att Ingen person, inget sjukhus eller institution skall tvingas, hållas ansvarig eller diskrimineras på något sätt på grund av en vägran att utföra, hysa, bistå eller underkasta sig en abort, frambringandet av ett mänskligt missfall, eller dödshjälp... I klagomålet påpekas att Sverige, till skillnad från de flesta EU-länder, helt saknar rättsliga och politiska ramar för hur en sådan samvetsfrihet kan användas. Detta menar man har lett till diskriminerande behandling, osäkerhet och frustration bland vårdgivare i Sverige. Ett sådant uppmärksammat fall är Ellinor Grimmark från Tenhult i Småland, som också medverkade vid presskonferensen. Ellinor hade fått löfte om arbete som barnmorska på Höglandssjukhuset efter avslutad utbildning. Men när Ellinor meddelade sjukhuset att hon Uppmärksamhet. Ellinor Grimmark berättar vid presskonferensen om hur löftet om anställning som barnmorska togs tillbaka av sjukhuset när hon förklarade att hon inte ville medverka vid aborter. inte kunde tänka sig att medverka vid aborter tog sjukhuset tillbaka löftet, samtidigt som hennes studielön drogs in. Ellinor anmälde sjukhuset till diskrimineringsombudsmannen, DO, och säger sig vara beredd att driva ärendet till Europadomstolen om så behövs. Svenska debattörer har i stor utsträckning pekat på det orimliga i att söka sig till ett yrke där man inte kan tänka sig att utföra vissa arbetsuppgifter. Vissa misstänker att Grimmarks avsikt hela tiden varit att väcka uppmärksamhet. Själv säger hon att det är hennes dröm att få hjälpa kvinnor och barn vid förlossningar, och att hon fått bekräftat under utbildningen att hon skulle bli en bra barnmorska. Om hon fortsätter att få avslag i Sverige kan hon tänka sig att flytta till Norge, där barnmorskor kan slippa medverka vid aborter. Står då rätten till samvetsfrihet mot rätten till abort? Roger Kiska är jurist från Alliance Defending Freedom, som har tagit sig an Ellinor Grimmarks fall. Han påpekar att abort är en laglig rättighet i Sverige men inte någon grundläggande mänsklig rättighet. Det är däremot rätten till samvetsfrihet enligt Europakonventionen. Roger Kiska menar att Ellinor Grimmark har den europeiska rätten på sin sida, eftersom den erkänner samvetet som ett verkligt hinder för vissa vårdgivares medverkan vid till exempel aborter. Kiska tror också att det kollektiva klagomålet mot Sverige har goda chanser att bli hörsammat i den Europeiska Kommittén för sociala rättigheter. Bland åhörarna på presskonferensen fanns även Benedicta Lindberg från Respekt, den svenska katolska rörelsen för livets okränkbarhet: Vi är ingen politisk rörelse men vi följer naturligtvis utvecklingen med intresse, eftersom vi vet att det finns fler som Ellinor där ute, säger hon. Text och foto: Kristoffer Mauritzson

5 aktuellt inrikes sid. 5 Interreligiös manifestation i Stockholm Fredsbudskap inspirerades av hakkors Klottrade hakkors inspirerade årets interreligiösa fredsmanifestation på Medborgarplatsen i Stockholm. Hatbudskap måste mötas med kärleksbudskap, var den gemensamma ståndpunkten från världsreligionernas representanter. I början av detta år klottrades hakkors på Stora moskén i Stockholm, den etiopisk-koptiska kyrkan i Hagsätra och på Svenska kyrkans kapell i Hagsätra. En vecka senare fanns en blombukett överallt där hakkorsen funnits. Någon hade bytt ut hatsymbolerna mot tecken för kärlek. Det blev impulsen för Nomi Szpiro, kreativ coach, festivalkoordinator och kulturvetare från Göteborg, att starta ett event på facebook (#kärleken ärstörre) där hon lanserade tanken att med några få streck göra om ett målat eller sprayat hakkors till en samlad yttre fyrkant kring fyra mindre inre rektanglar. Lägger man till en vinkel ovanför, med spetsen uppåt, får man ett hus med fyra rum. Vill man ha fler rum, kan man dela in rektanglarna i smärre fyrkanter, och så vidare. Och sätta dit ett litet hjärta under taket. Därmed blir hatsymbolen hakkorset förvandlat till ett hus med plats för många. En symbol för välkomnande, mångfald, gemenskap, sammanhållning ja, en symbol för kärlek, betonade Nomi. Var och en som ser ett hakkors och reagerar med obehag kan snabbt förvandla det till en kärlekssymbol. Rasismen, främlingsföraktet, nazistisk ideologi, kan man inte krossa, understryker hon, bara arbeta sig igenom, bit för bit. Hakkorset är ett hatbudskap som måste mötas med kärleksbudskap många, olika, i alla möjliga och tänkbara former. Samsyn. Representanter för åtta världsreligioner förenades i budskapet om fred och tolerans mellan människor när FN:s World Interfaith Harmony Week firades på Medborgarplatsen i Stockholm. Om detta berättade hon på Ljus på Medis i Stockholm den 8 februari, ett evenemang som förenar representanter för åtta världsreligioner. Sedan 2007 högtidlighålls FN:s World Interfaith Harmony Week, vecka för fred mellan religionerna, varje år i februari. För tredje gången firades den i Stockholm, i år med ett eftermiddagsprogram där bland de kristna även katoliker deltog. Stand up-artister, samtal och diskussioner, barnverksamhet och kafé avlöste varandra och thailändska damer skapade vackra blomsterarrangemang. De smyckade Medborgarhusets trappa med sina skapelser i många färger och levande ljus, en grupp buddhistiska munkar sjöng en hymn, de olika religionernas heliga texter kring gemenskap, fred och harmoni presenterades, till exempel ur Bibeln, Koranen och Bagavadghita, och ett uttalande från Sveriges Interreligiösa Råd (SIR) lästes upp. Skändning av och hatbrott mot moskéer, kyrkor och judiska institutioner som nyligen uppmärksammats i media speglar den ökande fientligheten mot troende människor som förekommer i Sverige. Vi upplever att det är själva religionsfriheten och yttrandefriheten som attackeras. Att bevara och förstärka dessa centrala mänskliga rättigheter är mycket angeläget, skriver SIR. Manifestationen avslutades med helgavslutningsceremonin, havdala shabbat, i den judiska traditionen. Programdeltagarna applåderade och förbipasserande mötte evenemanget först med förvåning, därefter med entusiasm. Fred mellan religionerna har blivit tradition i Stockholm. Text och foto: Kaj Engelhart

6 sid. 6 aktuellt reportage Imponerande ställe. Birgittagården ligger vackert i Hosjö, på en udde i sjön Runn. Man skymtar sjön till vänster om tillbyggnaden som kom till Få gäster på Birgittagården Vid sjön Runns strand, åtta kilo meter väster om Falun, ligger Birgittagårdens kloster och gästhem. Där går verksamheten för närvarande på sparlåga men detta faktum innebär ingen risk för nedläggning. Saliga Elisabeth Hesselblad garanterar fortsatt Birgittanärvaro i Falun. Den enda ort i Sverige som egentligen hade betydelse för Elisabeth Hesselblad var Falun. Där tillbringade hon tio barndomsår och även om hon aldrig återvände dit sedan hon flyttat därifrån berättade hon i brev under hela sitt liv om staden som hade betytt så mycket för hennes utveckling. Intresset för henne har också alltid varit stort i Falun, i både katolska och ekumeniska kretsar. Och 1968 förverkligades tanken på en birgittinsk hemvist där. Den dåvarande kyrkoherden i katolska församlingen, fader Kazimir Vilnis, hade nämligen hittat en fastighet som han ansåg vara lämplig för kloster och gästhem, i Hosjö utanför Falun. Det ursprungliga boningshuset var från 1905, byggt av en grosshandlare Münnich i Falun. Där familjen Münnich hade tennisbana och stall har vi vår köksträdgård i dag, berättar klostrets nuvarande priorinna, moder Vivian, när Km besöker Birgittagården. I slutet av 1980-talet gjordes en stor tillbyggnad. Den invigdes i februari I den nya byggnaden ligger tio rum för systrarna, nio gästrum och kapell. I den gamla byggnaden finns kök och matsal, bibliotek, konferensutrymmen, sällskapsrum och fem rum för permanent boende. Men gästerna är få på båda ställena. Tiderna har förändrats, konstaterar moder Vivian. Förr hade vi ett antal äldre som tillbringade en eller flera sommarmånader här, men efter deras bortgång har inte nya gäster hittat hit i samma omfattning. Tidigare kom många gäster till större helger men också där märks en nedgång. Senaste julen hade vi åtta gäster. Det brukar vara 20. Inför påsken har vi ännu inte fått några bokningar. Genom åren har stiftet förlagt kurser, reträtter och prästmöten hit. Hur är det med det nu? Från stiftet har det inte bokats något på länge. De vill väl gynna sina stiftsgår-

7 aktuellt reportage sid. 7 Indiskor i Falun. För närvarande bor sju systrar på Birgittagården i Falun. Alla är från Indien och gemensamt för dem är att de har tillbringat perioder i Birgittakloster i Italien. Framför hallens välkomnande öppna spis ser vi från vänster syster Joslin, syster Rita, moder Vivian, syster Elda, syster Andrea och syster Marietta. Även syster Veronica tillhör Falun men arbetar för närvarande i Djursholm. I kapellet. På båda sidor om koret har systrarna sina egna platser där de växelläser vid tidebönerna. Mitt för altaret finns plats för gästerna, boende eller tillfälliga. dar, Marielund i första hand. Man förstår dem på sätt och vis, även om det är tråkigt för oss. De skulle kunna fördela lite hit. Vi vill ju inte bli bortglömda. Tillgängligheten har också försämrats. Stockholmsbussarna kör inte längre förbi. Nu går bara lokalbussarna till Hedemora på vår väg och de är väldigt få, ingen alls på lördagar och söndagar. De som kommer med tåg till Falun har svårt att ta sig hit, om de inte tar taxi. Diskret information. Vid Uddnäsvägen berättar skylten om Birgittasystrarna som kan ta emot gäster för reträtter, kurser och konferenser. Men bilburna Falubor, de flesta medlemmar i katolska församlingen, är trogna både som besökare och stödjare. Varje dag har vi några gäster som äter hos oss. Församlingen har sina kyrkorådsmöten här och julbord för sina förtroendevalda varje år. Ett stort och inkomstbringande evenemang är den årliga basaren som äger rum den tredje lördagen i september. Då har vi hjälp av våra goda vänner i församlingen. Det finns alltså ljusglimtar, konstaterar moder Vivian. Och även om gården har en beläggning så låg att det skulle vara oroväckande för ett vinstdrivande företag säger hon att läget för Birgittagården inte är allvarligt. Orden hjälper till med ekonomin om det behövs. Vi lever vidare i vårt kloster, med daglig mässa och tideböner, och vi fortsätter att sköta vårt stora hus. Nästa vinter blir det i alla fall mycket att göra i ett par veckor. Det är redan fullbokat till skid-vm i Falun! Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Elisabeth Hesselblad Elisabeth Hesselblad ( ) grundade en ny gren av Birgittinorden i Rom Den stränga klausuren togs bort. Därigenom anpassade sig orden efter den moderna tidens krav och fick också möjlighet att försörja sig själv, främst genom gästhem. I Sverige återkom Birgittinorden till Djursholm 1923 och 1935 till Vadstena, där verksamheten dock ombildades 1963 till klostret Pax Mariae som tillhör den medeltida grenen. Elisabeth Hesselblad saligförklarades av påven Johannes Paulus II år I Falun finns sedan 2007 en minnestavla i brons på ett hus beläget i ett kvarter där hon bodde med sin familj i slutet av 1800-talet. På Dalarnas museum finns hon med i utställningen över kända Falubor. På Birgittagården firas daglig mässa av kyrkoherden i Sankta Katarinas katolska församling, för närvarande fader Raphael Kurian CMI.

8 sid. 8 utrikes reportage Trängsel. På en tredjedel av Sveriges yta trängs 170 miljoner människor i Bangladesh, 18 gånger så många som i Sverige. Bangladesh och Sverige i jämförelse Utmaningar i skilda världar Bangladesh och Sverige är på många sätt skilda världar. Det hindrar inte att länderna har mycket att lära av varandra. Över detta reflekterar broder Johannes Sandgren som står med en fot i vardera kulturen. Man kan alltid lära sig något av ett annat land och från ett folk med en främmande mentalitet. Efter 25 år i Bangladesh har jag blivit ombedd att berätta vad man här i Sverige kan lära sig av Bangladesh och jag repeterar frasen jag inledde med för att inte behöva erkänna för mig själv att jag är ställd. Vad har jag lärt mig? Vad kan man lära sig? Bangladesh är ett litet land på kvadratkilometer och ungefär 170 miljoner människor. Sverige är ett stort land på kvadratkilometer och 9 miljoner människor. När man kommer till Sverige är det rent och snyggt, hela landet är som en park, och gator och vägar är tomma. Kommer det en bil tutar den inte, och alla bilar stannar vid övergångsställena. Reser man ser man mest bara skog. I Bangladesh kan landsbygden vara hänförande vacker, men så snart man närmar sig människobygder och det gör man alltid snabbt blir det lerigt, nedskräpat, fult och skränigt. Bilar tutar oupphörligen, ställer sig mitt i vägen, kör för fort eller trasslar in sig i

9 utrikes reportage sid. 9 begångna under självständighetskriget Partiet är hårt trängt, men verksamheten i de lantliga koranskolorna har inte nämnvärt påverkats. Intelligentian sitter i städerna och begriper sig inte på majoriteten av befolkningen som bor ute i byarna och lever ett helt annat slags liv. Stillhet. Kontrasten är stor mellan landsbygd och stadsmiljö i Bangladesh. ofantliga trafikstockningar som lätt hade kunnat undvikas. Skogarna försvinner, men träden finns kvar. Överallt finns det lummiga dungar, vägarna kantas av regnträd eller mahogny. I Sverige som i Bangladesh finner man alltid saker att klaga på, något att skriva insändare om men klagomålen i Sverige låter inte alltid befogade när man kommer från Bangladesh. Där handskas man med stora, otympliga problem av det slag som fortfarande fanns vid förra sekelskiftet i vårt land: analfabetism, korruption, dolda maktcentra som utövar inflytande, religionsföreträdare som använder maktspråk och ett bräckligt demokratiskt system som ännu inte riktigt slagit rot. Om någon klagar på sjukvården i Sverige tänker jag på de tysta, rena sjukhusen här, med blommor i korridorerna och tavlor på väggen. På sjukhuset i Mymensingh ligger folk på golvet bredvid de överfulla sängarna, katter slinker in och ut, en otäck lukt råder och gammalt skräp ligger i högar i trädgården. Överallt finns det något att klaga på, men minns vi hur det var hos oss en gång och vad vi har uppnått? Är förbättring, ständig förbättring, detsamma som omsorg och bevarande? I Bangladesh är religionen fortfarande mäktig och många av dess företrädare drömmer om mera makt. Den globala islamiska rörelsen har fulla pengakistor och man bygger koranskolor överallt, delar ut svarta, heltäckande dräkter gratis till kvinnor som aldrig burit annat än sari, undervisar barn i sträng bokstavstro, vars föräldrar bara känt till den milda, synkretistiska sufism som i århundraden präglat Bengalen. Samtidigt kämpar de stora politiska partierna ursinnigt om makten och om köttgrytorna, men glömmer att någon långsamt och målmedvetet bygger upp en armé på landsbygden. Kommer det att lyckas? Idag har nästan alla ledare av det största islamistiska partiet fängslats och, en efter en, dömts till döden för krigsbrott Vad kan man lära sig av allt detta? Kanske att det i människans värld alltid finns mörka strömmar under ytan som är redo att bryta fram när trycket blir svagt och uppmärksamheten minskar. Om det finns något som jag har lärt mig från mina år i Bangladesh så är det respekt för samhälleliga institutioner: skatteverket som hjälper oss att dela med oss av vad vi har; riksdagen som ger oss tillfälle att låta förnuftet råda över känslor och lidelser; den sunda sekularismen som hjälper oss att vara öppna utan att bli cyniska. Dessa instanser är starka försvar mot de mörka strömmar som rinner genom oss alla, men även de kan förfalla om man inte sköter dem. Jag är full av beundran för bengalerna, som kämpar för att bygga upp sådant, och undrar emellanåt om svenskarna inte alltför mycket betraktar detta som självklarheter. Det finns en dynamik i Bangladesh trots all tröghet, allt motstånd som när sig av de många drömmarna. Det finns så mycket som är uppenbart fel och otillräckligt, det finns så mycket att göra! Man kan drömma om ett nytt samhälle. I Sverige låt oss säga i Västerlandet har det blivit svårt att drömma om ett nytt samhälle. Vi har lyckats med så mycket. Det är trots allt lättare att drömma om ett rent och fungerande sjukhus och en bra skola än om större enkelhet, ett rikare inre liv, mera gemenskap och allt det som vi i våra kalla, vackra samhällen ännu inte har uppnått. Broder Johannes Sandgren

10 sid. 10 aktuellt utrikes utrikesnotiser Påven inbjuder argentinsk teolog Påven Franciskus har skaffat sig teologiskt understöd från Argentina. Han har kallat en berömd argentinsk teolog och medboder till Rom: pater Juan Carlos Scannone, en mångårig vän och medarbetare till kardinal Bergoglio, som kommer att föreläsa i olika europeiska länder och medverka i jesuiternas tidskrift La Civiltà Cattolica. Scannone har varit elev hos Karl Rahner och tillhör den i Argentina utbredda rörelsen Folkets teologi, som uppskattas av påven. (Vatikanradion/agi) Kongregation för lekfolket? Vi behöver en kongregation för lekfolket, vi kan inte fortsätta som hittills. Det sade kardinal Oscar Rodriguez Maradiaga, samordnare i kardinalsrådet för en kuriereform, inför en samrådsvecka med rådet i Vatikanen. Lekfolket utgör den största delen av kyrkan, påminde ärkebiskopen av Honduras i en intervju i den franska veckotidningen La Croix. Inom en sådan kongregation för lekfolket bör det enligt kardinalen finnas ett påvligt råd för familjefrågor under ledning av ett äkta par. Varför inte? Det vore ett storartat tecken, tycker Maradiaga. Allt fler män och kvinnor skulle dela medansvaret för kyrkans ledning. En kongregation för lekfolket skulle mot den bakgrunden vara något väldigt bra. Tankarna går alltmer åt det hållet. Rörande statssekretariatet talade kardinalen om ett nödvändigt perspektivskifte. I kardinalsrådet har man påmint om den ursprungliga avsikten med denna institution: statssekretariatet var tänkt som ett förrum till påven och inte som platsen för en premiärminister eller vicekonung. Att anpassa statssekretariatet och dess uppgifter ses som en av byggplatserna i den planerade kuriereformen. (Vatikanradion) Ingen förändring för omgifta frånskilda Påve Franciskus kommer inte att upphäva uteslutningen av omgifta frånskilda från sakramenten. Det tror kuriekardinalen emeritus Giovanni Battista Re. Kardinalen anser det inte möjligt att revidera denna kyrkorättsliga stadga, säger han i internetportalen Vatican Insider. En objektiv situation kan man inte förändra, säger den förre prefekten för Biskopskongregationen, som i egenskap av ranghögste kardinal ledde konklaven fram till valet av påve Franciskus. Men Franciskus är mån om att förbättra kyrkans själavård bland omgifta frånskilda, tillägger Re. (Vatikanradion) Kyrklig kritik mot valresultat i Schweiz De schweiziska katolska biskoparna kritiserar resultatet från omröstningen för begränsad invandring och appellerar till befolkningen om större öppenhet. Resultatet av omröstningen är följden av en kampanj som spätt på den psykiska rädslan för främlingar. Det sade Simon Spengler, den schweiziska biskopskonferensens informationsansvarige, till internetportalen Katholisch.de. Detta har försämrat samhällsklimatet i Schweiz, betonar han. Kyrkan kan inte ha ett direkt inflytande på politiken, underströk Spengler. Men biskoparna vill avslöja att det egentligen bara är ekonomiska intressen som står bakom den underblåsta rädslan. Till detta vill man visa upp att främlingen berikar. (Vatikanradion/idea) Judar och kristna borde agera tillsammans Judar och kristna kan tillsammans bli starkare för att konkret göra världen bättre. Det sade påve Franciskus inför representanter för American Jewish Congress (AJC) i Vatikanen. Den insatsen är förankrad i det som Skrifterna säger rörande skydd åt de fattiga, åt änkan, åt den föräldralöse, åt främlingen. Det är en uppgift som givits oss av Gud och som speglar hans vilja och hans rättvisa. En autentisk religiös plikt, påminde Franciskus. Om några månader har jag glädjen att få komma till Jerusalem. Följ mig, ber jag er, med er förbön, så att denna resa får bära frukt av enhet, hopp och fred. Shalom! (Vatikanradion) Ohälsa inget skäl till marginalisering Dålig hälsa eller handikapp är aldrig ett skäl till att utestänga en person eller, ännu värre, att beröva henne livet. Det skriver påve Franciskus i ett brev till Påvliga akademin för livet. Den livets fullhet som Gud vill skänka varje människa står inte i motsättning till sjukdom och lidanden. Värre än sjukdom och lidanden är enligt påven att vara övergiven, marginaliserad och berövad all kärlek. Hälsa är förvisso ett viktigt värde. Men den kan inte vara avgörande för en människas värde. Påve Franciskus fördömer på nytt det tyranniska herraväldet hos en ekonomisk logik som marginaliserar och ibland till och med dödar. (Vatikanradion)

11 kolumn sid. 11 Europeisk horisont Samvetsfrihet rättighet och martyrium För några dagar sedan deltog jag i ett panelsamtal i Stockholm om samvetsfrihet inom vården. Detta samtal följde efter en presskonferens med den omskrivna barnmorskan Ellinor Grimark som nekats anställning på grund av sin samvetsvägran i samband med abort (se vidare sidan 4). Att samvetsfrihet inte är ett vedertaget begrepp inom vården i Sverige är för mig i högsta grad förbryllande. Hur kommer det sig att Sverige, som i internationella sammanhang har ett utmärkt renommé vad gäller mänskliga rättigheter, inte respekterar rätten till samvetsfrihet? Hur många svenskar vet att den svenska riksdagen i maj 2011 röstade om att motverka en resolution om samvetsfrihet inom vården. Resolutionen antogs, enligt demokratisk ordning, av Europarådets parlamentariska samling den 7:e oktober I den svenska debatten talas det om en rätt till abort. Detta, att abort skulle vara en rättighet, utgår från ett individualistiskt perspektiv där ingen hänsyn ägnas åt den nya persons liv som står på spel svensk lagstiftning fastställer nämligen att rätten till liv börjar vid födseln. Fram till dess är det med andra ord acceptabelt att ignorera det barn som ligger i mammans mage. Ett barn som man inte ser, men kan känna... I Belgien där jag är bosatt har ett extremt lagförslag just röstats igenom: aktiv dödshjälp för barn. Detta är det första land i världen som antar en sådan lagstiftning. Barn i Belgien kan alltså hädanefter dödas i slutfasen av en sjukdom, ett faktum som man omskriver som ett lindrande en extrem förvrängning av verkligheten. De barn som kommer att beröras kan man inte bara känna utan också se... I båda dessa fall, abort och aktiv dödshjälp, spelar samvetsfriheten en avgörande roll. Om vi inte tar hänsyn till samvetets röst kan vi snabbt hamna i det som Dag Hammarsköld beskrev 1954: Alltför ofta är vår inlärning, vår kunskap och vår hantering av tillvaron alltför mycket koncentrerad på teknik och vi glömmer själva människan. I stället för att prioritera det mänskliga, det ömma, det sårbara, koncentrerar vi oss på tekniska lösningar. Abort är en teknisk lösning på ett mänskligt problem, samma sak gäller aktiv dödshjälp. Dessa lösningar kan aldrig möta de behov av stöd, tröst, uppmuntran, medlidande och medmänsklighet som finns hos den som befinner sig inför en oönskad graviditet eller en obotlig sjukdom. Samvetet, däremot, kan hjälpa oss till det bemötande som behövs i dessa situationer förutsatt att det inte förkvävs och att vi vågar lyssna till det. Att handla i enlighet med sitt samvete kan ibland leda till martyrium men det kan också vara ett sätt att evangelisera bland dem som inte vågar lyssna till sitt inre. Samvetsfrihet är en väg ut ur den dödskultur som Salige Johannes Paulus II varnade för. Samvetsfrihet är en mänsklig rättighet, till skillnad från abort, till skillnad från aktiv dödshjälp. Detta är mycket tydligt inom europeisk och internationell rätt. Sverige behöver samvetsfrihet. Sverige behöver dem som hävdar att samvetsfrihet är en mänsklig rättighet. Sverige behöver dem som vågar göra anspråk på samvetsfrihet som Ellinor Grimark hade mod att göra. Ellinor är en modern martyr, en sanningens martyr. Media i Sverige har behandlat henne mer än styvmoderligt men hon har stått på sig. Hennes exempel kan hjälpa andra att våga lyssna till sitt samvete. Sist och slutligen handlar det om att vittna om det evangeliska budskapet: Du skall inte dräpa! Må fler sanningens martyrer stiga fram i Sverige, de behövs! Maria Hildingsson

12 sid. 12 katolska Uppsala Välkommen till katolska Uppsala! Det händer mycket på 2000-talet också I februarinumret gjorde vi nedslag i medeltidens Uppsala. Vi avslutade med ett löfte om en fortsättning från dagens katolska verklighet. Den sista byggnad vi stötte på under den medeltida vandringen genom Uppsala var Slottet, platsen för drottning Kristinas abdikation som snart skulle följas av hennes övergång till Katolska kyrkan. Från Slottet, och särskilt från Gunillaklockan som år 1588 skänktes till slottskyrkan av drottning Gunilla (hustru till Johan III, makarna vilar tillsammans i Uppsala domkyrka) hade vi utsikt över så gott som hela Uppsala. Nu gick vi nedför Carolinabacken som utgår från Universitetsbiblioteket och mynnar ut i centrum. Men innan vi hunnit så långt svängde vi in till höger på Trädgårdsgatan. Där, i korsningen till Slottsgränd (som också rymmer kyrkan som vi möter i Vår församling på sidan 14), ligger Newmaninstitutet. Här får en separat artikel från Newman komplettera församlingsreportaget. Newman och Signum. Det var jesuiterna i Sverige och tidskriften Signums medarbetare som tog initiativet till Newmaninstitutet. I de ljusa och charmiga lokalerna på Slottsgränd hittar man i dag Signums redaktion, prästseminariet, Katarinaskolan och i källaren vad som (möjligen) skulle kunna vara ett embryo till stiftsmuseum. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Newmaninstitutet har uppkallats efter John Henry Newman: konvertiten, kardinalen, teologen, författaren. På Newmaninstitutets hemsida går det att läsa om hur denne insåg värdet av den växelverkan som tankeutbytet mellan tradition och nutid och mellan teologi, filosofi och olika kulturyttringar erbjuder. Ingen dålig programförklaring. Så har också utvecklingen säger dess rektor pater Philip Geister S.J. gått framåt med stormsteg sedan institutet grundades år 2001, hundra år efter John Henry Newmans födelse. I dag är Newman Nordens första katolska högskola efter inrättandet av Uppsala Universitet år Samarbete med teologiska högskolor i Holland, Irland, England och Norge är under uppbyggnad. Km hoppas återkomma till detta. Katolska kapell i Uppsala. Vid sidan av församlingskyrkan finns fyra mer eller mindre privata kapell som tillhör Mariasystrarna, jesuiterna, prästseminariet och Newmaninstitutet. Här en interiör från det senare vackert blå kapellet. Ytterligare ett kapell/en kyrka finns inom församlingens gränser: Sankt Ilians kyrka i Enköping, Mera om den i ett kommande nummer. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse

13 katolska Uppsala sid. 13 Kuriosa och annat Hur många katolska tidningar tas fram i Uppsala? Rätt svar är tre, Katolskt magasin, Signum och Jungfru Maria som ges ut av föreningen Maria Regina Caeli. Den 9 juni 1989 besökte Johannes Paulus II Uppsala. Det jättelika sandstensblock som tjänade som altare vid mässan i Gamla Uppsala står fortfarande kvar. I början av juni varje år brukar en grupp från Sankt Lars vandra mot påvealtaret. I år blir det nuntien, ärkebiskop Henryk Józef Nowacki, som firar mässan där, den 7 juni. Newmaninstitutet och Sankt Lars goda grannar. När kyrkan invigdes år 1985 tyckte nog de ansvariga att man byggt ganska stort. I dag är det ofta trångt i bänkarna. Foto: Peter Wiberg Teori är bra teoretiska kunskaper bör dock omsättas i praktiken. Ett utslag av den sortens tänkande är den kontakt som under det senaste året byggts upp mellan Newmaninstitutet och Erikshjälpen Second Hand Butiker i Uppsala. Men mera om det fanns att läsa under porträttet i januarinumret av Km. Newmaninstitutet upprättades av jesuiterna i Sverige och medarbetarna kring tidskriften Signum. I dag är det tvärtom, Signum: katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle utges Nästgårds. Snett mitt emot S:t Lars katolska kyrka ligger Newmaninstitutets ståtliga byggnad. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse av Newmaninstitutet. Redaktionen har sina lokaler inom Newmans väggar. Men här ryms annat också: prästseminariet som förresten just fått en ny rektor, pater Christoph Hermann S.J. och den humanistiskt-kristna friskolan Katarinaskolan. Att Newmaninstitutet någonsin skulle få delansvar för något (ännu icke existerande) stiftsmuseum är väl inte självklart men diverse konst och liturgiska attiraljer härbärgeras tills vidare i källarlokalerna på Slottsgränd. Institutet månar om teologisk och filosofisk reflexion och vänder sig också utåt med offentliga föreläsningar. Men den som går in på Newmans hemsida hittar mycket därutöver, debattkvällar, musikevenemang eller just nu 8 mars lite inside information om vad Vatikanen har att säga om kvinnan i kyrkan och världen: From the heart of the Vatican on international Women s Day. Och medlemmarna i Sankt Lars församling gläder sig åt att kunna använda de trivsamma lokalerna till festligheter av diverse slag. Men därmed tangerar vi redan församlingsreportaget. Margareta Murray-Nyman Också ett antal kardinaler har utforskat staden, däribland Johannes Willibrands, Carlo Maria Martini, Joachim Meisner, Walter Kasper, Kurt Koch och (snart) Karl Lehmann. Mera Uppsalaekumenik: Mellan 1969 och 2008 fungerade Koinonia Koinonia är grekiska för gemenskap som ett ekumeniskt präglat studiecentrum med koppling till Heliga Korsets Brödraskap (i dag lokaliserat till Östanbäck utanför Sala). Åtskilliga av de 150 koinonianerna kom att konvertera till Katolska kyrkan. Den som tittar in i fiket på Universitetsbiblioteket Carolina ser en stor bild av påve Benedikt XVI över tidningsbordet (under finns en mindre, med guldhjärtan kring, på Franciskus). För caféet ansvarar Staffan Elmgren som guidat nyfikna Uppsalaturister under många år. Ställ frågor och han berättar om det där som är något alldeles extra. Världen i miniatyr en mosaik av levande stenar heter jubileumsskriften från Sankt Lars församlings 25-årsjubileum. Lär känna katoliken Athanasius Francis Diedrich Wackerbarth ( ) med ett förflutet som präst inom den anglikanska kyrkan! Denne var storligen intresserad av nordisk forntid, sökte sig till Sverige, lärde sig danska och isländska (vid sidan av svenska) och lär ha stormnjutit av notläsning. Snart blev han amanuens i astronomi vid Uppsala Universitet. Nyfikna studenter vittnade om hur de iakttagit Wackerbarth på knä inne i sin lägenhet (på andra sidan Västgötaspången om man står vid den nuvarande kyrkan). Märkligt! Den originelle läraren hade omfamnat ett stort krucifix!

14 sid. 14 vår församling En procent av församlingen. S:t Lars församling har cirka medlemmar. Km samlade en procent av dessa framför anslagstavlan. Med reservation för någon miss berättar vi att de heter, från vänster, Anna Marie Inakanyange, Aila Aune, Eva McCarthy Öst, Shalini Seisju, Alf Öst, Maria Szendrö, Gunnila Cervall, Peter och Cecilia Wiberg, Irene Högström, Soorej José, pater Philip Geister S.J., Eva Henriët, syster M. Inger, Ingemar och Vera Emrén, Cecilia Fröjmark, Barbara Matkovic, Ylva och Maj-Britt Eriksson, Karin Stjernman, Ulf Lindberg, Debbie Glover, Peter Hodacs, Ola Persson och Jill Adams levande stenar i S:t Lars i Uppsala Jubileumsboken Världen i miniatyr en mosaik av levande stenar avslutar Uppsalanotiserna på föregående sida och leder oss till S:t Lars församling. Visst, mosaiken har stenar från minst 70 olika länder men ovanligt många från Sverige. Ett land som inte är särskilt intresserat av religion och med katoliker i klar minoritet den bilden av Sverige fick Andreas Bergmann av pater Stefan Dartman när denne hade lämnat Stockholm och blivit provinsial i jesuiternas tyska provins. Och bilden fascinerade honom så till den grad att han sökte sig till Sverige. Sedan 2011 är den Frankfurtfödde prästen kyrkoherde i S:t Lars och med tydlig stolthet berättar han om sin församling, om lojaliteten i lekmannaråden, kateketernas arbete, engagemanget i grupper för alla åldrar och intressen, om den långlivade Tro och liv-kursen, kulturlivet, studentgruppen och de nationella mässorna. Utan att vilja framhålla speciella nationaliteter medger han att S:t Lars präglas av svenska konvertiter, bland dem många intellektuella. Naturligtvis märker vi av närheten till Newmaninstitutet. Många därifrån är aktiva hos oss. Katarinaskolan, en humanistisktkristen friskola, är en annan granne med flera katolska lärare som engagerar sig i församlingslivet. Det är dags för högmässa en söndag under året. Vi välkomnas av det stora kyrktorget där det är gott om plats för möten och samtal och för information på en anslagstavla som säkert är stiftets längsta. Mässan firas av pater Philip Geister, en av Uppsalas fyra jesuiter. Efteråt försvinner ett par grupper till särskilda aktiviteter. En trappa ner sätter sig konfirmanderna för undervisning. En trappa upp samlar Aina Larsson deltagarna i bönekedjan Ständig bön för äktenskap och familj, i dag med besök av Colette Johnson som introducerade rörelsen i vårt stift.

15 vår församling sid. 15 Lokal förankring. Anna Maria Hodacs, en av dem som har tillhört församlingen längst, visar klockan som kommer från en gård i Uppland och påminner om kontakten med lokalsamhället. Beredd inför högmässan. Syster M. Dorothea, en av S:t Lars fem Mariasystrar, är ekumeniskt aktiv, nu i Uppsala Kristna Råd. Inom församlingen är hon bland mycket annat sakristan. På kyrktorget välkomnar hon Agnes Boman Boyle till högmässan. I bakgrunden ser vi gåvor till kyrkans invigning Terracottaplattan kommer från en tidigkristen kyrka i Rom och visar samhörighet med den världsvida kyrkan. Stenen är från Uppsala domkyrka och påminner om tiden då Sverige var katolskt. Övriga mässdeltagare går till kyrkkaffet i församlingssalen där olika föreningar turas om att ansvara. I dag står St Clares vänner för serveringen, för att samla in pengar till skolan St Clare i Ghana. Sigrid Nordberg, som sitter i styrelsen, berättar att föreningen startades i församlingen 1997 av Mary Spencer och att den nu har ett 90-tal medlemmar. Vi samlar in pengar på olika sätt och varje år kan vi skicka ner kronor. Att kyrkkaffet är viktigt för den sociala gemenskapen förstår vi när vi fikar med Margareta Agrell, Karin Ebeling Håård, Gunnar Redelius och Kerstin Berglund. De sätter sig gärna tillsammans för att dryfta det som har hänt i världen och livet sedan de sågs senast. Om vi ett par söndagar i följd inte ser till någon som brukar gå i mässan, ringer vi och frågar om allt står väl till, säger Margareta. Mässan börjar. Huvudcelebrant denna söndag är pater Philip Geister S.J. med fader Matteus Collvin som koncelebrant. Organist är Birgit Lindquist Markström och ministranter Marcus Grunditz, Emil Lundin och Helena Komorowska. Forts.

16 sid. 16 vår församling Kyrkoherde sedan Pater Andreas Bergmann S.J. lockades till minoritetslivet i Sverige. S:t Lars församling Uppsluppet i källaren. Kristoffer Mauritzson, längst upp till höger, är församlingens ungdomssekreterare och har bland annat hand om konfirmandundervisningen. Varannan söndag efter högmässan samlas ungdomarna. Från vänster ser vi Mattias Hörmark, Filippa Grunditz, Clara Stenborg, Julie Zyka, Emil Lundin, Constance Graf, Monalisa Gren, Ambra Ngazi, Kristoffer Mauritzson, Jakob Adabanian och Klemens Åkerblom. Grundad 1975 Antal medlemmar: Största språkliga/etniska grupper: spansktalande, polacker, svensktalande, kroater, engelsktalande, tysktalande. Språkliga/nationella mässor: spanska, polska, kroatiska, engelska, arabiska. Regelbundna mässor i Enköping. Ansvarig präst är fader Magnus Nyman. Till församlingen hör fem systrar ur kongregationen Mariasystrar från Osnabrück. De ansvarar sedan många år för en öppen förskola där syster M. Margot är lärare. Föreningar och grupper: Broder Sols Fraternitet, Bönegruppen, Caritas S:t Lars, Föreningen Maria Regina Caeli, Nordisk förening för katolska läkare, Handarbetsgruppen, Karmels sekularorden, S:t Lars kyrkokör, English Choir, Ständig bön för äktenskap och familj, Uppsalas Unga Katoliker (UUK), Uppsala katolska studentförening. Kyrkoherdar P Peter Fresmann S.J P Klaus P. Dietz S.J P Josef Höfner S.J P Franz-Josef Holin S.J P Andreas Bergmann S.J Ungt och smått. I S:t Lars församling är omkring 70 nationer representerade. En liten grupp kommer från Indien. Här är makarna Seisju John och Shalini Seisju, med Lianna, och makarna Layla Joseph och Robin Autustine, med Evilyn. Båda familjerna är arbetsinvandrare från Kerala och trivs mycket bra i församlingen, berättar de. Till de kaffedrickande ansluter sig Jill Adams, en av församlingens många frivilliga medarbetare. Det finns mycket arbete som görs utan att någon tänker på det, till exempel vika församlingsbrev, klippa ljusmanschetter och palmkvistar, vattna blommor Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse

17 heliga rum sid. 17 Perspektiv från ingången. Dopfunten, altaret, ambon och tabernakelfoten är ritade av kyrkans arkitekt Istvan Illes och utförda i grå marmor. Evighetslampan ovanför tabernaklet är formgiven av den nyligen avlidne uppsalakonstnären Bengt-Olof Kälde. Orgeln har fått sin disposition, intonation och formgivning av Mads Kjersgaard. Korsvägsbilderna är målade av Lars Gerdmar i Lund och placerades här S:t Lars i Uppsala Ljus kyrka med originellt krucifix S:t Lars i Uppsala skiljer sig från många andra kyrkor i vårt stift genom att dess krucifix är ett konstnärligt originalverk. Här bryter Kristusgestaltens röda täckelse av mot den vita korväggen som är indirekt belyst av höga smala fönster. Den orangeröda kvadraten på korset är det första vi ser när vi kommer in i kyrkan. Men avståndet dit är långt. Dopfunten är visserligen rätt placerad, precis innanför ingången, men härifrån måste vi söka efter den rätta vinkeln för att se krucifix, altare och tabernakel samtidigt. Vi är i kyrkan tillsammans med Anna Maria Hodacs som deltog i mässorna i jesuiternas kapell på S:t Johannesgatan långt innan församlingen S:t Lars bildades, 1975, och som satt i byggnadskommittén när beslut hade fattats om att bygga en egen kyrka för att kunna ta emot ett ökande antal katoliker. Forts.

18 sid. 18 heliga rum Konstnärligt uttryck. Altarväggen i S:t Lars har inget traditionellt, schablonartat krucifix. Det visar hur en konstnär av idag tolkar Jesus på korset: en gåtfull människa som inte många känner igen. S:t Lars. Kyrkan har fått sitt namn efter den romerske martyren S:t Laurentius (död 258). På bilden ser man hans attribut, en penningpåse och ett halster. Enligt legenden ska han ha lagts på ett järnhalster över glödande kol sedan han delat ut kyrkans skatter till de fattiga i stället för att lämna dem till myndigheterna i Rom. Hon minns den stora lyckan när en tomt hade köpts av kommunen och ett helt kyrkcentrum kunde byggas invigde biskop Hubertus Brandenburg ett stort hus, med kyrka, församlingssal, pastorsexpedition, studielokaler och uthyrningsrum, och ett mindre hus som kloster för församlingens Mariasystrar. Anna Maria berömmer arkitekten, Istvan Illes, för hans förmåga att skapa ett avskalat kyrkorum med rena, grovputsade väggar och ett kor som är både högt och brett. Det är ett rum som kan tyckas intetsägande men det är en festlokal när det är mässa! Det himmelska Jerusalem. Det yttre sidoskeppets vägg har fönster som i stiliserad form tolkar det himmelska Jerusalem. Vi går förbi dopfunten och igenom det innersta av kyrkans tre skepp som mynnar ut i ett Mariakapell. Här fascineras vi av fönstren. Deras dominerande färg är blå och deras mönster

19 heliga rum sid. 19 Medeltid och nutid. Mariaskulpturen är gjord i södra Tyskland under sent 1400-tal och hitförd av pater Klaus Dietz S.J. som var kyrkoherde i församlingen Fönstren uppmärksammar dagens katolska kyrka i Sverige dit katoliker från hela världen har kommit. Många kan här hitta Magnificat, Marias lovprisning, på sitt eget språk. består av bokstäver som bildar ord ur Magnificat på all världens språk. Fönstren är formgivna av den tyske konstnären Jochem Poensgen. Anna Maria visar hans övriga verk, högt uppe på mittskeppets bakre vägg och utefter det yttre sidoskeppets vägg. Målningarna täcker hela fönstren och släpper in ett sparsamt ljus. Samtidigt är kyrkobesökarna skyddade från insyn. Direkt dagsljus kommer bara genom den brutna korväggens höga smala fönster som inte syns utåt kyrkorummet men som ger koret och dess utsmyckning ett varierande skimmer beroende på dagens tider. Äntligen är vi framme vid altaret och ser krucifixet på nära håll. Det här skiljer sig från de mer eller mindre schablonartade krucifix som hänger i många av stiftets kyrkor. Kristi kropp framträder i svag relief på korset. Det röda fältet framför kroppen är uppbrutet av en guldstråle som spränger fram ur Kristi högra sida. Verket beställdes av Stockholmskonstnären Kajsa Mattas och när det sattes upp blev det sådana starka reaktioner att Anna Maria, som satt i utsmyckningskommittén, ombads hålla en betraktelse över det i en högmässa. Där sade hon bland annat att Kajsa Mattas har vågat framställa Gud men med påtaglig hänsyn till vår tids försiktiga tveksamhet, till vår och världens känsla för det ogripbara. Bilden visar den gåtfulle Jesus, synlig men ändå osynlig. Och guldstrålen har en spänst som säger oss att döden på korset inte är definitiv, inte heller vår egen död. Anna Maria Hodacs fortsätter: Påskens mysterium är närvarande och levande. Detsamma som sker på altaret i mässan blir synligt i bilden: Kristi lidande, hans död och uppståndelse. Text och foto: Birgit Ahlbeg-Hyse

20 sid. 20 nya Km 10 år Vägen till Katolskt magasin Först Hemmet och Helgedomen, sedan Katolsk Kyrkotidning. År 1997 bytte tidningen namn på nytt, nu till Katolskt magasin som 2004 fick en nystart. I och med det här numret är det tioårsjubileum. Vi tar tillfället i akt och tänker tillbaka. Det började 1 januari I ett brev i första numret av Hemmet och Helgedomen vände sig Sveriges dåvarande katolske biskop Johannes Evangelista Erik Müller till landets cirka katoliker. Från och med nu hade varje katolsk familj eller ensamstående katolik rätt att utan kostnad få ett exemplar av tidningen. Distributionen gick via pastorsexpeditionerna i någon av de vid denna tid sju katolska församlingarna i Sverige. Biskop Müller var den ene iscensättaren, den andre var monsignoren och kyrkoherden i Helsingborg Berndt David Assarsson som stannade kvar som huvudredaktör för Hej och Hå (som tidningen snart hette i folkmun) till sin död år Assarsson hade också varit med om att starta den internordiska kulturtidskriften Credo (som år 1975 bytte namn till Signum). Han stod i hög grad bakom inrättandet av Karmelitklostret i Glumslöv, han översatte psalmer för en egen psalmbok, skrev böcker om Fädernas kyrka och var en stor Skånevän. Assarsson lär ligga bakom den röd-gula skånska flaggan inspirationen hämtade han från Katolska kyrkans flagga under medeltiden. Med Assarssons död avslutades skrev författaren Sven Stolpe i ett In memoriam i tidningen en epok i den katolska kyrkans moderna historia i Sverige. Hans efterträdare som redaktör för Hemmet och Helgedomen blev den från Holland inflyttade Josef Theeuwes som initierade temanummer av tidningen, däribland ett om Sigrid Undset tio år efter nobelpristagarinnans död. Somliga läsare applåderade den intellektuella ansiktslyftningen medan andra tyckte att nivån var opassande hög för en församlingstidning. Redaktionen hade tidigare huserat i Helsingborg. År 1960 tog en ny redaktion vid i Stockholm och samtidigt bytte tidningen namn till Katolsk Kyrkotidning eller KK. Nu gick det framåt. År 1965 var antalet katoliker i Sverige omkring varav prenumererade på kyrkotidningen gratisutskicken upphörde någon gång på 1950-talet. Det är roligt att titta i gamla årgångar av tidningen och få en bild av vad som stod på tapeten då. Vi sentida redaktionsmedlemmar som rådbråkar våra hjärnor för att få till det konstaterar att en del av frågorna tycks eviga. Ska tidningen koncentrera sig på vad som händer i det katolska Sverige? Borde vi ha mera utrikesmaterial så att världskyrkan i all dess storhet och med alla dess problem framstår tydligare? Har vi för lite av debatt eller för mycket? Hur presenterar vi allt det material som når oss på ett sätt som gör att ingen kan tvivla på att tidningen är katolsk? Självklar lojalitet parad med konstruktiv kritik hur når man dit? Och så frågan som inte var aktuell för våra föregångare men som absolut är det i dag: Hur mycket ska man satsa på en papperstidning? Finns tidningen kvar om tio-tjugo-femtio år? Vi vill tro det. Premiär. Första numret av Hemmet och Helgedomen var daterat 1 januari Namnbyte bytte tidningen namn till Katolsk Kyrkotidning och flyttade till Stockholm. Ny layout, men samma format, såg dagens ljus 1991.

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Församlingsbrev. Hösten 2009

Församlingsbrev. Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö Församlingsbrev Påsken 2010 1 Kyrkoherdens påskhälsning De tre påskdagarna världshistorien förändras Vi närmar oss snabbt kyrkoårets absoluta höjdpunkt som kallas

Läs mer

TILLSAMMANS ÄR VI KYRKA

TILLSAMMANS ÄR VI KYRKA TILLSAMMANS ÄR VI KYRKA 7 PÅSKSÖNDAGEN (ÅR A) (1 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Apg 1:12-14 En efterträdare åt Judas utses Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN D Bromölla Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING 3 oktober 6 november 2016 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, Bromölla 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN

KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN 3. KATOLSK ENHET BARA UNDER PÅVEN De frågor jag tar upp här brukar för det mesta avhandlas teologiskt, och inte så här personligt. Den personliga vinkeln har för- och nackdelar. Den är mer levande och

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Värnamo, Fryele och Nydala Församlingar www.svenskakyrkan.se/varnamo Faste- och Passionstid Av Håkan Sunnliden Foto: Kristina Strand Larsson Det finns alltid anledning

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 SANKT MIKAELS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄXJÖ FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 Kyrkoherdens julhälsning Levande tro Julen närmar sig, och vår förväntan stiger. Alla ljus, granar och glitter, so m lyser upp den mörka

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN Bromölla Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING December 2015 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, Bromölla 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (19 JANUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 1:29-34 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 75 Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Jfr Jes 45:8 Dryp, ni himlar därovan, och må skyarna låta rättfärdigheten strömma ner. Må jorden öppna sig och dess frukt bli Frälsaren. Inledning Adventstiden

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Församlingsbladet Advent och Julen 2011 Ett barn blir oss fött Ett barn blir oss fött, så ljuder Julens glada budskap över hela världen. Ett stort under har

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN D Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING 11 april 15 maj 2016 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental tillbedjan

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 Att vara JESu vän 23 SönDAGEn under året (år C) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: Om någon kommer

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Kapitel 11: Kyrkan. fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1

Kapitel 11: Kyrkan. fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1 Kapitel 11: Kyrkan fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1 11: Kyrkan fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet bukala, 6 år, berättar: Jag

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD (JOHANNES EVANGELIET 10:10) Kyrkoherdens påskhälsning: Via dolorosa Oftast kallar vi den för "korsvägen" (via crucis) eller

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer