Den kreativa sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den kreativa sektorn"

Transkript

1 Den kreativa sektorn En tillväxtbransch för entreprenörskap och företagande Slutrapport för projektet KRUT Kreativ Utveckling i Uppsala län Anna Steinwall Jenny Nilsson KRUT Uppsala län KRUT Kreativ utveckling 1

2 Förord när krut-projektet startade våren 2008 hade ingen förut drivit ett arbete av den här typen i Uppsala län att på detta sätt koppla ihop kultur och näringsliv och se den kreativa sektorn som en viktig tillväxtfaktor. Det fanns inte heller ett naturligt samarbete mellan projektägaren Kultur i länet och medfinansiären Regionförbundet Uppsala län, något som projektarbetet nu konkret har varit med och skapat. De ca 3 åren som projektet har pågått är snart slut. Vi har lagt ner mycket kraft och arbete för att ändra attityder och öka kunskaper, skapa nätverk och goda relationer med kreatörer samt att bygga plattformar för framtiden. Projektet har även verkat som en lots mellan kreatörerna, offentlig sektor och entreprenörsfrämjande organisationer. Vi känner trots allt detta att vi bara har hunnit skrapa på ytan, det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det har varit mycket intressant, lärorikt och stimulerade att arbeta på så många olika nivåer, från politisk nivå och med strategier ner till kreatörerna själva och deras verksamheter. Samtidigt som det också har varit frustrerande att inte hinna gå på djupet med varje nivå. De insatser vi har gjort under projektets gång har förhoppningsvis ändå gjort stor skillnad i strukturerna och kommer att tas tillvara på bästa sätt av projektets huvudmän Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Mycket viktigt är att allt som arbetats fram inte får försvinna i och med att projektet tar slut utan istället vara en början på ett fantastiskt arbete som kommer att ske framöver för att stödja den kreativa sektorns verksamheter och entreprenörer. Tack till alla kreatörer, de entreprenörsfrämjande organisationerna och övriga som har verkat och intresserat sig för projektet och dess olika aktiviteter. Tack även till Daniel Hallencreutz och Andreas Marinko som hjälpt projektet med den omfattande statistikkartläggningen samt till Jeanette Wetterström som har dokumenterat ett flertal av våra aktiviteter. Sist men absolut inte minst vill vi rikta ett speciellt tack till Kenneth Holmström som positivt har stöttat och engagerat sig i vårt arbete. December 2010 KRUT Uppsala län Anna Steinwall Projektledare Jenny Nilsson Projektassistent 2 KRUT Kreativ utveckling

3 Sammanfattning KRUT-projektet KRUT-projektets syfte är att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och företagande inom den kreativa sektorn och målet är att därigenom stärka sektorns ställning i samhället och som tillväxtfaktor. När KRUT-projektet startade i Uppsala län hade ingen tidigare drivit ett projekt av den här typen där kultur och näringsliv kopplas ihop och den kreativa sektorn lyfts fram som en viktig tillväxtfaktor. KRUT Kreativ utveckling KRUT Kreativ utveckling är namnet på ett samarbetsprojekt mellan 6 län: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län som tillhör området Östra Mellansverige samt Kronobergs län som ligger i Södra Småland. KRUT startade våren 2008 och avslutas vid årsskiftet 2010/2011. Projektet drivs med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2, Östra Mellansverige). Huvudägare för projektet är Regionförbundet Östsam i Östergötlands län. I Uppsala län är Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, regional projektägare och Regionförbundet Uppsala län är samarbetspartner och medfinansiär. av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. I sektorn ingår verksamheter inom Turism/Rekreation/Sport, Media/Digital, Konst/Design och Kulturarv/Information. Arbetet med projektet har delats upp i tre olika faser: FAS 1: I den första fasen genomfördes en statistisk kartläggning (utfördes parallellt i de 6 medverkande länen) och en behovsinventering hos kreatörer med fokus på vilka hinder och möjligheter de upplever kopplat till entreprenörskap och företagande. FAS 2: Den andra fasen handlade om att förankra projektet och öka kunskaperna om den kreativa sektorns struktur, omfattning och potential samt att påverka attityder gentemot sektorn. Arbetet riktades till politiker, tjänstemän, entreprenörsfrämjande organisationer och övriga beslutsfattare. FAS 3: Under den tredje och avslutande fasen fokuserade projektet på att skapa en plattform för nätverkande och samarbeten mellan kreativa sektorns verksamheter samt mellan kreatörer och verksamheter inom andra branscher. Verksamheter Den kreativa sektorn är bred och innefattar verksamheter på olika nivåer och områden. Den utgörs av både själva skapandet och de verksamheter som på olika sätt stöttar skapandet i form KRUT Kreativ utveckling 3

4 Exempel och effekter Nedan följer några exempel på KRUTprojektets arbete i Uppsala län och vilka effekter dessa insatser resulterat i: Sedan projektet startade har vi i Uppsala län haft ett mycket positivt och nära samarbete med olika entreprenörskapsfrämjande organisationer som exempelvis Almi Företagspartner, länets NyföretagarCentrum, Drivhuset Uppsala, E-fabriken (Entreprenörsfabriken), Turismakademin med flera. Som ett resultat av detta kunde vi starta upp aktiviteter riktat till affärsrådgivare mycket tidigt i projektet. Exempelvis grundades ett seminarieseriekoncept i fyra delar med namn Med kreativitet som affärsidé (våren 2009) som arrangerades i september-december En komprimerad och specialanpassad version av seminarieserien arrangerades även för kultur- och näringslivstjänstemän i november Konceptet med seminarier för affärsrådgivare har sedan spridits i komprimerade eller liknande former inom KRUT:s övriga regioner samt till Stockholm, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Arbetet med affärsrådgivare låg före i tiden och har visat sig vara rätt väg att gå. Något som också har bekräftats via Regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som publicerades efter att seminarieserien skapats. Intresse för nya kontakter När KRUT-projektet startade i Uppsala län 2008 fanns det inte någon upparbetad kontakt med kreatörer och det var egentligen inte förrän under projektets avslutande år som vi hade möjlighet att rikta våra aktiviteter till dem. När kontakten väl togs var efterfrågan stor och uppskattad. Under tiden KRUT Uppsala län arbetat mot kreatörer har det varit mellan deltagande kreatörer under de olika aktiviteterna som arrangerats för dem (workshops, nätverksträffar, NyStartsdag, mässtillfällen etc.). Sammanlagt har 195 st olika kreatörer från olika branscher medverkat och tillsammans med övriga deltagare blir det totalt ca 419 personer som deltagit i KRUT Uppsala läns aktiviteter. Via KRUTs nätverksträffar har ett kvinnligt närverk utvecklats parallellt: KAX Kreativa affärskvinnor i samverkan som vid sina träffar fokuserar på frågor runt affärsmannaskap och företagande. Arbete över gränserna Under hela projekttiden har KRUT Uppsala län strävat efter att arbeta efter den så kallade FUNK-modellen som innebär att koppla ihop Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kreativa sektorn (kultur i original). Det har inte alltid varit lätt och arbetet har varit trevande. Vi började med att föra dialog med och anlita forskare som Dominic Power och Johan Jansson, Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, som har Innovationer inom kulturella näringar som forskningsområde. Projektet har haft kontakt med det nystartade kandidatprogrammet i Kulturentreprenörskap (180p) på Uppsala universitet och även haft ett nära samarbete med John Bauergymnasiet i Uppsala. Arbetet enligt FUNKmodellen gick trögt till en början. Men genom ett initiativ om att skapa samtalsarenor, där Uppsala universitet öppnar upp dörrarna och forskning inom Humaniora-Samhällsvetenskap möter regionen, verkar vi slutligen ha hittat fram till ett forum enligt FUNK-modellen. Detta framtida samarbete fortsätter nu via projektets huvudmän Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Framtida satsningar för den kreativa sektorn i Uppsala län efter projektets slut KRUT-projektets huvudmän Kultur i länets och Regionförbundet Uppsala läns vilja är att ta tillvara på projektets resultat och erfarenheter genom flera olika initiativ som möjliggör detta. 4 KRUT Kreativ utveckling

5 Anna Steinwall/projektledare och Jenny Nilsson/projektassistent i KRUT-projektet. Exempel på strategiska initiativ: Landstingets kulturnämnd har gett Kultur i länet ett fortsatt uppdrag att uppmärksamma och stärka företagande och dess betydelse inom kultursektorn. Den kreativa sektorn lyfts även fram i landstingets inriktning för kulturverksamheten Just nu pågår en process i regionen där Affärsplan Uppsala län utvecklas. Det är en regional handlingsplan för innovation och näringslivsutveckling och där kommer även kreativa näringar att beröras. Övriga framtida insatser kopplat till KRUT Uppsala läns arbete är: Underhålla KRUT:s nätverk och mötesplatser efter projekttidens slut Fortsatta erfarenhetsutbyten och fortbildning för affärsrådgivare och tjänstemän Ta fram en avsiktsförklaring i början av 2011 om hur Uppsala län ska arbeta med de kreativa näringarna Främja ytterligare satsningar för länets verksamma inom besöksnäringen kopplat till entreprenörskap och företagande via exempelvis den ideella föreningen Turismakademin Utveckla projektidéerna kreatörslots samt en mötesplats i Österbybruk som är ett av bruken inom Vallonbruk i Uppland. Handlingsplan på nationell nivå Under hösten 2009 har Regeringen tagit fram en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Handlingsplanen är en plattform för kommande uppdrag och samarbeten mellan myndigheter inom närings- och kulturpolitiken under perioden I koppling till denna har regionen bjudits in till dialogmöte för framtida satsningar och fått möjlighet att påverka och ge förslag på prioriterade insatsområden. KRUT Kreativ utveckling 5

6 Innehåll Förord 02 Sammanfattning KRUT-projektet 03 Exempel och effekter 04 Innehållsförteckning 06 Bakgrund 07 Om KRUT-projektet 09 Organisation, syfte, mål och målgrupp 10 Vad har vi gjort och hur? 11 Projektets tre faser 11 FAS 1: Kartläggning och behovsinventering 12 Bearbetning av statistik 13 Kreativa sektorns omvärld 16 Djupintervjuer bland intresseorganisationer 22 Workshop med yrkesverksamma konstnärer 23 FAS 2: Förankring och attitydpåverkande arbete 25 Politiker och övriga beslutsfattare 26 Entreprenörskapsfrämjande organisationer 26 Utbildningsväsendet 27 Sammanfattning av utvärderingarna 35 Seminariedag om kreativa sektorn 38 Plattform och nätverksbyggande arbete för kreatörer 39 1: Säljteknik för kreatörer 39 2: Möte med entreprenörsfrämjande organisationer 39 3: Dialog mellan kreatörer och politiker 40 4: Referensmarknadsföring 40 5: Besöksnäring och filmturism 41 Utvärdering och resultat 41 NyStart unga kreatörer 42 Regional tillväxt genom kreativitet 42 Framtidsworkshop 43 Övergripande resultat 44 Framtida satsningar 45 Satsningar kopplat till KRUTs arbete 45 KRUTs förslag: Kreatörslots 46 Ytterligare förslag för fortsatt arbete 48 KÄLLHÄNVISNING 49 BILAGEFÖRTECKNING 50 FAS 3: Plattform för samverkan och tillväxt 28 Seminarieserie för affärsrådgivare 29 Del 1: Med kreativitet som affärsidé 30 Del 2: Det kreativa företagandet 31 Del 3: Att leva på sin talang och kreativitet 32 Del 4: Idéer med kreativitet 34 6 KRUT Kreativ utveckling

7 Bakgrund Vad är kreativa sektorn? När Kulturutredningen tillsattes 2007 för att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och att lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden (1) sattes kulturen ännu starkare på debattkartan. Aldrig förr har kulturen; dess uttryck, utövare och åskådare diskuterats och skärskådats på liknande sätt. Den dåvarande kulturpolitiken hade 30 år på nacken. Tänk så mycket som kan hända och faktiskt har hänt på dessa 30 år. Den teknologiska utvecklingen har exempelvis bidragit till och drivit på globaliseringen av vårt samhälle. Genom tekniska lösningar kommer vi närmare varandra och världen känns genom det allt mindre (2). Vill ha upplevelser Dagens människor styrs av identitetssökande, självförverkligande och självutveckling (3). Maslow s behovstrappa är sedan länge uppfylld i västvärlden, våra basala behov är stillade. Detta har lett till ett fenomen som ses världen över: människor idag behöver och vill ha upplevelser. Det estetiska, kreativa och kulturella blir allt viktigare, inte bara socialt utan också ekonomiskt. (2) Detta märks inte minst genom den uppsjö av begrepp som florerar här i Sverige; upplevelseindustrin (4), kreativa sektorn (5), kulturella och kreativa näringar (6). Oavsett vad vi väljer att kalla det så handlar samtliga om just det estetiska, kreativa och kulturella på olika sätt. Viktig för utvecklingen Varför ska vi intressera oss för den kreativa sektorn och de kreativa och kulturella näringarna? Europeiska rådet underströk de kulturella och kreativa näringarnas vikt för innovation, sysselsättning och tillväxt vid ett möte De framhöll även att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt dessa sektorer och stimulera små företag som ingår i dem. (7) I svenska budgetpropositionen från samma år finns att läsa: Kulturen har en viktig roll för utvecklingskraften runt om i Sverige. (8) Tillväxt och attraktion Kulturrådet framhåller i sin rapport om entreprenörskap och företagande inom kultursektorn att det finns en förändrad syn på kulturens roll, inte minst i regionerna, där man ser kulturen som en möjlighet att skapa tillväxt och att göra regionen attraktiv för boende och turister parallellt med att betona kulturens och konstens värde i utvecklingen av samhället. (9) Bred sektor med utvecklingspotential Men vad menar vi då när vi pratar om kulturella och kreativa näringar? Förr var det främst konstnärlig verksamhet som räknades in under kulturbegreppet. I det vi kallar den kreativa sektorn innefattas inte bara musik, teater, litteratur och konst utan även tv- och datorspel, turism, design och mode bland mycket annat. (Se begreppsnyckel på sid 9) Det är en bred sektor med stor utvecklingspotential. Viktig för många Den kreativa sektorn är dessutom viktig för andra sektorer. Inom marknadsföring pratar man om att skapa mervärden för konsumenten, inom personalvetenskap om att skapa en god miljö för sina anställda och medarbetare. I den processen är den kreativa sektorn ovärderlig. I de flesta kontorsmiljöer finns det konst på väggarna av något slag, kanske något konsthantverk som pryder konferenslokalen, bakom mönstret på textilierna står en designer eller illustratör. Kreatörer behövs för utformning av säljmaterial och för radioreklamen eller reklamfilmen. För att inte tala om de underhållande delarna av kreativa sektorn som enga- KRUT Kreativ utveckling 7

8 geras när vi vill koppla av, skratta en stund eller uppleva något nytt. Kreativa företagare en grupp att räkna med Fler och fler vill, försöker och faktiskt också livnär sig på sin kreativitet. (2) Men det är en konst att leva på kreativitet och kultur. Kulturgeograferna Dominic Power och Johan Jansson vid Uppsala Universitet har i sin forskning kring innovationer i kulturella näringar funnit att 60 % är företagare och innehar f-skattesedel (ca 20 % av dessa kombinerar företagande med anställning). Men för den så kallat ofrivillige företagaren är f-skattesedel och företagande ett måste för att kunna ta betalt. (10) Företag i den kreativa sektorn (så kallade K-företagare) är dessutom generellt sett mer hållbara då de är mindre känsliga för konjunktur- eller valutaförändringar. Verksamheterna bygger på individen och dennes drivkraft. (11) Kulturentreprenörer, K-företagare, kreativa företagare, ja, vad man än använder för uttryck så är det en grupp att räkna med i vårt samhälle. Satsningar bidrar till tillväxt Genom att satsa på och investera i den kreativa sektorn skapar vi förutsättningar för hållbara samhällen, städer och regioner. En ort med brett kulturutbud och livskraftiga företag har en stark attraktionskraft, det i sin tur bidrar till social och ekonomisk tillväxt. I KRUT-projektet är det just det vi gjort satsat på och investerat i den kreativa sektorn. Sedan starten 2008 har mycket förändrats. Om det och mycket mer kan du läsa i denna rapport. Fotnötter 1. Kommitédirektiv Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer. Dir. 2007:99 2. Kolmodin, A (red) (2008) Globalisering och kultur. Institutet för tillväxtpolitiska studier. A2008: Toebosch, L. (2001) Att uppleva evenemang, Minnesskapande evenemang mötesengagemang och mervärdeseffekter (s. 9-16). Kalmar: Baltic Business School, Högskolan i Kalmar. 4. KK-Stiftelsen, 5. KRUT-projektet, 6. Regeringen, 7. Kolmodin, A. et al (2008) Kreativ tillväxt? - En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. A2008: Regeringens budgetproposition för Kulturrådet (2008) Entreprenörskap och företagande inom Kulturrådets verksamhetsområde. 10. Jansson, J. och Power, D (2008) Leva på kultur: Möjligheter och utmaningar för företagare och anställda inom kulturella näringar. (Preliminära resultat från en studie av kulturella näringar.) Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics. 11. Nielsén, T. (2006) FUNK. En tillväxtmodell för upplevelseindustrin. KK-stiftelsen. Bild från konferens Regional tillväxt genom kreativitet 8 KRUT Kreativ utveckling

9 Om KRUT-projektet Samarbetsprojekt om kreativa sektorn som tillväxtfaktor i Östra Mellansverige År 2007 kontaktade Östsam (Regionförbundet Östergötland) Kultur i länet (Landstinget i Uppsala län) och Regionförbundet Uppsala län med ett erbjudande om att vara med i ett större projekt som skulle fokusera på företagandet och entreprenörskapet inom den s.k. kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam hade något år tidigare utfört en statistisk kartläggning av den kreativa sektorn i Norrköping (se bilaga 1). Regionförbundet Östsam hade i koppling till detta arbete en önskan att bredda och fördjupa sig inom området kreativa sektorn och gick därför ut med en förfrågan om intresset för ett samarbetsprojekt till regioner inom Östra Mellansverige (Uppsala län, Örebro län, Västmanland, Sörmland) samt till Södra Småland (Kronobergs län). Uppsala län beslutade sig att gå med i projektet och en av orsakerna var bland annat intresset av att lyfta upp och lägga fokus på hur kulturen och den kreativa sektorn kunde ses som tillväxtfaktor. Frågan om vad kulturen/konsten gör för regionen faller även in bra under det som är Landstingets tredje uppdrag Kulturplanering och vid denna tidpunkt hade man på Landstinget i Uppsala län ganska nyligen antagit nya kulturpolitiska mål och strategier. Det fanns därför starka skäl till att satsa på projektet, enligt Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Projektets syfte faller även in under Kultur i länets mål ekologisk hållbarhet, att stödja ideella organisationer samt stärka de kulturella nätverken. BEGREPPSNYCKEL Definition av den kreativa sektorn Kreativa sektorn är ett begrepp som inspirerats av tidigare brittiska studier av vad de kallar Cultural and Creative sector. Modellen som används i brittiska studier har översatts till svenska förhållanden. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamheter finns i 20 delsektorer som i sin tur delas in i fyra huvudsektorer. Den utgörs inte enbart av skapandet utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning ett så kallat värdesystem. På sidan tio kan du se denna modell och matris som synliggör verksamheter och roller som tas upp längre fram i denna rapport. (Källa: Kreativa sektorn i sex län. En jämförande studie inom projektet KRUT kreativ utveckling. Light-version). Bilaga 2a. FUNK FUNK är en modell som utvecklades under KK-stiftelsens 10-åriga arbete att främja upplevelseindustrin i Sverige. I FUNK en tillväxtmodell för upplevelseindustrin går följande att läsa: FUNK är / / en förklaringsmodell som beskriver hur tillväxt kan stimuleras och förstärkas i upplevelseindustrin. Modellen beskriver hur resurser och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika in satser. Modellen kan dessutom användas både på nationell och lokal nivå. FUNK som förkortning står för forskning, utbildning, näring och kultur. Det är inom dessa områden som stimulerande åtgärder främst behövs för upplevelseindustrin. För att maximera den potentiella utvecklingen måste åtgärderna dessutom samverka. I många fall handlar det om att utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter, inte att starta upp nya aktiviteter. Ibland handlar det om attitydförändringar och att överbrygga revir. (T. Nielsén m.fl.) OPERA OPERA är ett processledningsverktyg framtaget i Finland och är ett sätt att öka delaktigheten i och effektivisera möten och processer. I processen utgår man från en öppen fråga där individuella tankar går över till parvis diskussion och sedan till större grupp. Utifrån de förslag gruppen har väljer de gemensamt ut ett antal insatsområden att presentera för övriga deltagare. Samtliga grupper hjälps sedan åt att prioritera och kategorisera de förslag som kommit fram. Slutligen beslutas vem eller vilka som bör ha ansvar för det fortsatta arbetet. KRUT Kreativ utveckling 9

10 Organisation, syfte, mål och målgrupp Det mellanregionala samarbetet I denna rapport har vi framförallt valt att lyfta arbetet som utfördes inom KRUT-projektet Uppsala län. För att fördjupa sig i det mellanregionala samarbetet i projektet hänvisar vi till den gemensamma slutrapporten som tagits fram, se den digitala versionen på den medföljande CD-skivan, bilaga 3. Organisation KRUT Uppsala län I Uppsala län ägs projektet av Kultur i länet (Landstinget Uppsala län) samt medfinansieras av Regionförbundet Uppsala län och EU:s strukturfonder. Rollfördelningen och organisationen ser olika ut inom samarbetsprojektet. För Uppsala läns del handlar det operativt om projektledare och projektassistent. En lokal styrgrupp finns också, där medlemmarna består av representanter från ägare och finansiär samt VD på Almi Företagspartner Uppsala AB. KRUT Uppsala län har även två personer från den lokala styrgruppen kopplade till KRUT-projektets mellanregionala styrgrupp. Syfte och mål Syfte med projektet är att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och företagande inom den kreativa sektorn och därigenom öka tillväxten i regionen och i de övriga samarbetsregionerna. Detta sker bl.a. genom att utveckla verktyg för att starta och driva företag/verksamheter inom kreativa sektorn samt medverka till att stärka utveckling bland etablerade företag. En viktig del i projektarbetet var även att öka kunskapen om kreativa sektorns roll för tillväxt och entreprenörskap bland övrigt näringsliv, offentligoch ideell sektor. Målgrupp Projektets målgrupp är kreatörer, entreprenörer och företagare inom kreativa sektorn, entreprenörskapsfrämjande organisationer, politiker och tjänstemän, offentlig- och ideell sektor samt utbildare. En viktig uppgift för projektet var också att fånga upp den dolda potentialen av verksamma som inte var egna företagare under projektets gång. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan flera olika områden och nivåer. SEKTORER Material ROLLER/VÄRDESYSTEM Kreatörer Reproduktion Distribution Arrangörer Agenter Utbildning Stödfunktioner Bevarande Kulturarv/Information Museum, Bibliotek/Informationshantering Historiska platser/byggnader/hus, Arkiv Konst/Design Arkitektur, Artist/Dans/Festival, Musik Litteratur, Konst/Konsthantverk, Mode, Design Media/Digital Foto, FIlm/Video, Reklam, Tv/Radio Spel/Mjukvara/Dataservice, Tidningar Turism/Rekreation/Sport Turism, Djur/Natur, Friluftsliv, Sport Andlighet/Själsliv 10 KRUT Kreativ utveckling

11 Vad har vi gjort och hur? Projektets 3 faser KRUT-projektet är uppdelat enligt tre olika faser med olika syften och fokus men projektet har även varit en dynamisk process där arbetet med de olika faserna också pågått parallellt. Fas 1: Kartläggning och behovsinventering Kartläggning via statistik och behovsinventering genom djupintervjuer, enkätundersökningar, workshops m.m. Genom detta bygga upp kunskap om kreativa sektorns förutsättningar och villkor vad gäller företagande och entreprenörskap. Fas 1 ska ligga till grund för beskrivningar av regionernas kreativa sektorer och statistiska jämförelser ska utföras mellan regionerna. Fas 3: Plattform för samverkan och tillväxt Skapa arenor för samverkan och tillväxt av den kreativa sektorn och dess entreprenörer Kunskapsspridning om den kreativa sektorns villkor, behov av stöd och hur utvecklingsarbete sker inom området, samlade erfarenheter från projektet. Identifiera och etablera samverkan med lokala nätverk, samverkan med Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kultur (FUNK-modellen). Nätverksbyggande mellan entreprenörer och mellan andra verksamma. Använda plattformar för att erbjuda de verksamma nätverk och olika typer av stöd som utvecklats i projektet. Fas 2: Förankring och attitydpåverkande arbete Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska känna till projektet och ha kunskap om den kreativa sektorns struktur, omfattning och potential. Strategier ska finnas för hur man på regional och lokal nivå tänker satsa på att dels stödja en utveckling av den kreativa sektorn, dels ta vara på resurser i sektorn som bidrar till utveckling inom andra samhällsområden. KRUT Kreativ utveckling 11

12 Fas 1: Kartläggning och behovsinventering av kreativa sektorn i Uppsala län 12 KRUT Kreativ utveckling

13 För att få en känsla för hur stor sektorn är, hur många verksamheter och individer som sektorn innefattar samt även undersöka eventuella skillnader mellan de samarbetande regionerna utfördes en kartläggning via statistik. Statistik arbetades fram både på kommun- och länsnivå samt både enligt SNI 2002 och SNI Underlaget beställdes från Statistiska centralbyrån (SCB) via konsultföretaget Intersecta AB i Uppsala. Bearbetning av statistik Statistik insamlades och bearbetades av KRUTprojektet Uppsala län enligt de mallar som Regionförbundet ÖSTSAM hade tagit fram. Bearbetningen av data var på 5-siffrig SNI-kodsnivå och vi använde oss av nyckeltal som var verksamheten är belägen (kommun), juridisk form, antal sysselsatta och antalet anställda, medelinkomst och könsfördelning, inrikes och utrikes födda samt företagets storlek. Kreativa sektorn: En sektor att räkna med Fakta om kreativa sektorn Uppsala län (enligt KRUTs kartläggning, SNI 2007). I Uppsala län är av totalt verksamheter i Uppsala län inom den kreativa sektorn. Detta innebär att 17 % av länets verksamheter är inom den kreativa sektorn och 73 % av dessa har noll (0) anställda där egenföretagare utgör majoriteten av denna siffra. Antal sysselsatta individer är ca personer, varav ca är män och ca är kvinnor (54 % män 46 % kvinnor). Stor andel egna företagare KRUTs egen kartläggning samt ett flertal forskningsrapporter visar på att andelen egna företagare är stor i sektorn. Kulturarbetare har flera arbetsplatser med flera arbetsgivare och agerar Diagram nedan: sysselsatta enligt KVINNOR sektorer i OCH Uppsala MÄN län mellan kvinnor och män (individdata). 31 % är högutbildade med högskoleutbildning på tre år eller mer Totalt Kreativa sektorn individer varav Föreningsliv 582 individer Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Totalt Totalt Totalt Totalt 876 KRUT Kreativ utveckling 13

14 Totalt sysselsatta enligt sektorer i samtliga 6 regioner inom KRUT (individdata) Föreningar Totalt (inklusive föreningar) Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Sektorer Alla sektorer Sysselsatta enligt sektorer i Uppsala län (individdata) ofta genom eget företag. Om man enbart fokuserar på företagandet inom kultur är enligt forskare Dominic Power och Johan Jansson, Uppsala universitet, så många som 40 % egna företagare och om man adderar dem som både är anställd och driver eget företag hamnar siffran på 60 %. Läs mer angående länsstatistiken för Uppsala län i bilaga 4a & b TOTALT Diagram nedan: sysselsatta enligt sektorer i Uppsala län totalt (individdata). Antal sysselsatta i procent som är företagare och efter region När diagrammet nedan betraktas blir det tydligt att arbetsställenas generella storlek mellan regionerna varierar stort. I Uppsala län utgör arbetsställena cirka % av hela ekonomin Jämförelse av antalet sysselsatta mellan kreativa sektorn och andra sektorer (Värdet för Kreativa sektorn från sexlänsregionen) Totalt antal sysselsatta hela ekonomin inom sexlänsregionen är individer och av dessa är Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Kommentar: För att veta antalet kvinnor och män i procent, se bilaga 2c. 14 KRUT Kreativ utveckling

15 Arbetsställen i huvudsektorer och roller inom kreativa sektorn (Totalt antal arbetsställen inom sexlänsregionen ca ) Föreningsliv Totalt Totalt (inklusive föreningar) Turism/Sport Turism/Sport Rekreation Rekreation Media/ Media/ Digital Digital Konst/ Konst/ Design Design Kulturarv/ Kulturarv/ Information Information Sektorer Alla sektorer totalt individer inkl. föreningar inom den kreativa sektorn. Dessa siffror visar att kreativa sektorn är en sektor att räkna med och att den är något större än byggsektorn. Läs mer om den jämförande statistiska kartläggningen i bilaga 2a, b & c. SLUTSATSER statistisk kartläggning av Uppsala län Möjligheter och styrkor med kartläggning via statistik är att skapa ett underlag för ökad kännedom om den kreativa sektorns storlek, betydelse och förutsättningar. Underlaget användes även för att öka de positiva attityderna till kreativa sektorns verksamheter framförallt bland förtroendevalda och tjänstemän. Det har dessutom varit ett sätt att lyfta upp den kreativa sektorn som en mycket viktig sektor i diskussioner runt regional tillväxt och företagarklimatet i regionen. Under kartläggningsarbetet av den kreativa sektorn i Uppsala län har en koncentration av verksamheter inom Media/Digital samt Konst/ Jämförelse av antalet sysselsatta mellan kreativa sektorn och andra sektorer. 19 % TILLVERKNING GRUVOR ENERGI 17 % HÄLSO/ SJUKVÅRD 7 % BYGG ÖVRIGT 49 % 8 % KREATIVA SEKTORN KRUT Kreativ utveckling 15

16 Design identifierats. Detta ger en indikation på att framtida utvecklingsarbete framförallt kommer att riktas mot dessa huvudsektorer. För delsektorn Turism/Rekreation/Sport finns idag en aktör, Turismakademin i Uppsala län, som arbetar för kompetensutveckling och för att stärka entreprenörskapet inom besöksnäringen. Avgränsning samt problematik kopplat till statistikbearbetning I Uppsala län har vi även avgränsat statistikkartläggningen genom att ta bort några punkter och delar där data har bearbetats och finns tillgängligt. Dessa är branschen taxi och sektorn Måltid. Orsaken till att vi valt att ta bort dem berodde på en överrepresentation av renodlade taxi-verksamheter som gav en felaktig bild av den kreativa sektorn samt att område Måltid till stor del innehöll jordbruk, skogsbruk och djuruppfödning. Något som är viktigt att observera när det gäller den framtagna statistiken för delsektorn Turism/ Rekreation/Sport är att andlighet och själsliv också ingår. Då framförallt Uppsala kommun är dominant när det gäller antalet trossamfund kan statistiken därför ge en otydlig bild av antalet verksamma inom besöksnäringen. Kommunstatistiken svårt med korrekt bild Att statistiken för den kreativa sektorn är svår att tyda och att den inte ger en helt korrekt bild av sektorns verksamheter och storlek, utgör ett problem när den presenterades för länets kommuner. Framförallt har det varit svårigheter med att ge en korrekt bild i de mindre kommunerna, genom att statistiken många gånger av sekretesskäl visar på 0 verksamheter, men att det egentligen kan röra sig om 1-5 verksamheter. Dock brukar den lokala kännedomen vara hög i de mindre kommunerna, så att det ändå ganska lätt går att identifiera de verksamheter som finns fast de är exempelvis under 5 i antalet. En ytterligare orsak till att vi inte har valt att presentera statistiken för Uppsala län på kommunnivå i denna rapport är problematiken med överlappning mellan de olika sektorerna. Att istället redovisa statistiken på en länsnivå ger en mer rättvis och tydlig bild av sektorns omfattning och struktur. Nationell mätstandard saknas Viktigt att poängtera är att det under projekttiden saknades nationella standarder för statistik inom området, så olika undersökningar mäter olika saker. Kreativa sektorns omvärld i Uppsala län Stort intresse för att stödja kreativa entreprenörer och verksamheter Under kartläggningsfasen har de entreprenörsfrämjande organisationerna, som nämns i denna rapport, redan under kartläggningsfasen visat ett stort intresse av att samarbeta med KRUTprojektet Uppsala län för att stödja den kreativa sektorns entreprenörer och verksamheter. Under den första inventeringen av den kreativa sektorn i Uppsala län har även ett flertal intressanta nätverk/kreatörer identifierats både inom länets största kommun, Uppsala, men även många i de övriga kommunerna i länet. En fördel för utvecklingen av den kreativa sektorn i Uppsala län är också att det redan idag finns många upparbetade kontakter och samarbeten mellan aktörer, nätverk och offentlig sektor. Utbildning och forskning viktiga för den kreativa sektorns utveckling Inom Uppsala universitet finns ett Kandidatprogram i kulturentreprenörskap, på 180 högskolepoäng. Då detta program riktar sig till studenter som vill kombinera humanistiska ämneskunskaper med praktiskt orienterade kurser är denna utbildning speciellt intressant att följa. Exempel på de praktiskt orienterade kurserna är entreprenörskap, ekonomi, projektplanering och strategisk kommunikation. CIND, Kulturgeografiska institutionen Forskning inom universitetet som är speciellt viktig för sektorn är framförallt den som bedrivs inom Centrum för forskning om innovationer och näringslivsomvandling (CIND), som har sitt säte vid Kulturgeografiska institutionen. Inom CIND bedrivs bl.a. ett aktuellt forskningsfält som gäller de kulturella/kreativa industrierna och kunskapsekonomin. Då denna forskning handlar om innovationer inom kulturella näringar är det 16 KRUT Kreativ utveckling

17 Dragon Gate, Älvkarleby KRUT Kreativ utveckling 17

18 gymnasieskolor som var speciellt intressanta för KRUT-projektet är John Bauergymnasiet Uppsala, Westerlundska gymnasiet i Enköping och GUC (Grafiskt utbildningcenter i Uppsala). Foto Clarence Werdin. av stort intresse för KRUT-projektet. Vi har också tillsammans med universitetet utfört en översiktlig inventering på vad som finns inom universitetet som kan kopplas till den kreativa sektorn och dess tillväxtpotential. Några exempel är måltidsforskning, musikvetenskap, media- och kommunikationsvetenskap, entreprenörskap m.fl. Folkhögskolor I Uppsala län finns två folkhögskolor som har utbildning inom det estetiska området. Dessa båda folkhögskolor besitter olika typer av kompetenser som kompletterar varandra. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har utbildning inom foto, film, skrivande, kultur, historia, bistånd, ekologi och friskvård. Framförallt skolans utbildning inom foto och skrivande har en mycket hög nationell kvalitet. Skolans huvudman är Föreningen Norden. Wiks Folkhögskola är kopplad till Landstinget Uppsala län och Kultur i länet. Där finns bl.a. fyra olika ettåriga estetiska kurser: musik, konst, teater och skrivarkurser. Det finns även ett flertal gymnasieskolor inom Uppsala län som har program inom estetiska ämnen och inom entreprenörskap, några exempel på Kommunbesök i Uppsala län I koppling till den statistiska kartläggningen besökte KRUT Uppsala län samtliga av länets 8 kommuner (antal invånare totalt [ ]) för att presentera statistiken samt diskutera runt den kreativa sektorns betydelse med kultur-, näringslivs- och turistchefer. De aktuella kommunerna var Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby, Uppsala och Östhammar. Varje kommun fick en anpassad information efter vad den enskilda kommunens statistik visar, även en länsbeskrivning presenterades. Syftet var att besöka beslutsfattare inom tillväxt och kultur i länets samtliga kommuner och tillsammans med dem påbörja inventeringen av aktörer, nätverk etc. som är verksamma inom den kreativa sektorn i de aktuella kommunerna. Detta för att ge mer innehåll till statistiken samt att identifiera behov, nätverk etc. Detta innebar slutligen ca 15 st muntliga presentationer i olika sammanhang som utfördes under loppet av tre månader. Exempel på aktörer, nätverk och kreativa initiativ i Uppsala län: (Detta är endast ett urval av exempel som kom fram under dessa kommunbesök och vissa delar av informationen kan vara hämtad från respektive kommuns eller verksamhets hemsida). Enköpings kommun (antal invånare [ ]) Enköping har under projekttiden påbörjat ett arbete med Cultural Planning. Enligt kommunen har Enköping ett rikt kulturliv, där det finns mycket att välja på för alla smakriktningar och åldrar. Kommunen har också ett starkt engagemang i kretsloppstänkandet, har många trädgårdsentreprenörer och är känd för sina vackra och unika trädgårdar. Några övriga exempel från Enköpings kommun är; Enköpings musikklubb som är mycket driftiga enlig kommunen samt Kulturskolan (musik- och dans) som har ett mycket gott rykte där många använder skolan som förebild och gott exempel. Kommunens största evenemang kopplat 18 KRUT Kreativ utveckling

19 till den kreativa sektorn är Enköpings kulturvecka och Kultur i mötet samt Vårkonst konstrunda vid påsk. Heby kommun (antal invånare [ ]) Är en kommun där hästnäringen har en stor betydelse och Häst i Heby som är en ideell förening verkar för ett gynnsamt hästklimat. Denna förening är mycket viktig för kommunen då deras ambition är att profilera sig som hästkommun. Några övriga exempel från Heby är älgparken Gårdsjö Älgpark som enligt Uppsala Tourisms undersökning bara i år (2010) har fått upp till besökare (både nationella och internationella). Tärnsjö läder (garveri) har blivit mycket berömt även internationellt för dess kvalitet när det gäller garvningsteknik. Kommunen vill också gärna lyfta fram de lokala konstnärerna ÅC Danell och Sonja Pettersson. Ett evenemang som sker varje sommar sedan 2008 är Fest i Heby som är en samlingsaktivitet för kulturturism i kommunen. Inom kommunen finns sex medeltida kyrkor, Krusenbergs herrgård och Noors slott. Det finns sju kända fornborgar i Husby-Långhundra socken och den mest kända är Broborg, som är en befästningsanläggning från järnåldern. En drivande aktör som syns och märks inom upplevelser anser kommunen att företaget Form Träning & Hälsa är. Andra exempel är Brantshammar stuteri Håbo kommun (antal invånare [ ]) Centralorten i kommunen är Bålsta och Sveriges mest kände Bålstabo är den folkkäre Lasse Åberg. Enligt Lasse Åberg själv innefattar hans CV bl.a. filmstjärna, banansångare, musikalmakare, reklamare men mest av allt museiman. Åbergs Museum i Bålsta har en av världens främsta samlingar av Disney-föremål och en viktig aktör för Håbo kommun. Andra exempel från kommunen är Skokloster slott som idag är ett av världens förnämsta barockslott samt Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, framförallt skolans utbildning inom foto och skrivande har en mycket hög nationell kvalitet. Ett viktigt evenemang i kommunen är den årliga Håbo-festdag som är en dag fylld av musik, aktiviteter, uppvisningar, marknad, företagsmässa och utställningar. Knivsta kommun (antal invånare [ ]) I kommunen finns mycket av kulturarv (kulturmiljöer) bl.a. Morastenar som är ett monument där kungaval hållits under Sveriges medeltid. Monumentet ligger på Mora äng i Lagga socken. På Gårdsjö älgpark i i Heby kommun erbjuds besökarna närkontakt med skogens konung. KRUT Kreativ utveckling 19

20 med hästuppfödning sedan 1964, full- och halvblodshästar för galopp och ridsport samt Östuna som är ett känt travstall. Evenemang i kommunen är exempelvis Husaby Marken en medeltida marknad och folkfest i Husby-Långhundra samt den årliga Kvarnens dag. Tierps kommun (antal invånare [ ]) I kommunen finns Föreningen Vallonbruk i Uppland, en ideell förening vilken arbetar för att bevara, beskriva, utveckla och marknadsföra de uppländska vallonbruken. Genom arbetet får regionens attraktioner fler besökare vilket i sin tur genererar skatteintäkter till kommuner och landsting. Ett annat exempel från kommunen är Eric Sahlström-Institutet, en stiftelse som har till uppgift att främja folkmusiken, folksången och folkdansen i det svenska samhället. I verksamheten skall samhörigheten mellan musiken, sången och dansen särskilt betonas och stor vikt läggas vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling. En aktör som kommunen också gärna vill lyfta fram är Tobo Glasblåseri som invigdes i september Ett evenemang kopplat till den kreativa sektorn som är viktigt för Tierp är den årliga konstrundan Konst på väg där ett 40-tal konstnärer och konsthantverkare öppnar sina ateljéer och utställningslokaler på olika platser i Tierps kommun varje påsk. Älvkarleby kommun (antal invånare [100630]) Består av mycket natur och kultur och turismnäringen är mycket viktig för kommunen. Kommunen har även en hög andel föreningar (ca 125 st) jämfört med kommunens storlek. Laxön är ett besöksmål i kulturmiljö vid Dalälven, tidigare militärt område. På Laxön finns många olika verksamheter, bl.a konst och konsthantverk. Stig Dagermansällskapet bildades i maj 1987 med syfte att uppmärksamma ett författarskap av stor betydelse. Idag har sällskapet omkring 250 medlemmar. Dragon Gate är ett kinesiskt affärs- och kulturcentrum under uppförande vid E4 öster om Dalälven. Några exempel på viktiga evenemang i kommunen är den årliga Fallens dag samt utdelningen av Stig Dagermanspriset som ges till den, de eller den organisation som i Stig Dagermans anda verkar för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet. Uppsala kommun (antal invånare [ ]) Är länets största kommun och med detta också den som erbjuder mest inom kreativa sektorn och av kulturupplevelser, nätverk etc. Här kommer några exempel; Uppsala är en av Sveriges körtätaste städer, utnämnd bl.a. av UNT 1990 till Körernas huvudstad i Norden. Uppsala har ett stark religiöst och historiskt fäste och symbolen för Uppsala stad är framförallt Domkyrkan och Uppsala slott. Några exempel på museum som finns i Uppsala kommun är Gamla Uppsala museum, Uppsala Konstmuseum, Bror Hjorths Hus, Evolutionsmuseet och Biotopia. Kopplat till Uppsala Universitet finns exempelvis Linnéträdgården, Botaniska trädgården och Linnés Hammarby. Teatrar är exempelvis Stadsteatern, Riksteatern, Reginateatern, Teater C och Panikteatern inklusive Lilla Teatern. Uppsala Konstnärsklubb är en förening för yrkesverksamma konstnärer. Uppsala kommun är också en stark aktör när det gäller IT- och mediasektorn, ett exempel är ICT Uppsala som är en branschförening för Uppsalas IT-företag. I Uppsala finns även ett av nordens största dataspelsföretag, Starbreeze, med ca 120 st anställda. Övriga exempel kopplat till kreativa sektorn är Uppsala Konsert & Kongress, Katalin and all that Jazz, Vasaborgen Uppsala slott och Pelle Svanslös hus. Evenemang som av kommunen lyfts fram som speciellt viktiga är Kulturnatten, Internationella Gitarrfestivalen, Uppsala ReggaeFestival, Uppsala Internationella Kortfilmsfestival samt Ordsprak Uppsalas internationella poesifestival. I Uppsala kommun finns två olika tidningar/ magasin som riktar sig till företag/mötesplatser och kultur. Dessa är Relation (tidning och mötesplats) samt BIZ&ART, ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Se bilaga 23, artikel om KRUT. Östhammars kommun (antal invånare [ ]) Östhammar är en författar- och föreningstät kommun. I kommunen finns bl.a Österbybruk, som ingår i Vallonbruk i Uppland och är en herrgårdsmiljö och bruksgata med byggnader från framförallt och 1800-talen. Där finns även världens enda bevarade vallonsmedja från 1600-talet. Aktiviteter som sker i Österbybruk är exempelvis visning av vallonsmedja och smedsbostad, bruks- 20 KRUT Kreativ utveckling

21 vandring och spökvandring. Kopplat till Österbybruk finns även Bruno Liljefors ateljé som underhålls av Bruno Liljeforsstiftelsen. De största evenemangen i kommunen som är kopplat till kreativa sektorn är Nyckelharpsstämma i Österbybruk, Östhammars musikvecka, vinterkarnevalen Knutmasso, Eldfesten i Österbybruk, Ordfestivalen i Östhammar samt Badortsdagarna i Öregrund. Ett urval av entreprenörsfrämjande organisationer i Uppsala län ALMI Företagspartner Uppsala AB Deras uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagandet. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Inom de här områdena erbjuds framför allt två tjänster finansiering och affärsutveckling. Järnboden with love Bilden är ett digitekniskt collage av konstnär/illustratör Anna Helldorff. NyföretagarCentrum består i Uppsala län av NyföretagarCentrum Norduppland, Uppsala, Knivsta och Enköping. NyföretagarCentrum ger kostnadsfri rådgivning och coachning till blivande entreprenörer och är en aktör som projektet tänker samarbeta med. Coompanion i Uppsala län erbjuder kostnadsfri rådgivning och information till människor som vill starta och driva företag tillsammans i demokratisk form, till exempel som ett kooperativt företag. Drivhuset i Uppsala är en ideell stiftelse som erbjuder studenter inom alla ämnesinriktningar vid Uppsala universitet och SLU kostnadsfri rådgivning inom starta eget. De arrangerar även föredrag, temadagar och programverksamhet med kurser inom till exempel säljteknik, marknadsföring och bokföring. Arbetsförmedlingen Kultur Media Uppsala län är en specialarbetsförmedling inom kulturområdet. Deras branschområden är Scen och ton, Bild och form samt Ord och media. Ung Företagsamhet är en icke vinstdrivande organisation som ger ungdomar inom gymnasieskolan möjligheten att utveckla sin företagsamhet genom att driva företag under ett läsår. Exempel på Övriga företagsstödjande aktörer E-Fabriken (Entreprenörsfabriken) är en ekonomisk förening som bildades i Heby kommun. Ett näringslivsprojekt under samma namn har även pågått under perioden Projekts syfte var att stödja framförallt dem som vill sälja produkter/tjänster via internet (e-handel) och för att stimulera entreprenörskap på landsbygden. C Företaget är ett koncept som är kopplat till Coompanion i Uppsala län där affärsidén är att erbjuda en juridisk och administrativ plattform för enskilda som tryggt och enkelt vill skapa sin försörjning genom affärsverksamhet, utan att starta eget företag. C Företaget fungerar som arbetsgivare och ansvarar mot en serviceavgift för administrativa funktioner och försäkringar under den tid som C-företagaren arbetar med sina kunder. KRUT Kreativ utveckling 21

22 Turismakademin Uppsala län är en ideell förening med företag och organisationer inom besöksnäringen (turism) i länet som medlemmar. Föreningens syfte är att verka för kompetensutveckling samt erbjuda mötesplatser till sina medlemmar. Företagslotsen Uppsala är en mötesplats där entreprenörer kan träffa andra som är eller vill bli egen eller låna mötesrum till kundmöte m.m. Företagslotsen Uppsala är ett samarbete av flera organisationer och myndigheter för att erbjuda vägledning, rådgivning och information. Uppsala kommuns Evenemangslots är kommunens kontakt gentemot arrangörer. Hit vänder sig arrangörer som behöver upplysningar om myndighetskrav, bidrag, evenemangsplatser eller arenor i Uppsala kommun. Djupintervjuer bland intresseorganisationer För att ytterligare få klarhet angående de förutsättningar som finns inom den kreativa sektorn kopplat till företagande och entreprenörskap genomförde KRUT Uppsala län djupintervjuer både via telefon och personliga besök med elva intresseorganisationer för olika konstarter. Resultatet av detta sammanställdes sedan i en rapport (se bilaga 5a). Aktuella Centrumbildningar som intervjuades var Filmcentrum, Danscentrum Riks, Konstnärscentrum Syd, Centrum för Fotografi, Illustratörscentrum, Musikcentrum Riks samt Väst, Författarcentrum Öst, Teatercentrum, Översättarcentrum och Konsthantverkscentrum. Då intresseorganisationerna gemensamt har 1000-tals medlemmar i Sverige ansåg KRUT Uppsala län att deras åsikter och uppfattningar var mycket relevanta för hur verkligheten är för de verksamma inom den kreativa sektorn och framförallt inom kultursektorn. Citat från djupintervjuerna och om vad KRUT-projektet bör fokusera på; Det är viktigt att KRUT lyfter fram att alla konstarter skiljer sig och inte är likvärdiga, vare sig det gäller arbetsförhållanden eller synen på företagande och entreprenörskap. När det gäller affärsrådgivning behövs specialkompetens; förståelse för att musiken ser annorlunda ut jämfört med exempelvis en keramiker som kanske har behovet av att investera i en ny brännugn och hitta finansiering till detta. Att diskutera den kreativa sektorn, från alla håll och alla nivåer framförallt på politisk nivå. Viktigt att sprida positiv energi och lyfta upp vikten av kulturens betydelse för samhällsutvecklingen. Via Författarcentrum kan man boka en författare som föreläsare. 22 KRUT Kreativ utveckling

23 Slutsats intresseorganisationer Under behovsinventeringen identifieras genomgående behov av: - Att synliggöras och lyftas fram som konstart och kreatör, dels för att stärka yrkesrollerna samt även för att tydliggöra kreativa sektorns betydelse för samhällsutveckling och ekonomi. - Att få tillgång till nätverk, forum och mötesplatser med såväl kunder som uppdragsgivare och producenter. - Utbildning i exempelvis sälj/ marknadsföring, nya tekniska lösningar, bokföring/ skatteregler/ momssättning och övriga regelverk som är speciella för kreativa sektorn. - Anpassad affärsrådgivning och förbättrade förutsättningar för företagande och entreprenörskap samt en bra infrastruktur för kreativa uttryck i form av arenor och lokaler. Viktiga aspekter att uppmärksamma är vidare: Politisk påverkan behövs för att förändra skatteregler, momsregler, a-kasseregler och avdragsmöjligheter för företag, så att det gynnar den kreativa sektorn bättre än idag. Många av kreatörerna är redan egna företagare med F-skattsedel, många är dock ofrivilliga företagare. Det är få som har fast anställning som yrkesutövande kreatör och detta resulterar i att det är svårt att överleva endast på det kreativa utövandet. Arrangörer, producenter och förmedlare är otroligt viktiga för kreatörerna. Här finns potential att privat lösa det som offentliga sektorn inte längre värdesätter medan behovet är otroligt stort; privata kulturförmedlare som ett led mellan kreatör och offentlig såväl som privat sektor. Workshop med yrkesverksamma konstnärer Med koppling till behovsinventeringen arrangerades även en workshop tillsammans med Kultur i länet där 40 yrkesverksamma konstnärer från Uppsala län deltog. Workshop med yrkesverksamma konstnärer. Syftet var att lyfta de hinder och möjligheter som finns i länet med utgångspunkt i det som kommit fram under djupintervjuerna med centrumbildningarna. Frågeställningarna för workshopens upplägg var: Hur är det att vara professionellt verksam inom olika konstarter i Uppsala län? och Vilka är hindren och möjligheterna för skapande verksamhet?, vilka kopplades till resultatet från behovsinventeringen hos intresseorganisationerna. (Bilaga 5b). Vid själva workshopen bearbetades frågan Hur kan vi agera för att förbättra möjligheterna/ övervinna de hinder som finns? genom processledningsmetoden OPERA. I metoden ingår det att gemensamt prioritera de viktigaste förslagen och sedan att kategorisera dem och ge dem en rubricering. De prioriterade punkter som kom fram vid denna workshop är: Deltagarna önskade en kulturkoordinator (kreatörslots) med specifika kunskaper om den kreativa sektorn samt om ekonomi och finansiering. Kulturkoordinatorns roll skulle vara som en typ av lots eller coach och hjälpa till med exempelvis att söka EU-pengar, förmedla kontakter, och liknande. Antingen i form av en Kulturakut dit KRUT Kreativ utveckling 23

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND med UPPLEVELSEINDUSTRIN på TECHNICHUS HÄRNÖSAND HÄRNÖSAND - ett kreativt kluster Information! Andreas Brännlund 070-7317076 18 mars - 4 April I samarbete med Under dessa veckor kommer Technichus förvandlas

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 6 oktober 2016

Kultur och regional utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 6 oktober 2016 Kultur och regional utveckling Kulturproduktionens villkor Karlstad 6 oktober 2016 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

*Verksamheter inom Turism, Media, Konst, Design och Kulturarv etc. Program

*Verksamheter inom Turism, Media, Konst, Design och Kulturarv etc. Program Kostnadsfritt inträde OBS! Föranmälan krävs Nu är det dags att anmäla dig! Är du ung och sysslar med musik, design, foto, datorspel, teater, film, konst, dans, skriver böcker/dikter eller något annat kreativt?

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer