Den kreativa sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den kreativa sektorn"

Transkript

1 Den kreativa sektorn En tillväxtbransch för entreprenörskap och företagande Slutrapport för projektet KRUT Kreativ Utveckling i Uppsala län Anna Steinwall Jenny Nilsson KRUT Uppsala län KRUT Kreativ utveckling 1

2 Förord när krut-projektet startade våren 2008 hade ingen förut drivit ett arbete av den här typen i Uppsala län att på detta sätt koppla ihop kultur och näringsliv och se den kreativa sektorn som en viktig tillväxtfaktor. Det fanns inte heller ett naturligt samarbete mellan projektägaren Kultur i länet och medfinansiären Regionförbundet Uppsala län, något som projektarbetet nu konkret har varit med och skapat. De ca 3 åren som projektet har pågått är snart slut. Vi har lagt ner mycket kraft och arbete för att ändra attityder och öka kunskaper, skapa nätverk och goda relationer med kreatörer samt att bygga plattformar för framtiden. Projektet har även verkat som en lots mellan kreatörerna, offentlig sektor och entreprenörsfrämjande organisationer. Vi känner trots allt detta att vi bara har hunnit skrapa på ytan, det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det har varit mycket intressant, lärorikt och stimulerade att arbeta på så många olika nivåer, från politisk nivå och med strategier ner till kreatörerna själva och deras verksamheter. Samtidigt som det också har varit frustrerande att inte hinna gå på djupet med varje nivå. De insatser vi har gjort under projektets gång har förhoppningsvis ändå gjort stor skillnad i strukturerna och kommer att tas tillvara på bästa sätt av projektets huvudmän Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Mycket viktigt är att allt som arbetats fram inte får försvinna i och med att projektet tar slut utan istället vara en början på ett fantastiskt arbete som kommer att ske framöver för att stödja den kreativa sektorns verksamheter och entreprenörer. Tack till alla kreatörer, de entreprenörsfrämjande organisationerna och övriga som har verkat och intresserat sig för projektet och dess olika aktiviteter. Tack även till Daniel Hallencreutz och Andreas Marinko som hjälpt projektet med den omfattande statistikkartläggningen samt till Jeanette Wetterström som har dokumenterat ett flertal av våra aktiviteter. Sist men absolut inte minst vill vi rikta ett speciellt tack till Kenneth Holmström som positivt har stöttat och engagerat sig i vårt arbete. December 2010 KRUT Uppsala län Anna Steinwall Projektledare Jenny Nilsson Projektassistent 2 KRUT Kreativ utveckling

3 Sammanfattning KRUT-projektet KRUT-projektets syfte är att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och företagande inom den kreativa sektorn och målet är att därigenom stärka sektorns ställning i samhället och som tillväxtfaktor. När KRUT-projektet startade i Uppsala län hade ingen tidigare drivit ett projekt av den här typen där kultur och näringsliv kopplas ihop och den kreativa sektorn lyfts fram som en viktig tillväxtfaktor. KRUT Kreativ utveckling KRUT Kreativ utveckling är namnet på ett samarbetsprojekt mellan 6 län: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län som tillhör området Östra Mellansverige samt Kronobergs län som ligger i Södra Småland. KRUT startade våren 2008 och avslutas vid årsskiftet 2010/2011. Projektet drivs med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2, Östra Mellansverige). Huvudägare för projektet är Regionförbundet Östsam i Östergötlands län. I Uppsala län är Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, regional projektägare och Regionförbundet Uppsala län är samarbetspartner och medfinansiär. av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. I sektorn ingår verksamheter inom Turism/Rekreation/Sport, Media/Digital, Konst/Design och Kulturarv/Information. Arbetet med projektet har delats upp i tre olika faser: FAS 1: I den första fasen genomfördes en statistisk kartläggning (utfördes parallellt i de 6 medverkande länen) och en behovsinventering hos kreatörer med fokus på vilka hinder och möjligheter de upplever kopplat till entreprenörskap och företagande. FAS 2: Den andra fasen handlade om att förankra projektet och öka kunskaperna om den kreativa sektorns struktur, omfattning och potential samt att påverka attityder gentemot sektorn. Arbetet riktades till politiker, tjänstemän, entreprenörsfrämjande organisationer och övriga beslutsfattare. FAS 3: Under den tredje och avslutande fasen fokuserade projektet på att skapa en plattform för nätverkande och samarbeten mellan kreativa sektorns verksamheter samt mellan kreatörer och verksamheter inom andra branscher. Verksamheter Den kreativa sektorn är bred och innefattar verksamheter på olika nivåer och områden. Den utgörs av både själva skapandet och de verksamheter som på olika sätt stöttar skapandet i form KRUT Kreativ utveckling 3

4 Exempel och effekter Nedan följer några exempel på KRUTprojektets arbete i Uppsala län och vilka effekter dessa insatser resulterat i: Sedan projektet startade har vi i Uppsala län haft ett mycket positivt och nära samarbete med olika entreprenörskapsfrämjande organisationer som exempelvis Almi Företagspartner, länets NyföretagarCentrum, Drivhuset Uppsala, E-fabriken (Entreprenörsfabriken), Turismakademin med flera. Som ett resultat av detta kunde vi starta upp aktiviteter riktat till affärsrådgivare mycket tidigt i projektet. Exempelvis grundades ett seminarieseriekoncept i fyra delar med namn Med kreativitet som affärsidé (våren 2009) som arrangerades i september-december En komprimerad och specialanpassad version av seminarieserien arrangerades även för kultur- och näringslivstjänstemän i november Konceptet med seminarier för affärsrådgivare har sedan spridits i komprimerade eller liknande former inom KRUT:s övriga regioner samt till Stockholm, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Arbetet med affärsrådgivare låg före i tiden och har visat sig vara rätt väg att gå. Något som också har bekräftats via Regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som publicerades efter att seminarieserien skapats. Intresse för nya kontakter När KRUT-projektet startade i Uppsala län 2008 fanns det inte någon upparbetad kontakt med kreatörer och det var egentligen inte förrän under projektets avslutande år som vi hade möjlighet att rikta våra aktiviteter till dem. När kontakten väl togs var efterfrågan stor och uppskattad. Under tiden KRUT Uppsala län arbetat mot kreatörer har det varit mellan deltagande kreatörer under de olika aktiviteterna som arrangerats för dem (workshops, nätverksträffar, NyStartsdag, mässtillfällen etc.). Sammanlagt har 195 st olika kreatörer från olika branscher medverkat och tillsammans med övriga deltagare blir det totalt ca 419 personer som deltagit i KRUT Uppsala läns aktiviteter. Via KRUTs nätverksträffar har ett kvinnligt närverk utvecklats parallellt: KAX Kreativa affärskvinnor i samverkan som vid sina träffar fokuserar på frågor runt affärsmannaskap och företagande. Arbete över gränserna Under hela projekttiden har KRUT Uppsala län strävat efter att arbeta efter den så kallade FUNK-modellen som innebär att koppla ihop Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kreativa sektorn (kultur i original). Det har inte alltid varit lätt och arbetet har varit trevande. Vi började med att föra dialog med och anlita forskare som Dominic Power och Johan Jansson, Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, som har Innovationer inom kulturella näringar som forskningsområde. Projektet har haft kontakt med det nystartade kandidatprogrammet i Kulturentreprenörskap (180p) på Uppsala universitet och även haft ett nära samarbete med John Bauergymnasiet i Uppsala. Arbetet enligt FUNKmodellen gick trögt till en början. Men genom ett initiativ om att skapa samtalsarenor, där Uppsala universitet öppnar upp dörrarna och forskning inom Humaniora-Samhällsvetenskap möter regionen, verkar vi slutligen ha hittat fram till ett forum enligt FUNK-modellen. Detta framtida samarbete fortsätter nu via projektets huvudmän Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Framtida satsningar för den kreativa sektorn i Uppsala län efter projektets slut KRUT-projektets huvudmän Kultur i länets och Regionförbundet Uppsala läns vilja är att ta tillvara på projektets resultat och erfarenheter genom flera olika initiativ som möjliggör detta. 4 KRUT Kreativ utveckling

5 Anna Steinwall/projektledare och Jenny Nilsson/projektassistent i KRUT-projektet. Exempel på strategiska initiativ: Landstingets kulturnämnd har gett Kultur i länet ett fortsatt uppdrag att uppmärksamma och stärka företagande och dess betydelse inom kultursektorn. Den kreativa sektorn lyfts även fram i landstingets inriktning för kulturverksamheten Just nu pågår en process i regionen där Affärsplan Uppsala län utvecklas. Det är en regional handlingsplan för innovation och näringslivsutveckling och där kommer även kreativa näringar att beröras. Övriga framtida insatser kopplat till KRUT Uppsala läns arbete är: Underhålla KRUT:s nätverk och mötesplatser efter projekttidens slut Fortsatta erfarenhetsutbyten och fortbildning för affärsrådgivare och tjänstemän Ta fram en avsiktsförklaring i början av 2011 om hur Uppsala län ska arbeta med de kreativa näringarna Främja ytterligare satsningar för länets verksamma inom besöksnäringen kopplat till entreprenörskap och företagande via exempelvis den ideella föreningen Turismakademin Utveckla projektidéerna kreatörslots samt en mötesplats i Österbybruk som är ett av bruken inom Vallonbruk i Uppland. Handlingsplan på nationell nivå Under hösten 2009 har Regeringen tagit fram en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Handlingsplanen är en plattform för kommande uppdrag och samarbeten mellan myndigheter inom närings- och kulturpolitiken under perioden I koppling till denna har regionen bjudits in till dialogmöte för framtida satsningar och fått möjlighet att påverka och ge förslag på prioriterade insatsområden. KRUT Kreativ utveckling 5

6 Innehåll Förord 02 Sammanfattning KRUT-projektet 03 Exempel och effekter 04 Innehållsförteckning 06 Bakgrund 07 Om KRUT-projektet 09 Organisation, syfte, mål och målgrupp 10 Vad har vi gjort och hur? 11 Projektets tre faser 11 FAS 1: Kartläggning och behovsinventering 12 Bearbetning av statistik 13 Kreativa sektorns omvärld 16 Djupintervjuer bland intresseorganisationer 22 Workshop med yrkesverksamma konstnärer 23 FAS 2: Förankring och attitydpåverkande arbete 25 Politiker och övriga beslutsfattare 26 Entreprenörskapsfrämjande organisationer 26 Utbildningsväsendet 27 Sammanfattning av utvärderingarna 35 Seminariedag om kreativa sektorn 38 Plattform och nätverksbyggande arbete för kreatörer 39 1: Säljteknik för kreatörer 39 2: Möte med entreprenörsfrämjande organisationer 39 3: Dialog mellan kreatörer och politiker 40 4: Referensmarknadsföring 40 5: Besöksnäring och filmturism 41 Utvärdering och resultat 41 NyStart unga kreatörer 42 Regional tillväxt genom kreativitet 42 Framtidsworkshop 43 Övergripande resultat 44 Framtida satsningar 45 Satsningar kopplat till KRUTs arbete 45 KRUTs förslag: Kreatörslots 46 Ytterligare förslag för fortsatt arbete 48 KÄLLHÄNVISNING 49 BILAGEFÖRTECKNING 50 FAS 3: Plattform för samverkan och tillväxt 28 Seminarieserie för affärsrådgivare 29 Del 1: Med kreativitet som affärsidé 30 Del 2: Det kreativa företagandet 31 Del 3: Att leva på sin talang och kreativitet 32 Del 4: Idéer med kreativitet 34 6 KRUT Kreativ utveckling

7 Bakgrund Vad är kreativa sektorn? När Kulturutredningen tillsattes 2007 för att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och att lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden (1) sattes kulturen ännu starkare på debattkartan. Aldrig förr har kulturen; dess uttryck, utövare och åskådare diskuterats och skärskådats på liknande sätt. Den dåvarande kulturpolitiken hade 30 år på nacken. Tänk så mycket som kan hända och faktiskt har hänt på dessa 30 år. Den teknologiska utvecklingen har exempelvis bidragit till och drivit på globaliseringen av vårt samhälle. Genom tekniska lösningar kommer vi närmare varandra och världen känns genom det allt mindre (2). Vill ha upplevelser Dagens människor styrs av identitetssökande, självförverkligande och självutveckling (3). Maslow s behovstrappa är sedan länge uppfylld i västvärlden, våra basala behov är stillade. Detta har lett till ett fenomen som ses världen över: människor idag behöver och vill ha upplevelser. Det estetiska, kreativa och kulturella blir allt viktigare, inte bara socialt utan också ekonomiskt. (2) Detta märks inte minst genom den uppsjö av begrepp som florerar här i Sverige; upplevelseindustrin (4), kreativa sektorn (5), kulturella och kreativa näringar (6). Oavsett vad vi väljer att kalla det så handlar samtliga om just det estetiska, kreativa och kulturella på olika sätt. Viktig för utvecklingen Varför ska vi intressera oss för den kreativa sektorn och de kreativa och kulturella näringarna? Europeiska rådet underströk de kulturella och kreativa näringarnas vikt för innovation, sysselsättning och tillväxt vid ett möte De framhöll även att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt dessa sektorer och stimulera små företag som ingår i dem. (7) I svenska budgetpropositionen från samma år finns att läsa: Kulturen har en viktig roll för utvecklingskraften runt om i Sverige. (8) Tillväxt och attraktion Kulturrådet framhåller i sin rapport om entreprenörskap och företagande inom kultursektorn att det finns en förändrad syn på kulturens roll, inte minst i regionerna, där man ser kulturen som en möjlighet att skapa tillväxt och att göra regionen attraktiv för boende och turister parallellt med att betona kulturens och konstens värde i utvecklingen av samhället. (9) Bred sektor med utvecklingspotential Men vad menar vi då när vi pratar om kulturella och kreativa näringar? Förr var det främst konstnärlig verksamhet som räknades in under kulturbegreppet. I det vi kallar den kreativa sektorn innefattas inte bara musik, teater, litteratur och konst utan även tv- och datorspel, turism, design och mode bland mycket annat. (Se begreppsnyckel på sid 9) Det är en bred sektor med stor utvecklingspotential. Viktig för många Den kreativa sektorn är dessutom viktig för andra sektorer. Inom marknadsföring pratar man om att skapa mervärden för konsumenten, inom personalvetenskap om att skapa en god miljö för sina anställda och medarbetare. I den processen är den kreativa sektorn ovärderlig. I de flesta kontorsmiljöer finns det konst på väggarna av något slag, kanske något konsthantverk som pryder konferenslokalen, bakom mönstret på textilierna står en designer eller illustratör. Kreatörer behövs för utformning av säljmaterial och för radioreklamen eller reklamfilmen. För att inte tala om de underhållande delarna av kreativa sektorn som enga- KRUT Kreativ utveckling 7

8 geras när vi vill koppla av, skratta en stund eller uppleva något nytt. Kreativa företagare en grupp att räkna med Fler och fler vill, försöker och faktiskt också livnär sig på sin kreativitet. (2) Men det är en konst att leva på kreativitet och kultur. Kulturgeograferna Dominic Power och Johan Jansson vid Uppsala Universitet har i sin forskning kring innovationer i kulturella näringar funnit att 60 % är företagare och innehar f-skattesedel (ca 20 % av dessa kombinerar företagande med anställning). Men för den så kallat ofrivillige företagaren är f-skattesedel och företagande ett måste för att kunna ta betalt. (10) Företag i den kreativa sektorn (så kallade K-företagare) är dessutom generellt sett mer hållbara då de är mindre känsliga för konjunktur- eller valutaförändringar. Verksamheterna bygger på individen och dennes drivkraft. (11) Kulturentreprenörer, K-företagare, kreativa företagare, ja, vad man än använder för uttryck så är det en grupp att räkna med i vårt samhälle. Satsningar bidrar till tillväxt Genom att satsa på och investera i den kreativa sektorn skapar vi förutsättningar för hållbara samhällen, städer och regioner. En ort med brett kulturutbud och livskraftiga företag har en stark attraktionskraft, det i sin tur bidrar till social och ekonomisk tillväxt. I KRUT-projektet är det just det vi gjort satsat på och investerat i den kreativa sektorn. Sedan starten 2008 har mycket förändrats. Om det och mycket mer kan du läsa i denna rapport. Fotnötter 1. Kommitédirektiv Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer. Dir. 2007:99 2. Kolmodin, A (red) (2008) Globalisering och kultur. Institutet för tillväxtpolitiska studier. A2008: Toebosch, L. (2001) Att uppleva evenemang, Minnesskapande evenemang mötesengagemang och mervärdeseffekter (s. 9-16). Kalmar: Baltic Business School, Högskolan i Kalmar. 4. KK-Stiftelsen, 5. KRUT-projektet, 6. Regeringen, 7. Kolmodin, A. et al (2008) Kreativ tillväxt? - En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. A2008: Regeringens budgetproposition för Kulturrådet (2008) Entreprenörskap och företagande inom Kulturrådets verksamhetsområde. 10. Jansson, J. och Power, D (2008) Leva på kultur: Möjligheter och utmaningar för företagare och anställda inom kulturella näringar. (Preliminära resultat från en studie av kulturella näringar.) Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics. 11. Nielsén, T. (2006) FUNK. En tillväxtmodell för upplevelseindustrin. KK-stiftelsen. Bild från konferens Regional tillväxt genom kreativitet 8 KRUT Kreativ utveckling

9 Om KRUT-projektet Samarbetsprojekt om kreativa sektorn som tillväxtfaktor i Östra Mellansverige År 2007 kontaktade Östsam (Regionförbundet Östergötland) Kultur i länet (Landstinget i Uppsala län) och Regionförbundet Uppsala län med ett erbjudande om att vara med i ett större projekt som skulle fokusera på företagandet och entreprenörskapet inom den s.k. kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam hade något år tidigare utfört en statistisk kartläggning av den kreativa sektorn i Norrköping (se bilaga 1). Regionförbundet Östsam hade i koppling till detta arbete en önskan att bredda och fördjupa sig inom området kreativa sektorn och gick därför ut med en förfrågan om intresset för ett samarbetsprojekt till regioner inom Östra Mellansverige (Uppsala län, Örebro län, Västmanland, Sörmland) samt till Södra Småland (Kronobergs län). Uppsala län beslutade sig att gå med i projektet och en av orsakerna var bland annat intresset av att lyfta upp och lägga fokus på hur kulturen och den kreativa sektorn kunde ses som tillväxtfaktor. Frågan om vad kulturen/konsten gör för regionen faller även in bra under det som är Landstingets tredje uppdrag Kulturplanering och vid denna tidpunkt hade man på Landstinget i Uppsala län ganska nyligen antagit nya kulturpolitiska mål och strategier. Det fanns därför starka skäl till att satsa på projektet, enligt Kultur i länet och Regionförbundet Uppsala län. Projektets syfte faller även in under Kultur i länets mål ekologisk hållbarhet, att stödja ideella organisationer samt stärka de kulturella nätverken. BEGREPPSNYCKEL Definition av den kreativa sektorn Kreativa sektorn är ett begrepp som inspirerats av tidigare brittiska studier av vad de kallar Cultural and Creative sector. Modellen som används i brittiska studier har översatts till svenska förhållanden. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamheter finns i 20 delsektorer som i sin tur delas in i fyra huvudsektorer. Den utgörs inte enbart av skapandet utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning ett så kallat värdesystem. På sidan tio kan du se denna modell och matris som synliggör verksamheter och roller som tas upp längre fram i denna rapport. (Källa: Kreativa sektorn i sex län. En jämförande studie inom projektet KRUT kreativ utveckling. Light-version). Bilaga 2a. FUNK FUNK är en modell som utvecklades under KK-stiftelsens 10-åriga arbete att främja upplevelseindustrin i Sverige. I FUNK en tillväxtmodell för upplevelseindustrin går följande att läsa: FUNK är / / en förklaringsmodell som beskriver hur tillväxt kan stimuleras och förstärkas i upplevelseindustrin. Modellen beskriver hur resurser och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika in satser. Modellen kan dessutom användas både på nationell och lokal nivå. FUNK som förkortning står för forskning, utbildning, näring och kultur. Det är inom dessa områden som stimulerande åtgärder främst behövs för upplevelseindustrin. För att maximera den potentiella utvecklingen måste åtgärderna dessutom samverka. I många fall handlar det om att utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter, inte att starta upp nya aktiviteter. Ibland handlar det om attitydförändringar och att överbrygga revir. (T. Nielsén m.fl.) OPERA OPERA är ett processledningsverktyg framtaget i Finland och är ett sätt att öka delaktigheten i och effektivisera möten och processer. I processen utgår man från en öppen fråga där individuella tankar går över till parvis diskussion och sedan till större grupp. Utifrån de förslag gruppen har väljer de gemensamt ut ett antal insatsområden att presentera för övriga deltagare. Samtliga grupper hjälps sedan åt att prioritera och kategorisera de förslag som kommit fram. Slutligen beslutas vem eller vilka som bör ha ansvar för det fortsatta arbetet. KRUT Kreativ utveckling 9

10 Organisation, syfte, mål och målgrupp Det mellanregionala samarbetet I denna rapport har vi framförallt valt att lyfta arbetet som utfördes inom KRUT-projektet Uppsala län. För att fördjupa sig i det mellanregionala samarbetet i projektet hänvisar vi till den gemensamma slutrapporten som tagits fram, se den digitala versionen på den medföljande CD-skivan, bilaga 3. Organisation KRUT Uppsala län I Uppsala län ägs projektet av Kultur i länet (Landstinget Uppsala län) samt medfinansieras av Regionförbundet Uppsala län och EU:s strukturfonder. Rollfördelningen och organisationen ser olika ut inom samarbetsprojektet. För Uppsala läns del handlar det operativt om projektledare och projektassistent. En lokal styrgrupp finns också, där medlemmarna består av representanter från ägare och finansiär samt VD på Almi Företagspartner Uppsala AB. KRUT Uppsala län har även två personer från den lokala styrgruppen kopplade till KRUT-projektets mellanregionala styrgrupp. Syfte och mål Syfte med projektet är att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och företagande inom den kreativa sektorn och därigenom öka tillväxten i regionen och i de övriga samarbetsregionerna. Detta sker bl.a. genom att utveckla verktyg för att starta och driva företag/verksamheter inom kreativa sektorn samt medverka till att stärka utveckling bland etablerade företag. En viktig del i projektarbetet var även att öka kunskapen om kreativa sektorns roll för tillväxt och entreprenörskap bland övrigt näringsliv, offentligoch ideell sektor. Målgrupp Projektets målgrupp är kreatörer, entreprenörer och företagare inom kreativa sektorn, entreprenörskapsfrämjande organisationer, politiker och tjänstemän, offentlig- och ideell sektor samt utbildare. En viktig uppgift för projektet var också att fånga upp den dolda potentialen av verksamma som inte var egna företagare under projektets gång. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan flera olika områden och nivåer. SEKTORER Material ROLLER/VÄRDESYSTEM Kreatörer Reproduktion Distribution Arrangörer Agenter Utbildning Stödfunktioner Bevarande Kulturarv/Information Museum, Bibliotek/Informationshantering Historiska platser/byggnader/hus, Arkiv Konst/Design Arkitektur, Artist/Dans/Festival, Musik Litteratur, Konst/Konsthantverk, Mode, Design Media/Digital Foto, FIlm/Video, Reklam, Tv/Radio Spel/Mjukvara/Dataservice, Tidningar Turism/Rekreation/Sport Turism, Djur/Natur, Friluftsliv, Sport Andlighet/Själsliv 10 KRUT Kreativ utveckling

11 Vad har vi gjort och hur? Projektets 3 faser KRUT-projektet är uppdelat enligt tre olika faser med olika syften och fokus men projektet har även varit en dynamisk process där arbetet med de olika faserna också pågått parallellt. Fas 1: Kartläggning och behovsinventering Kartläggning via statistik och behovsinventering genom djupintervjuer, enkätundersökningar, workshops m.m. Genom detta bygga upp kunskap om kreativa sektorns förutsättningar och villkor vad gäller företagande och entreprenörskap. Fas 1 ska ligga till grund för beskrivningar av regionernas kreativa sektorer och statistiska jämförelser ska utföras mellan regionerna. Fas 3: Plattform för samverkan och tillväxt Skapa arenor för samverkan och tillväxt av den kreativa sektorn och dess entreprenörer Kunskapsspridning om den kreativa sektorns villkor, behov av stöd och hur utvecklingsarbete sker inom området, samlade erfarenheter från projektet. Identifiera och etablera samverkan med lokala nätverk, samverkan med Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kultur (FUNK-modellen). Nätverksbyggande mellan entreprenörer och mellan andra verksamma. Använda plattformar för att erbjuda de verksamma nätverk och olika typer av stöd som utvecklats i projektet. Fas 2: Förankring och attitydpåverkande arbete Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska känna till projektet och ha kunskap om den kreativa sektorns struktur, omfattning och potential. Strategier ska finnas för hur man på regional och lokal nivå tänker satsa på att dels stödja en utveckling av den kreativa sektorn, dels ta vara på resurser i sektorn som bidrar till utveckling inom andra samhällsområden. KRUT Kreativ utveckling 11

12 Fas 1: Kartläggning och behovsinventering av kreativa sektorn i Uppsala län 12 KRUT Kreativ utveckling

13 För att få en känsla för hur stor sektorn är, hur många verksamheter och individer som sektorn innefattar samt även undersöka eventuella skillnader mellan de samarbetande regionerna utfördes en kartläggning via statistik. Statistik arbetades fram både på kommun- och länsnivå samt både enligt SNI 2002 och SNI Underlaget beställdes från Statistiska centralbyrån (SCB) via konsultföretaget Intersecta AB i Uppsala. Bearbetning av statistik Statistik insamlades och bearbetades av KRUTprojektet Uppsala län enligt de mallar som Regionförbundet ÖSTSAM hade tagit fram. Bearbetningen av data var på 5-siffrig SNI-kodsnivå och vi använde oss av nyckeltal som var verksamheten är belägen (kommun), juridisk form, antal sysselsatta och antalet anställda, medelinkomst och könsfördelning, inrikes och utrikes födda samt företagets storlek. Kreativa sektorn: En sektor att räkna med Fakta om kreativa sektorn Uppsala län (enligt KRUTs kartläggning, SNI 2007). I Uppsala län är av totalt verksamheter i Uppsala län inom den kreativa sektorn. Detta innebär att 17 % av länets verksamheter är inom den kreativa sektorn och 73 % av dessa har noll (0) anställda där egenföretagare utgör majoriteten av denna siffra. Antal sysselsatta individer är ca personer, varav ca är män och ca är kvinnor (54 % män 46 % kvinnor). Stor andel egna företagare KRUTs egen kartläggning samt ett flertal forskningsrapporter visar på att andelen egna företagare är stor i sektorn. Kulturarbetare har flera arbetsplatser med flera arbetsgivare och agerar Diagram nedan: sysselsatta enligt KVINNOR sektorer i OCH Uppsala MÄN län mellan kvinnor och män (individdata). 31 % är högutbildade med högskoleutbildning på tre år eller mer Totalt Kreativa sektorn individer varav Föreningsliv 582 individer Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Totalt Totalt Totalt Totalt 876 KRUT Kreativ utveckling 13

14 Totalt sysselsatta enligt sektorer i samtliga 6 regioner inom KRUT (individdata) Föreningar Totalt (inklusive föreningar) Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Sektorer Alla sektorer Sysselsatta enligt sektorer i Uppsala län (individdata) ofta genom eget företag. Om man enbart fokuserar på företagandet inom kultur är enligt forskare Dominic Power och Johan Jansson, Uppsala universitet, så många som 40 % egna företagare och om man adderar dem som både är anställd och driver eget företag hamnar siffran på 60 %. Läs mer angående länsstatistiken för Uppsala län i bilaga 4a & b TOTALT Diagram nedan: sysselsatta enligt sektorer i Uppsala län totalt (individdata). Antal sysselsatta i procent som är företagare och efter region När diagrammet nedan betraktas blir det tydligt att arbetsställenas generella storlek mellan regionerna varierar stort. I Uppsala län utgör arbetsställena cirka % av hela ekonomin Jämförelse av antalet sysselsatta mellan kreativa sektorn och andra sektorer (Värdet för Kreativa sektorn från sexlänsregionen) Totalt antal sysselsatta hela ekonomin inom sexlänsregionen är individer och av dessa är Turism/Sport Rekreation Media/ Digital Konst/ Design Kulturarv/ Information Kommentar: För att veta antalet kvinnor och män i procent, se bilaga 2c. 14 KRUT Kreativ utveckling

15 Arbetsställen i huvudsektorer och roller inom kreativa sektorn (Totalt antal arbetsställen inom sexlänsregionen ca ) Föreningsliv Totalt Totalt (inklusive föreningar) Turism/Sport Turism/Sport Rekreation Rekreation Media/ Media/ Digital Digital Konst/ Konst/ Design Design Kulturarv/ Kulturarv/ Information Information Sektorer Alla sektorer totalt individer inkl. föreningar inom den kreativa sektorn. Dessa siffror visar att kreativa sektorn är en sektor att räkna med och att den är något större än byggsektorn. Läs mer om den jämförande statistiska kartläggningen i bilaga 2a, b & c. SLUTSATSER statistisk kartläggning av Uppsala län Möjligheter och styrkor med kartläggning via statistik är att skapa ett underlag för ökad kännedom om den kreativa sektorns storlek, betydelse och förutsättningar. Underlaget användes även för att öka de positiva attityderna till kreativa sektorns verksamheter framförallt bland förtroendevalda och tjänstemän. Det har dessutom varit ett sätt att lyfta upp den kreativa sektorn som en mycket viktig sektor i diskussioner runt regional tillväxt och företagarklimatet i regionen. Under kartläggningsarbetet av den kreativa sektorn i Uppsala län har en koncentration av verksamheter inom Media/Digital samt Konst/ Jämförelse av antalet sysselsatta mellan kreativa sektorn och andra sektorer. 19 % TILLVERKNING GRUVOR ENERGI 17 % HÄLSO/ SJUKVÅRD 7 % BYGG ÖVRIGT 49 % 8 % KREATIVA SEKTORN KRUT Kreativ utveckling 15

16 Design identifierats. Detta ger en indikation på att framtida utvecklingsarbete framförallt kommer att riktas mot dessa huvudsektorer. För delsektorn Turism/Rekreation/Sport finns idag en aktör, Turismakademin i Uppsala län, som arbetar för kompetensutveckling och för att stärka entreprenörskapet inom besöksnäringen. Avgränsning samt problematik kopplat till statistikbearbetning I Uppsala län har vi även avgränsat statistikkartläggningen genom att ta bort några punkter och delar där data har bearbetats och finns tillgängligt. Dessa är branschen taxi och sektorn Måltid. Orsaken till att vi valt att ta bort dem berodde på en överrepresentation av renodlade taxi-verksamheter som gav en felaktig bild av den kreativa sektorn samt att område Måltid till stor del innehöll jordbruk, skogsbruk och djuruppfödning. Något som är viktigt att observera när det gäller den framtagna statistiken för delsektorn Turism/ Rekreation/Sport är att andlighet och själsliv också ingår. Då framförallt Uppsala kommun är dominant när det gäller antalet trossamfund kan statistiken därför ge en otydlig bild av antalet verksamma inom besöksnäringen. Kommunstatistiken svårt med korrekt bild Att statistiken för den kreativa sektorn är svår att tyda och att den inte ger en helt korrekt bild av sektorns verksamheter och storlek, utgör ett problem när den presenterades för länets kommuner. Framförallt har det varit svårigheter med att ge en korrekt bild i de mindre kommunerna, genom att statistiken många gånger av sekretesskäl visar på 0 verksamheter, men att det egentligen kan röra sig om 1-5 verksamheter. Dock brukar den lokala kännedomen vara hög i de mindre kommunerna, så att det ändå ganska lätt går att identifiera de verksamheter som finns fast de är exempelvis under 5 i antalet. En ytterligare orsak till att vi inte har valt att presentera statistiken för Uppsala län på kommunnivå i denna rapport är problematiken med överlappning mellan de olika sektorerna. Att istället redovisa statistiken på en länsnivå ger en mer rättvis och tydlig bild av sektorns omfattning och struktur. Nationell mätstandard saknas Viktigt att poängtera är att det under projekttiden saknades nationella standarder för statistik inom området, så olika undersökningar mäter olika saker. Kreativa sektorns omvärld i Uppsala län Stort intresse för att stödja kreativa entreprenörer och verksamheter Under kartläggningsfasen har de entreprenörsfrämjande organisationerna, som nämns i denna rapport, redan under kartläggningsfasen visat ett stort intresse av att samarbeta med KRUTprojektet Uppsala län för att stödja den kreativa sektorns entreprenörer och verksamheter. Under den första inventeringen av den kreativa sektorn i Uppsala län har även ett flertal intressanta nätverk/kreatörer identifierats både inom länets största kommun, Uppsala, men även många i de övriga kommunerna i länet. En fördel för utvecklingen av den kreativa sektorn i Uppsala län är också att det redan idag finns många upparbetade kontakter och samarbeten mellan aktörer, nätverk och offentlig sektor. Utbildning och forskning viktiga för den kreativa sektorns utveckling Inom Uppsala universitet finns ett Kandidatprogram i kulturentreprenörskap, på 180 högskolepoäng. Då detta program riktar sig till studenter som vill kombinera humanistiska ämneskunskaper med praktiskt orienterade kurser är denna utbildning speciellt intressant att följa. Exempel på de praktiskt orienterade kurserna är entreprenörskap, ekonomi, projektplanering och strategisk kommunikation. CIND, Kulturgeografiska institutionen Forskning inom universitetet som är speciellt viktig för sektorn är framförallt den som bedrivs inom Centrum för forskning om innovationer och näringslivsomvandling (CIND), som har sitt säte vid Kulturgeografiska institutionen. Inom CIND bedrivs bl.a. ett aktuellt forskningsfält som gäller de kulturella/kreativa industrierna och kunskapsekonomin. Då denna forskning handlar om innovationer inom kulturella näringar är det 16 KRUT Kreativ utveckling

17 Dragon Gate, Älvkarleby KRUT Kreativ utveckling 17

18 gymnasieskolor som var speciellt intressanta för KRUT-projektet är John Bauergymnasiet Uppsala, Westerlundska gymnasiet i Enköping och GUC (Grafiskt utbildningcenter i Uppsala). Foto Clarence Werdin. av stort intresse för KRUT-projektet. Vi har också tillsammans med universitetet utfört en översiktlig inventering på vad som finns inom universitetet som kan kopplas till den kreativa sektorn och dess tillväxtpotential. Några exempel är måltidsforskning, musikvetenskap, media- och kommunikationsvetenskap, entreprenörskap m.fl. Folkhögskolor I Uppsala län finns två folkhögskolor som har utbildning inom det estetiska området. Dessa båda folkhögskolor besitter olika typer av kompetenser som kompletterar varandra. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har utbildning inom foto, film, skrivande, kultur, historia, bistånd, ekologi och friskvård. Framförallt skolans utbildning inom foto och skrivande har en mycket hög nationell kvalitet. Skolans huvudman är Föreningen Norden. Wiks Folkhögskola är kopplad till Landstinget Uppsala län och Kultur i länet. Där finns bl.a. fyra olika ettåriga estetiska kurser: musik, konst, teater och skrivarkurser. Det finns även ett flertal gymnasieskolor inom Uppsala län som har program inom estetiska ämnen och inom entreprenörskap, några exempel på Kommunbesök i Uppsala län I koppling till den statistiska kartläggningen besökte KRUT Uppsala län samtliga av länets 8 kommuner (antal invånare totalt [ ]) för att presentera statistiken samt diskutera runt den kreativa sektorns betydelse med kultur-, näringslivs- och turistchefer. De aktuella kommunerna var Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby, Uppsala och Östhammar. Varje kommun fick en anpassad information efter vad den enskilda kommunens statistik visar, även en länsbeskrivning presenterades. Syftet var att besöka beslutsfattare inom tillväxt och kultur i länets samtliga kommuner och tillsammans med dem påbörja inventeringen av aktörer, nätverk etc. som är verksamma inom den kreativa sektorn i de aktuella kommunerna. Detta för att ge mer innehåll till statistiken samt att identifiera behov, nätverk etc. Detta innebar slutligen ca 15 st muntliga presentationer i olika sammanhang som utfördes under loppet av tre månader. Exempel på aktörer, nätverk och kreativa initiativ i Uppsala län: (Detta är endast ett urval av exempel som kom fram under dessa kommunbesök och vissa delar av informationen kan vara hämtad från respektive kommuns eller verksamhets hemsida). Enköpings kommun (antal invånare [ ]) Enköping har under projekttiden påbörjat ett arbete med Cultural Planning. Enligt kommunen har Enköping ett rikt kulturliv, där det finns mycket att välja på för alla smakriktningar och åldrar. Kommunen har också ett starkt engagemang i kretsloppstänkandet, har många trädgårdsentreprenörer och är känd för sina vackra och unika trädgårdar. Några övriga exempel från Enköpings kommun är; Enköpings musikklubb som är mycket driftiga enlig kommunen samt Kulturskolan (musik- och dans) som har ett mycket gott rykte där många använder skolan som förebild och gott exempel. Kommunens största evenemang kopplat 18 KRUT Kreativ utveckling

19 till den kreativa sektorn är Enköpings kulturvecka och Kultur i mötet samt Vårkonst konstrunda vid påsk. Heby kommun (antal invånare [ ]) Är en kommun där hästnäringen har en stor betydelse och Häst i Heby som är en ideell förening verkar för ett gynnsamt hästklimat. Denna förening är mycket viktig för kommunen då deras ambition är att profilera sig som hästkommun. Några övriga exempel från Heby är älgparken Gårdsjö Älgpark som enligt Uppsala Tourisms undersökning bara i år (2010) har fått upp till besökare (både nationella och internationella). Tärnsjö läder (garveri) har blivit mycket berömt även internationellt för dess kvalitet när det gäller garvningsteknik. Kommunen vill också gärna lyfta fram de lokala konstnärerna ÅC Danell och Sonja Pettersson. Ett evenemang som sker varje sommar sedan 2008 är Fest i Heby som är en samlingsaktivitet för kulturturism i kommunen. Inom kommunen finns sex medeltida kyrkor, Krusenbergs herrgård och Noors slott. Det finns sju kända fornborgar i Husby-Långhundra socken och den mest kända är Broborg, som är en befästningsanläggning från järnåldern. En drivande aktör som syns och märks inom upplevelser anser kommunen att företaget Form Träning & Hälsa är. Andra exempel är Brantshammar stuteri Håbo kommun (antal invånare [ ]) Centralorten i kommunen är Bålsta och Sveriges mest kände Bålstabo är den folkkäre Lasse Åberg. Enligt Lasse Åberg själv innefattar hans CV bl.a. filmstjärna, banansångare, musikalmakare, reklamare men mest av allt museiman. Åbergs Museum i Bålsta har en av världens främsta samlingar av Disney-föremål och en viktig aktör för Håbo kommun. Andra exempel från kommunen är Skokloster slott som idag är ett av världens förnämsta barockslott samt Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, framförallt skolans utbildning inom foto och skrivande har en mycket hög nationell kvalitet. Ett viktigt evenemang i kommunen är den årliga Håbo-festdag som är en dag fylld av musik, aktiviteter, uppvisningar, marknad, företagsmässa och utställningar. Knivsta kommun (antal invånare [ ]) I kommunen finns mycket av kulturarv (kulturmiljöer) bl.a. Morastenar som är ett monument där kungaval hållits under Sveriges medeltid. Monumentet ligger på Mora äng i Lagga socken. På Gårdsjö älgpark i i Heby kommun erbjuds besökarna närkontakt med skogens konung. KRUT Kreativ utveckling 19

20 med hästuppfödning sedan 1964, full- och halvblodshästar för galopp och ridsport samt Östuna som är ett känt travstall. Evenemang i kommunen är exempelvis Husaby Marken en medeltida marknad och folkfest i Husby-Långhundra samt den årliga Kvarnens dag. Tierps kommun (antal invånare [ ]) I kommunen finns Föreningen Vallonbruk i Uppland, en ideell förening vilken arbetar för att bevara, beskriva, utveckla och marknadsföra de uppländska vallonbruken. Genom arbetet får regionens attraktioner fler besökare vilket i sin tur genererar skatteintäkter till kommuner och landsting. Ett annat exempel från kommunen är Eric Sahlström-Institutet, en stiftelse som har till uppgift att främja folkmusiken, folksången och folkdansen i det svenska samhället. I verksamheten skall samhörigheten mellan musiken, sången och dansen särskilt betonas och stor vikt läggas vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling. En aktör som kommunen också gärna vill lyfta fram är Tobo Glasblåseri som invigdes i september Ett evenemang kopplat till den kreativa sektorn som är viktigt för Tierp är den årliga konstrundan Konst på väg där ett 40-tal konstnärer och konsthantverkare öppnar sina ateljéer och utställningslokaler på olika platser i Tierps kommun varje påsk. Älvkarleby kommun (antal invånare [100630]) Består av mycket natur och kultur och turismnäringen är mycket viktig för kommunen. Kommunen har även en hög andel föreningar (ca 125 st) jämfört med kommunens storlek. Laxön är ett besöksmål i kulturmiljö vid Dalälven, tidigare militärt område. På Laxön finns många olika verksamheter, bl.a konst och konsthantverk. Stig Dagermansällskapet bildades i maj 1987 med syfte att uppmärksamma ett författarskap av stor betydelse. Idag har sällskapet omkring 250 medlemmar. Dragon Gate är ett kinesiskt affärs- och kulturcentrum under uppförande vid E4 öster om Dalälven. Några exempel på viktiga evenemang i kommunen är den årliga Fallens dag samt utdelningen av Stig Dagermanspriset som ges till den, de eller den organisation som i Stig Dagermans anda verkar för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet. Uppsala kommun (antal invånare [ ]) Är länets största kommun och med detta också den som erbjuder mest inom kreativa sektorn och av kulturupplevelser, nätverk etc. Här kommer några exempel; Uppsala är en av Sveriges körtätaste städer, utnämnd bl.a. av UNT 1990 till Körernas huvudstad i Norden. Uppsala har ett stark religiöst och historiskt fäste och symbolen för Uppsala stad är framförallt Domkyrkan och Uppsala slott. Några exempel på museum som finns i Uppsala kommun är Gamla Uppsala museum, Uppsala Konstmuseum, Bror Hjorths Hus, Evolutionsmuseet och Biotopia. Kopplat till Uppsala Universitet finns exempelvis Linnéträdgården, Botaniska trädgården och Linnés Hammarby. Teatrar är exempelvis Stadsteatern, Riksteatern, Reginateatern, Teater C och Panikteatern inklusive Lilla Teatern. Uppsala Konstnärsklubb är en förening för yrkesverksamma konstnärer. Uppsala kommun är också en stark aktör när det gäller IT- och mediasektorn, ett exempel är ICT Uppsala som är en branschförening för Uppsalas IT-företag. I Uppsala finns även ett av nordens största dataspelsföretag, Starbreeze, med ca 120 st anställda. Övriga exempel kopplat till kreativa sektorn är Uppsala Konsert & Kongress, Katalin and all that Jazz, Vasaborgen Uppsala slott och Pelle Svanslös hus. Evenemang som av kommunen lyfts fram som speciellt viktiga är Kulturnatten, Internationella Gitarrfestivalen, Uppsala ReggaeFestival, Uppsala Internationella Kortfilmsfestival samt Ordsprak Uppsalas internationella poesifestival. I Uppsala kommun finns två olika tidningar/ magasin som riktar sig till företag/mötesplatser och kultur. Dessa är Relation (tidning och mötesplats) samt BIZ&ART, ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Se bilaga 23, artikel om KRUT. Östhammars kommun (antal invånare [ ]) Östhammar är en författar- och föreningstät kommun. I kommunen finns bl.a Österbybruk, som ingår i Vallonbruk i Uppland och är en herrgårdsmiljö och bruksgata med byggnader från framförallt och 1800-talen. Där finns även världens enda bevarade vallonsmedja från 1600-talet. Aktiviteter som sker i Österbybruk är exempelvis visning av vallonsmedja och smedsbostad, bruks- 20 KRUT Kreativ utveckling

21 vandring och spökvandring. Kopplat till Österbybruk finns även Bruno Liljefors ateljé som underhålls av Bruno Liljeforsstiftelsen. De största evenemangen i kommunen som är kopplat till kreativa sektorn är Nyckelharpsstämma i Österbybruk, Östhammars musikvecka, vinterkarnevalen Knutmasso, Eldfesten i Österbybruk, Ordfestivalen i Östhammar samt Badortsdagarna i Öregrund. Ett urval av entreprenörsfrämjande organisationer i Uppsala län ALMI Företagspartner Uppsala AB Deras uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagandet. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Inom de här områdena erbjuds framför allt två tjänster finansiering och affärsutveckling. Järnboden with love Bilden är ett digitekniskt collage av konstnär/illustratör Anna Helldorff. NyföretagarCentrum består i Uppsala län av NyföretagarCentrum Norduppland, Uppsala, Knivsta och Enköping. NyföretagarCentrum ger kostnadsfri rådgivning och coachning till blivande entreprenörer och är en aktör som projektet tänker samarbeta med. Coompanion i Uppsala län erbjuder kostnadsfri rådgivning och information till människor som vill starta och driva företag tillsammans i demokratisk form, till exempel som ett kooperativt företag. Drivhuset i Uppsala är en ideell stiftelse som erbjuder studenter inom alla ämnesinriktningar vid Uppsala universitet och SLU kostnadsfri rådgivning inom starta eget. De arrangerar även föredrag, temadagar och programverksamhet med kurser inom till exempel säljteknik, marknadsföring och bokföring. Arbetsförmedlingen Kultur Media Uppsala län är en specialarbetsförmedling inom kulturområdet. Deras branschområden är Scen och ton, Bild och form samt Ord och media. Ung Företagsamhet är en icke vinstdrivande organisation som ger ungdomar inom gymnasieskolan möjligheten att utveckla sin företagsamhet genom att driva företag under ett läsår. Exempel på Övriga företagsstödjande aktörer E-Fabriken (Entreprenörsfabriken) är en ekonomisk förening som bildades i Heby kommun. Ett näringslivsprojekt under samma namn har även pågått under perioden Projekts syfte var att stödja framförallt dem som vill sälja produkter/tjänster via internet (e-handel) och för att stimulera entreprenörskap på landsbygden. C Företaget är ett koncept som är kopplat till Coompanion i Uppsala län där affärsidén är att erbjuda en juridisk och administrativ plattform för enskilda som tryggt och enkelt vill skapa sin försörjning genom affärsverksamhet, utan att starta eget företag. C Företaget fungerar som arbetsgivare och ansvarar mot en serviceavgift för administrativa funktioner och försäkringar under den tid som C-företagaren arbetar med sina kunder. KRUT Kreativ utveckling 21

22 Turismakademin Uppsala län är en ideell förening med företag och organisationer inom besöksnäringen (turism) i länet som medlemmar. Föreningens syfte är att verka för kompetensutveckling samt erbjuda mötesplatser till sina medlemmar. Företagslotsen Uppsala är en mötesplats där entreprenörer kan träffa andra som är eller vill bli egen eller låna mötesrum till kundmöte m.m. Företagslotsen Uppsala är ett samarbete av flera organisationer och myndigheter för att erbjuda vägledning, rådgivning och information. Uppsala kommuns Evenemangslots är kommunens kontakt gentemot arrangörer. Hit vänder sig arrangörer som behöver upplysningar om myndighetskrav, bidrag, evenemangsplatser eller arenor i Uppsala kommun. Djupintervjuer bland intresseorganisationer För att ytterligare få klarhet angående de förutsättningar som finns inom den kreativa sektorn kopplat till företagande och entreprenörskap genomförde KRUT Uppsala län djupintervjuer både via telefon och personliga besök med elva intresseorganisationer för olika konstarter. Resultatet av detta sammanställdes sedan i en rapport (se bilaga 5a). Aktuella Centrumbildningar som intervjuades var Filmcentrum, Danscentrum Riks, Konstnärscentrum Syd, Centrum för Fotografi, Illustratörscentrum, Musikcentrum Riks samt Väst, Författarcentrum Öst, Teatercentrum, Översättarcentrum och Konsthantverkscentrum. Då intresseorganisationerna gemensamt har 1000-tals medlemmar i Sverige ansåg KRUT Uppsala län att deras åsikter och uppfattningar var mycket relevanta för hur verkligheten är för de verksamma inom den kreativa sektorn och framförallt inom kultursektorn. Citat från djupintervjuerna och om vad KRUT-projektet bör fokusera på; Det är viktigt att KRUT lyfter fram att alla konstarter skiljer sig och inte är likvärdiga, vare sig det gäller arbetsförhållanden eller synen på företagande och entreprenörskap. När det gäller affärsrådgivning behövs specialkompetens; förståelse för att musiken ser annorlunda ut jämfört med exempelvis en keramiker som kanske har behovet av att investera i en ny brännugn och hitta finansiering till detta. Att diskutera den kreativa sektorn, från alla håll och alla nivåer framförallt på politisk nivå. Viktigt att sprida positiv energi och lyfta upp vikten av kulturens betydelse för samhällsutvecklingen. Via Författarcentrum kan man boka en författare som föreläsare. 22 KRUT Kreativ utveckling

23 Slutsats intresseorganisationer Under behovsinventeringen identifieras genomgående behov av: - Att synliggöras och lyftas fram som konstart och kreatör, dels för att stärka yrkesrollerna samt även för att tydliggöra kreativa sektorns betydelse för samhällsutveckling och ekonomi. - Att få tillgång till nätverk, forum och mötesplatser med såväl kunder som uppdragsgivare och producenter. - Utbildning i exempelvis sälj/ marknadsföring, nya tekniska lösningar, bokföring/ skatteregler/ momssättning och övriga regelverk som är speciella för kreativa sektorn. - Anpassad affärsrådgivning och förbättrade förutsättningar för företagande och entreprenörskap samt en bra infrastruktur för kreativa uttryck i form av arenor och lokaler. Viktiga aspekter att uppmärksamma är vidare: Politisk påverkan behövs för att förändra skatteregler, momsregler, a-kasseregler och avdragsmöjligheter för företag, så att det gynnar den kreativa sektorn bättre än idag. Många av kreatörerna är redan egna företagare med F-skattsedel, många är dock ofrivilliga företagare. Det är få som har fast anställning som yrkesutövande kreatör och detta resulterar i att det är svårt att överleva endast på det kreativa utövandet. Arrangörer, producenter och förmedlare är otroligt viktiga för kreatörerna. Här finns potential att privat lösa det som offentliga sektorn inte längre värdesätter medan behovet är otroligt stort; privata kulturförmedlare som ett led mellan kreatör och offentlig såväl som privat sektor. Workshop med yrkesverksamma konstnärer Med koppling till behovsinventeringen arrangerades även en workshop tillsammans med Kultur i länet där 40 yrkesverksamma konstnärer från Uppsala län deltog. Workshop med yrkesverksamma konstnärer. Syftet var att lyfta de hinder och möjligheter som finns i länet med utgångspunkt i det som kommit fram under djupintervjuerna med centrumbildningarna. Frågeställningarna för workshopens upplägg var: Hur är det att vara professionellt verksam inom olika konstarter i Uppsala län? och Vilka är hindren och möjligheterna för skapande verksamhet?, vilka kopplades till resultatet från behovsinventeringen hos intresseorganisationerna. (Bilaga 5b). Vid själva workshopen bearbetades frågan Hur kan vi agera för att förbättra möjligheterna/ övervinna de hinder som finns? genom processledningsmetoden OPERA. I metoden ingår det att gemensamt prioritera de viktigaste förslagen och sedan att kategorisera dem och ge dem en rubricering. De prioriterade punkter som kom fram vid denna workshop är: Deltagarna önskade en kulturkoordinator (kreatörslots) med specifika kunskaper om den kreativa sektorn samt om ekonomi och finansiering. Kulturkoordinatorns roll skulle vara som en typ av lots eller coach och hjälpa till med exempelvis att söka EU-pengar, förmedla kontakter, och liknande. Antingen i form av en Kulturakut dit KRUT Kreativ utveckling 23

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

*Verksamheter inom Turism, Media, Konst, Design och Kulturarv etc. Program

*Verksamheter inom Turism, Media, Konst, Design och Kulturarv etc. Program Kostnadsfritt inträde OBS! Föranmälan krävs Nu är det dags att anmäla dig! Är du ung och sysslar med musik, design, foto, datorspel, teater, film, konst, dans, skriver böcker/dikter eller något annat kreativt?

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008 1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 Främja kvinnors företagande 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 KVITS -kvinnors företagande inom ITS Syfte: Kartlägga alla företag som verkar inom logistik, IT och ITS och som drivs av kvinnor. Projektledare:

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer