Till fots och på cykel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till fots och på cykel"

Transkript

1 Till fots och på cykel Både cyklisten och fotvandraren skilde sig från den vanliga turisten genom att offra en del av bekvämligheten, ibland allt. Båda sätten att färdas rymdes i två typer av resande med avseende på tid och möda. Å ena sidan kan vi tala om hembygdsresenären som under en söndag eller weekend, låt vara regelbundet eller mera sällan, gjorde utflykter i sin stads omgivningar eller efter en eller ett par timmars tågresa utforskade någon skog, hed eller strandremsa och eventuellt spenderade en natt på enklast och billigaste sätt. Å andra sidan fanns det de som var angelägna att lära känna olika landsändar mer fysiskt och under dagar och veckor verkligen reste runt på cykel eller som fotvandrare mer närgånget utforskade något landområde, distrikt eller någon skogs- eller bergstrakt, och då utan att för den skull nödvändigtvis förlita sig på scouting och camping eller, än mindre, hänge sig åt jakt, fiske eller bergsklättring. Att deras investering i ett mer oförutsägbart eller riskfyllt möte med den fysiska verkligheten gav ett större utbyte av de miljöer och människor de mötte än vad turisten i häst och vagn eller senare bil och buss kunde räkna med var dock på intet sätt givet. Helt annorlunda var det ändå med säkerhet. Medan det i varenda nyfiken skara turister vid forsar, gruvor och utsiktspunkter ofta fanns några beredda att vandra ännu längre upp, ner eller bort, dök cykelturisten givetvis inte upp förrän cykeln hade fått en någorlunda praktisk och ergonomisk utformning med däck, bra sadel, bäranordningar och annat, säg på 1880-talet. Alla dessa mer friluftsorienterade resenärer sökte och använde också kartor, vägledningar och guider, helst anpassade till det sätt som valts för att upptäcka och bekanta sig med omvärlden och antingen tillkomna på påpassliga kommersiella intressens eller olika entusiasters initiativ, eller s.a.s. både och. Deras engagemang vilade nämligen på en lust och känsla som mer än bara genom sättet att förflytta sig förenade dem och nästan överallt lade grunden för föreningar och sällskap som såg möjligheterna att beskriva och dela individuella erfarenheter med varandra, ja, även omsätta dem till egna vägvisare och guider gjorda tillgängliga för andra och även en allmän publik. Här låg ett slags omgivnings- och hembygdsturism nära till hands, inte bara för att det var lättast och minst riskabelt att ta sig ut till sin stads omgivningar, utan också för att praktiskt taget alla stadsguider publicerades med en fortsättning på rubriken-ortsnamnet:... och dess omgivningar, et ses environs, nebst Umgebungen, osv. Detta innebar nästan alltid ganska långa kapitel till och om den aktuella traktens begivenheter, även om det var si och så med

2 påminnelser om sidovägar och vägarnas skick när de berörda förväntades komma i landå eller med ångslup. Dessa stadsguider var i många länder också egentligen de första mer turistiskt orienterade detaljerade beskrivningar till mer lantliga trakter över huvudtaget, eftersom de äldre regionala vägvisarna och guiderna mest rörde sig längs de större vägarna och de spektakulära sevärdheter som redan tidigt hade fångat långväga besökare. Ty det renodlade lustresandet vi talar om här hade främst varit och förblev länge en sak för stadsbor, medan folk med rötter i jord-, lant-, skogs- och bergsbruket, undantaget slotts- och herrgårdsägarna och ledningsstaberna på bruken, bara reste av nödvändighet i arbetet eller för arbetes skull, låt vara väl på väg inte utan lust att spana in och fundera över vad man såg. Den sistnämnda kategorin av resenärer, som givetvis fanns inom alla delar av befolkningen i de flesta länder, skulle dessutom få sina mer skräddarsydda guider, dock utformade på ett helt annat sätt än turistguiderna och mycket mer specialiserade utifrån sin huvudsakliga funktion: jakten på jobb, försörjning och utbildning (se Special- och alternativguider ). I städernas omgivningar Att ett av de vanligaste inslagen i guider till städer, orter och olika anläggningar är beskrivna promenader och rundturer till fots är ganska naturligt, men utgör sällan motiv nog att betrakta dessa guider som t.ex. vandrings- och friluftsguider i den bemärkelse vi avser här. Däremot kan vi med fördel se stadsguidernas närmast obligatoriska beskrivningar av besöksmål och utflykter i sina omgivningar som en tacksam invitation till friluftsturisten, även om de avsåg att tillgodose såväl den besökande och främlingen som den nyfikne stadsbon. Resmålen sjöar, gårdar, slott, kyrkor, smedjor, kvarnar, utsiktspunkter, grottor och vägarna dit beskrevs med olika grad av omsorg och precision, men ofta också med alla möjliga färdsätt uppräknade vid sidan om just till fots och på cykel, dvs hästskjuts, droska och allt oftare järnväg och båt. Ändå var varje stadsguide en potentiell cykel- och vandringsguide, även om den saknade det speciella tilltal som såg just cyklisten och vandraren framför sig, låt vara att någon av dem mycket väl kunde uppmärksammas när det lämpade sig, t.ex. här går en genväg och stig över åsen, där en cyklist får slita ont och landån måste ta vägen runt om. Stadsguiderna redovisade m.a.o. sina omgivningar mest som ett slags utflykter för en allmän och ganska ospecificerad publik och de guider som bokstavligen beskrev sig som vandringsoch cykelguider omfattade oftast betydligt större områden, både hela grevskap, län och t.o.m. länder med städerna och deras omgivningar bara som geografiskt sett mindre delar av det hela. Ett undantag här var dock ofta storstäderna, vars omgivningar inte sällan beskrevs med

3 cyklister och fotvandrare i fokus, ibland t.o.m. i separata guider (se särskilt avsnitt i Europeiska metropoler ) och vilka det finns all anledning att också speciellt uppmärksamma, eftersom cyklismen tidigt fick stor betydelse här p.g.a. ett stort ganska välbeställt befolkningsunderlag. Det finns alltså en poäng att påminna om en del guider till storstadsregionerna, och då särskilt parisregionen, som i jämförelse med andra metropoler hade extremt många guider om enbart stadens omgivningar. Dessutom torde de senare ha varit den första trakt någonsin som genomkorsats och beskrivits via mänskligt muskeldrivna hjul, via en vélocifière, en föregångare till cykeln. Resultatet beskrivs i en guide som föreslår tretton turer (promenades) med fordonet och skrivits av den gamle revolutionären Louis Marie Prudhomme 1804: Miroir de l`ancien et du nouveau Paris. Beträffande cykelguider är det ju annars tiden från 1880 som gäller, t.ex. Environs de Paris (ouest) från c 1910 i serien Cyclo-Guides Miran Illustrés, en renodlad cykelguide på 182 sidor med 18 föreslagna turer beskrivna efter varandra med text, bilder och kartor. En annan sådan cykelguide var J. Bertots Les plus belles Excursions des Environs de Paris 1913 i serien Guides Bertot`s Guides du Cycliste en France. Boken redovisar 24 turer på 205 sidor med turkartor och ett antal större kartor över främst de många stora slottsparkerna. Även om texten ägnar stort utrymme åt själva färdvägarna beskriver den mer noggrant också en del orter och byggnader. Båda guiderna kan jämföras med Guide Taride des environs de Paris c 1925 för bilister, motorcyklister och cyklister, vilken omedelbart lockar till en reflektion över två saker: först att många guider kombinerade bilister och cyklister i samma guider, båda f.öv. tidigt uppmärksammade i en del allmänna turistguider, och då, för det andra, oftast med förtur för bilisternas särintressen. Taride, en fransk specialist på turistkartor och -guider, erbjöd i sin guide ovan på 243 sidor med 60 turer i Paris omgivningar som lämpliga söndagsutflykter, alla beskrivna med uppritade linjekartor och i marschrutans tabellform, dvs med avstånd i kilometer i särskilda kolumner invid de uppräknade orterna och med ytterligare en kolumn för beskrivningar av vägarnas skick och sträckning (ta till höger, vänster, osv) och med även mycket korta kommentarer om respektive landskap (vackra vyer, branta backar, gropig väg, osv) och om några av orterna och någon eventuell sevärdhet. För pariscyklisten borde valet mellan dessa guider ha varit självklart. Den förstnämnda guiden ovan var nämligen en innehållsrik och medveten introduktion till det landskap, de bebyggelser och transportleder som omgav och successivt kommit att dras in i Paris inflytessfär, medan den sistnämnda inte ger minsta vink om vilka märkliga möten mellan byggnader, verksamheter, spår, vägar och kanaler som uppkommit och förebådade den

4 kommande omvandlingen och vad den kunde leda till, annat än möjligen för de beskrivna vägsträckorna, vägkryssen och farliga vänstersvängarna, och som antagligen få läsare brydde sig om förrän väl på plats. Nu hör det emellertid också till saken att de cykelklubbar som tidigt uppstod i olika städer själva organiserade turer som även nedtecknades i medlemsbladen, vilket gjorde denna omgivnings- och hembygdscyklism till ett märkbart fenomen i många städers omgivningar redan före 1900 och medförde tillkomsten av betydligt mer detaljerade beskrivningar och kartor till städernas omgivningar än tidigare. Men detta nöje skulle också snart hämmas av bilismen, inte bara p.g.a. trängseln och osäkerheten på vägarna, utan också för att en del som tidigare cyklat mycket övergick till just bil. En så småningom populär form att upptäcka städernas och särskilt storstädernas omgivningar på var naturligtvis också till fots, vilket emellertid förutsatte kollektivtrafikens utveckling för den som ville längre ut än till de större städernas kransområden, redan under viss omvandling och uppfransning med hjälp av oreglerade kåkbebyggelser, industrier och verkstäder, upplag för olika bulkvaror sand, sten, timmer, kol och genomkorsade av vägar, spår och kanaler. Tågen hade visserligen tidigt tagit stadsbor ut till förstäder, förorter och villasamhällen, men med spårvägar och bussar till nya och växande områden kom allt större delar av städernas omgivningar att bli mer lättillgängliga. I en hel del städer utlöste detta ett slags omgivningsturism som förlagen befrämjade och parasiterade på genom att förstärka kombinationen av en framväxande storstadspessimismen (trångt, smutsigt, stressigt, anonymt) och en idyllisering av landsbygden (natur, lugn, idylliska småorter, rena vattendrag). För befolkningen i Berlin skedde detta tidigt och kanske i ännu större omfattning än i t.ex. Paris. I seklets början fanns t.ex. Chr. Peip`s respektive Mende s Taschen-Atlas von Berlin (och omgivningar resp. förorter) och staden kom att få den största kartproduktionen av alla städer till stöd för en växande ström friluftsdyrkare och fotvandrare. En mängd förlag och utgivare spottade ut omgivningskartor och atlaser på löpande band Silva, Kiesslings (med bl.a. Berliner Baedeker), Grieben och Pharus Verlag varav vissa även uttryckligen kom att anknyta till friluftsturismens ideologiska grund. Ausflugführer Hinaus aus der Stadt mit Strassenbahn, Omnibus, U-Bahn hette t.ex. en atlasguide från 1929 (16 uppslag med kartor i färg) och med 90 sidor beskrivande text och den lämnade rykande storstaden i silhuett på omslaget. Utgivare var Die Berliner-Verkehrs-Aktiengesellschaft (BVG), ansvarig för en stor del av trafikeringen i staden. Ett annat exempel var stadens Reichsbahndirektion, som tillhandahöll en stor omgivningskarta i färg under rubriken Für Ausflüge mit S-Bahn.

5 I Sverige kunde de flesta stadsguiderna och STF:s landskapsguider hjälpligt användas för utflykter i städernas omgivningar, och särskilt stockholmsguiderna brukade vara ganska generösa med både väganvisningar och platsbeskrivningar. Dess omgivningar hade ju i jämförelse med de flesta större kontinentala städer en mer lantlig karaktär med många väldefinierade målpunkter herrgårdar, säterier, slott och ovanligt få och små orter och en agrar, närmast feodal ordning fortfarande läsbar i bebyggelser och befolkning fram till 1:a världskriget kom också andra utgåvan av Folke Thörns 50 vandringar i Stockholms omgivningar, en uppsamling av hans artiklar i Stockholms-Tidningen som uppenbarligen fyllde ett behov, eftersom det hänt en hel runtom i det större Stockholm, som det så vackert hette. Ofta förutsatte turerna t.o.m. en kort inledande buss- eller tågresa, inte ovanligt i de flesta omgivningsguider och i vissa fall grunden för mer generella vandringsguider, som t.ex. Mårten Sjöbecks Skåne. Färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna 1928 (på uppdrag av svenska järnvägsstyrelsen). Ett tidigt udda, men vällovligt komplement till kartläggningen av Stockholms utkanter var också Generalstabens Skidkarta över Stockholms omgivningar (t.ex. 1919), ett inte alltför avlägset eko från de tidigare kartorna över vintervägarna till Stockholm och samtidigt en vink om att också ge skridskoåkare och isjaktsseglare samma hjälp. Det är naturligtvis rimligt att föreställa sig att denna hembygdsturism påverkade de berördas bilder av hemstaden. Att en del av städernas invånare hade sett, upplevt och genom egen erfarenhet orienterats om stadens nejder betydde givetvis ändå inte automatiskt att de fick en bättre förståelse för hur samspelet stad-landsbygd utvecklades i och kring respektive städer än de många som aldrig rörde sig utanför tullstaket och formella stadsgränser. Men ingen kan förneka att de troligen fick en mer utfylld bild av de regionala sammanhangen och dess både punktvisa förtätningar, nya vägdragningar, odlingar och anläggningar och därigenom något bättre förutsättningar för att åtminstone får en aning om vad som pågick. Se också Europeiska metropoler för en kommentar om hur guiderna kan tänkas ha påverkat den allmänna uppfattningen och bilden av relationen centrum-periferi i dessa storstäder. Vägprofiler och överdriven information Med tillkomsten av bil- och cykelguider kom dessa alltmer att engagera sig i vägarnas skick och inte minst stigningar och backar, med framställningen av s.k. profilkartor, vägprofiler, contours (i vägsammanhang) som ett alltmer standardmässigt inslag (särskilt i cykelguiderna, och i bilguiderna så längre backarna slet hårt på motorerna). Särskilt de

6 italienska turistföreningarna tog frågan på största allvar och gav den systematiskt plats i sina guider från 1800-talets slut. Planimetri e Profili var t.ex. en separat kartserie som cykelklubben Touring Club Cyclisti Italiano gav ut, där varje nummer var en kombination av den topografiska kartan med den beskrivna vägen inritad samt en stor vägprofil med alla tänkbara nyttiga mått och uppgifter på och om framkomligheten utsatta (höjdmått, avstånd, lutningsprocent, tunnlar, pass, rasrisk, orter, övernattningskabiner, utsikter, m.m.). Kanske var också vägprofilen det idiomatiska inslag som som skilde cyklisten från fotvandraren, med den senare avgjort mer benägen och t.o.m. entusiastisk för en fortsättning när allt blev brantare. Cykelguider, explicit angivna som just sådana i rubriker eller underrubriker, var nämligen vanligtvis av tre olika slag med tanke på hur de beskrev det topografiska och geografiska material de använde, och de flesta varianterna var inte alltid till glädje för fotvandraren. Enkelt beskrivet handlade det om vilket utrymme som gavs åt väg- respektive platsbeskrivningarna samt om en sorts blandvariant som möjligen betonade någon av de två, men ändå gav tillräckligt med plats åt den andra, antingen i löpande text eller helt kortfattat med hjälp av förkortningar för ett stort antal funktioner och parametrar. Det absolut vanligaste hos äldre cykelguider fram till c:a 1900 var vid sidan om cykelguidernas årsböcker att vägbeskrivningarna betonades. I vissa guider var 90% av texten organiserad enligt rutter med beskrivningar av först och främst avstånden mellan uppdykande orter, platser och speciella punkter samt av varje viktigt vägval som måste ske eller kunde skapa huvudbry. Därefter kom beskrivningarna av vägarnas karaktär och inte minst deras stigningar och höjdmått. Att marschrutan och the route sketch blev det vanligaste sättet att ordna informationen om resvägar och rutter på var därför inte förvånande, eftersom dispositionen med de uppräknade orterna efter varandra i en huvudkolumn med sidokolumner för t.ex. angivna avstånd också lånade sig åt komprimerade kommentarer och uppgifter om vad som passerades, som t.ex. i Julius Heyls Tourenbuch des Salzkammergutes für Radfahrer 1899 (2:a) och N. Raeders Haandbog til Hjulturistkart over det sydlige Norge 1898 (2:a). De regionala guider som italienska Touring Club Ciclistico Italiano (TCCI i samverkan med TCI) började ge ut 1896 var ovanligt detaljerade vägguider av det här slaget och särskilt intressanta, eftersom de ingick i en serie som avsåg att täcka alla farbara vägar i landet och inte, som de flesta cykelguiderna, bara de större (för en presentation i detalj, se Touring Club Italiano visar vägen ). Guiderna var särskilt noggranna med avstånden och höjdmåtten, längs vissa vägar antagligen med rätta, och verkar så småningom ha förvandlat själva vägprofilen till ett slags emblem för hur en bra guide för cyklister borde se ut, ungefär som vissa bilguider

7 senare med samma envishet kom att framhålla stadskartan med kraftigt markerade stadsgenomfarter som närmast det främsta tecknet på väl genomarbetade bilguider. Många engelska guider var också förtjusta i vägprofilerna, som t.ex. engelska cykelklubben CTC:s regionguider i 1900-talets början, där den till North-West England 1911 bestod av 110 beskrivna rutter på 150 sidor, men med marschrutorna ersatta av smala kartutsnitt av varje vägsträcka med en parallell vägprofil. Uppgifter om orterna skedde genom tecken, symboler och förkortningar, men i slutet av guiden också med 15 sidor om de viktigaste orterna. I engelska guidesammanhang kom profilen också att kallas contour med just en serie guider kallad The Contour road Book av kartproducenten Gall & Inglis. Dess pocketguide till England innehöll beskrivningen av t.ex rutter med bl.a. 500 små vanliga kartor, profilkartor och stadsplaner, allt sammantaget på c:a 850 sidor. Den här genren av moderna vägvisare, som av kommersiella skäl gärna ville beskriva så många vägar som möjligt, ofta dessutom i en hel region eller ett helt land, var just exempel på den överdrivna, närmast fanatiska ambitionen att skapa ett system av symboler och förkortningar som kunde ge ett maximalt antal efterfrågade uppgifter om vägar och orter på så begränsat utrymme som möjligt. Turismens kartografi uppvisade i själva verket redan tidigt en sådan ambition genom att såväl förenkla topografiska element som floder, berg, sjöar osv som att ange olika inrättningar och verksamheter med grafiska symboler. De nämnda italienska vägguiderna ovan var här beundransvärda genom sin systematik snarare än sin mångfald av olika uppgifter, eftersom de generellt sett fokuserade på bara vägbeskrivningarna och gav ganska få uppgifter om orterna, mest enbart av servicekaraktär. Istället lät de parallellt publicera en annan serie guider som i första hand innehöll beskrivningar av vad som just fanns, låg och syntes längs vägen och av orterna själva. Att en sådan metodisk delning av väg- och platsbeskrivningar i olika guideserier, pedagogiskt ihopkopplade genom en enhetlig numrering av vägarna, inte föll särskilt många enskilda förlag i smaken är begripligt, då de konkurrerade med varandra om att ge cyklisten en enda i praktisk mening sammanhängande optimal guide till varje beskriven region. Målsättningen att packa samman så mycket information som möjligt för tillräckligt många vägar och orter, som t.ex. i också många framtida bilguider, kunde hos vissa förläggare därför drivas extremt långt vad gällde användningen av förkortningar. Att många engelska bil- och cykelguiders inledande lista med ordförklaringar ibland var en sida lång var dock inte alltför bekymmersamt så länge det mest handlade om ordförkortningar vars betydelse oftast var

8 uppenbar i de flesta fallen. Värre var det då med t.ex. Otto Webers Wegweiser für Radfahrer (durch Rheinprovinz) som i sin andra utgåva 1897 (1:a 1886) använde 42 rena symboliska tecken och 23 bokstavsförkortningar för att på 182 sidor presentera 196 rutter. De senare var uppställda som marschrutor, med två avståndskolumner till vänster om ortsnamnen och där den ena av dem också bestod av den information som alla de gamla kvarvarande milstenarna gav, uppenbarligen för att de även innehöll avstånden i hundratalet meter, ett tillfälle till både precision och väghistorik som författaren inte ville missa att ta tillvara. I den breda mittkolumnen angavs orterna på oftast bara en rad, två eller tre för de större städerna, som i ett separat avsnitt ändå hade fått 10 egna beskrivande sidor och även stadskartor, varför guiden vid första anblicken framstod som ortsorienterad, vilket likväl var missvisande. De flesta symbolerna intill ortsnamnen refererade nämligen till vägens beskaffenhet och olika vägval, liksom marschrutornas något mer sparsamma uppsättning symboler och förkortningar. Detta var helt enkelt en renodlad vägvisare, med marschrutorna som ett brokigt chiffer för enbart de mest förtrogna och tålmodiga. Och kanske var det just det som var författarens önskan om en enda invigd adressat: den inbitne cyklisten! En självklar fråga som hela tiden ligger på lur vid läsningen av det här slaget av guider är naturligtvis varför det inte kunde räckt med kommenterade kartor, vilka vid där laget ju kunde göras hur tydliga och skalenligt relevanta som helst, vilket t.ex. de nämnda omgivningskartorna till Berlin ovan var exempel på? Svaret var under den här perioden uppenbarligen att det var både billigare och räckte väl med tabeller och marschrutor för alla relevanta uppgifter, samtidigt som den praktiska hanteringen av anvisningarna i form av böcker eller häften också var lätt att praktiskt hantera när det blåste och regnade. Cykelguider som enbart eller främst ägnade sig åt vägbeskrivningar utan att beskriva orter, landskap, omgivningar, gårdar, etc. längs vägarna finns emellertid knappast längre idag. Allt detta petande med symboler och förkortningar var under denna övergångsperiod egentligen ganska överflödigt, men blev ett slags tävling mellan förlagen i ett samhälle där trots allt kodifieringen av alla tänkbara parametrar, ibland dessutom kvalificerade av en oändlig serie numeriska mått, pågick inom många områden i samhället. I just reseguidernas värld kom det dock att ge ett väl märkligt, abstrakt och närmast avvisande resultat, eftersom turismen främst vilade på visuella bilder och intryck, dvs kvalitativa subjektiva erfarenheter. Att den turistiska kodifieringen även präglade kartografin, själv en kodifierad representation av den materialiserade verkligheten, mötte ofta ännu större motstånd och överlever i extrema

9 varianter idag endast utanför turismen, t.ex. med varje turistisk ambition snarast som en dödsrisk i rallyförarens kartprotokoll. Hos många förläggare var det likväl länge vanligt att packa samman alla uppgifter under beskrivningarna av varje sträcka, ungefär som i de nämnda engelska regionguiderna ovan, men ibland avsevärt mer systematiskt och omfattande. Bland de många guider som vände sig till både cyklister och bilister kom vägbeskrivningarna och ortsbeskrivningarna nästan att ta ungefär lika stor plats i det välkända tyska förlaget Ravensteins guider med Ernst Ludwig Richter som huvudansvarige under många år. I Förlagets Führer für Rad- & Automobilfahrer in Deutschland (och angränsande länder) beskrivs t.ex. 274 sträckningar, var och en med en inledande marschruta med kolumner för orter, avstånd och höjdmått. Även om vägbeskrivningarna tycks dominera kommenteras många orter, samtidigt som det fortlöpande ges ordentlig plats för uppgifter om de lite större städerna, men då egentligen bara med ett fåtal upprepade bokstavsförkortningar för hotell, restaurang, verkstad, invånarantal, mm. Ett par svenska cykelguider, båda för hela Sverige, visar dock hur det ganska enkelt gick att ge större utrymme för beskrivningarna av orterna och landskapet längs vägarna. Särskilt tydligt är det i Göteborgs Velociped-Klubbs Route-Bok 1897, eftersom den är luftigt disponerad som en följd av en layout av marschrutor med kolumnen i mitten för uppgifter om orterna omgivna av sällan mer än kvartsfyllda kolumner för avstånd respektive vägbeskrivningar, framför allt om vägarnas skick. I STF:s Turistföreningens turbok för cyklister 1936 är de 60 turerna beskrivna med kartor och löpande text av två slag, en övergripande i stort typsnitt om landskapet och vägarnas skick mer allmänt och en i ett mindre typsnitt som beskriver den föreslagna indelningen i dagsturer respektive hur man kör och vad man ser och passerar, allt behagligt och lättfattligt beskrivet utan förkortningar. Det sistnämnda kännetecknade också i huvudsak de italienska guiderna i serien Guida Turistico di strade di grande communicazione dell`italia från 1800-talets slut och framöver, publicerade som både beskrivningar av en uppsättning regionala vägar och i små häften innefattande bara en eller ett par rutter. Cykelklubbarnas årsböcker, de tidigaste från runt 1880, har förutom ett mångsidigt material om respektive klubb, om cykeln och dess praktiska användning (däck, utbytbara delar, punktering, smörjning, reparationer, medhavt bagage, säkerhetsfrågor, skador trafikregler), om vägval och rutter samt om orter och städer. Både engelska CTC:s Handbook and Guide 1925 och franska Union Vélocipédique de France`s Annuaire 1901 (årsbok) betonar vad gäller det senare råd om cykeln och själva resandet, men utgör huvudsakligen uppräkningar

10 av tusentals orter i alfabetisk ordning, beskrivna på vanligtvis bara ett par rader med hjälp av förkortningar för främst olika nyttigheter (hotell, restauranger, verkstäder, telegraf/telefon, badställe, osv, men ibland enstaka ord i förkortning, för t.ex. gummifabrik, konstmuseum, katedral, etc). En belgisk årsbok för Touring Club de Belgique 1898 innehåller t.ex. allt ovanstående i tre separata häften, paketerade i ett vackert och rejält fodral med just ett av häftena tillägnat såväl längre ortbeskrivningar samt rutter med vägbeskrivningar av typen ta av höger vid kyrkan, efter backen, skog till vänster i tre km, osv). Till fots eller på cykel Ett generellt drag hos guiderna för s.a.s. blandade färdsätt, alltså bil- och cykelguider (eller bil-, motorcykel och cykelguider) eller cykel- och vandringsguider, var att materialet nästan alltid pekade på svårigheten att förena färdsätten i samma beskrivningar. Hastigheterna, färdlogikerna, önskningarna och förväntningarna skilde sig allt för mycket åt. Hannoverscher Tourist av L. Puritz, ein Führer für Wanderer und Radfahrer 1912 (13:e), är ett bra exempel på detta med sina 255 turer på 500 sidor med ett särskilt avsnitt om Hannovers omgivningar. Där är det nämligen fotvandraren som utgör måttstocken, inte minst genom att det nu är angivna tids- istället för km-avstånd för fotgängare som gäller, och med cyklisten hänvisad till 12 egna passande turer. Tanken var givetvis att den senare ändå kunde ha glädje av de flesta andra rutterna, låt vara att dessa oftast inleddes med en resa till startpunkten med spårvagn eller tåg, eftersom guiden också innefattade det mer avlägsna Lüneburger Heide, Leine- och Weserbergland och delar av bergstrakterna i Hessen. Hamburger Wanderbuch I, Holstein- Lauenburg 1909 (7:e), utan invitation till cyklisten, illustrerar skillnaden ännu tydligare genom att turerna är korta, vanligtvis mellan km, och de förutsedda promenaderna återigen bara mätta i tid och de vackra kartbladen högst i skala 1: för läsbarhetens skull och av en cyklist genomkorsade på knappt 2 timmar. Just Wanderbuch var också det som efter cyklismens genombrott användes på tyska för att annonsera den entydiga inriktningen (t.ex. Bremer Wanderbuch 1910, Das Werratal. Wanderbuch 1921, Wanderbuch Central-Schweiz 1890). Vilket avstånd som är det lämpliga mellan angivna punkter där något uppmärksammas eller händer längs rutterna kan naturligtvis diskuteras. En bra vandrings- och cykelguide borde givetvis uppvisa en viss balans i redovisningen av behoven, erbjudandena, svårigheterna och fördelarna med att färdas på de olika sätten. Förvisso finns det mycket gemensamt utrustning, mat, övernattning, camping, andra färdmedel (båt, färja, tåg) samtidigt som cyklisten ibland måste gå till fots och kanske helst

11 bör lämna cykeln för att nå någon borg eller topp. Men hastigheten och färdsättets villkor och möjligheter gav alltid olika resultat om det i ena eller andra avseendet tillgodosågs någorlunda väl. Dessa kombinationsguider blev därför också allt mer ovanliga, och tycks helt enkelt enbart ha levt kvar som ett rationellt tilltag av förlagen, medan de olika specialföreningarna visste vad som var bäst. Båda de ovanstående sätten att färdas betjänades alltså också oftast av guider till lite större geografiska områden, som antagligen fick många att hitta särskilda platser, stråk och delavsnitt att gärna komma tillbaka till. Vissa av guiderna väckte t.o.m. den känsla som kan uppkomma när man rör sig i och lär känna lite större områden som är ganska likartade och tätt sammanlänkade geografiskt, topografiskt, geologiskt och biologiskt, och därför ofta också kulturellt näringar, levnadssätt, språk ja, t.o.m. diskursivt, dvs. områdena har med sitt namn blivit ganska väletablerade begrepp hos utomstående och fått en egen specifik laddning och uppsättning associationer och föreställningar. Puritz ovan tar t.ex. fotvandrarna till Lüneburger Heide och Weserland, som i många sammanhang framtonar som särskilda egenartade avsnitt av Tyskland, liksom Schwarzwald och Harz. Vissa guider kan rentav få läsaren att längta efter att få sådana föreställningar bekräftade, som t.ex. C. G. Fr. Brederlows äldre Der Harz 1846, där författaren med en till synes outtömlig detaljkunskap lyckas förmedla de övergripande topografiska, kulturella och sociala dragen så att vi tror oss förflyttade till ett särskilt land. Harzguiden är också ett bevis på att det fanns en tidig generation vandringsguider med all landbunden fysisk mobilitet fortfarande alltid bunden till muskelkraft och kroppars arbete, t.ex. Gustav Schwabs om förutsättningarna, avstånden och backarna i just Schwaben 1837 eller J. E. Marstons Holsteinturisten für Fussreisende i Hamburgs omgivningar 1833, där orden resenär och till fots aldrig skavde det minsta, utan ovillkorligen hängde samman. Säkerligen förvaltade därför besökare till fots erfarenheterna av vistelsen på dessa kuperade, variationsrika och naturdominerade platser på ett speciellt sätt innan de egna föreställningarna med guidernas hjälp justerades i relation till det större sammanhang den aktuella trakten ingick i och formades av, inte minst då givetvis turismens. Valet mellan på cykel eller till fots löstes dessutom hos vissa guider nästan automatiskt med hjälp av topografin och terrängen när det handlade om utflykter och resor i kuperade och bergiga trakter, något som mot 1800-talets slut blivit vanligt hos allt bredare sociala grupper och unga generationer under inflytande av en allt populärare s.k. friluftsturism och dess

12 praktiska förverkligande med hjälp av arbetstidsförkortningar och lagstiftade veckoledigheter. I en cykelguide som den ovan nämnda om Salzkammergut är problemet redan ett faktum, eftersom vissa föreslagna rutter explicit sägs vara riktigt besvärliga för just cyklister. Även om bilisterna ofta inte tvekade inför kuperade trakter så länge det var barmark och ibland nog också såg sig kunna använda många cykelguider som tacksamma och detaljerade vägvisare vid sidan om de allmänna turistguiderna, kan man nog ändå säga att bergstrakterna främst var fotvandrarnas revir. Här kunde de utnyttja de stigar, genvägar och tvärförbindelser som fanns och för de längre sträckorna bekvämt och lätt använda de järnvägslinjer som mot 1800-talets slut även förband delar av mer svårtillgängliga trakter, även om de flesta linjerna rörde sig i dalgångarna, i tunnlar och genom de lägre passen, utan att nå höga terrängavsnitt och allra minst bergstopparna, som undantagsvis Brocken i Harz. Det skall inte förnekas att också cyklisterna ofta kunde göra desamma och att många cykelguider och även andra guider hade avsnitt om vilka tariffer som gällde längs olika banor för medhavda cyklar. Men målen, upplevelserna och utsikterna låg ändå oftast någon annanstans än där de klev av. I en guide om den berömda rutten genom Telemarken, till största delen utan järnväg, nämns cykeln inte ens som ett alternativ. Hur högt upp gränsen låg även för fotvandraren, utan att det började handla om bergsklättring och guiderna blev specialguider som vi snarare måste förknippa med sport än turism, bestämde givetvis topografin. Meyers Reisebücher publicerade för detta dilemma t.o.m. två särskilda guideserier, där Deutsche Alpen ( ) i till slut fyra separata delar var riktad till fotvandrare och en annan serie , Der Hochtourist i till slut åtta band, var avsedd för bergsklättrare i Alperna. Med just detta som utgångspunkt kom komplikationerna i ett turistiskt perpektiv också att diskuteras av Charles Vallot i det längre förordet till Chamonix, Mont Blanc 1927 (i serien Guide Vallot) med underrubriken Description de la moyenne montagne dans le massif du Mont-Blanc (beskrivning av mellanzonen i Mont Blancmassivet). Vallot ifrågasatte de förslag som på kartor och guider redan på 1800-talet hade velat fixera en bestämd gräns mellan ordinära respektive extraordinära stråk, mellan massivets mellanzon och dess höga delar, en delning som försvarades av alpinismens entusiaster och olika institutioner för att anvisa turisterna till de mindre farliga bergavsnitten. Även många alpinisters och myndigheters försök att t.ex. låta ordet svårigheter vad gällde rutterna avgöra läget för denna gräns förkastades av Vallot, med hänvisning till att även leder utan minsta olycksrisk för vanliga fotvandrare sällan var utan svårigheter. Istället för att på turistkartorna dela in lederna i massivet i två klasser och färger, med en oklar och missvisande gräns som följd, argumenterade Vallot för att i sin text

13 och andra guidetexter beskriva vissa av sina leder som avsedda för tränade turister, allt utgående från att det inte var höjden utan platsen som avgjorde riskerna under förutsättning att man följde huvudreglerna: aldrig ensam, starka kängor, smidd hjälm samt ishacka (lämna alpstaven hemma). Det är lät att förstå Vallots engagemang i skillnaden mellan turist och alpinist, som i båda lägren utlöste känslor och förväntningar som knappast lät sig förstås av enbart rationella skäl. Vallots guide, som i högsta grad var för turister, expanderade också i alla riktningar för just den vandrings- och upptäcktslystne, med i stads- och ortsbeskrivningarna uppmärksamheten t.ex. även riktad mot både de olika hustyper och alla minnesmärken, små monument, gravvårdar och installationer som var ganska vanliga i bergstakterna. Nu utmanar de oräkneliga alpguiderna, t.ex. Trautweins sjupack av häften till Tyrolen 1907 (15:e), Wagners Führer durch Nord-Tirol 1922 eller Gsell Fels kompakta Tirol 1912 (9:e), knappast den typ av gränser som föreslogs på Mont Blanc och redovisar heller inte lika omfattande förberedelser för säkerhetsomgärdad klättring som i alpinistklubbarnas guider och Meyers Hochtourist (med kombinationen turist och alpinist som egentligen ganska missvisande). Men tyrolguiderna beskriver ändå också alplandskapens högre nivåer och visar vägen till tillräckligt många toppar som kan nås via upptrampade stigar och leder som ibland avslutar rutter som t.o.m. kan ta sin början vid tågstationer eller postdiligensens anhalter. Känslan av egna världar i kulturell och topografisk mening i Alperna är givetvis mest knuten till dalgångarna med sina vattendrag, sjöar och bebyggelser, de senare ofta överdrivet prydligt ordnade som ett slags medveten besvärjelse av den omgivande storslagna naturens vilda och farliga karaktär. Men på samma gång leder vägar och stigar i sluttningarna runt de verkliga branterna och kring passen den villige vandraren upp i bergskedjorna. Det är också just där uppe som de flesta alpstugorna och nattskydden uppförts och spritts ut för att göra mest nytta. En guideserie som Von Hütte zu Hütte av J. Morrigl (1:a utgåvan i sex band publicerades åren ), beskriver t.ex. ett alldeles speciellt nätverk för fotvandrare av ofattbar utsträckning över hela Alperna och liksom på tvärs mot bäckarna, stigarna och vägarna tillbaka ner mot dalgångarna. Och här uppe gäller också bergssidor, rundade toppar och framskjutande glaciärer, inramande också herdars, jägares och samlares (fågelägg, växter) skydd och hyddor och något enstaka, kanske hälsoorienterat djärvt hotell (med försprång inför vintern om det skulle passa någon), allt inslag och element i en miljö vars karaktär man kan få en aning om på de ofta mycket olikartade kartor som alltid ledsagar guiderna med den förenklade grafiska framställningen av bergskammar som kartornas dominerande inslag. Är

14 det i detta landskap hemligheten ligger tänker kanske den främmande och okunnige och spanar ut över slänterna som ömsom griper in i varandra och planar ut eller snabbt når en botten, fortfarande långt ovan civilisationens dalgångar. Otto Sjögrens sakliga Abisko med omgivningar 1914, lite dröjande och tålmodigt skriven som för att invänta att allt följer i rätt ordning, låter oss på ett annat sätt än de gärna både hektiskt informativa och skönhetsbedyrande tyrolerguiderna ovan ana att något speciellt som jag själv ännu inte erfarit väntar här, även om detta kanske ändå lika mycket beror på att den slitna och fläckiga guide av Sjögren som jag håller i handen bevisligen varit där. Bosse Bergman

SPF 010 alltid på väg!

SPF 010 alltid på väg! 24/5-2/6 Det gemytliga och gästvänliga Tyrolen i Österrike Upplev den romantiska Tyrolen där de vackra dalgångarna slingrar sig fram mellan snöklädda alptoppar. Här njuter vi av Salzkammerguts bedårande

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Nokia Kartor Användarhandbok

Nokia Kartor Användarhandbok Nokia Kartor Användarhandbok Utgåva 1 2 Innehåll Innehåll Om Nokia Kartor 3 Se din plats och bläddra på kartan 3 Hitta en plats 4 Upptäcka platser i närheten 4 Lägga till ett foto till en plats 5 Spara

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Orienteringsteknik. Steg 1: Att förstå kartans symboler. Steg 2: Att förstå kompassen. Steg 3: Att förstå kartan. Steg 4: Koncentration.

Orienteringsteknik. Steg 1: Att förstå kartans symboler. Steg 2: Att förstå kompassen. Steg 3: Att förstå kartan. Steg 4: Koncentration. Orienteringsteknik Orientering är egentligen världens enklaste sport. Man får facit redan vid start och får kolla på det hur ofta man vill under hela loppet. Trots detta har majoriteten av orienterarna

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Ansvarsfull Design. Inledning. Målgrupp. Bakgrundsstudie. Appen. Idéutformning

Ansvarsfull Design. Inledning. Målgrupp. Bakgrundsstudie. Appen. Idéutformning Ansvarsfull Design Inledning I detta projektarbete tillämpades så kallad Ansvarsfull Design som framförallt går ut på att, precis som namnet antyder, skapa något ansvarsfullt. Därtill fick vi i uppgift

Läs mer

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. 4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Vinresa till Niederösterreich Österrike

Vinresa till Niederösterreich Österrike Vinresa till Niederösterreich Österrike Slutet av september, början på oktober 2015 med Munskänkarna Otterbäcken 2015 är Niederösterreich i Österrike utsedd till årets vinort/region av Munskänkarna centralt.

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC ENASTÅENDE SKIDÅKNING

VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC ENASTÅENDE SKIDÅKNING RESA CHAMONX VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC Chamonix, egentligen Chamonix-Mont-Blanc, är en ort belägen i regionen Rhône-Alpes i östra Frankrike, vid foten av Alpernas högsta berg Mont Blanc. Chamonix är till

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Barbro Björkhem. Barbro Björkhem

Barbro Björkhem. Barbro Björkhem Barbro Björkhem Barbro Björkhem 2012 Pilgrimssnäckor på stigen Copyright 2012, Barbro Björkhem Ansvarig utgivare: Barbro Björkhem Framställt på vulkan.se ISBN:978-91-637-0087-3 1 Innehåll Pilgrimssnäckor

Läs mer

mer än du tror (historien om en väv)

mer än du tror (historien om en väv) mer än du tror (historien om en väv) det här är berättelsen om det misslyckade sökandet efter en röd tråd. och om den lyckade upptäckten av något helt annat. Inom buddhismen är den röda tråden en symbol

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter

TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter Här ges förklaringar till en del tecken som använts i kartor över dikningsföretag. Sättet att arbeta har varit förvånansvärt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vykort från Castro, Isla de Chiloé

Vykort från Castro, Isla de Chiloé Vykort från Castro, Isla de Chiloé Chiloé är en mycket stor ö, några mil söder om Puerto Montt. Den är 25 mil lång från norr till söder och c:a 5-6 mil från öster till väster. Inga berg på ön är över 1000

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Jag har något att berätta

Jag har något att berätta Jag har något att berätta Resenärer vill komma hem från en resa och kunna dela med sig av en fantastisk berättelse; om den överraskande goda middagen på en nyöppnad restaurang, om hur man hittade ett undangömt

Läs mer

Kinesisk inspiration. April 2009

Kinesisk inspiration. April 2009 April 2009 Kinesisk inspiration Landskapsarkeologernas Lennart Klang reste till Kina i april 2009 för att vidga vyerna, inspireras av andra kulturformer än de gängse på hemmaplan i Sverige och studera

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016 PRO Kävlinge på rundtur på Gotland 22-26 augusti 2016 Resan startade tidigt i ottan klockan 05:30 från Furulund och 06:00 från Kävlinge! Reseledaren Per Arne, chauffören Joakim och alla vi andra var på

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

Indien som land är som ett litet Europa i sig. De olika delstaterna har olika språk och olika kulturer, så att beskriva hur Indien är som land är i

Indien som land är som ett litet Europa i sig. De olika delstaterna har olika språk och olika kulturer, så att beskriva hur Indien är som land är i UNIVERSITY OF PUNE Jag läser Design och Produktframtagning, och har valt Teknik och Hållbar utveckling som inriktning på min master. Våren 2015, dvs andra delen på mitt fjärde år på KTH åkte jag till Pune

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer 1 Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer Stiftnämndens karta över Hallands Väderö kom ut 1965, samma år som naturparken från 1958 fick beteckningen naturreservat med anledning av en ny naturvårdslag.

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

cykla & vandra i Svenljunga

cykla & vandra i Svenljunga under ekens skugga cykla & vandra i Svenljunga längs med vägen Kom nära naturen, till fots eller på cykel. I Svenljunga är vi rika på upplevelser längs med vägen. Susa nedför en grusväg med öppna vyer,

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

-MonACO- Med kaktus och mörka grottor. -CANNES- Lyxig badort för turister och fast boende. -CANYON VERDON- Europas Grand Canyon. Med raviner och berg.

-MonACO- Med kaktus och mörka grottor. -CANNES- Lyxig badort för turister och fast boende. -CANYON VERDON- Europas Grand Canyon. Med raviner och berg. -MonACO- Med kaktus och mörka grottor -CANNES- Lyxig badort för turister och fast boende. -MONACO- Litet land med mycket att uppleva, tack vare sin storlek. -CANYON VERDON- Europas Grand Canyon. Med raviner

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2015 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01 Örebro Kommunikationsplattform Version 1.2 2015-10-01 Innehåll Inledning................................... 3 Målet med vår marknadsföring....................... 4 Våra kärnvärden...............................

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Turistturer med bilbussar

Turistturer med bilbussar Bilguider Färd- och transportmedlens utveckling förändrade kontinuerligt turismens utbredning och former. Cykeln hade t.ex under 1800-talets sista decennier inneburit en liten revolution för mångas möjligheter

Läs mer

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Alsace & Bourgogne Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - A l s a c e o c h B o u r g o g n e Alsace och Bourgogne - Guidad Rundresa Upptäck de pittoreska vinregionerna

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten

Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten Club Eriks noga utvalda upplevelser Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten Höga kusten är ett unikt kustområde i Ångermanland som sedan istiden haft en landhöjning på 800 meter, vilket är världsunikt,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Guide och Handledning

Guide och Handledning Guide och Handledning - för trafikantombudens arbete inom pensionärsföreningarna NTF Skånes Trafikäldreråd December 2006 Möten med varandra behöver vi realisera så ofta det är möjligt. Inom NTF Skåne och

Läs mer

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen

Läs mer

Varje land bär en historia

Varje land bär en historia Varje land bär en historia Skildring av Ledarnas nordiska nätverksmöte på Färöarna Text och foto: Malin Larsson I Oslo den 5 december 1998 bildades Ledarnas nordiska nätverk (LNN). Initiativet var delvis

Läs mer

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd Från 0 till 5 km på 10 veckor Träningsprogram och stöd Innehåll Innehåll... 2 Vecka 1... 3 Vecka 2... 4 Vecka 3... 5 Vecka 4... 6 Vecka 5... 7 Vecka 6... 8 Vecka 7... 9 Vecka 8... 10 Vecka 9... 11 Vecka

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014

KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014 KENTAURS LÄSARRESA DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1-8/3-2014 Alla ryttares och hästälskares dröm besannas på denna resa Galoppera i vattenbrynet omgiven av vita stränder och turkosa dyningar som rullar in. Detta

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer